KommunfullmÃ¤ktiges sammantrÃ¤de - Ãstersunds kommun

§ -3, KF 2011-03-17 10:00 

Kallelse till 

Kommunfullmäktiges 

sammanträde 

2011-03-17 

kl 10.00 

i PB-hallen, Folkets Hus 

• Gruppmöten 

S, MP, V Onsdag 16 mars kl 18.00 I Rådhuset Rådhussalen 

S, MP, V Torsdag 17 mars kl 08.30 Rum 2 

• Alliansen i Sonaten 1 kl 08.00

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

LEDAMÖTER 

Kjell Svantesson, ordf, s 

N 

OMRÖSTNINGAR 

§ § § § 

J N J N J N J N 

Abbe Elhachimi, s, 1:e vice 

Sven Hellström, c, 2:e vice ordf 

AnnSofie Andersson, s 

Katarina Nyberg Finn, s 

Mona Modin Tjulin, s 

Anders Edvinsson, s 

Anna Eriksson, s 

Anton Waara, s

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Emil Burman, s 


Amanda Werin, s 

Catriné Allansdotter Sandberg, s 

Latifa Motia, s 

Björn Sandal, s 

Linn Berglin, s 

Maria Gerdin, s 

Hans Lingblom, s 

Mona Nyberg, s 

Bendigt Eriksson, s 

Kholod Mahmood, s

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Henrik Kvist, s 


AnnMari Sandberg Nilsson, s 

Roger Johansson, s 

Per Svensson, s 

Tomas Frank, s 

Thomas Andersson, s 

Annika Olofsson, s 

Stefan Konradsson, v 

Christina Hedin, v 

Nisse Sandqvist, v 

Anna-Karin Bergman, v

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Jan Moberg, mp 


Hans ten Berg, mp 

Angelika Lindahl, mp 

Bosse Säll, mp 

Karin Thomasson, mp 

Maj-Britt Saltin, m 

Sven Ringvall, m 

Brita Pettersson, m 

Sverker Jonsson, m 

Lars Carlsson, m 

Tord Jemteborn, m

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Lise Hjemgaard-Svensson, m 


Jananders Mattsson, m 

Pär Jönsson, m 

Jon Halvarsson, m 

Amanda Sahlin, m 

Gunnar Hjelm, m 

Jannike Hillding, m 

Anders Hafstad, m 

Magnus Andersson, c 

Bogna Wojtkiewicz Adolfsson, c 

Ulf Edström, c

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Carina Asplund, c 


Carina Zetterström, c 

Nisse Svensson, c 

Pelle Lundgren, c 

Susanne Edfeldt Sjöling, c 

Bosse Svensson, c 

Elin Andersson, c 

Linnea Svensson, c 

Kia Carlsson, fp 

Pär Löfstrand, fp 

Mats El Kott, fp

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Lennart Ledin, fp 


Emanuel Sandberg, kd 

Gerhard Carlsson, sd 

Ersättare 

Östersund Staden 

Arbetarpartiet – Socialdemokraterna 

Sven Graff, Roddarvägen 4 A, 83152 Östersund 

Linnea Swedenmark, Samuel Permans gata 35 A, 83142 Östersund 

Jim Nilsson, Freskvägen 13,3 tr, 83145 Östersund 

Gun Kaalen, Grundläggargränd 38, 83136 Östersund 

Ertu Gencturk, Färjemansgatan 21 C, 83141 Östersund 

Britt Wikman, Krondikesvägen 72 B, 83146 Östersund 

Ralph Rodin, Krondikesvägen 75, 83148 Östersund 

Niklas Nilsson, Fjällgatan 10 A, 83242 Frösön 

Marie Olofsson, Opevägen 88, 83192 Östersund 

Bert Nyman, Kolvedsvägen 6, 83173 Östersund 

Ruth Karlsson, Olof Hasselgrens väg 4, 830 30 Lit 

Roland Sundström, Vetevägen 23, BV, 831 74 Östersund 

Alvi Berglund, Nyby 205, 830 30 Lit 

Moderata samlingspartiet 

Viveca Jonsson, Konstapelgränd 17, 83138 Östersund 

Tobias Mattsson, Köpmangatan 47 C, 83130 Östersund 

Ragna Unger, Biblioteksgatan 29 C, 831 42 Östersund 

Jocke Ekroth, Övre Hantverksgatan 33 A, 83136 Östersund 

Ola Reihammar, Färgargränd 2, 83151 Östersund 

Ive Hörnfeldt, Brunnsgränd 11, 831 34 Östersund 

Kalle Olsson, Bultvägen 11, 831 61 Östersund

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Centern 

Gunvor Sundin, Husås 445, 83692 Lit 

Per Ericsson, Jämtlands Nyby 145, 83692 Lit 

Erika Hermansson, Konstapelgränd 32, 83138 Östersund 

Anders Granbom, Lits-Bye 345, 83691 Lit 

Irene Göransson, Postvägen 5 A, 83432 Brunflo 

Bertil Jonsson, Kari-Larsvägen 4, 83294 Orrviken 

Vänsterpartiet 

Stig Söderin, Repslagarstigen 6 D, 83146 Östersund 

Reidar Lunde, Stickvägen 2, 831 61 Östersund 

Miljöpartiet de gröna 

Charlotte Oster, Havrevägen 142 ,83174 Östersund 

Jimmy Eriksson, Regementsgatan 36 A, 83135 Östersund 

Karin Österberg, Härkevägen 40, 83296 Frösön 

Folkpartiet Liberalerna 

Anna Larsson, Sikvägen 42, 83253 Frösön 

Gunnar Dovner, Ängegatan 31, 831 36 Östersund 

Kristdemokraterna 

Ingrid Gustafsson, Södra Torlandsgatan 23 C, 83147 Östersund 

Karl-Göran Eriksson, Brogränd 10, 83130 Östersund 

Sverigedemokraterna 

Åke Durre, Torvollsvägen 80, 83192 Östersund 

Johnny Svensson, Hornsgatan 11 B, 83242 Frösön 

Ersättare 

Östersund utom staden 

Arbetarpartiet – Socialdemokraterna 

Niklas Nilsson, Fjällgatan 10 A, 83242 Frösön

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Marie Olofsson, Opevägen 88, 83192 Östersund 

Bert Nyman, Kolvedsvägen 6, 83173 Östersund 

Ruth Karlsson, Olof Hasselgrens väg 4, 830 30 Lit 

Roland Sundström, Vetevägen 23, BV, 831 74 Östersund 

Alvi Berglund, Nyby 205, 830 30 Lit 

Sven Graff, Roddarvägen 4 A, 83152 Östersund 

Linnea Swedenmark, Samuel Permans gata 35 A, 83142 Östersund 

Jim Nilsson, Freskvägen 13, 83145 Östersund 

Gun Kaalen, Grundläggargränd 38, 83136 Östersund 

Ertu Gencturk, Färjemansgatan 21 C, 83141 Östersund 

Britt Wikman, Krondikesvägen 72 B, 83146 Östersund 

Ralph Rodin, Krondikesvägen 75, 83148 Östersund 

Moderata samlingspartiet 

Viveca Jonsson, Konstapelgränd 17, 83138 Östersund 

Tobias Mattsson, Köpmangatan 47 C, 83130 Östersund 

Ragna Unger, Biblioteksgatan 29 C, 831 42 Östersund 

Jocke Ekroth, Övre Hantverksgatan 33 A, 83136 Östersund 

Ola Reihammar, Färgargränd 2, 83151 Östersund 

Ive Hörnfeldt, Brunnsgränd 11, 831 34 Östersund 

Kalle Olsson, Bultvägen 11, 83161 Östersund 

Centern 

Gunvor Sundin, Husås 445, 83692 Lit 

Per Ericsson, Jämtlands Nyby 145, 83692 Lit 

Erika Hermansson, Konstapelgränd 32, 83138 Östersund 

Anders Granbom, Lits-Bye 345, 83691 Lit 

Irene Göransson, Postvägen 5 A, 83432 Brunflo 

Bertil Jonsson, Kari-Larsvägen 4, 83294 Orrviken 

Vänsterpartiet 

Stig Söderin, Repslagarstigen 6 D, 83146 Östersund 

Reidar Lunde, Stickvägen 2, 831 61 Östersund 

Miljöpartiet de gröna 

Charlotte Oster, Havrevägen 142 ,83174 Östersund 

Jimmy Eriksson, Regementsgatan 36 A, 83135 Östersund 

Karin Österberg, Härkevägen 40, 83296 Frösön 

Folkpartiet Liberalerna

§ -2, KF 2011-03-17 10:00 

Anna Larsson, Sikvägen 42, 83253 Frösön 

Gunnar Dovner, Ängegatan 31, 831 36 Östersund 

Kristdemokraterna 

Ingrid Gustafsson, Södra Torlandsgatan 23 C, 83147 Östersund 

Karl-Göran Eriksson, Brogränd 10, 83130 Östersund 

Sverigedemokraterna 

Åke Durre, Torvollsvägen 80, 83192 Östersund 

Johnny Svensson, Hornsgatan 11 B, 83242 Frösön

§ 1, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 9/2011 

KALLELSE 

Kommunfullmäktige 

2011-03-17 Dnr 9-2011 

Meddelanden om nya ledamöter och ersättare 

1. Anna Ebenmark, s, avsäger sig uppdraget som kommunfullmäktigeledamot. 

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 3 januari 2011 att till ny ledamot i 

Anna Ebenmarks ställe har Annika Olofsson, s, utsetts. 

Till ny ersättare i Annika Olofssons ställe har Alvi Berglund, s, utsetts. 

2. Susanné Wallner, m, avsäger sig samtliga uppdrag. 

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 11 januari 2011 att till ny ledamot i 

Susanne Wallners ställe har Anders Hafstad, m, utsetts. 

Till ny ersättare i Anders Hafstads ställe har Ive Hörnfeldt, m, utsetts. 

3. Elin Hoffner, v, avsäger sig samtliga uppdrag. 

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 1 februari 2011 att till ny ledamot i 

Elin Hoffner, v, ställe har Inga-Karin Bergman, v, utsetts. 

Till ny ersättare i Inga-Karin Bergmans ställe har Reidar Lunde, v, utsetts. 

4. Per Svensson, s, avsäger sig samtliga uppdrag. 

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 8 mars 2011 att till ny ledamot i Per 

Svensson, s, ställe har Niklas Nilsson, s, utsetts. 

Till ny ersättare i Niklas Nilssons ställe har Anders Widen, s, utsetts. 

Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND 

telefonnummer 063-143000 växel 

www.ostersund.se

§ 1, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Avsägelse Anna Ebenmark, s

§ 1, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Avsägelse Susanne Wallner, m

§ 1, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Avsägelse Elin Hoffner, v

§ 2, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 18/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 18-2011 

Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning 



www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

Valärenden 

1. Gemensam nämnd mellan Bergs, Härjedalens, Krokoms, Åres och 

Östersunds kommuner för upphandlingssamverkan med gemensamt 

upphandlingskontor 2011-2014 

Ordinarie 



Ersättare 

Catrine Allansdotter-Sandberg, s 

Sverker Jonsson, m 

Ordförande: Katarina Nyberg Finn, s 

Vice ordförande: Carina Zetterström, c 

2. Vestibulum AB (under avveckling) 

(Valda från ordinarie bolagsstämma 2011 fram till bolagets avveckling) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 

Ulf Edström, c 

Styrelse 

Tord Andnor, s, ordförande 

Sven Ringvall, m, vice ordförande 

Bengt Rådman, tjänsteman 

Revisorer: Staffan Ekström, s och Rune Larsson, kd 

3. Östersunds Rådhus AB 2011-2014 

(Valda från ordinarie bolagsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma 

2015) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 




www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

Styrelse 






Ordförande: AnnSofie Andersson, s 

Vice ordförande: Pär Jönsson, m 

Revisorer: Sonja Wredendahl, mp, och Kjell Ericson, fp 

4. Östersunds Turist- och Kongressbyrå AB 2011-2014 

(Valda från extra bolagsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma 

2015) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 


Styrelse 

Bengt Marsh 

Eva Larsson 

Magnus Lindgren 

Lars Sillrén 

Susann Norman 

Ordförande: Bengt Marsh 

Revisorer: Göran Fürstenberg, m, och Lars Andersson, sd 

5. Östersundsbostäder AB 2011-2014 


2015) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 




www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

Styrelse 

Ordinarie 

Tord Andnor, s 

Anna Gundersson, s 

Bert Nyman, s 

Karin Österberg, mp 

Magnus Andersson, c 

Sven Ringvall, m 

Viveca Jonsson, m 

Ersättare 

Siw Karlsson, s 

Gunnar Danielsson-Edfalk, s 

Anna Norlén, s 

Maria Forslund, v 

Danuta Finke, c 

Ragna Unger, m 

Rolf Östlund, m 

Ordförande: Tord Andnor, s 

Vice ordförande: Sven Ringvall, m 

Revisorer: Staffan Ekström, s och Rune Larsson, kd 

6. Marieby brandstodsfond ”Marieby bästa” (2011-2014) 

(Styrelsen utser inom sig ordförande och kassaförvaltare) 

Ordinarie 

Ersättare 

Henrik Kvist, s xxxxxxxxxxxxxx 

Valter Hemå, c Stefan Macknow, c 

Frank Nilsson, c Mona Nilsson, c 

Eva Olausson, m 

Margareta Norén–Nilsson, c 

Revisorer 

Val av 2 revisorer 

7. Gode män vid fastighetsbildningsförrättningar 2011-2014 

Göte Murén, s 

Lillemor Rydow, s 

Börje Jonsson, s 

Bendigt Eriksson, s 

Iris Moritz, m 

Sören Björklund, c 

8. Stiftelsen Jämtlands läns bibliotek 2011 – 2014 (förvaltas av kulturoch 

fritidsnämnden) 

Revisorer: Kick Leijnse, v, Lars Andersson, sd, ordinarie och Sonja Wredendahl, 

mp, som ersättare. 



www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

9. Stiftelsen Jämtlands läns museum 2011-2014 

Ordinarie 


Susanne Edfeldt Sjöling, c 

Ersättare 

Tomas Frank, s 

Vice ordförande: Susanne Edfeldt Sjöling, c, vice ordf 

Revisorer: Göran Fürstenberg, m, ordinarie och Per Söderberg, c, ersättare 

10. Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län (Zenit) 2011-2014 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 

Carina Asplund, c 

Styrelseledamot 

(Avvaktar utredning om Zeniths framtid) 

11. Stiftelsen Åsanförvaltningen 2011-2014 

Catrine Allansdotter Sandberg, s 

Bert Eriksson, s 

Sören Björklund, c 

12. Bostadsrättsföreningen Körfältets centrum 

(Valda från och med ordinarie föreningsstämma 2011 till och med ordinarie 

bolagsstämma 2015) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 




www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

Styrelse 

Ordinarie 

Carl-Arne Åhlin, s 

Ersättare 

Robert Mohlin, m 

Nominerad: Jan Högberg, tjänsteman 

Nominerad ersättare: Nils Burman, tjänsteman 

Revisorer 

Ordinarie 

Staffan Ekström, s 

Ersättare 

Kick Leijnse, v 

13. Bostadsrättsföreningen Lugnviks centrum 2011-2014 



Ombud 

Ordinarie 

Ersättare 

Katarina Nyberg Finn, s Pär Jönsson, m 

Styrelse 

Ordinarie 


Stefan Konradsson, v. 

Arne Eskilsson, c 

Anders Granbom, c 

Ersättare 

AnnMari Sandberg Nilsson, s 

Inga-Karin Bergman, v 

Gunnar Dovner, fp 

Robert Mohlin, m 


Revisorer 

Ordinarie 

Rune Larsson, kd 



www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

14. Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum 2011-2014 



Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 


Styrelse 

Kjell Svantesson, s 

Lillemor Rydow, s 

Bertil Andersson, fp 

Bert Nyman, s 

Bengt-Erik Eriksson, s 

Jannike Hillding, m 

Per Leijon, c?? 

Nominerade: Jan Högberg, tjänsteman 

Revisorer 

Ordinarie 

Karl-Åke Karlsson, c 

15. Bostadsrättsföreningen Åkerärtan) 2011-2014 

(Valda från ordinarie föreningsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma 

2015) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 

Karin Andersson, c 



www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

Styrelse 

Ordinarie 

Börje Jonsson, s 

Ersättare 

Benny Hiller, m 


Revisorer - nominering 

Ordinarie 

Per Söderberg, c 

16. Brf Östersundshus nr 36 Bonden 2011-2014 

(Valda från ordinarie föreningsstämma 2011 till och med ordinarie bolagsstämma 

2015) 

Ombud 

Ordinarie 


Ersättare 

Martin Axelsson, c 

Styrelse 

Linn Berglin, s 


Iris Moritz, m 

Lena Hansson-Cedervall, c 

Ulla Modén, s 

Inga-Karin Bergman, v 

Stefan Machnow, c 

Finn Cromberger, fp 

Revisorer - nominering 

Ordinarie 

Sonja Wredendahl, mp 



www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

17. Ungdomsrådet – 5 kontaktpersoner 2011-2014 

Ordinarie 


Nisse Sandqvist, v 

Jimmy Eriksson, mp 

Lars Carlsson, m 

Linnea Svensson, c 

Ersättare 

Anders Edvinsson, s 


Charlotte Oster, mp 

Amanda Sahlin, m 

Pelle Lundgren, c 

18. Naboer AB 2011-2014 

Ombud 


Ersättare 


19. Jämtlands räddningstjänstförbund 2011-2014 

Revisor: Kjell Ericson, fp 

20. Länstrafiken AB 

Ombud 


Ersättare 

Per Ericsson, c 

Revisor: Staffan Ekström, s 

21. Östersunds Sport- och Eventarena AB 2011-2014 

Ombud 


Ersättare 


Styrelse 


Per Lundgren, c 

Jens Nilsson, s 

Gunnar Karlsson, m 

Bengt Åsengård?? 

Revisorer: Kjell Ericson, fp, ordinarie 

Sonja Wredendahl, mp, ersättare 



www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

22. Inlandsbanan AB 2011-2014 

Nomineringar 

Ordförande 

Styrelseledamot: 

Ombud 


Jan-Erik Sandberg 


Ersättare 


Revisor 

Nils Hultin, c 

23. Jämtkraft AB 2011-2014 


2015) 

Ombud 


Ersättare 


Styrelse 

Ordinarie 

Ersättare 




Gabriella Jonasson, s 

Andreas Englund, mp ???????? 

Ulf Edström, c ???????? 


Gunnar Hjelm, m 

Ordförande: AnnSofie Andersson, s 

Vice ordförande: Ulf Edström, c 

Revisorer (valda för moderbolaget, samtliga dotterbolag inklusive eventuella 

dotterdöttrar) 

Ordinarie 


Ersättare 




www.ostersund.se

§ 3, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 11/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 11-2011 

24. Val av re visorer i Jämtlands gymnasieförbund (3 på förslag av de 

övriga kommunerna) 2011-2014 


Bräcke 

Krokom 

Ragunda 

Östersund, ordförande 

25. FINSAM (under avveckling 2011) 

Revisor 


26. Val av ersättare i kommunstyrelsen i Susanné Wallner, m, ställe. 

27. Val av ersättare i kommunstyrelsen i Elin Hoffner, v, ställe. 

Förslag Christina Hedin, v 

28. Val av ersättare i miljö- och samhällsnämnden i Elin Hoffner, v, ställe. 

Förslag Inger Jansson, v. 

29. Val av ny nämndeman i Elin Hoffner, v, ställe. 

Förslag Inger Jansson, v. 

30. Val av ny ledamot i miljö- och samhällsnämnden i Per Svensson, s, 

ställe. 



www.ostersund.se

§ 4, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 14/2011 

Dialog med revisionen 

Revisionsrapporter: 

KALLELSE 


1. Ombyggnad Västervik Södra strand 

2. Kontanthantering 

3. Uppföljning av 2008 års granskning 

2011-03-17 Dnr 14-2011 



www.ostersund.se

§ 4, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Revisionsrapport kontanthantering 

Sammanfattning av 

revisionsrapport 

Östersunds kommun 

Hela rapporten finns på www.ostersund.se 

Kontanthantering 

På uppdrag av kommunens valda revisorer har Komrev inom PwC granskat kontanthanteringen vid 

fem olika arbetsplatser i kommunen samt hur den interna kontrollen i detta avseende fungerar. 

Granskningen har inriktats på Storsjöbadets cafeteria, Brunflobadet, Ängsmoskolans fritidsgård, 

Biblioteket och Ängegården. Följande revisionsfråga har varit aktuell: 

‣ Är den interna kontrollen för hantering av kontanta medel tillfredställande? 

Vår sammanfattande revisionella bedömning är att redovisningen av kontanta medel inte är helt 

tillfredställande inom tre av fem granskade platser. Vår bedömning grundar sig bland annat på 

följande granskningsiakttagelser: 

• Positiva och negativa kassadifferenser förekommer i kassarapporter och i en del fall utan 

notering om orsak. 

• Manuell rättning av dagrapporter har förekommit. 

• Felaktigt momsavdrag har används. 

• Personliga inloggningsfunktioner i kassaapparater används inte fullt ut. 

• Det förekommer att kassaavstämningar mot underlag endast görs en gång per vecka. 

• Rutinbeskrivning finns inte på alla arbetsplatser. 

• Dokumentation över utsedd kassaansvarig saknas på samtliga granskade arbetsplatser. 

Vi lämnar följande förbättringsförslag: 

• Kassadifferenser ska redovisas enligt kommunens gällande anvisningar. 

• Manuella rättningar av dagrapporter får inte förekomma utan rättning ska registreras i kassaapparaten 

för att redovisningen ska överrensstämma med kontrollremsan. 

• Felaktiga momsavdrag ska utredas och rättas. 

• Personlig inloggningsfunktion i kassaapparaterna bör användas där det är praktiskt möjligt 

för att säkerställa spårbarheten av eventuellt gjorda felaktigheter. 

• Kassan ska stämmas av dagligen och inte endast vid veckorapportering. Detta bl a för att 

kunna spåra vilken dag eventuella felaktigheter uppstått. 

• Rutinbeskrivningar tas fram där sådana saknas, alternativt uppdateras, vad gäller registrering 

i kassaapparat, redovisning, hantering och förvaring av kontanta medel enligt kommunens 

anvisningar 

• Dokumentation över utsedd kassaansvarig ska upprättas enligt kommunens anvisningar. 

Anneth Nyqvist 

Komrev inom PwC 

anneth.nyqvist@se.pwc.com 

063-635 11 75, 070-288 06 90

§ 4, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Revisionsrapport ombyggnad Västervik 





Ombyggnad Västervik - Södra Strand 

Komrev inom PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Östersunds kommun genomfört 

en granskning avseende ombyggnaden av Västervik som färdigställts under 2010. Ombyggnad 

Västervik fanns med i utförarstyrelsens budget för 2009 med 10 mnkr. I projektkalkylen 

som upprättades inför investeringen fanns 16,1 mnkr upptaget för investeringen och slutlig investeringsutgift 

bedöms landa på 16,3 mnkr. 

Den övergripande revisionsfrågan är om investeringen har handlagts med tillräcklig tillförlitlighet 

och säkerhet. Kontrollmålen är: 

- Har investeringen skett utifrån korrekt fattade och väl underbyggda beslut? 

- Har investeringar skett i enlighet med kommunens upphandlingsregler och LOU? 

- Är uppföljning och återrapportering av investeringen tillfredsställande? 

Ombyggnaden av Västervik har inneburit att kommunens dagverksamhet för personer med demens 

flyttades till renoverade lokaler på ”Södra strand”, Västervik. På andra våningen har man 

inrett för anhörigavlösning. Ombyggnaden gjordes i expeditions- och kontorslokaler samt i ett 

kök och en lunchmatsal för äldre i det s.k. E-huset på Västervik. 

Med utgångspunkt i en samlad bedömning av kontrollmålen bedömer vi att investeringen handlagts 

med tillräcklig tillförlitlighet och säkerhet. Att döma av förvaltningens egen bedömning har 

den verksamhet som idag bedrivs på ”Södra strand” goda förutsättningar att vara ändamålsenlig 

och lokalerna är väl anpassade för verksamheten. 

Sammantaget ger de riktlinjer som finns för investeringsprocessen förutsättningar för en tillräcklig 

intern kontroll. Vi rekommenderar dock att tekniska förvaltningen på ett mer systematiskt sätt 

säkerställer en tillräcklig kommunikation med beställaren för att undvika att frågor om t.ex. 

byggnadsinventarier/verksamhetsinventarier hamnar mellan stolarna. Vi noterar vidare att det belopp 

som tagits upp i investeringsbudgeten är lägre än den slutligen projekterade kostnaden. Då 

avgörande för investeringen är om beställande nämnd har utrymme att ta en ökad hyreskostnad 

som uppstår av investeringen så bedömer vi att underlaget för beslutet är tillräckligt. Däremot är 

det otydligt vilken betydelse det upptagna beloppet i investeringsbudgeten har haft i detta enskilda 

fall. Om investeringsbudgeten ska kunna vara ett verktyg för att kunna följa och styra kommunens 

ekonomi utifrån investeringsnivåer så bedömer vi att när ett anslag ändras i den omfattning 

som i detta fall bör beslut tas om att budgeterat belopp ändras. 




063-635 11 75, 070-288 06 90

§ 4, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Revisionsrapport sammanfattning av 2008 års granskningar 





Uppföljning av 2008 års granskningar 

Målet med revisorernas arbete är inte bara att det efter årets slut ska leda till en revisionsberättelse. 

Revisorernas arbete ska också leda till en bättre trygghet, säkerhet och effektivitet. 

Därför är det nödvändigt att de förslag som lämnats tidigare år löpande följs upp så att revisorerna 

kan bedöma om erforderliga åtgärder vidtagits från kommunens sida. Östersunds kommuns förtroendevalda 

revisorer har därför gett Komrev inom PwC i uppdrag att göra en uppföljande studie 

av de granskningar som genomfördes under 2008. 

Vår bedömning är att nämnderna i stor utsträckning har genomfört eller håller på att genomföra 

de åtgärder som revisorerna föreslagit i sina granskningar. 

Vår bedömning grundar sig bl.a. på följande: 

- Internkontroller finns framtagna för samtliga nämnder och reglementen är uppdaterade med en 

skrivning om nämndernas ansvar för internkontrollen. 

- Socialnämnden har fortsatt att utveckla kvalitetssystemet och kontrollen är stärkt att processerna 

kring placeringar, uppföljningar är effektiva och säkerställda. 

- Inom vård- och omsorgsförvaltningen pågår arbetet med att ta fram ett heltäckande ledningssystem 

för kvalitet samt metoder för att enklare kunna jämföra kostnader och kvalitet mellan olika 

enheter. 

- Utförarstyrelsen har tagit fram en rutinbeskrivning för investeringsprojekt och stärkt rutiner 

kring rapportering av direktupphandlingar och anmälan av delegationsbeslut Nyckeltal används 

i högre grad för kostverksamheten och ett flertal nyckeltal finns i budgeten. 

- Socialnämnden har beslutat om mål och ambitionsnivå för tillsynsverksamheten. 

- Miljö- och samhällsnämnden har avsatt utbildningsdagar för genomgång av reglementen och 

ansvarsområden, verksamhetsplaner fasställs och följs upp, frågor av principiell politisk art diskuteras 

behandlas vid flera tillfällen i nämnden samt bevakning sker att beslutunderlag är tydliga. 

Nämnden har även tagit fram en tillgänglighetsplan med styrande avhjälpande insatser. Enligt 

nämndens bedömning kommer dock inte alla enkelt avhjälpta hinder vara åtgärdade förrän 

2015. 

- Barn- och utbildningsförvaltningen har tydliggjort för nämnden om kommunens räkne- och redovisningssystems 

grunder och innehåll för bidrag till fristående skolor. 

- Kommunstyrelsen har tillsatt en ny kommitté för att följa efterlevnaden av de olika barnkonventionerna, 

fler nyckeltal är framtagna och ungas inflytande har förstärkts. 

Utifrån nämndernas lämnade svar återstår vidare uppföljningsarbete kring: 

- Risk-, väsentlighet- och konsekvensanalysarbetet då svar ej erhållits från alla nämnder. 

- Utförarstyrelsens arbete med framtagandet av kostpolicy och jourhållandet av ritningsunderlag. 

- Lämnade förbättringsförslag i granskningen om luftmätningar då svar ej erhållits från Miljö- och 

samhällsnämnden. 




063-635 11 75, 070-288 06 90

§ 5, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 407/2011 

PROTOKOLL 

Kommunstyrelsen 

2011-03-01 Dnr 407-2011 

Budgetdirektiv för budget 2012 och flerårsplan 2013-2014 

Enligt kommunens styrmodell för den ekonomiska planeringen och budgetarbetet 

fastställer kommunfullmäktige budgetdirektiv och ramar för nämndernas 

arbete med budget 2012 och flerårsplan 2013-2014. 

Kommunledningsförvaltningen har upprättat baskalkyl 2011-02-11, reviderad 

2011-02-23, som redovisar ekonomiskt utgångsläge samt de behov som 

förts fram från respektive förvaltning vid genomförd inventering av budgetförutsättningarna. 

Underlag för beslut 

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse 2011-02-23 

Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas gemensamma 

förslag till budgetdirektiv för budget 2012 och flerårsplan 2013- 

2014 

Anteckning 

Alliansens förslag till budgetdirektiv kommer till kommunfullmäktiges 

sammanträde den 17 mars 2011 

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 

Kommunfullmäktiges beslut 

1. Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas gemensamma 

förslag till budgetdirektiv och ramar för budget 2012 och flerårsplan 

2013-2014, inklusive besparingskrav, fastställs. 

2. Kommunens befolkningsmålsättning/planeringstal för kommande planeringsperiod 

fastställs till 60.050 invånare 2012, 60.300 invånare 2013 och 

60.550 invånare 2014. 

3. Kommunens internränta sänks från 4,3 % 2011 till 4,2 % 2012 i enlighet 

med Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation för nytillkomna 

objekt. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 

TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1 

Datum Dnr 407-2011 

2011-02-23 

Christine Wåhlén 


Budgetdirektiv för budget 2012 och flerårsplan 2013-2014 

Enligt kommunens styrmodell för den ekonomiska planeringen och budgetarbetet 

fastställer kommunfullmäktige budgetdirektiv och ramar för nämndernas 

arbete med budget 2012 och flerårsplan 2013-2014. 

Kommunledningsförvaltningen har upprättat baskalkyl 2011-02-11, reviderad 

2011-02-23, som redovisar ekonomiskt utgångsläge samt de behov som 

förts fram från respektive förvaltning vid genomförd inventering av budgetförutsättningarna. 


Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse 2011-02-23. 

Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas gemensamma 

förslag till budgetdirektiv för budget 2012 och flerårsplan 2013- 

2014. 

Förslag till driftbudgetramar 2012-2014. 

Baskalkyl med budgetförutsättningar och budgetläge 2012-2014; kommunledningsförvaltningens 

PM 2011-02-11, reviderad 2011-02-23. 

Budgetbalansering enligt s, v och mp:s förslag till ramar och sparkrav, 

2011-02-xx. 

Alliansens förslag till budgetdirektiv. 

Kommunstyrelsens förslag till beslut 


1. … … … … … … … … … ... förslag till budgetdirektiv och ramar för budget 

2012 och flerårsplan 2013-2014, inklusive besparingskrav, fastställs. 



www.ostersund.se

§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 



2011-02-23 

2. Kommunens befolkningsmålsättning/planeringstal för kommande planeringsperiod 

fastställs till 60 050 invånare 2012, 60 300 invånare 2013 och 

60 550 invånare 2014. 

3. Kommunens internränta sänks från 4,3 % 2011 till 4,2 % 2012 i enlighet 

med Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation för nytillkomna 

objekt. 

Bakgrund 

Kommunledningsförvaltningens baskalkyl med avstämning av budgetförutsättningar 

och budgetläge visar på en viss förbättring av budgetläget 2012- 

2013 jämfört med gällande flerårsplan. Den viktigaste orsaken är förbättringen 

av skatte- och statsbidragsintäkter enligt den senaste skatteunderlagsprognosen 

från SKL. Trots förbättringen visar baskalkylen på minus i 

utgångsläget. Enligt kalkylen saknas ca 85 Mkr 2012 för att nå resultatkravet 

för god ekonomisk hushållning. 

I baskalkylen görs indexuppräkning med 2,5 % för löneökningar per år plus 

en lönereserv/buffert motsvarande 0,6 % år 2012, 1 % för år 2013 och 1,3 

% för år 2014. Indexuppräkning görs med 1 % för övriga kostnadsökningar/inflation 

för år 2012, och med 1,5 % för åren 2013 respektive 2014. Internräntan 

föreslås sänkas från 4,3 % 2011 till 4,2 % 2012, i enlighet med 

SKL:s rekommendation, för nytillkomna objekt. 

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Bengt Marsh 

Bert-Olof Åkerström 

Utdrag till kommunens nämnder och förvaltningar samt Jämtlands Gymnasieförbund 

och Jämtlands Räddningstjänstförbund 



www.ostersund.se

§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Budgetförutsättningar och budgetläge 

Vers 4/Revidering 2011-02-23 BILAGA 1 

Budgetförutsättningar och budgetläge 

inför direktiv och ramar för budget 2012 

och flerårsplan 2013-2014 

Kommunledningsförvaltningen


INLEDNING..............................................................................................................................1 

BEFOLKNINGSUTVECKLING - BEFOLKNINGSMÅL....................................................2 

Prognosframskrivning till år 2020.....................................................................................................3 

DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGAR.................................................................................3 

INDEXUPPRÄKNING FÖR LÖNEÖKNINGAR OCH INFLATION.................................5 

Inflation.........................................................................................................................................6 

Löneökning....................................................................................................................................6 

BUFFERTAR/RESERVER OCH ANSLAG FÖR OFÖRUTSEDDA BEHOV................7 

INTERNRÄNTA.......................................................................................................................7 

PO-PÅLÄGG/ARBETSGIVARAVGIFT ...............................................................................8 

SKATTE- OCH STATSBIDRAGSINTÄKTER....................................................................8 

PENSIONER ............................................................................................................................9 

UPPTAGANDE AV LÅN........................................................................................................9 

Finansiella kostnader upplåning.......................................................................................................9 

FINANSIELLA INTÄKTER KOMMUNALA BOLAG.......................................................10 

Finansiell intäkt Rådhus AB...........................................................................................................10 

Finansiell intäkt Jämtkraft AB.......................................................................................................10 

BUDGETUTFALL 2010 OCH BUDGETPÅVERKAN 2011...........................................10 

VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/RESURSTILLSKOTT I GÄLLANDE BUDGET 

OCH FLERÅRSPLAN ..........................................................................................................11 

Budget 2011.................................................................................................................................11 

Gällande flerårsplan 2012-2013......................................................................................................12 

AVSTÄMNING AV BUDGETLÄGET – BUDGETMÄSSIGA EFTERSLÄPNINGAR, 

TILLKOMMANDE BEHOV M M .........................................................................................13 

1 Kategori 1 - Faktorer som direkt påverkar verksamheternas kostnader......................................14


2. Kategori 2 - Osäkerheter/Aktiviteter som kan inträffa..............................................................15 

4. Kategori 4 - Strategiska utredningar att ta ställning till.............................................................17 

5. Kategori 5 – Aktiviteter inom taxefinansierad verksamhet.........................................................18 

6. Kategori 6 – Investeringar.....................................................................................................18 

SAMMANFATTNING AV BUDGETLÄGET......................................................................20 

Baskalkyl budgetläge 2012-2014 .....................................................................................................20 

SAMMANFATTNING AV EKONOMISKA LÄGET..........................................................22


1(21) 

Vers 4/Revidering 2010-02-23 

Dnr 407-2011 

”Vers4Rev110223Baskalkyl2012-2014” 

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGETLÄGE INFÖR 

DIREKTIV OCH RAMAR FÖR BUDGET 2012 OCH FLERÅRSPLAN 2013- 

2014 

Inledning 

Inför det årligen återkommande budgetarbetet görs en avstämning av budgetförutsättningar 

och budgetläge. Denna gång gäller avstämningen budgetläget inför arbetet med 

budgetdirektiv och ramar för budget 2012 och flerårsplan 2013-2014. 

Innevarande års budget, 2011, är balanserad med ett resultat på 30 mnkr. I det resultatet 

har avsatts ett utrymme om 15 mnkr för oförutsedda behov. För 2011 lades inget sparkrav 

ut, och det budgeterade resultatet uppnår ej kommunens mål om god ekonomisk 

hushållning. 

För flerårsplan 2012-2013 är utgångsläget ett annat, det är minusresultat på -16,1 mnkr 

för 2012, och -28,2 mnkr för 2013. Det har i flerårsbudget därmed förutsatts att kommunen 

ska avveckla verksamhet motsvarande 75 mnkr 2012 och ytterligare 15 mnkr 

2013. Således finns redan, i den budget som fullmäktige antog i december 2010, ett 

sparkrav som förutsättning för att nå den resultatnivå som krävs för att nå kommunens 

mål om god ekonomisk hushållning. 

Detta är alltså utgångsläget för den avstämning som nu görs inför direktiven och ramarna 

för budget 2012 och flerårsplan 2013-2014. 

Med den skatteberäkning som ingår i baskalkylen och som grundas på SKL:s skatteunderlagsprognos 

från 15 februari 2011 visar kalkylen på ett något förbättrat budgetläge 

2011-2013 jämfört med gällande budget och flerårsplan. Enligt den prognosen blir skatteintäkterna 

15,2 mnkr högre 2011 än antagen budget, 18,3 mnkr högre 2012 och 10,8 

mnkr högre 2013. Samt 28,5 mnkr högre 2014 jämfört med tidigare SKL-prognos.


2 

Befolkningsutveckling - befolkningsmål 

Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick kommunens folkmängd till 59.136 invånare och den 1 

november 2010 till 59.427 invånare. Vid årsskiftet 2010/2011 är antalet 59.416, d v s en 

befolkningsökning 2010 med 280. 

Både inflyttning och födande bidrog till befolkningsökningen. Nettoinflyttningen uppgick 

till 106 personer (inflyttning 3.161, utflyttning 3.055) och födelseöverskottet (skillnaden 

mellan antalet födda och döda) uppgick till 185. Under 2010 föddes 761 barn, 

vilket är 43 fler än enligt kommunens prognos och 52 fler än 2009. Samtidigt har ungefär 

samma antal barn i åldern 1-5 år flyttat från kommunen. 

Utvecklingen på arbetsmarknaden är en viktig faktor för befolkningsutvecklingen. Generellt 

kan sägas att arbetsmarknaden förbättras nu snabbt tack vare den växande efterfrågan, 

men nedgången i arbetslösheten går dock ganska långsamt eftersom inte bara 

sysselsättningen utan också arbetskraften växer. I Östersund och länet, till skillnad från 

riket, har den totala arbetslösheten ökat jämfört med december föregående år. Ungdomsarbetslösheten 

är oroande hög i länet och i Östersund, och växande. Hur detta påverkar 

kommunens befolkningsutveckling i slutändan återstår att se. Så länge arbetsmarknaden 

är lika svag i hela landet finns inga jobb på andra håll att flytta till. Befolkningsutvecklingen 

åren framöver måste betraktas som en osäkerhetsfaktor. 

Inför arbetet med 2008 års budget beslutade fullmäktige anta en befolkningsmålsättning 

om en ökning med 250 invånare per år de närmaste åren. Tabellen visar hur 

verkligt utfall korresponderat till målen hittills. 

År Utfall 31/12 Verklig 

förändring 

Mål förändring Mål antaget 

2008 

2008 58.915 228 250 59.050 

2009 59.136 222 250 59.300 

2010 59.416 280 250 59.550 

2011 250 59.800 

2012 250 60.050 

2013 250 60.300 

Som framgår ovan uppgick invånarantalet till 59.416 personer 31 december 2010. Befolkningsmålet 

59.550 invånare uppnåddes således inte fullt ut. Differensen minskar 

dock mellan utfall och mål. Vid årsskiftet 2009/2010 var differensen preliminärt 134 

personer. 

I kommunens Tillväxtprogram har kommunen som mål att öka befolkningen till 65.000 

invånare år 2020. Med utgångspunkt från dagens verkliga nivå skulle det innebära en 

genomsnittlig årlig ökning på ca 550 personer varje år den kommande tioårsperioden. 

Mot bakgrund av den mycket positiva befolkningsutvecklingen 2010, men att vi ännu 

ligger under målet, föreslås i nuläget att den av fullmäktige beslutade befolkningsmålsättning, 

om en ökning på 250 invånare per år, fortsätter gälla för planeringen kommande 

treårsperiod 2012-2014. På samma sätt som föregående år görs en ”nivåjustering” för 

invånarantalet 2010 vid beräkningen av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. 

Östersunds kommun, telefonnummer 063-143000 vx 

Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 2


3 

(Kommunens planeringstal/befolkningsmål används bl a vid beräkning av skatte- och 

statsbidragsintäkter och planering av barnomsorg, skola och äldreomsorg.) 

En ny befolkningsprognos med basår 2010 kommer att göras under våren 2011 (troligen 

i april) när erforderlig statistik och prognosunderlag från 2010 föreligger. De demografiska 

beräkningarna och budgetramarna för vård- och omsorgsnämnden och barnoch 

utbildningsnämnden samt gymnasieförbundet kommer att revideras när den nya befolkningsprognosen 

är klar. 

Prognosframskrivning till år 2020 

Någon ny prognosframskrivning till år 2020 kan inte göras i nuläget. En ny framskrivning 

kommer att göras i samband med framtagandet av en ny befolkningsprognos i vår. 

Bilden torde inte ha förändrats nämnvärt på ett år. 

Översiktligt kan befolkningsutvecklingen i de olika planeringsåldrarna beskrivas enligt 

följande: 

- Antalet barn i förskoleåldrarna fortsätter att öka. 2010 uppgick antalet 1-5 åringar 

preliminärt till 3 470 och, enligt fjolårets framskrivning, skulle antalet successivt 

öka till ca 3 600 år 2020. 

- År 2010 bottnade elevantalet inom grundskolan, då antalet 6-15 åringar preliminärt 

uppgick till ca 5 740. Från 2011 kommer antalet elever inom grundskolan 

att öka successivt, för att uppgå till drygt 7 000 vid 2020. 

- Elevminskningen inom gymnasiet bottnar 2016 då antalet 16-18 åringar uppgår 

till ca 1650. Därefter kommer elevantalet att öka successivt, och uppgå mot ca 

2 000, dvs ngt lägre än dagens nivå, ca 2 300. 

- I de äldre åldersgrupperna ökar framför allt antalet 65-79 åringar. 2010 uppgår 

de till prel ca 7 890 och, enligt fjolårets framskrivning, ökar antalet till över 

10 000 år 2020. Det är ”40-talisterna” som svarar för den kraftiga ökningen. 

- Däremot kommer antalet 80 år och äldre att öka endast marginellt under motsvarande 

tid. Från ca 3 300 vid 2010 till ca 3 500 år 2020. 

Demografiska förändringar 

I budget och flerårsplan ingår ramförändringar utifrån de s k demografiska förändringarna, 

alltså förändring i befolkningsstrukturen i de olika planeringsåldrarna enlig kommunens 

befolkningsprognos. Som framgår av avsnittet om befolkning är avvikelserna 

mellan befintlig befolkningsprognos och den preliminära befolkningsstatistiken marginella 

förutom antalet födda som översteg prognosen med 43 barn. Som nämnts görs de 

demografiska beräkningarna efter att officiell statistik för 2010 erhållits. Av budgettekniska 

skäl föreslås att redan nu i baskalkylen göra en preliminär nedjustering för de ca 

46 utflyttade barnen, vilket motsvarar ca 2,9 mnkr. 

Den demografiska ramberäkningen som ingår i gällande flerårsplan skall dock kompletteras 

med en preliminär beräkning för 2014. Med denna komplettering blir de preliminära 

demografiska ramförändringarna 2014 följande: 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 3


4 

Mnkr (2012 års prisnivå) 2012 2013 2014 

Barnomsorg/Förskola 1-5 år +1,8 -0,8 -0,6 

Skol-BO 6-9, 10-12 år +1,4 +1,5 +1,0 

Grundskola +5,2 +10,2 +11,0 

Gymnasieskola (Ks) -7,3 -9,0 -6,3 

Äldreomsorg +5,4 +4,2 +2,6 

Totalt: +6,5 +6,1 +7,7 

De senaste årens ökade födande och ökad efterfrågenivå har inneburit betydande demografiska 

ramtillskott till förskolan. Under 2010 föddes 761 barn mot prognostiserade 

718. Något barn avled under sitt första levnadsår, 19 barn 0 år flyttade in till kommunen 

men 28 flyttade ut, vilket innebär ett nettotillskott med 751 barn 0 år under 2010. 1- 

åringar finns 704 stycken, 2-åringar 693 stycken, 3-åringar 697 stycken. Under 2010 

flyttade 152 1–5-åringar in till kommunen och 198 1–5-åringar ut, vilket innebär en 

nettoutflyttning av 46 stycken 1–5-åringar. Nettounderskottet bedöms till stor del bero 

på utflyttningen av barnfamiljer till Krokoms området Sånghusvallen. Nettoutflyttningen 

kan antas minska i och med att utbyggnaden av Stadsdel Norr påbörjats. 

Under 2011 släpps 12 + 20 tomter för villor i Brittsbo, av vilka 12 villor torde vara inflyttningsklara 

till 2012. Totalt är området planerat för 100 tomter med 170 lägenheter, 

vilket bedöms vara färdigutbyggt inom 5 år. Av Tallbackens 40 tomter är 25-30 sålda 

och torde vara inflyttningsklara under 2011. Dock kan noteras att dessa tomter och hus 

hittills främst har lockat köpare i lite högre ålder och med bättre finansiella möjligheter, 

varför sannolikheten att det här tillkommer så många yngre barn inte är så trolig. Om 

även hyreshusen, som börjat byggas, lockar personer som vill lämna sitt villaboende 

stämmer inte normala antaganden. Enligt gällande befolkningsprognos kommer ökningen 

av antalet förskolebarn, 1-5 åringar, att plana ut 2012 och minska något fr o m 2013. 

Från 2011 börjar elevantalet inom grundskolan öka. Ökningen accentueras från 2013 

och därmed ökar det demografiska ramtillskottet till grundskolan. Ser man till hur 

många elever som maximalt har kunnat inrymmas i de befintliga skollokalerna, skulle 

det vara möjligt att rymma maximalt 7.500 elever i kommunen. Enligt nämndens 

prognos räknar man med 4.800 elever i den kommunala skolan höstterminen 2012 och 

ytterligare drygt 1.000 elever i fristående skolor. Detta är en svag minskning med 30- 

talet elever i kommunal skola och en ökning i de fristående skolorna med ca 150 elever. 

Bedömningen av platsbehovet i kommunala skolorna sammantaget är inte över 5.000 

platser förrän ht 2015 då man räknar med att behovet ökar till 5.050 och ht 2016 till 

5.250. Detta trots att antalet barn ökar hela tiden. Det minskade behovet kommer sig av 

en fortsatt beräknad ökning av antalet platser i de enskilt drivna skolorna i kommunen. 

Sammantaget borde det finnas möjlighet att maximalt inrymma 7.500 elever i de kommunala 

skolorna medan friskolorna har plats för 775 elever före de planerade utökningarna. 

Det torde idag således finnas ett stort överskott på ytor om man utgår ifrån vad 

som maximalt kunnat rymmas i befintliga skolor. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 4


5 

Område Max platser Prognostiserat behov ht 2012 

Norra 1300 820 

Södra 1090 600 

Frösön 1400 1050 

Odensala 960 680 

Torvalla 1430 830 

Brunflo 1360 830 

Fristående 1050 

7500 5860 varav 4790 i kommunala skolor 

Inom gymnasieskolan nåddes kulmen i elevtillströmningen år 2008 med åtföljande ramtillskott 

i kommunens budget för gymnasieskolan. Från 2009 (ht-09) minskar elevantalet 

från Östersund. Ersättningen till gymnasieförbundet betalas numera ut som en eleversättning 

(antalet elever gånger platspris) och inte som ett budgeterat anslag. Budgetramen 

är därmed inte direkt kopplad till ersättningen. I kommunens budget justeras 

dock budgetramen med hänsyn till minskat elevantal med åtföljande demografisk ramförändring. 

Det kan i sammanhanget nämnas att antalet 18-19-åringar har ökat de senaste åren och 

kulminerar 2010. Ökningen torde ha bidragit till socialnämndens kostnadsökningar. 

Nämnden har fått betydande resurstillskott för att klara dessa kostnadsökningar. Under 

kommande 3-årsperiod kommer antalet 18-19-åringar att minska kraftigt och därmed 

borde socialnämndens kostnader minska för denna grupp. I sammanhanget måste sambandet 

med hög ungdomsarbetslöshet dock beaktas. 

Beräkningarna av resursbehovet inom äldreomsorgen görs enligt den s k standardkostnadsmetoden, 

d v s den beräkningsmetod som används i den nationella kostnadsutjämningen 

för äldreomsorgen. Som en följd av att andelen äldre ökar tillförs vård- och omsorgsnämnden 

ökade resurser. Ett preliminärt ramtillskott på 2,6 mnkr 2014 läggs in i 

baskalkylen tills vidare. 

Med de gjorda kompletteringarna 2014 av den demografiska ramberäkningen skall en 

ytterligare kostnad på 7,7 mnkr 2014 läggas in i baskalkylen. 

Beräkningarna av de demografiska förändringarna i nämndernas ramar är preliminära. 

Nya beräkningar kommer att göras senare i vår när en ny befolkningsprognos föreligger. 

Indexuppräkning för löneökningar och inflation 

Som nämnts pågår f n en konjukturell återhämtning arbetsmarknaden, m a a växande 

efterfrågan. Dock är nedgången i arbetslösheten långsam pga att arbetskraften också 

växer. Den höga arbetslösheten får till följd en låg löneökningstakt, som dock kommer 

att tillta när arbetsmarknaden förbättras ytterligare. En del förändringar har skett på 

riksplanet under december 2010 och januari 2011, varför talen har kommit att förbättrats. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 5


6 

Inflationen har under 2010 legat på en relativt låg nivå, i genomsnitt 1,3 %, men kan 

jämfört med 2009 års deflation, -0,3, ändå anses hög. Inflationstrycket kommer att öka 

successivt, för att under planperioden nå strax över Riksbankens inflationsmål på 2 %. 

Dock varierar takten mellan prognosmakarna till när målet nås. 

Inflation 

Konjunkturinstitutet (KI) bedömer i sin decemberrapport inflationen/KPI-ökningen till 

2,2 % redan 2011 och samma värde 2012. Därefter prognostiserar de en höjning till 2,6 

% för 2013 och 2,8 % 2014. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer nu i 

sin prognos 15 februari 2011, KPI-ökningen till 2,3 % 2011, 2,2 % 2012, 2,6 % 2013 

och för 2014 2,3 %. En bidragande orsak till att inflationstakten ökar 2011 är stigande 

räntor och energipriser. Det är troligt att även KI kommer att ändra sina siffror när ny 

konjunkturrapport ges ut. 

Två viktiga faktorer i KPI-utvecklingen är prisutvecklingen för varor och tjänster, där 

priset på tjänster i december steg ca 3 gånger mer än för varor. Dock har råvarupriser, 

och t ex priser på livsmedel haft stark stigning i början av år 2011. 

Ett annat mått som mäter inflationen är KPIX, som är KPI exklusive räntekostnader, 

skatter och subventioner, och som därmed beskriver den underliggande inflationen. Vid 

bedömning för prisutveckling för kommunens kostnader torde indexuppräkning i budgetramarna 

med KPIX som bas, vara ett bättre riktmärke än KPI även om högre räntekostnader 

i viss mån påverkar priserna. Högre räntekostnader har dock störst genomslag 

på boendekostnader. Räntorna har idag 15 februari gått upp 0,25% och väntas stiga vid 

flera tillfällen under 2011. 

Enligt KI:s bedömning i december 2010 ökar KPIX med 1,1 % 2011, 1,2 % 2012, 1,7 % 

2013 och 1,8 % 2014. SKLs bedömning 16 februari 2011 är 1,2 % 2011, 1,1% 2012, 1,5 

% 2013 och 1,5 % 2014. Skillnaden mellan de två bedömarna är uppfattningen om styrräntans 

utvecklingstakt. Det troliga är att KI reviderar sina KPIX-tal, vi antar till ca 

1,5%/år i genomsnitt. 

Mot bakgrund av ovanstående beskrivning av inflationsbedömningarna föreslås i nämndernas 

budgetramar för 2012-2014 en indexuppräkning per år med 1,0 % år 2012 och 

1,5% för åren 2013-2014, dvs en uppräkning åren 2013-2014 med 0,5% mot gällande 

flerårsplan. Baskalkylen påverkas därmed av ändrat inflationsantagande. Inflationen enl 

KPIX kan år 2014 komma att bli högre än 1,5 % men en bättre bedömning får göras vid 

budgetarbetet för 2013. 

Löneökning 

Den generella indexuppräkningen för löneökningar uppgår till 2 % i budget 2011 plus 

en buffert på 0,7 % mnkr. Slutlig löneavstämning för 2010 gav 2,3 %. Merparten av de 

centrala löneavtalen löpte ut 2010 och nya centrala avtal har ännu inte slutits. Enligt 

överenskommelse mellan arbetsgivare och fackliga parter kommer inte hela bufferten 

att ”läggas ut” 2011. Under hösten har dock de centrala parterna slutit avtal som reglerar 

omställningsåtgärder vid övertalighet, vars kostnader måste täckas ur kvarvarande buf- 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 6


7 

fert. I nuläget görs bedömningen att åtminstone 0,6 % av bufferten 2011 kommer att 

behövas. 

Även i gällande flerårsplan 2012-2013 är indexuppräkningen för löner 2 % per år plus 

en buffert på ytterligare 17 mnkr per år 2012 och 2013. Det budgeterade löneökningsutrymmet 

uppgår således till 3,0 % per år 2012-2013. Avsikten var att avsätta 3,5 % för 

2013 men medlen uppgick endast till 3 %. 

SKL:s senaste skatteunderlagsprognos (feb10) bygger på en löneökning enligt konjunkturlönestatistiken 

med 2,7 % år 2011. Sedan ökar prognosen till 3,1% 2012, 3,5% 2013 

och 3,8% år 2014. KI bedömer (dec10) löneökningstakten för hela arbetsmarknaden till 

2,7 % 2011 och 3,3 % 2012. För kommunsektorn bedömer KI löneökningarna bli något 

lägre och uppgå till 2,6 % 2011 och 3,2 % år 2012. För åren 2013 och 2014 bedöms de 

till 3,7 % respektive 3,9 %. Det är troligt att KI reviderar sina siffror. 

Osäkerheten om avtalssituationen inför år 2012 och följande löneutveckling är därmed 

stor. Mot bakgrund av SKL:s löneantaganden föreslås i nuläget en indexuppräkning för 

löneökningar med 2,5 % per år 2012-2014 plus en buffert motsvarande 0,6 % 2012, 1 % 

2013 och 1,3 % 2014. Det eventuella behov av uppjustering av löneberäkningen 2014 

får göras vid budgetarbetet 2013, då en bättre bedömning kan göras. Den föreslagna 

indexuppräkningen innebär att baskalkylen ändras/justeras upp beträffande löneantagandet. 

Buffertar/reserver och anslag för oförutsedda behov 

I kommunens budget ingår numera inga buffertar/reserver – förutom en buffert/reserv 

för löneutrymme enligt ovan. Även det särskilda anslaget för oförutsedda behov har 

tagits bort. I stället får, enligt fullmäktiges beslut, högst 15 mnkr av det budgeterade 

resultatet/rörelsekapitalet användas för oförutsedda behov. Det innebär att eventuella 

tilläggsanslag som beslutas under 2011 och som gäller 2011 och framåt påverkar resultatet 

innevarande år och budgetläget 2012 och framåt – och därmed baskalkylen 2012- 

2014. En av anledningarna till att ha ett resultat som motsvarar resultatkravet för god 

ekonomisk hushållning är att ha beredskap för oförutsedda kostnader. 

Internränta 

Internräntan skall i huvudsak spegla den genomsnittliga kostnaden för kommunens investeringar 

samt i vissa fall kommunens avkastningskrav. 

I enlighet med SKL:s rekommendation för 2011 justerades kommunens internränta upp 

från 4,0 % 2010 till 4,3 % 2011. För 2012 är SKL:s rekommendation en internränta på 

4,2 %, dvs en mindre sänkning. SKLs rekommendationer grundas på dess prognos över 

den långa statsobligationsräntan. 

Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunen följer SKL:s rekommendation 

och justerar internräntan till 4,2 % 2012. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 7


8 

Internräntejusteringar skulle egentligen för de intäktsfinansierade verksamheterna (vatten, 

renhållning, industrihus och camping) förändra taxor, hyror och avgifter - en höjning 

förbättra budgetläget, en sänkning försämra. En så marginell förändring (totalt 

kommunen 43 tkr) som denna leder knappast till justering av taxor, hyror eller avgifter 

och en effekt på budgetläget uteblir. För den anslagsfinansierade verksamheten är justeringar 

av internräntan ett nollsummespel. I kalkylen markeras tills vidare ingen påverkan 

på budgetläget. 

PO-pålägg/arbetsgivaravgift 

I budgetramarna för 2011 ingår ett PO-pålägg på 39,08 %. (Därutöver belastas verksamheten 

med ett påslag på 0,05 % för utfördelning av kommunens premiekostnader för 

ansvarsförsäkring.) Inför 2012 sänks pålägget schablonmässigt till 38,98%, vilket tas in 

i kalkylen. 

Skatte- och statsbidragsintäkter 

Skatteberäkningen i gällande budget och flerårsplan 2011-2013 grundas på SKL:s skatteunderlagsprognos 

från februari 2011. 

Efter budgetbeslutet i december har det definitiva taxeringsutfallet av 2010 års taxering 

och SCB:s definitiva beräkningar för kostnadsutjämningssystemet 2011 blivit klara. 

Den 15 februari presenterade också Sveriges Kommuner och Landsting en ny skatteunderlagsprognos. 

Enligt det definitiva taxeringsutfallet ökade skatteunderlaget i riket med 1,31 % (dvs 

2009 års inkomster) vilket kan jämföras med 5,45 % året innan. Det är en marginell 

avvikelse mot SKL:s oktoberprognos (-0,02 procentenheter). Den nya skatteunderlagsprognosen 

från februari innebär en uppjustering 2011, och en relativt stark skatteunderlagstillväxt 

prognostiseras i riket 2012-2014. Skatteunderlaget bedöms nu öka 1,8 % 

2010, 2,3 % 2011, 4,1 % 2012 resp 2013 och 4,0 % 2014. 

För att inte över- el underskatta skatteintäkter görs, som nämnts i avsnittet ”Befolkningsutveckling”, 

en nivåjustering för det lägre el högre invånarantal som kan skönjas 

vid årsskiftet. Vid årsskiftet 2010/2011 kan befolkningstalet utifrån det exakta utfallet 1 

november 2010, antas öka med 75 personer mot tidigare budgetsiffror som gällande 

skatte- och statsbidragsintäkter grundas på. 

Det definitiva taxeringsutfallet 2010, definitiv beräkning av kostnadsutjämningen 2010, 

och nivåjustering för invånarantalet 31 december 2010 samt SKLs skatteunderlagsprognos 

från februari innebär högre skatte- och statsbidragsintäkter för Östersunds kommun. 

Därmed läggs in i baskalkylen 15,2 mnkr 2011, 18,3 mnkr 2012 och 10,8 mnkr 

ytterligare jämfört med gällande budget och flerårsplan. 2014 blir skatte- och statsbidragsintäkterna 

28,5 mnkr högre än enligt förra prognosen. Detta gäller s a s ”allt annat 

lika”. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 8


9 

Pensioner 

Kommunen har i bokslutet för 2010 bokfört pensionsmedel som en anläggningstillgång, 

Östersunds kommuns pensionskassa, uppgående till 433 mnkr. Syftet med denna tillgång 

är att den ska utjämna den påfrestning som sker i kommunens ekonomi när pensionsutbetalningarna 

i fast penningvärde ökar från 52 mnkr 2010 till nära 80 mnkr år. 

Pensionskapitalet, 433 mnkr, tillsammans med en real avkastning på en procent årligen 

ska medverka till att utbetalningsnivån för pensioner intjänade före 1998 framgent i fast 

penningvärde inte ska överstiga 2010 års nivå, nämligen 52 mkr. 

Från och med budget 2011 kommer därför uttag ur pensionsfonden, att ske för att reglera 

att de pensionsutbetalningar som avser åren före 1998, inte ska belasta budgeten med 

högre belopp än vad som motsvarar 2010 års nivå, d v s 52 mkr. Nivån 52 Mkr uppräknas 

kalkylmässigt under perioden 2012 – 2014 med ca 3 % årligen. Beloppen blir ca 56 

mnkr 2012, 57 mnkr 2013 och 59 mnkr 2014. 

Upptagande av lån 

Investeringsnivån 2010 uppgick till drygt 190 mnkr att jämföras med budget som var 

288 mnkr. Driftresultatet 65 mnkr inklusive avskrivningar på 125 mnkr, totalt 190 

mnkr, innebär att kommunen kunde skattefinansiera genomförda investeringar i sin helhet 

2010 och kommunen behövde därför inte låna pengar 2010. 

Enligt gällande flerårsbudget ska kommunen investera 1 160 mnkr under perioden 2011 

- 2013. Med det utgångsläge som gäller före eventuella besparingar måste kommunen 

låna 770 miljoner för att finansiera av denna investeringsnivå. År 2014 kan kommunen 

investera 130 mnkr utan ytterligare upplåning. 

Finansiella kostnader upplåning 

Räntekostnaderna i baskalkylen beräknas öka jämfört med befintlig flerårsbudget. 

Förklaringar till detta är: 

1. Baskalkylens resultat före besparingar är ett negativt resultat, och då finns det inga 

pengar för att finansiera investeringar överhuvudtaget. 

2. Likvida medel har bundits i den pensionskassa på 433 mnkr som överförts till kapitalförvaltning. 

Den 1 januari 2011 uppgår kommunens likvida medel till 45 mnkr. Denna 

låga likviditet medför behov av att ta upp lån redan vid årets ingång istället för 

som tidigare planerats vid halvårsskiftet. Detta medför högre räntekostnader investeringsåret 

jämfört med flerårsbudgetens antagande. 

3. Till detta kommer att räntenivån bedöms bli högre än vad som beräknats enligt gällande 

flerårsbudget. Det bedöms att snitträntan blir 0,25 % högre för 2012 och 0,5 % 

högre för 2013 jämfört med befintlig flerårsbudget. 

Sammantaget beräknas räntekostnaderna bli 7,9 mnkr högre för 2012 och 12,9 mnkr 

högre för 2013 än i nu gällande flerårsplan. För 2014 bedöms kostnaden till 14,4 mnkr. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 9


10 

Finansiella intäkter kommunala bolag 

Finansiell intäkt Rådhus AB 

Riksdagen beslutade den 10 december 2008 att anta det förslag som regeringen lagt 

fram i prop. 2008/09:65 och som innebär att kommunala moderbolag från och med 

2009 inte får avdrag för kostnadsränta på interna lån som använts för förvärv av aktier 

från kommunen. Regeringsrättens dom avseende avdragsrätt för lån som tas upp för 

finansiering av aktieförvärv inväntas. Rådhus AB planerar att ta upp lån i takt med att 

lån omsätts i koncernen. Effekten för kommunkoncernen med det ändrade arbetssättet 

är svårt att förutse. I baskalkylen fortsätter vi anta att det i nuläget inte blir någon nettointäkt 

utifrån överförda koncernbidrag från dotterbolag. 

Det finns emellertid en risk för att Östersundsbostäder de kommande åren inte kommer 

att redovisa några större positiva resultat. Dessutom kommer, i och med Vestibulums 

avveckling, inga positiva resultat att överföras från detta håll. Låg vinst från Östersundsbostäder 

samt Vestibulums upphörande medför att det finns liten finansiering av 

de räntekostnader som uppstår på det lån på 550 mnkr som upptagits för förvärv av 

Jämtkraft ABs aktier och som ligger i koncernbolaget. 

Finansiell intäkt Jämtkraft AB 

I avvaktan på Regeringsrättens dom, se ovan, sker ingen förändring i gällande flerårsplan 

avseende beräknad aktieutdelning från Jämtkraft. 

Budgetutfall 2010 och budgetpåverkan 2011 

Kommunens resultat 2010 före s k extraordinära poster är 65 mnkr. I jämförelse med 

prognos per augusti, 91 mnkr, så är bokslutsresultatet en försämring med 29 mnkr. Resultatet 

är emellertid bättre än det budgeterade resultatet som, efter tilläggsbudgeteringar, 

är 33 mnkr. Nämnderna redovisar ett överskott på 3 mnkr samtidigt som finansförvaltningens 

resultat före extraordinära poster är 62 Mnkr. Det budgeterade finansiella 

resultatet var 33 mnkr. Plusposterna finns inom skatteintäkter och finansnetto. 

De extraordinära posterna uppgår till netto -335 mnkr och består av uppbokning av pensionsskuld, 

433 mnkr, som avser del av den totala ansvarsförbindelsen avseende pensionsintjänande 

före 1998 och som uppgår till totalt 1 550 mnkr. Den andra extraordinära 

posten avser engångsutdelning från Jämtkraft uppgående till 98 mnkr. 

När de extraordinära posterna inkluderas i årsresultatet blir det slutliga resultatet för 

2010 -270 mnkr. 

Det är osäkert om verksamheten 2011 kommer att kunna utföras inom budgeterade ramar. 

Vård och Omsorgsnämnden redovisar 2010 underskott med 30 mnkr. Nämnden 

redovisar att underskottet beror på ökade brukarvolymer och konsekvenserna av dessa. 

Den låga omsättningen inom äldreboenden har medfört att belastningen på alla övriga 

delar inom äldreomsorgen varit mycket hög. Kostnaderna har ökat under senare delen 

av året för hemtjänst, korttidsverksamhet och betalningsansvar för färdigbehandlade 

patienter. De preliminära mätningar som gjorts i januari 2011 visar på att antalet bruka- 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 10


11 

re i hemtjänsten minskat liksom kostnaderna för betalningsansvaret. LSS uppvisar underskott 

till följd av ökade kostnader för bland annat utökade behov för befintliga brukare, 

fler brukare med korttidsvård vuxna och personlig assistans. 

Särskild redovisning av 2010 års resultat gavs av vård- och omsorgsnämnden vid Budgetkonferensen. 

Nämnden har begärt tilläggsanslag med 16 mnkr 2011 och åren 2012 – 2014. Finansutskottet 

har beslutat, inför vidare behandling av ärendet, tillstyrka 12,2 mnkr av detta. 

Denna kostnadsökning läggs in i budgetkalkylen och försämrar budgetläget med motsvarande 

belopp. Detta antagande innebär att nämnden måste kunna finansiera eventuellt 

ytterligare straffavgifter och volymförändringar inom sin budgetram (som innehåller 

ökade ramar för demografiska förändringar). 

Verksamhetsförändringar/resurstillskott i gällande budget och flerårsplan 

Nedan redogörs kortfattat för resurstillskott i gällande budget 2011 och flerårsplan 

2012-2013. Förändringarna finns specificerade på sidorna 82-85 i kommunens budget 

2011 och flerårsplan 2012-2013 (i f n otryckt budget). 

Budget 2011 

I 2011 års budget ingår ca 37 mnkr i reala resurstillskott, utöver indexuppräkning för 

löneökningar och inflation. 2011 års budget innehåller inga besparingar. 

De största resurstillskotten i 2011 års budget får vård- och omsorgsnämnden, utförarstyrelsen 

(tekniska förvaltningen) och miljö- och samhällsnämnden. De större posterna 

beskrivs nedan. 

Utöver det demografiska ramtillskottet på 9,6 mnkr för fler äldre har vård- och omsorgsnämndens 

resurser ökat netto med 7,8 mnkr 2010. Resurstillskott, har erhållits bl a 

för tre nya LSS-gruppboenden 2011 med brutto 10,9 mnkr. Utökade resurser har även 

erhållits för daglig verksamhet LSS med 1 mnkr. Kompensation för ökade fastighetskostnader 

har tillförts med ca 1 mnkr. 

Utförarstyrelsen, tekniska förvaltningen, har bl a fått 3 mnkr för ökat fastighetsunderhåll 

2011 samt 1,7 mnkr som kompensation för elprishöjningar. Båda kostnaderna utfördelas 

f o m 2012 till berörda nämnder/hyresgäster. 

Miljö- och samhällsnämnden har fått ramkompensation 2 mnkr för uteblivet momsavdrag 

på gatuparkering. 

I övrigt kan kommenteras att även kommunstyrelsen får större tillskott, p g a att vissa 

verksamheter budgeteras centralt under övergångstid. Resurstillskott 2011 gäller bl a för 

åtgärder mot ungdomsarbetslöshet 5 mnkr, samt två buffertar om vardera 2 mnkr dels 

p g a osäkerhet kring flyktingverksamhetens nya kostnader och dels för ev ökade kostnader 

för försörjningsstöd. Samtidigt tas 5 mnkr i tidigare utvecklingsmedel bort. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 11


12 

Socialnämnden har övertagit ansvaret för Skogsgläntan från Vård- och omsorgsnämnden 

varför en intern omföring av 3,6 mnkr skett. För ev ökning av försörjningsstöd finns 

en mindre buffert reserverad inom kommunstyrelsen. 

Kultur- och fritidsnämnden har bl a tillskjutits 1 mnkr för underhåll i sporthallen i Östersund. 

Gymnasieskolan får genom minskat elevantal en neddragning på 6,2 mnkr. 

Gällande flerårsplan 2012-2013 

Gällande flerårsplan 2012-2013 innehåller – förutom indexuppräkning för löneökningar 

och inflation - resurstillskott med netto totalt 25-30 mnkr per år. Exkluderas ramförändringar 

föranledda av demografisk utveckling, d v s elevminskning inom gymnasieskolan, 

ökat antal äldre inom vård- och omsorg samt ökat antal barn och ungdom, uppgår 

resurstillskotten till över 22 mnkr 2012 och ytterligare ca 21 mnkr 2013. Dessa resurstillskott 

2012 och 2012 gäller framförallt vård- och omsorgsnämnden och barnoch 

utbildningsnämnden. Ett mindre tillskott 2012 får även kulturoch fritidsnämnden, och 

dito miljö- och samhällsnämnden 2013. 

Vård- och omsorgsnämndens resurstillskott uppgår till 18 mnkr 2012 och ytterligare 17 

mnkr 2013 och gäller i huvudsak utbyggnad av LSS-boenden och demografiska ramtillskott 

för fler äldre. 2012 tillförs åter 10,8 mnkr för tre nya LSS-gruppboenden och 2013 

12 mnkr för ytterligare 3 LSS-gruppboenden. 1 mnkr per år tillförs för daglig verksamhet 

LSS. Det demografiska ramtillskottet för fler äldre uppgår till 5,4 mnkr 2012 och 

ytterligare 4,2 mnkr 2013. 

För barnoch utbildningsnämnden innehåller flerårsplanen ramtillskott 20 mnkr 2012 

och ytterligare 13 mnkr 2013. Till förskolan 1-5 och 6-12 år ingår demografiskt ramtillskott 

med 3,2 2012 och ytterligare 0,7 Mnkr 2013. Från 2011 ökar elevantalet inom 

grundskolan och det demografiska ramtillskottet uppgår till 5,2 Mnkr 2012 och ytterligare 

10,2 mnkr 2013. 

För miljö- och samhällsnämnden innehåller flerårsplanen en ramminskning med 0,5 

mnkr 2012 främst maa rationalisering av gatubelysning. År 2013 återkommer det ramtillskott 

på 3,2 mnkr för underhållsbeläggning på högtrafikerat vägnät, som tillskjuts 

vart tredje år. 

I kulturoch fritidsnämndens flerårsplan ökas ramen med 6,9 mnkr 2012, främst maa 

ökade drift- och kapitalkostnader vid investering i ny Arena. 

För socialnämnden ingår inga ytterligare resurstillskott i flerårsplanen. Kommunstyrelsens 

ram minskar både 2012 och 2013 med totalt 1 mnkr. Även utförarstyrelsens ram 

minskar, med ca 5 mnkr 2012. 

Som en följd av den demografiska förändringen med färre elever inom gymnasieskolan 

minskas den budgeterade ersättning till gymnasieskolan med 7,1 mnkr 2012 och ytterligare 

8,9 mnkr 2013. Ramen 2012 minskas också som en följd av de effektiviseringar 

som, enlig budgetpropositionen 2009, uppkommer vid införandet av nya gymnasieskolan. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 12


13 

Avstämning av budgetläget – budgetmässiga eftersläpningar, tillkommande behov 

m m 

Uppgifter har inhämtats från samtliga förvaltningar angående budgetläget kommande 

planperiod 2012-2014. Det gäller bl a budgetmässiga eftersläpningar, tillkommande 

behov p g a ändrad lagstiftning, behov som inte beaktats i gällande flerårsplan, strategiska 

utvecklingsfrågor samt justeringar som behöver göras. En genomgång av materialet 

och uppgifterna har gjorts med respektive förvaltning. 

1. Inträffade faktorer som direkt påverkar verksamhetens kostnader - med åtföljande 

ramjusteringar/resurstillskott i baskalkylen. 

2. Osäkerheter –kostnader/aktiviteter som kan inträffa och som det behövs en 

beredskap för genom ett plusresultat i budgeten som motsvarar resultatkravet för 

god ekonomisk hushållning. I denna grupp redovisas också ev brister i kompensation 

enligt finansieringsprincipen. 

3. Åtgärder som kan betraktas som ambitionshöjningar – och som i nuläget inte 

lagts in som resurstillskott i baskalkylen. Vi har redovisat de åtgärder som antingen 

initierats av externa samarbetspartners, statliga initiativ eller motsvarande. 

Rena önskemål om ambitionshöjningar i den egna verksamheten har vi inte tagit 

med. 

4. I detta avsnitt har vi redovisat de övergripande strategiska utredningar som 

kommer att kräva politiska inriktningsbeslut i samband med fastställande av budgetdirektiven. 

5. Aktiviteter för taxefinansierade verksamheter. 

6. Investeringar. 

Lista på aktiviteter, se följande framställning. 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 13


14 

1 Kategori 1 - Faktorer som direkt påverkar verksamheternas kostnader 

Typ av aktivitet årligt, tkr 2012 2013 2014 

Öv erförmyndaren – Tilläggsbudgetering flera år har ej korrigerats 

i ram. Ökad volym på verksamheten samt höjda arvoden gör 

att verksamheten redovisar återkommande underskott i storleksordningen 

1 mnkr. 

1 000 1 000 1 000 

Jämtlands Räddningstjänstförbund – Ökad hyreskostnad på 

Certus/Fyrvalla. I baskalkylen för 2011 uppskattades hyreskostnadsökningen 

till 1,5 mnkr, varav Östersunds andel till 550 tkr 

2012. Nyligt framtaget underlag visar på att sänkning ram är möjlig. 

-370 -285 -80 

Kultur- och fritidsnämnden - Snöproduktion 

I kommunen arrangeras World Cup-tävlingar vid Östersunds Skidstadion 

varje år och även SM-vecka under perioden 2011-2014. 

Snöproduktion, som är en förutsättning för att kunna arrangera, har 

budgeterats på den nivå som räcker år då snö ej behöver finnas för 

WC-tävlingar. 500 tkr/år saknas i budget. Uppfattningen har varit 

att detta redan legat i budgetram, vilket var missledande inför beslut 

om övriga tillskott i samma ärende vid budgetberedning 2010. 

500 500 500 

Samtliga nämnder och styrelser -Besparing på telefoni utifrån 

nytt avtal. 

Vård och omsorgsnämnden – Begäran om tilläggsanslag med 16 

mnkr 2011, enligt tjänstemannaskrivelse föranledd av kostnadsökningar 

inom LSS-området. 

Vård och omsorgsnämnden – Fler brukare, boende med särskilt 

stöd, vuxna LSS. 2012 resp 2013 2 boenden utöver ram, tot 5 st. 

2014 3 LSS-bostäder. 

Vård och omsorgsnämnden – Antalet brukare med behov av 

daglig verksamhet ökar i samma takt som behov av LSS boende 

ramtillskott erfordras för 2014. 

Kommunstyrelsen - Nationell e-hälsa. Kommunstyrelsen har vid 

sitt januari-sammanträde 2011 föreslagit att Östersunds kommun 

ska delta i regionprojektet tillsammans med övriga kommuner. 

Fullmäktige fattar beslut vid sitt marssammanträde. (1230 tkr avser 

driftskostnader. Se vidare avsnitt Kategori 6 Investering under 

Vård- och omsorgsnämnden) 

-1 200 -1 200 -1 200 

12 200 12 200 12 200 

9 000 9 000 13 500 

1 500 

1 230 1 230 200 

Summa tkr 22 360 22 445 27 620 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 14


15 

2. Kategori 2 - Osäkerheter/Aktiviteter som kan inträffa 

2. Osäkerheter - Aktiviteter som kan inträffa 


Gemensamt flera nämnder - El och fjärrvärme 

600 600 600 

För 2011-2013 har elkostnader budgeterats till en nivå på 50 

öre/kWh. Fjärrvärme är genomsnittligt budgeterat till priset 330 

kr/Mwh. Trolig utveckling 2012… … osäkerhet att ta ställning till. 

Ökade el och fjärrvärmekostnader har också tidigare medfört justering 

av ersättning till föreningsdrivna arenor. Brunflo ishall har 

redovisat att tidigare avtal med Jämtkraft har sagts upp för reglering. 

Merkostnaden kan uppskattas till 300 tkr. Även fjärrvärmekostnader 

för Jämtkraft Arena är en osäker post. Prissättning av 

ovanstående uppskattas till 600-800 tkr. 

Barn- och utbildningsnämnden – Implementering av nya skollagen. 

1) Krav på huvudmannen avs kompetensutveckling av all 

personal. Behovet är beräknat till 1 dag/pedagog och år. Utb anordnas 

i grupper om 15 pedagoger, leds av interna resurser. Kostnad 

1.192 tkr/år. 

2) Kompetensutveckling av lärare som inte tidigare har satt betyg. 

Gäller f o m 2013 för pedagoger verksamma i dagens F-5-skolor. 

Kostnad 1.351tkr/år. 

3) Ändrade behörighetskrav skapar ökat behov av kompletteringsfortbildning 

för redan yrkesverksamma pedagoger. Beräknas att en 

femtedel av pedagogerna behöver komplettera sin utbildning i exvis 

engelska, bild, naturvetenskapliga ämnen samt att varje pedagog 

behöver en termins studier som fortbildning. Detta kan ändras när 

riktlinjerna blir tydligare. I beräkningarna har man utgått ifrån att 

studierna kan anordnas via MIUN, dvs inga rese-/övernattningskostnader 

är medräknade. Behörighetsreglerna ändras från 2015 

vilket innebär att det troligtvis finns behov av kompletteringar även 

innev år. Kostnaderna beräknad till 14.588.000 kronor vilket fördelat 

på 4 år blir en kostnad på 3.647.000 per år. 

(År 2012 1192+0+3647=4839 tkr, 2013-14 1192+1351+3647=6190 

tkr) 

Barn- och utbildningsnämnden – Uppsägningar av personal på 

grund av demografiska förändringar, friskoleökningen och eventuella 

besparingar, kommer att behöva göras 2012. Troligen kan vissa 

omställningskostnader inte helt undvikas 

4 800 6 200 6 200 

1 000 

Jämtlands Gymnasieförbund – Införandekostnaderna förGY 

2011 beräknas till 6,8 mkr 2012 och 4,8 mkr 2013, varav 62 % beräknats 

falla på Östersund. Oklart ifall ökat statsbidrag kommer att 

tillföras kommunerna. 

Jämtlands Räddningstjänstförbund - Sambandssystemet RA- 

KEL kräver ökade årliga kostnader. Enligt förbundets beräkningar 

ökar kostnaden med 750 tkr per år. Enligt ägarsamrådet 2008-01- 

31 utgår ägarsamrådet från att staten klarar ut/står för finansieringen. 

Bedöms 110208 rymmas inom förbundets tillgängliga 

budget. 

4 200 3 000 

750 

-750 

750 

-750 

750 

-750 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 15


16 

Kommunstyrelsen - Genomförande av medarbetarutbildning 

syftande till att skapa utveckling i verksamheten och ökad kvalitet i 

utförandet av tjänster. Kostnad för genomförande med obligatoriskt 

deltagande för samtliga medarbetare (4800) (exkl lönekostnader 

men inkl vikariekostnader) uppskattas till mellan 6 - 8,5 mnkr beräknat 

på två år. Totalt finns 3 mnkr avsatt i flerårsplan i 2011 års 

budgetbeslut (1385 tkr 2012,1560 tkr 2013). För ett alternativt genomförande 

till lägre kostnad finns ingen detaljbudget framtagen 

men kostnaden uppskattas till ca 5 mnkr fördelat över minst två år. 

750 1 500 

Kommunstyrelsen - Förtroendemannautbildning 500 

Kommunstyrelsen - Rättigheter för facklig förtroendeman finns 

reglerade i lag och i centrala kollektivavtal. Kostnader har tidgare 

felaktigt belastat enskilda enheter. Under 2010 har översyn av 

kostnader gjorts vilket visat att behov finns av ramökning av det 

centrala anslaget. Under de närmast åren krävs också investeringar 

i lokaler och inventarier. 

500 500 500 

Kommunstyrelsen - Fairtrade. Ansökan om att bli Fairtrade 

kommun innebär kostnadsökningar eftersom dessa produkter är 

dyrare än konventionellt odlade produkter. Medborgarförslag. 

Kommunstyrelsen - Mat om Mat. Medborgarförslag med önskemål 

om att kommunen vid upphandling av livsmedel ställer krav 

på att följa svensk djurskyddslagstiftning. Detta är inte möjligt men 

alternativet är att köpa fler ekologiska produkter (ställer högre 

krav på djurskydd), detta innebär dock merkostnader eftersom 

dessa generellt är dyrare. 

2 000 2 000 2 000 

5 500 5 500 5 500 

Kommunstyrelsen - Aktiv markpolitik. Bilaga/Separat dragning. 15 000 15 000 15 000 

Kultur- och fritidsnämnden - Källargolv i biblioteket. Berggrunden 

under länsbibliotekets källare sväller och pressas upp genom 

källargolvet. Flera sektioner med kompaktsystem är avstängda. 

Golv 10 mnkr, kompaktssytem 2 mnkr. 

12 000 

Socialnämnden – Osäkerhet kring kostnader för ekonomiskt bistånd 

är stor. Nettokostnaderna 2010 ökade med 4,3 Mkr jämfört 

med 2009. Läget förbättrades något under slutet 2010 men normalt 

sker en fördröjning innan detta slår igenom helt. 

Utförarstyrelsen / SF - Omställning av måltidsservice med anledning 

av övertagandet av all måltidsverksamhet från barn och 

utbildning. I innevarande budget finns 1,5 mkr avsatta och i plan för 

år 2012-2013 finns 1,5 mkr för omställning av måltidsservice. Utrymmet 

behövs även 2014 då antalet serveringsställen antas vara 

detsamma. 

Utförarstyrelsen / TF - Nya krav, ny avgift vid larm med blåljusutryck-ning 

samt revisionsbesiktning, från Räddningstjänstförbundet 

innebär ökade kostnader 0,5 mnkr realitet redan under 2011 

och full effekt 2013. 

Vård och omsorgsnämnden –Mer personal kan komma att krävas 

pga. tydligare krav på bemanning framförallt nattetid (låsning 

inte ska vara tillåten). Socialstyrelsen driver inställningen att kommunerna 

ska bemanna upp för att omedelbart kunna ta hand om 

varje brukare som vill gå ut på natten. Socialstyrelsen har en stram 

hållning i frågan. I nuvarande läge anges inget belopp då vof ser 

det som omöjligt att redovisa men vill ända peka på ev. kommande 

behov. Merkostnad mycket svårt att uppskatta. 

1 500 

500 500 500 

? ? ? 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 16


17 

Vård och omsorgsnämnden - Momslyft kan ej göras för servicehus 

- Skatteverket kan komma att endast tillåta momsavdrag för 

bostäder för brukare med heldygnsomsorg. (2,8 mnkr/år) 

Summa tkr (ej fullständigt mht ofullst beloppsangivelser) 47 350 34 800 31 800 

4. Kategori 4 - Strategiska utredningar att ta ställning till 


Barn- och utbildningsnämnden – I tillväxtprogrammet förväntas 

utveckling av entreprenörskap i skola/förskola samt införande 

av IT-plattform för samarbetet mellan skola och arbetsliv. Under 

en treårsperiod behövs en personell resurs, heltid, för att genomföra 

detta. Efter 2014 kan resursen minskas till ½-tid. 

550 550 275 

Kommunstyrelsen - Införande av Kundcenter. Syftet är att 

främst ökad medborgarservice men även ökad intern effektivitet. 

Under januari/februari upphandlas en konsultinsats för utredning av 

hur en kundcenterlösning kan införas i Östersunds kommun. Förfrågningsunderlaget 

anger att utredningen ska vara klar i oktober 

2011. Med ett lyckat resultat ifrån utredningen kan planering, om så 

beslutas, påbörjas för ett införande. (Driftkostnader?) (Se vi dare Investeringar, 

Kategori 6, under Miljö- och Samhällsnämnden, Digitalisera arki v.) 

3 000 3 000 

Kommunstyrelsen - Nationalmuseum Norr. Jamtli föreslår i 

samarbete med Nationalmuseum en etablering av en ”filial” på 

Jamtli. Jamtli bygger och har önskemål om bidrag från kommun 

och landsting m.fl. Det kommunala bidraget skulle uppgå till 3 mnkr 

år 1 och en utökning av verksamhetsbidraget årligen med 500 tkr. 

3 600 500 500 

Kommunstyrelsen/Gymnasieskolan - Naturbruksgymnasium i 

Ås? Utredning enligt beslut i kommunstyrelsen. Oklart om ev framtida 

kostnader. 

Kommunstyrelsen - Varumärkesbyggande 500 

Kommunstyrelsen - Utvecklingsresurser för genomförande av 

Tillväxtprogrammet. Strategiskt stärka och utveckla Campus 

Östersund 2011-2014, inom 3 samverkansområden; 1) Nationellt 

Vintersportcentrum - Prestationsidrott och Folkhälsa, Sporttech/ 

Sportteknologi, ETOUR -Turism och upplevelser. 2) 

Bygg/Ekoteknik/ Miljövetenskap, Fordon, Friform, Arbetsliv och 

hälsa, Kris och risk, Samhällsentreprenörskap, Teknikinformationcentrum. 

3) Samverkan gymnasieskolan, samverkan Yrkeshögskolan. 

Kultur- och fritidsnämnden / Storsjöbadet - Fördjupad utredning 

ang Kontinuerlig utv eckling av anläggningen. Därefter ev 

investeringar. 

Utförarstyrelsen TF / Camping - Fortsatt yttre och inre underhåll 

för ca 1 miljon/år 

4 000 5 000 6 000 

1 000 1 000 1 000 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 17


18 

Utförarstyrelsen TF / Renhållning - Samverkan med Sundsvall 

om en behandlingsanläggning för organiskt avfall har inletts under 

2010. Tidigast under 2014 kan en ny anläggning vara i drift, i mellanperioden 

kan det bli frågan om en tillfällig lösning på vår behandling 

av matavfall på Gräfsåsen. Det beror på vad tillståndsmyndigheten 

beslutar i det utredningsvillkor som gäller vår nuvarande 

behandling av matavfall på Gräfsåsen. 

Summa tkr (ej fullständigt mht ofullst beloppsangivelser) 12 650 10 050 7 775 

5. Kategori 5 – Aktiviteter inom taxefinansierad verksamhet 


Utförarstyrelsen / Renhållning - Förslaget till nya avfallsregler 

från miljödepartementet är inte beslutat än. Det förslag som skulle 

innebära förändringar för kommunal renhållning är förslaget om ett 

”frival” för hushållsavfall som uppkommer i verksamheter. Vid en 

förändring förlorar kommunen rådigheten över det hushålls- eller 

hushållsliknande avfall som uppstår i verksamheter. Det innebär 

intäktsbortfall, men också en mindre mängd sopor att hantera för 

Renhållning. Förslaget har varit ute på remiss och skulle ha beslutas 

under 2010, men ingenting har hänt ännu. 

Utförarstyrelsen TF / Vatten - Åtgärdsprogram post crypto. Åtg 

enligt åtgärdsprogram samt VA-Plan tas ut via höjd VA-taxa. 

Summa tkr (ej fullständigt mht ofullst beloppsangivelser) 0 0 0 

6. Kategori 6 – Investeringar 

Typ av aktivitet, Mnkr 2012 2013 2014 

Miljö- och samhällsnämnden - Digitalisera arkiv. Totalt skulle 0,4 

investeringen gå på 3 Mkr. Ska ses ihop med Kundcenter, se 

avsnitt Kategori 4. 

Miljö- och samhällsnämnden - Medfinansiering 2 nya rondeller 

(Trafikverket) Vallaleden-Önevägen samt Vallaleden-Vallsundsbron 

(ej med i flerårsplan). Investering. 

Kultur- och fritidsnämnden - Ombyggnad Sporthallen. Nämnden 

har fått investeringsmedel för utbyggnad av sporthallen utifrån 

basketens behov. Kostnadsberäkningarna i studien är betydligt 

högre än de investeringsmedel som anvisats till nämnden för utbyggnad 

av Sporthallen. Nämnden har lyft frågan till kommunstyrelsen 

för att få ett kommunövergripande perspektiv när det gäller 

utbyggnad och investering i Sporthallen. 

6,0 

Kultur- och fritidsnämnden - Fortsatt utv eckling av skidstadion. 

Nämnden arbetar med en långsiktig strategisk utvecklingsplan 

för skidstadion, vilken ska ligga till grund för framtida utveckling och 

för prioriteringar och satsningar på skidstadion. Bygga om stadion 

för skidskytte och längdskidor, alternativt enbart skidskytte. Investering. 

20-100 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 18


19 

Utförarstyrelsen TF / Camping - Båda servicehusen är gamla och 

slitna och de uppfyller inte dagens krav för att vara 4 stjärnig 

camping. Inom en treårsperiod krävs åtminstone ett nytt servicehus 

á 5-6 miljoner för att behålla 4 stjärnor. Indragning av fjärrvärme 

i ca 20 stugor/år kostar ca 2 miljoner/år. 14 stugor på 25 

kvm kommer att rivas 2012 och ersättas med nya moderna. Prissättning 

stugor? 

Utförarstyrelsen SF -Enligt den förstudie som genomförts inför 

införande av den nya CITRIX versionen saknas vissa delar för att 

uppfylla en acceptabel säkerhetsnivå. Bland annat saknas en redundant 

SAN miljö vilket medför risk att två till tre dagars långa 

driftstopp skulle kunna inträffa på grund av någon form av hårdvarufel. 

Kommunledningsförvaltningen ser behovet av att skapa redundans 

för det SAN som redan finns för att säkerställa tillgängligheten 

till kommunens IT-system. Den bedömning som görs är också 

att det redundanta SANet fysiskt bör placeras i en annan lokal 

än det andra SANet. Även eventuell behov av redundans för kommunikation 

bör beaktas i en sådan investering. 

2,0 2,0 5,0 

1,0 

Vård- och Omsorgsnämnden - Nationell e-hälsa. Se beskrivning 

under avsnitt 2. 

Summa tkr 

(ej fullständigt mht ofullst beloppsangivelser) 

0,5 

29,9- 

109,9 

2,0 5,0 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 19


20 

Sammanfattning av budgetläget 

Med redovisade förutsättningar skulle budgetläget inför direktiven vara följande: 

Baskalkyl budgetläge 2012-2014 

2011-02-23 

Mnkr (- = försämring, + =förbättring) 2012 2013 2014 

Utgångsläge i gällande flerårsplan (inkl utrymme för 

oförutsedda behov, exkl sparkrav 75 mnkr 2012 och 

ytterligare 15 mnkr från 2013 -16,1 -28,2 -30,0 

Skatteintäkter och statsbidrag (skatteprognos feb11) 18,3 10,8 28,5 

Personalomkostnadspålägg 1,2 1,2 1,2 

Ränteeffekt, upplåning m a a höjd investeringsnivå -7,9 -12,9 -14,4 

Demografisk ramförändring 0,0 0,0 -7,7 

Demogr prel nedjustering, 46 färre barn 2010 än prgn 2,9 2,9 3,0 

Kommunal fastighetsavgift 2,0 2,0 2,0 

Nettoförändring löneram och lönebuffert -1,7 -10,2 -23,8 

Indexuppr inflation 1% 2012,1,5% 2013-2014 (1%=flerårsplan) 0,0 -5,0 -5,0 

Justeringar enl Kategori 1: Faktorer som påverkar 

Samtl nämnder/styrelser. Besparing telefoni, nytt avtal. 1,2 1,2 1,2 

KS. Nationell e-hälsa (f d IT-strategin för vård o omsorg) -1,2 -1,2 -0,2 

JR. Ökad hyreskostnad Certus/Fyrvalla (=minskning) 0,4 0,3 0,1 

KFN. Snöproduktion. Tid beviljat vid WC tävl. Nu varje 

år -0,5 -0,5 -0,5 

VON. Tilläggsanslag ökade LSS-kostn. -12,2 -12,2 -12,2 

VON. Fler brukare boende ssk stöd vuxna LSS, utöver 

ram -9,0 -9,0 -13,5 

VON. Behov av daglig verksamhet LSS-boende 2014. 0,0 0,0 -1,5 

ÖFM. Tilläggsbudget ej korrigerad i ram. -1,0 -1,0 -1,0 

Resultat / budgetbalansering -23,6 -61,8 -73,8 

Krav för "God ekonomisk hushållning", ca 60,0 60,0 60,0 

Saknas mot "God ekonomisk hushållning" 83,6 121,8 133,8 

Katerogi 2: Osäkerheter/Aktiviteter som kan inträffa 

Gemensamt flera nämnder, el o fjv-pris, ofullständigt belopp 

-0,6 -0,6 -0,6 

BUN, Implemementering ny skollag; omställningskostn -5,8 -6,2 -6,2 

JGY, Införandekostnad GY 2011 -4,2 -3,0 0,0 

JR, Sambandssystemet RAKEL 0,0 0,0 0,0 

KS, Fairtrade (soc/etiskt), Mat om Mat (ekologiskt) -7,5 -7,6 -7,7 

KS, Medarb-, Förtroendemanna-, Fackl förtr utbildning -1,8 -2,0 -0,5 

KS, Aktiv markpolitik -15,0 -15,0 -15,0 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 20


21 

KFN, Källargolv i Biblioteket -12,0 0,0 0,0 

SON, Ekonomiskt bistånd, oberäknat belopp 

US/Sf, Omställning måltidservice 0,0 0,0 -1,5 

US/Tf, Ny avgift för larm -0,5 -0,5 -0,5 

VON, Bemanning nattetid; Uteblivet momslyft, ofullst belopp 

Delsumma 2 OBS ofullständiga belopp angivna -47,4 -34,9 -32,0 

Katerogi 3: Ambitionshöjningar (bortprioriterade) 0,0 0,0 0,0 

Kategori 4: Strategiska utredningar och frågor 

BUN, Utveckl entreprenörskap; Införande av IT-plattform -0,6 -0,6 -0,3 

KS, 5 aktiviteter, se lista, ofullständigt belopp -11,1 -8,5 -6,5 

KFN, Utredn Kontinuerlig utveckl Storsjöbandet? Ofullständ 

US/Tf, Forts u-håll Camping; Anl organiskt avfall. Ofullständigt 

-1,0 -1,0 -1,0 

Delsumma 4 OBS ofullständiga belopp angivna -12,7 -10,1 -7,8 

Kategori 5: Taxefinansierat OBS inga belopp angivna 

US/Tf, Nya avfallsregler; Åtg prgr post crypto 

Summa kategori 2-5, Driftbudget -60,1 -45,0 -39,8 

Kategori 6: Investeringar 

MSN. Digital arkiv (Kundcenter); Medfinansier rondeller -6,4 

KFN. Omb Sporthallen; Forts utveckl Skidstadion, ofullst -100,0 

US/Sf. Redundant SAN-miljö (IT-säkerhet) -1,0 

US/Tf. Camping Nytt Servicehus/indragn fjv/14 nya stugor 

-2,0 -2,0 5,0 

VON. Nationell e-hälsa. (Investeringsår 2=2012) -0,5 

S:a Kat 6, Investeringsbudget OBS ofullst belopp angivna -109,9 -2,0 5,0 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 21


22 

Sammanfattning av ekonomiska läget 

Utgångsläget enligt gällande flerårsplan är ett minusresultat på 16 Mnkr 2012 och 

28 Mnkr 2013 exklusive sparkravet på 75 Mnkr 2012 och ytterligare 15 Mnkr från 

2013. 

Efter insortering av dels finansiella förändringar, dels faktorer som påverkar budgetläget 

blir differensen till ett resultat som motsvarar god ekonomisk hushållning – och därmed 

behovet av besparingar – ca 85 Mnkr 2012, ca 120 Mnkr 2013 och ca 135 Mnkr 2014. 

Redan beslutat sparkrav på 75 Mnkr 2012 skulle således behöva höjas 10 mnkr, och 

höjas ca 30 Mnkr 2013 mot de planerade 90 Mnkr, för att nå god ekonomisk hushållning. 

Med reservation för en stor osäkerhet i kalkylen 2014 ökar behovet av besparingar 

ytterligare 2014. 

I det budgeterade resultatet i gällande flerårsplan, som uppgår till 59 Mnkr 2012 och 62 

Mnkr 2013 ligger en kapacitet att möta oförutsedda händelser med 15 Mnkr. Resten av 

överskottet används för att ha en egenfinansiering av investeringar. Om kommunen inte 

når ett resultat på ca 59 Mnkr bör resultatminskningen medföra motsvarande sänkning 

av investeringsnivån. En sådan strategi innebär att låneskulden inte ökar utöver vad som 

planerats i flerårsplanen. Om gällande flerårsbudgets investeringsvolym omprövas kan 

för varje 100 miljoner kronor lägre investering resultatet förbättras med ca 8 mnkr (ränta 

och avskrivning). 


Bengt Marsh 



Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 22

§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Baskalkyl budgetläge 2012 

Budgetläge 2012-2014 enl S, V, och MP budgetdirektiv 

2011-03-01 BILAGA 2 

Mnkr (- = försämring, + =förbättring) 2012 2013 2014 

Reviderad Baskalkyl 2011-02-23 -23,6 -61,8 -73,8 

KS Fjärrvärme (Beredskap) -0,5 -0,5 -0,5 

KS Samarbete Mittuniversitetet (Extra satsning) -4,0 -5,0 -6,0 

KS Kundcenter, införandekostnader -1,0 -2,0 

Reviderat läge efter nytillskott -29,1 -69,3 -80,3 

Besparingsbeting 

KS 3,0 3,0 3,0 

BoUN 24,0 24,0 24,0 

BoUN Sänkt ram hyra nya lokaler 5,0 5,0 5,0 

KoFN 2,8 2,8 2,8 

MoSN 7,0 7,0 7,0 

SocN 8,0 8,0 8,0 

US-SF 4,0 4,0 4,0 

US-TF 7,0 7,0 7,0 

VoO 20,0 30,0 30,0 

VoO 2 Särskilda boenden -5,0 -5,0 

Summa nämnder/styrelser 80,8 85,8 85,8 

Läge efter besparingsbeting 51,7 16,5 5,5 

JGY 0,0 0,0 0,0 

JR 0,0 0,0 0,0 

Generell besparing 34,0 45,0 

Totalt läge efter besparingar 51,7 50,5 50,5 

Finansiella kostnader 

Sänkta räntekostnader som effekt av god ek hushållning 1,8 1,8 1,8 

Sänkt räntekostn s effekt av sänkt invest volym 100 mnkr 8,0 8,0 8,0 

Ränta och amortering nytt boende (Ökad upplåning) -1,5 

Totalt ekonomiskt läge 60,0 60,3 60,3

§ 5, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Ramar sammandrag 

2011-03-10 

DRIFTBUDGETRAM År 2012, 2013 och 2014 FÖR ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET (nettokostnad, tkr), 2012 års prisnivå. 

2011-03-08 

År 2012 År 2013 År 2014 

Nämnd Befintlig Verksamhets- Spar- DRIFT- Verksamhets- Spar- DRIFT- Verksamhets- Spar- DRIFTverksamhet 

förändringar krav BUDGET- förändringar krav BUDGET- förändringar krav BUDGET- 

(2011 års budget i flerårsplan, RAM 2012 i flerårsplan, RAM 2013 i flerårsplan, RAM 2014 

i 2012 års prisnivå demografiska effekter av effekter av 

inkl just för ändring förändringar m m ändrad befolkn. ändrad befolkn. 

av po-pålägg (jmf m 2011) (jmf m 2012) (jmf m 2013) 

Revision 2 460 2 460 2 460 2 460 

Valnämnd 51 51 51 51 

Överförmyndare 5 125 1 105 6 230 100 6 330 6 330 

Kommunstyrelse, klf 185 760 5 635 3 000 188 395 10 180 198 575 -2 595 195 980 

Kommunstyrelse, buffert 1 735 10 455 12 190 17 425 29 615 22 650 52 265 

Miljö- o samhällsnämnd 148 965 -540 7 000 141 425 3 460 144 885 -3 225 141 660 

Socialnämnd 239 600 35 8 000 231 635 231 635 231 635 

Barn- o utbildningsnämnd 926 740 11 890 24 000 914 630 15 035 929 665 11 400 941 065 

Vård - o omsorgsnämnd 1 043 540 40 515 20 000 1 064 055 22 460 10 000 1 076 515 2 600 1 079 115 

Kultur- o fritidsnämnd 111 255 7 275 2 800 115 730 615 116 345 116 345 

Utförarstyrelse, Mex och Lob 18 500 18 500 18 500 18 500 

Räddningstjänstförbund 31 085 235 31 320 31 320 31 320 

Gymnasieförbundet 217 730 -10 480 207 250 -8 035 199 215 -6 300 192 915 

Utförarstyrelse; 

- teknisk förvaltning 7 000 -7 000 -7 000 -7 000 

- serviceförvaltning 4 000 -4 000 -4 000 -4 000 

Generell besparing 34 000 -34 000 11 000 -45 000 

Ändring av index övriga kostnader 2 635 2 635 2 635 

TOTALT 2 932 546 66 125 75 800 2 922 871 63 875 44 000 2 942 746 24 530 11 000 2 956 276 

BIL 3

§ 6, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 10/2011 

Allmänhetens frågestund 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 10-2011 

1. Åke Durre ställer en fråga till vård- och omsorgsnämndens ordförande 

Linn Berglin, s, angående vården av gamla. 

2. Åke Durre ställer en fråga till kommunstyrelsens ordförande AnnSofie 

Andersson, s, beträffande gamla polisstationen. 

3. Carl Festin ställer frågan om kommunen är beredd att ge stöd till Festins 

talan och på så sätt tillse att beslut om multiarenan aldrig vinner laga kraft 

och undvika en kostsam och tidskrävande folkomröstning. 



www.ostersund.se

§ 6, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Fråga från Åke Durre - ang polisstationen 

TILL ÖSTERSUNDS KOMMUN 

ALLMÄNHETENS FRÅGESTUNDEN 

Fråga till AnnSofie Andersson beträffande gamla polisstationen. 

Gamla Polisstationen står stilla och saknar organiserad aktivitet för tillfället, 

Fråga: 

Det råder stora brister på studentboende! 

Gamla polisstationen ligger i ett väldigt attraktivt läge för ett studentboende och 

föreslår en utredning om detta. 

Svar räcker muntligt. 

Åke Durre

§ 6, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Fråga från Åke Durre ang vården av äldre 

Till allmänna frågestunden Östersunds kommunalfullmäktige. 

Fråga till Äldrevårdens ordf. 

beträffande vården av våra gamla. 

Läser ofta i allmänna pressen att vid vård av gamla saknas personal nattetid. 

1/ Hur är förhållandena med kommunens äldrevård med kompetent personal 

nattetid? 

2/ Hur är förhållandet nattetid med personal inom äldrevården i de privata boendet 

för våra gamla? 

3/ Är det lagstadgat att våra gamla, inom vården, skall vistas ute angiven tid 

dagligen? 

4/ Orsak och varför tillåts 500 äldre stå i kö för väntan på ett boende när vår 

kommun har så god ekonomi? 

5/ Undernäring bland äldre har konstaterats och även bekräftats efter en utredning 

av Östersunds kommun samtidigt som nattfastan, måltid mellan frukost och 

kvällsmål, skall ej överstiga 11 tim men är vanligt mellan 12-13 timmar ibland 

ännu mera! 

Har försök att åtgärda ovan beskrivet förfall åtgärdads? 

Svar önskas både muntligt och skriftligt. 

Åke Durre

§ 6, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Fråga från Carl Festin 

Frågor till Östersunds-KF mars 2011. 

Bakgrund. 

I mål 2548-10 har Förvaltningsrätten i Härnösand meddelat dom angående klagan av beslut 

28/4 2010 i byggande av multiarena. Förvaltningsrätten avslår klagan. 

Undertecknad kommer att överklaga beslutet och söka prövningstillstånd. Förvaltningsrätten i 

sin dom anger att kommunallagen inte ställer några kvalitetskrav på beredningen. 

I detta avseende kommer ärendet av överklagas enär undertecknad har uppfattningen att med 

beredning innefattas ett kvalitativt krav i svenskt språkbruk. Det ger således inte utrymme för 

borttagande eller undanhållande av kunskap eller information. Ej heller kan man i något 

sammanhang i företagsmässig eller annan verksamhet gå till beslut om sådana brister finns att 

ärendet inte är att betrakta som förberett. 

Med detta som sakskäl kommer ärendet att överlämnas för prövningstillstånd. 

Konsekvensen är således att beslut 28/4 2010 av kommunfullmäktige om multiarena 

fortfarande inte vunnit laga kraft. 

Enär det nu framkommit att kommunens investeringsvolym kräver betydande besparingar på 

andra håll så har det från kommunfullmäktigeledamöter yrkats folkomröstning om 

multiarenan. Det framgår också att det inom gruppen i KF som stödde beslutet fanns 

betydande tveksamheter och ånger när nu konsekvenserna av beslutet blir uppenbara. I målet 

är Östersunds kommun motpart. Om majoriteten av KF-ledamöterna ger stöd för min 

överklagan så saknar den motpart. 

Fråga. 

Är Östersunds kommunfullmäktige beredd att ge stöd till min talan och på så sätt tillse att 

beslut om multiarena aldrig vinner laga kraft och undvika en kostsam och tidskrävande 

folkomröstning? 

Carl Festin 

Gräftågränd 45 

831 71 Östrsund.

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1828/2010 

PROTOKOLL 


2011-01-25 Dnr 1828-2010 

Medborgarförlag - Anslå tomtmark för moské, buddisttempel och 

eventuella andra trosinriktningar 

Carl Festin föreslår i medborgarförslag den 4 oktober 2010 att kommunen 

inom eller i direkt anslutning till tidigare I 5 kasernområde anslår tomtmark 

för moské, buddisttempel och eventuella andra trosinriktningar. Miljö- och 

samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. 


Utvecklingsutskottet 2010-12-15, § 91 

Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-24 

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2010-11-17 § 343 

Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2010-10-26 

Medborgarförslag 2010-10-04 



Medborgarförslaget föranleder ingen åtgärd eftersom förslaget tillgodoses 

inom nuvarande antagna detaljplaner. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-24 Dnr 1828-2010 

Ulla Nordin 













Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen 




Bakgrund 

Se skrivelse samhällsbyggnad, 2010-10-26. Kommunledningsförvaltningen 

konstaterar att det inom nuvarande antagna detaljplaner finns möjlighet att 

uppföra religiösa lokaler men att kommunen inte förfogar över mark i det 

föreslagna området. I5 kasernområde eller Stadsdel Norr som det idag heter 

ägs av fastighetsbolaget Fältjägaren AB. 


Bengt Marsh 

kommundirektör 

Bert Olof Åkerström 

bitr kommundirektör 

Utdrag till Carl Festin, Gräftågränd 45, 831 71 Östersund samt miljö- och 

samhällsnämnden 



www.ostersund.se

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 343, MSN 2010-11-17 08.30 

PROTOKOLL 1 

Miljö- och samhällsnämnden 

2010-11-17 Dnr 1828-2010 

Medborgarförlag - anslå tomtmark för moské, buddisttempel och eventuella 

andra trosinriktningar 

Medborgarförslaget lyder: Inom eller i direkt anslutning till tidigare I 5 kasernområde 

anslå tomtmark för moské, buddisttempel och eventuella andra 

trosinriktningar. 

Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från miljö- och samhällsnämnden. 

Yttrande 

Religiösa lokaler och andra samlingslokaler kan enligt Boverkets anvisningar 

för detaljplanläggning inrymmas inom markanvändningen betecknad 

C, som står för centrum. C är en bred och flexibel markanvändning som kan 

innefatta många olika lokaler av publik karaktär – som butiker, service, bio, 

föreningslokaler, restauranger m.m. Det finns sällan anledning att i planen 

precisera ändamålet ytterligare. 

Efter nedläggningen år 2005 har större delen av kasernområdet detaljplanelagts 

för ny användning. I de tre detaljplaner som hittills upprättats för de 

mest centrala delarna är användningssättet C genomgående, i enlighet med 

målsättningen om en funktionsblandad stadsdel. Det finns alltså möjligheter 

att etablera de lokaler som nämns i medborgarförslaget inom ramen för gällande 

markanvändningsbestämmelser. Förutsättningen för detta är givetvis 

att det finns intresse från något trossamfund och att fastighetsägaren kan 

upplåta mark eller befintliga byggnader för ändamålet. Kommunen är inte 

ägare till någon disponibel kvartersmark inom eller i direkt anslutning till 

kasernområdet. 

Mot bakgrund av att planmässiga förutsättningar för religiösa lokaler redan 

finns för det tidigare kasernområdet bör medborgarförslaget avslås. 


Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2010-10-26 


Miljö- och samhällsnämndens beslut 

Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. 

Motiv: Kommunen är inte ägare till någon disponibel kvartersmark inom 

eller i direkt anslutning till kasernområdet. De planmässiga förutsättningarna 

för religiösa lokaler finns redan för det tidigare kasernområdet. 

______ 

Utdrag till kommunledningsförvaltningen 



www.ostersund.se

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2010-10-26 Dnr 1828-2010 

Krister Frykberg 


Medborgarförlag - anslå tomtmark för moské, buddisttempel och eventuella 

andra trosinriktningar. 

Medborgarförslaget lyder: Inom eller i direkt anslutning till tidigare I 5 kasernområde 

anslå tomtmark för moské, buddisttempel och eventuella andra 

trosinriktningar. 

Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från miljö- och samhällsnämnden. 

Yttrande 

Religiösa lokaler och andra samlingslokaler kan Boverkets anvisningar för 

detaljplanläggning inrymmas inom markanvändningen betecknad C, som 

står för centrum. C är en bred och flexibel markanvändning som kan innefatta 

många olika lokaler av publik karaktär – som butiker, service, bio, föreningslokaler, 

restauranger m.m. Det finns sällan anledning att i planen 

precisera ändamålet ytterligare. 

Efter nedläggningen år 2005 har större delen av kasernområdet detaljplanelagts 

för ny användning. I de tre detaljplaner som hittills upprättats för de 

mest centrala delarna är användningssättet C genomgående, i enlighet med 

målsättningen om en funktionsblandad stadsdel. Det finns alltså möjligheter 

att etablera de lokaler som nämns i medborgarförslaget inom ramen för gällande 

markanvändningsbestämmelser. Förutsättningen för detta är givetvis 

att det finns intresse från något trossamfund och att fastighetsägaren kan 

upplåta mark eller befintliga byggnader för ändamålet. Kommunen är inte 

ägare till någon disponibel kvartersmark inom eller i direkt anslutning till 

kasernområdet. 

Mot bakgrund av att planmässiga förutsättningar för religiösa lokaler redan 

finns för det tidigare kasernområdet bör medborgarförslaget avslås. 


Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2010-10-26 




www.ostersund.se

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2010-10-26 Dnr 1828-2010 

Förslag till beslut 

1. Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget 

SAMHÄLLSBYGGNAD 

Lars Andersson 

Förvaltningschef 

Krister Frykberg 

Planarkitekt 




www.ostersund.se

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-05 Medborgarförslag

§ 7, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 91, UU 2010-12-15 08.30 

PROTOKOLL 

Utvecklingsutskottet 

2010-12-15 Dnr 1828-2010 
















_____ 



www.ostersund.se

§ 8, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 2110/2010 

PROTOKOLL 


2011-01-25 Dnr 2110-2010 

Medborgarförslag - evenemang för allmänheten där våra flyktingar 

ges möjlighet att dominera med sitt deltagande 

Åke Durre har i skrivelse till kommunfullmäktige i Östersunds kommun, 

daterad den 29 oktober 2010, lämnat ett förslag till eventuellt evenemang 

för allmänheten, där de asylsökande som bor vid det tillfälliga boendet på 

Frösöpark ”ges möjlighet att dominera med sitt deltagande”. Åke Durre 

önskar få ett beslut om kommunens bidrag till att uppföra en festival med 

temat allas lika värde. 




Medborgarförslag – evenemang för allmänheten där våra flyktingar ges 

möjlighet att dominera med sitt deltagande 2010-10-29 



Medborgarförslaget avslås. 

Motivering till beslutet: 

Migrationsverket avvecklar verksamheten den 1 februari 2011. Det är inte 

en kommunal uppgift att anordna festivaler. För de asylsökande är det sannolikt 

inte ett festivalarrangemang som är det mest önskvärda i avvaktan på 

beslut om avvisning eller uppehållstillstånd. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 8, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2010-11-17 Dnr 2110-2010 

Annika Hermansson 







Frösöpark ”ges möjlighet att dominera med sitt deltagande”. Durre önskar 

få ett beslut om kommunens bidrag till att uppföra en festival med temat allas 

lika värde. 






Kommunledningsförvaltningen avslår förslaget. 

Bakgrund 



för allmänheten, där de asylsökande som bor vid det tillfälliga boendet vid 



lika värde. 

Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet av asylsökande. Med 

anledning av Migrationsverkets snabba upprättande av ett tillfälligt anläggningsboende 

på Frösö Park var verksamhet och aktivitet för de asylsökande 

inledningsvis begränsat. 

Med Röda Korset som samordnande aktör är nu ett antal aktiviteter planerade 

för de asylsökande ute på Frösö Park. Röda Korset har utbildat närmare 

ett 40-tal frivilliga i frågor som rör bland annat flyktingprocessen. Röda 

Korset och andra aktörer inom frivilligsektorn kommer att dela de lokaler 

som kommunen använder för att driva förskole- och skolliknande verksamhet 

för de asylsökande barn som bor på Frösö Park. Tillsammans med andra 

frivilligkrafter kommer Röda Korset upprätta ett schema där kontaktska- 



www.ostersund.se

§ 8, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2010-11-17 Dnr 2110-2010 

pande verksamhet och olika aktiviteter kommer att bedrivas 3-4 dagar i 

veckan. 

Att utöver detta planera och samordna de asylsökande för att delta i en festival, 

utifrån Åke Durres förslag, är inte realistiskt. Med tanke på att personerna 

i fråga befinner sig i en situation där de väntar på besked om de ska få 

stanna i Sverige eller inte, är sannolikheten inte särskilt stor att en festivalaktivitet 

är vad de i första hand behöver. En festival kan rent av uppfattas 

som cynisk i sammanhanget då den sänder ut fel signaler. Att vara med och 

planera och träna inför en festival de kanske inte ens har möjlighet att delta 

i själva, eftersom de vid själva festivaltillfället kan ha fått ett avslag på sin 

asylansökan, gör dessutom att festivalen rent praktiskt lär bli svår att 

genomföra. Röda Korset och andra frivilligkrafter kan utifrån sin erfarenhet 

på området bidra med mer lämplig sysselsättning och stöd för målgruppen. 

Av dessa skäl föreslår Kommunledningsförvaltningen att kommunen inte 

stödjer festivalaktiviteten. 

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING 

Bengt Marsh 

Åsa Brandelius 

Utdrag till Åke Durre 

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet 



www.ostersund.se


§ 8, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 92, UU 2010-12-15 08.30 

PROTOKOLL 


2010-12-15 Dnr 2110-2010 








lika värde. 








Motivering: 

Migrationsverket avvecklar verksamheten den 1 februari 2011. Det är inte 

en kommunal uppgift att anordna festivaler. För de asylsökande är det sannolikt 

inte ett festivalarrangemang som är det mest önskvärda i avvaktan på 

beslut om avvisning eller uppehållstillstånd. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1565/2010 

PROTOKOLL 


Medborgarförslag - Badplats Önsjön 

2011-01-25 Dnr 1565-2010 

Helen Malmberg har, den 19 augusti 2010, lämnat in ett medborgarförslag 

till Östersunds kommun och föreslår att Östersunds kommun, tillsammans 

med Krokoms kommun, ska tillhandahålla en badplats i Önsjön till kommuninvånarna. 

Kultur- och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet 


Finansutskottet 2010-12-14, § 165 


Kultur- och fritidsnämndens beslut 2010-10-27 § 82 

Tjänstemannaförslag 2010-10-18 


Yrkande 

Pär Löfstrand, fp: Medborgarförslaget bifalls. 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen 

avslår detta. 





Sedan 2006 pågår arbete inom miljö- och samhällsnämnden med att förverkliga 

”Strandprogram för Östersund” som innebär att öka tillgängligheten 

till naturstränder runt Storsjön. Dessa åtgärder, tillsammans med badplatsen 

i Lillsjön, Storsjöbadet, Brunflobadet och Lövstabadet tillgodoser 

behovet av bad i närområdet. 

_____ 

Protokollsanteckning 

Önsjön ligger i Östersunds omedelbara närområde och är en liten och attraktiv 

badsjö dit familjer från Östersund vallfärdat i decennier. Vi anser att 

medborgarförslaget är bra och skulle om det genomfördes ge Östersundaren 

en oas i tillvaron. 



www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1565/2010 

PROTOKOLL 


2011-01-25 Dnr 1565-2010 

Önsjön är mindre och inte lika djup som Storsjön och vattnet blir varmt tidigare. 

Vidare har Önsjön troligen ett annat vattensystem än Storsjön och 

därmed en annan bakterie och parasitflora vilket gör den badbar även när 

vattenkonditionen i Storsjön inte håller tillräcklig kvalité. Även om Önsjön 

inte ligger i Östersunds kommun är det i huvudsak Östersunds innevånare 

som nyttjar den varav en kontakt med Krokoms kommun snarast bör upptas 

för att göra Önsjön till det badparadis den tidigare varit. 

Pär Löfstrand, fp 

Tord Jemteborn, m 



www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-22 Dnr 1565-2010 

Ulla Nordin 












Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen 



Motivering 






Bakgrund 

Kultur- och fritidnämnden var ålagda stora sparkrav under 1990-talet och 

avvecklade då de kommunala badplatserna, bl.a. Önsjön. Nämnden föreslår 

i sitt yttrande avslag på medborgarförslaget med motiveringen att det i 

nämndens budget inte finns ekonomiskt utrymme för att anordna och driva 

badplatser samt att det är tveksamt utifrån den kommunala kompetensen. 

Kommunen driver alltså idag inga kommunala badplatser dvs. badplatser 

med omklädningsrum, toaletter och personal som övervakar anläggningen. 

Däremot pågår ett arbete med att ställa i ordning och handikappanpassa 

stränder runt Storsjön för att öka tillgängligheten för allmänheten. År 2006 

antog miljö- och samhällsnämnden ett ”Strandprogram för Östersund” och 

flera åt gärder i programmet har genomförts (se www.ostersund.se/Bo och 

Leva/Samhällsplanering och Byggande/Övriga planer och program/ Strandprogram). 

Minnesgärdet har nyligen försetts med bl.a. gångvägar, p-platser 



www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-22 Dnr 1565-2010 

och en fiskebrygga som också kan användas som badbrygga. Under 2010 

pågår arbete med att göra Badhusparken mer attraktiv. 

Idag finns en mängd naturstränder 1 runt Östersund som ger allmänheten 

inkl. barnfamiljer möjlighet att bada i nära anslutning till stadskärnan. Exempel 

på detta är Göviken, Minnesgärdet, Frösön norr om Frösöbron, Bynäset, 

Andersön m.fl. 

Förslagsställaren föreslår att Östersunds kommun, tillsammans med 

Krokoms kommun ska köpa och driva Önsjön som kommunal badplats. 

Önsjön är som bekant belägen i Krokoms kommun och även om kommunallagens 

lokaliseringsprincip (2 kap 1 §) bygger på en territoriell indelning 

finns undantag i rättspraxis som gör det möjligt för en kommun att investera 

i en annan kommun förutsatt att detta är en angelägenhet av allmänt intresse. 

Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige 

att avslå medborgarförslaget med hänvisning till det arbete som 

miljö- och samhällsnämnden bedriver som innebär att öka tillgängligheten 

till naturstränder runt Storsjön. Samtidigt har kommunfullmäktige nyligen 

investerat i Storsjöbadet för att göra detta mer attraktivt för barnfamiljer och 

tillsammans med Badplatsen i Lillsjön, Brunflobadet och Lövstabadet finns 

idag flera möjligheter till bad i närområdet för allmänheten. 


Bengt Marsh 




Utdrag till Helen Malmberg, helen.m@comhem.se samt kulturoch fritidsnämnden 

1 Ej omklädningsrum och allmänna toaletter 



www.ostersund.se


§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-10-18 Dnr 1565-2010 

Bert-Olof Zackrisson 

Kultur- och fritidsnämnden 


Helen Malmberg har lämnat in ett medborgarförslag som innebär att Östersunds 

kommun tillsammans med Krokoms kommun ska anordna en badplats 

i Önsjön. Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget 

till kulturoch fritidsnämnden för yttrande. 

Beslutsunderlag 

Kansliet tjänstemannaförslag 2010-10-18 

Kommunledningsförvaltningens handläggningsbeslut 2010-08-19 

Skrivelse från Helen Malmberg, inkommen 2010-08-19 

Beslutsförslag 

Kultur- och fritidsnämnden föreslår avslag på medborgarförslaget med motiveringen 

att det i nämndens budget ej finns ekonomiskt utrymme för att 

anordna och driva badplatser. 

Bakgrund 

Helen Malmberg har lämnat in ett medborgarförslag som innebär att Östersunds 

kommun tillsammans med Krokoms kommun ska anordna en badplats 

i Önsjön. Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget 


Kansliets bedömning 

Fler badplatser skulle allmänt sett bidra till god livskvalitet och vara en del i 

en attraktiv totalupplevelse av Östersund. Kommunen har tidigare drivit 

verksamhet med badplatser men till följd av ekonomiska sparkrav lades 

dessa badplatser ned under 1990-talet. 

Det skulle givetvis vara positivt om enskilda eller föreningar vore beredda 

att iordningsställa och ta ansvar för driften av en badplats. En generella erfarenhet 

i sammanhanget är att i aktuella områden söka gemensamma lokala 

lösningar denna typ av frågor. 



www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-10-18 Dnr 1565-2010 

Däremot har kulturoch fritidsnämnden själv inte för avsikt att anordna och 

driva badplatser. Det finns tyvärr inte heller ekonomiskt utrymme för drift 

av badplatser i nämndens budget. 

Önsjön är dessutom beläget i en annan kommun varför det även kan ses 

som tveksamt vad gäller den kommunala kompetensen om Östersunds 

kommun skulle börja bedriva verksamhet i en annan kommun. 

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI 

Johan Palm 

Kanslichef 


Nämndråd 




www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 82, KFN 2010-10-27 13.00 

PROTOKOLL 



2010-10-27 Dnr 1565-2010 

Helen Malmberg har lämnat in ett medborgarförslag som innebär att 

Östersunds kommun tillsammans med Krokoms kommun ska anordna en 

badplats i Önsjön. Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget 



Kansliet tjänstemannaförslag 2010-10-18 

Kommunledningsförvaltningens handläggningsbeslut 2010-08-19 

Skrivelse från Helen Malmberg, inkommen 2010-08-19 

Kultur- och fritidsnämndens beslut 

Kultur- och fritidsnämnden föreslår avslag på medborgarförslaget. 


I nämndens budget finns ej ekonomiskt utrymme för att anordna och driva 

badplatser. 

Önsjön är dessutom belägen i en annan kommun varför nämnden anser det 

vara tveksamt vad gäller den kommunala kompetensen om Östersunds 

kommun skulle börja bedriva verksamhet i en annan kommun. 

_____ 

Utdrag till kommunstyrelsen 



www.ostersund.se

§ 9, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 165, FU 2010-12-14 13.00 

PROTOKOLL 

Finansutskottet 


2010-12-14 Dnr 1565-2010 



















_____ 



www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 267/2010 

PROTOKOLL 


2011-01-25 Dnr 267-2010 

Medborgarförslag - Trygghetsboende för äldre i fd Landstingshuset på 

Frösön 

Det har inkommit ett medborgarförslag från sex Frösöbor, Rolf Swedbergh, 

Anne Marie Häggblad, Vera Byström, Eivor Nordman, Karl Gustav Brygg 

ordförande PRO Frösön och Nils-Olof Ångman vice ordförande SPF 

Frösön. Medborgarförslaget handlar om ett förslag att kommunen köper in 

centralt belägna lokaler i kv Kommunalmannen på Frösön för att kunna 

vara beredd att erbjuda trygghetsboende till äldre som önskar och har behov 

av det. 




Östersunds bostäders yttrande 2010-12-10 

Teknisk förvaltnings yttrande 2010-09-14 

Vård och omsorgsnämndens beslut 2010-05-25 § 44 

Vård och omsorgsnämndens tjänstemannaförslag 2010-05- 03 

Medborgarförslag – Trygghetsboende för äldre i f.d. landstingshuset på 

Frösön 2010-02-01 



Medborgarförslaget om trygghetsboende i före detta landstingshuset avslås. 


Vård och omsorgsnämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med 

andra lokaliseringar och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer. 

Teknisk förvaltning anger att förslaget inte är genomförbart då det strider 

mot gällande detaljplan som vann laga kraft i februari 2009. 

Östersunds bostäder konstaterar i sitt yttrande att de inte har möjlighet att 

genomföra projektet och få ekonomi i det, då hyresnivåer skulle överstiga 

den nivå som Östersunds bostäder har för nyproducerade lägenheter. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-12-13 Dnr 267-2010 

Olliann Lundberg 



Frösön 







av det. 



Östersunds bostäders yttrande 2010-12-10 

Teknisk förvaltnings yttrande 2010-09-14 

Vård och omsorgsnämndens beslut 2010-05-25 § 44 

Vård och omsorgsnämndens tjänstemannaförslag 2010-05- 03 

Medborgarförslag – Trygghetsboende för äldre i f.d. landstingshuset på 

Frösön 2010-02-01 

Finansutskottet förslag till kommunstyrelsen 


Medborgarförslaget om trygghetsboende i före detta landstingshuset avslås. 


Vård och omsorgsnämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med 

andra lokaliseringar och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer. 

Teknisk förvaltning anger att förslaget inte är genomförbart då det strider 

mot gällande detaljplan som vann laga kraft i februari 2009. 

Östersunds bostäder konstaterar i sitt yttrande att de inte har möjlighet att 

genomföra projektet och få ekonomi i det, då hyresnivåer skulle överstiga 

den nivå som Östersunds bostäder har för nyproducerade lägenheter. 

Bakgrund 







www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-12-13 Dnr 267-2010 



av det. 

Förslagsställarna vill att Östersunds kommun beslutar sig för att köpa tillbaks 

Frösöns före detta Medborgarhus och hela området med gård och parkeringsplatser 

i samråd med Frösö församling. Och att hela området byggs 

om till ett äldrecenter och inrättar mottagningar i hus A för läkare, sjuksköterskor 

och sjukgymnaster med inriktning mot äldrevård. 

Medborgarförslaget har remitterats till vård och omsorgsnämnden för yttrande. 

Vård och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget 

om trygghetsboende i f.d. landstingshuset avslås. Med motiveringen 

att nämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med andra lokaliseringar 

och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer t.ex. 

Östersundsbostäder. 

Teknisk förvaltning gavs också i uppdrag att yttra sig över medborgarförslaget. 

Förvaltningen anger i yttrandet att förslaget inte är genomförbart i de 

befintliga byggnaderna eftersom det strider mot gällande detaljplan som 

vann laga kraft i februari 2009.Enligt planen är det inte tillåtet att inrätta 

varken bostäder eller vårdverksamhet i de befintliga byggnaderna. Däremot 

finns det byggrätter för bostäder om totalt 1 800 kvm på gräsmattan norr om 

byggnaderna. 

Förskola är enligt detaljplanen tillåtet att upprätta, men barn och utbildningsförvaltningen 

anger i sin tur att deras behov inte motsvarar att hela 

fastigheten förvärvas. 

Teknisk förvaltning ser därför inget skäl till att kommunen ska gå in och 

förvärva fastigheten i dagsläget. 

Östersunds bostäder anger i sitt yttrande att en översiktlig hyreskalkyl utifrån 

en bedömd möjlig ombyggnad av befintliga lokaler till bostäder, indikerar 

på en hyresnivå som överstiger den hyresnivå som Östersunds bostäder 

har i sina övriga nyproducerade lägenheter med över 1 000 kr/m 2 . 

Med den kunskap Östersunds bostäder har om Östersunds hyresmarknad 

bedömer man att det blir omöjligt att hyra ut bostäder till den prisnivån. 

Kommunledningsförvaltningen har inget övrigt att tillägga i ärendet. 


Bengt Marsh 

Kommundirektör 


Biträdande kommundirektör 



www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-12-13 Dnr 267-2010 

Utdrag till: Vård- och omsorgsnämnden, Börje Hoflin vård- och omsorgsförvaltningen, 

Teknisk förvaltning Anne-Katrin Ågnell, 

Rolf G Swedbergh, Risslersgatan 21 B, 832 43 Frösön 

Vera Byström, Aspnäsgatan 5, 832 44 Frösön 

Anne Marie Häggblad, Fjällgatan 16 A, 832 42 Frösön 

Eivor Nordman, Norra Strandvägen 19, 832 41 Frösön 

Karl Gustav Brygg, Hårdvallsgatan 25 A, 832 53 Frösön 

Nils-Olof Ångman, Fjällglimten 16, 832 46 Frösön 



www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-12-13 Yttrande

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-09-14 Yttrande

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 44, ON 2010-05-25 08.30 

PROTOKOLL 1 

Vård- och omsorgsnämnden 

2010-05-25 Dnr 267-2010 


Frösön 

Vård- och omsorgsnämnden har fått rubricerade medborgarförslag för yttrande 

till kommunledningsförvaltningen. I skrivelsen föreslås att kommunen 

förvärvar före detta medborgarhuset på Frösön och inrättar ett äldrecenter 

med mottagning för läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster mm samt 

bygger om delar till trygghetsboende och aktivitetslokaler. 


Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-05-03 


Vård- och omsorgsnämndens beslut 

Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget 

om trygghetsboende i före detta landstingshuset avslås. 


Nämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med andra lokaliseringar 

och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer. 

Utdrag till kommunstyrelsen. 

Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet. 



www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-05-03 Dnr 267-2010 

Börje Hoflin 



Frösön 








Medborgarförslag inkommet 2010-02-01 


Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget 

om trygghetsboende i fd landstingshuset avslås. 


Nämnden planerar för nybyggnad av äldreboende med andra lokaliseringar 

och seniorboendebehovet bör tillgodoses av andra aktörer. 

Bakgrund 






Vård- och omsorgsförvaltningen delar förslagsställarnas åsikt om att behovet 

av centralt belägna tillgängliga bostäder för äldre är stort. Behovet av 

trygghetsbostäder och seniorboenden bör tillgodoses av den bostadsmarknaden 

där Östersundsbostäder är den aktör som vi kontinuerligt samverkar 

med. 

Huruvida den föreslagna fastigheten lämpar sig för ombyggnad till bostadslägenheter 

är en fråga som t ex Östersundsbostäder bättre kan svara på. 



www.ostersund.se

§ 10, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-05-03 Dnr 267-2010 

När det gäller förslaget om att inrätta äldrevårdsmottagning med läkare m fl 

funktioner finns det för närvarande inga planer i den riktningen. Läkarvård 

för äldre (även vid äldreboenden) är primärvårdens ansvar. Kommunen ansvarar 

för hemsjukvården upp till distriktssköterskenivå och organiserar den 

i hemtjänstteamen. Vid äldreboenden med heldygnsomsorg (vård- och omsorgsboende) 

finns sjuksköterskor stationerade på varje boende. 

VÅRD-OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 

Marie Sundvisson 


Börje Hoflin 

Chefsekonom 




www.ostersund.se



§ 11, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 849/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 849-2010 

Medborgarförslag - Utbyggnad av Sporthallen och konstfruset på 

Odenvallen 

Erland Lithner föreslår, i medborgarförslag den 12 april 2010, kommunen, 

med anledning av arenautredning, att bygga ut Sporthallen med en andra 

läktare och att en konstfrusen bandybana anläggs på Odenvallen. Kulturoch 

fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. 



Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-18 med följande 

förslag: 

1. Medborgarförslaget tillstyrks i den del som avser utbyggnad av Sporthallen 

med hänvisning till kommunstyrelsens beslut den 23 november 2010 

om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en utbyggnad av 

Sporthallen. 

2. Medborgarförslaget avslås i den del som avser anläggande av en konstfrusen 

bandybana på Odenvallen. 


Kansliets tjänstemannaförslag 2010-11-30 


Yrkande 

Carina Zetterström, c: 

1. Punkt 1 i kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag antas. 

2. Punkt 2 får följande lydelse: Medborgarförslaget bifalls i den del som 

avser anläggande av en konstfrusen bandybana på Odenvallen. 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på Carina Zetterströms yrkande nr 1 och finner 

att kommunstyrelsen antar detta. 

Ordförande ställer proposition på Carina Zetterströms yrkande nr 2 och finner 

att kommunstyrelsen avslår detta. 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 849/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 849-2010 




med hänvisning till kommunstyrelsens beslut den 23 november 2010 

om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en utbyggnad av 

Sporthallen. 




Kommunfullmäktige har beslutat att bygga en arena med lokalisering inom 

Stadsdel Norr, R3-området som bl.a. innefattar en konstfrusen bandyplan i 

anslutning till arenan. 

_____ 

Reservation 

Mot beslutet, till förmån för Carina Zetterströms yrkande, reserverar sig Carina 

Zetterström, c, Carina Asplund, c, Pär Jönsson, m, Tord Jemteborn, m, 

Lise Hjemgaard Svensson, m , och Pär Löfstrand, fp. 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-18 Dnr 849-2010 

Ulla Nordin 



Odenvallen 













med hänvisning till kommunstyrelsens beslut den 23 november 

2010 om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en utbyggnad 

av Sporthallen. 



Motivering 


Stadsdel Norr, R3-området som bl.a. innefattar en konstfrusen bandyplan i 

anslutning till arenan. 

Bakgrund 

Se skrivelse kulturoch fritidsnämndens kansli 2010-11-30. Kommunledningsförvaltningen 

har inga ytterligare synpunkter i ärendet. 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-18 Dnr 849-2010 


Bengt Marsh 




Utdrag till Erland Lithner, Skolgången 5, 831 61 Östersund och kulturoch 

fritidsnämnden 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 104, KFN 2010-12-08 08.30 

PROTOKOLL 


2010-12-08 Dnr 849-2010 

Medborgarförslag - Utbyggnad av Sporthallen - konstfruset på 

Odenvallen 

Erland Lithner har lämnat in ett medborgarförslag med anledning av kommunens 

arenautredning. Han föreslår dels utbyggnad av Sporthallen med en 

andra läktare, dels att en konstfrusen bandybana anläggs på Odenvallen. 

Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget till kultur- 

och fritidsnämnden för yttrande. 



Erland Lithners medborgarförslag 2010-04-12 

Kultur- och fritidsnämndens beslut 

1. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att medborgarförslagets del som avser 

utbyggnad av Sporthallen bifalls med hänvisning till kommunstyrelsens 

beslut om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en utbyggnad av 

Sporthallen. 


anläggande av en konstfrusen bandybana på Odenvallen avslås. 

Motivering: 


Stadsdel Norr, R3-området, med bl a en konstfrusen bandyplan i anslutning 

till arenan. 

_____ 


Folkpartiet anser att båda önskemålen i medborgarförslaget ska bejakas. En 

konstfrusen bandyplan på Odenvallen ingår i det koncept på alternativ användning 

av multiarenans investeringsram som framlagts tidigare. En 

spridning av bra anläggningar i flera områden i Östersund gagnar bättre 

barnoch ungdomars behov än att samla allt i ett av stadens utkanter. Farhågan, 

som jag framfört åtskilliga gånger, att denna multiarena ska "ta" 

pengar av redan befintliga anläggningar som då kommer att försvinna, besannas 

redan nu! 

Kia Carlsson 

Fp 

Utdrag till kommunstyrelsen 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-30 Dnr 849-2010 



Medborgarförslag - Utbyggnad av Sporthallen - konstfruset på Odenvallen 

Erland Lithner har lämnat in ett medborgarförslag med anledning av kommunens 

arenautredning. Han föreslår dels utbyggnad av Sporthallen med en 

andra läktare, dels att en konstfrusen bandybana anläggs på Odenvallen. 

Kommunledningsförvaltningen har remitterat medborgarförslaget till kultur- 

och fritidsnämnden för yttrande. 



Erland Lithners medborgarförslag 2010-04-12 



utbyggnad av Sporthallen tillstyrks med hänvisning till kommunstyrelsens 

beslut om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag för en 

utbyggnad av Sporthallen. 


anläggande av en konstfrusen bandybana på Odenvallen avslås med 

motivering av kommunfullmäktiges beslut om att bygga en arena med 

lokalisering inom Stadsdel Norr, R3-området, med bl a en konstfrusen 

bandyplan i anslutning till arenan. 

Kansliets kommentarer 

Kultur- och fritidsnämndens kansli har följande kommentarer till medborgarförslaget: 

Medborgarförslaget avser två delar: 

a) Det ena delen gäller förslag på utbyggnad av Sporthallen med en andra 

läktare 

En särskild studie har genomförts kring en utbyggnad av Sporthallen för idrottens 

behov, samordnat med Jämtlands gymnasieförbunds planer för en 

gymnasieby. 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-30 Dnr 849-2010 

Den kalkyl som redovisas uppgår till drygt 90 miljoner för investeringen 

och detta överstiger de ramar som finns avsatt i kommunens investeringsbudget. 

Kultur och fritidsnämnden har beslutat föra frågan om utbyggnad 

av Sporthallen för idrottens behov vidare till kommunstyrelsen och dess 

budgetberedning. Vid budgetberedningens behandling av frågan kom beredningen 

fram till att ytterligare utredning måste ske för att redovisa ett 

slutligt beslutsunderlag i frågan. 

Kommunstyrelsen beslutade 2010-11-23 att ge kommunledningsförvaltningen 

i uppdrag att redovisa ett samordnat beslutsunderlag för investering 

och driftkostnader för en utbyggd sporthall som omfattar både realisering 

av gymnasieförbundets samt kultur och fritidsnämndens behov. Alternativet 

baskethall integrerad i kommande multiarena ska inte utredas. 

b) Den andra delen gäller ett förslag att anlägga en konstfrusen bandybana 

på Odenvallen. 

Det bör nämnas att kommunstyrelsen den 25 november 2008 § 331 beslutade 

att utreda en ny arena. Till grund för beslutet låg anläggningsgruppens 

utredning om prioritering av långsiktiga investeringar i arenor och anläggningar 

i Östersunds kommun. Utredningen genomfördes i två etapper från 

november 2008 till februari 2010 (med tilläggsutredning i mars 2010). 

Den 28 april 2010, § 76, beslutade kommunfullmäktige att godkänna utredningen 

och att ”en arena ska byggas med lokalisering inom Stadsdel Norr, 

alternativ R3”. Arenan ska i första hand tillgodose de lokala issporternas 

behov av tre isytor samt gymnastikens behov av en egen hall. Arenan ska 

även rymma 3 000 åskådare vid evenemang där man även nyttjar isytan. I 

förslaget ingår också byggande av en konstfrusen bandyplan i anslutning till 

arenan. Kommunstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att omgående starta och 

samordna projekteringen av den nya arenan. Fullmäktige anslog i beslutet 

den 28 april 10 miljoner kronor för projektering under 2010 och i beslut den 

16 september budgeterades 125 miljoner kronor i investering för vartdera 

av åren 2011 och 2012. 

Kommunledningsförvaltningen har tidigare under hösten 2010 utarbetat förslag 

till projektdirektiv för byggandet av den nya arenan Stadsdel Norr, R3- 

området, vilka kommunstyreslen fastställde den 12 oktober 2010. Av direktiven 

framgår att att arenaprojektet ska omfatta: 

-Tre ishockeyrinkar varav en med kanadensiska mått. Samtliga rinkar ska 

vara konstfrusna och inomhus. 

-Huvudarenan ska rymma 3000 sittande åskådare vid evenemang (om isytan 

nyttjas) och 2500 sittande åskådare om inte isytan tas i anspråk för 

åskådare. 

-Gymnastikhall på cirka 1750 kvadratmeter med invändig takhöjd på 10 

meter för del av ytan. Utrustning för gymnastik ingår till en kostnad av cirka 

5 miljoner kronor. 

-Bandyplanen ska vara en konstfrusen bandyplan utomhus godkänd för seriematcher 

med belysning för kvällsmatcher. 



www.ostersund.se

§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-30 Dnr 849-2010 

Förväntade resultat är en färdig arena som av brukare och allmänhet uppfattas 

väl uppfylla de behov som angavs i fullmäktigebeslutet. Vidare att projektet 

har bedrivits kostnadseffektivt och hållit ekonomiska ramar och tidsramar, 

att.den politiska ledningen anser att man fått bra information och 

haft goda möjligheter att styra projektet samt att projektets målgrupper anser 

att dialogen med kommunen rörande projektet har fungerat väl. 

I projektet bildas tre referensgrupper för dialog med idrotten, skolan, arrangörer 

av evenemang och andra brukare. Två brukargrupper med blandad 

sammansättning (idrott, skola, ungdomsråd, pensionärsråd, tillgänglighetsråd) 

och en grupp för evenemang. Gruppernas uppdrag är att koordinera 

sina behov, intressen och önskemål. Grupperna ska präglas av mångfald 

vad gäller ålder, kön, erfarenheter, med mera. Deltagarna ska också ha skilda 

funktioner i sina respektive organisationer. Referensgruppernas arbete 

ska ske i dialog med dem som leder projektet. Grupperna förväntas ”ta med 

sig” information, frågeställningar, diskussioner med mera till sina egna föreningar/organisationer 

samt ”återföra” deras synpunkter, ställningstaganden 

med mera till projektledningen. Målsättningen är att grupperna ska arbeta 

tämligen självständigt utifrån projektledningens riktlinjer. Löpande avstämningsmöten 

ska hållas under pågående utredning och projektering. 

I två av referensgrupperna ingår bl a olika idrottsgrenar med vardera två representanter 

för bandy, gymnastik, ishockey och konståkning. 

Kansliet kan konstatera att medborgarförslaget rör förslag och åtgärder som 

prövats i omfattande utredningar som kommunen initierat till och som därefter 

underställts berörda beslutsinstanser inom kommunen. Det har inte 

heller framkommit nya skäl varför kommunen skulle ompröva sina tidigare 

gjorda ställningstaganden. 

Kansliet föreslår därför att kulturoch fritidsnämnden ska tillstyrka medborgarförslagets 

del som avser utbyggnad av Sporthallen med hänvisning 

till kommunstyrelsens beslut om utarbetande av ett samordnat beslutsunderlag 

för en utbyggnad av Sporthallen. 

Kultur- och fritidsnämnden föreslår vidare att medborgarförslagets del som 

avser anläggande av en konstfrusen bandybana på Odenvallen ska avslås 

med motivering av kommunfullmäktiges beslut om att bygga en arena med 

lokalisering inom Stadsdel Norr, R3-området, med bl a en konstfrusen bandyplan 

i anslutning till arenan. 

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI 

Johan Palm 

Kanslichef 


Nämndråd 

Utdrag till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige 



www.ostersund.se



§ 11, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 20, FU 2011-02-21 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-21 Dnr 849-2010 


Odenvallen 










Finansutskottets beslut 

Ärendet tas direkt i kommunstyrelsen. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1638/2010 

PROTOKOLL 


2010-03-01 Dnr 1638-2010 

Medborgarförslag - Förändrad trafikbild i centrala Östersund 

Lars Turesson har i medborgarförslag, den 1 september 2010, föreslagit 

kommunen att ändra färdväg för kollektivtrafiken i centrala Östersund. Idag 

kör bussarna ut på Kyrkgatan till Gränsgatan för fortsatt färd mot Körfältet, 

Torvalla och Brunflo. Förslagsställaren vill att bussarna istället ska köra via 

Brunnsgränd (enkelriktningen måste då hävas) och ut på Rådhusgatan. 

Denna förändring skulle enligt förslaget minska tomgångskörningen, öka 

genomströmningshastigheten hos trafiken och minska underhållskostnaderna 

av trafikljus. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. 











Kommunen bedömer, i dialog med Stadstrafiken och Länstrafiken, att förslaget 

skulle medföra en sämre trafiksituation jämfört med dagens situation 

med ökad stillastående trafik, ökade utsläppsmängder samt en sämre kollektivtrafik. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-12-30 Dnr 1638-2010 

Ulla Nordin 



















Motivering 




Bakgrund 

Se skrivelse samhällsbyggnad 2010-12-02. Kommunledningsförvaltningen 

har inga ytterligare synpunkter i ärendet. 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-12-30 Dnr 1638-2010 


Bengt Marsh 




Utdrag till miljö- och samhällsnämnden 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 384, MSN 2010-12-15 08.30 

PROTOKOLL 


2010-12-15 Dnr 1638-2010 


Ett medborgarförslag vill flytta kollektivtrafiken i centrala Östersund. Idag 

kör bussarna på Kyrkgatan ut på Gränsgatan för fortsatt färd mot Körfältet, 

Torvalla, Brunflo mm. Medborgarförslaget vill att bussarna istället ska köra 

på Brunnsgränd (enkelriktning måste hävas) och ut på Rådhusgatan. 


Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag den 2 dec 2010 

Medborgarförslag inkommet 2010-09-01 

Miljö- och samhällsnämndens beslut 

Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Nuvarande 

trafikutformning ska bestå. 

Motiv 

Som förslaget påpekar skulle detta lätta upp de tillfälliga trafikstockningar 

som finns på Gränsgatan när trafikljusen ger busstrafiken förkörsrätt. Dock 

skulle en flyttning av busstrafiken till Brunnsgränd leda till en rad nya problem. 

• På Kyrkgatan där busstrafiken ska svänga vänster upp på Brunnsgränd 

är risk för trafikproblem så att bussarna ej kommer fram utan blir låst av 

trafik som ska rakt fram in mot centrum på Kyrkgatan. 

• Fastigheterna längs med Brunnsgränd blir utsatta för buller. 

• Bussarna har svårt att klara högersvängen från Brunnsgränd ut på Rådhusgatan. 

• Trafik i östlig riktning längs med Rådhusgatan kommer att drabbas av 

lika stora störningar som idag finns på Gränsgatan men med följdkonsekvensen 

att även andra korsningar drabbas. 

Efter dialog med Stadstrafiken och Länstrafiken anser de att medborgarförslaget 

skulle försämra deras möjligheter till en bra trafikering och de vill ej 

att förslaget genomförs. 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 384, MSN 2010-12-15 08.30 

PROTOKOLL 


2010-12-15 Dnr 1638-2010 

Totalt sett skulle medborgarförslaget ge sämre trafiksituation i centrala Östersund 

med ökad stillastående trafik samt ökade utsläppsmängder och en 

sämre kollektivtrafik jämfört med dagens situation. 

______ 

Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2010-12-02 Dnr 1638-2010 

Björn Gunnarsson 



Ett medborgarförslag vill flytta kollektivtrafiken i centrala Östersund. Idag 

kör bussarna på med Kyrkgatan ut på Gränsgatan för fortsatt färd mot Körfältet, 

Torvalla, Brunflo mm. Medborgarförslaget vill att bussarna istället 

ska köra på Brunnsgränd (enkelriktning måste hävas) och ut på Rådhusgatan. 


Tjänstemannaförslag 2 dec 2010 


Medborgarförslaget avslås och nuvarande trafikutformning består. 

Motiv 

Ett medborgarförslag har kommit in som vill flytta kollektivtrafiken. Idag 

kör kollektivtrafiken på Kyrkgatan ut på Gränsgatan för fortsatt färd mot 

Körfältet, Torvalla, Brunflo mm. Medborgarförslaget vill att bussarna istället 

ska köra på Brunnsgränd (enkelriktning måste hävas) och ut på Rådhusgatan. 

Som förslaget påpekar skulle detta lätta upp de tillfälliga trafikstockningar 

som finns på Gränsgatan när trafikljusen ger busstrafiken förkörsrätt. 

Dock skulle en flyttning av busstrafiken till Brunnsgränd leda till en rad nya 

problem. 

• På Kyrkgatan där busstrafiken ska svänga vänster upp på Brunnsgränd 

är risk för trafikproblem så att bussarna ej kommer fram utan 

blir låst av trafik som ska rakt fram in mot centrum på Kyrkgatan. 

• Fastigheterna längs med Brunnsgränd blir utsatta för buller 

• Bussarna har svårt att klara högersvängen från Brunnsgränd ut på 

Rådhusgatan. 

• Trafik i östlig riktning längs med Rådhusgatan kommer att drabbas 

av lika stora störningar som idag finns på Gränsgatan men med 

följdkonsekvensen att även andra korsningar drabbar. 



www.ostersund.se

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2010-12-02 Dnr 1638-2010 

Efter dialog med Stadstrafiken och Länstrafiken anser de att medborgarförslaget 

skulle försämra deras möjligheter till en bra trafikering och vill ej att 

förslaget genomförs. 

Totalt sett skulle medborgarförslaget ge sämre trafiksituation i centrala Östersund 

med ökad stillastående trafik samt ökade utsläppsmängder och en 

sämre kollektivtrafik jämfört med dagens situation. 

FÖRVALTNING 

Lars Andersson 


Samhällsbyggnad 

Bertil Danielsson 

Enhetschef 

Trafik och Park 



www.ostersund.se


§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Bilaga till medborgarförslag 

Medborgarförslag 

Detta medborgarförslag syftar till att: 

• förbättra miljön genom minskad tomgångskörning 

• öka genomströmningshastigheten hos trafiken i 

Östersunds City 

• minska underhållskostnaderna av trafikljus


När trafikljuset vid 

Gränsgatan visar rött under 

rusningstid så stannar, på 

grund av intensiv trafik, 

trafiken helt och hållet vid de 

rödmarkerade områdena i 

cirka 40 sekunder per tillfälle 

Under rusningstid händer 

det att trafik, på framförallt 

Rådhusgatan och 

Stuguvägen, kan få vänta i 

upp till 10-15 minuter för att 

ta sig genom City. 

Det blir en lång väntan 

och mycket onödig 

tomgångskörning!


Idag kör busstrafiken i dessa 

körfält när de skall 

íntegreras i den existerande 

trafikströmmen.


Jag föreslår att busstrafiken 

skall läggas om så att 

integrationen med den 

existerande trafikströmmen 

kan ske smidigare. 

För att det skall fungera 

måste enkelriktningen på 

Brunnsgränd och Tullgatan 

läggas om. 

Lämna företräde från 

Rådhusgatan garanterar att 

bussarna får företräde ut i 

rondellen. 

Då minskar vi tomgångskörningen 

och ökar 

genomströmningshastigheten 

i Östersunds 

City. 

Därmed behövs inga 

trafikljus på Gränsgatan. 

Då slipper vi underhållskostnader 

för trafikljusen 

på Gränsgatan.

§ 12, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 12, UU 2011-02-10 08.30 

PROTOKOLL 


2010-02-10 Dnr 1638-2010 






















_____ 



www.ostersund.se

§ 13, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 330/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 330-2011 

Medborgarförslag - informationsmöte för allmänheten om tarmparasiten 

Åke Durre har kommit in med ett medborgarförslag om att kommunfullmäktige 

bör kalla till ett möte på OSD för att ge allmänheten möjlighet att 

ställa frågor om orsaker och eventuella skadeersättningar med anledning av 

kommunens problem med dricksvattnet de senaste månaderna. 






Förslaget föranleder inga ytterligare åt gärder eftersom planering redan pågår 

för ett möte av den karaktären förslagsställaren önskar. 

_____ 



www.ostersund.se


§ 13, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 330-2011 

Eva Larsson 


Medborgarförslag - informationsmöte för allmänheten om tarmparasiten 

Åke Durre har kommit in med ett medborgarförslag om att kommunfullmäktige 

bör kalla till ett möte på OSD för att ge allmänheten möjlighet att 

ställa frågor om orsaker och eventuella skadeersättningar med anledning av 

kommunens problem med dricksvattnet de senaste månaderna. 





1. Förslaget föranleder inga ytterligare åt gärder eftersom planering redan 

pågår för ett möte av den karaktären förslagsställaren önskar. 

Bakgrund 

Ett medborgarförslag har kommit in om att kommunfullmäktige bör kalla 

till ett möte på OSD för att ge allmänheten möjlighet att ställa frågor om orsaker 

och eventuella skadeersättningar med anledning av kommunens problem 

med dricksvattnet de senaste månaderna. Planering för ett sådant 

medborgarmöte har pågått sedan en tid och kommer att genomföras i slutet 

av mars eller början av april. Utvecklingsutskottet informerades om detta 

vid sitt sammanträde den 10 februari. Syftet med mötet är att fullfölja kommunens 

strategi om stor transparens i händelsen med cryptosporidieutbrottet. 

Under mötet kommer kommunen att redogöra för händelsen och berätta 

om framtida satsningar med anledning av händelsen. Tanken är att mötets 

form ska innebära medborgardialog, alltså möjlighet att ställa frågor och 

framföra synpunkter. Kommunen deltar i ett medborgardialogprojekt till 

sammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och en diskussion 

förs med dem om de kan bistå oss i det här mötet. Förslaget föranleder där 



www.ostersund.se

§ 13, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 330-2011 

för inga ytterligare åt gärder då förslagsställarens önskemål tillgodoses genom 

de vidtagna åt gärderna. 


Bengt Marsh 


Eva Larsson 

Informationschef 

Kopia på beslutet med tjänstemannaskrivelse skickas till Åke Durre. 



www.ostersund.se

§ 14, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 13/2011 

Interpellationer och frågor 

Interpellationer 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 13-2011 

Gerhard Carlsson, sd, ställer en interpellation till miljö- och samhällsnämndens 

och socialnämndens ordföranden angående alkohol- och rökförbud på 

Stortorget mm. 

Frågor 

Mats El Kott, fp, ställer en fråga till ordförande i utförarstyrelsen angående 

snöskottning, läckage mm. 



www.ostersund.se

§ 14, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Interpellation från Gerhard Carlsson, sd ang alkohol- och

§ 14, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Fråga från Mats El Kott, fp, ang snöskottning och läckage 

Folkpartiet Liberalerna 

Östersund 

Fråga 

till ordförande i utförarstyrelsen, kommunfullmäktige i 

Östersund 

Mats El Kott 

SNÖ 

I dag noterade jag att taket på Norra Skolan skottades, detta alltså efter ett antal dagars 

tö och efter en dag av regn. Det framgick klart att skottarna hade stora problem eftersom 

det nu har frusit på igen. 

Skottning av tak bör helst ske innan det blir tö för att dels underlätta skottningen, dels 

minska risken för läckage in i byggnaderna och dels minska risken för skador på grund 

av fallande snö och is. 

Jag undrar nu 

• Vilken planering har kommunen för snöskottning av tak? 

• Har det blivit läckage på Norra Skolan? 

• Hur minimeras risken för personskador på grund fallande snö och is på 

kommunens skolor och andra arbetsplatser? 

Östersund 3 februari 2011 

Mats El Kott

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 279/2009 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 279-2009 

Tillägg till översiktsplan för Östersunds kommun - vindkraft 

Arbetet med översiktsplanen för vindkraft i Östersunds kommun har pågått 

sedan 2008. Samråd skedde under våren 2009. Utställning gjordes under 

våren 2010. Kommunfullmäktige beslutade den 23 juni 2010 att återremittera 

översiktsplanen för ny utställning. 

Anledningen att planen ställdes ut igen var att ändringar gjorts i planen. 

Ändringen avser Norderön i Storsjön. I det tidigare utställda planförslaget 

ingick Norderön i ett större sammanhängande ”rött” område, där vindkraft 

inte tillåts. I det senast utställda förslaget redovisas Norderön som ett ”vitt” 

område, där enstaka verk och mindre grupper kan prövas. 

Under utställningstiden har 13 yttranden kommit in. Synpunkterna redovisas 

i Utlåtande 2. 

Den särskilda sammanställningen beskriver hur miljöbedömningen av översiktsplanen 

gått till. Sammanställningen ska offentliggöras särskilt. 




Utlåtande 2011-01-21 

Yrkande 

Pär Jönsson, m: (Som punkt 1 i beslutet) Planförslag enligt alternativ B antas. 

AnnSofie Andersson, s: Som punkt 1 i beslutet) Planförslag enligt alternativ 

A antas. 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen 

antar AnnSofie Anderssons yrkande. 




www.ostersund.se

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 279/2009 


PROTOKOLL 


1 . Planförslag enligt alternativ A antas. 

2011-03-01 Dnr 279-2009 

2. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad den 21 januari 2011 antas som 

kommunfullmäktiges eget. 

3. Den särskilda sammanställningen för miljökonsekvensbeskrivningen offentliggörs 

på kommunens officiella anslagstavla samt på kommunens hemsida 

efter planens antagande. 

4. Tillägget till översiktsplanen Vindkraft i Östersunds kommun revideras i 

enlighet med utlåtandet. 

_____ 

Reservation 

Mot beslutet, till förmån för Pär Jönssons yrkande, reserverar sig Pär Jönsson 

och Tord Jemteborn, båda m. 



www.ostersund.se

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2011-01-31 Dnr 279-2009 

Maria Boberg 




















1. Planförslag enligt alternativ A antas (alternativt förslag ”Planförslag enligt 

alternativ B antas). 

2. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad 2011-01-21 antas som kommunfullmäktiges 

eget. 








www.ostersund.se

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2011-01-31 Dnr 279-2009 

Bakgrund 

Samrådsförslaget redovisade hela Storsjöbygden som röd, det vill säga område 

där vindkraftsutbyggnad ej tillåts. Efter samrådet och de önskemål som 

framfördes om möjlighet till vindkraftsutbyggnad vid Bjärme fattade kommunstyrelsen 

ett beslut att ett vitt område som möjliggör för enstaka verk 

och mindre grupper skulle läggas till norr om Bjärme. Efter utställningen 

fattade kommunfullmäktige beslut om att även tillåta motsvarande vitt område 

som möjliggör enstaka verk och mindre grupper av vindkraftverk på 

Norderön samt att ny utställning skulle ske. 

Länsstyrelsen har under utställningarna inkommit med synpunkter på att 

vindkraftsetableringar tillåts inom Storsjöbygden som är av riksintresse för 

naturvård, kulturvård och det rörliga friluftslivet. Länsstyrelsen anser att 

Storsjöbygden har så många sammanhängande skyddsvärden i form av allmänna 

intressen att den bör undantas från vindkraftsutbyggnad. 

Inför antagandet föreslås kommunfullmäktige ta ställning till två alternativa 

planförslag. 

A. Planförslag enligt senaste utställningen. Ett område vid Bjärme och 

ett område runt Norderön är vita på plankartan, det vill säga här tilllåts 

enstaka verk och mindre grupper av vindkraftverk. 

B. Planförslag där hela Storsjöbygden, inklusive Norderön och Bjärme 

är rödmarkerad på plankartan, det vill säga område där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts. I övrigt som senaste utställningsförslaget. Texten 

anpassas till kartan. 

Konsekvenserna av att anta alternativ A är att kommunen får en översiktsplan 

som står i konflikt med Länsstyrelsens yttranden och inte bedöms tillvarata 

statens intressen på ett bra sätt. Tillståndsprövning av mindre grupper 

av vindkraftverk ligger hos kommunen, men vid eventuell överprövning av 

bygglov och tillståndsbeslut kommer statliga myndigheter att hantera ärendet. 

Konsekvensen blir också att kommunen frångår principen om att undvika 

utbyggnad av vindkraft inom områden av riksintresse och områden med 

värdefull landskapsbild. En risk finns att ännu ej kända exploateringsintressen 

dyker upp inom riksintresseområdena i Storsjöbygden efter planens antagande. 

Dessa kan komma att kräva att bli behandlade på samma sätt som 

projekten på Norderön och i Bjärme. På sikt kan skyddet kring det värdefulla 

området kring Storsjöbygden komma att urholkas. 

Att göra Norderön till ett vitt område innebär också en risk att en större 

vindkraftsetablering lokaliseras till ön. I dagsläget är önskemålet ett vindkraftverk. 



www.ostersund.se

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


Datum 2011-01-31 Dnr 279-2009 

En etablering av vindkraft på Norderön och vid Bjärme strider mot översiktsplanens 

planeringsprinciper som anger att utbyggnad av vindkraft ska 

undvikas i riksintresseområden. Mot bakgrund av detta och Länsstyrelsens 

yttrande förordas att alternativ B antas. 

Att anta alternativ B innebär att kommunens översiktliga strategi är att 

vindkraftverk inte ska byggas inom Storsjöbygden. Planen redovisar en 

konsekvent syn på Storsjöbygdens utveckling. Då översiktsplanen inte är 

juridiskt bindande finns möjlighet att vid prövning av enskilda ärenden 

medge etableringar som inte överensstämmer med planen. Varje ärende om 

etablering av vindkraftverk prövas för sig, och när det gäller enstaka verk 

eller mindre grupper ligger besluten hos kommunen. 

Argument som talar för vindkraft är etableringens koppling till arbetstillfällen, 

både under bygg- och driftperiod, samt kommunens positiva syn på lokala 

initiativ och landsbygdsutveckling. I en framtidsorienterad kommun 

måste kulturmiljöintressen vägas mot möjlighet till landsbygdsutveckling 

och byars överlevnad genom investeringar och nyetableringar. 

Hur man uppfattar vindkraftverks påverkan på landskapsbilden är en fråga 

som är väldigt individuell. Vissa människor ser dem enbart som positiva inslag 

och en del av det moderna samhället, medan andra anser att vindkraftverk 

och tillhörande kraftledningar är främmande, industriella objekt som 

bör byggas där de inte syns och inte kommer i konflikt med värdefulla kulturmiljöer. 

I de alternativa förlagen handlar de aktuella projekten om fem 

vindkraftverk nordost om Bjärme med en navhöjd på 105 meter och ett 

vindkraftverk med en navhöjd på 50 meter på Nordeön. 

Under utställningen har synpunkter inkommit från markägare i områdena 

kring Bjärme och Norderön som inte vill att det ska byggas vindkraftverk 

inom de utpekade områdena. Det lokala intresset för byggande av vindkraft 

är inte enigt och i utlåtandet framgår att det föreligger starka motstående intressen. 


Bengt Marsh 




Utdrag till Samhällsbyggnad 



www.ostersund.se

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-21 Utlåtande 2 

Dnr Ädh 279/2009 

Dnr planmodul: P 08/0012 

Vindkraft i Östersunds kommun 

Tillägg till Översiktsplan 

UTLÅTANDE 2 

Översiktsplanen ställdes ut 14 december 2009 - 20 april 2010. 

Kommunfullmäktige beslutade den 23 juni 2010 att återremittera översiktsplanen 

för ny utställning. 




inte tillåts. I det nu utställda förslaget redovisas Norderön som ett ”vitt” område, 

där enstaka verk och mindre grupper kan prövas. 

Planen har därför ställts ut på nytt i Rådhuset, på Länsbiblioteket i Östersund 

samt på kommunens hemsida under tiden 30 september – 2 december 

2010. Utställningen annonserades i ortstidningarna den 2 oktober 2010. 

Utställningshandlingarna som skickats ut består av fyra sidor, s 30 (Norderön) 

s 33 och 34 (miljökonsekvensbeskrivningen) och s 37 (plankartan). 

Övriga sidor i den tidigare utskickade utställningsversionen av översiktsplanen 

berörs ej av ändringen. Fullständiga handlingar (beskrivning av förslaget 

med tillhörande kartor och en redovisning av översiktsplanens konsekvenser, 

samrådsredogörelse och utlåtande) har varit tillgängliga på kommunens 

hemsida samt i Rådhuset och på Länsbiblioteket. 

Planhandlingarna har sänts till myndigheter, sammanslutningar och enskilda 

som har ett väsentligt intresse av planförslaget. 

Under utställningstiden har 13 yttranden kommit in till Samhällsbyggnad. 

Yttrandena refereras nedan i korthet. 

YTTRANDEN 

Statliga och regionala myndigheter och organisationer 

Länsstyrelsen: Länsstyrelsen har under den första utställningen lämnat ett 

granskningsyttrande den 19 april 2010. Det nu aktuella yttrande berör bara 

området Norderön och ska ses som ett komplement till det tidigare granskningsyttrandet, 

som fortfarande gäller, och som skall läsas tillsammans med 

detta yttrande vad gäller ställningstagande i alla andra frågor och övriga 

områden. 

Norderön är utpekat i översiktsplanen som lämpligt för enstaka verk eller 

mindre grupper (upp till 5 verk). Området ligger inom riksintresse för fri- 

1


luftsliv (enligt 3 kap 6 § MB) och kulturmiljövård (Z25, Storsjöbygden, 3kap 

6§MB). 

Storsjöbygden är en enhetlig kulturhistorisk miljö där Storsjön är den självklara 

utgångspunkten och där vida utblickar mot landskapet är ett värde i 

sig. Ett storskaligt landskap där man kan läsa alla kulturhistoriska lager 

och samtidigt har fjällvärlden som bakgrund med dess symboliska karaktär 

som direkt anspelar till storslagen natur är känsligt mot ”industriella” inslag. 

Detta kan påverka upplevelsevärdena negativt allmänt och särskilt 

från speciella kulturmiljöer som angetts som uttryck av riksintresset Z25 

Storsjöbygden, som t.ex. Frösö kyrka och själva Norderöns centrala del. 

Vissa kulturhistoriska miljöer av riksintresse har även en landskapsbildsmässig 

dimension som är en viktig del av de unika förutsättningar som 

präglar Storsjöbygden. Riksintresset för kulturmiljövård Z25 Storsjöbygden 

berör även område som administrativt ligger inom andra kommuner (Åre, 

Krokom, Berg), där den visuella exponeringen av vindkraft på Norderön 

kan påverka andra viktiga utblickar. 

Därför, och i linje med tidigare yttrande, menar länsstyrelsen att Storsjöbygden 

har så många sammanhängande skyddsvärden i form av allmänna 

intressen (natur, kultur, landskapsbild, friluftsliv, turism osv.) att den bör 

undantas från vindkraftsutbyggnad. Vidare konstaterar länsstyrelsen att en 

eventuell vindkraftsetablering i området strider mot kommunens planeringsprinciper 

(s.19), där står att ” Utbyggnad av vindkraft undviks inom 

naturoch kulturmiljöer som är av riksintresse, områden med värdefull 

landskapsbild, områden av betydelse för kommunens turism. Vid utbyggnad 

inom sådana områden måste påvisas att de aktuella värdena inte påtagligt 

skadas.” Länsstyrelsen instämmer med dessa ställningstaganden men har 

samtidigt svårt att se hur de är förenliga med en vindkraftsetablering mitt i 

Storsjöbygden. Området bör undantas från vindkraftsutbyggnad om det inte 

kan visas att berörda riksintressen inte skadas påtagligt. Länsstyrelsen kan 

också konstatera att möjligheten att nå de regionala och nationella målen 

för vindkraft är goda. Tillägget till översiktsplanen för vindkraft i Östersunds 

kommun pekar ut andra områden för större etableringar av vindkraft 

som bidrar till att nå de ovannämnda målen. Till granskningsyttrandet bifogas 

yttrande från andra statliga myndigheter som innehåller upplysningar 

och förslag till kompletteringar. Särskilt uppmärksammas MSB:s yttrande 

som kompletterar sitt tidigare uttalande med synpunkter vad gäller radiokommunikationssystemet 

Rakel. 

Kommentar: Norderön är markerat som vitt område, dvs enstaka verk och 

mindre grupper av verk kan tillåtas. Vid en etablering av vindkraft i området 

krävs en miljökonsekvensbeskrivning. I denna måste påverkan på berörda 

riksintressen visas. Projektet får inte genomföras om det inte kan visas att 

det kan göras utan påtaglig skada på riksintressena. Se vidare under Ställningstagande. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: MSB har stråk för radiokommunikationssystemet 

Rakel i området Trekilen. För att undvika att vindkraftverken 

stör Rakelsystemet är det viktigt att MSB (enheten för Infrastruktur 

Rakel) får möjlighet att lämna synpunkter då processen kommit 

2


längre och när det finns mer specifika uppgifter om var vindkraftverken ska 

placeras. 

Kommentar: Texten kompletteras med uppgift om att samråd ska ske med 

MSB. 

Försvarsmakten: Det finns inga konflikter beträffande det tillkommande 

vindkraftsområdet på Norderön. Försvarsmaktens tidigare synpunkter kvarstår. 

Jamtli: Museet anser att etablering av vindkraftverk på Norderön inte är 

lämpligt då större delen av Norderön utgörs av en kulturhistoriskt intressant 

miljö inom riksintresset Z 25, Storsjöbygden. Skulle ett vindkraftverk 

trots detta etableras på ön är aktuellt placeringsförslag möjligt då det ligger 

utanför det centrala värdebärande områdena med sockenkyrka, odlingslandskap 

och gårdsbebyggelse. Av stor vikt är då att navhöjden på vindkraftverket 

hålls låg samt att eventuell etablering förgås av fotomontage 

från närliggande byar. Vi ser fram emot fortsatt samråd vid bygglovsärendet 

för vindkraftsetableringen i det utpekade området. 

Kommentar: Se kommentar till Länsstyrelsen samt vidare under Ställningstagande. 

Energimyndigheten: Det är Energimyndighetens ståndpunkt att vindbruk i 

stor utsträckning är förenligt med riksintresse för såväl naturvård som friluftsliv, 

vilket även kan påvisas genom praxis i frågan. Restriktioner bör 

därför inte generaliseras för dessa områden utan bör avgöras vid prövning 

av specifik etablering där påverkan på riksintresset bedöms utifrån ett 

grundligare beslutsunderlag än vad som omfattas vid en översiktsplanering. 

Planeringramen för vindbruk är 30 tWh vindel per år 2020 beslutades av 

riksdagen i juni 2009, och det tidigare planeringsmålet på 10 TWh till 2015 

är således inaktuellt. Observera skillnaden i betydelse mellan planeringsmål 

och planeringsram, den senare syftar inte till en konkret utbyggnad, utan att 

det ska finnas planmässiga förutsättningar. 

Regionalt miljömål på 1 TWh per år till 2015 är baserat på ett inaktuellt 

nationellt planeringsmål som upphört att gälla, vilket bör anges. 

Uppgiften om att ”detta kan vara ett alternativ till kommunens bygglovprövning” 

avseende tillståndsprövning av vindkraftverk är missvisande. 

Bygglov är kommunens prövning enligt plan- och bygglagen. Föreläggande 

om tillståndsprövning för vindkraftsetableringar ska inte användas för att 

ersätta kommunens bygglovprövning. 

Om man kräver en naturinventering vid varje planerad vindkraftsetablering 

bör omfattningen av denna klargöras, då det sannolikt finns många lokaliseringar 

där det kan räcka med befintliga planeringsunderlag. 

Att generellt kräva en fågelinventering vid varje planerad vindkraftsetablering 

kan anses vara obefogat då det sannolikt finns många lokaliseringar 

3


där det kan räcka med befintliga generaliserbara beslutsunderlag. Behov av 

platsspecifika inventeringar bör beslutas i det enskilda ärendet för att undvika 

omotiverat resurskrävande insatser. 

Naturvårdsverkets nationella riktvärde på 35 dBA avser områden som planlagts 

för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Lokala avvikelser bör undvikas. 

Kommentar: Meningen om tillståndsprövning som ett alternativ till kommunens 

bygglovprövning avser en frivillig prövning från exploatörens sida. 

Sker en miljöprövning ersätter den bygglovprövningen. Det framgår av planen 

att särskilda fågelinventeringar endast krävs i de fall utbyggnad bedöms 

kunna påverka fågellivet. Omfattningen av varje enskild naturinventering 

kommer att bedömas från fall till fall. 

Trafikverket: Det bör framgå av översiktsplanen att Trafikverket ska vara 

remissinstans i alla vindkrafts- och mätmastärenden. Vid vindkraftsetableringar 

ska LFV kontaktas för lokaliseringsprövning för vindkraft. Uppförande 

av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan komma att 

påverka luftfarten varför en lokaliseringsbedömning ska göras av LFV. 

Även LFV (flygtrafiktjänsten) ska kontaktas vid vindkraftsetableringar eftersom 

vindkraftverk kan påverka den radioutrustning som krävs för att kunna 

ta sig mellan flygplatser. De flygplatser som berörs av vindkraftsetableringar 

är att beteckna som sakägare och ska ges möjlighet till yttranden i dessa 

ärenden. Åre-Östersunds flygplats anses vara sakägare för alla etableringar 

inom ca 55-60 km radie från flygplatsen. Värt att tänka på är också att 

vindkraftverk i skogsmiljö kan försvåra skogsbrandsbekämpning, sjö- och 

våtmarkskalkning samt skogsgödsling. 

Norderön berörs av närheten till Åre-Östersunds flygplats som är av riksintresse. 

Närmast berörs området av flygplatsens instrumentflygprocedurer 

inom en ”minimum sector altitide”, MSA, som baseras på en cirkel med en 

radie av 55-60 kom från flygplatsen. Master och vindkraftverk kan riskera 

att genomtränga de hinderytor som definieras av riksintressets influensområden, 

vilket kan medföra restriktioner för flygplatsfunktionen och anses 

medföra påtaglig skada på riksintresset. Innanför MSA-ytan finns ett antal 

procedurytor för in- respektive utflygning till/från flygplatsen. 

Vad gäller etableringar av vindkraftsparker, även mindre grupper, enstaka 

verk och gårdsverk, så är det området inom en radie på ca 20 kilometer från 

flygplatsen som är känsligast men även placeringar på höga höjder ut till 

55 kilometer från flygplatsen måste man ta hänsyn till. Om vindkraftverkets 

totalhöjd är 690 meter eller högre över havet innebär det i vissa sektorer 

runt Åre-Östersunds flygplats att verket blir ett hinder för flyget och åtgärder 

måste vidtas. Åre-Östersund Airport vill ha särskilda samråd inför eventuella 

etableringar inom de vita områdena: Norderön, Bjärme och Grytans 

skjutfält. 

I övrigt hänvisas till tidigare yttranden från Vägverket, Banverket samt Luftfartsverket. 

4


Kommentar: Texten förtydligas angående remisser till Trafikverket och 

Åre-Östersund Airport. 

Swedavia AB, Åre Östersund Airport: Vad gäller etableringar av vindkraftsparker, 

även mindre grupper, enstaka verk och gårdsverk, så är det 

området inom en radie på ca 20 kilometer från flygplatsen som är känsligast 

men även placeringar på höga höjder ut till 55 kilometer från flygplatsen 

måste man ta hänsyn till. Om vindkraftverkets totalhöjd är 690 meter 

eller högre över havet innebär det i vissa sektorer runt Åre-Östersunds flygplats 

att verket blir ett hinder för flyget och åtgärder måste vidtas. Åre- 

Östersund Airport vill ha särskilda samråd inför eventuella etableringar 

inom de vita områdena: Norderön, Bjärme och Grytans skjutfält. 

Kommentar: Se kommentar till Trafikverket. 

Svenska Kraftnät: Det är viktigt med ett visst säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk 

och våra anläggningar. Avståndet får inte vara sådant att ett vindkraftverk 

skulle kunna falla över en kraftledning vid ett haveri. Avstånden 

måste även vara tillräckliga för säker flygbesiktning samt tillräckliga mellan 

jordpunkter på vindkraftverk respektive kraftledning. Svenska Kraftnät 

önskar därför vara delaktigt i ärenden då lokalisering av vindkraftverk planeras 

närmare än 200 meter från våra anläggningar. 

Kommentar: Remiss sker till alla sakägare och intressenter i bygglov- och 

miljöprövning. 

Bergs kommun: Har ingenting att erinra. 

Ragunda kommun: Har ingenting att erinra. 

Åre kommun: Har ingenting att erinra. 

Härjedalens kommun: Har ingenting att erinra. 

Strömsunds kommun: Har ingenting att erinra mot det reviderade planförslaget. 

Kommunen önskar yttra sig över planerade vindkraftverk nära kommungränsen. 

Kommunala förvaltningar och bolag, politiska partier 

Räddningstjänsten: Under förutsättning att framtagna skyddsavstånd kan 

hållas till såväl bostäder som vägar och kraftledningar har räddningstjänsten 

inget att erinra. 

Jämtkraft: Har ingenting att erinra. 

5


Övriga organisationer, företag och enskilda 

Eva Hammar, ägare till fastigheten Norderöns-Backen 1:16: Mina åsikter 

om planerna på att sätta upp ett vindkraftverk på Norderön ur perspektiven 

kulturhistoria, rekreation och friluftsliv såväl som turism framfördes i yttrande 

5 jan 2010. (Synpunkter som framfördes är att vindkraftverket inte 

passar i denna kulturhistoriskt värdefulla bygd, och en stor del av strövområdena 

som nyttjas av bär- och svampplockare kommer att förstöras, djurlivet 

kommer att förändras och detta kommer att få konsekvenser för boendekvaliteten 

och den påbörjade turistnäringen på ön och utsikten kommer att 

påverkas.) 

I ett land som Sverige med stora glest bebygga områden syns det mig ur 

samhälls-/ företagsekonomisk synvinkel vara fel att planera ett vindkraftbygge 

på Norderön. För att uppnå ett optimalt förhållande mellan kostnaderna 

för uppsättandet, infrastrukturen, underhållet och det nödvändiga 

utbyggandet av elnätet för att klara av inmatningen och intäkterna borde 

bara den större typen av vindkraftverk i större grupper byggas. Därvidlag 

bör ur juridisk synvinkel områden väljas med stora markområden per 

markägare. På Norderön är ägarstrukturen genom de förhållandevis små 

skogskiftena olämplig, då många markägare träffas av upprättandet med 

åtföljande känslomässiga och reala inskränkningar i nyttjanderätten. 

Förslaget till utbyggnad av vindkraftverk på Norderön kommer framför allt 

från ägare boende i Ålsta som inte kommer att vare sig se, höra eller på 

något annat sätt störas av upprättandet. Deras förslag kommer att påverka 

boende och ägare i närheten av vindkraftverket. Det förorsakar redan nu 

sociala spänningar som säkerligen inte kommer att minska varken under 

byggnadstiden med buller, tung trafik och förändringar i infrastrukturen 

eller efter en genomförd installation av vindkraftverket. 

Kommentar: Se kommentar till Länsstyrelsen samt vidare under Ställningstagande. 

Ulrika Thornquist, ägare till fastigheten Bjurhuskälen 1:15: Det är ytterst 

beklagligt att kommunen väljer att ta ut områden som kan vara lämpliga för 

vindkraft utan någon tanke på oss som enskilda personer utan det är upp till 

mig att försvara den mark jag äger. Jag ifrågasätter även om jag som privatperson 

ska förstå att det finns planer på att bygga vindkraft och därmed 

är det upp till mej att leta den informationen i media. Jag har inte i min vildaste 

fantasi trott att mitt skifte på 208 ha mitt ute i skogen skulle komma att 

kunna bli en stor vindkraftpark. 

Vi kommer under inga omständigheter att tillåta någon etablering av vindkraft 

på vår mark. Marken har funnits i vår ägo sedan mitten av 1800-talet 

och är rik på gamla ödesbölen, älggropar, kolbottnar osv. På vår mark har 

vi även ett område med biotopskydd. Skiftet är även skyddsdikat med totalt 

17 km diken. På skiftet står en gammal fäbodvall där vi tillbringar mycket 

tid och vi skulle uppleva det som mycket störande med ljudvolym och den 

förändrade landskapsbild som skulle uppstå. Vi har denna plats där vi kan 

6


koppla av med jakt och bärplockning. Det är helt otänkbart för oss att låta 

något bolag sätta upp vindsnurror på vår mark och vi ser även att det inte 

sätts upp några snurror på den mark som gränsar till vår. Vi vill även uttrycka 

vårt missnöje med att denna översiktsplan togs fram under våren -09 

och att vi som markägare inte blev kontaktade. 

Kommentar: Alla gröna områden är på grund av kartornas skala väldigt 

schematiskt redovisade. Vindkraftverk kan aldrig byggas mot en markägares 

vilja, då det förutsätter att exploatören arrenderar marken. Så länge nuvarande 

fastighetsägare inte vill ha vindkraftverk på sin mark kan det alltså 

aldrig byggas vindkraftverk där, oavsett vad översiktsplanen säger. Utskick 

till markägare har inte gjorts på grund av det mycket stora antalet berörda. 

Information om arbetet med denna översiktsplan har skett via tidningsannonser, 

artiklar samt på kommunens hemsida. Den har även under samrådsoch 

utställningstid funnits tillgänglig på Länsbiblioteket och i Rådhuset. 

Markägare och boende i Bjärme, underskrivet av 13 fastighetsägare och 7 

boende: Exploatören (Näsbygdens Vind AB) vars aktieägare inte själva, 

utom möjligen i ett gränsfall har äganderätt till någon som helst mark inom 

det vitmarkerade området vid Bjärme har uttryckt sin avsikt genom arrendeavtal, 

giltiga under 35 år, skaffa sig erforderlig dispositionsrätt till området. 

Som markägare inom det vitmarkerade området emotsätter vi oss, tillsammans 

med ett antal övriga boende i Bjärme by, efter moget övervägande, 

dessa planer. Vi befarar att såväl skogsbruk, jakt och övrigt friluftsliv, 

liksom allmänna kultur – och naturvärden, som sedan fäbodtiden genom 

genrationer haft betydelse för vår livskvalitet, kraftigt och negativt kommer 

att påverkas såväl under verkens uppbyggnad som under efterföljande driftperiod. 

Vi vill med skärpa framföra att de synpunkter som Näsbygdens vind 

framfört i sina skrivningar till kommunen på intet sätt representerar vår 

mening utan skall ses som en partsinlaga av en tilltänkt exploatör. Vi är inte 

delägare och saknar beslutsrätt i detta bolag och har heller inga planer på 

att genom arrendeavtal med detsamma upplåta vår mark för vindkraftsutbyggnad. 

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att det vitmarkerade 

området nordost om Bjärme tas bort och återgår till omgivande rödmarkerat 

område där vindkraftsutbyggnad ej tillåts. 

Vi anser att det kommer att bli ansenliga ingrepp i det skyddsvärda området, 

där det finns en hel del känsliga växter, ovanliga orkidéer tex. Dessutom 

anser vi att det kommer att inkräkta på skogsbruket genom att det måste 

byggas vägar och dras högspänningsledningar och inte minst jakten i området 

som är en viktig del för oss markägare. I det bolag som vill exploatera 

ingår det av alla markägare endast två stycken. Östersunds kommun satsar 

ju mycket på turism och mycket och bra friluftsliv för invånarna och då 

tycker vi att närheten till Svartsjöarna från ev vindkraftverk inte är så lyckad. 

Landskapsbilden kommer ju dessutom att ändras då ev vindkraftverk 

kommer att syns över hela Storsjöbygden och Storsjön. Vi vill därför att 

området på Bjärmeskogen fortsatt ska vara ett rött område, där vindkraft ej 

ska förekomma. Bifogar insändare. 

Kommentar: Bjärme är markerat som vitt område, dvs enstaka verk och 

mindre grupper av verk kan tillåtas. Vid en etablering av vindkraft i området 

7


krävs en miljökonsekvensbeskrivning. I denna måste påverkan på berörda 

riksintressen visas. Projektet får inte genomföras om det inte kan visas att 

det kan göras utan påtaglig skada på riksintressena. Se vidare under Ställningstagande. 

Jägareförbundet: Av MKB:n framgår att vissa begränsningar av skjutriktningar 

med mera kan bli aktuella för att undvika skott mot ståltornen. Förbundet 

ser praktiska svårigheter om sådana införs, i form av avstånd och 

vinklar från kraftverket. Inskränkningar i jakträtten kan även medföra att 

jakträtten minskar i värde. Jaktlagen reglerar jägarens strikta ansvar; ”jakten 

skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att 

människor och egendom inte utsätts för fara.” Sammantaget anser förbundet 

att några inskränkningar i jakten inte bör införas. 

Kommentar: Översiktplanen förordar inte att några inskränkningar görs i 

jakten. 

DONG Energy meddelar att DONG Energy på bakgrund av de preliminära 

analyser av de i översiktsplanens utpekade områden (Prisgårdsbodarna) 

har beslutat att inte fortsätta projektutvecklingen på nuvarande tidpunkt, då 

vi bedömer att områdena är mindre intressanta för vindkraft i dagsläget. 

KVARSTÅENDE SYNPUNKTER 

Följande synpunkter som lämnades under samråd och utställning tillgodoses 

inte i planen. (Beroende på vilket alternativ som antas.) 

Utställning 2 

- Vitt område vid Bjärme bör ut gå. 

- Vitt område vid Norderön bör utgå. 

- Vindkraft bör inte tillåtas inom delar av området Prisgårdsbodarna. 

Utställning 1 


- Vindkraft bör tillåtas på Norderön och i Storsjöbygden. 

- Det gröna området Grytan bör utökas till att omfatta Opeflon. 

- Det gröna området Trekilen bör utökas i sydlig riktning. 

- Det gröna området Storhögen bör utökas i sydlig riktning. 

- Vindkraft bör tillåtas på fastigheten Kånkbacken 1:3. 


Samråd 

- Området Trekilen och Storhögen bör utökas och kopplas samman. 

8


- Vindkraftverk bör tillåtas på Opeflon 

- Utöka gröna området i Trekilen 

- Området Storhögen bör utvidgas till att även omfatta ett område söder 

om Stocklunda. 

- Vindkraftverk bör inte byggas i Munkflohögen. 

STÄLLNINGSTAGANDE 

Samrådsförslaget redovisade hela Storsjöbygden som röd, det vill säga område 

där vindkraftsutbyggnad ej tillåts. Efter samrådet och de önskemål som 

framfördes om möjlighet till vindkraftsutbyggnad vid Bjärme fattade kommunstyrelsen 

ett beslut att ett vitt område som möjliggör för enstaka verk 

och mindre grupper skulle läggas till norr om Bjärme. Efter utställningen 

fattade kommunfullmäktige beslut om att även tillåta motsvarande vitt område 

som möjliggör enstaka verk och mindre grupper av vindkraftverk på 

Norderön samt att ny utställning skulle ske. 

Länsstyrelsen har under utställningarna inkommit med synpunkter på att 

vindkraftsetableringar tillåts inom Storsjöbygden som är av riksintresse för 

naturvård, kulturvård och det rörliga friluftslivet. Länsstyrelsen anser att 

Storsjöbygden har så många sammanhängande skyddsvärden i form av allmänna 

intressen att den bör undantas från vindkraftsutbyggnad. 

Inför antagandet föreslås kommunfullmäktige ta ställning till två alternativa 

planförslag. 

A) Planförslag enligt senaste utställningen. Ett område vid Bjärme och 

ett område runt Norderön är vita på plankartan, det vill säga här tilllåts 

enstaka verk och mindre grupper av vindkraftverk. 

B) Planförslag där hela Storsjöbygden, inklusive Norderön och Bjärme 

är rödmarkerad på plankartan, det vill säga område där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts. I övrigt som senaste utställningsförslaget. Texten 

anpassas till kartan. 

Konsekvenserna av att anta alternativ A är att kommunen får en översiktsplan 

som står i konflikt med Länsstyrelsens yttranden och inte bedöms tillvarata 

statens intressen på ett bra sätt. Tillståndsprövning av mindre grupper 

av vindkraftverk ligger hos kommunen, men vid eventuell överprövning av 

bygglov och tillståndsbeslut kommer statliga myndigheter att hantera ärendet. 

Konsekvensen blir också att kommunen frångår principen om att undvika 

utbyggnad av vindkraft inom områden av riksintresse och områden med 

värdefull landskapsbild. En risk finns att ännu ej kända exploateringsintressen 

dyker upp inom riksintresseområdena i Storsjöbygden efter planens antagande. 

Dessa kan komma att kräva att bli behandlade på samma sätt som 

9


projekten på Norderön och i Bjärme. På sikt kan skyddet kring det värdefulla 

området kring Storsjöbygden komma att urholkas. 

Att göra Norderön till ett vitt område innebär också en risk att en större 

vindkraftsetablering lokaliseras till ön. I dagsläget är önskemålet ett vindkraftverk 

med en totalhöjd på 66 meter. 

En etablering av vindkraft på Norderön och vid Bjärme strider mot översiktsplanens 

planeringsprinciper som anger att utbyggnad av vindkraft ska 

undvikas i riksintresseområden. Mot bakgrund av detta och Länsstyrelsens 

yttrande förordas att alternativ B antas. 

Att anta alternativ B innebär att kommunens översiktliga strategi är att 

vindkraftverk inte ska byggas inom Storsjöbygden. Planen redovisar en konsekvent 

syn på Storsjöbygdens utveckling. Då översiktsplanen inte är juridiskt 

bindande finns möjlighet att vid prövning av enskilda ärenden medge 

etableringar som inte överensstämmer med planen. Varje ärende om etablering 

av vindkraftverk prövas för sig, och när det gäller enstaka verk eller 

mindre grupper ligger besluten hos kommunen. 

REVIDERING 

Med anledning av de inkomna synpunkterna föreslås översiktsplanen kompletteras 

och förtydligas med följande punkter. 

Under rubriken ”Luftfarten” ändras texten angående störningar från hinderljus 

till meningen: Om vindkraftverkens hinderljus bedöms bli störande för bebyggelse 

eller naturreservat ska bästa teknik användas, där ljusen endast 

tänds vid risk för kollision. Detta förutsätter att tekniken kan godkännas. 

SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING 

Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen 

Under första utställningen inkom följande synpunkter: 

Länsstyrelsen anser att texten på sidan 33 under Myllrande våtmarker samt 

sidan 34 under Beaktande av mål är felaktig. 

Kommentar: Texten har justerats. 

Miljöpartiet anser att man bör förklara hur viktningen gått till av de positiva 

och negativa aspekterna för landsbygdsutvecklingen under Samhällsekonomiska 

aspekter (rubriken Landsbygdsutveckling i samrådsversionen). 

Kommentar: Texten har förtydligats. 

10


SAMMANFATTNING 

Efter utställningen har mindre ändringar av redaktionell karaktär gjorts i text 

och karta. 

Förslag till kommunfullmäktiges beslut: 


eget. 






4. Planförslag enligt alternativ A) eller B) antas. 

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 

Östersund den 2011-01-21 

Siv Reuterswärd 

Stadsarkitekt 

Maria Boberg 

Planarkitekt 

Bilagor: 

Länsstyrelsens granskningsyttrande 

Utlåtande 1 

Samrådsredogörelse 

11

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Plankarta Alt A 

Plankarta Alternativ A 

Tillägg till Östersunds översiktsplan 

I ”gröna” områden är det möjligt att större 

vindparker kan byggas efter miljöprövning och 

långsiktig skadekompensation till rennäringen 

vid eventuell skada. 

I ”röda” områden finns värdefulla landskap 

för t.ex rennäringen, turismen, naturvården 

eller kulturmiljön som riskerar att påtagligt 

skadas av vindkraftexploateringar. Där tillåts 

inte stora vindkraftverk. Små gårdsverk kan 

eventuellt få bygglov. 

I ”vita”, omarkerade områden kan enstaka 

vindkraftverk eller små grupper eventuellt 

få bygglov om de är väl åtskilda och följer 

rekommendationerna i översiktsplanen. 

Kartan visar också föreslagna ”röda” och 

”gröna” områden i Åre, Krokom, Strömsund, 

Ragunda och Bräcke kommuner. 

Område där större vindkraftsparker 

kan prövas 

Område där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts 

Område där enstaka verk 

och mindre grupper kan 

prövas 

Stugun 

Krokom 

Frösön 

Prisgårdsbodarna 

Munkflohögen 

Trekilen 

Häggenås 

Storhögen 

Lit 

Östersund 

Grytans skjutfält 

Brunfl o 

Tandsbyn 

Gällö 

Hammerdal 

37

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Plankarta Alt B 

Plankarta Alternativ B 

Tillägg till Östersunds översiktsplan 

I ”gröna” områden är det möjligt att större 

vindparker kan byggas efter miljöprövning och 

långsiktig skadekompensation till rennäringen 

vid eventuell skada. 

I ”röda” områden finns värdefulla landskap 

för t.ex rennäringen, turismen, naturvården 

eller kulturmiljön som riskerar att påtagligt 

skadas av vindkraftexploateringar. Där tillåts 

inte stora vindkraftverk. Små gårdsverk kan 

eventuellt få bygglov. 

I ”vita”, omarkerade områden kan enstaka 

vindkraftverk eller små grupper eventuellt 

få bygglov om de är väl åtskilda och följer 

rekommendationerna i översiktsplanen. 

Kartan visar också föreslagna ”röda” och 

”gröna” områden i Åre, Krokom, Strömsund, 

Ragunda och Bräcke kommuner. 

Område där större vindkraftsparker 

kan prövas 

Område där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts 

Område där enstaka verk 

och mindre grupper kan 

prövas 

Stugun 

Krokom 

Frösön 

Prisgårdsbodarna 

Munkflohögen 

Trekilen 

Häggenås 

Storhögen 

Lit 

Östersund 

Grytans skjutfält 

Brunfl o 

Tandsbyn 

Gällö 

Hammerdal 

37


Dnr Ädh 279/2009 




UTLÅTANDE 

Översiktsplanen har hållits utställd i Rådhuset, på Länsbiblioteket i Östersund 

samt på kommunens hemsida under tiden 14 december 2009 - 20 april 

2010. Utställningen annonserades i ortstidningarna den 20 februari 2010. 

Utställningshandlingarna består av en beskrivning av förslaget med tillhörande 

kartor och en redovisning av översiktsplanens konsekvenser samt en 

samrådsredogörelse. 


som har ett väsentligt intresse av planförslaget. 

Under utställningstiden har 28 yttranden kommit in till Samhällsbyggnad. 

Yttrandena refereras nedan i korthet. 

YTTRANDEN 


Länsstyrelsen: Kommunen har i stort tagit hänsyn till länsstyrelsens synpunkter 

som framfördes under samrådet. En av översiktsplanens viktiga 

uppgifter är att redovisa riksintressen och hur dessa långsiktigt tillgodoses. 

Länsstyrelsen anser att överväganden och angivna riktlinjerna för vindkraftsutbyggnad 

tillgodoser riksintressen och visar kommunens intention att 

värna dem. Några preciseringar behövs vad gäller området Trekilen, Grytan 

och Bjärme. 

Ett nytt område, som inte var med i samrådsförslaget, redovisas som lämpligt 

för enstaka verk/mindre grupper (upp till 5 verk), Bjärme. Utpekandet 

strider mot flera av kommunens riktlinjer som beskrivs under kapitlet Omgivningspåverkan, 

övervägande och riktlinjer. Länsstyrelsen ställer sig tveksam 

till området då det inte kunnat visas att berörda riksintressen, naturvård, 

friluftsliv och kulturmiljövård, inte kommer att skadas påtagligt. 

Bjärme ligger inom riksintresse för friluftsliv (enligt 3 kap 6 § MB) och kulturmiljövård 

(Z25, Storsjöbygden, 3kap 6§MB). Vidare ligger området delvis 

inom riksintresset för naturvård (Svartsjöarna, 3 kap 6§ MB) och inom 

våtmarksinventeringens (VMI) klass 1 område och i myrskyddsplan för Sverige. 

Området är inte av riksintresse för vindkraft. En eventuell vindkraftsetablering 

i området strider mot kommunens planeringsprinciper (s.19), där 

står att ” Utbyggnad av vindkraft undviks inom naturoch kulturmiljöer 

som är av riskintresse, områden med värdefull landskapsbild, områden av 

betydelse för kommunens turism. Vid utbyggnad inom sådana områden måste 

påvisas att de aktuella värdena inte påtagligt skadas.” Slutligen konstateras 

att en eventuell vindkraftsetablering i området strider mot kommunens 

1


mål som beskrivs på s.34 med följande ”...11. Myllrande våtmarker Någon 

utbyggnad inom riksintressanta våtmarker medges ej....” Länsstyrelsen instämmer 

med dessa ställningstaganden men har samtidigt svårt att se hur de 

är förenliga med en vindkraftsetablering i Bjärme. Området bör undantas 

från vindkraftsutbyggnad om det inte kan visas att berörda riksintressen inte 

skadas påtagligt. 

Under samråd ställde Försvarsmakten sig tveksam till en exploatering för 

vindkraft i området Trekilen. Vidare hade länsstyrelsen invändningar pga. 

de höga naturvärdena i anslutning till området (Öjsjömyrarna, som är ett 

Natura 2000-område, naturreservat samt riksintresseområde för naturvård). 

Kommunen, i linje med länsstyrelsens synpunkter i samrådsyttrandet, 

föreslog i sin samrådsredogörelse (2009-10-05) att området skulle strykas. I 

successiva kontakter mellan kommunen och försvarsmakten visade det sig 

att området, med vissa justeringar, kunde accepteras från försvarsmaktens 

sida och således pekas ut som lämpligt för vindkraft. Kommunstyrelsen beslutade 

att redovisa Trekilen som lämpligt område för större etableringar. I 

följd av de successiva kontakterna med försvarsmakten och kommunens 

ställningstagande i planbeskrivningen menar länsstyrelsen att området kan 

vara lämplig för större etableringar under vissa förutsättningar: 

- utformningen av framtida vindkraftspark måste ta hänsyn till försvarsmaktens 

synpunkter. 

- vidare måste en utbyggnad av vindkraft undvika negativ påverkan på de 

höga naturvårdsvärdena i anslutning till området (Öjsjömyrarnas naturreservat). 

Detta skall även ses i ett perspektiv av att kumulativa effekter (t.ex. 

på fågellivet) kan uppkomma pga en eventuell exploatering av grannområdet 

Storhögen som ligger bara få kilometer söder om Trekilen. Detta behov 

av hänsynstagande framgår inte tydligt av planen. 

Vad gäller Grytan förutsätter länsstyrelsen att hänsyn tas till det i området 

belägna extremrikkärret som är av riksintresse. 

Området Prisgårdsbodarna, som anses lämpligt för större vindkraftsetableringar 

berör delvis ett område av riksintresse för rennäring. På grund av 

den grova avgränsningen i översiktsplanen och att ytan som berörs är av 

mindre omfattning, anser länsstyrelsen att det finns förutsättningar för att 

kunna ta hänsyn till rennäringens intresse även med en vindkraftsutbyggnad. 

Planbeskrivningen bör dock kompletteras med en redovisning av nödvändigt 

hänsynstagande till rennäringen. 

Inom Östersunds kommun finns ett område, Z015, Storhögen, som av Energimyndigheten 

bedöms vara av riksintresse för vindbruk och som kommunen 

pekar ut som lämpligt för större etableringar. Länsstyrelsen har inga invändningar 

mot kommunens ställningstagande. Området har en större utbredning 

än energimyndighetens förslag. Länsstyrelsen kan, efter antagande 

av översiktsplanen, anmäla det av kommunen avgränsade området för 

omprövning av riksintresseområdena enligt 4 § förordningen om hushållning 

med mark- och vattenresurserna. 

I översiktsplanen ska framgå om miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken 

följs. För vindkraft är det framför allt buller och skuggor som kan för- 

2


orsaka besvärligheter för människor i närheten av verken. Dessa olägenheter 

påverkar inte gällande miljökvalitetsnormer. Inte heller den aktuella 

trafikmängden i samband med byggande av vindparker bedöms påverka 

miljökvalitetsnormer för luft på ett oacceptabelt sätt. 

Länsstyrelsen anser att mellankommunal samordning har skett på ett bra 

sätt. Vad gäller de ”gröna” områdena vid gränsen mellan Östersunds och 

Strömsunds kommuner anser länsstyrelsen att det under tillståndsprocessen 

finns utrymme för att kunna samordna frågan mellan kommunerna på ett 

acceptabelt sätt och undvika en splittrad landskapsbild och oacceptabla 

visuella störningar. 

Östersunds kommun anger på sid. 33 i planen, under Myllrande våtmarker, 

att ”Inga riksintressanta våtmarker blir påtagligt påverkade.” Kommunen 

anger dessutom på sidan 34 under Beaktande av mål att ”Någon utbyggnad 

inom riksintressanta våtmarker medges ej” Länsstyrelsen konstaterar att 

såväl Svartsjöarna, Öjsjömyrana och Grytan har våtmarker av riksintresse 

för naturvärden och att dessa kan påverkas negativt vid en ovarsam vindkraftetablering 

enligt förslagen i planen. 

I flera områden finns ett antal fågelarter, orkidéer m.m. som omfattas av 

artskyddsförordningen. Detta innebär att det utan dispens enligt 4§ artskyddsförordningen 

är förbjudet att: 

”… 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings- uppfödnings-, 

övervintrings- och flyttningsperioder 

4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet 

gäller alla levnadsstadier hos djuren… .” 

Gränserna för området Munkflohögen bör justeras enligt försvarsmaktens 

anvisningar. 

Länsstyrelsens granskiningsyttrande bifogas utlåtandet. 

Kommentar: Området vid Bjärme är markerat som vitt, dvs enstaka verk 

och mindre grupper av verk kan tillåtas. Vid en etablering av vindkraft i 

området krävs en miljökonsekvensbeskrivning. I denna måste påverkan på 

berörda riksintressen visas. Projektet får inte genomföras om det inte kan 

visas att det kan göras utan påtaglig skada på riksintressena. Bara en mindre 

del av det vita området ingår i riksintresset för naturvård. Samhällsbyggnad 

är enig med länsstyrelsen i frågan att en etablering av vindkraft i Bjärme 

strider mot kommunens egna planeringsprinciper som anger att utbyggnad 

av vindkraft ska undvikas i riksintresseområden. Förslaget om ett vitt område 

i Bjärme beslutades dock av kommunstyrelsen inför utställningen av 

översiktsplanen. 

Översiktsplanen kompletteras med information om att det är viktigt att de 

kumulativa effekterna som kan uppkomma om både Storhögen och Trekilen 

exploateras uppmärksammas i tillståndsansökan. 

Avsnittet om Grytan kompletteras med information om att hänsyn måste tas 

till extremrikkärret av riksintresse, och var det ligger. 

3


Texten om Prisgårdsbodarna kompletteras med information om att hänsyn 

måste tas till rennäringen. 

Gränserna för området Munkflohögen föreslås justeras enligt försvarsmaktens 

synpunkter. 

Beträffande våtmarker av riksintresse förtydligas texten i miljökonsekvensbeskrivningen. 

Banverket: Mittbanan (Sundsvall-Storlien) är av riksintresse av internationell 

betydelse för järnväg enl 3 kap 8§ miljöbalken. Detta framgår inte av 

planen. Även banor och anläggningar som inte är av riksintresse ska så 

långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten 

eller utnyttjandet av anläggningarna. Norr om Häggenås passerar 

banan genom område där enstaka verk och mindre grupper kan prövas. 

Inom detta delområde bör särskild hänsyn tas till järnvägens intresse. Under 

avsnittet ”säkerhet” s 18 saknas säkerhetshänsyn till järnväg. Kontakt 

ska tas med Banverket för att undvika störningar på Banverkets anläggningar. 

Vid etablering av vindkraftverk bör avståndet mellan järnvägsbank/ 

kontaktledning och vindkraftverk vara minst totalhöjden på vindkraftverket, 

dock alltid minst 50 meter. Minst rekommenderat avstånd mellan spårmitt 

och vindkraftverk är totalhöjden utökad med 20 meter. 

Alla detaljplaner och bygglov som rör vindkraftverk med totalhöjd över 50 

meter belägna inom 30 km från järnväg bör remitteras till Banverket. Även 

vindkraftverk med den totalhöjd under 50 meter samt master belägna inom 

500 meter från järnväg bör remitteras till Banverket. I de fall masten är en 

mätmast för planerad vindkraft är det bra om kontakt tas tidigt med Banverket. 

Remiss bör även ske till Banverket vad det gäller korsning järnväg 

och tillfartsvägar till vindkraftsparker. 

Kommentar: Översiktsplanen kompletteras med riksintresse för järnvägen 

och säkerhetshänsyn till järnväg. 

Försvarsmakten: Mindre delar av områdena Trekilen och Munkflohögen är 

i konflikt med totalförsvarets intressen och gränserna bör justeras. Munkflohögen 

bör justeras så att ”svansen” i SO tas bort. Trekilen bör reduceras 

något både i den östra och västra kanten. Det kan vara möjligt att etablera 

enstaka vindkraftverk inom nämnda delområden utan att konflikt uppstår. 

Särskild analys måste göras på position och höjd på föreslagna vindkraftverk. 

Även inom 20 km radie från väderradarstationen kan enstaka verk 

vara möjliga att uppföra efter särskild analys. 

Kommentar: Det gröna området Munkflohögen föreslås justeras enligt försvarsmaktens 

synpunkt. Placering av vindkraftverken i området Trekilen så 

att inte konflikt uppstår med försvarets intressen hanteras i tillståndsprocessen. 

Vägverket: Har lämnat synpunkter i samrådsskedet och har i övrigt inget 

att erinra. 

4


Transportstyrelsen: Våra synpunkter från tidigare yttrande har beaktats. 

Texten på s 16 bör ändras så att det framgår att alla vindkraftverk över 45 

meter ska förses med blinkande hinderbelysning. Verk med en höjd över 45 

men under 150 meter ska förses med medelintensivt rött blinkande ljus och 

verk med en höjd av 150 meter och högre med högintensivt vitt blinkande 

ljus. För vindkraftparker gäller att endast de verk som utgör parkens yttre 

gräns ska markeras enligt ovan. Övriga verk inne i parken kan förses med 

lågintensivt fast rött ljus. Ytterligare lättnader i markeringskravet framgår 

av föreskriften LFS 2008:47. 

Kommentar: Texten kompletteras enligt Transportstyrelsens synpunkter. 

PTS: Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av 

radiolänksignaler på ett negativt sätt. Speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. 

PTS Rekommenderar att ett samrådsförfarande genomförs 

mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av 

vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. 

Inför detta samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda 

radiolänkoperatörerna är. 

Kommentar: Detta framgår redan av översiktsplanen. 

Svenska Kraftnät: Vi vill påminna om de gällande tekniska krav som omfattar 

alla vindkraftverk och vindkraftsparker med kapacitet större än 1,5 MW. 

Dessa krav finns beskrivna i föreskriften SvKF2005:2 ” Affärsverket svenska 

kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning 

av produktionsanläggningar”. 

Kommentar: Texten kompletteras med informationen. 

Jamtli: Har inget att erinra ur kulturhistorisk synpunkt och ser fram emot 

fortsatt samråd i händelse av etablering av vindkraftverk i de utpekade områdena. 

Luftfarstverket Åre östersund Airport: Vi vill ha fortsatt delaktighet i processen 

angående planerna på vindkraft i Grytan. Det är det område som 

kan få största påverkan på Åre Östersund Airport. Flygplatsen vill även ha 

ytterligare samråd vad gäller vindkraft i Prisgårdsbodarna och Bjärme. För 

övriga områden krävs inget ytterligare samråd förutom att Åre Östersund 

Airport på alla etableringar måste informeras minst 6 månader innan själva 

byggandet påbörjas för att hinna publicera de eventuella förändringar i 

flygplatsens kartdataunderlag som kommer av etableringen av vindsnurrorna. 

Kommentar: Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är 

beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till Åre-Östersunds 

flygplats. I övriga fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål 

från berörda remissinstanser. Översiktsplanen kompletteras med text om 

information till flygplatsen innan byggandet påbörjas. 

5


Energimyndigheten: Områden som utgör riksintresse för natur, friluftsliv, 

turism samt för rennäringen har generellt bedömts som olämpliga för utbyggnad 

av vindbruk. Det är Energimyndighetens ståndpunkt att praxis pekar 

på att vindbruk i stor utsträckning är förenligt med samtliga ovanstående 

riksintressen och restriktioner bör därför inte generaliseras för dessa 

områden. När det gäller riksintresse för kultur har man uttryckt att ”hänsyn 

skall tas” till dessa riksintressen, vilket är ett lämpligare sätt att utrycka 

restriktivitet i en översiktsplan. Att generellt kräva en fågelinventering vid 

varje planerad vindkraftetablering kan anses vara obefogat då det sannolikt 

finns många lokaliseringar där det kan räcka med befintligt generaliserbara 

beslutsunderlag. Behov av platsspecifika inventeringar bör beslutas i det 

enskilda ärendet för att undvika omotiverat resurskrävande insatser. Det 

gäller även det generella kravet på att genomföra en naturinventering för 

varje planerad vindkraftsutbyggnad. 

På s 6 och 7 bör texten ändras till att den nya planeringsramen för vindkraft 

på 30 Twh till år 2020 beslutades av riksdagen juni 2009. På s 9 i texten 

står ”även för anläggningar som anmäls enligt MB och tillståndprövas med 

bygglov” Formuleringen ”tillståndsprövas ”låter påskina att det handlar 

om ett tillståndsärende och kan missuppfattas då det avser ett anmälningsärende. 

På s 18; naturvårdsverkets nationella riktvärde på 35 dBA avser 

områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Lokala 

avvikelser bör undvikas. S 18; det saknas i dagsläget lagstöd för att ställa 

krav på villkor angående finansiella garantier vid anmälningsärenden samt 

för bygglov. På s 19 fastslås att utbyggnad av vindkraft undviks inom naturoch 

kulturmiljöer av riksintresse. På s 15 är ställningstagandet att ”hänsyn 

skall tas” till riksintressen för kulturminnesvården. Dessa ståndpunkter är 

inte konsekventa, och det senare uttalandet bedöms mer lämpligt att använda 

i en översiktsplan. 

Kommentar: Bedömningen har gjorts att de områden som är av riksintresse 

för natur, friluftsliv och turism i stort sett inte är lämpliga för utbyggnad av 

större vindkraftparker. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning i detta. 

När det gäller Storsjöbygden har området så många sammanfallande 

skyddsvärda intressen att kommunen vidhåller att området är olämpligt för 

större vindkraftsutbyggnad. Texten angående krav på fågelinventering justeras 

något. Texten på s 6, 7 och 18 justeras i enlighet med Energimyndighetens 

synpunkter. 

Fortifikationsverket: Önskemålet om utvidgad yta för vindkraft inom området 

Grytan kvarstår. Området för vindkraft inom Grytan har minskats markant 

i förhållande till området upptaget i samrådshandling. Vi har tagit del 

av Försvarsmaktens svar men anser att det av oss tidigare föreslagna området 

bör kunna kvarstå med en särskild skrivning gällande att prövning av 

varje vindkraftverk inom den del som faller inom väderradarns radie skall 

ske. 

Kommentar: Enligt försvarsmakten kan enstaka verk komma att godkännas 

inom en radie på 20 km från väderradarstationen. Med hänsyn till detta anser 

inte samhällsbyggnad att området är lämpligt att klassas som grönt utan 

vidhåller att det ska vara vitt, vilket innebär att inom området kan enstaka 

6


verk och mindre grupper komma att tillåtas efter prövning. Planens utgångspunkt 

är att i de gröna områdena redovisa områden där inga tungt 

vägande motstående intressen finns utan marken är lämplig för större vindkraftsutbyggnad. 

Ragunda kommun: Har ingenting att erinra. 

Åre kommun: Har ingenting att erinra. 

Strömsunds kommun: Har ingenting att erinra. 

Kommunala förvaltningar och bolag, politiska partier 

Miljöpartiet de gröna: Man har generellt behandlat parametrar som är 

relevanta och tagit hänsyn till dem på ett lämpligt sätt. I Miljökonsekvensbeskrivningen 

(MKB) har man viktat goda effekter mot negativa sådana och 

på så sätt hittat vad man kan kalla för nettoeffekt, detta är positivt. 

Förhållningssättet är dock något snävt. Genom att likställa vindkraft med 

stora vindkraftsparker begränsas möjligheterna till nytänk och utveckling. 

Det finns ett tydligt intresse, ute på landsbygden, för ny modern småskalig 

energiproduktion. Ett aktuellt exempel är Norderön. Det är av yttersta vikt 

att man inte begränsar utvecklingsmöjligheterna genom att enbart utgå 

ifrån dagens etablerade teknik, utan att man även tittar på den teknik som 

är på väg. Dagens infrastruktur och teknik bygger så gott som enbart på 

storskalig produktion. Denna produktion och strukturer kring den gör det i 

det närmaste omöjligt med småskalig energiproduktion. Detta måste man 

vara medveten om och därmed vara beredd på att det kan ändras, därför 

bör man i översiktsplanen ta hänsyn till sådana kommande möjligheter. Vad 

beträffar hänsyn till kulturmiljöer bör man beakta att vindkraft är en del av 

kulturmiljön, det är bara en ny form. Man skall vara medveten om att det 

görs ingrepp i landskap och kulturmiljöer som med lätthet kan mäta sig med 

vindkraft. 

Under rubriken Landsbygdsutveckling beskriver man ett stort antal positiva 

effekter medan de som beskrivs som negativa är betydligt färre, bedömningen 

blir ändå att vindkraften inte anses ge betydande påverkan på landsbygdsutvecklingen. 

Här bör man förklara hur viktningen gått till. 

Man säger i texten att små gårdsverk kan efter prövning ges dispens och att 

gränsen för gårdsverk ligger på 125 kW, frågan är om effekten på vindkraftverket 

är den parameter som skall beaktas eller om man skall ta hänsyn 

till störningen. Vi anser att det är fel parameter som styr. Om det handlar 

om vad nätet kan ta emot bör detta framgå tydligt så att man kan ta hänsyn 

till det. 

Kommentar: I utställningshandlingen reviderades definitionen av gårdsverk 

från 125 kW som det stod i samrådshandlingen, till en totalhöjd på 50 

meter. Samhällsbyggnad gör bedömningen att denna höjd är lämplig med 

hänsyn till landskapsbilden och riksintressena. Storsjöbygdens geografi med 

7


Storsjön i mitten och stor andel öppen mark innebär att det finns många utsiktspunkter 

och att sikten är god i området, på många platser ser man mycket 

långt. Detta är ett av skälen till att det bedöms olämpligt att sprida ut 

vindkraftverk över ett större område kring Storsjön. Översiktsplanen syftar 

till att avgränsa områdena för större vindkraftverk så att opåverkade utblickar 

kommer att finnas kvar åt några håll. Vindkraftverk i Grytan och i Bjärme 

kommer att synas på långa avstånd och då är det viktigt att det finns andra 

delar kring Storsjön som inte byggs ut med vindkraftverk av större storlek. 

Beträffande påverkan på landsbygdsutvecklingen är förklaringen till bedömningen 

att vindkraften inte bedöms ge betydande påverkan att positiva 

effekterna i form av nya arbetstillfällen blir förhållandevis små. Texten i 

miljökonsekvensbeskrivningen justeras något. 

Jämtkraft: Har inga erinringar. 


Christer Persson, Ope 5:39: På sidan 24 står i andra stycket: 

”Särskilda beräkningar har gjorts som visar att endast enstaka verk är möjliga 

att bygga närmare än 20 km från väderradarn. Det gröna området har 

anpassats till ett avstånd om 20 km från väderradarstationen.” Denna text 

måste ändras. Nämnda beräkning var endast preliminär och ungefärlig. 

SMHI och Energimyndigheten arbetar nu gemensamt på projektet 

”VINDRAD”, som beräknas vara klart inom ett år. Detta projekt kommer 

att möjliggöra precisa beräkningar över vilka vindkraftverk, som kan accepteras 

inom 5-20 km från väderradarn. 

En expertbedömning är att fler vindkraftverk på Opeflon kommer att godkännas 

efter VINDRAD-mätningarna. Det är därför fel att utesluta Opeflon 

som möjligt etableringsområde tills resultaten från VINDRADs mätningar 

är klara. Jag yrkar därför att ovannämnda text i andra stycket på sidan 24 

ändras till: ”Preliminära beräkningar har visat att endast enstaka verk är 

möjliga att bygga närmare än 20 km från väderradarn. Inom ett år kommer 

emellertid SMHI och Energimyndigheten att inom VINDRAD-projektet göra 

noggranna mätningar, vilka bedöms medföra att fler verk kommer att godkännas. 

Det gröna området kommer därför att tills vidare innehålla även 

den planerade vindkraftsparken på Opeflon tills mer information erhållits.” 

Kommentar: Se kommentar till Fortifikationsverket. 

Bättersia EK Förening, Ordf.Frank Nilsson skriver: 

1. Förorda den senaste teknologin Typ "MAGLEV WINDTURBINES". 

2. Den skulle ge en mindre miljöpåverkan än att bygga omoderna propellerverk. 

3. Det skulle ge mer effekt och El till halva priset mot dagens vindkraft. 

4. Det finns verk med storlek 10 MW - 2 GW. 

5. Exempel på detta skulle vara att det största av dessa verk skulle ersätta 

500 st normal verk. 

6. Värna om vårt vackra landskap med så liten miljöpåverkan som möjligt. 

8


7. Låt (%) på vinsten gå tillbaka till de bygder i länet som påverkas. 

Kommentar: Översiktsplanen tar inte ställning till vilken typ av vindkraftverk 

som kan byggas ut. 

Norderö Energi: I samrådsredogörelsen skrivs det att kulturvärden på platsen 

kommer att påverkas negativt vid en byggnation av ett vindkraftverk. 

Redan 1912 fanns ett vindkraftverk i drift på Verkön. Norderön/Verkön har 

med andra ord en 100-årig tradition av vindkraft och rent kulturhistoriskt 

är ett vindkraftverk inte något främmande på dessa öar, utan en fortsättning 

av något som påbörjades för nära 100 år sedan. 

Vidare skrivs det att ett vindkraftverk på Norderön/Verkön påverkar landskapsbild 

samt naturoch kulturvärden negativt på platsen. Då byggnationen 

avser ett verk med en navhöjd på max 60 meter, kommer detta att endast 

i ringa utsträckning påverka landskapbilden. Det kommer inte bli aktuellt 

att bygga fler vindkraftverk på Norderön/Verkön eftersom det inte finns 

möjlighet att det lokala elnätet, via sjökabeln till fastlandet, klarar av mer 

energi än vad ett verk producerar. Detta enligt Jämtkraft, som för övrigt 

ställer sig positivt till en byggnation. All byggnation, ny eller gammal, påverkar 

landskapsbilden i någon utsträckning. Det borde vara upp till lokalbefolkningen 

att avgöra huruvida detta är negativt eller positivt. En majoritet 

av öns fasta befolkning håller sig mycket positiv till en byggnation, enligt 

det stormöte som hölls på ön i januari 2008. 

Synpunkter finns på att ett vindkraftverk skulle påverka friluftslivet negativt. 

Detta påstående finner vi inga belägg för. Vindkraftverket kommer uppta i 

markyta en cirkel med en radie på cirka en trädlängd. Den väg som behövs 

byggas gäller en sträcka om cirka 75 meter, resterande vägavsnitt finns 

redan i form av en ledningsgata som Jämtkraft tagit upp. Vad gäller turistnäring 

anser Norderö Energi att denna förändras i positiv bemärkelse 

bland annat genom att ett vindkraftverk på Norderön/Verkön kommer sätta 

dessa öar på kartan och skapa goda möjligheter till utvecklad turism med 

studiebesök och därtill knuten verksamhet. Ett vindkraftverk på Norderön/Verkön 

visar dels på framtidstro i Norrlands inland och dels på historisk 

sammankoppling med överstelöjtnant Behms teknikintresse på Verkön. 

Vi Norderöbor engagerade i Norderö Energi tror starkt på att ett vindkraftverk 

på Norderön/Verkön kommer att bidra positivt till att vi kan bevara 

dessa öars kulturhistoria och vidareutveckla detta i turistiskt perspektiv för 

att därigenom skapa arbetstillfällen. 

Norderö Energi yrkar därför på att det i översiktsplanen införs ett undantag 

för en byggnation av ett vindkraftverk på Norderön. Det finns bara en ö i 

Sverige med de förutsättningar som Norderön, därför finns det ingen risk 

för att undantaget kommer att brukas av andra byar än Norderön. Vidare 

begränsar sjökabeln mellan Norderön och fastlandet möjligheten till att 

bygga ett hur stort verk som helst. Slutligen är öborna inte intresserade av 

en vindkraftspark. Intresset ligger i att inte vara beroende av fastlandet för 

elenergi samt att kunna använda den ständigt närvarande vinden på ett konstruktivt 

och miljömässigt positivt sätt. 

9


Kommentar: Med hänsyn till Storjöbygdens starka skydd i form av de olika 

riksintressena och Norderöns placering centralt i Storsjön bedöms inte ett 

undantag i översiktsplanens röda område vara möjligt. Synpunkten bemöttes 

även i samrådsredogörelsen och kommunstyrelsen tog då beslutet att ställa 

ut planen utan förändring beträffande Norderön. Se även kommentar till 

Miljöpartiet. 

Mats El Kott lämnar följande synpunkter avseende det område som något 

ospecificerat benämns Storsjöbygden: Av kartan på sid 30 i utställningsmaterialet 

kan man se att inom området Storsjöbygden återfinns tätorterna 

Östersund, Frösön och Brunflo. Inom hela detta område utom en liten plätt 

vid Bjärme läggs en röd (död) hand innebärande att här får inga enstaka 

större vindkraftverk byggas. Däremot får det byggas relativt stora kraftverk 

tillsammans med gårdar, ”gårdsverk” i en icke specificerad mängd, vilket 

redan det tycks lite motsägelsefullt. Det framgår inte vad definitionen av 

gård i det här sammanhanget är. 

Som grund för den röda handen eller kanske snarare det röda täcket anges 

ett antal så kallade riksintressen. Av kartan på sid 40 framgår ett antal vägar 

av riksintresse vilka passerar genom Storsjöbygden. Det riksintresset 

kan naturligtvis inte störas av enstaka vindkraftverk som inte ligger i direkt 

anslutning till någon av vägarna. 

Att placeringen av Åre/Östersund flygplats (riksintresse för luftfarten) 

är olämplig torde vara uppenbart, men nu ligger den där den ligger. Av 

handlingarna i ärendet framkommer att det finns vissa avstånd från bana 

respektive väderradar som måste beaktas. I övrigt utgör detta riksintresse 

inget hinder för enstaka större vindkraftverk. 

Av kartan på sid 40 framgår ett mindre och ett något större område (Svartsjöarna?) 

som anges vara av riksintresse för naturvård. Där finns redan en 

mycket hög radiomast vilken redan den torde utgöra visst hinder för större 

vindkraftverk. I övrigt torde inte vindkraftverk på andra ställen i Storsjöbygden 

förhindras av riksintresse naturvård. 

Av kartan på sid 40 förefaller allt landområde inom Storsjöbygden med undantag 

för vissa delar av tätorterna Östersund och Brunflo ha ett sådant 

riksintresse avseende kulturmiljövård att inga enstaka vindkraftverk kan 

byggas. Det är med viss förvåning jag noterar att det inte bara är Jamtli 

som är Jamtli utan snarare allt vi ser från Östersund och Frösön. Frågan 

kan då möjligtvis bli vad man ser när man blickar mot Östersund och 

Frösön. 

Bilaga 1 till det utställda materialet – en landskapsstudie ”Vindkraft i Jämtland” 

är en utmärkt liten skrift som inte alls tycks beaktad i den här delen. 

Där redogörs bland annat för den Europeiska Landskapskonventionen, vilken, 

måste jag erkänna, tidigare var mig helt okänd. En av utgångspunkterna 

i konventionen är ” acceptera förändring av landskapet, som ett uttryck 

för strävan till förbättringar och långsiktig utveckling för samhället i stort” 

Det förefaller mig som just den utgångspunkten inte alls är beaktad i det 

10


utställda förslaget. Förutsatt då att kommunen menar att det ska bo och leva 

människor utanför de tre tätorterna. 

Stora områden inom Storsjöbygden består av skog och vatten. Det är svårt 

att se på vilket sett ett riksintresse av kulturmiljövård skulle störas av vindkraftverk 

där. Vi har under de senaste 40 åren byggt fem stora broar, varav 

fyra i och på gränsen till Östersunds kommun. Det är fråga om broar som 

förmodligen kommer stå kvar långt längre än eventuella vindkraftverk och 

som har ett avsevärt större påverkan på kulturlandskapet än några enstaka 

vindkraftverk. Det här formuleras mycket poetiskt i landskapsstudien: 

”Storsjöbygden skriver just nu på sin framtida historia. 

Kanske inte lika ödmjukt och milt infogas det nya till 

landskapsbilden. Vägar, cirkulationsplatser, avfarter 

påfarter och broar, breddningar och upplag, industrier 

och bostadsområden tillförs bilden och adderas till det 

gamla och många gånger hävdvunna. Storsjöbygden 

byter långsamt ansiktsutryck, men glimten i ögonvrån 

lever trots allt kvar. Om ”glimten” är vattnet är landområdena 

det som förändras sakta, för bygden lever högst 

modernt och med sin tid. Vilket då också innebär att 

mindre miljöer avvecklas eller utvecklas om man så 

vill.” 

Det finns också senkomna förändringar som mycket radikalt förändrar 

landskapsbilden i Storsjöbygden i vart fall för dem som bor utanför tätorten 

Östersund. Jag tänker då på Arctura, värmekraftverket och inte minst belysningarna 

från fotbolls- och skidarenorna. Något hinder på den här grunden 

att bygga en Björntand på Frösöberget tycks inte heller ha förelegat. 

Jämfört med dessa exempel tycks mig enstaka vindkraftverk i kanske en icke 

så iögonfallande färg (varför inte mörkgröna) vara en bagatell. Dessutom 

lär det ha funnits ett vindkraftverk av inte helt oansenlig storlek på Verkön 

en gång i tiden. 

Det är något oklart varför det rörliga friluftslivet kring Storsjöbygden skulle 

vara av riksintresse. Sjöfarten på Storsjön är inte särskilt intensiv och kommer 

näppeligen att påverkas av enstaka vindkraft. Skidåkningen främjas just 

nu genom att man hugger ned en hel del skog på Frösöberget i riktning in 

emot Storsjöbygden, med, kan man förmoda, åtföljande ökande kvällsbelysning. 

Det går inte att finna att enstaka vindkraftverk skulle påverka skidåkningen 

negativt. Det har väl aldrig varit så mycket människor kring Svartsjöarna 

som nu trots det mycket höga tornet där som inte tycks försämra 

naturupplevelsen. Inte heller bär- och svampplockare kan störas på ett 

nämnvärt sett av enstaka vindkraftverk. Jag kan hålla med om att Andersön 

är olämpligt område, men det torde redan vara skyddat på grund av närheten 

till flygplatsen. Jakten är jag för dåligt insatt i för att yttra mig över. 

Fågellivet kan naturligtvis påverkas av vindkraftverk, men detta är inget 

specifikt för Storsjöbygden. 

Svepande hänvisningar till luddiga riksintressen är inga bra utgångspunkter 

för översiktsplaner som också ska gynna ett samhälles utvecklig. Östersund 

11


och Jämtland har gått en stadig kräftgång. Vi kan inte bli ett Stor-Jamtli 

som ska besökas av Stor-Svenskar och folk från landet i väster. De måste 

också flytta hit och se att här finns ett landskap att leva och utvecklas i. Beakta 

vad som står i landskapsstudien på sid 16: ”Storsjöbygdens landskap 

kan stå inför en förändring inom några år, till bilden kan adderas något nytt 

– Vindkraft”! 

Kommentar: Texten förtydligas vad gäller definitionen av vad som menas 

med en gård. Kommunen har i översiktsplan antagen 1991 redovisat kommunens 

syn på hur de statligt utpekade riksintressena ska beaktas och förslår 

ingen ändring nu. Översiktsplanens syfte är att redovisa områden lämpliga 

för större vindkraftsutbyggnad och områden där vindkraft ej är lämpligt med 

hänsyn till de restriktioner och bevarandevärden som finns. Sammantaget är 

översiktsplanen positiv till vindkraft och redovisar förhållandevis stora områden 

för utbyggnad. Se även kommentar till Miljöpartiet. 

Bertil Johansson, fastighetsägare Österåsen 6:8: På sidan 27 beskrivs området 

Trekilen där vindkraftsutbyggnad skulle kunna genomföras. Jag ställer 

mig positiv till en utbyggnad i området. Naturligtvis är jag intresserad 

av att mer av min mark omfattas av planerna och yrkar därför att det ”gröna” 

området (sid 27) utökas i sydlig riktning för att omfatta en större del av 

området mellan Dalbodarna och Nilsgårdsbodarna i riktning mot Gremmelgård 

på kartan. Detta är ju i motsatt riktning från det skyddsvärda Naturaområdet 

och kommer inte i närheten av någon bebyggelse. En placering 

av vindkraftverk i detta område skulle inte på något sätt inverka menligt på 

landskapsbilden. Dessutom utnyttjas då på ett mycket bättre sätt det befintliga 

vägnätet vilket gör en eventuell etablering mer ekonomisk hållbar samt 

att åverkan på naturen blir mindre. 

Kommentar: Det gröna området Trekilen är inte lämpligt att utöka åt sydväst 

på grund av avståndet till väderradarstationen och bebyggelse. Området 

anges i stället som ”vitt”, vilket innebär att mindre grupper och enstaka verk 

kan prövas. 

Bertil Segerström, Uppsala: I samrådsredogörelsen sid 13 refereras till 

Vindvision Norr AB och RenVind AB önskemål om en utvidgning av område 

Storhögen till att även omfatta ett mindre område söder Stocklunda. Jag 

tolkar deras önskemål så, att de som sakkunniga och väl insatta föreslår en 

liten utvidgning av området och en liten förflyttning i sydlig riktning för att 

komma bort från känsliga våtmarker och dessutom komma längre bort från 

radaranläggningar. Området är som man påpekar troligtvis konfliktfritt och 

har relativ närhet till Midskogs dämningsområde och anslutningspunkter 

till kraftnät och därmed goda förutsättningar till en effektiv lastbalansering 

mot vattenkraft. Enligt SGU är marken tunt moränlager nära berg och därmed 

ur miljösynpunkt lämpligt för nybyggnation och även lätt att i efterhand 

återställa vid en avveckling. 

Kommentar: På grund av närhet till väderradarstation, väg och bebyggelse 

anses inte området lämpligt som grönt, dvs för större vindkraftsutbyggnad. 

Kommunstyrelsen tog efter samrådet ställning i frågan och beslöt att ställa 

ut planen utan förändring. 

12


Erling Ragnarsson, Trekilen, Högen 1:38: Jag har bott på Trekilen sedan 

1993 och är för en utbyggnad av vindkraft. Synen av vindkraft stör mig inte 

när jag redan ser kraftverk på Ollebacken och Offerdal. Vägnätet kommer 

att rustas upp och det är välkommet. Vi måste även ta tillvara alla arbetstillfällen 

vilket jag också ser som en möjlig utveckling av byn. Jag är övertygad 

om att viltet och vindkraft går hand i hand. Som åretruntboende ser 

jag detta som en start på många möjligheter för vår by. Om dessutom byföreningen 

får ta del av avkastningen från vindkraften. Då kan vi tillsammans 

i vår vackra by rusta upp stigar, åkrar, renovera hus alltså en allmän upprustning 

av byn. 

Ulrika Thornquist, ägare till fastigheten Bjurhuskälen 1:15: Min och min 

brors fastighet har pekats ut som ett område där det skulle gå att etablera 

en större vindkraftsanläggning. Vi kommer under inga omständigheter att 

tillåta någon etablering av vindkraft på vår mark. Marken har funnits i vår 

ägo sedan mitten av 1800-talet och är rik på gamla ödesbölen, älggropar, 

kolbottnar osv. På vår mark har vi även ett område med biotopskydd. På 

skiftet står en gammal fäbodvall där vi tillbringar mycket tid och vi skulle 

uppleva det som mycket störande med ljudvolym och den förändrade landskapsbild 

som skulle uppstå. Vi har denna plats där vi kan koppla av med 

jakt och bärplockning. Det är helt otänkbart för oss att låta något bolag 

sätta upp vindsnurror på vår mark och vi ser även att det inte sätts upp några 

snurror på den mark som gränsar till vår. Vi vill även uttrycka vårt missnöje 

med att denna översiktsplan togs fram under våren -09 och att vi som 

markägare inte blev kontaktade. 

Kommentar: Alla gröna områden är på grund av kartornas skala väldigt 

schematiskt redovisade. Det gröna området ”Prisgårdbodarna” föreslås 

minskas i sydöst så att bebyggelsen untantas. Vindkraftverk kan aldrig byggas 

mot en markägares vilja, då det förutsätter att exploatören arrenderar 

marken. Utskick till markägare har inte gjorts på grund av det mycket stora 

antalet berörda. Information om arbetet med denna översiktsplan har skett 

via tidningsannonser, artiklar samt på kommunens hemsida. Den har även 

under samråds- och utställningstid funnits tillgänglig på Länsbiblioteket och 

i Rådhuset. 

Stig-Ragnar Delsvi, Munkflohögen: Bygg vindkraftverk mellan Knytta och 

byn och på Frösön också. Då kunde liftarna drivas med uppumpat vatten. 

Kommentar: Samhällsbyggnad anser att Storjsön och Frösön är olämpliga 

områden för vindkraftsutbyggnad på grund av närheten till bebyggelse mm. 

Triventus Consulting AB och Daehlie Kraft AB: Område Trekilen bör 

även fortsättningsvis ingå som ett område lämpligt för vindkraftsutbyggnad, 

i enlighet med utställningsförslaget. Anledningarna för detta är många och 

väger tungt om man inom Östersunds kommun har som målsättning och 

ambition att leva upp till nationella och regionala energi- och miljöstrategier. 

Daehlie Kraft AB:s ståndpunkt är att den eventuella lokala negativa påverkan 

på områdets naturoch kulturmiljövärden som uppförandet av en 

13


vindkraftpark skulle kunna medföra, väl uppvägs av den långsiktiga, globala 

miljövinst en etablering skulle innebära. 

Windico: Vi har på uppdrag av en markägare genomfört en förstudie för 

etablering av vindkraftverk på fastigheten Kånkbacken 1:3 i Östersunds 

kommun. Förstudien visade på goda förutsättningar för etablering av vindkraft 

på området. Beräknade vindar är goda, och lokala ingrepp kan minimeras 

tack vare god infrastruktur. Förstudien visade på vissa frågeställningar 

Windico hade för avsikt att kartlägga vidare vid en eventuell kommande 

samrådsprocess. 

I tillägget till översiktsplan finns på sid 36 ett område definierat där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts. Vid den första revisionen fanns vissa frågetecken 

huruvida Kånkbacken 1:3 omfattades i det område där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts. I revision december 2009 fanns dock inget tvivel på att fastigheten 

Kånkbacken 1:3 var inom det område där vindkraftutbyggnad ej tillåts. Efter 

dialog med Östersunds kommun framkom att de två främsta orsakerna 

till att vindkraftutbyggnad kring Kånkbacken 1:3 ej tillåts var: 

• Närhet till väderradar 

• Närhet till Östersund och dess visuella påverkan på stadsbilden. 

Windico har därför gjort en fördjupning av dessa två frågor inför detta yttrande. 

Inom det europeiska meteorologiska samarbetsorganet EUMETNET har 

gemensamma riktlinjer tagits fram för hur nära en radar ett vindkraftverk 

kan placeras för att inte innebära en störning. Försvarsmakten och SMHI 

använder dessa riktlinjer i sin remisshantering på följande sätt: För den typ 

av väderradar som vi har i Sverige ska inga vindkraftverk placeras närmare 

än 5 km. Mellan 5 - 20 km från en radar kan enskilda vindkraftverk accepteras 

efter individuell bedömning. När det gäller vindparker, d.v.s. 2 vindkraftverk 

eller flera i grupp bör effekten av dessa analyseras innan yttrande 

avges för att säkerställa att de inte ger upphov till en oacceptabel störning. 

Faktorer som topografi, vindkraftverkens storlek och placering samt utbredning 

av vindkraftsparken spelar in när bedömningen görs. Det har också 

betydelse om det redan finns etablerade vindkraftverk i närområdet. På 

avstånd över 20 km från radarn behövs inga restriktioner, eftersom påverkan 

då bedöms vara försumbar. De planerade verken står ca 10 km från 

väderradarstationen, varför Windico lämnade in 4 olika planeringsförslag 

på remiss till försvarsmakten för analys gällande de olika förslagens påverkan 

på väderradar. Remisserna skickades in den 3’e april, och vanligtvis 

behandlas förfrågningar skyndsamt, men vissa kan ta upp till 2 månader att 

behandla. I skrivande stund är samtliga planeringsförslag inte analyserade. 

En muntlig återkoppling visade på att vissa verk ej var möjliga, medan 

andra var möjliga under vissa förutsättningar. Slutliga besked på de olika 

alternativen förväntas runt v17. 

Påverkan på landskapsbilden är en av de svårare frågorna att klargöra 

gällande vindkraft. Vissa delar är entydiga och klara, såtillvida att vindkraftverk 

i närheten till sk kontemplativa rum såsom kyrkor etc ej är lämpligt. 

Över lag är dock påverkan på landskapsbilden en subjektiv fråga. Den 

metod som används för att visualisera påverkan på landskapsbilden är att 

14


göra sk fotomontage. Windico har arbetat fram ett antal fotomontage baserat 

på ett av de förslag som skickades på remiss till försvarsmakten. 

De fotomontage som arbetats fram visar på en viss inverkan på stadsbilden 

i Östersund. Vindkraftverken är synliga, om än i varierande omfattning. I 

vissa fall är endast vindkraftverkens vingar synliga, vilket ger en partiell 

synlighet när verkens vingar är i sitt uppåtriktade läge. Vid en eventuell 

tillståndsprövning är givetvis en fördjupad landskapsanalys en ingående 

del. Givet fotomontagen så anser Windico dock att den visuella påverkan på 

stadsbilden kring Östersund är begränsad, givet att den totala bygghöjden 

hålls under 150 meter. Försvarsmaktens muntliga yttrande pekar på att 

vindkraft kan tillåtas under vissa villkor. Det skriftliga svaret är dock direkt 

avgörande. Det är Windicos åsikt att frågan kring visuell påverkan på 

stadsbilden samt påverkan på väderradar pekar på att viss vindkraftutbyggnad 

kring Kånkbacken 1:3 borde vara möjlig. Därav vårt yttrande att området 

kring Kånkbacken 1:3 skall undantas från Området där vindkraftsutbyggnad 

ej tillåts enligt s 36. Det är givetvis inte liktydigt med att vindkraftverk 

skall byggas, men det är av avgörande betydelse för Windico. I det fall 

Östersunds kommun delar vår åsikt gällande stadsbilden, samt att försvarsmaktens 

skriftliga utlåtande är för oss positivt, kommer Windico att 

inleda arbetet med framtagande av samrådsunderlag för fortsatt arbete. 

Kommentar: Samhällsbyggnad vidhåller att förutom de eventuella restriktioner 

som närheten till väderradarstationen kan ge så är området olämpligt 

för större vindkraftverk på grund av närheten till staden, både landskapsbildmässigt 

och med hänsyn till stadens framtida utveckling. Se även kommentar 

till Miljöpartiet angående Storsjöbygden. 

DONG Energy lämnar ett intressetillkännagivande för en eventuell utveckling 

av vindkraftsprojekt i områdena Prisgårdsbodarna, vilka är angivna 

som möjliga vindkraftsområden enligt " Vindkraft i Östersunds kommun, 

Tillägg till Översiktsplan". 

DONG Energy är ett energibolag som ägs av den danska staten. Det är en 

av de ledande energikoncernerna i Norden och sysselsätter cirka 6000 personer, 

varav merparten i Nordvästeuropa. Verksamheten består i att köpa 

in, producera, distribuera, handla med och sälja energi och relaterade produkter 

i norra Europa. 

En växande del av verksamheten utgörs av vindkraft vilket DONG Energy 

har varit involverat i över 20 år. DONG Energy förknippas huvudsakligen i 

vindkraftsbranschen och media med vindkraftsparker till havs, av vilka bolaget 

har byggt över hälften av parkerna nu i drift globalt. Horns Rev 2, 

beläget utanför Danmarks västkust, är DONG Energys senaste tillskott och 

med sina 211 MW är den världens för närvarande största operationella 

offshore vindkraftspark. 

Inom vindkraft på land är DONG Energy bland annat verksamt i Sverige 

tack vare vindkraftsparken Storrun som gick i drift 2009. Storrun, som 

närmre bestämt ligger vid Övre Oldsjön norr om byn Frankrike i Krokoms 

kommun, ägs av Storrun Vindkraft AB som in sin tur ägs av DONG Energy 

15


(80%) och nu Universal Wind Power Production AB (20%). Projektet som 

anlades i 2008-2009 består av 12 turbiner på vardera 2,5 MW. Mer information 

om projektet finns på: www.storrun.se. I förbindelse med bygget av 

Storrun har vi dragit viktiga lärdomar om anläggning av vindkraft i fjällmiljö. 

Nu önskar vi undersöka möjligheterna för ytterligare etablering av vindkraft 

i området. 

KVARSTÅENDE SYNPUNKTER 

Följande synpunkter som lämnades under samråd och utställning tillgodoses 

inte i planen. 

Utställning 


- Vindkraft bör tillåtas på Norderön och i Storsjöbygden. 

- Det gröna området Grytan bör utökas till att omfatta Opeflon. 

- Det gröna området Trekilen bör utökas i sydlig riktning. 

- Det gröna området Storhögen bör utökas i sydlig riktning. 

- Vindkraft bör tillåtas på fastigheten Kånkbacken 1:3. 


Samråd 

- Området Trekilen och Storhögen bör utökas och kopplas samman. 

- Vindkraftverk bör tillåtas på Opeflon 

- Utöka gröna området i Trekilen 

- Området Storhögen bör utvidgas till att även omfatta ett område söder 

om Stocklunda. 

- Vindkraftverk bör inte byggas i Munkflohögen. 


I samrådsredogörelsen respektive utlåtandet motiveras varför kvarstående 

synpunkter inte kan tillgodoses i planförslaget. Se kommentar till yttrandena. 

Två mindre justeringar på plankartan föreslås efter utställningen. 

REVIDERING 

Med anledning av de inkomna synpunkterna föreslås översiktsplanen kompletteras 

och förtydligas med följande punkter. 

Gränserna för området Munkflohögen justeras enligt försvarsmaktens synpunkter, 

dvs minskas ”svansen” i sydost. 

16


Det gröna området ”Prisgårdsbodarna” minskas i sydöst, enligt fastighetsägarens 

synpunkter. 

Översiktsplanens text kompletteras och justeras enligt följande: 

- Det är viktigt att de kumulativa effekterna som kan uppkomma om 

både Storhögen och Trekilen exploateras uppmärksammas i tillståndsansökan. 

- Hänsyn måste tas till extremrikkärret av riksintresse vid eventuell 

exploatering i Grytan. 

- Hänsyn måste tas till rennäringen vid eventuell exploatering i Prisgårdsbodarna 

- Riksintresse för järnvägen och säkerhetshänsyn till järnväg. 

- Information om hinderbelysning enligt Transportstyrelsens synpunkter. 

- Information om gällande tekniska krav. 

- Texten angående krav på fågelinventering justeras något. 

- Texten ändras till att den nya planeringsramen för vindkraft på 30 

Twh till år 2020 beslutades av riksdagen juni 2009. 

- Formuleringen på s 9 angående tillståndsärende / anmälningsärende 

ändras. 

- Stycket angående krav på villkor angående finansiella garantier vid 

anmälningsärenden samt för bygglov korrigeras. 

- Förtydligande av vad som menas med en gård. 

SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING 

Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen 

Länsstyrelsen anser att texten på sidan 33 under Myllrande våtmarker samt 

sidan 34 under Beaktande av mål är felaktig. 

Kommentar: Texten justeras. 

Miljöpartiet anser att man bör förklara hur viktningen gått till av de positiva 

och negativa aspekterna för landsbygdsutvecklingen under Samhällsekonomiska 

aspekter (rubriken Landsbygdsutveckling i samrådsversionen). 

Kommentar: Texten förtydligas. 

SAMMANFATTNING 

Efter utställningen har mindre ändringar av redaktionell karaktär gjorts i text 

och karta. 

17


Förslag till kommunfullmäktiges beslut: 


eget. 





enlighet med utlåtandet och antas. 




Stadsarkitekt 

Maria Boberg 

Planarkitekt 

Bilagor 

Länsstyrelsens granskningsyttrande 

Samrådsredogörelse 

18

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Samrådsredogörelse vind 

1 

Dnr Ädh 279/2009 




SAMRÅDSREDOGÖRELSE 

Översiktsplanen har varit utsänd för samråd under tiden 20 april till den 22 

juni 2009. Samrådshandlingarna består av en beskrivning av förslaget med 

tillhörande kartor och en redovisning av översiktsplanens konsekvenser. 


som har ett väsentligt intresse av planförslaget. Planhandlingarna har också 

funnits tillgängliga i Rådhusets reception, på Länsbiblioteket samt på 

kommunens hemsida. Två samrådsmöten hölls, den 27 april på 

Länsbiblioteket i Östersund och den 4 maj i Häggenås sporthall. 

Annons om samrådsmötet var införd i ortstidningarna den 18 april 2009 

samt på kommunens hemsida från den 17 april 2009. 

SAMRÅDSMÖTE 

Vid de två samrådsmötena deltog 8 + 8 personer. Information gavs om 

översiktsplanens huvuddrag. Det gavs därefter möjlighet till frågor. Frågor 

som kom upp var följande: 

- Turistföretagare i Munkflohögen är oroliga för sin verksamhet. 

Vindkraftsexploatering förstör upplevelsen av orörd natur som 

kunderna söker. 

- Boende i Munkflohögen har flyttat hit för att få lugn och ro, 

vindkraftverken kommer att förstöra detta. 

- Boende i Näsbygden framför att man vill bygga vindraftverk nordost 

om Bjärme. 

- Hur blir man delägare i en vindkraftpark? 

- Vindkraft visar på framstående ingenjörskonst och är ett positivt 

inslag i naturen. 

- Bygg vindkraft på Bynäset. 

- Snart kommer tekniken att ha utvecklat vindkraftverken ytterligare 

så den typ av verk vi planerar för idag är inaktuell.


2 

SAMRÅDSYTTRANDEN 

42 skriftliga yttranden har kommit in till Samhällsbyggnad. Yttrandena 

refereras nedan i korthet. Länsstyrelsens yttrande bifogas som bilaga till 

samrådsredogörelsen. 


Länsstyrelsen: (Yttrande bifogas i sin helhet) 

Länsstyrelsen anser att samrådshandlingarna är väl bearbetade och 

strukturerade. Kommunens bedömning av förutsättningar samt förslag är 

konsekventa och väl motiverade. Vindkraftsproblematiken redovisas tydligt 

och länsstyrelsen delar kommunens slutsatser angående 

planeringsprinciper och riktlinjer. Det gemensamma arbete som har skett 

tillsammans med kommunerna Berg, Åre, Krokom, Ragunda och Bräcke har 

varit fördelaktigt. 

Några områden är i konflikt med riksintresset för totalförsvaret. Områdena 

bör justeras enligt Försvarsmaktens synpunkter. Ett tidigt samråd är viktigt 

för att precisera avgränsningar /omfattning av vindkraftsetablering och 

undvika kontroversiella lokaliseringar. 

Länsstyrelsen ser positivt på att i översiktsplanens förslag redovisas 

riksintresse för rennäringen enligt länsstyrelsens redovisning år 2003. Ett 

nytt förslag till riksintresse för rennäringen har skickats till länsstyrelsen på 

remiss av Sametinget och visar utökningar av vissa områden inom 

Östersunds kommun. Länsstyrelsen har preliminärt ställt sig tveksam till 

utökningar av område av riksintresse utan en närmare precisering av motiv 

till dessa och avvaktar Sametingets utpekande för att bedöma eventuell 

påverkan på riksintresse för rennäring. 

Inom Östersunds kommun finns ett område, Z015, Storhögen, som av 

Energimyndigheten bedöms vara av riksintresse för vindbruk. Området, som 

i planförslaget är utpekat som lämpligt för större vindkraftsparker, har en 

större utbredning än energimyndighetens förslag. Länsstyrelsen kan, efter 

antagande av översiktsplanen, anmäla det av kommunen avgränsat området 

för omprövning av riksintresseområdena enligt 4 § förordningen om 

hushållning med mark- och vattenresurserna. 

Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att det inom utpekade gröna 

områden inte behöver upprättas detaljplan för etablering av vindkraft, 

liksom att kommunen kan kräva detaljplan i område där stöd saknas i 

översiktsplanen (men även i de ”gröna” områden om 

översiktsplaneprocessen visar att det finns kvarvarande påtagliga 

intressekonflikter). 

Länsstyrelsen menar att en kilometer allmänt är ett lämpligt minsta avstånd 

från örnbo till vindkraftsverk, men, som kommunen belyser, en bättre 

bedömning är nödvändig i varje enskilt fall. Det råder en viss osäkerhet


3 

omkring problematiken med fåglar och vindkraftverk och översiktsplanens 

bedömningar vilar på ett mycket översiktligt underlagsmaterial. 

Säkerhetsavståndet måste vara tillräckligt flexibelt för att garantera en 

långsiktig bevarandestatus och en livskraftig population. Detta är ännu 

viktigare i ”vita” omarkerade områden där enstaka verk och mindre 

grupper kan prövas. Här finns risken att flera verk blir utspridda i samma 

område utan att påverkan på rovfåglar utreds i rätt skala. Det bör anges 

tydligt i planen att även i dessa områden behövs rovfågelinventeringar som 

gäller ett tillräckligt stort geografiskt område. 

Länsstyrelsen instämmer med kommunens riktlinjer angående 

landskapsbilden och betonar vikten av att vindkraftsparker bör byggas ut i 

sammanhållna och ordnade grupper. Det är positivt att ange cirka 20 km 

avstånd mellan de större etableringarna och cirka 10 km avstånd mellan 

mindre grupper/enskilda verk för att minimera eventuella kumulativa 

effekter på landskapsbilden. 

Länsstyrelsen instämmer med de planeringsprinciper som kommunen 

beskriver. Ställningstaganden är tydliga och planförslaget är väl grundat 

och kan bidra till att ta fram de bästa områdena för vindkraftsutbyggnad 

med så små motstridande intressen som möjligt. Redovisningen av områden 

är tydligt och effektivt. I planförslaget föreslås en begränsning till 3 verk/10 

MW grupper som kan utföras i de ”vita” områden och anger minst 10 km 

avstånd mellan grupper/enstaka verk. Rekommendationerna minimerar 

eventuella negativa effekter på rovfåglar, landskapsbild, rennäringen m.m. 

som kan förekomma pga en mer splittrad utbyggnad av vindkraftverk. En 

fråga att bedöma är emellertid om just begränsningen tre verk kan bli för 

ensartad för de aktuella områdena och begränsa ett rationellt nyttjande av 

området. 

Av planförslaget framgår inte hur stora områdena är. Det vore intressant 

att veta hur stor del av kommunen de ”gröna” och ”vita” områdena utgör. 

Generellt för all etablering av vindkraft gäller att en naturvärdesinventering 

måste genomföras i samband med exploatering. På sidan 13, i avsnittet 

gällande rovfågel, står: ”Då översiktsplanens bedömningar vilar på ett 

mycket översiktligt underlagsmaterial skall särskilda fågelinventeringar 

genomföras för varje planerad utbyggnad”. Länsstyrelsen menar att en 

motsvarande skrivning skall läggas till riktlinjerna för naturmiljön på sidan 

12 så att det även gäller naturmiljön i stort vid samtliga 

vindkraftexploateringar, alltså inte enbart från fågelsynpunkt. 

I området Prisgårdsbodarna finns rikkärr och den sydöstra delen 

biotopskydd. Särskild hänsyn skall tas till dessa områden och 

landskapsbilden vid etablering av vindkraft. I övrigt ett lämpligt område 

från naturvårdssynpunkt. 

I området Munkflohögen finns våtmarker varav flera rikkärr samt 

nyckelbiotoper. Särskild hänsyn skall tas till dessa områden vid etablering 

av vindkraft.


4 

Grytans skjutfält har naturvården intressen i form av höga naturvärden 

knutna till kalkbarrskogar, kalkkärr och övriga våtmarker. Särskild hänsyn 

skall tas till dessa höga naturvärden i samband med exploatering. Området 

är synnerligen rikt på skyddsvärda våtmarker, som täcker en stor del av 

områdets areal. Vindkraftutbyggnaden måste därför anpassas efter den 

höga andelen skyddsvärda våtmarker. Området har ett utbyggt vägnät som 

kan nyttjas. 

Området vid Trekilen ligger vid Öjsjömyrarna som är kommunens största 

naturreservat med vildmarkskaraktär. Länsstyrelsen anser det inte är 

lämpligt att omringa det värdefulla reservatet med en vindkraftpark. 

Förutom naturreservat innehåller området värdefulla kalkkärr och ingår 

dessutom i myrskyddsplan för Sverige. Hägglund-Pelleflon i norra delen 

ingår också i myrskyddsplanen. Sammantaget menar länsstyrelsen att här 

finns så starka naturvårdsintressen som kan vara svåra att förena med en 

storskalig vindkraftutbyggnad och föreslår i stället en utökning av 

förbudsområdet till att inkludera Öjsjömyrarna. 

I området vid Storhögen finns våtmarker med höga naturvärden (VMI klass 

2) och rikkärr. Särskild hänsyn ska tas till dessa områden vid exploatering. 

En vindkraftetablering här kommer sannolikt att påverka landskapsbilden 

från naturreservatet Öjsjömyrarna. Länsstyrelsen ser området som 

lämpligare än Trekilen eftersom det ligger på andra sidan E45 från 

reservatet. 

Det norra förbudsområdet längs Hårkan bör utökas och breddas. 

Förbudsområdet bör här utökas till att även omfatta Öjsjömyrarna nordväst 

om väg E45. Förbudsområdet bör även innefatta Storrödflon som är av 

riksintresse för naturvården. 

Förbudsområdet längs Indalsäven i kommunens östra del bör utökas. Här 

finns ett planerat naturreservat, riksintresse för naturvård, 

myrskyddsplanområde och flera rikkärr som har högsta skyddsklass. 

Förbudsområdet bör utökas att omfatta hela ”kilen” i Östersunds kommun 

vid Skylnäs som inte är förbudsområde enligt nuvarande förslag. Den här 

”kilen” ligger nära Forsaleden som nyttjas flitigt av det rörliga friluftslivet 

av vandrare och fiskare. 

Länsstyrelsen förväntar sig att generell hänsyn tas till alla vatten inom 

utpekade eventuella vindkraftsparksområden, men vill särskilt påpeka vikten 

av att bibehålla vattenföringen och särskilt undvika grumling i Mångan i 

område Prisgårdsbodarna och Hällån med biflöden i område 3, Grytans 

Skjutfält. 

Kommentar: Med hänsyn till försvarsintressen och naturvårdsintressen 

föreslås område 4, Trekilen att utgå ur översiktsplanen som ett område 

lämpligt för större vindkraftspark.


5 

Planen kompletteras med text om rovfågelsinventeringar och 

naturinventeringar enligt Länsstyrelsens önskemål. 

Inom vita områden ändras begränsningen högst tre verk till högst fem verk. 

Ytan på områdena ska framgå av planen. 

De röda förbudsområdena utökas delvis enligt Länsstyrelsens önskemål. 

Banverket belyser behovet av tidig kontakt i samband med lokalisering av 

vindkraft för att undvika störningar på Banverkets anläggningar och interna 

telekommunikation. 


beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till Banverket. I övriga 

fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål från berörda 

remissinstanser. 

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap menar att fler risker bör 

uppmärksammas i planen under rubriken Säkerhet (t.ex. brand, blixtnedslag 

osv.). 

Kommentar: Kommunen anser att dessa typer av säkerhetsfrågor hanteras 

bäst av exploatörer i miljöprövning och konsekvensbeskrivning för 

respektive vindkraftsexploatering. 

SGU 

Sveriges Geologiska Undersökning konstaterar att inom inget av de 

utpekade områdena finns för närvarande av bergmästaren beviljade 

undersökningstillstånd. Översiktsplanen är översiktlig men utgående från 

tillgänglig information om lokalisering av vindkraftverk, vägnät och 

ledningsnät är det svårt att se något som ur jordartssynpunkt skulle kunna 

ge upphov till konflikter. I samband med anläggning av vindkraftverk finns 

det en risk för negativ påverkan på grundvattnet till följd av de 

schaktningsarbeten som måste utföras på den plats där vindkraftverket ska 

anläggas samt för dragning av vägar och elledningar till verket. 

Miljökonsekvensbeskrivningen bör innehålla information om identifierade 

risker för grundvattnet, hur dessa kan minimeras och vilka skyddsåtgärder 

som kan behövas. 

Kommentar: I översiktsplanen görs endast översiktliga bedömningar av 

områden lämpliga för vindkraft. I varje enskild vindkraftsexploatering 

kommer en miljökonsekvensbeskrivning för projektet att krävas. Då ska 

information om identifierade risker för grundvattnet, hur dessa kan 

minimeras och vilka skyddsåtgärder som kan behövas redovisas. 

Transportstyrelsen, Luftfartsavdelningen påpekar att Östersunds flygplats 

är av riksintresse för luftfarten. Ny bebyggelse och verksamheter bör inte 

lokaliseras i anslutning till viktiga flygplatser så att verksamhetens funktion


6 

äventyras. Inte bara flygplatsområdet, utan även omgivande 

influensområden för buller och höjdbegränsande områden ska skyddas. 

Transportstyrelsen föreslår några justeringar på s 16 och 20 angående 

påverkan av Luftfarten och markering av byggnader, master och andra 

föremål enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Vidare belyses att samråd 

med Åre-Östersunds flygplats behövs pga eventuell negativ påverkan av en 

vindkraftsetablering vid Grytans skjutfält. 

Kommentar: Justeringar görs på s 16 och 20 enligt Transportstyrelsens 

önskemål. Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är 


flygplats. 

Vägverket belyser att transporterna av vindkraftverk kommer att kräva en 

delikat logistik och planering för att kunna genomföras och beskriver 

allmänt vilka problem som kan uppstå i frågan. I översiktsplanen bör vägar 

av riksintresse redovisas. 

Kommentar: Planen kompletteras med vägar av riksintresse. 

Luftfartsverket, Åre Östersund Airport: Beroende på storleken på de verk 

som placeras på Grytans skjutfält kan de få inverkan för Åre Östersund 

Airport. Vill absolut ha fortsatt delaktighet i processen vad gäller vindkraft 

här. Övriga områden har inte så stor påverkan, de kan komma att påverka 

flyghöjder som flygplanen använder under anflygning mot flygplatsen. 

Dessa områden kommer inte att påverka regularitet eller landningsminima. 



flygplats. I övriga fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål 

från berörda remissinstanser. 

Försvarsmakten, Högkvarteret: Det finns flera olika typer av konflikter 

inom föreslagna vindkraftsområden. Inom 5 km från väderradarstationen 

kan inga vindkraftverk byggas. Mellan 5 och 20 km är enstaka verk möjliga, 

två och fler i grupp kräver särskilda beräkningar. När beräkningar har 

gjorts har det visat sig att även 18-20 km ut från väderradar blir det 

restriktioner för vindkraftsutbyggnaden. Föreslaget område på Grytans 

skjutfält ligger i inflygningen till Östersunds flygplats och helt inom 

bedömningsområde för militär luftfart. Den civila luftfarten har ett annat 

bedömningsområde. Det är risk för höjdbegränsningar även här. Hur stora 

begränsningarna blir kan redovisas först när exakta positioner och höjder 

på vindkraftverken finns framme. På bifogad karta framgår att västra delen 

av Grytans område samt område 4, Trekilen bör utgå. Alla plan, lov- och 

tillståndsärenden avseende vindkraft och andra höga objekt måste 

remitteras till Förvarsmakten. Minst 30 dagar före resningen av ett högt 

objekt ska en sk flygsäkerhetsanmälan/uppförandmeddelande skickas in av 

den ansvariga. Blankett finns på www.mil.se.


7 

Kommentar: Översiktsplanens områden justeras med hänsyn till 

väderradarstationen, område 3, Grytans skjutfält minskas. 

Med hänsyn till försvarsintressen och naturvårdsintressen föreslås område 4, 

Trekilen att utgå ur översiktsplanen som ett område lämpligt för större 

vindkraftspark. 

Vid etableringar av vindkraftsanläggningar där kommunen är beslutande 

myndighet kommer ärenden att remitteras till Förvarsmakten. I övriga fall 

förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål från berörda 

remissinstanser. 

Fortifikationsverket, Försäljningsenheten har förslag till komplettering av 

ytor för vindkraftsetablering vid Grytans skjutfält enligt bifogad karta. I 

övrigt ingen erinran. 

Kommentar: Det gröna området vid Grytans skjutfält minskas enligt 

kommentar till Länsstyrelsen och Försvarsmakten. En liten utökning görs i 

sydvästlig riktning. 

Skogsstyrelsen: En etablering av vindkraft innebär förändringar av 

naturmiljön och landskapsbilden. En försiktig och arealmässig 

koncentration av anläggningarna torde vara helt i linje med de nationella 

miljömålen. Skogsbruket påverkas inte i någon nämnvärd negativ riktning. 

Ett utbyggt och förbättrat vägnät torde verka för ett intensivare skogbruk. 

De utpekade områdena 1,2,4 och 5 är förhållandevis fattiga på kända 

nyckelbiotoper eller andra markområden med registrerade höga 

naturvärden. Grytanområdet däremot har klassats som en ”värdetrakt” i 

Skogsstyrelsens naturvärdesregister. Där finns ett antal större 

nyckelbiotoper och andra intressanta våtmarksområden. Inför en 

vindkraftsutbyggnad måste dock en förnyad och fördjupad 

naturvärdesinventering göras. Det är troligt att naturvärden som inte är 

kända idag upptäcks och att anpassningar får göras. Eventuella 

avverkningar ska anmälas till Skogsstyrelsen minst 6 veckor innan åtgärden 

påbörjas. Byggnation av vägar för vindkraftverkens etablering anmäls till 

länsstyrelsen. Skogsstyrelsen förutsätter att den hänsyn som normalt tas vid 

skogsbruksåtgärder också tas i samband med vindkraftutbyggnad. 

Kommentar: Planen kompletteras med text om naturinventeringar. 

Jämtlands läns museum har inget att erinra ur kulturhistorisk synpunkt. 

Ser fram emot fortsatt samråd i händelse av etablering av vindkraft i de 

utpekade områdena. 


beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till Jämtlands läns 

museum. I övriga fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål 

från berörda remissinstanser.


8 

Svenska Kraftnät framför att texten på s 18 bör kompletteras med att det är 

viktigt med ett visst säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och 

kraftledningar. Ett vindkraftverk får tex aldrig placeras så nära en 

kraftledning att det skulle kunna falla ner över kraftledningen vid ett haveri. 

Ett antal stamnätsledningar finns inom Östersunds kommun och Svenska 

Kraftnät önskar vara delaktig i varje enskilt ärende när det är frågan om 

lokalisering av vindkraft i närheten av våra anläggningar. 

Kommentar: Texten på s 18 kompletteras. Vid etableringar av 

vindkraftsanläggningar där kommunen är beslutande myndighet kommer 

ärenden att remitteras till Svenska Kraftnät. 

Energimyndigheten anser att handlingen redovisar ett väl genomarbetat 

arbete. På s 19 bör en motsägelsefull formulering justeras. (”Ingen 

utbyggnad av vindkraft inom natur-” och ”vid utbyggnad inom sådana 

områden måste..”) 

Kommentar: Texten på s 19 justeras. 

Grannkommuner 

Strömsunds kommun har inga erinringar. Kommunen förutsätter att 

kommunen kommer att kunna yttra sig över de vindkraftverk som planeras 

nära kommungränsen. 

Krokoms kommun har inget att erinra. 

Bräcke kommun har inget att erinra. 

Kommunala förvaltningar och bolag 

Miljö- och samhällsnämnden anser att förslaget till områden för storskalig 

vindkraft hat valts utifrån största möjliga hänsyn till motstående intressen 

och överensstämmer väl med kommunens Agenda 21 och miljö- och 

samhällsnämndens intentioner. Nämnden tillstyrker förslaget i sin helhet. 

Vård och omsorgsnämnden avstår från att yttra sig. 

Barn- och utbildningsnämnden har inga synpunkter. 

Jämtkraft anser att kommunen har gjort en rimlig bedömning av de 

motstående intressen som kan finnas i samband med en storskalig 

utbyggnad av vindkraft. Vår bedömning är att acceptansen för vindkraft 

ökar i samhället. En viktig förutsättning för en lyckad vindkraftsatsning är 

att kringboende erbjuds möjlighet till lokalt delägande och att det sker en 

utveckling av annan infrastruktur av betydelse för bygden. Jämtkraft 

hänvisar till två studier av vindkraftens effekt på turistnäringen. Den snabba 

tekniska utvecklingen inom vindkraftområdet gör det relativt svårt att idag


9 

förutse vilka områden som kan komma i fråga för investeringar. Planen bör 

vara flexibel och omprövning kan behöva ske relativt ofta. 


Naturskyddsföreningen Östersund ställer sig i stort positiv till en 

utbyggnad av vindkraften i kommunen. Förslaget är bra och genomarbetat. 

De områden som pekats ut som icke utbyggningsbara, Storsjöbygden och 

älvdalarna bör absolut inte bli föremål för utbyggnad. Dessa områden är av 

stort intresse för naturoch kulturmiljövården samt för friluftslivet. 

Det största fysiska ingreppet i naturen i samband med byggandet av 

vindkraftverk är infrastrukturen runt själva verken. Kraven på vägarna är 

ofta betydligt större än på en normal skogsbilväg. Ett alternativ till 

ombyggnad av vägar kan vara att använda helikopter för att få verken på 

plats. Även kraftledningarna kring en vindkraftspark är omfattande. I så 

stor omfattning som möjligt bör vindkraftverken läggas i närheten av 

befintliga kraftledningar och de nya ledningar som behöver dras bör läggas 

som jordkabel i vägområdet. 

Även om ett område inte är dokumenterat skyddsvärt kan det hysa stora 

naturvärden. Det bör inför varje vindkraftsetablering göras en 

naturvärdesinventering. Skulle inventeringen visa på stora naturvärden bör 

etableringen omlokaliseras. Man bör göra allt för att bevara de spillror av 

gammalskog /naturskog som finns kvar. 

Kommentar: Planen kompletteras med text om naturinventeringar. 

Ohredahke sameby finner att samebyn berörs i mindre grad när det gäller 

större vindkraftparker och områden där enstaka verk och mindre grupper 

kan komma att prövas. Samebyn nyttjar marker för vinterbete i områden 

som gränsar mot kommunens östra del. Vid svåra betesförhållanden kan 

renarna spridas och därmed också beta på marker som ligger inom 

kommungränsen. Tillkommande vägar vid en vindkraftsutbyggnad kommer 

sannolikt leda till spridning av renhjorden. Samebyn ska kontaktas för tidigt 

samråd vid en ev exploatering i ex Grytans skjutfält och andra områden i 

östra delen av kommunen. 


beslutande myndighet kommer ärenden att remitteras till berörd sambey. I 

övriga fall förutsätts att Länsstyrelsen remitterar enligt önskemål från 

berörda remissinstanser. 

Njaarke sameby skriver att de områden som planeras för vindkraftsparker 

ligger utanför de områden där Njaarke sameby bedriver renskötsel. 

Samebyn har inget att erinra. 

Fastighetsägare Högarna föreslår att området 4, Trekilen och 5, Storhögen 

utökas och kopplas samman enligt bifogad kara. Denna utökning har


10 

jämförbara förutsättningar för vindkraft som de i förslaget och eventuell 

miljöpåverkan bör vara jämförbar, det mest känsliga området bör vara 

naturreservatet och det är även i detta tillägg lämnat utanför området. 

Området vi vill ska inkluderas är relativt glest befolkat, även med 

jämtländska mått mätt, och eventuell visuell och ljudpåverkan bör vara 

mycket begränsad. Området bör vara likvärdigt de redan utvalda områdena 

vad gäller produktionsförmåga och miljöpåverkan. Området Högarna – 

Fagerland – Ollsta, även kallat Byssboområdet, är ett område med stark 

entreprenörsanda och kooperativa samarbeten. Möjligheterna att på ett 

förenklat sätt kunna satsa på vindkraft i detta område är en förutsättning för 

fortsatt stark utveckling i området. Prospekteringen av större parkområden 

fortsätter och ett större område ger bättre möjligheter till optimering och 

samordningsfördelar mellan olika verkbyggen. Den totala satsningen på 

vindkraft i Jämtland gör att de områden utvalda i förslaget ej kommer att 

räcka till för det totala antalet verk som ska byggas. För att säkerställa att 

större del av investeringarna ska ske i Östersunds kommun bör man söka 

efter så stora områden som möjligt i översiktsplanen med förhållandevis 

liten miljöpåverkan En utvidgning tycker vi är en naturlig och 

samhällsnyttig del av föreslagen översiktsplan som vi tror gynnar både 

kommunens vindkraftsplaner, vindkraftsprospekterarna och byutvecklingen 

i området Byssbon. 



lämpligt för större vindkraftspark. Förslag till utökningen av området norr 

om område 5, Storhögen bedöms ej lämplig med hänsyn bland annat till 

närhet till bebyggelse. 

SCA Skog AB skriver att bolaget har stora ägarintressen i två av de fem 

utpekade områdena för större vindkraftsparker, Storhögen och Trekilen. En 

förstudie har inletts för att undersöka förutsättningarna för etablering av 

vindkraft. Hittills har framkommit att båda områdena är intressanta för 

storskalig utbyggnad. Områdena har god vindenergi, bra tillgång till vägar, 

flera alternativa möjligheter för anslutning till överliggande nät. 

Omkringliggande mark är glest befolkad och saknar naturvärden eller 

andra värden som är oförenliga med vindkraftsetableringar. Bolaget anser 

att det är angeläget att de två områdena utpekas som lämpliga för 

storskalig vindkraftutbyggnad. 



lämpligt för större vindkraftspark. 

Opebo och fastighetsägare Ope 1:47 tillstyrker planerna på en 

vindkraftspark inom område 3. En vindpark ska helst ligga nära ett 

förbrukningsområde av el. En centralare plats i förhållande till Östersund 

men ändå avskilt från människor finns ju knappast i Jämtland. Området är 

dessutom redan påverkat av torvbrytningen så miljöpåverkan finns ju redan.


11 


vindkraftspark inom område 3. Opeflon är ett område som nästan aldrig 

besöks av människor bortsett från Jämtkrafts nu pågående torvbrytning. De 

28 vindkraftverk som planeras av Rabbaldhede Enegrgi nordost om 

Opesjön kan inte störa någon, varken med ljud- eller synintryck. En bättre 

plats för vindkraftverk går knappas att finna. 


vindkraftspark inom område 3. Opeflon är ett område som nästan aldrig 

besöks av människor. De 28 vindkraftverk som planeras nordost om 

Opesjön kan inte störa någon. En bättre plats för vindkraftverk går 

knappast att finna. 


vindkraftspark inom område 3. Den vindparken kan inte störa någon. 


vindkraftspark inom område 3. Ingen kan väl ha någonting emot en 

vindpark på denna öde plats. Ope- och Torvallaborna har i alla tider sett 

radiomasten på andra sidan Brunfloviken utan att ta någon anstöt av dem. 

Varför skulle någon må illa av att se vindkraftverk i Ope? En bättre plats 

för vindkraftverk går knappast att finna. Det ligger centralt i förhållande till 

förbrukningsstället Östersund men långt från människors rörelser och 

boningar. 


vindkraftspark inom område 3. Ingen kan väl ha någonting emot en 

vindpark på denna öde plats. Ope- och Torvallaborna har i alla tider sett 

radiomasten på andra sidan Brunfloviken utan att ta någon anstöt av dem. 

Varför skulle någon må illa av att se vindkraftverk i Ope? 

Opebo och fastighetsägare är positiv till vindkraftspark på Opeflon inom 

område 3. 

Opebo och fastighetsägare Ope 1:6 tycker att den planerade 

vindkraftsparken på Opeflon inom område 3 är bra placerad. Den kan 

knappast störa någon. 


vindkraftspark inom område 3. 

Kommentar till yttranden från fastighetsägare i Ope: Det gröna området 

vid Grytans skjutfält minskas enligt kommentar till Länsstyrelsen och 

Försvarsmakten. 

Fastighetsägare Kånkbacken 1:3 önskar då vår fastighet torde ha ett av 

områdets bästa vindlägen att även denna fastighet tilläggs till det tillåtna 

området för vindkraft. Området är heller inte speciellt tätbefolkat och vad vi 

förstår kommer det heller ej att exploateras för nya husbyggnationer varför 

störningen torde bli marginell.


12 

Kommentar: Med hänsyn till fastighetens närhet till väderradarn och 

Östersunds centrum bedöms inte området som lämpligt för större 

vindkraftspark. 

Boende och fastighetsägare Trekilen skriver att han och familjen flyttade 

till Trekilen för att det är tyst och lugnt och har investerat mycket i 

fastigheten. Jag vill slippa en boendesituation då jag och min familj tvingas 

bo mitt i en vindkraftpark utan ersättning för detta intrång. Denna situation 

skulle ändras om områdesgränsen ändrades något, utan att den för den 

skull skulle förändra störningen för oss eller övriga markägare i byn. 

Förändringen skulle innebära möjlighet till vindkraftverk på våra marker 

och därmed ersättning. Vi är två bofasta familjer i byn och om inte hänsyn 

tas till mitt förslag kommer vinsten av denna utbyggnad enbart att hamna 

hos exploatören och markägare på annan ort. Karta över två förslag på 

utökning bifogas. 



lämpligt för större vindkraftspark. 

Projektgruppen för vindkraft på Norderön skriver att intresset att etablera 

vindkraftverk på Norderön är stort. Projektgruppen arbetar med 

vindkraftverk som ska leverera tillräckligt med el för de boende på ön, men 

inte så mycket mer och att de i majoritet ska ägas av byborna gemensamt. 

Det är olyckligt att Norderön rödlistats som olämpligt för 

vindkraftsutbyggnad. Ön är unik i kommunen och landet, en fjällnära ö i en 

fjällnära sjö med lång dokumenterad bebyggelse. Förutsättningarna för 

boende och företagsamhet på ön präglas av detta. Av hävd vill gärna 

norderöborna klara sig själva. Ett eget vindkraftverk vore efter 

komposteringsprojekt och omhändertagande av hushållsavfall ett ytterligare 

sådant projekt som dessutom skulle stärka öns gemenskap och det externa 

intresset för ön, vilket skulle skapa incitament för företagsetableringar på 

ön inom både turism och tekniksektorn. Detta skulle leda till fler 

arbetstillfällen på ön, vilket gynnar både inflyttningen och minskar resandet 

från ön. Ett eller flera vindkraftverk ger fler miljövinster än enbart lokal 

energiförsörjning. Vi anser att det på Norderön ska vara tillåtet att etablera 

1-3 vindkraftverk om vardera max 600 kw. Låt oss även i fortsättningen ha 

möjlighet att välja själva i vilken utsträckig vi vill vara beroende av 

fastlandet. 

Kommentar: Översiktsplanens syfte är bland annat att göra en avvägning 

mellan allmänna intressen och olika konkurrerande anspråk, samt redovisa 

hur riksintressen tillgodoses. Kommunen har i översiktsplanen gjort 

bedömningen att området kring Storsjön har så tungt vägande allmänna 

intressen i form av friluftsliv, landskapsbild, natur och kulturvärden att 

vindkraftsetableringar inte är lämpliga här. Yttrandet föranleder ingen 

ändring av planförslaget. 

Näsbygdens Vind AB skriver att området runt Bjärme har i översiktsplanen 

kategoriserats som icke lämpligt för vindkraft. Byutvecklingsbolaget håller


13 

inte med om att de motstående intressen som redovisats i översiktsplanen 

stämmer överens med det aktuella område som bolaget har kartlagt som 

område för vindkraft i Bjärme. Rennäringen har inte existerat i området. 

NVAB har genomfört en förstudie där man med en vindkartering visat på 

mycket goda vindförhållanden i området. Natura 2000 ligger inte inom 

området. Inga friluftsanläggningar ligger i området och det är inte populärt 

som strövområde. Avstånd till bostäder är över en km. Här finns mycket 

goda förhållanden att med liten miljöpåverkan upprätta vindkraftverk. De 

idag redan färdigställda skogsbilvägarna i området är av mycket bra 

bärighet och behöver bara kompletteras med förstärkt bärlager samt korta 

instickvägar till planerat vindkraftverk. En 40 kv ledning går redan genom 

området. Planerade verk ligger ca 5 km från Svartsjöarna mot väg 45. 

Vindkraftverkens navhöjd är initialt planerade att vara ca 100 m höga vilket 

gör att de delvis kommer att vara synbara över långa avstånd. De kommer 

inte att skymma några vyer av naturupplevelsekaraktär. Fotomontage är 

under framtagande. Bakom NVAB ligger bygdeintressen med engagemang 

från enskilda, företagare och föreningar inom Näsbygden. Etableringen av 

vindkraftverk har stor betydelse för bygdens utveckling, och de modeller 

som ligger till grund för ekonomisk kompensation kommer både markägare 

och bygden till del. Den initiala beräkningen av energiproduktion innebär 

en vindkraftpark på mellan 5 och 10 vindkraftverk. En initial utvärdering av 

möjligheterna att etablera vindkraft i området runt Bjärme bifogas. 

Kommentar: Se kommentar till Projekt gruppen för vindkraft på Norderön. 

Yttrandet föranleder ingen ändring av planförslaget. 

Vindvision Norr AB och RenVind AB har önskemål om att området S. 

Storhögen utvidgas till att även omfatta ett område söder om Stocklunda. 

Området är glest befolkat och relativt konfliktfritt. Vår bedömning är även 

att vindresurserna i detta område är tillräckligt goda för att etablera 

vindkraftverk. Östersunds kommun har få utpekade utbyggnadsområden, 

vilket gör detta område angeläget. Skyddsavstånd med ca 150 m till allmän 

väg innebär att det inte föreligger risk eller betydande påverkan av 

landskapsbilden för vägtrafikanter. Vi anser att frågan är viktig för bygden 

och den framtida energiförsörjningen, samt att man undviker alltför små 

vindkraftetableringar. Området har goda elanslutningsmöjligheter i 

samverkan med andra projekt till stamnätet vid Midskogsforsens kraftverk. 

Kommentar: Det föreslagna området ligger delvis inom 20 km från 

väderradarn där restriktioner för vindkraftsutbyggnad finns. Området 

bedöms inte heller lämpligt för större vindkraftsutbyggnad då det innebär 

två större områden på relativt kort avstånd ifrån varandra, sydväst och 

nordväst om Storhögen. Att området är vitt på plankartan innebär att det är 

möjligt att pröva möjligheten att bygga en mindre grupp på upp till 5 verk i 

området. Yttrandet föranleder ingen ändring av planförslaget. 

Jaktledare för Storbränna (boende Munkflohögen) och jaktledare för 

Munkflohögen anser att ljud, skugga och förändrad livsmiljö kommer att 

påverka djur och naturupplevelse under jakten. Hur ser byggprocessen ut, 

hur lång blir byggtiden? Hur ser säkerhetsaspekterna ut runt parken? Hur


14 

många ha kommer att tas i anspråk av verk, säkerhetsavstånd, vägar, 

kraftledningen? Säkerheten är en av de viktigaste aspekterna. Om tex en 

skottskada skulle inträffa på något av verken, vem är skyldig? Om någon 

person blir träffad av en rikoschett? Vi vill gärna få information inte bara 

från de som har ekonomiska intressen av projektet, utan även av 

vetenskaplig och opartisk instans, ex Naturvårdsverket eller 

Jägarförbundet. 

Kommentar: En vindkraftpark kommer att innebära stora förändringar i 

naturmiljön där den byggs. En vindkraftsutbyggnad är dock i linje med 

nationella, regionala och kommunala mål och kommunen bedömer att de 

områden som utpekas i översiktsplanen är lämpliga för vindkraft. Störningar 

och förändringar i naturmiljön bedöms bli godtagbara. Yttrandet föranleder 

ingen ändring av planförslaget. 

Frågor kring byggprocessen, byggtid, ytor, vägar och kraftledningar 

vidarebefordras till aktuell exploatör. Säkerhetsfrågorna kring vindkraftverk 

och jakt skiljer sig inte från andra typer av byggnader och anläggningar. 

Egenföretagare inom ekoturism, Munkflohögen anser att han borde blivit 

vidtalad innan vidare utveckling av företaget. Investeringar ses som 

bortkastade både i tid, energi och pengar. Hundspannsturer i naturskön 

skog och öppet landskap ger gäster från hela världen en vildmarkskänsla 

som kommer att försvinna bland vinnande rotorblad, röda varningslampor 

och blänkande metall. Vår engelska samarbetspartner har redan skickat 

signaler om att de avbryter samarbetet om vi hamnar mitt i vindkraftparken. 

Dagens massiva utbyggnadsplaner skrämmer och kan lätt hamna i konflikt 

med en växande näring med tusentals små naturoch ekoturismarrangörer. 

Kommentar: Kommunen har inte haft kännedom om planerade 

vindkraftsanläggningar eller översiktsplanens innehåll någon längre tid 

innan samrådet. Se även kommentar till jaktledare för Storbränna (boende 

Munkflohögen) och jaktledare för Munkflohögen 

Boende i Storbränna skriver att de innan de köpte hus fick information från 

kommunen sept 2008 att inga planer eller större förändringar var 

planerade i området. Vi fick inte heller information efter köpet i nov 2008. 

Idag ser vi att hela vår vy och utsikten kommer att bestå av vindkraftverk 

om planerna blir verkställda. 

Kommentar: Se kommentar till egenföretagare inom ekoturism, 

Munkflohögen. 

Fastighetsägare i Munkflohögen skriver att bybor som bor på 

Munkflohögens övre vägen kommer att bli kraftigt berörda av utsikten av 

vindkraftverken. Vi anser att vindkraftplanerna blev introducerade i 

samband med högspänningsledning och övrig kabeldragning i området. Vi 

borde fått besked om planerna i ett tidigare stadium och nu önskar vi en 

skälig ersättning på lokal nivå som kommer alla bybor till handa. Teorin om 

att det skulle innebära lokala arbetstillfällen är kortsiktig och inte så


15 

kraftfull som man vill gälla. Projekt brukar oftast leda till kortsiktiga 

investeringar och arbetstillfällen. Vi som redan har etablerade företag på 

Munken torde kunna utveckla oss till att kunna ge samma arbetstillfällen på 

längre sikt och bli bättre på att ta tillvara traktens naturliga förutsättningar 

om inte naturområden blir drabbade av projektering och byggtider. 

Förhoppningsvis behöver inte snurrorna placeras på de högsta topparna, 

eftersom opåverkade horisonter och vildmarkskänsla faktiskt skapar viktiga 

turist- och exportintäkter. Övriga inflyttade i byarna har inte heller valt att 

flytta till glesbygden för att den ska exploateras och endast användas för 

ekonomiska intressen. Det finns en vilja att minska på energin i stället. Vi 

vill ha en rak och öppen dialog och en skälig ersättning för intrång i vår 

vardag, en eventuell minskning av värdet på våra fastigheter. Vilken form 

av ersättning för lokalbefolkning finns det i vindkraftplaneringen idag? 

Kommentar: Översiktsplanen tar inte upp frågan om ersättning från 

vindkraftsexploatörer till boende för intrång. Kommunen arbetar med en 

policy för frågan om lokal nytta tillsammans med övriga kommuner i länet. 

Se kommentar till egenföretagare inom ekoturism, Munkflohögen. 

Hyresgästföreningen Östersund: Har ingen erinran. 


Med anledning av samrådet föreslås planförslaget ändras enligt följande och 

därefter ställas ut: 

• Grönt område 4, Trekilen stryks. 

• Grönt område 3, Grytans skjutfält minskas. 

• Rött område utökas längs Hårkan, Indalsäven och vid Skylnäs. 

• I de vita områdena ändras rekommendationen från ”mindre grupper 

på upp till tre verk” till ”upp till fem verk”. 

Dessutom görs ett antal mindre, redaktionella justeringar av text och kartor. 




Stadsarkitekt 

Maria Boberg 

Planarkitekt

§ 15, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 3, UU 2011-02-10 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-10 Dnr 279-2009 




















1. Planförslag enligt alternativ A antas. 

2. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad den 21 januari 2011 antas som 

kommunfullmäktiges eget. 






_____ 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1932/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 1932-2010 

Detaljplan för handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl. 

antagande av detaljplanen och godkännande av exploateringsavtal 

Detaljplan för handel på fastigheterna Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 i Odenskog har 

upprättats i samverkan med fastighetsägarna, främst NHP Östersund AB. 

Utvecklingsutskottet tog ett inriktningsbeslut 2010-11-10, vilket bl.a. innebar 

medgivande i detaljplaneförslaget till 4.250 kvadratmeter bruttoarea för 

dagligvaruhandel samt att exploateringsavtal skulle träffas. 

Miljö- och samhällsnämnden godkände detaljplanen 2011-02-23 och överlämnade 

den till kommunfullmäktige för antagande. 

Samtidigt föreslår mark- och exploateringskontoret exploateringsavtal för 

betalning av exploateringsavgift från NHP om 3.477.000 kronor till följd av 

höjd standard på infrastrukturen i Odenskog. 


Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-24. 

Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-02-23 med planhandlingar på 

kommunens hemsida www.ostersund.se under Bo/Leva – Samhällsplanering 

och byggande – Detaljplaner på gång – Handel i Odenskog, Släpvagnen 

1, 2, 7, 8, 9 m.fl. 

Förslag till exploateringsavtal med NHP Östersund AB om bl.a. en exploateringsavgift 

om 3.477.000 kronor godkänns. 

Yrkande 

Karin Thomasson, mp, med bifall av Stefan Konradsson, v: Ytterligare 

handel med dagligvaror ska inte tillåtas. 

AnnSofie Andersson, s: Dagligvaruhandel ska tillåtas. 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen 

antar AnnSofie Anderssons yrkande. 

Kommunstyrelsens beslut 

1. Exploateringsavtal med NHP Östersund AB för genomförande av detaljplanen 

godkänns. 

2. Exploateringsavgiften om 3.477.000 kronor bidrar till finansiering av 

kommunens åtaganden för anordnande av gata och annan allmän plats inom 

planområdet. 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1932/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 1932-2010 



Detaljplan för handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl., upprättad 

2010-12-15, reviderad enligt utlåtande 2011-02-11 och godkänd 

2011-02-23 i miljö- och samhällsnämnden, antas. 

_____ 

Reservation 

Härmed reserverar sig miljöpartiet de gröna och vänsterpartiet mot beslutet 

att anta detaljplanen enligt tjänstemannaförslaget. 

Vi vill att vardagen för människor ska vara så enkel som möjligt. Man 

ska lätt kunna uträtta sina ärenden och handla mat på väg hem från jobbet 

eller skolan. Vi vill att livsmedelsaffärer och annan service ska ligga där 

människor bor och jobbar, dit man lätt kan ta sig även om man inte äger en 

bil. Därför är vi helt emot att man placerar stora livsmedelsbutiker utanför 

centrum eftersom det utarmar utbudet av affärer i bostadsnära områden eller 

mindre orter runtom i kommunen. 

Vi arbetar idag med ett levande centrum med utveckling av Stortorget, Badhusparken 

etc. då känns det paradoxalt att förlägga livsmedelhandel i utkanten 

av staden vilket utgör stor risk för de mindre livsmedelshandlarna i centrala 

staden. De delar av kommunen som är landsbygd, ett antal orter, löper 

risk att mista sina livsmedelsbutiker om ytterligare en etablering av en stormarknad 

görs i Lillänge. Detta har hänt om man blickar tillbaka inte allt för 

många år. 

Då detta handlar om en plan vilken syftar till att sätta upp ramarna för framtida 

verksamheter bör man behandla den så att vi strävar efter ett modernt 

samhälle som inte baseras på bilresor och externa köpcentra. 

Vi ska i framtiden ha en kommun med attraktiva bostadsområden både i 

centrum och på landsbygden som erbjuder god service och hög livskvalitet. 

Karin Thomasson, Miljöpartiet de gröna 

Stefan Konradsson, Vänsterpartiet 

Utdrag till NHP Östersund AB, miljö- och samhällsnämnden, mark- och 

exploateringskontoret 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-02 Dnr 1932-2010 

Rolf Lundell 


Kvarteret Släpvagnen Odenskog - Dagligvaruhandel 

NHP Östersund AB har ansökt om detaljplan för kv. Släpvagnen efter att ha 

förvärvat större delen av kvarteret. Detaljplaneförslag har varit på samråd. 

Planförslaget innehöll två alternativ, med och utan dagligvaruhandel om 

4250 kvadratmeter bruttoarea motsvarande ca 3000 kvadratmeter säljyta. 

Eftersom kommunstyrelsen ansvarar för kommunens handelspolicy behöver 

utvecklingsutskottet ta ett inriktningsbeslut i planärendet. 

Ärendets karaktär av rent politiskt ställningstagande innebär att här lämnas 

alternativa förslag till beslut. 


1. Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-02. 

2. Samrådsförslag till detaljplan upprättad 2010-06-22 (se kommunens 

hemsida under Bo Leva / Samhällsplanering och byggande / Detaljplaner på 

gång / Handel i Odenskog, Släpvagnen 1 m.fl.). 

3. Utdrag ur konsekvensanalys december 2007 av Handelns Utredningsinstitut. 

Uppdatering härav är under upprättande och kommer att komplettera 

handlingarna. 


1. Utställningsförslag till detaljplan för kv. Släpvagnen utformas enligt ettdera 

av följande två alternativ 

a) dagligvaruhandel om 4 250 kvadratmeter bruttoarea tillåts i detaljplanen 

b) dagligvaruhandel medges inte i kv. Släpvagnen. 

2. Miljö- och samhällsnämnden anmodas att inarbeta valt beslut enligt 

punkt 1 i utställningshandlingen. 

3. Med anledning av områdets principiella och ekonomiska betydelse bör 

detaljplanen antas av kommunfullmäktige. 

4. Mark- och exploateringskontoret får i uppdrag att träffa exploateringsavtal 

med fastighetsägaren avseende bl.a. exploateringsavgift för upprustning 

av Hagvägen. 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2010-11-02 Dnr 1932-2010 

Bakgrund 

Handelspolicyn godkändes i kommunfullmäktige 2007-06-28. 

Beträffande expansionsmöjligheter utmed Hagvägen (område B) beslutades 

att ”Ny yta för dagligvaror prövas från fall till fall”. Det är kommunstyrelsen/utvecklingsutskottet 

som har att pröva detta även om det är ett ställningstagande 

i detaljplaneärendet för kvarteret Släpvagnen, som ingår i 

”område B”. Inför utställningsbeslutet ska bara ett alternativ finnas beträffande 

dagligvaruhandel i kvarteret, d.v.s. med eller utan dagligvaruhandel. 

Det förutsätts att detaljplanen ur planteknisk synpunkt kan innehålla dagligvaruhandel 

eftersom det ingick som ett alternativ i samrådshandlingen. 

Detaljplaneförslaget har föregåtts av ett planprogram godkänt av kommunfullmäktige 

2008-04-24. Den fjärde punkten i det beslutet avser exploateringsavgift 

enligt tidigare antagna principer, d.v.s då mark planläggs för ny 

handel. Detta ska tillämpas i föreliggande planärende för NHP. 

Konsekvensbedömning 

Inför planprogrammet gjordes en konsekvensanalys av Handelns Utredningsinstitut 

(HUI) avseende utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge. 

Sedan dess har ICA Maxi öppnat i stadsdel Norr. I samrådshandlingen 

finns HUI:s konsekvensanalys relaterad men ytterligare aspekter har tillförts. 

En kompletterande konsekvensbedömning har beställts av HUI. 

Denna föreligger dock inte förrän till utvecklingsutskottets sammanträde, 

varför utdrag ur den föregående rapporten bifogas. 


Bengt Marsh 

Rolf Lundell 

Utdrag till miljö- och samhällsnämnden, samhällsbyggnadsförvaltningen, 

näringslivskontoret, mark- och exploateringskontoret 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-24 Dnr 1932-2010 

Rolf Lundell 


Detaljplan för handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl. 

antagande av detaljplanen och godkännande av exploateringsavtal 

Detaljplan för handel på fastigheterna Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 i Odenskog har 

upprättats i samverkan med fastighetsägarna, främst NHP Östersund AB. 

Utvecklingsutskottet tog ett inriktningsbeslut 2010-11-10, vilket bl.a. innebar 

medgivande i detaljplaneförslaget till 4 250 kvadratmeter bruttoarea för 

dagligvaruhandel samt att exploateringsavtal skulle träffas. 

Miljö- och samhällsnämnden godkände detaljplanen 2011-02-23 och överlämnade 

den till kommunfullmäktige för antagande. 

Samtidigt föreslår mark- och exploateringskontoret exploateringsavtal för 

betalning av exploateringsavgift från NHP om 3 477 000 kronor till följd av 

höjd standard på infrastrukturen i Odenskog. 


1. Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-24. 

2. Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-02-23 med planhandlingar på 

kommunens hemsida 

www.ostersund.se under Bo/Leva – Samhällsplanering och byggande – 

Detaljplaner på gång – Handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl. 

3. Förslag till exploateringsavtal med NHP Östersund AB om bl.a. en exploateringsavgift 

om 3 477 000 kronor godkänns. 


1. Detaljplan för handel i Odenskog, Släpvagnen 1, 2, 7, 8, 9 m.fl., 

upprättad 2010-12-15, reviderad enligt utlåtande 2011-02-11 och 

godkänd 2011-02-23 i miljö- och samhällsnämnden, antas. 

2. Exploateringsavtal med NHP Östersund AB för genomförande av detaljplanen 

godkänns. 

3. Exploateringsavgiften om 3 477 000 kronor bidrar till finansiering av 

kommunens åtaganden för anordnande av gata och annan allmän plats inom 

planområdet. 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-24 Dnr 1932-2010 

Bakgrund 

Gällande handelspolicy godkändes 2007-06-28 av kommunfullmäktige. 

Den innebar bl.a. att etableringar av handel med sällanköpsvaror huvudsakligen 

ska ske i stadskärnan och ett utökat Lillänge/Odenskog. Som en följd 

härav upprättades ett planprogram för ”Utökad detaljhandel i Odenskog”, 

vilket godkändes av kommunfullmäktige 2008-04-24. Inriktningen för området 

utmed Hagvägen är att skapa expansionsmöjligheter för handel men 

dagligvaror ska prövas från fall till fall. Detta gjorde utvecklingsutskottet 

2010-11-10 så det föreliggande detaljplaneförslaget innehåller möjlighet till 

handel med dagligvaror. 

Detaljplanen medger handel för Släpvagnen 1, 2, 7 och 8 om sammanlagt 

19 400 kvm bruttoarea. Av detta utgör således 4 250 kvm dagligvaror. 

Totala byggrätten i detaljplaneområdet är 22 600 kvm. 

Återstående 3 200 kvm är småindustri/kontor. 

Exploateringskalkyl 

I planprogrammet finns ett avsnitt om genomförande där en exploateringsavgift 

om 200 kronor per kvadratmeter bruttoarea som medges för handel 

på mark som tidigare varit småindustri e.d. ska tas ut i stället för gatukostnader 

enligt plan- och bygglagens bestämmelser om gatukostnadsbidrag. 

Beloppet är indexreglerat, f.n. till 212 kronor. 

Av detaljplanens 19 400 kvm för handel har 3 000 kvm reglerats för JULA, 

d.v.s. den exploateringsavgiften om 600 000 kronor är betald. Resten av 

byggrätten för handel är således 16 400 kvm. Med indexpåslag blir summan 

för NHP att betala 3 477 000 kronor. Exploateringsavgiften kan delbetalas 

efter den etappvisa utbyggnad som sker, men den ska vara betald innan 

bygglov för sådan etapp beviljas. 

Dessa två inkomstposter om sammanlagt 4 077 000 kronor jämte tidigare 

erhållen avgift för Hejaren 1 om 2 400 000 kronor samt den gatukostnad om 

drygt 900 000 kronor, som ingår i kommunens tomtpris för handelstomten 

vid djursjukhuset enligt nya detaljplanen för handel på delar av Odensala 

13:1 och 14:1, summa således drygt 7 377 000 kronor, ska medfinansiera 

kommunens åtgärder på allmän plats. Dessa är i övrigt är budgeterade hos 

miljö- och samhällsnämnden åren 2010-13. 


Bengt Marsh 

Rolf Lundell 

Utdrag till NHP Östersund AB, miljö- och samhällsnämnden, mark- och 

exploateringskontoret 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 84, UU 2010-11-10 08.30 

PROTOKOLL 


2010-11-10 Dnr 1932-2010 

Kvarteret Släpvagnen Odenskog - Dagligvaruhandel 

NHP Östersund AB har ansökt om detaljplan för kv. Släpvagnen efter att ha 

förvärvat större delen av kvarteret. Detaljplaneförslag har varit på samråd. 

Planförslaget innehöll två alternativ, med och utan dagligvaruhandel om 

4250 kvadratmeter bruttoarea motsvarande ca 3000 kvadratmeter säljyta. 

Eftersom kommunstyrelsen ansvarar för kommunens handelspolicy behöver 

utvecklingsutskottet ta ett inriktningsbeslut i planärendet. 

Ärendets karaktär av rent politiskt ställningstagande innebär att här lämnas 

alternativa förslag till beslut. 


Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-11-02. 

Samrådsförslag till detaljplan upprättad 2010-06-22 (se kommunens hemsida 

under Bo Leva / Samhällsplanering och byggande / Detaljplaner på gång 

/ Handel i Odenskog, Släpvagnen 1 m.fl.). 

Utdrag ur konsekvensanalys december 2007 av Handelns Utredningsinstitut. 

Utvecklingsutskottets beslut 

1. Utställningsförslag till detaljplan för kv. Släpvagnen utformas så att dagligvaruhandel 

om 4 250 kvadratmeter bruttoarea tillåts i detaljplanen 

2. Miljö- och samhällsnämnden anmodas att inarbeta valt beslut enligt 

punkt 1 i utställningshandlingen. 

3. Med anledning av områdets principiella och ekonomiska betydelse bör 

detaljplanen antas av kommunfullmäktige. 

4. Mark- och exploateringskontoret får i uppdrag att träffa exploateringsavtal 

med fastighetsägaren avseende bl.a. exploateringsavgift för upprustning 

av Hagvägen. 

_____ 

Utdrag till miljö- och samhällsnämnden, samhällsbyggnadsförvaltningen, 

näringslivskontoret, mark- och exploateringskontoret 



www.ostersund.se

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Konsekvensanalys dagligvaruhandel 

Utdrag ur HUI:s konsekvensanalys från december 2007 av 

utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge 

Anm. 

Utdraget avser endast de delar av rapporten som behandlar dagligvaruhandel. 

Nedanstående text är citat från konsultens rapport 2007. 

Scenario 1 är det som gäller i detaljplaneförslag för kv. Släpvagnen 

(4250 kvm bruttoarea eller 3000 kvm säljyta). 

ICA Maxi i stadsdel Norr är öppnat sedan ett år tillbaka. 

Kompletterande konsekvensbedömning är beställd från konsulten 

att levereras i slutet av v. 44/2010. 

4.6.1 Viktiga faktorer vid bedömningen av hur enskilda butiker kan påverkas 

Det finns ett antal faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid bedömningen av hur enskilda 

butiker kommer att påverkas av den ökade konkurrens och det minskade tillväxtutrymme 

etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär. Dessa faktorer är 

främst hur väl de befintliga butikerna lyckas konkurrera med de nya etableringarna i form av 

storlek, utbud, prisnivåer, kvalitet, fräschhet och tillgänglighet. Här gäller principen att ju 

större likheter det finns mellan butikerna, desto större blir konkurrenseffekterna. 

Stormarknader konkurrerar ofta med andra stormarknader och större butiker som har ett 

likartat utbud. Mindre butiker, som till exempel bostadsområdesbutiker, och hårt nischade 

butiker, som till exempel Lidl, konkurrerar i mindre omfattning med stormarknader. 

En annan viktigt faktor för att bedöma i vilken utsträckning enskilda butiker påverkas är det 

geografiska avståndet till ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge. Enkelt 

uttryckt: ju kortare avstånd, desto större påverkan i och med att konsumenterna utan att 

behöva åka särskilt långt kan välja att genomföra en del av sina inköp i ICA Maxi eller i den 

nya dagligvarubutiken i Lillänge. 

Det är också viktigt poängtera att en mycket betydelsefull faktor för hur en butik klarar sig i 

konkurrensen med en ny aktör är hur väl butiken lyckas med att skapa och utveckla ett 

attraktivt erbjudande i form av service, kundbemötande, fräschhet med mera. En butik som 

lyckas med att differentiera sig från nyetableringarna kan både behålla gamla och locka nya 

kunder trots att de ligger nära en ny etablering och varken har ett större utbud eller lägre 

priser. På samma sätt kan en butik bli en förlorare om de enbart fokuserar på att konkurrera 

med samma medel som den nya aktören. 

4.6.2 Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i östersunds kommun 

Scenario 1 

För den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun innebär etableringarna av ICA 

Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge att tillväxtutrymmet inte bara minskar utan även att det 

blir negativt. Detta beror på att de nya etableringarna, för att komma upp i förväntade 

omsättningsnivåer, behöver ta hela det utrymme för tillväxt som skapas i kommunen under 

perioden. De nya etableringarna behöver dessutom ta omkring 240 miljoner av den befintliga 

dagligvaruhandelns omsättning idag. Detta innebär sannolikt att någon eller några 

dagligvarubutiker i Östersunds kommun kan behöva stänga som en direkt konsekvens av de 

nya etableringarna. Dessutom kan ytterligare några dagligvarubutiker få en minskad 

omsättning. 

De butiker som löper störst risk att drabbas är större butiker med ett likartat utbud och 

koncept som de nya etableringarna. Exempel på sådana butiker är ICA Matpiraten och 

Hemköp på Bangårdsgatan. Dessa butiker ligger visserligen centralt men de har också


problem med tillgängligheten. Hemköp är dessutom en ganska dålig butik idag. Om någon av 

dessa butiker tvingas slå igen innebär det att invånarna i närområdet får en försämrad 

tillgänglighet vad gäller utbudet av butiker. 

Det är svårt att uttala sig om hur stor risken är för att någon butik slås ut eftersom vi inte 

känner till deras ekonomiska situation idag, men butikerna kommer helt klart att påverkas 

omsättningsmässigt av den ökade konkurrensen från de nya etableringarna och i 

förlängningen kan det medföra att de flyttas eller läggs ned 

Det finns också en risk att någon butik i Östersunds centrum (ICA, Konsum eller Hemköp) 

kan behöva slå igen eftersom det idag finns en relativt hög butikstäthet där. Detta innebär att 

invånarna kan få färre butiker att välja mellan, men de inte får avsevärt längre till närmaste 

butik. 

Coop Forum och Willys kommer sannolikt att få minskad omsättning initialt och förmodligen 

till viss del även senare. Detta beror på att både ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge 

har ett stort och brett utbud av dagligvaror precis som Coop och Willys och att lika butiker 

slår mot lika. Hur stora dessa omsättningsminskningar blir är en funktion av hur väl butikerna 

lyckas möta den nya konkurrensen genom att utveckla sitt erbjudande i form av service, 

prisnivå, kvalitet med mera. 

Även andra livsmedelsbutiker i Östersunds kommun kan få en minskad omsättning eller till 

och med slås ut på grund av konkurrensen från de nya etableringarna. I Torvalla och 

Odenslund finns idag endast en dagligvarubutik i respektive område. Den ökade konkurrensen 

från ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär sannolikt att butikerna i Torvalla och 

Odenslund får en minskad omsättning. Om en butik redan idag har problem med dålig 

lönsamhet kan det leda till att den blir tvungen att lägga ned verksamheten. Detta skulle i så 

fall innebära att de som bor i Torvalla eller Odenslund blir utan en lokal dagligvarubutik och 

blir tvungna att åka längre till närmaste butik. En butiksnedläggning i Torvalla eller 

Odenslund innebär därmed en klart försämrad tillgänglighet för de boende i området. Det är 

svårt att säga om en butik kommer att överleva eller inte baserat på omsättningsminskningen. 

Detta beror på att vi inte vet något om butikens nuvarande lönsamhet och att butikens framtid 

är starkt beroende av hur väl den, genom lokal anpassning av sortiment, service med mera, 

lyckas med att utveckla sitt erbjudande som områdesbutik och ett fungerande komplement till 

de nya etableringarna i Lillänge och stadsdel Norr. De erfarenheter HUI har från liknade 

situationer visar att i de fall en bostadsområdesbutik slås ut av en ny etablering är det nästan 

alltid frågan om fall då det från början finns två butiker i området. Det som händer vid 

etablering av en ny stor butik i kommunen är att en av bostadsområdesbutikerna slår igen och 

att den andra blir kvar. Det finns också ett så pass stort lokalt kundunderlag i Torvalla och 

Odenslund att det finns goda möjligheter att överleva för dagligvarubutikerna i dessa 

områden. 

ICA Kvantum i Odensala kommer naturligtvis att känna av den nya konkurrensen, men enligt 

HUI föreligger ingen risk för att den ska behöva slå igen som en direkt konsekvens av 

konkurrensen från de nya etableringarna. 

För de som bor i Lugnvik innebär etableringen av ICA Maxi att de får cirka 3 kilometer 

närmare till en riktig dagligvarubutik, eftersom det idag endast finns en bensinstation som 

säljer dagligvaror. 

Lidl påverkas ytterst lite eftersom de har ett så pass begränsat utbud att det är svårt för 

kunderna att göra alla sina inköp av dagligvaror i dessa butiker utan butiken fungerar mer som 

ett komplement till vanliga livsmedelsbutiker. 

Etableringen av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär att utrymmet för 

ytterligare nyetableringar inom Östersunds dagligvaruhandel är mycket litet. Det finns


sannolikt endast utrymme för etablering av enstaka små bostads- eller trafikorienterade 

dagligvarubutiker. 

4.6.3 Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i omkringliggande 

kommuner 

Scenario 1 

För dagligvaruhandeln i övriga kommuner i upptagningsområdet innebär konkurrensen från 

de nya etableringarna sannolikt inte så stora konsekvenser då de nya etableringarna att hämtar 

köpkraft från i första hand Östersunds kommun och att det främst är butiker som liknar de nya 

etableringarna som påverkas. I de omkringliggande kommunerna finns i huvudsak 

bostadsnära och relativt små dagligvarubutiker och de har oftast läget och inte utbudet som 

främsta konkurrensmedel mot större butiker. Dock kan enstaka butiker få en minskad 

omsättningstillväxt eller minskad omsättning om de ligger geografiskt nära de nya 

etableringarna. 

4.6.6 Positiva konsekvenser av en utbyggd dagligvaruhandel i Östersunds kommun 

Att någon eller några aktörer påverkas negativt av konkurrensen från en ny aktör innebär inte 

automatiskt att slutsatsen blir att aktören inte ska tillåtas att etablera sig. Det finns även en hel 

del positiva konsekvenser av en utbyggd dagligvaruhandel för företagen och inte minst för 

medborgarna i en kommun eller region. 

Det finns många studier som visar att en utbyggd dagligvaruhandel i form av nya etableringar 

kan vara positivt för den övriga dagligvaruhandeln i en kommun eller region. En utbyggd 

handel med en effektiv konkurrens kan även ge positiva effekter för medborgarna i 

kommunen eller regionen. 

Nyetableringar kan leda till prispress, press på andra aktörer att bli mer konkurrenskraftiga 

och till en ökad innovationsgrad i handeln. Resultat tyder på att etableringar av stormarknader 

leder till att produktiviteten ökar för den genomsnittliga butiken och de butiker som är minst 

effektiva. 

5 SLUTSATSER 

5.1 SCENARIO 1 

Dagligvaruhandeln 

Köpkraften i Östersunds kommun år 2012 räcker inte för tillväxt inom den befintliga handeln 

om de nya etableringarna ska nå upp i förväntade omsättningsnivåer. Detta betyder att 

etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge leder till omfördelningseffekter 

inom kommunens dagligvaruhandel. Det är främst dagligvarubutiker i Östersunds kommun 

som kan komma att påverkas av den ökade konkurrensen från de nya etableringarna. Eftersom 

påverkan blir större ju större likhet det finns mellan butikernas utbud och koncept, är det 

främst större dagligvarubutiker som påverkas. Det finns risk för att någon eller några butiker i 

kommunen kan behöva stänga och det är sannolikt att några butiker får en minskad 

omsättning. 

För dagligvarubutiker i omkringliggande kommuner blir påverkan inte lika stor, men det kan 

hända att butiker som ligger geografiskt nära de nya etableringarna i Östersund och som har 

ett likartat utbud och koncept får en minskad omsättning.


5.2.1 Kommentarer till scenarierna 

… … Frågan är dock vad som händer om det etableras ännu en stor dagligvarubutik i 

kommunen, det vill säga vilka de samlade effekterna blir. Analysen visar att de samlade 

effekterna till viss del beror på hur stor butiken i Lillänge blir. Ju större butik, desto mer 

köpkraft behöver tas från den befintliga handeln och desto större blir därmed 

omfördelningseffekterna inom handeln i Östersunds kommun och de omkringliggande 

kommunerna. För att undvika allt för kraftiga samlade effekter i ett initialt skede, kan det 

vara klokt bygga dagligvarubutiken i Lillänge i två etapper. Om butiken i Lillänge får en 

försäljningsyta runt 3 000 kvadratmeter i den första etappen kan man göra en utvärdering av 

effekterna innan beslut fattas 

5.3 VAD INNEBÄR KONSEKVENSERNA FÖR HANDELN FÖR 

INVÅNARNA I ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER 

Etableringarna av två stora dagligvarubutiker i Östersund innebär att konkurrensen på 

dagligvarumarknaden hårdnar. En god konkurrens leder normalt till lägre priser för 

medborgarna. De nya etableringarna innebär också att invånarna i Östersund och 

omkringliggande kommuner får ett större urval av dagligvarubutiker med ett stort utbud än de 

tidigare haft. 

En utbyggnad av dagligvaruhandeln i Östersund leder till ökad konkurrens på 

dagligvarumarknaden. Som nämnts tidigare leder detta i första hand till att en del butiker kan 

få en minskad omsättningstillväxt och i andra hand att några får en minskad omsättning. Det 

dock inte säkert att alla butiker klarar den nya konkurrensen. Om någon butik tvingas lägga 

ned kan det få negativa konsekvenser för ett begränsat antal av medborgarna i 

upptagningsområdet. Det kan bli så att en del människor får längre till sin närmaste butik eller 

mer troligt att de får ett mindre utbud av butiker i sin närhet. 

Om den sista butiken i ett bostadsområde slås ut får det stora konsekvenser för de boende i 

området eftersom de då tvingas åka längre för att handla dagligvaror. HUI:s analys av vilka 

butiker som riskerar att slås ut visar dock att det främst handlar om butiker i områden där det 

idag finns mer än en butik. Utslagningen av en enskild butik innebär då att tillgängligheten 

minskar i form av valmöjligheter, men inte i form av väsentligt ökat avstånd. 

Eventuella nackdelar med en utbyggnad av dagligvaruhandeln i form av en eventuell 

utslagning av enskilda butiker måste också vägas mot att invånarna får lägre matpriser och att 

de butiker som klarar konkurrensen förmodligen gör det tack vare att de blir bättre på att 

erbjuda service, kvalitet, lokal anpassning av sortiment med mera.

§ 16, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Reservationmp och v.doc 

Reservation ärende 7, KS 110301. MP och V 

Härmed reserverar sig Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet mot beslutet att anta 

detaljplanen enligt tjänstemannaförslaget 

Vi vill att vardagen för människor ska vara så enkel som möjligt. Man 

ska lätt kunna uträtta sina ärenden och handla mat på väg hem från jobbet eller skolan. Vi vill 

att livsmedelsaffärer och annan service ska ligga där människor bor och jobbar, dit man lätt 

kan ta sig även om man inte äger en bil. Därför är vi helt emot att man placerar stora 

livsmedelsbutiker utanför centrum eftersom det utarmar utbudet av affärer i bostadsnära 

områden eller mindre orter runtom i kommunen. 

Vi arbetar idag med ett levande centrum med utveckling av Stortorget, Badhusparken etc. då 

känns det paradoxalt att förlägga livsmedelhandel i utkanten av staden vilket utgör 

stor risk för de mindre livsmedelshandlarna i centrala staden. 

De delar av kommunen som är landsbygd, ett antal orter, löper risk att mista sina 

livsmedelsbutiker om ytterligare en etablering av en stormarknad görs i Lillänge. Detta har 

hänt om man blickar tillbaka inte allt för många år. 

Då detta handlar om en plan vilken syftar till att sätta upp ramarna för framtida verksamheter 

bör man behandla den så att vi strävar efter ett modernt samhälle som inte baseras på bilresor 

och externa köpcentra. 

Vi skall i framtiden ha en kommun med attraktiva bostadsområden både i centrum och på 

landsbygden som erbjuder god service och hög livskvallitet. 

Karin Thomasson, Miljöpartiet de gröna 

Stefan Konradsson, Vänsterpartiet

§ 17, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 321/2011 

Personalpolitiska mål 2012 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 321-2011 

För att kunna tillgodose organisationens behov av kompetens är det ytterst 

viktigt att bedriva en aktiv personalpolitik. Personalpolitiken bör sträva efter 

att Östersunds kommun ska leva upp till rollen som en god arbetsgivare 

och vara en attraktiv arbetsplats, både för redan anställda men också för att 

klara framtidens stora behov av personalrekrytering. De föreslagna målen 

utgår från strategiskt viktiga områden i sammanhanget. 


Personalutskottet 2011-02-21, § 4 


MBL-protokoll 2011-02-18 



1. Följande personalpolitiska inriktningsmål fastställs för 2012: 

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, 

trivsel och arbetsglädje. 

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder 

utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden. 

Östersunds kommun har arbetsplatser där alla medarbetare värderas lika 

och ges samma möjligheter till utveckling och goda arbets- och anställningsförhållanden. 

2. Följande kommunövergripande personalpolitiska effektmål fastställs för 

2012: 

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 5,5 %. 

Värdet på medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex(NMI) bibehålls 

eller förbättras jämfört med värdet 2011. 

Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ökar jämfört med 2010. År 

2015 är ambitionen att andelen uppgår till samma andel som befolkningen i 

Östersunds kommun. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-07 Dnr 321-2011 

Regina Stenlund 












Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen 










2012: 









www.ostersund.se

§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-07 Dnr 321-2011 

Bakgrund 

Arbetet för att nå de personalpolitiska målen är ett långsiktigt arbete. Inriktningsmålen 

för 2011 föreslås gälla även för 2012, med ett effektmål för varje 

inriktningsmål. Att bedriva en medveten och aktiv personalpolitik är strategiskt 

viktigt för att tillgodose organisationens behov av kompetens. Under 

den närmaste tioårsperioden kommer Östersunds kommun att behöva rekrytera 

ca 4000 nya medarbetare. I det sammanhanget är det viktigt att kommunens 

personalpolitik också fortsättningsvis fokuserar på att utveckla 

kommunen som en attraktiv arbetsgivare. 

De föreslagna målen ut går från följande strategiska utvecklingsområden: 

Arbetsmiljö och hälsa 

Östersunds kommun ska sträva efter en arbetsmiljö som skapar förutsättningar 

för våra medarbetare att vara friska, att trivas, utvecklas och kunna 

göra ett gott arbete. Kommunen har sänkt sin sjukfrånvaro markant under 

de senaste åren. Att fortsätta arbeta för sänkta sjuktal är centralt men i sammanhanget 

är det också viktigt att flytta fokus från efterhjälpande till förebyggande 

och främjande insatser. 

Personal- och kompetensförsörjning 

Personal- och kompetensförsörjning handlar om att attrahera, rekrytera, utveckla 

och behålla medarbetare. Utbildningsnivån i kommunerna har blivit 

allt högre under de senaste åren och Östersunds kommun är inget undantag. 

I konkurrens med andra arbetsgivare är det av yttersta vikt att vara en så attraktiv 

arbetsgivare att vi lyckas attrahera och rekrytera medarbetare med 

den kompetens organisationen behöver. Att våra befintliga medarbetare är 

nöjda är en förutsättning för att vi ska få behålla dem och också den viktigaste 

signalen på hur väl vi lyckas vara en attraktiv arbetsgivare som kan attrahera 

nya medarbetare. 

Likabehandling 

Att vara en attraktiv arbetsgivare förutsätter en likvärdig syn på och behandling 

av alla människor. Mångfald i våra verksamheter skapar utveckling 

och ger tillgång till olika perspektiv och kunskap samt större förståelse 

för och bättre kommunikation med brukare, elever och kunder. 

Ur ett personalförsörjningsperspektiv är det av yttersta vikt att vi nyttjar den 

arbetskraftsresurs som finns på arbetsmarknaden för att kunna bemanna organisationen. 

Den kommande generationsväxlingen innebär att vi kommer 

att ha ett stort rekryteringsbehov och vi värdesätter den kompetens som en 

jämn ålders- och könsfördelning samt etnisk och kulturell mångfald tillför. 

Ett strategiskt område som genomsyrar samtliga övriga områden är ledaroch 

medarbetarskap. Att aktivt utveckla ledaroch medarbetarskapet är en 

förutsättning för att nå fastställda mål. Med fokus på föreslagna strategiska 

utvecklingsområden och mål ska Östersunds kommun bedriva en aktiv personalpolitik 

för att fortsätta utvecklas som en attraktiv arbetsgivare. 



www.ostersund.se

§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-07 Dnr 321-2011 


Bengt Marsh 


Anne Vågström 

Personalchef 

Utdrag till kommundirektör, personalchef och alla nämnder/styrelse 



www.ostersund.se

§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: MBL-protokoll 2011-02-18

§ 17, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 4, POU 2011-02-21 13.00 


PROTOKOLL 

Personalutskottet 

2011-02-21 Dnr 321-2011 










Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen 










2012: 







_____ 



www.ostersund.se

§ 18, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 327/2011 


2011-02-07 Dnr 327-2011 

Vård- och omsorgsnämndens resultat 2010 

Vård och omsorgsnämnden redovisar underskott med 30 mnkr för 2010 års 

verksamhet. Nämnden har i ett beslut den 1 februari begärt tilläggsanslag 

med 16 mnkr för 2011 avseende LSS-verksamheten. I nämndens detaljbudget 

2011 har man angett att det inte finns någon reserv avsatt för eventuella 

straffavgifter. Risken för sådana avgifter kan inte uteslutas och kommunstyrelsen 

har att agera utifrån sin uppsiktsplikt. 




1. Vård och omsorgsnämnden uppmanas att omgående vidta konkreta åtgärder 

för att nämndens utfall 2011 ska rymmas inom tilldelad budget. 

2. Nämnden uppmanas att utveckla en mer noggrann månadsrapportering 

av nämndens kostnader och intäkter. 



1. Vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att vidta konkreta åtgärder för 

att nämndens kostnader 2011 ska rymmas inom tilldelad budget. 

2. Åtgärdsplan och redovisning av verkställande av åtgärdsplan ska redovisas 

löpande till kommunstyrelsen. 

_____ 

Utdrag till vård och omsorgsnämnden, vård och omsorgsförvaltningen, 

kommunledningsförvaltningen 



www.ostersund.se

§ 18, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-07 Dnr 327-2011 



Vård- och omsorgsnämndens resultat 2010 

Vård och omsorgsnämnden redovisar underskott med 30 mnkr för 2010 års 

verksamhet. Nämnden har i ett beslut den 1 februari begärt tilläggsanslag 

med 16 mnkr för 2011 avseende LSS-verksamheten. I nämndens detaljbudget 

2011 har man angett att det inte finns någon reserv avsatt för eventuella 

straffavgifter. Risken för sådana avgifter kan inte uteslutas och kommunstyrelsen 

har att agera utifrån sin uppsiktsplikt. 





1. Vård och omsorgsnämnden uppmanas omgående vidta konkreta åt gärder 

för att nämndens utfall 2011 ska rymmas inom tilldelad budget. 

2. Nämnden uppmanas utveckla en mer noggrann månadsrapportering av 

nämndens kostnader och intäkter. 


1. Vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att vidta konkreta åtgärder för 

att nämndens kostnader 2011 ska rymmas inom tilldelad budget. 

2. Åtgärdsplan och redovisning av verkställande av åtgärdsplan ska redovisas 

löpande till kommunstyrelsen. 

Bakgrund 

Vård och omsorgsnämnden redovisar för 2010 ett underskott med 30 miljoner 

kronor. I ett beslut om detaljbudget som nämnden fattade den 1 februari 

framgår att nämnden räknar med tilläggsanslag med 16 miljoner för LSSverksamheten. 

I vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag redovisas 

att det inte finns någon buffert för nya straffavgifter (vilket torde vara 

högst sannolikt att det kommer nya förelägganden). Risken för att inte heller 

budget 2011 kommer att hålla är stor enligt kommunledningsförvaltningens 

bedömning. 



www.ostersund.se

§ 18, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-07 Dnr 327-2011 

Vård och omsorgsnämnden har inte tagit något aktivt beslut om uppdrag att 

genomföra åt gärdsplan för att kostnaderna för nämndens verksamhet ska 

rymmas inom budget 2011. 

Enligt nämndens reglemente 6 § (beslutat av fullmäktige) gäller: 

”Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige och kommunstyrelse rapportera 

hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under 

budgetåret. 

Inget överskridande accepteras av någon nämnd eller styrelse. Det är fastställd 

budget som gäller och varje nämnd/styrelse har ansvar för att detta 

följs. 

Om nämnden upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att ske, 

ska nämnden omedelbart besluta om åtgärder för att minska kostnaderna 

och redovisa detta till kommunstyrelsen.” 

Någon konkret redovisning av åtgärder har nämnden ej redovisat för kommunstyrelsen. 

Styrelsen har därför i sin uppsiktsplikt att uppmana nämnden 

att vidta konkreta åtgärder samt att uppmärksamma fullmäktige på den risk 

för budgetunderskott 2011 som föreligger. 

Vård och omsorgsförvaltningen har inför budgetarbetet 2012 redovisat ett 

antal besparingsförslag. Ett antal av dessa förslag kan genomföras redan 

2011 som ett sätt att omgående minska nämndens kostnader. Förslagen avser 

bl a färre timanställda, administrativa rutiner men även gruppboende 

och regler kring val av särskilt boende. 

I sammanhanget konstaterar kommunledningsförvaltningen att nämndens 

uppföljning per augusti var en mer positiv prognos än det nu redovisade resultatet. 

Även den månadsrapport som finansutskottet tog del av vid sitt decembersammanträde 

visade inte ett ekonomiskt utfall som antydde ett underskott 

med 30 mnkr. Inte heller förvaltningsledningens muntliga rapport 

vid utskottsmötet innehöll sådan information. Det torde vara ett utvecklingsarbete 

för förvaltningen att utveckla en mer noggrann månadsrapportering 

som omfattar kostnaderna för färdigbehandlade patienter och även 

eventuella straffavgifter så snart kunskap finns om risken för sådana kostnader. 


Bengt Marsh 


Utdrag till vård och omsorgsnämnden, vård och omsorgsförvaltningen, 

kommunledningsförvaltningen. 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 

ON: 118/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 118 - 2011 

Begäran om tilläggsanslag för vård- och omsorgsnämnden 

Vård och omsorgsnämnden har till kommunfullmäktige lämnat en begäran 

om tilläggsanslag 2011med 16 miljoner kronor för kostnadsökningar inom 

LSS verksamheten. Nämnden redovisar för 2010 års verksamhet ett underskott 

med 30 miljoner kronor och redovisar nu behov av utökad budgetram 

för 2011. 




Vård och omsorgsnämndens protokollsutdrag 2011-02-01 

Vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-19 

Yrkande 

Pär Jönsson, m: En extern utredning tillsätts som utreder och analyserar 

vård- och omsorgsnämndens ekonomi. Jämförelse med andra kommuner 

och privata utförare ska ske. En fullständig analys av ledning, styrning och 

ekonomirapportering ska genomföras. 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen 

antar detta. 


En extern utredning tillsätts som utreder och analyserar vård- och omsorgsnämndens 

ekonomi. Jämförelse med andra kommuner och privata utförare 

ska ske. En fullständig analys av ledning, styrning och ekonomirapportering 

ska genomföras. 



1. Vård- och omsorgsnämndens beviljas ramtillskott avseende LSS verksamhet 

2011 med 12,2 miljoner kronor att finansieras inom kommunens 

budgeterade ökning av rörelsekapitalet 2011. 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 

ON: 118/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 118 - 2011 

2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att slutföra uppdraget att i 

samverkan med kommunstyrelsen ta fram förslag till kriterier som ska ligga 

till grund för bedömning av omfattning och typ av ökad vårdtyngd inom 

LSS-verksamheten. 

3. Ställningstagande i frågan om ramtillskott 2012 – 2014 behandlas i ärendet 

om budgetdirektiv. 

_____ 


Oppositionen använder, med facit på hand, argument som dålig koll vilket 

är ett påstående som inte stämmer med verkligheten. Dessutom är det ett 

anmärkningsvärt påhopp eftersom opposition haft samma information som 

majoritet och inget annat yrkande har funnits vare sig i vård- och omsorgsnämnd 

eller i finansutskott. Att ha bra koll innebär att man väger behoven 

mot de insatser som görs. Strävan är att nå jämvikt för då används resurserna 

på det optimalaste sättet för såväl underskott som överskott i boendeplatser 

påverkar ekonomin negativt. Under förra mandatperioden invigdes två 

nya äldreboenden och beslut om ett tredje fattades. För ett och ett halvt år 

sedan, när äldreboendet Fältvägen invigdes, var det jämvikt i förhållandet 

antalet äldre och antalet platser. Den utveckling som därefter skett är inte att 

antalet äldre ökat. Det som skett är att behovet av hjälp och stöd ökat vilket 

är en utveckling som inte känns igen över tid. Om vi idag skulle ha haft effekt 

på fler boendeplatser skulle beslut om ytterligare ett boende fattats i 

samband med att Fältvägen invigdes och ingen kö till särskilt boende förelåg. 

Nämnden har, såväl majoritet som opposition, haft den information som var 

tillgänglig och inget politiskt parti eller block har ifrågasatt den informationen 

och inte heller haft anledning att föreslå andra lösningar. Så sent som i 

december rapporterades till nämnden ett befarat underskott på 5 miljoner 

som i bokslutet slutade på drygt 30 miljoner en utveckling som naturligtvis 

inte är acceptabel. Merparten är dock kostnader som härrörs till särskilda 

avgifter till stat och landsting, krav som kom i slutet av året. Medarbetare i 

såväl den kommunala organisationen som den privata har gjort ett fantastiskt 

arbete i att möta en ökad efterfrågan. Särskilt hemtjänsten har varit hårt 

belastad. Revisorerna planerar att genomföra en granskning vilket jag, som 

tidigare ordförande, välkomnar. Jag anser att kommunstyrelsen bör invänta 

den granskningen innan stora resurser läggs på en extern utredning. 




www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-19 Dnr 118 - 2011 

Olliann Lundberg 

Christina Westman 



Begäran om tilläggsanslag för Vård och omsorgsnämnden 





för 2011. 










2. Vård- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att slutföra uppdraget att i 

samverkan med kommunstyrelsen ta fram förslag till kriterier som ska 

ligga till grund för bedömning av omfattning och typ av ökad vårdtyngd 

inom LSS-verksamheten. 

3. Ställningstagande i frågan om ramtillskott 2012 – 2014 behandlas i 

ärendet om budgetdirektiv. 

Bakgrund 

Vård och omsorgsnämnden har den 1 februari 2011 lämnat in en begäran 

om tilläggsanslag för kostnadsökningar inom LSS verksamheten. LSS är en 

förkortning av ”Lagen om stöd och service till vissa funktionshinder”. 

Nämnden har årligen tillförts tillskott för utökning av LSS boenden (tidigare 

kallat gruppbostäder) För 2011 tillfördes 10,9 Mnkr och i flerårsbudget 

för 2012 ytterligare 10,8 Mnkr och för 2013 12 Mnkr. Utöver det tillförs 

nämnden årligen tillskott för daglig verksamhet LSS med 1 Mnkr per år. 

Nämndens totala ramökning för 2011 uppgår till 17,4 Mnkr där 9,6 Mnkr 

avser så kallade demografiskt tillskott beroende av utvecklingen av antalet 

äldre brukare. 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-19 Dnr 118 - 2011 

I vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag beskrivs vad som 

krävs för att nämnden ska kunna tillgodose redan fattade beslut gällande 

LSS boende nämligen att under 2011 skulle behöva färdigställa ytterligare 4 

boende (ca 20 lgh) utöver de tre som nämnden fått ramtillskott för. 

Vård och omsorgsförvaltningen gör dock bedömningen att det under 2011 

inte är möjligt att starta ytterligare LSS-boenden utöver de tre som planeras. 

2005 gjorde vård- och omsorgsnämnden en framställan (dnr.1182 – 2004) 

om tilläggsanslag för vårdtyngdsökning inom LSS, med 2,5 Mnkr. De orsaker 

som då angavs till uppkommet behov är i stora delar de som nu anges. 

Det som skiljer är att behoven har ökat både till att beröra fler verksamhetsområden 

inom LSS och till totalsumma. 

Kommunfullmäktige tog vid det tillfället (28 april 2005, Dnr 411-2005) beslutet 

att vård- och omsorgsnämnden beviljades ramtillskott för redovisad 

vårdtyngdsökning avseende 2005. Nämnden gavs också uppdraget att i 

samverkan med kommunstyrelsen ta fram förslag till kriterier som skulle 

ligga till grund för bedömning av omfattning och typ av vårdtyngd LSS 

verksamheten. Med en sådan modell skulle nämnden kunna få utökad ram 

för påvisad vårdtyngdsökning. Detta uppdrag har nämnden inte slutfört. 

Vård och omsorgsnämnden/förvaltningen redovisar att man tidigare klarat 

kostnadsökningarna inom LSS genom det årliga ramtillskott till utökning av 

LSS boende som tillskjutits. Budgetöverskott har funnits eftersom man inte 

kunnat tillgodose byggandet av boende i den takt som motsvarat budgetramen. 

Nu anger nämnden/förvaltningen i sin begäran att kostnaderna för LSS 

verksamheten ökat under 2010 i en sådan omfattning att den inte kunde 

täckas inom befintlig ram. En anledning är att nämnden byggt boenden i 

den takt så att man numera ligger i fas med planerade antal för respektive 

år. 

Vård och Omsorgsnämndens kostnader för LSS-verksamheten redovisas i 

nedanstående tabell. 

Kostnader (Mnkr) 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

284,8 304,2 319,6 340,7 356,8 380,6 

Ramuppräkning inkl. ramtillskott (Mnkr) 

302,7 320,4 338,6 357,5 373,7 

Diffe rens 6,9 

Besparingar (Mnkr) 2009 2010 

3,0 11,0 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-19 Dnr 118 - 2011 

Kostnaderna är med prisuppräkning 58,4 miljoner kronor högre 2010 jämfört 

med 2005. Nämnden har under samma period fått tillskott till budgetram 

för boenden, ökad vårdtyngd och daglig verksamhet med totalt 51,5 

miljoner kronor. Kostnadsökningen överstiger därför ramtillskotten med 6,9 

miljoner kronor. Denna summa skulle kunna vara det logiska behovet av 

tilläggsanslag. 

Nämnden har redovisat föreslag till besparingar inom LSS-verksamheten 

2009 och 2010 med totalt 11 miljoner kr. Enligt budget 2009 skulle verksamhetsutveckling 

inom LSS-verksamheten generera kostnadsminskning 

med 3 miljoner kronor. I budget 2010 har nämnden redovisat besparing dels 

genom konkurrensutsättning av LSS-verksamheter (1 miljon) och dels översyn 

av LSS-verksamheten genom införandet av behov/bemanning (7 miljoner) 

d.v.s totalt 8 miljoner kronor lägre kostnader. Om man lägger samman 

summan för nämndens budgeterade besparingar 2009 och 2010 med den 

differensen mellan verksamhetens kostnadsutveckling och beviljade ramuppräkning, 

skiljer i stort den summa som nämnden begär som tilläggsanslag. 

. 

Kommunledningsförvaltningen har inte fått en fullständig redovisning om 

de beslutade besparingarna också har genomförts och gett budgeterad kostnadssänkning 

inom verksamheten. Förvaltningen har redovisat att budgettilldelningen 

till verksamheten sänkts med beslutad besparing. Någon redovisning 

av att konkreta åtgärder vidtagits för att också sänka kostnaderna 

har inte erhållits ännu. Om inte verksamhetens kostnader sänks har nämnden 

endast gjort en sänkning av sin budgetmarginal vilket ökar risken för ett 

budgetöverskridande. 

Vård och omsorgsnämnden begär tilläggsanslag för följande insatser: 

Vård och omsorgsförvaltningen har i sin tjänsteskrivelse daterad 19 januari 

beskrivit kostnadsökningarna inom LSS enligt nedan (Mnkr). 

1. Utökade behov 10,7 

2. LSS boende för lågt ramtillskott 

befintliga nystartade 5,0 

3. tillsyn över 12 år 0,8 

4. Kontaktperson 1,0 

5. Personlig ass kommunal 2,3 

6. Personlig ass LASS 2,0 

7. Korttidsvistelse 1,0 

Summa 22,8 

Vård och omsorgsförvaltningen anger att några av ovanstående kostnadsökningar 

inte är av strukturell karaktär och därför anser att ett rimligt tillskott 

är 16 Mnkr (som exempel har förändrad vårdform för en person inneburit 

att kostnaden minskat under utökade behov). 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-19 Dnr 118 - 2011 

Utökade behov. Förvaltningen anger som exempel att personer och vårdbehoven 

ökat för tex. individer med stora och komplexa behov (dygnet runt 

tillsyn), personer som blivit äldre och inte orkar vara på dagverksamhet och 

kräver personalstöd i boendet även under dagtid. En ökning har också skett 

av personer med lätt utvecklingsstörning men med social problematik som 

behöver insatser. Nämnden får också stå för elevhemsboende på annan ort, 

det gäller få personer men kostnaderna kan bli höga. 

Denna kostnadsökning - utökade behov ligger inom ramen för vad nämnden 

fått i uppdrag att ta fram kriterier för vad som ev. kan ge ramtillskott gällande 

ökad vårdtyngd (KF beslut 28 april 2005). Behovet av en tydlig modell 

för mätning av vårdtyngd torde vara en förutsättning för en effektiv 

konkurrensutsättning. 

LSS boende för lågt ramtillskott befintliga nystartade. Vård och omsorgsförvaltningen 

anger att de faktiska kostnaderna för LSS boenden är högre 

än det man hittills fått ramtillskott med, vilket är 3,5 Mnkr. Varje LSS boende 

anges nu kosta 4,5 Mnkr.(drift och hyra) d.v.s. en kostnadsökning med 

28 %. Förvaltningen redovisar att de 5 LSS boenden som färdigställts under 

2009 – 2010 har uppgått till ca 4,5 Mnkr/per enhet vilket förklarar behovet 

av ramtillskott på 5 Mnkr. Det tillskott för 3 LSS boende som nämnden tillförs 

medel för 2011 är på 3,5 Mnkr per boende. Vård- och omsorgsförvaltningen 

anger att den ramen kan hållas 2011 p.g.a. boendena färdigställs senare 

vid olika tillfällen under året och att det då inte blir helårseffekt för 

driftkostnaderna. 

• Kostnadsutvecklingen anges bero på att fleras behov tillgodoses 

inom ramen för respektive LSS boende i och med att servicelägenheter 

kopplas till den så kallade gruppbostaden. 

• Vissa kostnadsökningar beror på att nämnden de senaste åren byggt 

egna hus på grund av att det under några år inte byggts flerfamiljshus 

i tillräcklig omfattning som kunnat nyttjas för LSS boende. 

Vård- och omsorgsförvaltningen har tidigare beskrivit att boendefrågan löses 

med andra typer av LSS boende idag än genom rena gruppbostäderna 

om 4 lägenheter. Det är vanligt att man till den så kallade gruppbostaden 

kopplar ett antal servicelägenheter, och då kan kostnaden för dessa lägenheter 

varierar mellan olika tillfällen och boende. En redovisning per år kan 

behöva göras för kostnader per LSS boende beroende på vilken sammansättning 

de olika boenden har. I stället för nuvarande rutin att ge nämnden 

ramökning med ett schablonbelopp per LSS boende och år bör en annan 

modell övervägas som bättre stämmer mot kostnaderna för faktiskt framtagna 

LSS bostäder. 

Tillsyn över 12 år –insatsen verkställs av Gymnasieförbundet men finansieras 

inom vård och omsorgsnämndens ram. Antalet personer med insatsen 

har ökat varje år från att 2005 ha berört 11 personer till att 2010 gälla 19 

personer. Ursprungligen fick nämnden tillskott med 1,25 Mnkr från 2006 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-19 Dnr 118 - 2011 

års budget och framöver till att nu uppgå till en kostnad om 2,0 Mnkr en 

ökning med drygt 0,75 Mnkr. Kostnadsökningen kan hänföras till ökat antal 

personer som har insatser. 

Kontaktperson - Insatsen kontaktperson ligger inom de insatser som de 

som tillhör LSS personkrets kan beviljas. Det bör till stor del gå att förutse 

som behov och kostnad för nämnden. Att man lyckas rekrytera kontaktpersoner 

är ju glädjande både för de personer det gäller och för kommunen 

som slipper betala vite/särskild avgift för icke verkställda beslut. 

Personlig assistans - Vad gäller ökade kostnader för Personlig assistans 

som faller inom kommunens ansvar (utifrån gällande lagstiftning) och Personlig 

assistans som försäkringskassan beslutar om så ligger det utom möjlighet 

för förvaltningen att påverka. 

Korttidstillsyn –Den ökade kostnaden för korttidstillsyn är kopplade till 

ökade väntetider till boende vilket får ses som en naturlig effekt av det tillstånd 

som råder, med 27 personer i kö för LSS boende varav 15 personer 

har väntat ett år eller längre utan att få erbjudande. 

Nämndens verksamhetsberättelse till fullmäktige i årsredovisning 2010 

Kommunledningsförvaltningen har nyligen fått en reviderad version av 

nämndens verksamhetsberättelse för 2010 års verksamhet. Verksamhetsberättelsen 

är det dokument där nämnden ska redovisa till fullmäktige som en 

del i kommunens totala årsredovisning. Enligt detta senare dokument ges en 

delvis avvikande beskrivning av budgetavvikelser 2010 (tkr). 

1. Ökade brukarbehov och fler brukare 

inom LSS-boende 6,0 

2. Kostnader för personlig assistans 1,0 

3. Korttidsvistelse 1,0 

4. Kontaktpersoner 1,0 

5. Tillsyn över 12 år 0,4 

6. Viten för icke verkställda beslut 2,8 

Summa 12,2 

Kommunledningsförvaltningens bedömning är, efter dialog med vård och 

omsorgsförvaltning, verksamhetsberättelse/bokslut 2010 och arbetsmaterial 

gällande vård och omsorgsnämndens resultat, att vård och omsorgsnämnden 

är i behov av ramtillskott för att kunna nå en budget i balans 2011. 

Kommunledningsförvaltningen har dock svårt att föreslå ett större 

tilläggsanslag till LSS-verksamheten än det belopp som nämnden redovisar 

som budgetöverskridande för 2010 d.v.s 12,2 miljoner kronor i stället för 

av nämnden begärda 16 miljoner kronor. 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-19 Dnr 118 - 2011 

Av vård- och omsorgsnämndens/-förvaltningens redovisning framgår att 

underskottet 2010 i stora delar är kopplat till verksamhet gällande äldreomsorg 

i form av brist på särskilt boende, ökade kostnader för utskrivningsklara, 

ökad hemtjänstbehov och korttidsverksamhet. LSS verksamheten nämns 

i mindre omfattning som bidragande orsak till nämndens underskott. 

Om samma utveckling gäller under 2011 måste åtgärder omgående vidtas 

för att nämndens ekonomi ska förbättras eftersom inget nytt särskilt boende 

färdigställs förrän hösten 2012. 

Det finns stora behov av att kunna mäta ökad vårdtyngd inom LSSverksamheten 

och vård och omsorgsnämnden bör ges i uppdrag att slutföra 

det uppdrag nämnden fick 2005 att ta fram förslag till kriterier som ska ligga 

till grund för bedömning av omfattning och typ av ökad vårdtyngd inom 

kommunens LSS-verksamhet. 

I förslag till besparingsåt gärder 2012 har vård- och omsorgsförvaltningen 

redovisat alternativa strukturella åtgärder inom LSS-verksamheten. Dessa 

åtgärder bör genomföras omgående för att på så sätt omedelbart sänka kostnadsnivån 

inom kommunens LSS verksamhet. 


Bengt Marsh 



Bitr.kommundirektör 

Utdrag till: Vård- och omsorgsnämnden, Marie Sundvisson, 

Börje Hoflin och Lars Backus Vård- och omsorgsförvaltningen 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag VoF 2011-01-19 


2011-01-19 Dnr 118-2011 

Börje Hoflin 

Lars Backus 


Begäran om tilläggsanslag för LSS-verksamhet år 2011 

Vård- och omsorgsnämnden begär tilläggsanslag för kostnadsökningar i 





Vård- och omsorgsnämnden begär hos kommunfullmäktige tilläggsanslag 

under 2011 med 16 miljoner kronor för kostnadsökningar i LSSverksamheten. 

Bakgrund 

I vård- och omsorgsnämndens prognos/delårsbokslut för 2010 bedömdes att 

LSS-verksamheten skulle uppvisa ett underskott om ca sex miljoner kronor. 

Detta uppvägdes dock i prognosen av andra plusposter varför nämnden inte 

begärde några tillskott vid det tillfället. Under senhösten och vintern förvärrades 

situationen inom äldreomsorgen, främst till följd av låg omsättning på 

äldreboendena varför bokslutet för 2010 kommer att uppvisa ett större underskott. 

När det gäller äldreomsorgen får nämnden tillskott för demografiska förändringar. 

Tillfälliga svängningar i utbud och behov påverkar därför enstaka 

års utfall men över tiden bör tilldelade resurser överensstämma med 

uppkommande behov. 

Kostnadsökningarna inom LSS har hittills uppvägts av att förvaltningen erhållet 

ramtillskott för utökningar av LSS-boenden som ej kunnat verkställas. 

Under 2010 var dock den ackumulerade kostnadsökningen för hög för 

att kunna täckas inom befintlig budgetram. Dels var kostnadsökningarna 

höga och dels har planerade boenden kunnat färdigställas i takt med budgettillskotten. 

Behov av LSS-bostad är stort. Den 31 december 2010 redovisar vård- och 

omsorgsnämnden till Socialstyrelsen 27 beslut som inte verkställts inom tre 



www.ostersund.se



2011-01-19 Dnr 118-2011 

månader. Besluten avser gruppbostad eller servicebostad. Socialstyrelsen 

har utifrån nämndens rapportering kvartal 1-3 2010 av ej verkställda beslut 

begärt i 18 ärenden, att förvaltningsrätten ålägger Östersunds kommun att 

betala en särskild avgift enligt 28 a § Lagen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade (LSS) för underlåtenhet att inom skälig tid verkställt beslut 

enligt 9§9 p LSS. Socialstyrelsens yrkande om särskild avgift uppgår 

totalt till ca 6, miljoner kronor. Förvaltningsrätten har ännu inte fattat beslut. 

Vård- och omsorgsnämnden har ett ramtillskott 2011 med 10,5 miljoner 

kronor som motsvarar tre LSS-boenden (12-15 lägenheter). För att nämnden 

ska kunna verkställa redan fattade beslut (inom tre månader) om LSSbostad 

behöver utöver redan beslutade ramtillskott för LSS-bostäder ytterligare 

18 miljoner kronor motsvarande 4 LSS-boenden (20 lägenheter). 

Förvaltningens bedömning är att det under 2011 inte är möjligt att starta ytterligare 

fyra LSS-boenden utöver de tre som nämnden får ramtillskott för 

2011. 

Vård- och omsorgsnämndens nuvarande ramtillskott för ett LSS-boende är 

3,5 miljoner kronor. Resurstillskottet har inte motsvarat den kostnad som 

nämnden haft för nystartade LSS-boenden. Kostnaderna för de fem LSSboenden 

som startat 2009-2010 har uppgått till ca 4,5 miljoner kronor per 

boende. 

Utökade behov inom befintlig verksamhet kan till exempel vara en person 

som bor i LSS-bostad som haft daglig verksamhet men av åldersskäl avslutat 

denna och nu behöver personal dagtid i boendet eller brukare som kortare 

eller längre tider behöver ha vaken personal nattetid. Dessa förändrade 

behov varierar mellan åren. När förvaltningen senast begärde tillskott för 

dessa behov 2005 uppskattades behovet till ca 2,5 miljoner kronor per år. 

Varje ärende om utökning beslutas i Vård- och omsorgsnämnden. 

Från 2007 och fram till och med 2010 har nettokostnadsökningen för dessa 

beslut varit 10,9 miljoner kronor, 2,7 miljoner i snitt per år. 

Vidare har antalet brukare ökat inom tillsyn över 12 år som verkställs av 

Gymnasieförbundet men finansieras inom nämndens budget. Ursprungligen 

fick nämnden tillskott med 1 250 000 (2006 års budget och framåt). Antalet 

brukare har ökat varje år och kostnaden för 2010 uppgår till 2 035 000 kr, 

en ökning med 785 000 kronor. Antalet brukare har ökat från 11 2005 till 

19 2010. 

Under perioden september 2008 till december 2010 har antalet ej verkställda 

beslut om kontaktperson minskat från 112 till 36. Nämnden har i dagsläget 

263 verkställda beslut om kontaktperson. Kostnad för ett verkställt beslut 

är 2 123 kronor per månad. Nämnden följer Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL) rekommendationer för både omkostnadsersättningar och 

arvodesersättningar. 



www.ostersund.se



2011-01-19 Dnr 118-2011 

Även kostnaderna för personlig assistens har ökat pga. fler brukare och för 

att den strikta bedömning som försäkringskassan gör innebär att en större 

andel av kostnaderna faller på kommunen. I några fall avslår kassan på 

grund av att det grundläggande behovet är under 20 timmar i veckan fast 

brukaren har hjälpbehov dygnet runt. Kommunen får då svara för hela kostnaden 

för alla insatser. Kostnaden för kommunal personlig assistans (där 

kassan inte är med och finansierar) ökade från 7,4 miljoner kronor 2007 till 

9,7 miljoner 2010 (dvs. med 2,3 mnkr). 

Den personliga assistans som försäkringskassan delfinansierar har ökat. Där 

svarar kommunen dels för de 20 första timmarna varje månad och dels för 

vikariekostnader och tillfälliga utökningar. För varje brukare är kommunens 

kostnad ca 300 000 kronor. Här har kostnadsökningen varit ca två miljoner 

kronor mellan 2009 och 2010. 

Slutligen har korttidstillsyn vuxna LSS fördubblats under senaste året – en 

kostnadsökning på ca en miljon kronor. Till största delen följer det av väntetiderna 

till boende. 

Vård- och omsorgsförvaltningen har påbörjat ett arbete med att ta fram en 

modell för resursfördelning LSS. Resursfördelnings modellen ska utgå från 

brukarnas behov och vara införd 2012. 

Sammanställning av samtliga kostnadsökningar: 

Kostnadsökningar LSS Tkr 

Utökade behov 10 700 

LSS-boende för lågt ramtillskott 

befintliga nystartade 

5 000 

Tillsyn över 12 år 785 

Kontaktperson 1 000 

Personlig ass kommunal 2 300 

Personlig ass LASS 2 000 

Korttidsvistelse vuxna 1 000 

Summa 22 785 

Med hänsyn till att några av ovanstående kostnadsökningar inte är av strukturell 

karaktär bör ett rimligt tillskott uppgå till 16 miljoner kronor. 

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 

Marie Sundvisson, 

förvaltningschef 

Börje Hoflin, 

chefekonom 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 5, ON 2011-02-01 

PROTOKOLL 1 


2011-02-01 Dnr 118-2011 

Begäran om tilläggsanslag för LSS-verksamhet år 2011 

Vård- och omsorgsnämnden begär tilläggsanslag för kostnadsökningar i 





Nämnden begär hos kommunfullmäktige tilläggsanslag under 2011 med 16 

miljoner kronor för kostnadsökningar i LSS-verksamheten. 

Utdrag till kommunstyrelsen. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet. 



www.ostersund.se

§ 19, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 33, FU 2011-02-21 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-21 Dnr 118 - 2011 

Begäran om tilläggsanslag för vård- och omsorgsnämnden 





för 2011. 










2. Vård- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att slutföra uppdraget att i 

samverkan med kommunstyrelsen ta fram förslag till kriterier som ska 

ligga till grund för bedömning av omfattning och typ av ökad vårdtyngd 

inom LSS-verksamheten. 

3. Ställningstagande i frågan om ramtillskott 2012 – 2014 behandlas i 

ärendet om budgetdirektiv. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 327/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 327 - 2011 

Vård och omsorgsnämndens resultat 2010 – utökning särskilda boenden 

Vård och omsorgsnämnden redovisar för 2010 års verksamhet underskott 

med 30 miljoner kronor. Kommunstyrelsen uppmanade den 17 februari 

nämnden att omgående vidta konkreta åtgärder för att nämndens utfall 2011 

ska rymmas inom tilldelad budget. Ett stort problem har under 2010 varit 

bristen på särskilda boenden med följden att kostnaderna dels för ersättning 

till landstinget för utskrivningsklara patienter har uppgått till 13 miljoner 

kronor dels viten för ej verkställda beslut. Vård- och omsorgsförvaltningen 

har nu redovisat ett alternativ att utvidga pågående projektering av särskilt 

boende på Skogsbruksvägen i Torvalla till dubbla kapaciteten. 



Kalkyl för två boenden 



1. Utförarstyrelsens investeringsbudget 2012 utökas med 60 miljoner kronor 

utöver nuvarande flerårsbudget så att ett särskilt boende med 64 lägenheter 

kan uppföras på Skogsbruksvägen. 

2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen 

utreda alternativa former för hyressättning av särskilda boenden 

att redovisas till kommunstyrelsens budgetberedning i juni 2011. 

_____ 

Utdrag till vård- och omsorgsnämnden, vård- och omsorgsförvaltningen 

Marie Sundvisson, Börje Hoflin 

utförarstyrelsen, tekniska förvaltningen Anne-Katrin Ångnell, Jorma 

Putaansuu, Jan Högberg. 




www.ostersund.se

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: kalkyl två hus 

Bygga mer säbo och växla ut gamla till LSS-gruppboende och eller elevhem 

Kalkylen bygger på att vi bygger två säbon på samma tomt - dvs vi sparar i investering: 

Större delen av projekteringskostnaden 

Del av tomtkostnad (vi utökar marken som förvärvas men inte dubbelt) 

Byggkostnaden blir lägre - större projekt på samma ställe ger mindre kostnader för planering, etablering osv större volymer material kan köpas in) 

Investering ett säbo 32 lgh ( är uppskattat till 60 - 65 mnkr här räknar vi med 65) 

Investering säbo nr 2 32 lgh kan uppskattas till ? 

Antagande 1 behovet av säbo ökar enklaste billigaste och snabbaste sättet att utöka antalet platser 

Antagande 2 behovet av säbo ökar inte fasa ut ineffektiva enheter - ger besparing 

ett litet säbo är ca 75-100 tkr dyrare per brukare och år än ett med "lagom" antal platser 

om vi fasar ut boendena nedan =38 ger det minst 2 850 000,00 kr per år 

Arbets 

miljökrav 

kök 

Antal lgh 

LSS (ca) 

Namn Antal lgh 

Ljungen 9 Ja 5 boende vuxna 

Konditorivägen 9 Ja 6 boende äldre LSS 

Vickervägen 50 13 Nej 8 elevhem 

Myren 7 Ja 6 boende vuxna 

Summa 38 25 obs ca

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 327 - 2011 

BertOlof Åkerström 

Börje Hoflin 


Vård och omsorgsnämndens resultat 2010 – utökning särskilda boenden 

Vård och omsorgsnämnden redovisar för 2010 års verksamhet underskott 

med 30 miljoner kronor. Kommunstyrelsen uppmanade den 17 februari 

nämnden att omgående vidta konkreta åtgärder för att nämndens utfall 2011 

ska rymmas inom tilldelad budget. Ett stort problem har under 2010 varit 

bristen på särskilda boenden med följden att kostnaderna dels för ersättning 

till landstinget för utskrivningsklara patienter har uppgått till 13 miljoner 

kronor dels viten för ej verkställda beslut. Vård- och omsorgsförvaltningen 

har nu redovisat ett alternativ att utvidga pågående projektering av särskilt 

boende på Skogsbruksvägen i Torvalla till dubbla kapaciteten. 



Kalkyl för två boenden 



1. Utförarstyrelsens investeringsbudget 2012 utökas med 60 miljoner kronor 

utöver nuvarande flerårsbudget så att ett särskilt boende med 64 lägenheter 

kan uppföras på Skogsbruksvägen. 

2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen 

utreda alternativa former för hyressättning av särskilda boenden 

att redovisas till kommunstyrelsens budgetberedning i juni 2011. 

Bakgrund 

Planeringen för ett nytt äldreboende har pågått sen våren 2010. Den bästa 

av de då tillgängliga lokaliseringarna var tomten på Skogsbruksvägen i 

Torvalla. Framförallt var den tomten tillgänglig och i princip byggklar. Flera 

av de andra alternativen kräver exploateringsprocess, framtagande av detaljplan 

mm vilket kan ta rätt lång tid. Det bästa andra alternativet var 

Brittsbo – där har nämnden nu valt att bygga ett LSS-boende så det alternativet 

kvarstår inte i dag. 



www.ostersund.se

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 327 - 2011 

Förutom Skogsbruksvägen har vård- och omsorgsförvaltningen också en 

planering för äldreboende på Remonthagen i samverkan med Östersundsbostäder. 

Ursprunglig tidplan innebar inflyttning sent hösten 2012. Den planeringen 

är nu framskjuten och det är i dag oklart när byggstart kan ske även 

om detaljplanen numera vunnit laga kraft. 

Det särskilda boendet planeras med 32 lägenheter (varav fyra tvåor för parboende) 

i fyra grupper. 

På grund av den låga omsättningen på äldreboendeplatser under hela 2010 

ökade kostnaderna för hemtjänst, betalningsansvar och korttidsvistelse. 

Dessutom kräver Socialstyrelsen vite för beslut som inte kan verkställas 

inom rimlig tid. I denna situation undersökte vård- och omsorgsförvaltningen 

vilka möjligheter som finns för att snabbt åstadkomma fler äldreboendeplatser 

alternativt korttidsplatser (behovet är boende men en plats på korttids 

är billigare än betalningsansvaret). 

En av möjligheterna som diskuterades var någon typ av prefabricerad paviljongbyggnad. 

Detta utreddes översiktligt av kommunens tekniska förvaltning. 

Bedömningen är att en sådan lösning skulle bli relativt kostsam för en 

lägre kvalitet men ändå beständig. En avgörande fråga var hur snabbt en sådan 

lösning kunde bli färdigställd d v s möjligheten att snabbt ordna mark 

för placeringen (vilket ofta tar tid). I detta läge började en alternativ lösning 

diskuteras nämligen att utöka det projekt som projekterats på Skogsbruksvägen 

genom att bygga ytterligare ett, likadant, hus på samma tomt. Fördelen 

med ett sådant alternativ är att det bli hållbart över tiden både ur verksamhetssynvinkel 

och från t ex miljöaspekter. 

Förslaget som nu läggs är att bygga ytterligare ett hus på samma tomt på 

Skogsbruksvägen. Tomten bedöms vara tillräckligt stor för detta och andra 

alternativ bedöms som sämre. Investeringen för ”hus 2” bör blir lägre än för 

”hus 1”. Entreprenadkostnaden bör bli lägre vid en större volym då det bl a 

ger en lägre etableringskostnad mm. Ett större projekt skulle kunna vara 

mer intressant för entreprenörer vilket i sig skulle kunna ge en bättre konkurrens. 

Planering och projektering är i stort sett klar för ”hus 1” vilket gör att ett 

ställningstagande brådskar för att en tidsfördröjning inte ska uppstå. En viss 

försening uppstår jämfört med att omgående starta byggnationen av ”hus 

1”. Det som krävs är att studera formen för sammanbyggnad av de två husen 

och placering på tomten m m. En justering av befintlig detaljplan måste 

göras då en mindre del av tomten är planlagd för allmänt ändamål (t ex förskola). 

Möjligheten att ta anläggningen i anspråk i två etapper studeras av 

vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med den tekniska förvaltningen. 



www.ostersund.se

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 327 - 2011 

Några väsentliga nackdelar har inte identifierats. 

I kommunens investeringsbudget finns upptaget medel för ett hus med 25 

miljoner kr år 2011 och 39,8 miljoner kronor år 2012. Ytterligare ett hus innebär 

uppskattningsvis ca 60 miljoner i ytterligare investeringsutrymme. 

Merparten av investeringen kommer under 2012 – inflyttning bör kunna ske 

under våren 2013 varför det bör tillföras investeringsbudget om 60 miljoner 

kronor 2012. 

Vård- och omsorgsnämnden tillförs regelmässigt ramtillskott för demografiska 

förändringar (fler äldre). Med den korta handläggningstid som funnits 

till förfogande har endast en översiktlig hyreskalkyl kunnat upprättas. 

Kalkylen visar att byggnation av särskilt boende inte är intäktsfinansierat i 

sin helhet. För ett hus beräknas en kostnad för vård- och omsorgsnämnden 

uppstå med ca 2,7 miljoner kronor med helårseffekt. För två hus blir kostnaden 

5 miljoner kronor per år. 

Nämndens kostnader beror naturligtvis dels på vilken hyresnivå som debiteras 

och dels på storleken av varje hyreslägenhet. Även sättet att bygga boendet 

påverkar investeringsnivån. Utformning av husen har klara effekter 

på behov av personal för tillsyn och omvårdnad. Att i nuläget utreda alternativa 

byggutformningar och konsekvenser för driftkostnader innebär ytterligare 

försening av byggprojekten. 

När det gäller lägenheternas storlek har vård och omsorgsförvaltningen svarat 

att frågorna om storlek är noga avvägda. Samtliga funktioner som krävs 

för att det ska bli en "bostad" ingår. Vissa kommuner bygger särskilda boenden 

utan köksfunktioner men i Östersunds lösning finns en minimal 

köksfunktion (två plattor kylskåp och diskvask) i varje lägenhet. Det som 

framförallt styr storleken är arbetsmiljöreglerna (för dubbelbemanning) 

kring badrummen och möjligheten att kunna möblera med både en säng av 

"sjukhusmodell", taklyft och en liten sittgrupp med tv. I planeringen för 

Rådmansgatan byggdes en enkel modellägenhet i verklig storlek upp där 

funktioner och hjälpmedel testades. T ex måste man kunna komma in med 

en duschsäng i badrummet. 

Vård- och omsorgsnämnden planerar för lägenheter om ca 40 kvm - ett 

rum, badrum och en liten hall. Enligt tillsynsmyndigheten bör ett boende 

bestå av fler rum, ett för varje "funktion". Sovrum för vila skilt från 

kök/matplats. 

Förvaltningen redovisar att bland de övriga objekt nämnden förfogar över 

finns lägenheter som är något mindre vilket på sikt skapar problem. Björkbacka 

anger man som exempel på boende som i dag är svårare att hyra ut. 

(brukarna tackar nej och står då kvar med ett icke verkställt äldreboendebe- 



www.ostersund.se

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 327 - 2011 

slut - hur domstol bedömer ett sådant läge d.v.s om kommunen uppfyllt sitt 

åtagande eller ej kommer att prövas i aktuella ärenden om straffavgift). 

Västervik har helt byggts om under en tioårsperiod. Häradsgården med flera 

måste enligt vård- och omsorgsförvaltningen byggas om för att kunna kvarstå 

som äldreboende. 

I sammanhanget kan konstateras att båda förvaltningarna anser att byggande 

av två huskroppar så nära varandra ger goda förutsättningar för rationella 

lösningar i bemanning och därmed lägre driftkostnader per lägenhet än i ett 

alternativ att husen skulle ha byggts på två olika ställen. 

Frågan om hyressättning kan utredas under våren och redovisas till kommunstyrelsens 

budgetberedning i juni 2011. Vård- och omsorgsnämndens 

eventuella behov av ramtillskott för de nya boendena kan då beslutas. 

En annan fråga är om etableringen av 64 lägenheter medför en för hög kapacitet 

för särskilda boenden. Denna fråga har studerats översiktligt och en 

preliminär bedömning visar att flera av nuvarande mindre särskilda boenden 

kan omvandlas till gruppbostäder och annat boende som nämnden har 

behov av för andra målgrupper. Utökning av dessa typer av boenden finns i 

nämndens befintliga budgetramar och en omvandling av befintliga fastigheter 

borde därför kunna vara ett effektivt sätt att anpassa kapaciteten av särskilda 

boenden. 

Vård- och omsorgsnämnden tar normalt beslut om investeringar i två steg. 

Först ett uppdrag till Teknisk Förvaltning att projektera och ta in anbud och 

därefter när kostnaden är känd beslut om byggstart. Det som nu erfordras är 

att utöka beslutet om projektering och anbudsinfordran med det tillkommande 

huset. 

För att vård- och omsorgsnämnden ska kunna fatta ett sådant beslut måste 

dock kommunfullmäktige redan i detta skede ta ställning till en utökning av 

kommunens investeringsplan för 2012 med 60 miljoner kronor. 


Bengt Marsh 



Bitr.kommundirektör 



www.ostersund.se

§ 20, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-23 Dnr 327 - 2011 

Utdrag till Vård- och omsorgsnämnden, Vård- och omsorgsförvaltningen 

Marie Sundvisson, Börje Hoflin 

Utförarstyrelsen, Tekniska förvaltningen Anne-Katrin Ångnell, Jorma Putaansuu, 

Jan Högberg. 




www.ostersund.se

§ 21, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 340/2011 

PROTOKOLL 


2011-02-17 Dnr 340-2011 

Handlingsplan för framtida åtgärder för att trygga dricksvattenförsörjningen 

i kommunen 

Under 2010 har ett stort utbrott av magsjuka inträffat i kommunen, vilket 

har sin grund i spridning av parasiten Cryptosporidium via dricksvattnet. 

Dricksvattnet tas ur Storsjön, och har sedan många år renats i vattenverket i 

Minnesgärde genom pH-justering, ozonering med filtrering samt klorering. 

Med anledning av sjukdomsutbrottet har reningen i vattenverket sedan december 

2010 kompletterats med UV-ljus, vilket är en effektiv reningsmetod 

för Cryptosporidier, Giardia m fl mikroorganismer. Genom dessa åtgärder i 

kombination med rengöring av vattenledningsnätet bedöms dricksvattnet 

om någon vecka kunna vara tjänligt som dricksvatten. 

I en promemoria 2011-01-19 har kommunledningsförvaltningen beskrivit 

bakgrund och vidtagna åt gärder med anledning av smittan. Den nu aktuella 

skrivelsen handlar istället om framtida åtgärder, dvs åtgärder efter det att 

vattnet bedömts tjänligt som dricksvatten. De händelser som inträffat under 

2010 motiverar att kommunen tar initiativ till ett antal åtgärder för att trygga 

en säker tillgång på bra dricksvatten i framtiden. 


Kommunledningsförvaltningens skrivelse 2011-02-07 


1. Kommunstyrelsen tar initiativ till att upprätta en vattenanvändningsplan 

för Storsjön. Samtliga kommuner runt Storsjön, Länsstyrelsen samt Regionförbundet 

och Indalsälvens vattenvårdsförbund ska ingå i arbetet. Länsstyrelsen 

kan alternativt vara huvudman för arbetet. Frågor som rör mark- och 

vattenanvändning lyfts in i kommunens översiktsplan. 

2. Utförarstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningar för alternativa 

råvattenuttag från såväl yt- som grundvattentäkter. Arbetet ska föregås av 

en analys av hela processen för dricksvattenframställning. 

3. Utförarstyrelsen får i uppdrag att slutföra arbetet med erforderliga 

skyddsområdesbestämmelser för kommunens vattentäkter. 

4. Utförarstyrelsen får i uppdrag att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, 

förmågebedömning samt åtgärder inom verksamhetsområdet enligt 

Myndighetens för samhällsskydd och beredskap föreskrift 2010:6. 



www.ostersund.se

§ 21, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 340/2011 

PROTOKOLL 


2011-02-17 Dnr 340-2011 

5. Kommunstyrelsen infordrar nämndernas förslag till effektmål och nyckeltal 

utifrån det övergripande miljömålet för 2012 om vattenförsörjningen i 

kommunen 

6. Kommunstyrelsen tar initiativ till att genomföra seminarier, informationsträffar 

etc i syfte att sprida kunskap om erfarenheter och konsekvenser 

av händelsen. 

7. Med beaktande av vattensmittan och i samråd med näringslivet vidta 

kommunstyrelsen åtgärder som underlättar för en fortsatt positiv utveckling 

för turism och annat näringsliv i kommunen. 



Kommunfullmäktige tillsätter en beredning med uppdrag att utreda och föreslå 

en plan för kommunens vattenoch avloppsförsörjning, vilket ska inkludera 

alternativa lösningar för vattenoch avloppsförsörjning samt dagvattenhantering 

i kommunen. 

_____ 

Protokollsanteckning från Carina Zetterström, c, ligger som bilaga till protokollet. 

Utdrag till kommunstyrelsen och utförarstyrelsen 



www.ostersund.se

§ 21, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag 

2011-02-07 Dnr 340-2011 

Sven-Olof Gustafsson 


Handlingsplan för framtida åtgärder för att trygga dricksvattenförsörjningen 


Under 2010 har ett stort utbrott av magsjuka inträffat i kommunen, vilket 

har sin grund i spridning av parasiten Cryptosporidium via dricksvattnet. 

Dricksvattnet tas ur Storsjön, och har sedan många år renats i vattenverket 

i Minnesgärde genom pH-justering, ozonering med filtrering samt klorering. 

Med anledning av sjukdomsutbrottet har reningen i vattenverket sedan 

december 2010 kompletterats med UV-ljus, vilket är en effektiv reningsmetod 

för Cryptosporidier, Giardia m fl mikroorganismer. Genom 

dessa åtgärder i kombination med rengöring av vattenledningsnätet bedöms 

dricksvattnet om någon vecka kunna vara tjänligt som dricksvatten. 

I en promemoria 2011-01-19 har kommunledningsförvaltningen beskrivit 

bakgrund och vidtagna åt gärder med anledning av smittan. Den nu aktuella 

skrivelsen handlar istället om framtida åtgärder, dvs åtgärder efter det 

att vattnet bedömts tjänligt som dricksvatten. De händelser som inträffat 

under 2010 motiverar att kommunen tar initiativ till ett antal åtgärder för 

att trygga en säker tillgång på bra dricksvatten i framtiden. 

FÖRS LAG TILL HANDLINGS PLAN 

1. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta initiativ till att upprätta en 

vattenanvändningsplan för Storsjön. Samtliga kommuner runt 

Storsjön, Länsstyrelsen samt Regionförbundet och Indalsälvens 

vattenvårdsförbund skall ingå i arbetet. Länsstyrelsen kan alternativt 

vara huvudman för arbetet. Frågor som rör mark- och vattenanvändning 

lyfts in i kommunens översiktsplan. 

2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige tillsätta en beredning 

med uppdrag att utreda och föreslå en plan för kommunens 

vattenoch avloppsförsörjning, vilket skall inkludera alternativa 

lösningar för vattenoch avloppsförsörjning samt dagvattenhantering 


3. Utförarstyrelsen ges i uppdrag att utreda förutsättningar för alternativa 

råvattenuttag från såväl yt- som grundvattentäkter. Arbetet 

skall föregås av en analys av hela processen för dricksvattenframställning. 

4. Utförarstyrelsen ges i uppdrag att slutföra arbetet med erforderliga 

skyddsområdesbestämmelser för kommunens vattentäkter.


5. Utförarstyrelsen ges i uppdrag att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, 

förmågebedömning samt åtgärder inom verksamhetsområdet 

enligt Myndighetens för samhällsskydd och beredskap föreskrift 

2010:6. 

6. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2011 infordra nämndernas 

förslag till effektmål och nyckeltal utifrån det övergripande 

miljömålet för 2012 om vattenförsörjningen i kommunen. 

7. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta initiativ till att genomföra 

seminarier, informationsträffar etc i syfte att sprida kunskap om erfarenheter 

och konsekvenser av händelsen. 

8. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att med beaktande av vattensmittan 

i samråd med näringslivet vidta åtgärder som underlättar för en 

fortsatt positiv utveckling för turism och annat näringsliv i kommunen. 

BAKGRUND 

Vattenkvalitén i Storsjön 

Vattenverket har sitt vattenuttag i Storsjön. Storsjön ingår som en del i 

Indalsälven. Ett mångårigt provtagningsprogram har funnits i systemet, 

men också utvecklat inom Storsjön. Sammanlagt tas prover vid 21 stationer 

i Indalsälven/Storsjön samordnat sedan 1993. Provtagningen utförs 2-6 

ggr per år. Dessutom provtas dricksvattenintaget i Storsjön veckovis vad 

avser bakteriologisk standard. Det är viktigt att komma ihåg att Storsjön är 

ett ytvatten, och därmed relativt känsligt för yttre påverkan. 

Sammantaget visar provtagningen att Indalsälven, och därmed Storsjön, 

är ett klart, syrerikt och mycket näringsfattigt vattendrag. Den industriella 

föroreningsbelastningen är liten. Påverkan från jord- och skogsbruk samt 

avloppsutsläpp och dagvatten från bebyggda områden utgör idag de största 

föroreningskällorna. Den stora vattenmassan i Storsjön, och den höga omsättningstiden, 

medför att sjön fungerar som ett effektivt vattenreningssystem 

för älven med avseende på bakterier, vilket medför att Storsjöns vatten 

med några få undantag håller dricksvattenkvalité. 

Förekomst av Cryptosporidium har nu kunnat konstateras i området runt 

vattenintaget till vattenverket. Andra provtagningspunkter i Storsjön har ej 

innehållit parasiten, varför förekomsten troligen ej omfattar hela vattensystemet. 

Det kan inte uteslutas att sporidien i framtiden kan komma att finnas 

i vattensystemet. 

Viktiga åt gärder inför framtiden 

Sida 2 av 6


Under arbetet i det akuta skedet för att åstadkomma ett bra dricksvatten 

har också frågor om nödvändiga åtgärder inför framtiden diskuterats. Frågorna 

har väckts inom beredskapsorganisationen, men även i den allmänna 

diskussionen som förts inom kommunens olika förvaltningar och när 

framtida övergripande mål för kommunens miljöarbete övervägts. Frågor 

som diskuterats har varit 

• Ett nytt övergripande miljömål för kommunen med inriktning att 

minimera risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse 

för dricksvattenförsörjningen och att åtgärder för minskad 

sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas. Åtgärder som kan bli en 

följd av ett sådant mål kan vara 

- Nya kretsloppsanpassade lösningar för försörjning av vatten 

och avlopp till bostadsområden samt i bostäder och lokaler, 

- Nya lösningar för omhändertagande av dagvatten, 

- Åtgärder som innebär bättre skydd av vattenintaget eller utredning 

av förutsättningarna för ett nytt vattenintag. 

• Upprättande av en vattenanvändningsplan för Storsjön i samråd 

med länsstyrelsen och övriga berörda kommuner. 

• Fastställande av skyddsföreskrifter för vattenintaget genom 

skyddsområdesbestämmelser. 

• Upprättande av en plan för vattenoch avloppsförsörjningen för 

Östersund. 

Händelserna som inträffat motiverar dessutom att kommunen tar initiativ 

till ett antal åtgärder för att trygga varumärket för Östersund, dvs synen på 

hur attraktiv kommunen är för potentiella inflyttare, besökare, företagsetableringar 

mm. Likaledes är det av stor betydelse att ha en fortsatt god 

kommunikation med kommunens medborgare. Detta kan avse 

• Seminarier, informationsträffar mm om vattenkvalitén i Östersund 

liksom om erfarenheter från händelsen. 

• Träffar med näringslivet i syfte att fånga problem och ge underlag 

för en fortsatt god utveckling för turismnäring m fl. 

Kommunen behöver också hantera frågor om inkomna anspråk på ersättning 

för skadelidande till följd av smittan. Med hänsyn till pågående utredningar 

dels inom polisen och åklagarväsendet om vållande till skadan 

mm, dels hos vårt försäkringsbolag om ersättningsgrunder föreslås inga 

åtgärder i denna handlingsplan. Så snart underlag från pågående utredningar 

föreligger kommer handlingsplanen att kompletteras i detta avseende. 

Sida 3 av 6


Planer för seminarier mm 

Livsmedelsverket har fått pengar genom Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap till utvärdering och forskning kring händelsen med Cryptosporidium. 

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har fått uppdraget att 

bistå med projektledare genom Livsmedelsverket. Ett startmöte kommer 

hållas med dessa centrala aktörer och kommunen, landstinget och Mittuniversitetet 

den 24 februari 2011. Syftet med träffen är att alla ska kunna dra 

erfarenheter av varandra och påbörja planeringen för en lärandeprocess av 

händelsen. 

Det bedöms som viktigt att kommunen är med redan nu och aktivt jobbar 

med att arrangemang avseende vatten hamnar inom kommunen och att vi 

redan under våren kan genomföra något seminarium lokalt. 

Det förslag till kommunikationsstrategi som kommunförvaltningen ser 

som nödvändig att fokusera på i avsikt att bevara och stärka vårt varumärke 

innehåller åtgärder för att kommunicera med medborgarna; inta rollen 

som kunskapsnod; genomföra undersökningar, samt; förstärka profileringsarbetet 

för en positiv bild av Östersund. Dessa prioriterade områden 

innehåller ett antal olika insatser, ex vis extra utgåva av Magasinet Östersund, 

en strävan efter att delta i relevanta konferenser och seminarier för 

att delge våra erfarenheter, samt insatser för att försöka skapa allmän, positiv 

publicitet kring Östersund i nationell media. 

Övergripande miljömål för 2012 

Ett nytt övergripande miljömål förslås gälla fr om 2012 för att ge fokus på 

arbetet för att inför framtiden säkra en bra dricksvattenkvalité. Målet föreslås 

lyda 

• Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras 

risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för 

dricksvattenförsörjning och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen 

vidtas. 

Varje nämnd skall utifrån det övergripande målet formulera effektmål och 

nyckeltal för sitt ansvarsområde. 

Det kan övervägas om kommunfullmäktige/kommunstyrelsen redan under 

våren 2011 skall begära resp nämnds förslag till effektmål med anledning 

av inriktningsmålet. Detta skulle påskynda arbetet för att säkra vattenförsörjningen. 

Vattenanvändningsplan för Storsjön 

Sida 4 av 6


Under 1990-talet påbörjades ett arbete för att lägga fast en vattenanvändningsplan 

för Storsjön. I planen skall olika intressen vägas mot varandra 

för att trygga vattenkvalitén samtidigt som utvecklingsmöjligheterna tillvaratas. 

Exempel på intressen som finns är uttaget av dricksvatten, behovet 

av att bli kvitt avloppsvatten såväl från kommunala avloppsanläggningar 

som industrin, rekreationsintressen, strandskydd, vattenbruk, båtliv, 

fiske mm. 

Arbetet omfattade alla kommuner runt Storsjön. Eftersom avvägningarna 

är interkommunala ansågs det viktigt att länsstyrelsen tog en ledande roll i 

arbetet. 

Ett stort kartläggningsarbete genomfördes, ex vis vad avser vattenkvalité, 

fiskreproduktion, förteckning och kvalité över tillrinnande åar och vattendrag, 

behov för avloppsanläggningar mm. Av olika anledningar har arbetet 

ej slutförts, dock ställde kommunen resurser till länsstyrelsens förfogande 

för slutförandet. 

Som en funktion av arbetet bildades Indalsälvens Vattenvårdsförbund 

1997. Förbundet har ca 25 medlemmar, som representerar intressenterna 

runt Storsjön. 

Det är angeläget att arbetet återupptas. Länsstyrelsen bör fortsatt ha huvudansvaret 

för planeringsjobbet utifrån att det omfattar flera kommuner 

och utgör en del av kraven om vattenplanering enligt vattendirektivet – 

alternativt kan arbetet genomföras på initiativ från berörda kommuner och 

med medverkan från länsstyrelse, Regionförbund och Indalsälvens vattenvårdförbund. 

Vattendirektivets krav innebär bl a kunskap om vattnet utifrån 

tillstånd, användning, påverkan, miljökvalitetsnormer, åtgärder och 

övervakning. Huruvida inventeringsarbetet behöver uppdateras och kompletteras 

är oklart. 

Vattenanvändningsplanen är av stor betydelse som en del i kommunens 

översiktsplan. Ett förslag till översiktsplan utarbetas f n, och en utställning 

av förslaget planeras till november 2011 - februari 2012. Arbetet med en 

vattenanvändningsplan bör därför samordnas med arbetet med en ny översiktsplan 

för kommunen, bl a för att täcka in alla delar av intressena runt 

Storsjön. 

Plan för vattenoch avloppsförsörjning 

Sida 5 av 6


Planen skulle kunna lägga fast utvecklingen för VA-lösningar i kommunen. 

Planen kan innehålla kvalitetskrav vad avser hantering av dagvatten 

(bräddningsrisker), anslutningar/verksamhetsområden för VA-nätet, underhållsplaner 

för VA-nätet samt alternativa, kretsloppsanpassade lösningar 

för vatten och avlopp. 

Planarbetet skulle med fördel kunna hanteras via en fullmäktigeberedning 

för att öka inflytandet för den politiska nivån samtidigt som en stark medborgarförankring 

kan åstadkommas. 

Alternativa råvattenintag 

Idag tas råvattnet från Storsjön utanför Minnesgärde vattenverk. Intagsplatsens 

läge bör diskuteras/utredas utifrån den smitta av vattnet som nu 

skett. Skall en alternativ intagsplats väljas i Storsjön? Finns förutsättningar 

att tro att ett bättre skydd mot föroreningar finns på annan plats? 

Frågan om förstärkt skydd vad gäller filtrering av vattnet behöver redas ut. 

Skulle ett s k långsamfilter öka säkerheten om råvattnet även fortsättningsvis 

tas ur sjön? 

Skulle ett grundvattenuttag vara möjligt för vattenförsörjningen? Detta 

förutsätter en relativt lång utredningsperiod, där möjlig placering måste 

hittas, provpumpningar måste genomföras under olika årstider mm. En 

sådan lösning kräver en relativt omfattande utredning innan beslut kan tas. 

En utredning av alternativa uttag av vatten bör föregås av en analys/genomlysning 

av vattenreningsprocesserna utifrån råvattenkvalité, 

råvattentillgång, reningsalternativ mm, dvs utredningen bör ställas i ljuset 

av olika möjligheter. 

Östersund som ovan 

Bengt Marsh 



Sida 6 av 6

§ 21, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: ProtokollsanteckningCarinaZetterström 


Vid extra kommunstyrelsesammanträde den 17 februari 2011 togs beslut 

om en handlingsplan för framtida åtgärder för att trygga 

dricksvattenförsörjningen i kommunen. Handlingsplanen innehåller flera 

olika uppgifter som kommunstyrelse och utförarstyrelse ska genomföra. I 

beslutet föreslår kommunstyrelsen vidare att kommunfullmäktige bör fatta 

beslut om att tillsätta en beredning med uppdrag att utreda och föreslå en 

plan för kommunens vattenoch avloppsförsörjning. Centerpartiets ställde 

i ett initiativärende till kommunstyrelsens sammanträde den 17 februari 

krav på att en parlamentarisk grupp skulle tillsättas för att ta fram förslag 

på hur kommunens framtida vattenförsörjning ska säkras. Centerpartiets 

krav på parlamentarisk grupp uppfylls i och med att en 

fullmäktigeberedning tillsätts. 

Under kommunstyrelsesammanträdet diskuterades och framfördes starka 

önskemål om politisk enighet vid fastställandet av handlingsplan för 

vattenförsörjningen. Det ska samtidigt påpekas att trots önskemål om 

partiövergripande syn hade det förslag till en handlingsplan på sju punkter 

som lades fram vid kommunstyrelsens sammanträde inte diskuterats med 

oppositionen. Centerpartiet yrkade först vid mötet att den parlamentariska 

gruppen som utses av kommunfullmäktige borde ha ett övergripande 

ansvar såsom ledningsgrupp för hela arbetet. Så som beslutet blev så ges 

nu uppdrag till dels kommunstyrelsen dels utförarstyrelsen att genomföra 

olika åt gärder. Centerpartiets mening var att det borde finnas en samlad 

ledningsgrupp som samordnar och har överblicken över de olika delarna. 

Carina Zetterström 

oppositionsråd, Centerpartiet

§ 22, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 2424/2010 

PROTOKOLL 


2011-01-25 Dnr 2424-2010 

Nationell e-Hälsa 

Arbetet med den nationella IT-strategin startade 2005 och Kommunstyrelsen 

i Östersund antog strategin den 9 juni 2008, § 180. 2010 ändrades namnet 

från nationella IT-strategin för vård- och omsorg till Nationell e-Hälsa – 

strategin för tillgänglig och säker information inom vård- och omsorg. 

Namnändringen ska visa ett ökat fokus på införandet, användningen och 

nyttan av tekniken snarare än den tekniska utvecklingen. 

Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en förstudie inom Jämtlands 

län. Beställare av uppdraget var kommunförbundet och resultatet var 

en rapport innehållande handlingsplan med specificerade aktiviteter per utförare. 




Utkast till projektdirektiv för kommunens lokala projekt 2011-01-04 

Budget kostnad Ehälsa 2010-12-01 

Fortsatt arbete regionalt och lokalt i Jämtlands län kring strategi för Nationell 

eHälsa 2010-10-21 

Projektdirektiv - Projektledarens uppdrag i Strategi för Nationell eHälsa i 

Jämtlands län 2010-10-21 



1. Östersunds kommun ska delta i regionprojektet nationell eHälsa och 

godkänner alternativ 2 som underlag för kostnadsfördelningen mellan länets 

kommuner. 

2. Vård och omsorgsnämndens investeringsram 2011 höjs med 500.000 

kronor att finansieras genom ianspråktagande av det utrymme på 15 miljoner 

som reserverats för oförutsedda ändamål inom kommunens rörelsekapital. 

3. Driftkostnaderna 2011 för det centrala projektet med 280.000 kronor 

samt det lokala projektet med 400.000 det vill säga totalt 680.000 kronor finansieras 

genom ianspråktagande av det utrymme på 15 miljoner som reserverats för 

oförutsedda ändamål inom kommunens rörelsekapital. 



www.ostersund.se

§ 22, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 2424/2010 

PROTOKOLL 


2011-01-25 Dnr 2424-2010 

4. Frågan om resterande finansiering för projektet 2012 och 2013 läggs in i 

kommande baskalkyl för ställningstagande i budget 2012-2014. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-04 Dnr 2424-2010 

Eva Rodin Svantesson 



Arbetet med den nationella IT-strategin startade 2005 och Kommunstyrelsen 

i Östersund antog strategin den 9 juni 2008, § 180. 2010 ändrades namnet 

från nationella IT-strategin för vård- och omsorg till Nationell eHälsa – 

strategin för tillgänglig och säker information inom vård- och omsorg. 

Namnändringen ska visa ett ökat fokus på införandet, användningen och 







Utkast till projektdirektiv för kommunens lokala projekt 2011-01-04 

Budget kostnad Ehälsa 2010-12-01 

Fortsatt arbete regionalt och lokalt i Jämtlands län kring strategi för Nationell 

eHälsa 2010-10-21 

Projektdirektiv - Projektledarens uppdrag i Strategi för Nationell eHälsa i 

Jämtlands län 2010-10-21 




1. Östersunds kommun ska delta i regionprojektet nationell eHälsa och 

godkänner alternativ 2 som underlag för kostnadsfördelningen mellan länets 

kommuner. 

2. Vård och omsorgsnämndens investeringsram 2011 höjs med 500 000 

kronor att finansieras genom ianspråktagande av det utrymme på 15 miljoner 

som reserverats för oförutsedda ändamål inom kommunens rörelsekapital. 

3. Driftkostnaderna 2011 för det centrala projektet med 280 000 kronor 

samt det lokala projektet med 400 000 dvs totalt 680 000 kronor finansieras 



www.ostersund.se

§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-04 Dnr 2424-2010 

genom ianspråktagande av det utrymme på 15 miljoner som reserverats för 

oförutsedda ändamål inom kommunens rörelsekapital. 

4. Frågan om resterande finansiering för projektet 2012 och 2013 läggs in i 

kommande baskalkyl för ställningstagande i budget 2012- 2014. 

Bakgrund 

Under 2010 beslutade regeringen och SKL om en reviderad strategi för nationell 

eHälsa, där kommunerna får en mer central roll. 

I arbetet med nationell eHälsa ska man fokusera på process och kvalitetsutveckling, 

inte teknikutveckling. Området har utvidgats till att också innefatta 

socialtjänstens verksamhet för att ge ett samlat beslutsunderlag för vård 

och omsorgsinsatser. Arbetet ska säkerställa kontinuitet mellan olika utförare 

och undanröja organisatoriska hinder. Den nationella eHälsan ska ge 

verksamheten möjlighet att möta individens behov och önskemål och ge individen 

verktyg för rörlighet och valfrihet. Det ska också ge beslutsfattare 

bättre underlag att planera och utveckla vård- och omsorg. Alla de här delarna 

ställer krav på samordning inom länet och en lokal utveckling av infrastrukturen 

för säker behörighetsinloggning. 




Förstudien presenterades vid en konferens i april 2010. Vid konferensen 

framkom, efter grupparbete, en viljeinriktning om ett fortsatt gemensamt 

arbete enligt förslagen i förstudien. En arbetsgrupp har arbetet vidare 

med förslagen i förstudien och har presenterat ett förslag på hur det fortsatta 

arbetet ska kunna bedrivas. I underlaget föreslås att en projektledare anställs 

under tre år hos regionförbundet, projektledaren ansvarar bland annat för att 

driva på de olika delprojekten och kommunernas lokala arbete. 

Kommunförbundet har i sitt underlag lämnat två olika förslag på hur kostnaderna 

ska fördelas. I första alternativet baseras fördelningen enbart på befolkningsstorleken, 

i det andra förslaget ingår en fast kostnad för samtliga 

kommuner och därefter en fördelning efter kommunstorlek. Kostnadsfördelningen 

ger inte en rättvis bild över nyttjandegraden av de resurser som 

ingår i det länsgemensamma projektet eftersom samtliga kommuner har lika 

stort behov av tjänsterna. 

Kostnadsfördelningen enligt alternativ 2 blir för Östersunds kommun 

280 000 kr under 2011 och 650 000 kronor under 2012 och 2013 till det 

centrala projektet. 

De lokala kostnaderna för Östersunds kommun beräknas till en investering 

på ca 1 000 000 kronor och en årlig driftkostnad på ca 580 000 kronor un- 



www.ostersund.se

§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-04 Dnr 2424-2010 

der projekttiden. I investeringskostnaden ingår bland annat kortläsare, kort 

och nya tunna klienter. I driftkostnaden ingår förutom avskrivningar även 

lokal projektledare på 25 % och övriga administrativa kostnader. Vård och 

omsorgsförvaltningen har meddelat att vård och omsorgsnämndens budget 

2011 är mycket svag och att man inte kan finansiera de kostnader som följer 

av att driva projektet. Förvaltningen anser att projektet är viktigt för att anpassa 

teknisk infrastruktur till den nya lagstiftningen och det initiativ som 

sker Sverigeövergripande för att möjliggöra säker överföring av patientinformation 

mellan olika sjukvårdshuvudmän. Barn och utbildningsförvaltningens 

andel i projektet är en mindre andel och investeringar som följer av 

projektet bedöms kunna finansieras inom tillgängliga ramar. Kommunledningsförvaltningen 

gör bedömningen att projektet inte kommer att kunna 

bedrivas med helårseffekt redan 2011 och föreslår därför att investeringsnivån 

2011 sätts till 500 000 kronor samt att driftkostnaden för det lokala projektet 

maximeras till 400 000 kronor. För finansiering måste medel anvisas 

ur kommunens rörelsekapital. 

Kommuncheferna i Jämtlands län har kommit överens att kostnadsfördelning 

enligt alternativ 2 ska gälla för projektet nationell eHälsa 


Bengt Marsh 




Utdrag till vård- och omsorgsförvaltningen, datacenter, kommunledningsförvaltningen 




www.ostersund.se

§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-12-01 Budget_kostnad_Ehälsa 

Budget 

År 2011 2012 2013 

Intäkter 

Stimulansmedel för regional samverkan 

inom IT-området 2010 238 000 

Övriga statliga bidrag 400 000 400 000 400 000 

Kommunal medfinansiering -fast kostnad 

per kommun 10.000 år 2011 och 25.000 kr 

år 2012 och 2013 80 000 200 000 200 000 

Kommunal medfinansiering baserad på 

kommunstorlek 562 000 1 300 000 1 300 000 

Summa intäkter 1 280 000 1 900 000 1 900 000 

Summa totala intäkter 5 080 000 

Kostnadsfördelning mellan kommunerna % 

Ragunda 32 480 77 000 77 000 4 

Bräcke 38 100 90 000 90 000 5 

Berg 43 720 103 000 103 000 6 

Härjedalen 54 960 129 000 129 000 8 

Östersund 279 760 649 000 649 000 48 

Krokom 71 820 168 000 168 000 11 

Strömsund 66 200 155 000 155 000 10 

Åre 54 960 129 000 129 000 8 

Delsumma 642 000 1 500 000 1 500 000 100 

Kostnad 

Projektledare 600 000 800 000 800 000 

Delprojektledare 300 000 600 000 600 000 

Lokalkostnader 40 000 50 000 50 000 

Administration 40 000 50 000 50 000 

Konsultarvode 80 000 100 000 100 000 

Resor Hotell för arbetsgrupp 80 000 100 000 100 000 

Kompetensutveckling 40 000 50 000 50 000 

Övriga kostnader 100 000 150 000 150 000 

Summa kostnader 1 280 000 1 900 000 1 900 000 

Summa totalkostnad 5 080 000

§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Fortsatt arbete regionalt och lokalt i Jämtlands 

1(5) 

2010-10-21 

Fortsatt arbete regionalt och lokalt i Jämtlands län kring strategi för 


Bakgrund 

Arbetet med den nationella IT-strategin startade under 2005 och 2006 ställde sig Sveriges 

kommuner och landsting, samt regering och riksdag bakom den. I Jämtlands län genomfördes 

2008 en strategidag för att öka kunskapen kring den Nationella IT strategin. Samtidigt 

beslutades om en gemensam förstudie som skulle ge förslag på hur den kommunala ITstrategin 

skulle realiseras i Jämtlands län, och vilka aktiviteter som måste genomföras hos 

respektive utförare. Förstudien pressenterades vid en konferens i april 2010 

Vid konferensen framkom, efter grupparbete, en viljeinriktning om ett fortsatt gemensamt 

arbete enligt förslagen i förstudien. I förstudien finns de aktiviteter som föreslås genomföras 

på kort och lång sikt. 

Under 2010 beslutar regeringen och SKL om en reviderad strategi för nationell eHälsa, där 

kommunerna får en mer central roll. 

Nationell eHälsa: 

• Fokuserar på process och kvalitetsutveckling, inte teknikutveckling 

• Utvidgas till att innefatta socialtjänstens verksamhet för att ge ett samlat beslutsunderlag för vård och 

omsorgsinsatser 

• Säkerställer kontinuitet mellan olika utförare och undanröjer organisatoriska hinder 

• Ger verksamheten möjlighet att möta individens behov och önskemål 

• Ger individen verktyg för rörlighet och valfrihet 

• Ger beslutsfattare bättre underlag att planera och utveckla vård- och omsorg 

Infrastruktur 

Lagstiftning 

Informationsstruktur 

T eknisk infrastruktur 

Stödja, engagera och motivera 

medborgare 

• Webbaserad information för ökad kunskap för att 

underlätta val 

• Personliga tjänster för åtkomst till egen information och för 

att följa sin egen process 

• Tjänster för kommunikation 

Stöd till verksamhet 

• eLärande 

• Dokumentationsstöd 

• Beslutsstöd/förskrivarstöd 

• Anpassade journalsystem 

• Patientöversikt 

• Varning/alert 

Stöd till beslutsfattande 

• Öppna jämförelser 

• Automatiskt genererade kunskapsunderlag 

• Utveckling av register och statistik för 

FOU 

• Uppföljning och utvärdering 

Nationell eHälsa lägger fokus på hur individen kan dra nytta av införandet av olika eHälsotjänster. För att uppnå en bred användning och 

därmed nyttja tekniken till dess fulla potential krävs ett starkt engagemang från verksamheter och beslutsfattare.


2(5) 

2010-10-21 

Förslagen i förstudien 

Förslagen i förstudien kan sammanfattas i nedanstående bild, där alla delar är beroende av 

varandra som ett kugghjul. 

Teknisk infrastruktur 

• Tjänstekort med SITHS certifikat 

• Anpassa vård omsorgssystemen 

• Målsättning för gemensam eförvaltning för länets 

kommuner 

• Sjunet anslutning 

• HSA katalog 

• Anpassa den lokala infrastrukturen 

• Följa pågående nationella projekt 

Informationsstrukturer 

• Samordningsgrupp – socialstyrelsens arbete 

• Följa pågående nationella projekt 

Samverkan och erfarenhetsutbyte 

• Inhämta kundskap och lära av andra 

• Gemensam målbild 

• Patiendatalagen 

• Nationell patientöversikt (NPÖ) 

• Beslut om länsgrupp 

• Beslut om målbild 

• Samverka nationellt 

Fortsatta arbetet 

För att kunna realisera förslagen i förstudien krävs resurser i form av pengar och 

personal. Projektgruppen har tagit fram ett förslag till hur organisationen skulle 

kunna se ut. I förslaget ingår en anställning av en projektledare på 3 år. Ett projekt 

direktiv finns framtaget (bifogas) som beskriver projektledarens uppdrag. 

Referensgrupper ska finnas för de delar där behov finns. Skolhälsovården och övrig 

socialtjänst kommer också beröras.


3(5) 

2010-10-21 

Organisation E-hälsa Jämtlands län 

Kommuner 

Ledningsgrupp 

Kommunchefer 

Styrgrupp kortsikt 3 år 

En person med från varje Kommun, Landsting och Regionf örbundet 

Projektledare 3 år 

Anställs av regionf örbundet 

Projektgrupp 

Projektledare kommuner samt projektledare delprojekten 

Projektgrupper 

Kommuner 

Delprojekt Delprojekt Delprojekt 

Budget 

I nedanstående förslag till budget ingår de gemensamma kostnader för att driva projektet 

framåt. Det finns 2 olika förslag på hur kostnaderna ska fördelas. I första alternativet baseras 

fördelningen enbart på befolkningsstorleken, i det andra förslaget ingår en fast kostnad för 

samtliga kommuner och därefter en fördelning efter kommunstorlek. 

De kostnader som tillkommer är lokala resurser i varje kommun och kostnader för anpassning 

av IT infrastrukturen exempelvis SITHS kort och kortläsare. Kostnaden för varje kommun 

preciseras av varje kommun under projektet. 

Alternativ 1 – Kostnadsfördelning baserad på kommunstorlek. 

Budget 

År 2011 2012 2013 

Intäkter 




Kommunal medfinansiering 642 000 1 500 000 1 500 000 



Kostnadsfördelning mellan 

kommunerna % 

Ragunda 25 680 60 000 60 000 4 

Bräcke 32 100 75 000 75 000 5 

Berg 38 520 90 000 90 000 6 

Härjedalen 51 360 120 000 120 000 8 

Östersund 308 160 720 000 720 000 48 

Krokom 70 620 165 000 165 000 11 

Strömsund 64 200 150 000 150 000 10


4(5) 

2010-10-21 

Åre 51 360 120 000 120 000 8 

Delsumma 642 000 1 500 000 1 500 000 100 

Kostnad 










Summa totalkostnad 5 080 000 

Alternativ 2 – Kostnadsfördelning med en fast kostnad och fördelning baserad på 

kommunstorlek. 

Budget 

År 2011 2012 2013 

Intäkter 




Kommunal medfinansiering -fast kostnad 

per kommun 10.000 år 2011 och 25.000 

kr år 2012 och 2013 80 000 200 000 200 000 

Kommunal medfinansiering baserad på 

kommunstorlek 562 000 1 300 000 1 300 000 



Kostnadsfördelning mellan 

kommunerna % 

Ragunda 32 480 77 000 77 000 4 

Bräcke 38 100 90 000 90 000 5 

Berg 43 720 103 000 103 000 6 

Härjedalen 54 960 129 000 129 000 8 

Östersund 279 760 649 000 649 000 48 

Krokom 71 820 168 000 168 000 11 

Strömsund 66 200 155 000 155 000 10 

Åre 54 960 129 000 129 000 8 

Delsumma 642 000 1 500 000 1 500 000 100 

Kostnad 








Övriga kostnader 100 000 150 000 150 000


5(5) 

2010-10-21 


Summa totalkostnad 5 080 000 

Avsiktsförklaring gällande program för en god äldreomsorg i Jämtlands län 

Jämtlands läns landsting och kommunerna i Jämtlands län har genom kommunförbundet gjort 

en gemensam avsiktsförklaring som har skickats till SKL. Underlaget används för att söka 

statliga bidrag. I avsiktsförklaringen står att nästa steg blir att verkställa delar av 

handlingsplanen som har tagits fram i den gemensamma förstudien. Avsiktsförklaringen 

fokuserar på det som ska genomföras gemensamt av kommunerna och landstinget. En viktig 

del är tillsättandet av en projektledare, för projektet nationell eHälsa. 

Stimulansmedel för regional samverkan inom IT-området 2010 

Kommunförbundet Jämtlands län har ansökt och fått 138 000 kronor i statligt stimulansbidrag 

för att fortsätta det pågående arbetet med att stödja och förstärka en fortsatt och utbyggd 

kommunsamverkan på IT-området. Uppdraget som stimulansmedel söktes för var för 

genomförandet av vissa delar i förstudien, framförallt de aktiviteter som kan genomföras 

gemensamt av kommunerna och landstinget inom länet. 

Beslut 

För att kunna påbörja arbetet krävs formella beslut i respektive kommun. Ambitionen är att 

projektet startar i januari 2011. 

Kommunförbundet Jämtlands län 

Lena Hallquist 

Kommunförbundsdirektör 

Ordlista 

HSA – Hälso- och sjukvårdens adressregister (bytt innebörd till Nationell Katalog) 

SITHS – Säker IT i hälso- och sjukvård 

Sjunet - Kommunikationsnätverk 

SVR (Inera) – Sjukvårdsrådgivningen (bytt namn till Inera AB i mars 2010) 

SKL – Sveriges Kommuner och Landsting 

Meddix – System för samordnad vårdplanering 

BIF – Bastjänster för informationsförsörjning 

PDL - Patientdatalagen 

PDLiP - Patientdatalagen i praktiken 

NPÖ – Nationell patientöversikt 

BHD – Barnhälsodataprojektet

§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-10-21 Projektdirektiv - Projektledarens uppdrag i Stra 

Projektdirektiv 

1 

2010-10-21 

Utgåva 

0.9 


Projektledarens uppdrag i Strategi för Nationell 

eHälsa i Jämtlands län 

Filnamn: 

epj_att_25_4.doc



2 

2010-10-21 

Utgåva 

0.9 

Projektnamn/identitet 

Projektledarens uppdrag i strategi för nationell e-hälsa i Jämtlands län. 

Bakgrund/effektmål 

Arbetet med den nationella IT-strategin startade under 2005 och 2006 ställde sig Sveriges kommuner 

och landsting, samt regering och riksdag bakom den. I Jämtlands län genomfördes 2008 en 

strategidag för att öka kunskapen kring den Nationella IT strategin. Samtidigt beslutades om en 

gemensam förstudie som skulle ge förslag på hur den kommunala IT-strategin skulle realiseras i 

Jämtlands län, och vilka aktiviteter som måste genomföras hos respektive utförare. Förstudien 

presenterades vid en konferens i april 2010. Vid konferensen framkom, efter grupparbete, en 

viljeinriktning om ett fortsatt gemensamt arbete enligt förslagen i förstudien. I förstudien finns de 

aktiviteter som föreslås genomföras på kort och lång sikt. 

Under 2010 beslutar regeringen och SKL om en reviderad strategi för nationell eHälsa, där 

kommunerna får en mer central roll. 

Nationell eHälsa: 

• Fokuserar på process och kvalitetsutveckling, inte teknikutveckling 

• Utvidgas till att innefatta socialtjänstens verksamhet för att ge ett samlat beslutsunderlag för vård 

och omsorgsinsatser 

• Säkerställer kontinuitet mellan olika utförare och undanröjer organisatoriska hinder 

• Ger verksamheten möjlighet att möta individens behov och önskemål 

• Ger individen verktyg för rörlighet och valfrihet 

• Ger beslutsfattare bättre underlag att planera och utveckla vård- och omsorg 

Filnamn: 

epj_att_25_4.doc



3 

2010-10-21 

Utgåva 

0.9 

Nyttan med projektet är: 

Infrastruktur 

Lagstiftning 

Informationsstruktur 

T eknisk infrastruktur 

Stödja, engagera och motivera 

medborgare 

Webbaserad information för ökad kunskap för att underlätta val 

Personliga tjänster för åtkomst till egen information och för att 

följa sin egen process 

Tjänster för kommunikation 

Stöd till verksamhet 

eLärande 

Dokumentationsstöd 

Beslutsstöd/förskrivarstöd 

Anpassade journalsystem 

Patientöversikt 

Stöd till beslutsfattande 

Öppna jämförelser 

Automatiskt genererade kunskapsunderlag 

Utveckling av register och statistik för FOU 

Uppföljning och utvärdering 

Nationell eHälsa l ägger fokus på hur indi viden kan dra nytta av införandet av oli ka eHälsotj änster. För att uppnå en bred 

användning och därmed nyttja tekniken till dess fulla potenti al krävs ett starkt engagemang från ver ksamheter och 

besluts fattare. 

Underlag 

Det finns flera underlag framtagna under förstudien och även tidigare i arbetet med den nationella ITstrategin 

som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. Några exempel på dokumentation är: 

• Förstudien i Jämtlands län 

• Nationell IT strategi för vård och omsorg, Socialdepartementet 

• IT i kommunal vård och omsorg, SKL 

• Patientdatalagen i Praktiken, Slutrapport version 2.0 

• Enkätresultat Infrastrukturinventering SKL, Jämtlands kommuner 

• Förvaltningsdokumentation Sjunet, HSA, SITHS, SVR 

• Kommunernas IT-infrastruktur och plattformar 2009, SKL 

• Nationell kommunsamverkan kring teknisk arkitektur, SKL 

• IT-strategiska prioriteringar, SKL 

• Vägledning för utformning av IT-arkitektur, SKL 

• Resultat från nationella pilotprojekt 

Filnamn: 

epj_att_25_4.doc



4 

2010-10-21 

Utgåva 

0.9 

Förutsättningar 

Nationella 

• Aktivt följa och implementera de lösningar som tas fram i de nationella piloterna för ITinfrastruktur. 

Regionala 

• Förutsättningar för att projektledaren skall lyckas är att de finns en tydlig projektorganisation där 

även landstinget ingår. 

• Samtliga kommuner tillsätter de resurser som krävs både personellt och ekonomiskt. 

• Intresserade personer i kommunerna som är beredd att ta på sig delprojektledaransvar. 

Lokala 

• Samtliga kommuner tillsätter de resurser som krävs både personellt och ekonomiskt. 

• Intresserade personer i kommunerna som är beredd att ta på sig internt projektledaransvar. 

Projektorganisation 

Projektet kommer att drivas av kommunerna I Jämtlands län, regionförbundet tar ansvar som 

projektägare och anställer huvudprojektledaren. 

Organisation E-hälsa Jämtlands län 

Kommuner 

Ledningsgrupp 

Kommunchefer 

Styrgrupp kortsikt 3 år 

En person med från varje Kommun, Landsting och Regionf örbundet. 

Projektledare 3 år 

Anställs av Regionförbundet 

Projektgrupp 

Projektledare kommuner samt projektledare delprojekten 

Projektgrupper 

Kommuner 

Delprojekt Delprojekt Delprojekt 

Filnamn: 

epj_att_25_4.doc



5 

2010-10-21 

Utgåva 

0.9 

Tidsplan och kalkyl för förberedelserna 

Åtagande t o m Tidpunkt Beskrivning 

Information 

Beslutspunkt 

Beslutspunkt 

2010-10-31 Underlag till kommuncheferna 

2010-12-31 Beslut KF/KS 

2011-02-28 Beslut om projektplaner och 

bemanning av delprojekten. 

Avgränsningar 

Det totala projektet omfattar enbart aktiviteterna i förstudien. 

Projektmål, uppdragsgivarens krav och önskemål 

Projektets resultat – projektledarens ansvar: 

Kort sikt – Regionala aktiviteter (1-2 år): 

Kommunerna enas om en målbild för hur realiseringen av IT strategin skall genomföras i länet, 

i vilken takt och med vilken omfattning. Målbilden ska vara klar 2011-06-30. 

• Ett delprojekt genomförs för att realisera HSA på kort och lång sikt utifrån den 

gemensamma målbilden. Projektet ska vara genomfört 2011-09-30 

• Ett delprojekt genomförs för att ge ut elektroniska tjänstekort med SITHS certifikat till 

alla användare av e-Dos i kommunerna. Projektet ska vara genomfört 2011-12-31 För 

SITHS-korten ska en förvaltningsorganisation etableras. 

• Framtagning av rekommendation för länsgemensam kommunikationslösning för 

anslutning till de nationella tjänsterna. 

• Utnyttja befintliga forum för att arbeta för en enhetlig informationsstruktur inom vårdoch 

omsorg för samtliga kommuner i överensstämmande med det arbete som sker vid 

Socialstyrelsen. 

• Utnyttja befintliga forum för att arbeta med uttolkningen och följsamheten av 

Patientdatalagen, skapa regional samsyn samt samordna utbildning, information och 

riktlinjer. 

• Hålla sig ajour med vad som händer inom området nationell eHälsa, delta i nationella 

nätverk inom området. 

• Stödja och stimulera det lokala arbetet med projektet i kommunerna. 

Lång sikt – Regionala aktiviteter (2-5 år) 

• Ett delprojekt genomförs för anslutning av länets kommuner till NPÖ (Nationell 

patientöversikt). 

Filnamn: 

epj_att_25_4.doc



6 

2010-10-21 

Utgåva 

0.9 

Projektets sluttidpunkt 

Projektet skall vara genomfört 2013-12-31. 

Projektets kostnad 

Kostnad 2011 2012 2013 










Uppskattad budget för att genomföra projektet under kommande 3 års period. 

Budgeten utgör ett estimat med reservation för resursbehov som framkommer i den fortsatta 

projektplaneringen. 

Kommunnamn 

Ange antal användare SITHS Kort 0 

Lokala kostnader för varje kommun Engångskostnad Antal Summa Summa/år 

Kort Mall 10 000 1 10 000 2 000 

Fotoutrustning 15 000 1 15 000 3 000 

Kort 160 0 0 0 

Korthållare med clips 22 0 0 0 

Kort programvara 25 0 0 0 

Kort läsare 250 0 0 0 

HSA/Landsting - kortsiktigt 200 0 0 0 

Central SITHS admin kost per kommun En kommun för länet 1 10 000 10 000 

Central SITHS admin Östersund En kommun för länet 0 75 000 0 

Lokal SITHS admin 1 40 000 40 000 

Sjunet kost per kommun 1 2 000 2 000 

Sjunet Östersund 0 13 000 0 

Information/Utbildning/Tjänsteköp 1 50 000 50 000 

Personal 

Projektledare Lokalt 

25% 1 150 000 150 000 


Personal Östersund 

50% 0 300 000 0 

Summa 257 000 

Filnamn: 

epj_att_25_4.doc



7 

2010-10-21 

Utgåva 

0.9 

Övriga frågor att ta ställning till 

Lokala infrastruktur 

Kortens användning för framtiden 

Byte/kompl hårdvara 

ex 

inpassering/inloggning 

Projektmålets prioritering 

Prioritering: 0.5 Resultat 0.3 Tidpunkt 0.2 Kostnad 

Projektorganisation 

Bemanning från kommunerna i de nationella projekten 

Nationella IT-arkitekturgruppen – Eva Rodin Svantesson. 

Nationella Informationsstrukturgruppen – Stefan Söderberg. 

Nationella Samordningsgruppen – Lena Hallquist. 

Bemanning i det regionala projektet 

Kan inte redovisas förrän projektet är beslutat och deltagare i arbetsgrupper och delprojekt är utsedda. 

Bemanning i det lokala kommunprojektet 

Kan inte redovisas förrän projektet är beslutat och behovet av deltagare i lokalt projekt är definierat. 

Finansiering 

Projektet finansieras genom statliga stimulansmedel och kommunal medfinansiering baserad på 

kommunstorlek. 

Beställare/Projektägare: 

Projektledare: 

 

 

Filnamn: 

epj_att_25_4.doc

§ 22, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-04 Utkast till projektdirektiv 

Dokumentnamn: Projektdirektiv nationell eHälsa 2011 Sida: 1 (4) 

Skapad av: Eva Rodin Svantesson och 

Börje Hoflin 

Beslutad av: Reviderad den: 2011-01-04 

Utkast till PROJEKTDIREKTIV nationell eHälsa 2011 

1 BESTÄLLNING 

1.1 Godkännande 

Projektdirektivet godkänt av: 

Uppdragsgivare/Beställare: 

Projektledare: 

… … … … … … … … … … … … … … 

NN 

(Östersunds Kommun) 

… … … … … … … … … … … … … … 

NN 

(Östersunds Kommun) 

Bakgrund 

Arbetet med den nationella IT-strategin startade 2005 och Kommunstyrelsen i Östersund 

antog strategin den 9 juni 2008, § 180. 2010 ändrades namnet från nationella IT-strategin för 

vård- och omsorg till Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom 

vård- och omsorg. Namnändringen ska visa ett ökat fokus på införandet, användningen och 


Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en förstudie inom Jämtlands län. Beställare 

av uppdraget var kommunförbundet och resultatet var en rapport innehållande handlingsplan 

med specificerade aktiviteter per utförare. 

Under 2011 kommer fokus att ligga på att genomföra ett projekt för att ge ut elektroniska 

tjänstekort med SITHS certifikat till alla användare av e-Dos i kommunerna 

Genom att delta i ett projekt för att dela ut elektroniska tjänstekort med SITHS certifikat 

kommer man i ett första steg kunna nyttja det för tillgång till e-Dos. I ett senare skede 

kommer det även att vara en förutsättning för att använda Meddix I ett längre perspektiv 

krävs ett elektroniskt tjänstekort för att få tillgång till NPÖ (Nationell patientöversikt) och 

även för användning i verksamhetssystemen när de anpassats till BIF. Genom etablering av 

elektroniska tjänstekort får man också förutsättningar för fortsatt arbete mot en samordning 

och samförvaltning av system och tjänster inom länet 

I e-förvaltningsperspektivet kommer katalogtjänst och e-id/certifikat vara viktiga delar för att 

kunna skapa systemintegrationer och medborgar/medarbetartjänster. 

Det initiala arbetet med att använda elektroniska tjänstekort för e-Dos kräver att man går 

igenom sin tekniska plattform för att se vilka förutsättningar och vilka förändringar man 

behöver göra i den lokala IT miljön. En förstudie och tester för att kunna använda tjänstekort




Börje Hoflin 


med SITHS certifikat behöver göras. Kortläsare, programvara för certifikatläsning (NetID) 

och nätverkskommunikation behöver testas. 

HSA katalogen behöver fyllas med information om medarbetare och organisation. Detta 

arbete görs tillsammans med landstingets förvaltare av HSA. En matris för vilken information 

som skall sammanställas i kommunen skapas i en förstudie vid landstingets HSA förvaltning 

och sedan sker utbildning/information till utsedd administratör i kommunen. En uppdatering 

av kataloginformationen på månadsbasis bedöms som rimlig inledningsvis. 

Sjunetanslutning genomförs av Östersunds kommun i samverkan med förvaltningen av Sjunet 

vid SVR. En process för anslutning följs och efter att all dokumentation skapats levereras 

Sjunet som en tjänst. 

Etablering av SITHS förvaltning genomförs av Östersunds kommun och följer en process som 

leds av nationell SITHS förvaltning vid SVR. Efter att rutiner etablerats och utbildning av 

administratörer skett får man dela ut tjänstekort. 

MÅL 

Målet med projektet 2011 är att anpassa infrastrukturen för att kunna hantera tjänstekort med 

SITHS-certifikat, så att användarna av e-dos kan byta ut lösenordsgeneratorerna till tjänstekort. 

PROJEKTETS OMFATTNING 

Projektet berör 

Användare av e-dos kort inom vård- och omsorgsförvaltningen och hos externa utförare inom 

Österusnds kommun. 

Andra pågående projekt som har påverkan på projektet nationell eHälsa 

Utvärderingen av tunna klienter 

Utveckling av katalogtjänsten och ev. möjligheter att koppla personalsystemet till 

befolkningsregistret och skattverket. 

RES URS ER OCH ORGAN IS ATION 

Styrgrupp: Bert-Olof Åkerström, Marie Sundvisson, Peter Andrén och Börje Hoflin 

Lokal projektledare: Projektet drivs av kommunens IT-strateg tillsammans med en resurs från 

vård-och omsorgsförvaltningen 

Projektgrupp: Datacenter, Stefan Söderberg, Barbro Toutin, deltagare från regionprojektet 

TID- OCH AKTIVITETSPLAN 

Aktivitet Ansv ar för genomförande Klart när 

Framtagning av strategi och beslut om den 

framtida användningen av tjänstekort i 

östersunds kommun, ex. vis inpassering, 

inloggning, kopiering osv. 

Framtagning av kommunikationsplan 

Kunskapsuppbyggnad kring HSA, SITHS och 

nationell eHälsa.




Börje Hoflin 


Följa med vad som händer i regionprojektet 

Processgenomgång och dokumentation 

Etablera förvaltningsorganisation 

Genomför förstudie avseende teknisk 

infrastruktur (kortläsare, mjukvara och 

kommunikation) och för användning av 

tjänstekort med SITHS certifikat med syfte att 

kunna autentisera sig mot e-Dos. Beställ 

eventuellt testkort från SVR 

Utvärdera och testa tunna klienter för SITHS kort 

Utvärdera och testa mobila lösningar för SITHS 

kort 

Beslut om tekniska lösningar 

Upphandling tunna klienter, kortläsare osv 

Beställ tillsammans med övriga kommuner en 

förstudie vid JLL avseende förändring av HSA 

struktur i katalog, inläsningsförfarande och 

ersättningsmodell av förvaltning 

Beställ HSA katalog för kommunen vid JLL. 

Utse ansvarig administratör av HSA i 

kommunen. Denna person uppdaterar 

nödvändig HSA information på månadsbasis 

Genomför utbildning av HSA administratörer 

Genomför anslutning till Sjunet (Östersunds 

kommun) 

Etablera central SITHS förvaltning (Östersunds 

kommun) i samverkan med Inera 

Etablera lokal SITHS förvaltning i samtliga 

kommuner i samverkan med Inera 

Utbilda e-dos användare i att använda 

tjänstekort för inloggning 

Aktivitet HSA katalog 

* Insamling av den information som ska finnas i 

katalogen 

KOS TNADER FÖR KOMMUN ENS LOKALA PROJEKT 

Finansiering enligt beslut den xx 

Kommunnamn 

Östersund 

Ange antal användare SITHS Kort 300




Börje Hoflin 


Lokala kostnad er för varje kommun Engångskostnad Antal Summa Summa/år 

Kort Mall 10 000 1 10 000 2 090 

Fotoutrustni ng 15 000 1 15 000 3 135 

Kort 160 300 48 000 10 032 

Korthållare med clips 22 300 6 600 1 379 

Kort programvara 25 300 7 500 1 568 

Kort läs are 250 300 75 000 15 675 

Lokal a infras truktur 

Byte/kompl hårdvara, 

om användning i 

infrastrukturen 2 500 300 750 000 156 750 

HSA/Lands ting kortsi ktigt 300 200 60 000 

Central SITHS admi n kost per 

kommun En kommun för länet 0 10 000 0 

Central SITHS admi n Östersund En kommun för länet 1 75 000 75 000 

Lokal SITHS admin 1 40 000 40 000 

Sjunet kos t per kommun 0 2 000 0 

Sjunet Östersund 1 13 000 13 000 

Infor mati on/Utbildning/Tjänsteköp 1 50 000 50 000 

Personal 


25% 1 150 000 150 000 

Summa 578 629 

Beställare: 

… … … … … … … … … … … … … … 

NN

§ 23, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1339/2010 

PROTOKOLL 


2011-01-25 Dnr 1339-2010 

Ansvarig utgivare för webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden 

Kommunfullmäktiges ordförande Kjell Svantesson, s, utsågs av kommunfullmäktige 

den 28 juni 2007, § 107, som ansvarig utgivare för webbsända 

kommunfullmäktigesammanträden. Sven Hellström, c, har utsetts till andre 

vice ordförande och ansvarig utgivare. Som förste vice ordförande i kommunfullmäktige 

utsågs efter valet Abbe Elhachimi, s. 





Abbe Elhachimi, s, utses som ställföreträdande utgivare i Agneta Åhlin, s, 

ställe. 

_____ 

Utdrag till Radio- och TV-verket och Abbe Elhachimi 



www.ostersund.se

§ 23, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag Klf 


2010-12-15 Dnr 1339-2010 

Kerstin Fridlund-Jonasson 


Ansvarig utgivare för webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden 

Kommunfullmäktiges ordförande Kjell Svantesson, s, utsågs av kommunfullmäktige 

den 28 juni 2007, § 107, som ansvarig utgivare för webbsända 

kommunfullmäktigesammanträden. Sven Hellström, c, har utsetts till andre 

vice ordförande och ansvarig utgivare. Som förste vice ordförande i kommunfullmäktige 

utsågs efter valet Abbe Elhachimi, s. 





Abbe Elhachimi, s, utses som ställföreträdande utgivare i Agneta Åhlin, s, 

ställe. 


Bengt Marsh 


Linda Stenman 

Chef för kommunstyrelsens kansli 

Utdrag till Radio- och TV-verket och Abbe Elhachimi 



www.ostersund.se

§ 24, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 39/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 39-2011 

Motion - Närvarorätt i samtliga nämnder under hela mandatperioden 

Gerhard Carlsson, sd, fullmäktigeledamot, har i motion till kommunstyrelsen 

dels ifrågasatt handläggningen av mandatfördelningen till kommunens 

nämnder och dels begärt närvarorätt i samtliga nämnder under nuvarande 

mandatperiod. 




Motion 2011-01-03 



Motionen om närvarorätt i samtliga styrelser och nämnder i kommunen avslås. 


Den utökade närvarorätt som idag ges genom kommunens reglementen ger 

en bra avvägning mellan dels principen om valutslagets betydelse för ett 

partis ställning och inflytande i den kommunala verksamheten och dels de 

intressen som politiska minoriteter företräder. Mot bakgrund härav ska motionen 

avslås. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 24, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-04 Dnr 39-2011 

Maria Lewandowski 



Gerhard Carlsson, SD, fullmäktigeledamot, har i motion till kommunstyrelsen 



mandatperiod. 



Motion 2011-01-03 

Finansutskottets förslag till kommunstyrelsens 


1. Motionen om närvarorätt i samtliga styrelser och nämnder i kommunen 

avslås. 

Motivering till beslut 





avslås. 

Bakgrund 

Gerhard Carlsson, SD, har genom motion ifrågasatt det formella handhavandet 

av mandatfördelningen till kommunens styrelser och nämnder då 

han inte anser sig kallad till valberedningens sammanträde och fått besked 

om beslut om vilka ledamöter och ersättare som ska ingå i styrelserna och 

nämnderna först när detta varit beslutat. Gerhard Carlsson har med anledning 

av detta begärt att SD får närvarorätt i samtliga nämnder under kommande 

mandatperiod. Gerhard Carlsson har slutligen ifrågasatt lämpligheten 

att oppositionsrådet på ett kommunfullmäktigesammanträde meddelar 

att något samarbete med Sverigedemokraterna inte skulle förekomma från 

oppositionens sida. 



www.ostersund.se

§ 24, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-04 Dnr 39-2011 

Såsom motionen får förstås föreslår Gerhard Carlsson att SD ska ha närvarorätt 

i samtliga styrelser och nämnder i kommunen. Övriga synpunkter 

uppfattas inte som förslag till fullmäktige. 

Angående valberedningens förslag till beslut om utseende av ledamöter och 

ersättare i kommunens styrelser och nämnder. 

Av kommunfullmäktiges beslut den 4 november 2010 framgår att kommunfullmäktige, 

i enlighet med 39 § Arbetsordning för kommunfullmäktige i 

Östersunds kommun, för tiden fram till den 1 november 2014 utsett de ledamöter 

och ersättare som ska ingå i valberedningen. I valberedningen ingår 

1 ledamot och 1 ersättare från varje parti som finns representerat i 

kommunfullmäktige. Av beslutet framgår att som representant för SD har 

Gerhard Carlsson valts till ledamot och Åke Durré till ersättare. Vidare 

framgår av sändlista att Gerhard Carlsson erhållit kallelse till valberedningens 

möte. 

Vid valberedningens sammanträde den 9 december 2010 beslutade valberedningens 

ledamöter om vilka ledamöter och ersättare som skulle föreslås 

ingå i kommunens styrelse och nämnder. Kommunfullmäktige fattade den 9 

december 2010 beslut i enlighet med valberedningens förslag. 

Valberedningens beslut om vilka ledamöter som ska föreslås föregås av 

diskussioner mellan de politiska partierna och blocken. När en överenskommelse 

nåtts, dvs. tillräcklig majoritet för visst förslag föreligger, mellan 

partierna om vilka representanter som ska finnas i styrelser och nämnder 

fattas beslut. Vid en sådan överenskommelse kan ett minoritetsparti erhålla 

representation som ledamot eller ersättare. 

Fördelningen av platser för partierna i styrelser och nämnder är ett resultat 

av valutslaget samt eventuella uppgörelser mellan partierna. Med ett mandat 

i fullmäktige finns ingen laglig grund för plats i t.ex. kommunstyrelsen 

enligt lagen (1992:339) om proportionellt valsätt som reglerar processen. 

Att mindre partier av samma storlek som SD finns med som ersättare i t.ex. 

kommunstyrelsen beror på en uppgörelse om fördelning inom oppositionsgruppen 

och sker ”på bekostnad” av något större partis andel av platserna. 

När någon sådan uppgörelse inte finns gäller lagen som föreskriver en fördelning 

efter storlek. 

Kommunledningsförvaltningen kan med anledning av ovanstående inte se 

att något fel gjorts i samband med utseende av ledamöter och ersättare i de 

kommunala styrelserna och nämnderna. 

Närvarorätt i styrelser och nämnder. 

Huvudregeln är att rätten att närvara vid sammanträden primärt tillkommer 

nämndens ledamöter och dess ersättare. 4 kap. 23 § kommunallagen finns 

en bestämmelse som ger fullmäktige rätt att genom reglemente eller särskilt 

beslut bestämma om en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i 

en viss nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden. Fullmäktige avgör 

då i vilken eller vilka nämnder som närvarorätt ska föreligga och om 



www.ostersund.se

§ 24, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-04 Dnr 39-2011 

den ska begränsas till att gälla för viss tid eller för visst ärende eller viss 

grupp av ärenden. Fullmäktige kan i sitt beslut inskränka sig till att enbart 

reglera närvarorätten, men den förtroendevalde kan även ges rätt att delta i 

överläggningarna – dock inte besluten – liksom att få sin mening protokollförd. 

Fullmäktige i Östersunds kommun har beslutat om att fullmäktiges ledamöter 

ska ha närvarorätt vid kommunstyrelsens, barnoch utbildningsnämndens, 

kulturoch fritidsnämndens, miljö- och samhällsnämndens, socialnämndens, 

vård- och omsorgsnämndens, valnämndens och utförarstyrelsens 

(dvs. samtliga styrelser och nämnders) sammanträden men inte rätt att närvara 

vid överläggning eller beslut. Rätt att närvara föreligger inte heller 

vid behandling av ärenden som rör myndighetsutövning eller vid ärende 

som på annat sätt bedömts nödvändigt att det behandlas internt i kommunstyrelsen. 

Av den lagliga möjlighet som fullmäktige har att besluta om närvarorätt 

har endast rätten att delta vid överläggning undantagits. Kommunledningsförvaltningen 

anser att den utökade närvarorätt som idag ges genom 

kommunens reglementen ger en bra avvägning mellan dels principen 

om valutslagets betydelse för ett partis ställning och inflytande i den kommunala 

verksamheten och dels de intressen som politiska minoriteter företräder. 

Mot bakgrund härav föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen 

avslås. 

Lämplighetsbedömning avseende ett uttalande. 

Enligt regeringsformen 2 kap 1 § är var och en är gentemot det allmänna 

tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat 

sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Denna 

regel har även stöd i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och 

Europakonventionen. Exempel på begränsningar av yttrandefriheten är hot 

om våld, förtal och hets mot folkgrupp. I dessa fall träder den straffrättsliga 

regleringen in och begränsar yttrandefriheten. I det aktuella fallet var inlägget 

en del av en allmänpolitisk diskussion där en ledamot redovisade en 

principiell politisk inställning. Detta kan på intet sätt begränsas utan tillhör 

en fri och öppen debatt som inte kan eller ska begränsas. 

Kommunledningsförvaltningen anser mot bakgrund av detta att fullmäktige 

inte kan uttala sig om lämpligheten av ifrågavarande uttalande. 


Bengt Marsh 



biträdande kommundirektör 



www.ostersund.se

§ 24, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-04 Dnr 39-2011 

Utdrag av beslut samt tjänstemannaförlag till Gerhard Carlsson. 



www.ostersund.se

§ 24, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-01-03 Motion

§ 24, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 17, FU 2011-02-21 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-21 Dnr 39-2011 


Gerhard Carlsson, SD, fullmäktigeledamot, har i motion till kommunstyrelsen 



mandatperiod. 



Motion 2011-01-03 



Motionen om närvarorätt i samtliga styrelser och nämnder i kommunen avslås. 






avslås. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 25, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 2426/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 2426-2010 

Motion - Förfrågan till näringslivet om ett övertagande av de kommunala 

skolorna 

Gerard Carlsson, sd, har föreslagit att kommunen ska lämna en förfrågan till 

näringslivet om övertagande av de kommunala skolorna. 




Motion 2010-12-29 



Motionen avslås. 


Enligt kommunallagen och skollagen är förskola, förskoleklass, grundskola, 

grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, 

särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och 

fritidshem en del av kommunens obligatoriska verksamhet för vilken ansvaret 

inte kan läggas på annan. Det skulle därför strida mot nämnda lagstiftning 

att lämna en förfrågan till näringslivet om övertagande av de kommunala 

skolorna. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 25, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-04 Dnr 2426-2010 

Maria Lewandowski 



skolorna 

Gerard Carlsson, SD, har föreslagit att kommunen ska lämna en förfrågan 

till näringslivet om övertagande av de kommunala skolorna. 



Motion 2010-12-29 




Motivering till beslut 







skolorna. 

Bakgrund 


till näringslivet om övertagande av de kommunala skolorna. Bakgrunden 

till förslaget har delvis uppgivits vara att privat drivna skolor uppvisar stora 

ekonomiska vinster vilket bekräftar att kommunerna brister i sitt förvaltarskap. 

Dessutom anförs att den bristfälliga undervisningen resulterat i färre 

personer med högskoleutbildning vilket i sin tur bland annat påverkat den 

sämre verkningsgraden av svenska kärnkraftverk i förhållande till övriga 

Europa. 

Av kommunallagens 2 kapitel framgår dels vad kommunen får ägna sig åt, 

den så kallade allmänna kompetensen, och dels framgår av 4 § att kommunens 

befogenheter och skyldigheter på vissa områden regleras i särskilda 

föreskrifter. Av skollagens (2010:800) 2 kapitel 2 § framgår att kommuner 



www.ostersund.se

§ 25, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-04 Dnr 2426-2010 

är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, 

gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning 

för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem. 

Med beaktande av dessa regler, som föreskriver att kommunen har en skyldighet 

att bedriva förskola, skola etc., skulle det strida mot gällande lagstiftning 

att lämna en förfrågan till näringslivet om ett allmänt övertagande 

av det kommunala ansvaret för ifrågavarande utbildningsverksamhet. 

Skollagen ger dock kommuner en möjlighet att genom avtal låta en enskild 

fysisk eller juridisk person utföra vissa mycket begränsade uppgifter inom 

utbildningsverksamheten. Huvudmannaskapet kan dock aldrig överlåtas till 

annan. För grundskola och gymnasieskola kan uppgiften att bedriva undervisning 

genom entreprenad endast ske efter godkännande av regeringen. 

Östersunds kommun ansökte år 2009 om sådant tillstånd (Dnr 677-2009) 

men detta avslogs med motiveringen att sådana särskilda skäl som lagen föreskriver 

inte förelåg. Som skäl för ansökan hade kommunen då uppgivit att 

man ville skapa bättre förutsättningar för att ta ansvar för planering av alla 

barns skolgång och att det engagemang som finns hos medborgarna skulle 

kunna tillvaratas genom att lägga ut skolverksamheten på entreprenad. 

Med beaktande av att skollagen i mycket begränsad utsträckning medger att 

undervisningsmomentet läggs ut på entreprenad utan medgivande av regeringen 

och då det av motionen inte framkommit sådana särskilda skäl i övrigt 

som krävs för regeringens godkännande anser kommunledningsförvaltningen 

att motionen ska avslås. 


Bengt Marsh 



biträdande kommundirektör 

Utdrag av beslut samt tjänstemannaförslag till Gerhard Carlsson. 



www.ostersund.se


§ 25, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 18, FU 2011-02-21 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-21 Dnr 2426-2010 


skolorna 


till näringslivet om övertagande av de kommunala skolorna. 



Motion 2010-12-29 











skolorna. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 26, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 2427/2010 

PROTOKOLL 


Motion - Bordlägg projekt multiarenan 

2011-03-01 Dnr 2427-2010 

Gerhard Carlsson, sd, har i en motion yrkat på att kommunfullmäktige ska 

bordlägga projektering av multiarenan i avvaktan på att de slutliga kostnaderna 

för återställande av drickbart vatten redovisats. 




Motion från Gerhard Carlsson 2010-12-29 



Motionen från Gerhard Carlsson avslås. 


När kommunfullmäktige den 28 april 2010 beslutade om projektering av en 

multiarena i Stadsdel Norr villkorades beslutet av att kommunfullmäktige 

ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter genomförd 

projektering. Motionens syfte torde därför vara uppfyllt. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 26, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-30 Dnr 2427-2010 

BertOlof Åkerström 



Gerhard Carlsson har i en motion yrkat på att kommunfullmäktige ska bordlägga 

projektering av multiarenan i avvaktan på att de slutliga kostnaderna 






Fullmäktiges beslut 

Motionen från Gerhard Carlsson avslås. 

Motivering. 

När kommunfullmäktige den 28 april 2010 beslutade om projektering av en 

multiarena i Stadsdel Norr villkorades beslutet av att kommunfullmäktige 

ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter genomförd 

projektering. Motionens syfte torde därför vara uppfyllt. 

Bakgrund 

När fullmäktige den 28 april 2010, § 76, beslutade starta projektering av en 

arena med lokalisering inom Stadsdel Norr villkorade fullmäktige att fullmäktige 

ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter 

genomförd projektering. 

Projekteringsarbetet av arenan pågår och formellt finns i nuläget inget beslutsförslag 

att yrka bordläggning av. Även arbetet med att utreda framtida 

utvecklingsbehov av vattenoch avloppsförsörjningen inom kommunen pågår 

och kommer att redovisas till fullmäktige. Även frågan om eventuellt 

skadestånd utöver vad som kan täckas av gällande försäkring pågår. 

Även om finansiering av utveckling av vattenoch avloppsanläggningarna 

normalt finansieras via VA-taxan kan fullmäktige genom ordinarie planeringsprocess 

göra de avvägningar som krävs för att kommunen ska ha en 

hållbar ekonomisk utveckling. Arenabyggnationen finansieras av skattekollektivet 

och om fullmäktige anser att den byggnationens omfattning ska 

ställas mot utveckling av vattenoch avloppslösningarna eller eventuell fi- 



www.ostersund.se

§ 26, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-30 Dnr 2427-2010 

nansiering via skatteuttag bör detta prövas i samband med ordinarie beslut 

om budgetdirektiv för åren 2012 – 2014. 


Bengt Marsh 


Utdrag till Gerhard Carlsson 



www.ostersund.se


§ 26, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 19, FU 2011-02-21 08.30 

PROTOKOLL 



2011-02-21 Dnr 2427-2010 

Gerhard Carlsson har i en motion yrkat på att kommunfullmäktige ska bordlägga 

projektering av multiarenan i avvaktan på att de slutliga kostnaderna 





Finansutskottets beslut 

Ärendet tas direkt i kommunstyrelsen. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 27, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 2425/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 2425-2010 

Motion - Redovisa samtliga folkvaldas meriter i kommunfullmäktige 

Gerhard Carlsson, sd, föreslår i en motion den 29 december 2010 att ”Redovisa 

samtliga förtroendevaldas meriter i kommunalfullmäktige. Föreligger 

även kvotering i valet redovisa detta”. 




Motion 2010-12-29 





Det inte finns några formella krav att redovisa vilka meriter ledamöter och 

ersättare i kommunfullmäktige har. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 27, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-18 Dnr 2425-2010 

Ellen Arnesson 



Gerhard Carlsson (SD) föreslår i en motion den 29 december 2010 att ”Redovisa 





Motion, 2010-12-29 



Motionen avslås med motivering att det inte finns några formella krav att 

redovisa vilka meriter ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har. 

Bakgrund 

Valbar till fullmäktige är den som har rösträtt. Rösträtt har den som är folkbokförd 

i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och 

- är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens 

medlemsstater 

- är medborgare i Island eller Norge, eller 

- för det fall de är andra utlänningar, har varit folkbokförda i Sverige i tre 

år i följd före valdagen. 

Det finns i övrigt inga formella krav på meriter för att sitta som ledamot eller 

ersättare i fullmäktige. Kvotering är en fråga för respektive partiorganisation. 

Det är svårt att se syftet med att redovisa meriterna och det är ett 

tidskrävande och omfattande arbetet att begära in uppgifterna. 


Bengt Marsh 


Utdrag till Gerhard Carlsson 



www.ostersund.se


§ 27, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 11, UU 2011-02-10 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-10 Dnr 2425-2010 


Gerhard Carlsson (SD) föreslår i en motion den 29 december 2010 att ”Redovisa 





Motion, 2010-12-29 





Det inte finns några formella krav att redovisa vilka meriter ledamöter och 

ersättare i kommunfullmäktige har. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 28, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1361/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 1361-2010 

Motion - Gemensam webbportal för bostadsföretag 

Emil Burman, s, har i en motion till Östersunds kommun föreslagit att kommunen 

ska utreda möjligheterna att starta en gemensam webbportal för bostadsföretag 



Utvecklingsutskottet 2011-02-10, §10 


Motion angående bostadssituationen i Östersund 2010-06-18 



1. Motionen bifalls. 

2. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att genomföra utredningen 

om en gemensam webbportal för bostadsföretag i kommunen. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 28, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-03 Dnr 1361-2010 

Malin Cederth Wahlström 


Motion - Gemensam webportal för bostadsföretag 

Emil Burman, Socialdemokraterna, har i en motion till Östersunds kommun 

föreslagit att kommunen ska utreda möjligheterna att starta en gemensam 

webbportal för bostadsföretag i kommunen. 








om en gemensam webportal för bostadsföretag i kommunen. 

Bakgrund 

Emil Burman, Socialdemokraterna, beskriver i sin motion att det råder bostadsbrist 

i Östersund och att det för många kan vara svårt att hitta en bostad. 

Motionären föreslår att en gemensam webbportal för bostadsföretag 

skapas för att underlätta för människor som söker bostad i kommunen. 

Det är enbart ett fåtal kommuner i Sverige som har gemensamma webbportaler 

för förmedling av hyresrätter. De som ligger längst fram vad gäller 

moderna lösningar, med internet som ett utav de viktigaste verktygen, är 

Stockholm, Göteborg och Malmö. I Stockholm och Malmö finns bostadsförmedlingar, 

enligt Boverkets definition, och i Göteborg finns en marknadsplats 

för bostäder. I kommuner mer jämförbara med Östersund finns i 

dagsläget inga exempel på gemensamma webbportaler i kommunal drift eller 

på kommunalt uppdrag. 

Det finns på marknaden ett flertal företag som erbjuder fastighetsägare, oftast 

mot avgift, tjänsten att annonsera lägenheter i hela landet via olika 

webbplatser. 

Enligt bostadsförsörjningslagen, lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, 

ska kommuner anordna en kommunal bostadsförmedling 

om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. Det är även 

möjligt att anordna gemensam bostadsförmedling med närliggande kom- 



www.ostersund.se

§ 28, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-03 Dnr 1361-2010 

muner. Lagen ger också den kommunala bostadsförmedlingen rätt att ta ut 

en avgift för förmedling av bostäder och för köplats, under förutsättning att 

fördelning av bostäder främst sker enligt kötid. Boverket skriver i rapporten 

Socialt hållbar stadsutveckling (2010) att en bostadsförmedling som förmedlar 

bostäder efter kötid och behov kan bidra till att motverka den del av 

boendesegregationen som bottnar i diskriminering av vissa grupper på bostadsmarknaden. 

Enligt rapporten kan en bostadskö, som sköts rätt, också 

ge värdefull information om läget på bostadsmarknaden 

Det kommunala bolaget Östersundsbostäder förmedlar idag bostäder via sin 

hemsida. Den som är intresserad av att hyra bostad via Östersundsbostäder 

registrerar sig via hemsidan. De bostadssökande ska själva vara aktiva och 

sköta sökandet. Den som är intresserad av en specifik bostad gör en intresseanmälan 

och bostäderna fördelas sedan utifrån kötid. Östersundsbostäder 

tar inte ut några avgifter för köplats eller förmedling av bostäder. Östersundsbostäder 

har ett flertal olika marknadsplatser för olika typer av målgrupper. 

Marknadsplatserna är ett generellt bostadstorg, nyproducerat, bostad 

direkt, seniorboende, lokaltorg och studentbostadstorg. Vad gäller studentbostadstorget 

förmedlar Östersundsbostäder studentbostäder för alla 

fastighetsägare i kommunen som erbjuder studentbostäder. Det innebär att 

alla studentbostäder erbjuds på samma ställe och fördelas enligt principerna 

som är uppställda i studentbostadsgarantin. 

Östersundsbostäder uttrycker att det självklart är en fördel för de som söker 

bostad om all information finns samlad på ett ställe och att informationen 

hålls aktuell. Östersundsbostäder anser att kommunen eller någon som 

kommunen upphandlar bör vara huvudman och ansvarig för en sådan 

webbportal. 

Kommunledningsförvaltningen har haft kontakt med fastighetsägarorganisationen 

Fastighetsägarna och de är initialt positiva till förslaget, men lyfter 

frågan om vem som ska betala kostnaderna. I kontakt med en utav de större 

fastighetsägarna i kommunen är även de försiktigt positiva, men trycker på 

att det är viktigt att portalen är kompatibel med befintliga datasystem/fastighetsregister 

för att underlätta hanteringen. Kommunledningsförvaltningen 

har sökt kontakt med ytterligare några privata fastighetsägare, 

men inte fått något svar. 


Bengt Marsh 


Utdrag till Emil Burman. 



www.ostersund.se 

Åsa Brandelius 

Utvecklingschef


§ 28, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 10, UU 2011-02-10 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-10 Dnr 1361-2010 

Motion - Gemensam webbportal för bostadsföretag 

Emil Burman, Socialdemokraterna, har i en motion till Östersunds kommun 

föreslagit att kommunen ska utreda möjligheterna att starta en gemensam 

webbportal för bostadsföretag i kommunen. 








om en gemensam webbportal för bostadsföretag i kommunen. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 29, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 627/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 627-2010 

Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnderna 2010 

Kommunfullmäktige har beslutat att 2010 års utvärdering ska beskriva och 

värdera hur nämnder och styrelser utformat sina servicedeklarationer så de 

går att följa upp samt hur man arbetar ur ett medborgar-/brukarperspektiv 

för att uppfylla dem. 

En rapport är sammanställd som är behandlad och värderad i ett miniseminarium 

där samtliga nämnder och förvaltningar deltagit. Seminariet föreslår 

fullmäktige den slutliga värderingen. 




Rapport - Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2010, 

2011-02-07 



1. Utvärderingsrapport 2010 godkänns. 

2. Rapporten överlämnas till nämnder och styrelser för fortsatt utvecklingsarbete. 

3. Samtliga nämnder och styrelser uppmanas fortsätta arbetet med att utveckla 

servicedeklarationerna till ett instrument för medborgar- och brukardialog 

om servicenivån på kommunens tjänster. 

4. Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2011 ska 

värdera nämndernas/styrelsernas fortsatta arbete med utveckling av servicedeklarationerna. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 29, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-10 Dnr 627-2010 

Göran Qvarnström 













2011-02-07 






servicedeklarationerna till ett instrument för medborg- och brukardialog 


4. Fullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2011 ska värdera 

nämndernas/styrelsernas fortsatta arbete med utveckling av servicedeklarationerna. 

Bakgrund 

Fullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelse 2010 handlar om hur 

nämnder och styrelser utformat sina servicedeklarationer så att de går att 

följa upp och hur man arbetar för att ur ett medborgar-/brukarperspektiv 

uppfylla dem. Årligen genomförs ett miniseminarium kring fullmäktiges 

utvärdering av nämnder/styrelser. Miniseminariet för nämndsutvärderingen 

leds av finansutskottets ordförande där övriga deltagande är ordförande & 



www.ostersund.se

§ 29, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-10 Dnr 627-2010 

vice ordförande i barnoch utbildningsnämnden, socialnämnden, kulturoch 

fritidsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, miljö- och samhällsnämnden, 

utförarstyrelsen och kommunstyrelsen tillsammans med samtliga förvaltningschefer. 

Kommunledningsförvaltningens redovisning av inhämtade beskrivningar 

och resultat framgår av rapporten ” Kommunfullmäktiges utvärdering av 

nämnder och styrelser 2010, 2011-02-07” där även den politiska värderingen 

av nämndernas arbete med servicedeklarationerna framgår och kan 

sammanfattas enligt nedan. 

Vid miniseminariet framkom att man anser systemet med servicedeklarationer 

och synpunktshantering vara ett bra sätt för nämnderna att kommunicera 

med medborgarna och brukarna om nivåerna på kommunens tjänster. 

Man ansåg dock att systemet behöver vidareutvecklas genom att de befintliga 

servicedeklarationerna ses över för att uppfylla kravet på en bra servicedeklaration 

(att de är möjliga att följa upp samt att de beskriver något som 

anses viktigt eller har stor betydelse för medborgarna och brukarna). Förtroendevalda 

behöver vara aktiva i detta arbete. Servicedeklarationerna ska 

vidare följas upp systematiskt och resultaten återföras till nämnderna. 

Utvärderingen av nämnder och styrelser år 2011 föreslås därför inriktas på 

en uppföljning av 2010 års utvärdering. 


Bengt Marsh 


Utdrag till: Kommunstyrelsen, kommunens nämnder och förvaltningar. 

Tjänstemannaförslaget skickas med beslutet 



www.ostersund.se

§ 29, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-02-07 Rapport KF utvärdering av nämnder och styrel 

Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2010 Sida: 1 (11) 

Upprättad av: Göran Qvarnström & Olliann 

Lundberg 2011-02-07 

Beslutad av: kommunstyrelsen 

Reviderad den: 

Rapport –Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 

Systemet med servicedeklarationer och synpunktshantering är ett bra 

sätt för nämnderna att kommunicera med medborgarna och brukarna 

om nivåerna på kommunens tjänster. Det behöver dock vidareutvecklas 

genom att de befintliga servicedeklarationerna ses över för att uppfylla 

kravet på en bra servicedeklaration (att de är möjliga att följa upp 

samt att de beskriver något som anses viktigt eller har stor betydelse 

för medborgarna och brukarna). Förtroendevalda behöver vara aktiva i 

detta arbete. Servicedeklarationerna ska vidare följas upp systematiskt 

och resultaten återföras till nämnderna. 

Inledning 

Kommunfullmäktige beslutade den 13 april 2010 (§ 102, dnr 627- 

2010) att man vill få beskrivet och värderat: 

• hur nämnder och styrelser utformat sina servicedeklarationer så 

de går att följa upp 

• hur man arbetar ur ett medborgar-/brukarperspektiv för att uppfylla 

dem 

Fullmäktige uppdrog samtidigt åt kommunstyrelsen att lägga fast projektdirektiv 

för utvärderingen. 

Syfte är 

• att kvalitetssäkra och eventuellt förbättra servicedeklarationerna 

samt 

• att se till att de bidrar till kommunens kvalitetsutveckling genom 

att uppföljningen av dem leder till analys, åtgärder eller 

förändrade rutiner. 

Mål är 

• att avgöra om deklarationerna har medborgar- eller brukarperspektiv, 

• att kontrollera att de går att följa upp för att kunna undersöka i 

vilken grad de uppfylls samt 

• att ta reda på hur respektive nämnd följer upp sin/sina servicedeklarationer 

samt hur uppföljningen används i kvalitetsförbättrande 

syfte. 

Bakgrund 

En väsentlig del i kommunens styrkedja är att mål följs upp och utvärdering 

sker om verksamheten når de mål och följer övriga styrdokument 

som beslutats. 

C:\DOCUME~1\kerfri\LOCALS~1\Temp\19\epj_att_32_2.doc







Kommunstyrelsen beslutade den 13 juni 2006 (dnr 986 -2006 § 190) 

att system med servicedeklarationer ska införas i Östersunds kommun. 

Den 3 april 2007 fastställde kommunstyrelsen en första kommunövergripande 

servicedeklaration (att gälla alla nämnder/styrelser) samtidigt 

uppmanades nämnderna att utforma nämndspecifika servicedeklarationer. 

Den önskade ambitionsnivån var att samtliga nämnder skulle 

ha någon servicedeklaration framtagen under 2008. Kommunens 

nämnder och styrelser tog under 2008 fram totalt 19 servicedeklarationer 

som finns publicerade på kommunens hemsida. 

Ett dokument med ”grundregler” antogs också 2007-04-07 av kommunstyrelsen, 

vilka alla nämnder/förvaltningar ska hålla sig till när 

man utformar sina servicedeklarationer. De innebär att rubriksättningen 

ska vara enhetlig, servicedeklarationen som är grundad på kvalitetsdimensionerna 

ska vara med, en koppling till synpunktshanteringen 

ska göras osv. 

Medborgarna har rätt att få veta vad de kan förvänta sig av kommunala 

tjänster, och en servicedeklaration ska beskriva vad medborgare/brukare 

kan förvänta sig när man nyttjar kommunala tjänster. Servicedeklarationerna 

utgör konkretiseringar av de planer och reglementen 

som styr nämndernas uppdrag. De blir därigenom ett viktigt instrument 

i styrningen av kommunens verksamhet och tjänster. Servicedeklarationerna 

ska ses som en strategisk del av kommunens kvalitetsarbete 

och ska vara nära kopplat till den synpunktshantering som 

sedan tidigare finns i kommunen. Rätt hanterat kan fler synpunkter på 

kommunens tjänster ge möjlighet att utveckla kvaliteten på tjänsterna. 

En viktig del i nyttjandet av servicedeklarationer är att de regelbundet 

och systematiskt följs upp och kopplas till budgetarbetet. 

Syftet med att införa servicedeklarationer är bl.a. att skapa förtroende 

för kommunens verksamheter genom att tydliggöra tjänster, service, 

bemötande och en viss kvalitetsnivå. Det är nämnderna/styrelserna 

som beslutar om servicedeklarationerna och om den kvalitetsnivå som 

ska gälla för deras tjänster. 

Underlag för värdering 

• Projektdirektiv – Kf:s utvärdering av nämnder och styrelser 2010, 

2010-04-13 

• Nämndernas och styrelsernas servicedeklarationer 

• Införande av servicedeklarationer i kommunen, beslut Ks 2007- 

11-06, dnr 503-2007 

• Tjänstemannaförslag – Införande av servicedeklarationer i kommunen 

2007-10-02, 

• Grundregler för utvecklande av servicedeklarationer 2007-09-03 








Sammanfattande resultat från intervjuer med nämnder 

och styrelser 

Denna rapport beskriver och värderar hur nämnder och styrelser utformat 

sina servicedeklarationer så att de bl.a. går att följa upp samt 

hur man arbetat för att uppfylla kravet att de ska utgå ifrån ett medborgar-/brukarperspektiv. 

Nämnder och styrelser har levt upp till det beslut om önskad ambitionsnivå 

som togs i kommunstyrelsen den 6 november 2007 att samtliga 

nämnder ska utforma någon servicedeklaration under 2008. Under 

2008 togs 19 servicedeklarationer fram av kommunens nämnder och 

förvaltningar. Nämnder och förvaltningar beskriver även hur det arbetet 

gick till och vilken roll nämnden tog vid utarbetandet i förhållande 

till förvaltningen. 

Uppdraget att ta fram servicedeklarationerna har oftast gått direkt till 

förvaltningarna utan några närmare direktiv från aktuell nämnd. Förvaltningarna 

har tagit fram förslag till servicedeklarationer, som sedan 

nämnderna varit involverade i diskussioner kring gällande utformning 

och innehåll. Ingen förvaltning eller nämnd anger att man gjort kostnadsberäkningar 

på de utlovade utfästelserna. 

De flesta av kommunens servicedeklarationer togs fram under hösten 

2008. Året därpå infördes ett stopprogram och besparingsåtgärder ålades 

alla nämnder under pågående budgetår. Mycket fokus låg under 

2009 på att klara av de åt gärder förvaltningarna tog fram för att klara 

en budgetomställning under pågående verksamhetsår. Det kan vara en 

förklaring till att det fortsatta utvecklingsarbetet för att ta fram rutiner 

för uppföljning och eventuell revidering av servicedeklarationerna 

blev avbrutet. 

Alla nämnder/styrelse svarar på frågan ”Hur har information om servicedeklarationer 

gått ut till medborgare/brukare?” att de finns utlagda 

på webben och i de flesta fall även finns upptryckta. Några förvaltningar 

har dem även uppsatta i väggställ ute i verksamheten, i receptionen 

osv. 

De flesta servicedeklarationerna går även relativt väl att kontrollera 

ifall de håller vad de lovar. Det finns dock några som borde ses över 

för att utformas så de blir enklare att kontrollera. 

Utvärderarnas analys 

Alla nämnders och förvaltningars arbetssätt för att ta fram servicedeklarationer 

är utfört tämligen lika i vår kommun. Ingen av förvaltningarna 

har utarbetat ett arbetssätt som skiljer ut sig. Det som kan lyftas 

fram är att serviceförvaltningen på eget initiativ har tagit fram fyra in- 








terna servicedeklarationer vilka beskriver kvalitetsnivåer för olika 

tjänster som de erbjuder. 

En viktig faktor för att få önskad effekt av servicedeklarationerna och 

synpunktshanteringen är att de är väl kända i verksamheten samt bland 

kommunens medborgare och brukare. Servicedeklarationerna måste 

därför synliggöras och informeras om i större utsträckning än vad som 

görs i dag. Nämnder och förvaltningar behöver utifrån typen av verksamhet 

fundera över hur detta bäst görs. Servicedeklarationerna bör 

också finnas tillgängliga för olika språkgrupper och för personer med 

funktionsnedsättning t.ex. synskadade. 

Ingen nämnd har ännu påbörjat arbetet med att införliva servicedeklarationerna 

i styrkedjan. Man kan dra slutsatsen att nämnderna ännu 

inte upptäckt den potential som servicedeklarationerna har i att beskriva 

och tydliggöra vilka förväntningar brukare/medborgare kan ha 

på de tjänster som man som förtroendevald och nämnd ansvarar för. 

Ifall de förtroendevalda tar ett tydligare ansvar för servicedeklarationernas 

innehåll och utformning så förskjuts och tydliggörs ansvaret 

för valet av kvalitetsnivå från professionen mot förtroendevalda som 

är brukarnas företrädare. 

Eftersom servicedeklarationernas kvalitetsnivåer har en prislapp bör 

de kopplas till budgetprocessen och till de politiska budgetdiskussionerna. 

Servicedeklarationerna skulle på så vis genomgå en årlig revidering 

där nämnden tar ställning till vilken kvalitetsnivå som kan erbjudas 

på berörda tjänster. För att kunna formulera servicedeklarationer 

som har ett värde för brukaren/medborgaren måste de förtroendevalda 

genom dialog ta reda på vad medborgarna anser är viktigt, t.ex. 

vad som skapar kvalitet i förskolan, äldreboendet etc. 

En viktig förutsättning för att servicedeklarationerna ska bli det verktyg 

de är avsedda att vara, är att de följs upp systematiskt och utifrån 

resultaten dels förtydligas dels används som underlag i framtagandet 

av budget och handlingsplaner för verksamheten. Uppföljningar av 

servicedeklarationerna har ännu inte gjorts mer än i mycket begränsad 

omfattning. För att uppföljningarna ska kunna ut göra underlag för den 

ständiga kvalitetsutvecklingen är det också viktigt att de formuleras på 

ett sådant sätt att de går att följa upp och utvärdera. 

En metod att följa upp servicedeklarationerna är att sammankoppla 

synpunktshanteringens resultat med nämndernas utfästelser i servicedeklarationerna. 

En annan mer direkt metod är naturligtvis att via olika 

enkäter eller förfrågningar undersöka om de brukare servicedeklarationerna 

riktar sig till, anser att kommunen lever upp till sina utfästelser. 

Uppföljningen av servicedeklarationerna tydliggör även vilka 

olika styrdokument nämnden har. 








Det bör generellt gå att göra en tydligare roll- och ansvarsfördelning 

mellan förtroendevalda och tjänstemän när det gäller att ta initiativ 

och föreslå de kvalitetsnivåer som ska gälla för olika verksamheter. 

Uppdrag av den här arten bör tydligare visa på det politiska ansvaret 

för att sätta de kvalitetsnivåer som ska gälla. Förvaltningen måste sedan 

göra kostnadsberäkningar och kopplingen till budget som krävs 

för att kvalitetsnivån ska gå att uppfylla. 

Framgångsrika metoder och arbetssätt 

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i skriften ”Att utveckla 

tjänstegarantier” – metoder och erfarenheter i kvalitetsarbete, beskrivit 

framgångsrika arbetssätt för att nå resultat med de servicedeklarationer 

kommuner tar fram. Servicedeklarationer är det begrepp vår 

kommun valt at använda men det förekommer ett antal olika benämningar 

i kommunerna, t.ex. tjänstegarantier, kvalitetsdeklarationer etc. 

Vill man ta del av vad som beskrivs som framgångsfaktorer när servicedeklarationer 

tas fram kan följande punkter ifrån SKL ge vägledning. 

Framgångsfaktorer beskrivs som: 

• Förtroendevalda bör aktivt vara med i arbetet att ta fram servicedeklarationer 

för att sätta de kvalitetsnivåer som ska gälla 

• Medborgare/kunder och anställda bör involveras i arbetet på 

ett tidigt stadium 

• Skapa tydlighet i tjänsterna och därmed realistiska förväntningar 

• Servicedeklarationerna bör baseras på vad som kommit fram i 

dialog med medborgare/kunder, vad som är viktigt och har ett 

värde för dessa 

• Synpunktshanteringen ska kopplas till servicedeklarationerna 

• Servicedeklarationerna bör knytas till kommunens styrsystem 

• Det krävs kraftfull marknadsföring av servicedeklarationerna 

• Formulera tydliga servicedeklarationer som går att följa upp 

Politisk värdering av uppföljningen 

Den politiska värderingen av rapporten menar att servicedeklarationerna 

inte alltid tar upp sådana delar av kommunens verksamhet som 

har så stor betydelse för medborgarna eller brukarna av tjänsterna. 

Framtagandet av servicedeklarationer gick troligtvis för fort och det 

gjordes förenklat genom att verksamheten föreslog några områden att 

kvalitetsbeskriva utan att respektive nämnde egentligen trängt in i vilka 

områden man ville beskriva. Fler servicedeklarationer bör nog ut- 








arbetas, men först bör de redan framtagna servicedeklarationerna revideras 

så att de uppfyller kraven på en bra servicedeklaration. 

Politiskt bedömer man att nämnderna lever upp till de flesta utfästelser 

som servicedeklarationerna innehåller, även om man samtidigt tror att 

vissa kvalitetsnivåer inte uppfylls riktigt. Vissa servicedeklarationer 

bedöms lite för allmänt hållna och att kvalitetsnivåerna beskrivs alltför 

försiktigt. Systematiska uppföljningar har inte gjorts och man menar 

att sådana regelbundet ska återföras till nämnderna. Synpunktshanteringen 

är i detta sammanhang mycket viktig och en bättre dokumentation 

kring dessa efterlyses. 

Avsikten med att införa servicedeklarationer var att de ska fungera 

som ett politiskt instrument att kommunicera med medborgarna/brukarna 

om den nivå på kommunens tjänster som det beslutats om. Vidare 

sades att servicedeklarationerna bör kompletteras med ett system 

för synpunktshantering där den som upptäcker avvikelser från den utlovade 

servicenivån enkelt ska kunna delge kommunen detta. Så anses 

servicedeklarationerna och synpunktshanteringssystemet inte fungera 

idag. Det är viktigt att nämnderna i samband med budgetarbetet noga 

går igenom kvalitetsnivåerna sådana som de är beskrivna och eventuellt 

justerar dem. 

Servicedeklarationerna kan följas upp på flera olika sätt, t.ex. en e- 

panel, medborgardialogen och brukarundersökningar. Servicedeklarationerna 

bedöms vara en bra metod att kommunicera med och att följa 

upp att man har satt upp rätt kvalitetsnivå för kommunens olika tjänster. 

Processen för att få hela systemet att fungera såsom avsikten är 

behöver utvecklas, bl.a. genom att aktivera synpunktshanteringen som 

ju finns färdig men inte används i den omfattning som den skulle kunna 

göras för att tillvarata de förbättringsmöjligheter som den kan ge. 








Bilaga 1. 

Intervjufrågor 

Metod 

Intervjuer görs med förtroendevalda och förvaltningsledningar. Processen för att beskriva 

besparingsarbetet tas fram genom följande frågor: 

Frågor till förtroendevalda 

Hur har servicedeklarationerna initierats i 

nämnden/styrelsen? 

Hur framtagandet av servicedeklarationerna 

genomförts? 

Har någon handlingsplan upprättats? (Hur 

servicedeklarationen ska följas upp?) 

Vilka direktiv har nämnden/styrelsen lämnat 

till förvaltningen? 

Har nämnden/styrelsen gjort kostnadsanalyser 

av servicedeklarationens utlovanden? 

Har nämnden/styrelsen beaktat servicedeklarationens 

koppling till: 

• Budgetarbetet 

• andra nämnder 

• folkhälsan 

• miljön 

• personalpolitiska målsättningar 

• barns rättigheter utifrån Barnkonventionen 

• jämställdheten 

Har medborgare/brukare varit delaktiga i 

framtagandet av servicedeklarationerna 

i syfte att skapa en medborgerlig dialog/delaktighet. 

Hur har informationen om servicedeklarationerna 

gått ut till brukare/medborgare? 

Hur följer nämnden/styrelsen upp givna direktiv? 

Sker löpande rapportering – hur/när? 

Vad är resultatet av nämndens uppföljning av 

servicedeklarationer (övriga kvalitetsuppföljningar)? 

Hur anser nämnden/styrelsen att man lyckats 

med att utforma sin/sina servicedeklaration? 

Hur bedömer ni den uppnådda effekten av 

servicedeklarationen? 

Hur värderar ni uppföljningen av servicedeklarationen 

och synpunktshanteringen? 

Frågor till förvaltningarna 

Har nämnden lämnat förvaltningen särskilda 

direktiv när det gäller utformningen av servicedeklarationerna? 

Hur har de anställda gjorts delaktiga i framtagandet 

av servicedeklarationerna i syfte att 

skapa delaktighet och förståelse för dessa. 

Hur genomförs informationen till brukare/medborgare 

i vardagsarbetet om att servicedeklarationerna 

finns. 

Har någon handlingsplan upprättats avseende 

uppföljningen? 

Vilka åtgärder har vidtagits utifrån eventuellt 

givna direktiv? 

Har förvaltningen gjort kostnadsanalyser av 

servicedeklarationens utlovanden, i syfte att 

delge nämnden bättre beslutsunderlag 

Har förvaltningen beaktat servicedeklarationens 

koppling till: 

• nämndens budgetarbete 

• andra nämnder 

• folkhälsan 

• miljön 

• personalpolitiska målsättningar 

• barns rättigheter utifrån Barnkonventionen 

• jämställdheten 

Hur följer förvaltningen upp givna direktiv? 

Sker löpande rapportering – hur/när? 

Vad är resultatet av förvaltningens uppföljning 

av servicedeklarationer (övriga kvalitetsuppföljningar)? 

Hur anser förvaltningen att man lyckats med 

att utforma sin/sina servicedeklaration? 

Hur bedömer ni den uppnådda effekten av 

servicedeklarationen? 




Upprättad av: 

Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 

Beslutad av: 

Kommunstyrelsen 2011 

Kommunfullmäktige: 2011- 

Sammanställning av svar från nämnder/styrelser 

Bilaga 2. 

Några av frågorna till ordförande och vice ordförande & förvaltningschef för respektive 

nämnd/styrelse. 

• Hur har framtagandet av servicedeklarationerna initierats i nämnden/styrelsen? Har 

handlingsplaner etc. tagits fram? 

• Vilka direktiv har nämnden/styrelsen lämnat till förvaltningen? 

• Har nämnden/styrelsen gjort kostnadsanalyser av servicedeklarationernas utlovande? 

• Har medborgare/brukare varit delaktiga i framtagandet av servicedeklarationerna i syfte 

att skapa en medborgerlig dialog/delaktighet? 

• Hur har informationen om servicedeklarationerna gått ut till brukare/medborgare? 

• Hur följer nämnden/styrelsen upp servicedeklarationerna gällande framtagandet? 

• Anser nämnden/styrelsen att era servicedeklarationer beskriver sådant som har betydelse 

för brukare/medborgare och att de haft önskad effekt? 

Frågorna till förvaltningsledningen har haft en liten annan vinkel, se bilaga 1. 

Eftersom det är nämnder/styrelsers arbete som utvärderas så är det svar från dessa som redovisas 

med vissa komplettringar från förvaltningsledningens svar. 

Socialnämnden 

Social nämnden har fyra servicedeklarationer gällande: 

• Samarbetsavtal 

• Försörjningsstöd 

• Kontaktfamilj 

• Serveringstillstånd 

Förslagen till servicedeklarationer togs fram av förvaltningen som sedan diskuterades i nämnden, 

inga direktiv gavs av nämnden inför framtagandet. Nämnden hade dock under arbetets 

gång synpunkter både på innehåll och på formuleringar som diskuterades vid olika tillfällen. 

Förvaltningen diskuterade också servicedeklarationerna i olika grupperingar, kvalitetsgruppen, 

förvaltningsledning, arbetsgrupper etc. Ingen direkt uppföljning har gjorts av nämndens 

servicedeklarationer, men de brukarundersökningar som genomförs ger svar på vissa frågor. 

Då det gäller framtagande av kostnadsanalyser i anslutning till deklarationerna så är de gjorda 

utifrån de olika insatser som nämnden ansvarar för men inte med direktkoppling till servicedeklarationerna. 

Servicedeklarationerna har ännu inte haft en direkt koppling till budgetarbetet, 

vilket presidiet nu ser som en naturlig utveckling. Brukare/medborgare har heller inte varit 

delaktig i framtagandet men man anser att servicedeklarationerna beskriver sådant som har ett 

värde för brukarna. Man ser dock att förbättringar av deklarationerna kan göras och att de kan 

fungera som ett bra ”verktyg” för de förtroendevalda. 

Barn och utbildningsnämnden 

Barn och utbildningsnämnden har 2 servicedeklarationer gällande: 

• Förskola 

• Grundskola 






Beslutad av: 



Det var förvaltningen som lade förslag till servicedeklarationer till nämnden som diskuterades 

vid ett par tillfällen i samband med framtagandet. Framförallt diskuterade nämnden vilka områden 

man skulle formuleras servicedeklarationer för, detta ser man som svårt då stor del av 

verksamheten är reglerat i lag. Inga direktiv gavs till förvaltningen inför framtagandet men 

presidiet menar att servicedeklarationerna utfår från Plan för lärande. Några uppföljningar av 

servicedeklarationerna har inte gjorts men man anser att fler av utfästelserna redan mäts eller 

går att mäta genom de elev- och föräldraenkäter som man genomför. 

Det har heller inte gjorts några direkta kostnadsanalyser, eller kopplat deklarationerna till 

budgetarbetet men presidiet räknar med att de håller sig inom de befintliga budgetramarna. 

Då det gäller delaktighet från brukare/medborgare i framtagande av servicedeklarationerna så 

har det inte skett. Men ser att det som formulerat som servicedeklaration bör ha ett värde för 

dem man är till för, helt säker kan man inte vara så länge ingen direkt mätning gjorts. 

Vård och omsorgsnämnden 

Vård och omsorgsnämnden har 2 servicedeklarationer gällande: 

• Hemtjänst 

• Särskilt boende 

Inga direktiv gavs från nämnden till förvaltningen inför framtagande av servicedeklarationerna, 

men nämnden var mycket delaktig i arbetet och deklarationerna diskuterades i flera omgångar 

i nämnden. Nämnden upplever det som naturligt att det är politiken som lägger fast 

kvalitetsnivåerna. 

Samtidigt med deklarationerna togs nya kvalitetskrav fram som ska gälla alla utförare och 

dessa arbeten sammanföll. Servicedeklarationerna tillsammans med övriga kvalitetskrav diskuterades 

i budgetgruppen och när kvalitetskraven togs fram gjordes även kostandsanalyser. 

Brukare/medborgare har varit delaktig i framtagande av servicedeklarationer,man har diskuterat 

dessa i brukarråden. De egna brukarundersökningarna låg indirekt till grund för vad som 

skulle formuleras som servicedeklaration. Presidiet anser också att det man formulerat som 

servicedeklarationer har ett värde för brukare/medborgare, men att det säkert går att utveckla 

vidare och kan också tänka sig att utveckla flera servicedeklarationer t.ex. för LSS-området. 

Miljö och samhällsnämnden 

Miljö och samhällsnämnden har 5 servicedeklarationer och är den nämnd som har flest deklarationer: 

• Miljö och Hälsa 

• Detaljplaner 

• Bygglov/Bygganmälan 

• Lantmäteriförrättningar 

• Vinterväghållning 

Inga direktiv gavs från nämnden inför framtagandet av servicedeklarationerna. Förslag arbetades 

fram respektive avdelning, därefter diskuterade nämnden servicenivåerna. Tjänstemännen 

har vid utformandet av servicedeklarationer ut gått från sina mål och även från genomförda 

brukarundersökningar. Ingen direkt uppföljning har gjorts av deklarationerna men de brukarundersökningar, 

de synpunkter som kommit in ger en del vägledning om vad brukare/medborgare 

anser om verksamheterna. Då det gäller kostandsanalyser av servicedeklarationerna 

så är de indirekt gjorda då man kostnadsberäknar olika servicenivåer av tjänster. 



Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2010 Sida: 10 (11 



Beslutad av: 



Vad gäller brukarmedverkan vid framtagande av servicedeklarationer så sker den indirekt 

genom brukarundersökningar, de många dagliga kontakterna som nämnden och verksamheten 

har med medborgare i många olika frågor. Men man anser samtidigt att allt kan förbättras och 

tydliggöras ytterligare. Presidiet tror också att servicedeklarationerna kan ha påverkat tjänstemännen 

sätt att arbeta, däremot har de nog inte påverkat nämndens arbete märkbart. 

Presidiet anser att de servicedeklarationer som tagits fram är formulerade så att de har ett värde 

för medborgare/brukare. 

Utförarstyrelsen 

Utförarstyrelsen har en extern servicedeklaration och fyra interna gällande; 

• Renhållning – Teknisk förvaltning (extern) 

• Kommunens växel – Serviceförvaltningen (intern) 

• Posthantering -”- (intern) 

• Upphandling -”- (intern) 

• Städning av skolor och förskolor -”- (intern) 

Som för övriga förvaltningar så togs förslag till servicedeklaration fram av förvaltningarna 

som sedan redovisades i styrelsen att ha synpunkter på. Det finns även en servicedeklaration 

framtagen vad gäller Vatten men den har inte lagts ut ännu då man ville göra några justeringar. 

Då det gäller de interna servicedeklarationerna så är de framtagna utifrån avtal och avtalsdiskussionerna 

hålls med de interna kunderna. Någon direkt uppföljning av servicedeklarationen 

för renhållning har inte gjorts, men den följs upp indirekt genom den verksamhetsuppföljning 

som förvaltningen gör årligen av sin verksamhet. De interna deklarationerna följs upp 

genom brukar- kundundersökningar och vid kundkontakter. Då det gäller en kostnadsberäkning 

för den externa deklarationen så är den gjord och ligger i Renhållnings budget. De interna 

deklarationerna har en helt annan hantering och blir inte helt jämförbara med de externa. 


Kommunstyrelsen har fyra servicedeklarationer framtagna gällande: 

• Kommunövergripande servicedeklaration – innehåller förtydligande av vissa nämndadministrativa 

tjänster samt en gällande kommunens 4 kvalitetsdimensioner. Denna 

servicedeklaration gäller samtliga förvaltningar att leva upp till 

• Näringslivskontoret/verksamhet 

• Borgerliga vigslar 

• Integrationsservice 

Det finns ytterligare en servicedeklaration som antagits av Ks och den gäller Lärcentrums 

verksamhet. Av någon anledning har den servicedeklarationen ännu inte offentliggjorts. Inga 

direktiv gavs från styrelsen inför framtagandet av servicedeklarationerna. 

Den första servicedeklaration som togs fram i kommun var den kommunövergripande deklarationen. 

Alla förslag till innehåll i servicedeklarationer togs fram av berörda verksamheter 

inom kommunledningsförvaltningen. Diskussioner om servicedeklarationernas innehåll skedde 

inom olika grupperingar t.ex. utvecklingsforum, arbetsgrupper etc. De har sedan antagits 

och beslutats i styrelsen. Näringslivskontoret hade med som uppdrag i sin kommunikationsplan 

att en servicedeklaration skulle tas fram. 



Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2010 Sida: 11 (11 



Beslutad av: 



I viss mån har uppföljning av servicedeklarationerna gjorts, tex. då det gäller den kommunövergripande 

deklarationen som rör kvalitetsdimensionerna. Berörd verksamhet upplever också 

att den kommunövergripande servicedeklarationens som rör nämndsadministration efterlevs. 

Kostnadsanalys gjordes vad gäller servicedeklarationen för borgerliga vigslar och där har man 

följt upp att man håller sig inom den kostnadsram man satte. 

Kultur och fritidsnämnden 

Kultur och fritidsnämnden har ännu inga servicedeklarationer framtagna men har som mål att 

ta fram någon under 2011. 


§ 29, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 30, FU 2011-02-21 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-21 Dnr 627-2010 












2011-02-07 






servicedeklarationerna till ett instrument för medborgar- och brukardialog 


4. Fullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2011 ska värdera 

nämndernas/styrelsernas fortsatta arbete med utveckling av servicedeklarationerna. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 30, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 285/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 285-2011 

Miljöredovisning enligt EMAS 2010, miljöpolicy och miljömål 2012 

Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete med aktiva 

styrdokument som Agenda 21, prioritering av miljöaspekter, miljöpolicy 

och miljömål samt infört ett miljöledningssystem. Som ett resultat av detta 

arbete erhöll kommunen 2007, som första kommun i Sverige, ett miljöcertifikat 

enligt ISO 14001 och en EMAS registrering. Miljöbokslutet ingår som 

en del i kommunens övergripande årsredovisning med uppföljning av miljömålen 

och miljötillståndet i kommunen. Samhällsbyggnad har, på uppdrag 

av kommunledningsförvaltningen, upprättat ett miljöbokslut och en 

miljöredovisning enligt EMAS-förordningen för verksamhetsåret 2010. 



Skrivelse samhällsbyggnad, 2011-02-01 

Miljöredovisning 2010, del 1, 2011-02-18 



1. Prioriterade miljöaspekter och miljömål för 2012, fastställs enligt upprättat 

förslag, 2011-02-01. 

2. Upprättat förslag till miljöredovisning del 1 för verksamhetsåret 2010, 

2011-02-18, godkänns och överlämnas till fullmäktige för fastställande som 

en integrerad del i kommunens årsredovisning. 

_____ 

Utdrag till alla nämnder tillsammans med skrivelse från samhällsbyggnad 



www.ostersund.se

§ 30, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Miljöredovisning 2010, Del 1,2011-02-18 

Miljöredovisning 2010 Del 1 

2011-02-03, rev 02-18 

Mål och resultat 2010 

1


Inledning 

Miljöredovisningen innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete och en redovisning av uppföljningen 

av kommunens miljömål. Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen 

är lösta. Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen har fastslagit. Alla kommuner har betydelsefulla 

uppgifter i arbetet för att uppnå miljömålen dels genom sitt myndighetsarbete, genom sitt ansvar för samhällsplanering 

och genom åtgärder i sin egen verksamhet. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering 

ger ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå, liksom införandet av miljöledningssystem 

och samordning med Agenda 21-arbetet. 

Vi kommer att påverkas av det som sker i omvärlden. Klimathotet är globalt. I Östersund är det trafiken som 

orsakar huvuddelen av våra fossila koldioxidutsläpp. Det är en utmaning att bli fossilbränslefria och på sikt klimatneutrala. 

En annan stor utmaning gäller vår konsumtion och livsstil. Kunskap är viktigt för att kunna göra 

bra miljöval och medverkan och delaktighet är viktiga frågor i arbetet för ett hållbart samhälle. 

Miljöledningssystem 

Östersunds kommun har infört miljöledningssystem och under 2007 miljöcertifierades hela verksamheten enligt 

den internationella standarden ISO 14001 och EMAS registrerades. Syftet med miljöledningssystemet är att 

kommunen ska minska sin miljöbelastning och att kvalitetssäkra arbetssättet . Under 2008 och 2009 har uppföljande 

revisioner gjorts. Endast mindre avvikelser konstaterades och Östersund fick behålla sitt certifikat. 

Inriktningsmål 

Kommunfullmäktige har i budget 2010 beslutat om tre inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen. 

• Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 

2010 i jämförelse med 1998. 

• Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. 

• Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en 

bra stads- och landskapsmiljö. 

Några exempel på händelser inom miljöområdet 2010 

• E 14 mellan Trondheim och Sundsvall blir Green Highway med laddstationer som gör det möjligt att 

köra elbil från kust till kust. I september 2009 invigdes den första laddstationen i Östersund och 2010 

fanns det 23 laddstationer i Östersund. 

• Naturskyddsföreningen utsåg 2010 Östersunds kommun till Sverigebäst på klimatarbete tack vare ett 

omfattande och ambitiöst arbete på alla områden. 

• Gröna Bilister rankade kommunens arbete för att minska bilismens miljö- och hälsopåverkan till fjärde 

bäst i Sverige. 

• Östersund är antagen som Creative City of Gastronomy och utsedd till Matlandet-huvudstad. 

• Grön trafik har tagit fram både elbils- och gasbilsguide samt informerat om gröna trafiklösningar vid 

seminarier workshops mm. 

• Grön Trafiks arrangemang under Europeiska trafikantveckan nominerades som ett av de tio bästa arrangemanget 

i Europa. 

• Kommunen har produktion av biogas för fordon och samverkar med Sundsvall för byggande av en 

gemensam biogasanläggning. 

• Andelen miljöbilar i kommunen har ökat från 52 % till 69 % 

• Andelen miljöbilar inkl. kommunala bolag har ökat från 37 % till 50 % 

• Andelen ekologiska livsmedel som serveras på skolrestauranger, 17 % 2010 

• Andelen ekologiska livsmedel inköpt totalt i kommunen 2009 var 10 % 

• Renhållningen har två biogasdrivna sopbilar och under 2011 planeras inköp av ytterligare en, Gatukontoret 

har sänkt bränsleförbrukningen och minskat utsläppen under 2006-2009 med ca 100 ton CO2. 

2


• Fastighet har sparat 13 % energi/m2 t.o.m. juli 2010 (mål 15%). Vid nybyggnad av bl.a. förskolor och 

boenden ställs högre krav än nybyggnadskraven; tjockare isolering, bättre fönster och effektivare ventilation. 

Certifiering av energiledningssystem enligt standarden SS-EN ISO 16001 pågår. 

• All personal vid datacenter har genomgått utbildning i Grön-IT. Enheten har också påbörjat framtagandet 

av en s.k. Grön-IT-policy. 

• Kemikaliefri städning har påbörjats. Det innebär också minskad energiförbrukning eftersom städning nu 

sker med skurmaskiner istället för moppar som sedan måste tvättas i tvättmaskiner som drar mycket 

ström. 

• Teknisk förvaltning har minskat pappersförbrukningen med 42 % samt ersatt ca 800 bilresor kortare än 

5 km med promenad, cykel eller buss, har 46 miljö (person)bilar och andelen är 85 %, varav 28 drivs 

med biogas. 

• Den insamlade mängden hushållsavfall till deponi har minskat till 1592 ton. Det gamla målet, att högst 

3000 ton ska deponeras nåddes redan 2009. 

• Energieffektiviserande åtgärder har genomförts i fritidsanläggningar. 

• Mark & Exploatering ställer energikrav på byggrätter och vid köp av kommunal mark för att bygga 

småhus rekommenderas köparen att kontakta energirådgivare. 

• Kommunens skogsinnehav är FSC certifierat. 

Kommunens miljöarbete 

Östersund 

Östersunds kommun har drygt 59 400 invånare och ligger vid Storsjön, mitt i Jämtland. Kommunen är 

ca 2 500 km2 till ytan och något mindre än landskapet Blekinge. Kommunens centrum är tätorten Östersund - 

Frösön. Här bor huvuddelen av kommunens befolkning. Staden har ett livligt centrum med många butiker, restauranger, 

caféer och samlingslokaler av olika slag. Stadskärnan är väl bevarad och den har förklarats som riksintresse 

ur kulturmiljösynpunkt. Inom kommunen finns ett stort antal små och medelstora företag inom tillverkningsindustri, 

kunskaps-, tjänste- och turismföretag. Kommunen är den största arbetsgivaren. Andra stora arbetsgivare 

är landstinget och Mittuniversitetet. 

Vår verksamhet 

Kommunen tillhandahåller service för medborgare, företag och besökare. Till exempel: teknisk service som 

distribution av dricksvatten, rening av avloppsvatten och avfallshantering samt social omsorg och utbildning. 

Kommunen ansvarar också för samhällsplanering och myndighetsutövning. Verksamheten, som inte är vinstdrivande, 

finansieras med allmänna medel och avgifter. Resurserna fördelas mellan de olika verksamheterna på 

politiska grunder. Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, 

grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Östersunds 

kommun och de kommunala förvaltningarna måste i sin verksamhet följa en rad lagar och förordningar 

bland annat kommunallagen, förvaltningslagen, miljöbalken med förordningar, lokala föreskrifter, lagen om 

offentlig upphandling och livsmedelslagstiftningen. 

Kommunens verksamhet styrs under kommunfullmäktige och kommunstyrelsen av nämnder som bland annat 

ansvarar för mål och prioriteringar inom sina respektive områden. De kommunala verksamheterna presenteras 

nedan. För att kunna utföra sina uppgifter har nämnderna förvaltningar med anställd personal. Kommunen har 

cirka 4 600 fast anställda (årsanställda). 

Kommunledningen arbetar med samordning, styrning och uppföljning av kommunens verksamhet, övergripande 

fysisk planering och Agenda 21 frågor. Detta innebär bland annat ansvar för att verksamheten är effektiv, 

att internkontroll genomförs och att de mål och strategier som fullmäktige lagt fast får genomslag i hela 

organisationen. Andra arbetsuppgifter är ärendehantering för kommunstyrelsen och fullmäktige samt frågor som 

gäller utveckling, personalpolitik, juridik, näringsliv och arbetsmarknad/vuxenutbildning. 

Barn och Utbildning ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, områdesgårdar 

och för samverkan mellan skola och arbetsliv. 

Vård och Omsorg ansvarar för kommunens vård och omsorg till äldre och funktionshindrade, och för de insatser 

som görs med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den kommunala hälso- 

3


och sjukvården ryms också inom nämndens ansvarområde. Verksamheten bedrivs både av kommunens enheter 

och av externa entreprenörer. 

Samhällsbyggnad ansvarar för plan- och byggnadsfrågor, miljö- och hälsoskydd, gatu- och väghållning, trafikplanering, 

trafiksäkerhetsarbete, lokala trafikföreskrifter och parkeringsfrågor, kollektivtrafik inklusive färdtjänst 

samt kart- och mätteknisk verksamhet. På Samhällsbyggnad finns också kompetens för Agenda 21 och 

den kommunala lantmäterimyndigheten. 

Sociala ansvarar för områden som gäller individ- och familjeomsorg. Dessutom ansvarar nämnden för tillsyn 

enligt tobakslagen och tillstånd för alkoholservering. 

Kultur- och fritid ansvarar för verksamheten inom kulturskolan och biblioteket. Nämnden stödjer via bidrag 

kulturoch idrottsföreningar. Nämnden ansvarar och beställer verksamheten för idrotts-, fritids- och kulturanläggningar. 

De anställda som utför arbetena inom dessa områden finns främst inom teknisk förvaltning men 

också externa utförare – ex Storsjöteatern. 

Teknisk verksamhet ansvarar för den tekniska verksamheten inom flera områden, som till exempel vatten, 

avlopp, fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning, trafikanläggningar och parker. 

Intern service ansvarar för service till förvaltningar såsom upphandling, städ, verkstad, kommunservice, matproduktion, 

ekonomi/finans och löneadministration. 

Så här arbetar vi med miljöfrågor 

Agenda 21 

Den lokala Agendan är en vision för ett hållbart samhälle. Visionerna sträcker sig långt fram i tiden. Syftet med 

den lokala Agendan är att vara ett hjälpmedel och en pådrivare i den långsiktiga process som utvecklingen mot 

ett hållbart samhälle innebär. Arbete med att revidera visionerna för att ta sikte på de närmaste 40 åren har resulterat 

i en ny vision som antogs av kommunfullmäktige den 9 februari 2009. 

Investeringsprogram för miljön 

I Östersunds kommun har ett långsiktigt miljöarbete pågått under många år, vilket har varit en förutsättning för 

att kunna utveckla samlade och genomtänkta investeringsprogram. Östersund har fått bidrag från klimatinvesteringsprogrammet 

KLIMP flera gånger till åtgärder för att minska klimatpåverkan. Flera projekt handlar om omställning 

till förnybar energi. Några exempel är: Grön Trafik - mobilitetskontor som numera är permanent, Biogasanläggning 

och tankanläggning för fordonsbränsle, Miljöbilar i kommunförvaltningen och elproduktion av 

biogas, energieffektivisering, folkbildning och information samt fjärrvärmeanslutning. I Klimp 2008-2010 ingår 

projekten: - Biobränslebaserad torkanläggning Ålsta sågverk AB, Solvärme och pellets i kommunförvaltningen 

samt Folkbildning för klimatsmart småhusbyggande. 

Samarbetsavtal 

Kommunen har under tiden 2004 - 2007 samarbetat med Vägverket för att utveckla kommunens trafikmiljöarbete. 

Samarbetet fick ett gott betyg vid den utvärdering som gjordes 2007 och en överenskommelse undertecknades 

om fortsättning år 2008 – 2011. I samarbetsavtalet ingår bland annat en del av arbetet med Grön Trafik, 

samarbete med Sundsvall och Trondheim och olika projekt som till exempel ”Jämställt transportsystem”. 

Miljötillsyn 

Tillsyn och kontroll utförs av miljö och hälsa på Samhällsbyggnad. Den grundläggande delen i verksamheten är 

handläggning av tillstånds och anmälningsärenden samt tillsyn över verksamheter genom bland annat inspektioner, 

granskning av miljörapporter och egenkontroll. Från 2008 utgår tillsynen från miljöaspekterna i kommunens 

miljöledningssystem, Tillsynen beskrivs i verksamhetsplanen. Information och rådgivning är en stor och 

viktig del i verksamheten. Dessutom hanteras klagomål från allmänheten och yttrande till andra myndigheter. 

Miljöövervakning i form av mätningar av vattenoch luftkvalitet, radon och bakgrundsstrålning utförs av miljö 

och hälsa. 

4


Miljöledningssystem 

Kommun har infört miljöledningssystem. Syftet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning. Att organisationen 

har ett miljöledningssystem innebär att man strävar efter att ständigt förbättra sitt arbete och genom att 

arbeta enligt den internationella standarden ISO 14001 så kvalitetssäkras arbetssättet. Arbetet med att få en certifiering 

slutfördes under våren 2007 och Östersunds kommun blev certifierad enligt ISO 14001 och EMAS 

registrerad. Under 2008, 2009 och 2010 har uppföljande revisioner gjorts. Endast mindre avvikelser konstaterades 

och Östersund fick behålla sitt certifikat. 

Organisation 

En organisation har fastställts för miljöledningsarbetet. Kommunstyrelsen utgör den politiska ledningen och 

kommunledningsgruppen, (kommundirektörerna, förvaltningschefer/personal- och informationschef) står för 

ledningen av arbetet. Arbetet samordnas i ett miljöforum där centrala och lokala processansvariga träffas, planerar 

och följer upp miljöledningsarbetet. För att styra verksamheten har ett antal kommungemensamma rutiner 

tagits fram. De finns tillgängliga i Miljöhandboken på kommunens hemsida: www.ostersund.se. Där finns också 

miljöpolicy, miljömål och information exempelvis om miljöombuden, miljöforum, internrevisioner m.m. I miljöhandboken 

finns även tillämplig lagstiftning samlad i en lagförteckning. Kommunen har utbildat ett antal internrevisorer 

som regelbundet gör internrevisioner för att se hur väl infört miljöledningssystem fungerar. Miljöledningssystemet 

genomgår även årliga revisioner av en ackrediterad (godkänd) miljörevisor. 

EMAS 

EMAS är en förkortning av ”Eco Management and Audit Scheme” och är EU:s miljöstyrnings- /miljörevisionsordning. 

EMAS syftar till att effektivisera och ständigt förbättra miljöarbetet samt att förmedla ett trovärdigt 

budskap om resultatet. Östersunds kommun har byggt upp sitt miljöledningssystem enligt nedanstående 

bild. 

Miljöredovisning 

En miljöredovisning upprättas årligen som beskriver resultatet av kommunens miljöarbete och fungerar som 

underlag till det fortsatta miljöarbetet. I miljöredovisningen ska även en avstämning göras om miljöarbetet styr 

mot Agendavisionen. Enligt EMAS krav ska en offentlig redovisning tas fram som granskas av en oberoende 

revisor. 

Miljöutredning 

En miljöutredning har gjorts för att kartlägga hur kommunens verksamhet påverkar miljön. Miljöutredningen 

har uppdaterats och reviderats under 2010. Miljöutredningen utgör underlag för att kunna säkerställa att vi arbetar 

med rätt områden och lägger resurser där de ger bäst miljöförbättring. Miljötillståndet i kommunen har 

granskats med utgångspunkt från Agenda 21, de nationella miljömålen (undantaget Hav i balans och Storslagen 

fjällmiljö) samt ytterligare fyra områden: upphandling, utbildning och medvetenhet, brand och olycka samt tillsyn. 

5


Miljöaspekter 

För respektive miljömål har sedan de förhållanden och aktiviteter som orsakar miljöpåverkan bedömts beroende 

på om de orsakar ringa, liten, medelstor eller stor miljöpåverkan. De klassas därefter som ”ingen betydande 

miljöaspekt” eller ”betydande miljöaspekt” och prioriteras. Syftet är att prioritera vilka miljöaspekter och miljöområden 

som är betydelsefulla samt ange där kommunen är beredd att genomföra åtgärder. 

Prioriterade miljöaspekter 2011 

• Utsläpp från vägtrafik och arbetsmaskiner 

• Koldioxidutsläpp 

• Användning av förnyelsebara bränslen till fordon och motorredskap 

• Hushålls- och industriavfall 

• Energianvändningen 

• Resursanvändande vid samhällsbyggande och fysisk planering 

• Skydd av kommunala grundvattentäkter 

• Användande av Storsjön som resurs 

• Radon i bostäder 

• Hantering av slam 

• Användning/återvinning av miljöstörande ämnen 

• Utbildning/medvetenhet 

• Brand och olycka 

• Upphandling 

Miljöpolicy för Östersunds kommun 

Kommunfullmäktige i Östersunds kommun har fastställt en miljöpolicy som anger den inriktning som kommunens 

miljöarbete ska ha. Miljöpolicyn granskas vid ledningens genomgång och uppdateras vid behov. Kommunens 

verksamhet skall bygga på ett kretsloppstänkande och bidra till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens 

invånare. 

• Nyttjande av mark och vatten skall karaktäriseras av långsiktig hushållning som möjliggör att en rik variation 

av naturtyper, biotoper och arter bibehålls. 

• Användningen av energi och material skall vara effektiv i relation till nyttan. 

• Kommunen skall i all verksamhet klara alla gällande lagkrav inom miljöområdet. 

• Kommunen skall i all sin verksamhet sträva efter att minimera sin negativa inverkan på omgivningen i 

form av utsläpp till luft, mark och vatten. 

• Kommunen skall inte använda kemiska bekämpningsmedel i den egna verksamheten och på kommunal 

mark. 

• Kommunen skall aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och förebygga 

förorening. 

• Kommunen skall i rollen som Agenda-21 ansvarig formulera och förankra lokala och regionala miljömål 

och aktivt påverka kommunmedborgare och näringsliv genom indirekta åtgärder. 

• Kommunen skall verka för att leverantörer och entreprenörer informeras om kommunens miljöarbete. 

• Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras med alla anställda och i tillämpliga delar med personer 

som arbetar för eller på uppdrag av kommunen samt övriga intresserade. 

• Östersunds kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran i kommunen 

6


Uppföljning av miljömålen för 2010, se följande sidor. 

Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna. 

Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten 

antas. Respektive förvaltning/enhet upprättar handlingsplaner som innefattar ansvar, resurser och tidplan för 

genomförandet av aktiviteterna. Uppföljning sker löpande under året. Inriktningsmålen ses över när en revidering 

av miljöaspekterna har gjorts. 

Uppföljning av nämndernas mål, se bilaga 

Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna och årsredovisningen. Respektive 

nämnd föreslår och följer upp effektmål och enhetscheferna ansvarar för att handlingsplaner upprättas, genomförs 

och följs upp på enheterna. Arbetet med styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i den kommungemensamma 

budgetprocessen. 

Ständig förbättring 

Ledningen följer upp miljöledningsarbetet årligen (förvaltningsledningar och kommunledningsgruppen) och 

granskar vilka miljöresultat som uppnåtts, tar ställning till om miljöpolicy och miljömål ska revideras, lagefterlevnad, 

ny eller förändrad verksamhet, behov av nya rutiner, utbildningsbehov, resultat från revisioner, avvikelser 

som inträffat under året mm. 

Nästa EMAS - miljöredovisning 

Nästa miljöredovisning avser 2011 och kommer under våren 2012 

Miljömål 2011 

• Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 

% till 2020 i jämförelse med 1990. 

• Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. 

• Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en 


Kontakt: 

Ulla Nordin 063-14 38 87 

Christina Breding, 063-14 46 52 

Iren Karlsson-Berglund 063-14 32 72 

Mer information om kommunens miljöarbete finns på kommunens hemsida: www.ostersund.se/miljöarbete 

7


1. LUFT OCH KLIMAT 

Mål 

Utsläppen av luftföroreningar liksom fossil koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 

% till 2010 i jämförelse med 1998. 

Resultat 

De beräknade utsläppen av fossil koldioxid räknat från år 1998 till år 2009 minskade med 19,7 %. De 

totala fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun som geografisk enhet ökade mellan 2008- 

2009 med 7 212 ton. 

Resultatet av mätningarna av luftföroreningar visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna 

klaras. Det finns dock risk för att halterna av vissa ämnen tidvis kan vara för höga vid mer trafikerade 

gator. 

Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är mycket svårt eller inte möjligt att 

nå till år 2050. Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i snabb takt. Under 2010 visade forskningen allt fler 

tecken på den globala uppvärmningen. En brittisk studie visade att våren kommer 11 dagar tidigare än på 1970- 

talet. Istäcket på Grönland har minskat kraftigt de senaste 10 åren, och vattnet runt Grönland var det varmaste på 

50 år. Skyfall och värmeböljor kommer att inträffa oftare och med högre intensitet än idag. I slutet på november 

2010 inleddes klimatförhandlingar i Cancun och världens länder nådde en uppgörelse, dock ej ett bindande avtal. 

Uppgörelsen innebär att temperaturökningen inte ska få överskrida 2 grader, och pekar på att industriländernas 

utsläpp behöver minska med 25-40 % år 2020 jämfört med 1990. 

Enligt rapporten ”Norrland, klimat förändrar och förändras”, (Sweco 2008) räknar man med att klimatförändringarna 

kommer att gå snabbare i Norrland än globalt. Enligt rapporten får vi ökad sommarnederbörd med 4%, 

en minskning av antalet dagar med snötäcke med 45-75 % och avrinningen ökar liksom vegetationsperiodens 

längd. Förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser m.m. påverkar samhället och miljön och frågor om 

hur framtida extremväder påverkar dimensionering av anläggningar, fysisk planering, räddningstjänstens arbete 

och beredskapsbehov i övrigt är viktiga. Länsstyrelsen har tagit fram en regional klimat- och energistrategi. 

Syftet är att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen, öka andelen förnybar energi och främja 

energieffektivisering och effektivare transportsystem. 

EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som innebär att företrädare för Europas städer och regioner 

ansluter sig till ett avtal - Borgmästaravtalet för innovativa energistäder. Städerna åtar sig i och med undertecknandet 

av avtalet att gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Östersund undertecknade 

Borgmästaravtalet 2009. Ca 1 000 europeiska städer/regioner har undertecknat avtalet och i avtalet finns 

ett antal åtaganden. 

Utsläpp av växthusgaser 

De växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet är koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid) och fluorerade 

gaser. Koldioxid som kommer från användning av fossila bränslen, är den dominerande gasen och står för nästan 

80 procent av de totala utsläppen i Sverige. Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och industriprocesser 

och står för cirka 11 procent av de totala svenska utsläppen. Metan kommer främst från jordbruk och 

avfallsdeponier och bidrar med cirka 8 procent av de totala utsläppen. Fluorerade gaser, HFC, PFC och SF6, 

kommer enbart från industriprocesser och svarar för cirka 2 procent av de totala utsläppen. 

Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet 

De totala fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun som geografisk enhet ökade mellan 2008-2009 med 

7 212 ton. Det är framförallt ökade utsläpp från el som har gjort att de totala fossila koldioxidutsläppen ökar. 

Transporter stod under 2009 för huvuddelen av de totala fossila koldioxidutsläppen med 71 %, medan uppvärmning 

och el stod för 29 %. 

8


Diagram 1 Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun (Grön Trafik) 

Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som 

geografisk enhet beräknade från leveransdata. 

300 000 

250 000 

ton 

200 000 

150 000 

84 151 

68 830 

69 998 

58 469 

61 404 

88 018 

75 380 

54 046 

68 046 

63 531 

49 370 

57 288 

100 000 

50 000 

165 728 

159 741 

152 179 

149 614 

155 492 

158 713 

154 960 

142 000 

142 914 

145 639 

144 560 

143 359 

0 

1998 1999 2000* 2001 2002 2003 2004 2005** 2006** 2007** 2008** 2009** 

Transporter Uppvärmning & el * exklusive EO2-5 

** exklusive Gasol 

Ökade utsläpp från el stod för den största enskilda ökningen med 7429 ton, dvs. mer än hela den sammanlagda 

ökningen från 2008-2009. Elförbrukningen mellan åren är likvärdig och de ökade utsläppen berodde på att den 

lokala elmixen för 2009 innehöll mer el från icke förnybara källor. Även utsläppen av bensin, torv, eldningsolja 

2-5 och E85 ökade p g a ökad förbrukning, medan utsläpp från diesel, eldningsolja 1, flyg och E85 (bensinfraktionen) 

minskade. 

De totala utsläppen av fossil koldioxid räknat från år 1998 till år 2009 minskade med 19,7 %. Målet mellan 

1998-2010 är en minskning med 25 %. 2010 års data finns tillgängliga först under andra halvåret 2011 då en 

uppföljning kommer att ske. Åtgärder som kommer att minska de fossila koldioxidutsläppen framöver är att 

bussparken kommer att köras på förnyelsebara bränslen, fjärrvärmeutbyggnad i Brunflo och en del KLIMPprojekt 

som pågår. 

Klimatarbete 

Naturvårdsverkets årliga utvärdering av effekterna av Klimp (klimatinvesteringsprogram) visade att det lokala 

klimatarbetet ger resultat, totalt beräknas projekten minska utsläppen av växthusgaser med ca 1 000 000 ton per 

år. Kommunen har beviljats sammanlagt fyra klimatinvesteringsprogram med 39 miljoner kronor i bidrag mellan 

2004 till 2012. Flera projekt handlar om omställning till förnybar energi. 

Naturskyddsföreningen utsåg 2010 Östersunds kommun till Sverigebäst på klimatarbete tack vare ett omfattande 

och ambitiöst arbete på alla områden och Gröna Bilister rankade 2010 kommunens arbete för att minska bilismens 

miljö- och hälsopåverkan högt. 

Hållbara transporter och resor Kommunen arbetar aktivt på olika sätt för mer hållbara transporter. Kommunen 

har beslutat att endast miljöfordon ska köpas in till kommunförvaltningen. Kommunens resepolicy (rev 

2009) anger att kommunens kostnader för resor ska minska, resandet ska ske mer trafiksäkert och vårt sätt att 

resa ska blir mer miljöanpassat. Krav har ställts vid upphandling av skolskjutsar och färdtjänst och i Stadsbussupphandlingarna. 

9


Diagram 2 Fossila koldioxidutsläpp beräknade som leveransdata. Källa: Grön Trafik. 

Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun 

som geografisk enhet 

100 000 

90 000 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

Bensin E85/E75 Diesel EO1 EO2-5 El* Flyg ** Kol Torv Gasol*** 

1998 88 599 65 644 29 449 14 406 14 196 11 485 2 367 23 733 0 

1999 90 039 62 255 28 812 13 620 13 927 7 447 482 11 990 0 

2000 85 083 57 556 35 837 14 141 9 540 482 19 101 438 

2001 88 672 54 694 20 285 4 434 14 824 6 248 202 18 610 114 

2002 92 023 54 564 19 613 3 897 14 235 8 904 41 23 496 123 

2003 88 362 39 61 145 18 776 10 740 22 537 9 167 0 35 820 145 

2004 85 896 101 61 389 16 189 12 132 9 254 7 574 0 37 674 132 

2005 79 848 152 57 150 15 603 6 132 6 927 4 850 0 25 384 

2006 78 323 194 60 785 13 508 10 914 17 907 3 613 0 25 717 

2007 71 390 343 70 457 7 412 8 409 9 939 3 449 0 37 771 

2008 70 095 510 70 833 5 195 9 487 14 160 3 122 0 20 528 

2009 74 369 398 65 964 3 177 9 865 21 589 2 627 0 22 657 

*Lokal elmix (Jämtkraft), fr o m 2006 har nationell standard för beräkning av koldioxidutsläpp från el använts. I 

denna används Svensk mix för inköpt el, tidigare har värden för inköpt el tagits från Nordpool. 

**LTO och motorprovs 

***Uppgifter har ej erhållits fr o m 2005 och framåt 

Grön Trafik arbetar på många olika sätt för hållbara transporter med syfte att minska koldioxidutsläppen och 

även informera om klimatfrågan. Ett exempel är arrangör av Europeiska trafikantveckan som 2010 nominerades 

av EU som ett av tio bästa arrangemang i Europa. I SÖT-projektet deltar Östersunds kommun tillsammans med 

Sundsvall och Trondheim i ett projekt om Infrastruktur och hållbara kommunikationer. Här ingår flera delprojekt 

t ex om Cykelbypad, påverkansåtgärder för elektrifiering av Meråkerbanan, miljöbilsanalys och reseplanläggare. 

I delprojekten om elbilsinformation och Green Highway deltar även kraftbolagen. 2010 fanns 23 laddstationer 

i Östersund och ytterliggare 9 laddstationer mellan Sundsvall och Trondheim. Östersunds kommun har 

tillsammans med Jämtkraft har också nyligen fått medel från Energimyndigheten för ett demonstrationsprojekt 

av 56 elbilar i vintermiljö; Vehicle Technical Centre Östersund Mid Sweden (VTC) har nyligen tagit fram en 

el-skoter med stöd av Vinnova och Energimyndigheten. 

Busstrafik Östersunds kommun har avtal med Länstrafiken som under år 2010 förhandlat med Stadsbussarna 

för att förverkliga den miljöprofil som kommunen skrivit in i det gällande avtalet. Sedan några år har tre etanolbussar 

gått i ordinarie trafik och från den 1 jan 2011 kommer en omställning till förnyelsebart att innebära att 

CO2-utsläppen minskar med nästan tre fjärdedelar i Östersunds tätort, från 2263 ton per år till 643 ton. 

10


Biogas. I december 2010 kördes 254 biogasfordon i kommunen med biogas från den befintliga biogasproduktionen 

och kommunförvaltningen hade i oktober 2010 88 biogasbilar. 

Miljöfordon i kommunen och kommunalägda bolag 


Ösd kommun + bolag 

Antal fordon (personbilar 

+ lätta lastbilar/bussar) 

2009: 300 st 

2010: 301 st 

2009: 452 st 

2010: 442 st 

Antal miljöbilar + små lätta 

lastbilar/bussar 

m alternativt bränsle/drivlina 

2009: 157 st 

2010: 151 st 

2009: 165 st 

2010: 163 st 

Andel miljöbilar + små lätta lastbilar/bussar 

m alternativt bränsle/drivlina 

2009: 52 % 

2010: 50 % 

2009: 37 % 

2010: 37 % 

Förnyelsebara bränslen för uppvärmning; se mål nr 2, energianvändning 

Luftföroreningar 

Östersund har generellt ren luft men luftkvalitén kan vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder och vind, 

trafik och i vissa fall eldning. När det är kall väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och 

små partiklar bli förhöjda vid hårt trafikerade vägar. Det finns miljökvalitetsnormer 1 för utomhusluften. Dessa 

omfattar: kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon och PM 10 (små partiklar) 

benso(a) pyren, arsenik, kadmium och nickel. 

Luftmätningar 

Östersund deltar sedan flera år i ”Urbanmätnätet” där IVL (Svenska miljöinstitutet AB) i samarbete med ca 40 

kommuner genomfört ett långsiktigt mätprogram för luftkvalitetsövervakning. Syftet är bland annat att kartlägga 

luftkvaliteten i tätorter för att kunna jämföra uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Mätningarna 

sker antingen i en tätorts så kallade urbana bakgrund, för att spegla den generella luftföroreningsbelastningen, 

alternativt i ett gaturum. I Östersund mäts PM 10 (små partiklar), bensen och toluen samt kvävedioxid. 

Mätvärdena räknas om till vinterhalvårsmedelvärden. Det är dessa som redovisas i diagrammen. 

Diagram 3 Bensen (mätningar miljö och hälsa) 

Bensen 

7 

6 

5 

4 

3 

Bensen 

2 

1 

0 

93/94 

95/96 

97/98 

99/00 

01/02. 

03/04. 

05/06. 

07/08. 

09/10. 

Mätvärdena för bensen och toluen har visat en nedåtgående trend sedan 1994 men de senaste åren har den positiva 

trenden avtagit. 

1 Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors 

hälsa och miljön. 

11


Diagram 4 Små partiklar, PM 10 (mätningar miljö och hälsa) 

PM 10 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

PM 10 

00/01 

01/02. 

02/03. 

03/04. 

04/05. 

05/06. 

06/07. 

07/08. 

08/09. 

09/10. 

När det gäller små partiklar (PM 10) klaras miljökvalitetsnormen men den nedre utvärderingströskeln 

överskrids, vilket innebär att kommunen måste mäta. 

Diagram 5 Kvävedioxid (mätningar miljö och hälsa) 

30 

25 

20 

Halten kvävedioxid vid Z- 

Gränd 

(vinterhalvårsvärden, 

µg/m3) NO2 

15 

10 

5 

0 

89/90 

91/92 

94/95 

96/97 

98/99 

00/01 

02/03. 

04/05. 

06/07. 

08/09. 

Den uppmätta halten av kvävedioxid (urban bakgrund) klarar miljökvalitetsnormen. Även beräknad kvävedioxid 

i belastat gaturum klarar miljökvalitetsnormen. 

Marknära ozon 

Mätningar av marknära ozon har inte gjorts i kommunen sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala staden 

och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn och Bränna). De mätningar som gjordes visade medelvärden 

per månad som underskrider miljökvalitetsnormen. Naturvårdsverket genomför bakgrundsmätningar i 

Bredkälen i Strömsunds kommun som är en nationell mätplats. 

12


Diagram 6 Svavel och NOX utsläpp från fjärrvärmen i Östersund (källa: Jämtkraft) 

ENERGITILLFÖRSEL SAMT SVAVEL OCH NOx-UTSLÄPP 

FJÄRRVÄRME ÖSTERSUND 

OLJA 

KOL 

1200 

RÖKGASKOND. 

1000 

TORV 

TRÄD 

800 

600 

SVAVEL 

ELPANNOR 

VÄRMEPUMP 

SPILLV.,GAS 

400 

DEPONIGAS 

200 

NOx 

Elproduktion KVV+ 

deponigasmotor 

NOX-UTSLÄPP 

0 

-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 2001 2003 2005 2007 2009 

SVAVELEMISSON 

2. ENERGIANVÄNDNING 

Mål 

Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. 

Resultat 

Jämfört med föregående år ökade elförbrukningen obetydligt med 0,1 %. Elanvändningen var år 2009 

7,5 % lägre än 1996. Minskningen i elförbrukning jämfört med 1996 beror enligt Jämtkraft på varmare 

väder, ökat antal fjärrvärmeanslutna, kraftvärme och Arctura samt ökad pelletseldning mm. Det uppsatta 

Agenda 21-målet på 12,2 % minskning under perioden 1996-2009 uppnåddes dock inte. Elförbrukningen 

kan inte delas upp på kategorier och analyseras då dessa data är sekretessbelagda hos 

SCB. 

Generellt använder vi energi för uppvärmning, transporter, industri och service. En del av energin ”försvinner” 

vid distribution och omvandling. För transporter dominerar fortfarande de fossila bränslena. Oljans andel av den 

totala energitillförseln har minskat i Sverige. Bebyggelsen står för ca 40 % av den totala användningen av energi 

i Sverige. Användningen av fossila energikällor för uppvärmning har minskat med nästan 50 % i Sverige mellan 

1995 – 2005. Den totala energianvändningen per ytenhet har minskat. 

EU har antagit paketet "En energipolitik för Europa", där unionen åtar sig att minska sina CO2-utsläpp med 20 

% senast 2020, jämfört med 1990. Detta ska ske genom att öka energieffektiviteten med 20 % och genom att se 

till att förnybara energikällor står för 20 % av energimixen. Östersund undertecknade Borgmästaravtalet 2009. 

13


Diagram 7 Elförbrukningen i Östersunds kommun (geografisk enhet) 

Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt) 

MWh 

900000 

800000 

700000 

600000 

500000 

400000 

300000 

200000 

729387 

729 387 

726060 

722093 

747155 

714872 

732976 

707723 

744257 

700646 

772076 

693640 

741383 

686703 

726 997 

679836 

706 376 

673038 

689 924 

666308 

688 737 

659645 

709 926 

653048 

674 296 

646518 

674 660 

640052 

Nätleveranser 

Östersunds 

kommun 

Mål i agenda 

21 

100000 

0 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2009 

När det gäller el har Jämtkraft en hög andel egen produktion och försäljning av förnybar energi som vattenkraft, 

vindkraft och bioenergi. Den samlade elförsäljningen utgjordes 2010 till 77 % av förnybar energi, 16 % kärnkraft 

och 7 % fossila energikällor inklusive torv (källa www.jamtkraft.se). Kommunen köper denna mix, dvs 

även kärnkraftsel. 

Uppvärmning 

Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Produktionen är till största delen baserad på biobränsle. Fjärrvärmen 

står för den största delen av de minskade fossila koldioxidutsläppen i kommunen under senare år. Många 

hushåll installerar värmepumpar. En nackdel med värmepumparna är att värmeproduktionen till ca en tredjedel 

baseras på el. Det är fler faktorer som påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är värmepumpen ett 

bra miljöval. 

Diagram 8 Energitillförsel fjärrvärme Östersund (källa: Jämtkraft) 

ENERGITILLFÖRSEL 

FJÄRRVÄRME ÖSTERSUND 

OLJA 

1200 

KOL 

RÖKGASKOND. 

1000 

TORV 

800 

TRÄD 

600 

ELPANNOR 

VÄRMEPUMP 

400 

SPILLV.,GAS 

200 

DEPONIGAS 

0 

-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 2001 2003 2005 2007 2009 

Elproduktion KVV+ 

deponigasmotor 

Vindkraft 

Översiktsplan för vindkraft har ställts ut. Planen syftar till att ange lämpliga områden för storskalig vindkraftsutbyggnad 

och områden där vindkraft inte tillåts på grund av andra intressen. Förslaget innehåller även riktlinjer 

för övriga områden. 

14


Vattenkraft 

Vattenkraften står för halva Sveriges elproduktion. Den stora utbyggnaden av vattenkraften skedde under första 

halvan av 1900-talet. De flesta vattendrag har en eller flera vattenkraftsanläggningar. En stor andel av länets 

större sjöar och vattendrag har påverkats av vattenkraftsutbyggnad. De återstående oreglerade vattendragen och 

vattendragavsnitten är fåtaliga och hyser stora naturvärden. Utbyggnaden har haft en påverkan på miljön kring 

de utbyggda vattendragen. Växt- och djurlivet har påverkats negativt och vattenytorna har ändrats, både till yta 

och till sträckning. Östersunds kommun är majoritetsägare i energibolaget Jämtkraft. Vattenkraften är stommen 

i Jämtkrafts produktion, de har 17 vattenkraftstationer i Jämtland. Ett normalår producerar de cirka 930 GWh. 

Två av dessa anläggningar ligger i Östersunds kommun, Högfors och Granbo. 

Kommunförvaltningens energianvändning 

Flera energieffektiviseringsåtgärder har genomförts i kommunen med stöd av statliga investeringsprogram under 

åren 1998 – 2012 (LIP och KLIMP med syfte att förbättra den ekologiska hållbarheten och att minska klimatpåverkan). 

I Klimp 2008-2010 ingår bland annat projektet Solvärme och pellets i kommunförvaltningen. 

Ökningen av energikostnaderna har bromsats. 

Teknisk förvaltning Fastighet genomför åtgärder för att minska energianvändningen i kommunens skolor, förskolor 

och äldreboenden. Kostnaden för el och värme är ca 25% av driftskostnaden för en byggnad. Varje månad 

kontrolleras energianvändningen, databearbetas och eventuella avvikelser kan snabbt rättas till. Personal 

inom skola, förskolor och äldreboende kan få statistik över energianvändningen på sina arbetsplatser och energispartips. 

Ett energiledningssystem håller på att tas fram och fastighet arbetar med att ta fram kravdokument för 

nybyggnation avseende isolering, ventilation och el. Energideklarationer har tagits fram arbetet med att åtgärda 

energiproblem har startat. 

Oljeuppvärmda anläggningar har minskat med 46 % (= 1322 MWh) kvartal 4 2009 – kvartal 3 2010. Kvarvarande 

oljeförbrukning motsvarar 1125 MWh. Oljan är i första hand ersatt med pellets och fjärrvärme. När konvertering 

i Brunflo är slutfört kommer Fastighet att nå -68%. Elvärmen har minskat med 22 % (=353 MWh) 

kvartal 4 2009-kvartal 3 2010 jämfört med samma period 2006-2007. Elvärmeförbrukning som finns kvar motsvarar 

1236 MWh. Elvärmen är i första hand ersatt med fjärrvärme men även med värmepump. När planerade 

åtgärder är genomförda kommer Fastighet att nå ca -50 %. Vid nybyggnad och omfattande till-/ombyggnad 

skall energibehovet för uppvärmning och fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kWh/m2 Atemp2,år. Fastighet 

strävar efter att byggandet ska närma sig passivhusstandard. 

Elförbrukningen för gatubelysning har minskat med 10 % i förhållande till föregående år. 

Energirådgivning 

Kommunens energirådgivare ger energirådgivning till enskilda, företag och organisationer. Energirådgivaren 

medverkar i mässor och utställningar och samarbetar med Energikontoret i länet. Energikontoret arbetar för 

minskade utsläpp av växthusgaser genom projekt och aktiviteter som syftar till effektivare energianvändning 

och ökad användning av förnybar energi. Tillsammans med bland andra Östersunds kommun driver man projektet 

”Folkbildning för klimatsmart småhusbyggande” inom Klimatinvesteringsprogrammet. Målet med projektet 

är att integrera miljöhänsyn och resurshushållning vid byggande av enbostadshus med betoning på minskade 

koldioxidutsläpp genom ökade kunskaper hos fastighetsägare om byggande, drift och underhåll. 

2 Atemp är "golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10 °C begränsade av klimatskärmens 

insida (m²)". Definition hämtad från Regelsamling för byggnader, BBR. 

15


3. MILJÖN I ÖSTERSUND 

Mål 

Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en 


Resultat 

Det är svårt att svara på frågan om vi når målet, eftersom i stort sett alla dimensioner i levnadsmiljön 

kan ingå i mätningen av måluppfyllelsen. I uppföljningen av målet för 2010 har faktorer/aspekter som 

värderats ha stor yttre miljöpåverkan utvärderats eller beskrivits (och som inte redovisas under mål nr 

1, Luft och klimat eller mål nr 2, Energianvändning). Dessa är: Hushålls- och industriavfall, Samhällsbyggande 

och fysisk planering, Skydd av kommunala grundvattentäkter, Användande av Storsjön 

som resurs, Radon i bostäder, Hantering av slam, Användning/återvinning av miljöstörande ämnen, 

Upphandling, Utbildning, Brand och olycka. Se redovisning och värdering av dessa faktorer nedan. 

För goda sociala levnadsförhållanden hänvisas till kommunens Välfärdsredovisning, där indikatorer 

utifrån kommunens strategiska utvecklingsområden för folkhälsa redovisas. 

Hållbar utveckling omfattar fyra dimensioner – den demokratiska, den ekonomiska, den ekologiska och den 

sociala. Den sociala dimensionen inrymmer bl.a. etiska aspekter, jämställdhet, kultur, arbetsmiljö och upphandling. 

Hållbar utveckling är en grundläggande strävan inom kommunen, och den är uttryckt i kommunens övergripande 

vision, och styr både Tillväxtprogrammet som Agendadokumentet. 

I måluppföljningen har de miljöaspekter som har betydande miljöpåverkan redovisats, se tabell nedan. 

Skydd av kommunala vattentäkter. Samtliga kommunala grundvattentäkter har skyddsområden. Översyn av 

skyddsföreskrifterna planeras. Aspekten har stor betydelse för en godtagbar dricksvattenförsörjning. 

Användande av Storsjön som resurs är en väsentlig del av kommunens naturmiljö och en viktig resurs för 

dricksvattenförsörjningen. Storsjön är även betydelsefull som mottagare av avloppsvatten. Arbete pågår för att 

ta fram ett skyddsområde för dricksvattenförsörjningen. Sjön är näringsfattig, har god bakteriologisk och kemisk 

kvalité, och uppfyller gällande miljökvalitetsnormer. Under senhösten(november-december) 2010 inträffade ett 

stort utbrott av vattenburen smitta i Östersund från vattentäkten i Storsjön. Orsaken var parasiten Cryptosporidium. 

Många personer blev drabbade. Cryptosporidium har konstaterats i utgående avloppsvatten. Dessutom har 

den påvisats vid Storsjöns utlopp i Indalsälven. Prover har även tagits nedströms i Indalsälven i Ragunda kommun, 

ingen Cryptosporidium påvisades. Vattenföreningar och enskilda fastighetsägare som tar dricksvatten 

direkt ur Storsjön utan effektiv rening har uppmärksammats på riskerna via annonser och på hemsidor. 

Resursanvändande vid samhällsbyggande och fysisk planering. Utvärdering av aspekten behöver utvecklas 

främst vad avser energiförbrukning och markanvändning. Kommunen har goda möjligheter att påverka valet av 

uppvärmningsform i nybyggandet. Beslut i miljö- och samhällsnämnden har tagits om att nybebyggelse av bostadshus, 

som uppfyller energimyndighetens definition av passivhus, befrias från avgifter för bygglov, bygganmälan, 

nybyggnadskartor och enskilda avlopp. Utbyggnaden av fjärrvärme under de senaste 25 åren har medverkat 

till att innehållet av svaveldioxid i stadens utomhusluft minskat från ca 250 mikrogram/kbm luft till ca 

0,8 mikrogram, vilket har stor betydelse för hälsan och stadsmiljön. Samhällsbyggnad deltar i ett nätverk för att 

informera om och inspirera till hållbart byggande. 

Avfall Vår konsumtion medför restprodukter. En hållbar avfallshantering innebär minskat resursutnyttjande och 

ökad grad av återanvändning/återvinning. Den plockanalys som gjorts av utsorterat brännbart hushållsavfall 

visar att sorteringen kan bli bättre. 

16


Diagram 9 

Radon i bostäder. I kommunen finns en berggrund som medför höga halter inom många områden. 

Hantering av slam. Allt slam komposteras och används som anläggningsjord. I slammet från våra avlopp koncentreras 

ämnen som kan utgöra miljö- och hälsorisker, till exempel kemikalier och läkemedelsrester. 

Användning och återvinning av miljöstörande ämnen. Det är viktigt att insamlingen och omhändertagandet sker 

i kontrollerade former, eftersom kemiska produkter kan ha stor påverkan på såväl hälsa som miljö. 

Upphandling Kommunen upphandlar varor och tjänster för drygt 1 miljard kronor årligen, och en medvetenhet 

om miljörisker och miljömöjligheter har stor betydelse. Upphandling sker utifrån den policy som gäller för 

kommunen, och där kvalitets- och miljökrav är särskilt uttalade. För kommunförvaltningen har troheten mot 

ramavtal varit hög. Detta medverkar med stor sannolikhet till minskad miljöbelastning. 

Utbildning. Påverkan på miljön beroende på invånarnas medvetenhet och utbildning inom miljöområdet 

är betydande. En av kommunens viktigaste verksamheter är utbildning. Kommunen är också en 

stor arbetsgivare vilket ger stor effekt när den egna personalen utbildas. Betydelsen för miljöutvecklingen 

är svår att mäta men information, utbildning och en generell höjning av kunskapsnivån i miljöfrågor 

påverkar. Utbildning av miljöombud, arrangemang av miljöfrukostar etc. sköts via kommunens 

Agenda-samordnare. Kultur och fritidsnämnden har beslutat att en miljöplan ska upprättas vid idrottsarrangemang 

som kommunen ger stöd till. 

17


Tabell 1 

Betydande miljöaspekter och miljöpåverkan/miljötillstånd 

Grundvatten 

av god kvalitet 

Skydd av kommunala 

grundvattentäkter 

Radon i vatten 

Levande sjöar 

och vattendrag 

Beskrivning av 

indikator/ nyckeltal 

Antal kommunala grundvattentäkter/ 

Antal kommunala 

grundvattentäkter med 

skyddsområde. 

Radon har mätts i alla kommunala 

grundvattentäkter. 

Uran har kontrollerats i två 

kommunala vattentäkter. 

Miljö och hälsa har erbjudit 

hjälp med mätningar i enskilda 

vtntäkter i Lillsjöhögen. 



Resultat 

4 st/4 st 

Översyn av skyddsområden 

pågår 

Förhöjda värden i 

Lillsjöhögens kommunala 

vattentäkt 

har åtgärdats. Radonfilter 

bytt 2010 

Ca 75 % av analyser 

(2008) i enskilda 

vattentäkter i Lillsjöhögen 

visade höga 

värden. Utökad provtagning 

i närområdet 

visade ca 50% av 

analyserna höga 

värden (2009). 

Resultat 

Kommentar 

Viktigt för dricksvattenförsörjningen 

att grundvattentäkterna är väl 

skyddade för att minska risken för 

att vattentäkterna påverkas. 

Radonet avges till inomhusluften 

(t ex vid duschning eller diskning 

och kan på sikt orsaka lungcancer. 

Uran i vatten kan orsaka njurskador. 

WHO har ett riktvärde på 15 

mg/l, om det överskrids bör åtgärder 

vidtas. 

Kommentar 

Användande av 

Storsjön som 

resurs 

Skyddsområde ytvattentäkt 

Miljökvalitetsnormer: 

God ekologisk status 2021 

God kemisk status (exkl. 

kvicksilver) 

Upprättande pågår 

Miljökvalitetsnormer 

Status 2009: måttlig 

ekologisk status 

Status 2009:god 

kemisk ytvattenstatus 

Storsjön är en skyddsvärd del av 

kommunens naturmiljö och en 

viktig resurs för dricksvattenförsörjning 

och recipient för spill- och 

dagvatten i Östersunds kommun. 

Större delen av kommuninvånarna 

får dricksvatten från Storsjön. 

Under 2010 inträffade ett utbrott 

av vattenburen smitta. Orsaken 

var en parasit, Cryptosporidium. 

Recipientprovtagning och 

utsläpp av näringsämnen i 

Storsjön= status 

Näringsfattig, god 

vattenkvalité enligt 

provtagning 2010 

Indalsälvens vattenvårdsförbund 

EU:s vattendirektiv har målet en 

god vattenstatus. Vattenmyndigheten 

har tagit fram förvaltningsplan 

och åtgärdsprogram för distriktet 

under 2010. 

Dagvattenpåverkan 

Tillsynsprojekt 

Miljö och hälsa: pågår 

Badvattenprover resultat: 

Badvattenprover 

resultat: 

2009: 15 prover varav 

två tjänliga med 

anmärkning. 

2010: 16 prover alla 

tjänliga 

Badvattnets kvalité kan påverkas 

av olika faktorer, och resultatet 

tjänligt med anmärkning leder till 

förnyad provtagning eller utredning 

av om det kan finnas föroreningskällor. 

Trafik på sjön; båt, vattenoch 

snöskoter 

Vattenskotertrafik är 

tillåten i allmänna 

farleder och i av 

länsstyrelsen anvisade 

områden. 

18


God bebyggd 

miljö 

Resursanvändande 

vid samhällsbyggande 

och fysisk planering 



Nyckeltal ska utvecklas 

Användning av naturgrus 

(delmål, miljömålsuppföljning 

nationellt) 

Resultat 

Uppgift saknas fn, 

men kan tas fram 

Kommentar 

Den fysiska planeringen är viktig 

när det gäller de fysiska villkoren 

för markanvändning och boende, 

drift av tekniska system, industriverksamhet, 

resurshushållning. 

Avfall 

Hushållsavfall (ton/år)2010 

Totalt insamlat hushållsavfall: 

17005 

Brännbart avfall: 11336 

Kompost: 4093 

Hushållsavfall till deponi: 

1592 

Ökning/minskning 

+ 

+ 

= 

= 

Vår konsumtion medför restprodukter. 

En hållbar avfallshantering 

innebär minskat resursutnyttjande 

och ökad grad av återanvändning/återvinning. 

Insamlat återvunnet material 

från hushållen (ton/år) 

Tidningar: 2908 

Returkartong: 758 

Glas: 1317 

Plast::310 

Metall: 113 

Wellpapp: uppgift saknas 

Ej jämförbart 

Plock analys visar att hushållen 

avfallssortering bör bli bättre 

Radon i bostäder 

Avfall från företagen (ton/år) 

Brännbart industriavfall: 1958 

Organiskt industriavfall:85 

Bygg- och rivningsavfall till 

deponi: 675 

Bygg- och industriavfall till 

deponi:4306 

Antal radonmätningar i bostäder 

under året/antal med 

värden över riktvärdet 

+ 

= 

_ 

+ 

Antal/mätsäsongen 

2007/08: 205/32 

2008/09:250/80 

2009/10 : 241/43 

Radon från berggrunden eller 

byggmaterial kan ge höga radonhalter 

inomhus vilket ökar risken 

för lungcancer. 

Åtgärdade bostäder 

Uppgift saknas 

Antal radonmätningar i skolor/förskolor/antal 

med värden 

över riktvärdet 

Åtgärdade skolor/fsk 

Inga skolor fsk med 

värden över riktvärdet 

har redovisats 

Giftfri miljö 

Hantering av 

slam från enskilda 

avlopp 

och kommunala 

reningsverk 

Användning/ 

återvinning av 

miljöstörande 

ämnen 

Totala antalet mätta bostäder/antal 

som behöver mätas 



Andel slam som kommer till 

användning (som t ex jordförbättringsmedel) 

slam som deponeras 

Innehåll av miljöstörande/giftiga 

ämnen i slam i 

förhållande till rikt- och 

gränsvärden 

Ca 4 240 småhus 

och 4000 lgh har 

mätts via miljö och 

hälsa Det totala antalet 

småhus är ca 

10500 och 21000 lgh 

Resultat 

Slammet komposteras 

med bark för att 

vidareförädlas till 

anläggningsjord och 

all jord används. 

Inga gräns- eller 

riktvärden överskrids. 

Det finns även privata företag 

som mäter radon. Dessa mätningar 

har kommunen ingen uppgift 

om. 

Kommentar 

I slammet från våra avlopp koncentreras 

ämnen som t.ex. kemikalier 

och läkemedel. Slammet 

bör användas som en resurs och 

deponering av slam är inte tillåtet. 

Användningen av miljöstörande 

ämnen medför en risk att de 

sprids och orsakar påverkan på 

hälsa och miljö. Viktigt att minska 

den totala användningen av miljöstörande 

ämnen och att minska 

risken för utsläpp och spridning. 

19


Användning av 

bekämpningsmedel 

Mängd insamlat farligt avfall 

från hushåll/ per invånare 

Antal anmälningar om användning 

och tillståndsansökningar 

2010: 21,4 kg/inv Avfallet ska samlas in och tas om 

hand säkert. 

Banverket och Inlandsbanan 

har anmält 

till miljö och 

hälsa 

Förorenade 

områden 

Analysresultat av dricksvatten 

map bekämpningsmedelsrester. 

Antal riskklassade områden 

(MIFO) i klass 1 och klass 2 

Inga resthalter funna 

vid årlig analys 

2010 

Klass 1: 0 

Klass 2: 17 

Klass 3: 67 

Klass 4: 26 

2009 

Klass 1: 0 st 

Klass 2: 10 st 



2008 

Klass 1: 0 st 




1: mycket stor risk 

2: stor risk 

3: måttlig risk 

4: liten risk 

Platser där risken är mycket stor 

(klass 1) eller stor (klass 2) bör 

undersökas vidare och eventuellt 

vidtas åtgärder. 

Antalet förändras eftersom saneringar 

görs och inventering/klassning 

sker kontinuerligt i 

länsstyrelsens regi. 

För 3 st nedlagda deponier samt 

Semsån och Sågbladet 1 sker 

provtagning enligt kontrollprogram. 

Spimfab fortsätter sanering 

av nedlagda bensinstationer. 

Köldmedia 

användning 

Övriga 

Upphandling 

Avveckling HCFC Pågår Kommunens mål enligt ”luft och 

klimatplanen” (antagen av kommunfullmäktige 

dec 2001) är att 

utsläpp av ozonnedbrytbara ämnen 

till största delen ska ha upphört 

år 2010 vilket även är ett 

regionalt mål. 


Resultat 

Kommentar 


Har miljökrav ställts i varje 

upphandling? 

Miljökrav ställs där 

det är relevant. Upphandlingskontoret 

granskas av extern 

miljörevisor. Inga 

anmärkningar. 

Kommunen upphandlar varor och 

tjänster för stora summor årligen. 

Kommunens upphandlingspolicy 

säger att hänsyn ska tas till kvalitets- 

och miljökrav i varje upphandling. 

Kommunledningen har 

mål för ramavtalstrohet. 

Uppföljning av levererade varor 

och tjänster och återkoppling till 

upphandlaren är nödvändigt för 

att förbättra upphandlingsförfarandet 

ur miljö- och hälsosynpunkt. 

Rutiner kring detta bör 

därför upprättas. 

Uppfylls mål för ramavtalstrohet? 

Hög ramavtalstrohet, 

94 % 

Beslut om 20 % ekologisk 

skolmat 

Prel: 17 % (oktober 

2010) skolrestauranger 

Andelen ekologisk skolmat avser 

kostnad 

Utbildning / 

Medvetenhet 

Andel Miljömärkt el 

Utbildning i skolan: 

Barn/elever har utifrån sin 

0 % 

Prel: Plan med fokus 

på energi: 100 % 

Påverkan på miljön beroende på 

invånarnas medvetenhet och 

20


mognad kunskap om energianvändning 

och hur den ska 

minska. Minst hälften av 

skolor/förskolor skall ha en 

fungerande handlingsplan 

inom område miljö med fokus 

på energianvändning 

utbildning inom miljöområdet får 

anses vara betydande. En av 

kommunens viktigaste verksamheter 

är utbildning. Kommunen är 

också en stor arbetsgivare vilket 

ger stor effekt när den egna personalen 

utbildas. 

Antal skolor med miljödiplomering 

eller certifiering 

Antal skolor med 

Grön Flagg: 2010: 4 

st, 2009: 6 st, 2007:9 

st 

Uppgift från: www.hsr.se 

Antal utbildningstillfällen: 

Informationsträffar: 

Miljöblad för miljöombud: 

Antal miljöfrukostar för företagen 

2 

2 

2 

6 st 

Antal miljöcertifierade företag 


52 st 

Uppgifter från databas:www. certifiering.nu 

Seminarier och annan extern 

information om miljöfrågor 

Medverkan i utställning/mässor, 

seminarier 

om klimatfrågor, 

biogas, hållbart 

byggande, energieffektivt 

byggande, info 

i hushållstidningen, 

personaltidningen 

och på hemsidan 

Brand och 

olycka 

Nyckeltal tas fram, t ex. förebyggande 

arbete, riskombud, 

rapportering av tillbud etc. 

Systematiskt brandskyddsarbete 

genomförs. Riskombud 

är utsedda. I 

Marsh plus har 19 

tillbud och 5 bränder 

rapporterats under 

2010. 

Brand och olika olyckor ex. utsläpp 

av kemikalier påverkar miljön 

genom utsläpp till luft, mark 

och vatten. Med hjälp av riskanalyser 

och förebyggande arbetet 

kan risken för olyckor minskas. 

Tillsyn Målstyrd miljötillsyn Miljötillsynen är målstyrd 

och riskbaserad. 

Se tillsynsplanering 

2010 

I miljöbalken anges att tillsynen 

ska säkerställa syftet med balken; 

att främja en hållbar utveckling 

som innebär att nuvarande och 

kommande generationer tillförsäkras 

en hälsosam och god miljö. 

21


Uppföljning av miljömål 2010 (1 nov – 31 okt) 

bilaga 

Prioriterade 

miljöaspekter 

3.11.1 Resursanvändande 

vid 

samhällsbyggande 

och fysisk 

planering 

3.11.2 Radon i 

bostäder 

3.12.3 Hantering 

av slam från enskilda 

avlopp och 

kommunala reningsverk 

3.12.4 Användning/ 

återvinning 

av miljöstörande 

ämnen 

3.2.2 Skydd av 

kommunala 

grundvattentäkter 

3.3.1 Användande 

av Storsjön som 

resurs 

4.1 Upphandling 

4.2 Utbildning / 

medvetenhet 

4.3 Brand och 

olycka 

Inriktningsmål Effektmål och nyckeltal Resultat 2010 

Miljön i Östersund 

är hållbar, 

trygg och säker 

och bidrar till 

goda sociala 

levnadsförhållanden 

samt en 

bra stads- och 

landskapsmiljö 


Östersunds kommun bedriver 

ett offensivt miljöarbete 

och är ISO certifierad och 

EMAS registrerad. 

Kommunens personal har 

stora möjligheter att påverka 

andra och informerar aktivt 

medborgare, företagare, 

studenter och elever om 

miljöarbetet. 

Antal miljöfrukostmöten 

med företagare uppgår 

till minst 3 st 

Antal informations- och 

utbildningstillfällen för 

miljöombud uppgår till 

minst 2 st. 

Minst 2 st informationsblad 

distribueras till miljöombuden. 

Samtliga anställda inom 

förvaltningen får minst 2 ggr 

per år information om kommunens 

övergripande miljöarbete 

och ges förståelse för 

sin roll som inspiratör för 

andra. 


Alla detaljplaner av större 

betydelse, miljöplaner samt 

planering och skötsel av 

gator, gång- och cykelvägar 

samt kollektivtrafik skall 

redovisa hur jämställdhet, 

ekologisk hållbarhet samt 

bättre folkhälsa med särskild 

tyngdpunkt på barnens 

trygghet och säkerhet beaktas. 

a/ Inga dödsolyckor ska ske 

i trafiken på kommunens 

vägnät. 

b/ antalet polisrapporterade 

överfall på allmän plats ska 

minska jmf med 2009. 

Målet är uppfyllt 

Resultat av miljörevisorernas årliga granskning 

är att Östersund fick behålla ISO certifikat och 

EMAS registrering. 


Antal möten miljöfrukost: 6 st 

Antal informationstillfällen och utbildningstillfällen 

miljöombud: 2 informationstillfällen och 2 

utbildningstillfällen genomförda 

Antal utgivna informationsblad: 2 


Antal informationstillfällen 2010: 2 st 


I alla detaljplaner med normalt förfarande som 

gjorts under året har jämställdhet, hållbarhet, 

trygghet och säkerhet behandlats. I ett pilotprojekt 

(detaljplan i Torvalla ges barn och unga 

extra stort utrymme i planeringen) 

Målet är ej uppfyllt i den del som avser planering 

och skötsel av gator, gång- o cykelvägar, 

kollektivtrafik. 

Målet ej mätt 

Redovisning av året sker i slutet på januari 

baserat på siffror från polisen. 


Redovisning av året sker i slutet på januari 

baserat på siffror från polisen. 

c/ Andelen gator med lägre 

hastighet än 50 km/tim ska 

öka jmf med 2009. 

Luftens kvalité ska uppfylla 

gällande kvalitetsnormer. 

Vattnets kvalité ska uppfylla 

gällande kvalitetsnormer. 


Antal km gator med lägre hastighet än 50 

km/tim i förhållande till totala gatunätet är 

5,6/275 km. (4,9/275 km) 


2a) Luftmätningar visar att miljökvalitetsnormerna 

uppfylls. Den svaga positiva trenden har 

stagnerat och har de senaste 3 åren legat på 

samma nivå. 


2b) Miljökvalitetsnormen för vatten uppfylls 

(inget krav att mäta parasitförekomst) Recipientprovtagning 

har gjorts i Storsjön, Näkten, 

Locknesjön, Semsån och Lillsjön 2 ggr/år. I 

Storsjön tas fyskem och bakterier, i övriga fys- 

22


Tillgängligheten ska öka till 

parker och gator samt i 

kollektivtrafiken genom att 

lätt avhjälpta hinder undanröjs. 


Socialnämnden är aktiv och 

medverkar i adekvata planer 

för samhällsutvecklingen. 

Andelen områdes- och översiktsplaner 

som socialnämnden 

lämnar yttrande över 

ska uppgå till minst 90 procent. 

kem. Proverna visar god kvalitet. Vattenmyndighetens 

bedömning för Storsjön och Näkten 

visar god kemisk ytvattenstatus. 

2c) 241 radonmätningar har gjorts varav 43 

översteg gränsvärdet. (ej formulerat mål) 


Årligt åtgärdsprogram genomförs om c:a 1,0 

mkr. 


Socialnämnden är aktiv och medverkar i adekvata 

planer för samhällsutvecklingen. Andelen 

områdes- och översiktsplaner som socialnämnden 

lämnar yttrande över ska uppgå till minst 

90 procent. Det har inte funnits någon remiss 

att besvara. Tidig medverkan i samhällsplanering 

sker genom deltagande i olika grupper som 

plangrupp och startgrupp. 

Barn- och utbildningsnämnden 

Representanter för barn och 

utbildning deltar i planberedningen 

i syfte att uppnå 

bra placeringar av förskolor 

och skolor. 


Representanter från barnoch utbildning deltar i 

de möten man blir kallade till. 


Förutsättning för bidrag till 

barnoch ungdomsverksamhet 

är att föreningar 

bedriver verksamheten i en 

trygg social miljö för och 

med barn och ungdom och 

verkar för deras goda utveckling. 


Till och med augusti 2010 har 104 föreningar 

som uppfyller nämndes riktlinjer för barnoch 

ungdomsverksamhet sökt och beviljats verksamhetsbidrag. 

Vid större idrottsarrangemang 

har nämnden som 

krav för arrangemangsstöd, 

att arrangören upprättar en 

miljöplan. 


Vid det enda större arrangemang som varit har 

arrangören upprättat miljöplan. Inför World Cup 

i skidskytte i december upprättade arrangören 

miljöplan för arrangemanget. 

3.15.1 Koldioxidutsläpp 

i Ösd 


3.15.5 Användning 

av förnyelsebara 

bränslen till 

fordon och motorredskap 

3.1.7 Utsläpp från 

vägtrafik och arbetsmaskiner 

Utsläppen av 

luftföroreningar 

liksom koldioxid 

minskar. 

Utsläppen av 

koldioxid minskar 

med 25 % till 

2010 i jmf med 

1998. 

Vid kulturoch fritidsnämndens 

anläggningar ska källsortering 

tillämpas. 


Samtliga anställda använder 

kommunens miljöbilar, buss 

eller cykel i tjänsten. 

Kommunledningsförvaltningen 

påverkar andra att 

genomföra och i större omfattning 

genomför möten i 

form av telefon- och/eller 

videokonferenser. 

Utförarstyrelsen/ Tf 

Huvuddelen av oljeuppvärmda 

anläggningar ska 

avvecklas till utgången av 

2010 jmf med 2004. Fastighet 

Bränsleförbrukningen i lit/mil 

samt lit/timme mätt i bensin- 


Vid 75 % av fritidsanläggningarna finns möjlighet 

att källsortera idag. Samtliga fritidsanläggningar 

beräknas ha källsortering vid årsskiftet. 

Alla nämndens kulturanläggningar har källsortering. 

Målet är inte uppfyllt 

Miljöbilar finns inte alltid att tillgå samt i EUprojekt 

utgör inte kommunens miljöbilar en 

stödberättigad kostnad. Utbetald bilersättning 

2010, klf: 14 542 kr 


Antal genomförda telefon/ videokonferenser, klf: 

- videokonferenser: 23 st 

- telefonkonferenser: 76 st 

- telefontolk: 437 st 

Målet är delvis uppfyllt 

Oljeuppvärmda anläggningar har minskat med 

46 % (= 1322 MWh) kvartal 4 2009 – kvartal 3 

2010. Kvarvarande oljeförbrukning motsvarar 

1125 MWh. Oljan är i första hand ersatt med 

pellets och fjärrvärme. När konvertering i Brunflo 

är slutfört kommer vi nå -68%. 


GATUKONTORET 

23


ekvivalenter ska minska med 

5 % till utgången av 2010 

jmf med 2005. 

Gatukontoret och Renhållningen 

Den snittförbrukning Gatukontoret haft under 

2006 har minskat bränsleförbrukningen med 

cirka 17 m 3 bränsle jämfört med om de kört 

med 2005:s snittförbrukning under 2006. Detta 

motsvarar en bränslebesparing på 10 %. Årens 

resultat redovisas i tabellen nedan. Variationerna 

i mängd besparat bränsle beror på hur 

mycket statistik som inkommit samt hur mycket 

Gatukontoret totalt förbrukat (enligt inkommen 

statistik). 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

Andelen miljöbilar av åretruntbilar 

ska öka och vara 

minst 55 % av personbilsflottan. 

(Alla enheter) 

RENHÅLLNINGEN 

Gräfsåsen och insamlingen bygger upp basår. 

Gräfsåsen har utrustat farmartankar med bränslemätare. 


Andelen miljöbilar (personbilar) uppgår till 85%.. 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Gas Etanol Hybrid El 

100 bilresor kortare än 5 km 

i tjänsten ska ersättas genom 

att välja miljövänligt 

alternativ t.ex. cykla, buss 

osv. under 2010. (Alla enheter) 


Vi har ersatt 888 tjänsteresor med bil med 

mindre miljöbelastande alternativ enligt nedan: 

174 bussresor, 340 promenader, 374 cykelresor 

Pappersanvändningen ska 

minska med 5 % 2010 jämfört 

med 2006, vilket motsvarar 

16 500 kopior. (Alla enheter) 


Förbrukat papper (uppskattning) 051101- 

061031: 330.000 ark. 

Förbrukat papper 091101-101031: 192.000 ark. 

Pappersförbrukningen har minskat med 42%. 

Bränsleförbrukningen på SS 

Thomée ska minska med 

2% i liter/körtimme år 2010 

jmf 2008. (Fritid) 

Utförarstyrelsen/serviceförvaltningen 

Förvaltningens resande i 

tjänsten med konventionella 

bränslen ska minska med 5 

% jämfört med 2008 


Bränsleförbrukningen på SS Thomée minskade 

med ca 22 % i liter/körtimme. 


Förbrukningen har istället ökat med 2 % och 

förklaras med att städ- & hemservice under 

våren utförde uppdraget mattransporter åt vårdoch 

omsorgsnämnden. 

24



Miljöfordon ska erbjudas 

gratis parkering i staden. 


Det finns 743 st registrerade bilar med gratis 

parkering. 

Nyproduktion av bostäder, 

service och arbetsplatser 

samt trafikförsörjning ska 

ske klimatsmart. 


I alla detaljplaner för bostäder, service och 

arbetsplatser behandlas möjligheter till kollektivtrafik, 

gång- och cykeltrafik, energi. 


Nämnden har som fortsatt 

krav i driftavtal att den maskinpark 

som används för 

skötsel av nämndens anläggningar 

ska använda 

bränsle som är bättre ur 

miljö- och hälsosynpunkt. 


100 % av maskinparken drivs med miljövänligt 

bränsle. 


Resa med tåg skall eftersträvas 

vid längre resor då 

detta är möjligt och rimligt. 

Minst en tredjedel av antalet 

resor ska ske med tåg istället 

för flyg. 

Målet är ej mätt p.g.a. att Resia inte lämnar ut 

statistik för 2010 som de blivit uppmanad att 

göra. Resia hade kommunens uppdrag under 

2010 och i avtalet finns reglerat att de ska lämna 

ut statistik. 

Vård- o omsorgsnämnden 

Minska utsläppen genom att 

öka cykelanvändningen. 


Utsläppen av koldioxid minskar genom en effektivare 

ruttplanering inom hemtjänsten och ett 

ökat cykelanvändande. 

3.15.3 Energianvändning 

i Ösd 


Energianvändningen 

minskar. 

Elförbrukningen 

minskar med 1 % 

per år 

Kommunstyrelsen, klf 

Energisparande åtgärder 

genomförs. 


Minst 80 % av socialförvaltningens 

personal ska ha 

genomgått utbildning kring 

energibesparande åtgärder. 


Barn/elever har utifrån sin 

mognad kunskap om energianvändning 

och hur den 

ska minska. Alla skolor/förskolor 

har en fungerande 

handlingsplan inom 

område miljö med fokus på 

energianvändning. 


All personal är informerade och påminns vid klfträffar 

och områdesträffar. 


68 % har genomfört utbildning. 


Alla förskolor och skolor har en handlingsplan 

med nyckeltal med fokus på energianvändning. 

Utförarstyrelsen/Teknisk 

förvaltning 

Energianvändningen i fastigheterna 

ska senast 2010 

ha minskats med minst 15 % 

/ m 2 i jämfört med 2004. 


Energianvändningen har sjunkit med 12 % 

kvartal 4 2009 - kvartal 3 2010 jämfört med 

2004 exklusive Storsjöbadet, inklusive Storsjöbadet 

-10%. Besparingen motsvarar 425 villors 

årsenergianvändning. 

Senast vid utgången av år 

2010 ska merparten av de 

fastigheter som den 1 januari 

2008 var uppvärmda med 

direktel och vattenburen 

elvärme ha konverterats till 

annat uppvärmningssystem. 

Fastighets energiledningssystem 

ska vara certifierat 


Elvärmen har minskat med 22 % (=353 MWh) 

kvartal 4 2009-kvartal 3 2010 jämfört med 

samma period 2006-2007. Elvärmeförbrukning 

som finns kvar motsvarar 1236 MWh. Elvärmen 

är i första hand ersatt med fjärrvärme men även 

med värmepump. När planerade åtgärder är 

genomförda kommer vi nå ca -50 %. 


Certifieringsrevision genomförd med tre mindre 

25


senast år 2010. 

Vid nybyggnad och omfattande 

till-/ombyggnad skall 

energibehovet för uppvärmning 

och fastighetsdrift uppgå 

till maximalt 80 kWh/m 2 

Atemp 3 ,år. Vi skall sträva 

efter att närma oss passivhusstandard. 

Den totala elanvändningen 

ska minska med 1% per 

besökare på Storsjöbadet 

2010 jmf 2009 års elanvändning. 

avvikelser som skall åtgärdas senast sista januari 

2011. 


Nybyggen under 2008-2010 har ett beräknat 

energibehov på 70-100 kWh per kvm och år. 

Mätning under det första året indikerar värden 

mellan 105-150, men inget nybygge med dessa 

krav har stått i två år ännu. Uppföljning pågår. 

Vi har en handlingsplan för 2011. 


El: Elanvändningen per besökare har minskat 

med 23 % under perioden 091001-100930 

jämfört med 081001-090930. 

Den totala fjärrvärmeanvändningen 

ska minska med 

1% per besökare på Storsjöbadet 

2010 jmf 2009 års 

fjärrvärmeanvändning. 


Fjärrvärme: Fjärrvärmeanvändningen per besökare 

har minskat med 30 % under perioden 

091001-100930 jämfört med 081001-090930. 

Orsaken till den stora energibesparingen ovan 

beror till huvuddelen på att antalet besökare har 

ökat från ca 210.000 st till 254.000 st. Jämförs 

under perioden förändringen av energianvändning 

per m 2 har elen minskat med ca 6 % och 

fjärrvärmen har minskat med ca 15 %. 

Utförarstyrelsen/Sf 

Minst fem energiförbättrande 

åtgärder ska genomföras. 


Elförbrukningen för gatubelysning 

ska minska med 1 % 

i förhållande till föregående 

år. 

Nybebyggelse av bostadshus 

som uppfyller energimyndighetens 

definition av 

passivhus, befrias från avgifter 

för bygglov, bygganmälan, 

nybyggnadskartor och 

enskilda avlopp. 


Den totala energianvändningen 

av el på Z-hallen, 

Sporthallen och Storsjöbadet 

ska minska. 


Fem något större insatser har genomförts och 

flera mindre. Förvaltningen har också haft en 

särskild miljötävling under året i syfte att hitta 

uppslag till fortsatta energibesparingar 

Målet kommer att uppfyllas 

Mäts vid årsskiftet. 


Två bostäder är under uppförande där den 

sökande vill uppfylla kraven för passivhus. Inga 

hus är ännu klara. 


Nyckeltal: Total energianvändning, el, MWh per 

0911-1011 jmf 0811-0911: 

Sporthallen, El: +0,3% (+2 MWh) 

Z-hallen, El: -2,5% (-22 MWh) 

Storsjöbadet, El: -6,5% (-158 MWh) 


Utbildning i energisparåtgärder 

genomförs. 


På grund av stopprogram prioriterades inte 

utbildningen 2010. 

3 Atemp är "golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10 °C begränsade av klimatskärmens 

insida (m²)". Definition hämtad från Regelsamling för byggnader, BBR. 

26

§ 30, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-18 Dnr 285-2011 

Ulla Nordin 


Miljöredovisning enl. EMAS 2010, miljöpolicy och miljömål 2012 

Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete med aktiva 

styrdokument som Agenda 21, prioritering av miljöaspekter, miljöpolicy 

och miljömål samt infört ett miljöledningssystem. Som ett resultat av detta 

arbete erhöll kommunen 2007, som första kommun i Sverige, ett miljöcertifikat 

enligt ISO 14001 och en EMAS registrering. Miljöbokslutet ingår som 

en del i kommunens övergripande årsredovisning med uppföljning av miljömålen 

och miljötillståndet i kommunen. Samhällsbyggnad har, på uppdrag 

av kommunledningsförvaltningen, upprättat ett miljöbokslut och en 

miljöredovisning enligt EMAS-förordningen för verksamhetsåret 2010. 



Skrivelse samhällsbyggnad, 2011-02-01 

Miljöredovisning 2010, del 1, 2011-02-18 



1. Prioriterade miljöaspekter och miljömål för 2012, fastställs enligt 

upprättat förslag, 2011-02-01. 

2. Upprättat förslag till miljöredovisning del 1 för verksamhetsåret 

2010, 2011-02-18, godkänns och överlämnas till fullmäktige för 

fastställande som en integrerad del i kommunens årsredovisning. 

Bakgrund 

Samhällsbyggnad gör årligen, på uppdrag av kommunledningsförvaltningen, 

en analys och uppföljning av miljötillståndet i kommunen samt föreslår 

inriktningsmål för nästkommande budgetår. 

Miljöredovisning, del 1 innehåller en redovisning och uppföljning av de inriktningsmål 

för miljö som kommunfullmäktige har beslutat om och som är 

en integrerad del av kommunens årsredovisning. Miljöredovisningen del 2 

(kommer senare med årsredovisningen) följer upp och beskriver miljötillståndet 

i kommunen som geografiskt område och utgår från de nationella 

miljömålen. Miljöredovisningen har fr.o.m. 2005 anpassats utifrån de krav 

som ställs i EMAS-förordningen och granskas fr.o.m. 2007 av externa miljörevisorer. 



www.ostersund.se

§ 30, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-18 Dnr 285-2011 


Bengt Marsh 




Utdrag till alla nämnder tillsammans med skrivelse från samhällsbyggnad 



www.ostersund.se

§ 30, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Mål 2012, miljöpolicy, skrivelse 2011-02-01 

2011-02-01 


Särskild handläggare 

KLG 

Kommunens miljöpolicy och övergripande miljömål 2012 

Vid budgetkonferensen i februari 2011 bör kommunens övergripande målsättningar 

inom miljöområdet diskuteras. Som ett underlag för denna diskussion 

presenteras nedan kommunens miljöpolicy samt de prioriteringar 

som föreslås av de aspekter som påverkar i första hand målen, men också 

policyn. 

Tillväxtprogrammet för kommunen och visionerna i Agenda 21- 

dokumentet är styrande för kommunens utveckling och påverkas liksom 

övriga mål och policies bl.a. av miljösituationen i kommunen samt värderingen 

av aktuella miljöaspekter. Genom det 2009-02-09 reviderade 

Agenda 21-dokumentet tryggas en långsiktighet i kommunens miljöarbete. 

Under 2010 har kommunen erhållit utmärkelsen Sveriges klimatkommun 

av Svenska Naturskyddsföreningen, vilket visar på och stärker kommunens 

tydliga och aktiva arbete inom klimatområdet. 

Under 2010 har också kommunen drabbats av en allvarlig störning i vattenförsörjningen, 

genom det utbrott av magsjuka bland många kommuninnevånare 

och besökare orsakad av parasiten cryptosporidium (protozo) 

som inträffat. Smittan har med stor sannolikhet spridits via dricksvatten. 

Orsaken till att vattnet förorenats är ännu ej klarlagd. 

Miljösituationen 

Miljösituationen beskrivs i miljöbokslutet för 2010. Bokslutet redovisas 

separat i anslutning till kommunens totala bokslut. 

Utifrån bokslutet och med de övergripande målen som grund, kan följande 

sammanfattning göras av situationen. 

Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska 

För koldioxidbelastningen i Östersund har ett mål fastställts av kommunfullmäktige 

innebärande att utsläppen av koldioxid skall minska med 25 % 

till 2010 i förhållande till 1998. De beräkningar som gjorts för Östersund 

visar en minskning av det fossila koldioxidutsläppet med ca 19,7 % till


2009 i förhållande till 1998. Mellan 2008 och 2009 har utsläppen inom det 

geografiska området Östersunds kommun ökat med 7.212 ton, eller med 

ca 1,8 %. Variationerna mellan olika år är relativt stora, ex vis har utsläppen 

vissa år ökat och vissa år sjunkit, varför värdena bör bedömas över en 

längre tidsperiod. För 2009 innebar elförsörjningen att en stor del el köptes 

på den internationella elmarknaden, vilket innebär en betydligt större andel 

el från icke förnyelsebara källor, och som förklarar hela ökningen av 

koldioxidutsläppen mellan 2008 och 2009. 

Utsläppen av växthusgaser ger förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser 

mm, och har sammantaget mycket stor betydelse för miljöutvecklingen 

såväl globalt som lokalt. Huruvida ändrade förutsättningar för 

klimatet har betydelse för den nu uppmärksammade förekomsten och 

spridningen av parasiten Cryptosporidium i delar av Storsjön är ej klarlagt, 

men ett samband kan ej uteslutas. 

Årsmedeltemperaturen i Jämtland har ökat med drygt 1 grad under perioden 

1991-2007 jämfört med 30-årsperioden före. Den största förändringen 

har skett under vinterperiod med en ökad medeltemperatur om ca 2 grader, 

variationerna mellan olika år är dock stor. Sommarnederbörden över en 

längre period beräknas öka relativt kraftigt (ca 4 %) och antalet dagar med 

snötäcke minskar kraftigt beroende på geografiskt läge, dock kan variationerna 

för enstaka år vara stora. Förändringarna påverkar samhället i stort 

och kommunen måste räkna med att detta direkt påverkar dimensionering 

av anläggningar, fysisk planering, beredskap mot extraordinära händelser 

mm. 

Utsläppsförhållandena av koldioxid under 2009 karakteriseras av att transporter 

stod för ca 71 % av utsläppen, medan produktion av värme och el 

stod för ca 29 %. Den lokala produktionen av el är till ca 80 % beroende 

av vattenkraft. Inköp på den nordiska elmarknaden medför högre utsläppsnivåer 

på grund av den mix av produktionsanläggningar som då 

gäller, vilket förklarar de ökade utsläppen av koldioxid enligt ovan. 

De två viktigaste faktorerna för påverkan på koldioxidbalansen i kommunen 

är dels användningen av icke förnyelsebara råvaror i drivmedel dels 

användningen vid uppvärmning (huvudsakligen torv). De prognoser för 

utveckling av trafikarbetet som finns i samhället pekar entydigt på en ökad 

trafik, vilket troligen även ökar utsläppen. De senaste åren har användningen 

av torv i hetvattencentralen varit i princip oförändrad. Eftersom 

utsläppen av fossil koldioxid i första hand härrör från trafiksektorn, samtidigt 

som tillgången på el fortsatt är beroende på vattentillgången i våra 

vattenmagasin, är det angeläget att fortsatta aktiva insatser sker vad avser 

omställningen av trafikarbetet. De fossila koldioxidutsläppen i Östersund 

är låga i jämförelse med många andra kommuner. 

Sida 2 av 8


Halterna av kvävedioxid visar låga värden i Östersunds utomhusluft, dock 

kan halterna periodvis vara högre i första hand på grund av väderbetingelser. 

Kvävedioxidinnehållet i utomhusluften ligger väl inom den uppsatta 

miljökvalitetsnormen för Sverige. Halterna av flyktiga organiska ämnen i 

utomhusluft (bensen, toluen) är låga, och ligger för 2009/2010 på ca 25-30 

% av värdena under 90-talet. Mätningen av små partiklar – PM 10 – klarar 

den uppsatta miljökvalitetsnormen för Sverige, dock överskrids nedre utvärderingströskel 

vilket innebär att fortsatta mätningar erfordras. Svavelhalt, 

sot och marknära ozon har ej mätts under senare år, då tidigare mångåriga 

mätserier visat att halterna är mycket låga i kommunen. Totalt innebär 

resultaten att Östersunds utomhusluft har bra kvalité. 

Energianvändningen skall minska 

Målet har preciserats så att elförbrukningen ska minska med 1 % per år. 

2008 var elförbrukningen i kommunen som geografiskt område ca 

675.000 MWh eller 12,1 MWh per invånare. 2009 var elförbrukningen på 

samma nivå, dvs. målet nås ej. Sett över perioden 1996-2009 har elförbrukningen 

minskat med ca 7,5 % totalt sett, vilket underskrider det uppsatta 

målet som är 12,2 %. 

Fjärrvärmeanslutningen som helhet i Östersund är hög, och har ökat under 

senare år. Energitillförseln till fjärrvärmeverket har under 2009 dominerats 

av förnyelsebara energikällor – ca 82 % utgörs av träbränsle, 10 % av rökgaskondensering 

och ca 5 % av torv. Oljeförbrukningen är marginell. Ur 

allmän miljösynpunkt är en ökad produktion av fjärrvärme baserad på förnyelsebar 

energi av mycket stor betydelse, då detta också medför en högre 

lokal produktion av förnyelsebar el, och därmed ett större oberoende av 

köp av el på internationell marknad. Utsläppen från fjärrvärmeproduktionen 

vad avser kväveoxider resp. svavel är mycket låga, och har sedan 

1985 minskat med ca 80 % vad avser kväveoxid och ned till nära noll vad 

avser svavel. 

Miljön i Östersund ska vara hållbar, trygg och säker och bidra till goda 

sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö 

Det är svårt att svara på frågan om vi når målet, eftersom i stort sett alla 

dimensioner i levnadsmiljön kan ingå i mätningen av måluppfyllelsen. 

Hållbar utveckling omfattar fyra dimensioner – den demokratiska, den 

ekonomiska, den ekologiska och den sociala. Den sociala dimensionen 

inrymmer bl a etiska aspekter, jämställdhet, kultur, arbetsmiljö och upphandling. 

Hållbar utveckling är en grundläggande strävan inom kommunen, 

och den är uttryckt i kommunens övergripande vision, och styr såväl 

Tillväxtprogrammet som Agendadokumentet. Regeringen har i sin skrivel- 

Sida 3 av 8


se 2005/06:126 till Riksdagen definierat ett antal indikatorer för hållbar 

utveckling. I kommunens välfärdsredovisning visas Östersunds värden för 

ett antal av dessa indikatorer. 

I uppföljningen av målet för 2010 har faktorer/aspekter som värderats ha 

stor yttre miljöpåverkan av betydelse för målet utvärderats eller beskrivits. 

En redovisning och värdering av dessa faktorer sker nedan. För goda sociala 

levnadsförhållanden hänvisas till kommunens Välfärdsredovisning, där 

indikatorer utifrån kommunens strategiska utvecklingsområden för folkhälsa 

redovisas. 

Grundvatten av god kvalité är en faktor av betydelse. I kommunen finns 4 

kommunala grundvattentäkter med fastställda skyddsområden. Skyddsområdesbestämmelserna 

håller på att revideras. Vattenkvalitén är generellt 

bra. Dock finns i området runt Lillsjöhögen risk för radon i dricksvattnet, 

varför provtagning och rening anpassats till detta – radonfilter har ex vis 

utbytts under 2010. Ca 50 % av alla provtagna grundvattentäkter i Lillsjöhögen 

har förhöjda uranhalter, varför särskild uppmärksamhet bör riktas 

mot vad detta förhållande innebär vad avser risk för hälsan. 

Levande sjöar och vattendrag är en annan faktor av betydelse, och där 

användandet av Storsjön som resurs är av särskild vikt. Storsjön, men även 

Locknesjön och Näkten, är mycket skyddsvärda delar av kommunens naturmiljö, 

och viktiga resurser för såväl dricksvattenförsörjning som till viss 

del mottagare (recipient) för spill- och dagvatten, men också av betydelse 

för det rörliga friluftslivet, fiske mm. Större delen av Östersunds befolkning 

tar sitt dricksvatten ur Storsjön. Indalsälvens vattensystem, inkl Storsjön, 

provtas 2-6 ggr per år i sammanlagt 21 provtagningspunkter för att 

följa systemets kvalité. Även Locknesjön och Näkten provtas enligt ett 

särskilt program. Storsjön är klassad som en näringsfattig sjö med god 

vattenkvalité bakteriologiskt och kemiskt, vilket bl a innebär att halterna 

av E-colibakterier (avloppsindikator) är låga, och att nivån legat på i princip 

samma nivå sedan 1993. I EU:s vattendirektiv beskrivs Storsjön ha en 

måttlig god ekologisk status 2009, medan den kemiska ytvattenstatusen är 

god. Under 2010 har dock ett stort utbrott av magsjuka inträffat i kommunen, 

vilket har sin grund i spridning av parasiten Cryptosporidium via 

dricksvattnet. Parasiten är ej spridd i hela Storsjön, men en lokal påverkan 

av dricksvattenintaget har skett. Förekomsten av Cryptosporidium i 

dricksvattnet har medfört att vattenverket försetts med ytterligare rening i 

form av ett UV-filter utöver tidigare spärrar mot förorening i dricksvattnet 

i form av pH-justering, ozonering med filtrering samt klorering. Storsjöns 

funktion som vattentäkt saknar f n skyddsföreskrifter, dock har skyddsområdesbestämmelser 

utarbetats sedan några år tillbaka för fastställelse möjligen 

under 2011. 

Sida 4 av 8


De händelser som inträffat under 2010 vad avser förorening av dricksvattnet 

motiverar att kommunen tar initiativ till att upprätta såväl en vattenanvändningsplan 

för Storsjön som att skyddsområde för ytvattentäkten fastställs. 

Vattenanvändningsplanen förutsättes omfatta hela sjön, och skall 

innehålla en avvägning av olika intressen för nyttjande av sjön som resurs. 

Situationen bör ges sådan tyngd att ett nytt övergripande inriktningsmål 

för miljön formuleras, där arbetet för den geografiska kommunen får en 

inriktning som främjar lösningar som minskar påverkan på sjön och vattenförsörjningen, 

men även ställer krav på lösningar som skyddar vattenförsörjningen. 

Detta kan innebära nya kretsloppsanpassade lösningar för 

försörjning av vatten och avlopp till bostadsområden samt i bostäder och 

lokaler; åtgärder som innebär ökat direkt skydd av vattenintag, samt; nya 

lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten i bostadsområden. 

16 badvattenprover har under 2010 uttagits i Storsjön. Samtliga prover 

uppvisade tjänligt resultat. 

God bebyggd miljö innebär kriterier för resursanvändningen vid bebyggelse; 

avfallshantering, samt; radon i bostäder. 

Statistik finns för radonmätningar under 2009/2010. Totalt har 241 mätningar 

utförts genom kommunens försorg, varav 43 bostäder överskrider 

gällande riktvärde för skydd av hälsan. Totalt har 4.240 av 10.500 småhus 

uppmätts av kommunen under åren och ca 4.000 lägenheter i flerbostadshus. 

Avfallsstatistik redovisas i miljöbokslutet, dock bör här uppmärksammas 

att 1.592 ton hushållsavfall har deponerats under 2010, vilket utgör ca 9 % 

av den totala mängden (17.000 ton) insamlat hushållsavfall. Detta innebär 

att ca 91 % av det insamlade avfallet kommit till återanvändning genom 

energiutvinning, kompostering etc. Utöver denna mängd insamlas papper, 

glas mm av Förpackningsinsamlingen och återvinns på olika sätt. 

Giftfri miljö är en fjärde faktor av betydelse för måluppfyllelsen. Hanteringen 

av slam från avloppsanläggningar innebär att slammet komposteras 

tillsammans med bark och vidareförädlas till anläggningsjord, som kommer 

till användning. Analys av slammet visar att inga gräns- eller riktvärden 

överskrids vad avser innehåll av miljöstörande eller giftiga ämnen. 

Under 2010 har 21,4 kg/inv farligt avfall insamlats från hushållen och hanterats/omhändertagits 

utifrån kraven på säkerhet för miljön. 

Inom området upphandling ställs miljökrav då detta är relevant, ex vis för 

transporter, varor etc. Upphandlingskontoret granskas av extern miljörevisor, 

vilken inte haft anmärkningar mot verksamheten. Av ca 200 st upprättade 

ramavtal 2010 har miljökrav ställts vid merparten. Ramavtalstroheten 

Sida 5 av 8


inom kommunförvaltningen är mycket hög, och uppgick under 2010 till ca 

96 %. 

Inom området utbildning och information har 6 s.k. miljöfrukostar för företag 

genomförts under 2010, varvid nyheter om lagstiftning och andra 

regelsystem delges företagen. Inom kommunen finns 52 företag som är 

miljöcertifierade. Kommunförvaltningens miljöombud har varit kallade till 

2 informationsmöten under 2010, 2 utbildningstillfällen samt erhållit 

skriftlig faktainformation genom 2 s.k. miljöblad. 

Kommunförvaltningen har ett systematiskt brandskyddsarbete inom alla 

förvaltningsområden. Riskombud är utsedda inom alla förvaltningar. 

Agenda 21 

Kommunens politiska handlingsprogram för miljöarbete – Agenda 21 – 

reviderades och fastställdes 2009. Den reviderade Agendan innehåller 

visioner till 2040. Agendan utgör grunden för kommunens arbete såväl 

internt genom miljöledningssystemet och för information mm externt. 

Miljöaspekter 

Under 2010 har en ny miljöutredning för kommunen gjorts. Avsikten med 

denna utredning har varit att uppdatera värderingen av miljösituationen. 

Genom miljöutredningen identifieras de aspekter som är av betydelse för 

kommunens utveckling inom miljöområdet. Den nya miljöutredningen 

skall underställas kommunfullmäktige, som då kommer att slutligt fastställa 

de prioriteringar som görs för perioden 2012-2015. Kommunfullmäktiges 

kommande beslut kan få betydelse för såväl förslaget till miljöpolicy 

som övergripande miljömål. 

Miljöaspekterna är framtagna utifrån de nationella målen för miljö. Värderingen 

av aspekterna innebär att en bedömning/klassning av aspektens 

betydelse görs. Klassningen innebär att aspekten ges värdet 0-ringa miljöpåverkan 

till värde 3-stor miljöpåverkan. Aspekter som framkommit utifrån 

de nationella målen, men som ej påverkar förhållanden i den yttre 

miljön och/eller folkhälsan, har ej tagits med, ex vis kulturmiljö. 

Bland de aspekter som getts värdet stor miljöpåverkan föreslås följande 

prioriteras för 2012. Prioriteringen innebär att insatsområdena kan koncentreras 

och miljömålen begränsas i antal. 

• Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner 

• Utsläpp av växthusgaser 

• Förnyelsebara bränslen till transporter 

Sida 6 av 8


• Energianvändning 

• Skydd av kommunala vattentäkter 

• Miljöpåverkan från dagvatten 

• Användande av Storsjön som resurs 

Miljöpolicy 

För 2012 föreslås följande miljöpolicy fastställas. 

• Kommunens verksamhet skall bygga på ett kretsloppstänkande och 

bidra till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare. 

• Nyttjande av mark och vatten skall karakteriseras av långsiktig 

hushållning som möjliggör att en rik variation av naturtyper, biotoper 

och arter bibehålls. 

• Användningen av energi och material skall vara effektiv i relation 

till nyttan. 

• Kommunen skall i all verksamhet klara alla gällande lagkrav inom 

miljöområdet. 

• Kommunen skall i all sin verksamhet sträva efter att minimera sin 

negativa inverkan på omgivningen i form av utsläpp till luft, mark 

och vatten. 

• Kommunen skall inte använda kemiska bekämpningsmedel i den 

egna verksamheten och på kommunal mark. 

• Kommunen skall aktivt arbete för att förbättra och utveckla sitt 

miljöarbete inom alla områden och förebygga föroreningar. 

• Kommunen skall i rollen som Agenda 21-ansvarig formulera och 

förankra lokala och regionala miljömål och aktivt påverka kommunmedborgare 

och näringsliv genom indirekta åtgärder. 

• Kommunen skall verka för att leverantörer och entreprenörer informeras 

om kommunens miljöarbete. 

• Kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning 

av uran i kommunen. 

• Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras med alla anställda 

och i tillämpliga delar med personer som arbetar för eller på 

uppdrag av kommunen samt övriga intresserade. 

Övergripande miljömål 

Följande övergripande miljömål för den kommunala verksamheten föreslås 

fastställas för 2012. 

• Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen 

av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse 

med 1990. 

Sida 7 av 8


Övrigt 

• Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % 

per år. 

• Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras 

risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för 

dricksvattenförsörjning och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen 

vidtas. 

Varje nämnd skall utifrån policyn och inriktningsmålen fastställa effektmål 

och nyckeltal för miljöarbetet. 



Ledningens representant 

för miljöledningssystemet 


Sida 8 av 8

§ 31, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 434/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 434-2011 

Strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet 2012-2015 

För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar 

olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige 

beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning som 

en del av årsredovisningen. Välfärdsredovisningen är denna gång mer omfattande, 

då den vart fjärde år presenteras utifrån de nationella målområdena. 

Utifrån resultaten i denna välfärdsredovisning ska de prioriterade områdena 

ses över inför perioden 2012-2015. Den nya länsövergripande folkhälsopolicyn 

har varit utgångspunkt i arbetet med nya prioriterade områden. 


Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag, 2011-02-21 

Välfärdsredovisning 2010 i sammandrag, 2011-02-21 (endast ks) 

Välfärdsredovisning 2010, 2011-02-21 

Yrkande 

Karin Thomasson, mp: Strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet 

2012-2015 är: 

Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger 

Elevers behörighet till gymnasieskolan 

Sociala mötesplatser för unga och äldre 

Delaktighet och inflytande för barn och äldre 

Proposition 

Ordförande ställer proposition på yrkande och finner att kommunstyrelsen 

antar detta. 


1. Upprättat förslag till sammandrag av Välfärdsredovisning 2010 godkänns 

och överlämnas till kommunfullmäktige som en integrerad del i 

kommunens årsredovisning. 

2. Upprättat förslag till detaljerad Välfärdsredovisning 2010 godkänns och 

överlämnas till kommunfullmäktige som information. 




www.ostersund.se

§ 31, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 434/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 434-2011 


Strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet 2012-2015 är: 

Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger 

Elevers behörighet till gymnasieskolan 

Sociala mötesplatser för unga och äldre 

Delaktighet och inflytande för barn och äldre 

_____ 

Utdrag till samtliga nämnder och förvaltningar 

Tjänstemannaförslaget skickas med beslutet 



www.ostersund.se

§ 31, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-02-21, Välfärdsredovisning 2010 i sammandrag 

Välfärdsredovisning 2010 i sammandrag till Årsredovisningen 

2011-02-21 

VÄLFÄRDSREDOVISNING 

Välfärdsredovisningen är en sammanställning av folkhälsan i kommunen och de faktorer som 

påverkar hälsan, samt vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa. 

Arbetet med välfärdsredovisningen har som övergripande mål att ”skapa förutsättningar för en 

god hälsa på lika villkor för kommunens invånare”, vilket också motsvarar det övergripande 

nationella målet för folkhälsoarbetet. Därför redovisas uppgifterna i den mån det är möjligt 

efter kön, ålder, kommundelsområde mm. Syftet med välfärdsredovisningen är att det ska 

stimulera till en bred diskussion kring folkhälsoläget i kommunen och vilken utveckling som 

är önskvärd inom kommunens olika verksamheter. 

I Östersunds kommun har fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet politiskt 

prioriterats för 2009-2011: 

• Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. 

• Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av 

tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. 

• Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. 

• Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre 

De tre första utvecklingsområdena har stor bäring på visionen om ett socialt hållbart 

Östersund och de strategier som fullmäktige antagit för detta. Barn och ungdomar samt äldre 

är prioriterade grupper i Östersunds kommuns folkhälsoarbete. 

Välfärdsredovisning är denna gång mer omfattande än vanligtvis, då den vart fjärde år 

presenteras utifrån de nationella målområdena (nio av de elva målområdena). Målområdena 

bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga faktorer i samhällsorganisationen och 

människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa (se figur). Flera 

stora enkätundersökningar har gjorts under året och delar av dem finns presenterade i 

välfärdsredovisningen tillsammans med uppgifter från databaser och från några av 

kommunens och landstingets egna verksamheter. Detta ger oss en bred bild av folkhälsoläget i 

kommunen och ett bra material för diskussioner. Utifrån välfärdsredovisning 2010 och en ny 

länsövergripande folkhälsopolicy har nya prioriterade områden för kommunens 

folkhälsoarbete föreslagits för 2012-2015.



2011-02-21 

Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer. Bild efter Dahlgren och Whitehead, 1991. 

Resultat i Välfärdsredovisning 2010 

Nedan följer en sammanfattning av resultaten utifrån de fyra strategiska utvecklingsområdena. 

Efter vissa av resultaten visas hur trenden inom området ser ut för Östersunds del, om den går 

åt ett positivt håll (Trend +), negativt håll (Trend –) eller om den är oförändrad (Trend 

oförändrad). 

Bakgrundsfaktorer 

Valdeltagande Trend + 

En större andel än tidigare röstade i valet till kommunfullmäktige 2010 och Östersund har 

högre valdeltagande än riket. 

Utbildningsnivå Trend + 

Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har ökat, och totalt har Östersund en större 

andel med eftergymnasial utbildning än riket. 

Arbetssökande Trend – 

Ungdomsarbetslösheten i Östersund har ökat kraftigt de senaste två åren och ligger över 

ungdomsarbetslösheten i riket.



2011-02-21 

Arbe tssök ande 

20 

15 

% 10 

5 

0 

2007 2008 2009 2010 

16,6 

11,4 

9,5 

7,9 

6,9 

6,5 

Ungdomar 18-24 år, 

Ös tersund 


riket 

Kvinnor 16-64 år, 

Ös tersund 

Kvinnor 16-64 år, riket 

Män 16-64 år, 

Ös tersund 

Män 16-64 år, riket 

Figur 2: Andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Östersunds kommun 

och i riket. Siffrorna avser september månad (Arbetsförmedlingen). 

Inkomstnivå Trend – 

Mellan 2004 till 2008 har inkomst skillnader i Östersund i ökat. En större andel har blivit 

låginkomsttagare samtidigt som en större andel har blivit höginkomsttagare. 

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. 

Självskattad hälsa 

De allra flesta barn och unga i Östersund uppger att de för det mesta mår bra. Det är dock 

något färre tjejer än killar 14 år och i åk 1 på gymnasiet som uppger att de mår bra. Det är 

också en större andel av tonårstjejerna än killarna som ofta har besvärande huvudvärk, är 

ledsna eller nedstämda och är stressade över skolarbetet. 

Psykosomatiska besvär 

50 

40 

30 

% 

20 

10 

0 

22 

15 

14 

11 

9 

5 6 7 

6 6 77 

3 3 4 

1 2 233 

3 3 

besvärande 

huvudv ärk 

ledsen eller 

neds tämd 

sömnbesvär 

24 

32 

13 

26 

stressad över 

skolarbetet 

6-åringar pojkar 

6-åringar flickor 





åk 1 gy mn. pojkar 

åk 1 gy mn. flickor 

Figur 3: Andel elever som uppger att de under de senaste tre månaderna ofta eller alltid haft 

besvärande huvudvärk, känt sig ledsen eller nedstämd, om de sällan eller aldrig sover bra 

samt om de ofta eller alltid de senaste tre månaderna har varit stressad över skolarbetet. 

(Alla frågor ställdes inte till 6-och 10-åringarna) (Hälsosamtal i skolan, 2009).



2011-02-21 

Betyg och behörighet till gymnasiet 

En större andel av eleverna i Östersund jämfört med riket är behöriga till nationellt program i 

gymnasiet. Nivån på andel behöriga till gymnasiet skiljer sig åt mellan skolorna från 80 –100 

%. 

Skolk 

Cirka 7 % av eleverna i åk 6-9 skolkar en gång i månaden eller oftare. Av dem som skolkar 

svarar knappt en tredjedel att lärarna ofta gör något åt det när de skolkar. 

Trivsel i skolan 

De flesta elever trivs bra i skolan. Killar 14 år trivs inte i lika hög utsträckning som övriga. 

Orättvis/kränkande behandling 

Det är vanligare i de yngre åldrarna (6 och 10 år) än de äldre att bli utsatt för illa behandling. 

Enligt UHU-enkäten har nära en tredjedel av eleverna i åk 6-9 svarat att de utsatts för ett 

beteende som kan betecknas som mobbning under senaste terminen. Var fjärde elev uppfattar 

att lärare sällan eller aldrig gör något när en elev blir mobbad. 

Barnfattigdom Trend oförändrad 

6 % av barn 0-15 år lever i hushåll med försörjningsstöd. Östersund ligger strax under 

rikssnittet. 

Fritid Trend oförändrad 

Det är något fler pojkar (84 %) än flickor (75 %) som tycker att det finns mycket av det de är 

intresserade av att göra på fritiden. 

Framtidstro Trend – 

Framtidstron för elever i åk 8 har minskat något, främst för tjejer (81 %), jämfört med senaste 

mätningen 2006 (88 %). 

Trygg miljö 

Nära en fjärdedel av tjejerna i åk 6-9 har mot sin vilja blivit utsatta för att någon rört vid eller 

tafsat på dem på ett sexuellt vis. 

Ungdomars inflytande i samhället Trend – 

Ungdomars känsla av möjlighet att påverka i kommunen har minskat sedan 2006, och ligger 

2009 på 4 respektive 7 %. 

Delaktighet och inflytande i skolan Trend – 

Något färre elever (52 %) tycker att elevrådet tas på allvar och lyssnas på i skolan 2009 än 

2006 (60 %). 

Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av tobak, 

lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. 

Tobaksvanor



2011-02-21 

Östersund har något färre dagligrökare, 16-84 år, än i riket. En något större andel kvinnor 

jämfört med män är dagligrökare. Östersund har en större andel både män och kvinnor som 

snusar dagligen jämfört med riket. 

En stor majoritet (72 %) av eleverna i åk 6-9 svarar i UHU-enkäten att de aldrig har rökt. 

Mellan 3 och 19 % av eleverna i åk 8 uppger att de röker någon gång i månaden eller oftare, 

beroende på vilken undersökning det är. 

Alkoholvanor 

Runt en fjärdedel i åldersgruppen 16-29 år har en riskkonsumtion av alkohol, vilket motsvarar 

resultaten i Sverige för den åldersgruppen. 

Enligt LUPP-undersökningen svarade ca 75 % av eleverna i åk 8 att de aldrig dricker alkohol. 

Det finns elever i åk 6 som druckit så mycket alkohol så att de blivit berusade. 

Tillgänglighet till alkohol Trend – 

Östersund har något färre serveringsställen per invånare än riket, och mycket färre än 

Jämtland. Försäljningen per invånare på systembolaget ökar, och ligger på samma nivå som 

Jämtland och långt över rikets genomsnittliga försäljning. 

Narkotikamissbruk 

Enligt LUPP-undersökningen (2009) hade 4 % av pojkarna i åk 8 hade använt hasch eller 

marijuana och 6 % hade använt annan narkotika, ingen av tjejerna i åk 8 hade använt 

motsvarande. 

Alkohol- och narkotikaproblem 

De allra flesta brotts som begås mot alkohollagen har begåtts i samband med valborg, 

skolavslutning och student. 114 brott mot alkohollagen och 231 brott mot narkotikastrafflagen 

anmäldes under de tre första kvartalen 2010. 

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. 

Fysisk aktivitet 

Drygt hälften av befolkningen, 16-84 år, i kommunen är fysiskt aktiva minst 30 minuter per 

dag, vilket är rekommendationen för att bibehålla en bra hälsa. 80-86 % av 6- och 10- 

åringarna leker och är fysiskt aktiva på fritiden 3-4 gånger i veckan eller mer. Av 14- 

åringarna och eleverna i åk 1 på gymnasiet motionerar mellan 60-70 % 3-4 gånger i veckan på 

fritiden. Betydligt fler är aktiva minst en gång i veckan, en större andel flickor än pojkar. 

Skolvägar 

De allra flesta eleverna i grundskolan har gångavstånd till skolan och skulle, om säkerheten 

tillåter, kunna gå eller cykla till skolan. 

Parksoffor och offentliga toaletter Trend + 

Över 1100 parksoffor finns utplacerade i kommunen, varav knappt en tredjedel finns kvar ute 

även på vintertid. Det skiljer sig åt hur sofforna är placerade i förhållande till hur många äldre 

som bor i området. 

Närhet till service Trend – 

Mellan 2000 och 2009 har ca 10.000 personer i Östersunds stad förlorat sin livsmedelsbutik 

inom 600 meters avstånd. Andelen livsmedelsbutiker har under perioden sjunkit från 20 till 14 

stycken.



2011-02-21 

Promenader i hemtjänsten Trend + 

18 % av personer över 65 år, boende i eget boende med hemtjänstinsats, har beviljats stöd för 

att komma ut p promenader vid minst ett tillfälle i veckan. Det är en minskning från 2009, 

men en ökning de senaste fem åren. 

Matvanor 

Få personer 16-84 år äter frukt och grönsaker fem gånger om dagen, vilket är 

rekommendationen. Fler kvinnor (11 %) än män (4 %) äter frukt och grönt så ofta. 

Nästan alla 6- och 10-åringar äter frukost, lunch och middag varje skoldag. En stor andel av 

eleverna hoppar över frukost och /eller lunch någon gång i veckan, men de allra flesta äter 

lunch minst 3-4 skoldagar i veckan. 

Övervikt och fetma (BMI) Trend – 

Sedan 2006 har andel personer, 16-84 år, med fetma ökat. För personer 16-29 år har en 

fjärdedel övervikt eller fetma, och mer än hälften av personerna 30-64 år, främst männen. 

Andelen barn, 6-14 år, med övervikt eller fetma ligger relativt konstant runt 20 %. Övervikt 

och fetman bland barnen i kommunen ligger på ungefär samma nivå som i riket. 

Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre 

Höftfrakturer Trend oförändrad 

Cirka 130 personer över 65 år drabbades av en höftfraktur 2009. För personer i särskilt 

boende har andelen höftfrakturer minskat från 2008, medan de ökat för personer i egna 

boende, både med och utan hemtjänstinsatser.

§ 31, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-21 Dnr 434-2011 

Sofie Bergman 


Välfärdsredovisning 2010 och strategiska utvecklingsområden för 

folkhälsoarbetet 2012-2015 

För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar 

olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige 

beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning som 

en del av årsredovisningen. Välfärdsredovisningen är denna gång mer omfattande, 

då den vart fjärde år presenteras utifrån de nationella målområdena. 

Utifrån resultaten i denna välfärdsredovisning ska de prioriterade områdena 

ses över inför perioden 2012-2015. Den nya länsövergripande folkhälsopolicyn 

har varit utgångspunkt i arbetet med nya prioriterade områden. 


Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag, 2011-02-21 

Välfärdsredovisning 2010 i sammandrag, 2011-02-21 (Endast KS) 

Välfärdsredovisning 2010, 2011-02-21 


1. Upprättat förslag till sammandrag av Välfärdsredovisning 2010 godkänns 

och överlämnas till kommunfullmäktige som en integrerad del i kommunens 

årsredovisning. 

2. Upprättat förslag till detaljerad Välfärdsredovisning 2010 godkänns och 

överlämnas till kommunfullmäktige som information. 


3. Strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet 2012-2015 är: 

• Hälsofrämjande skola 

• Sysselsättning för unga 

• Tillgänglighet 

Bakgrund 

Under 2010 har en länsövergripande folkhälsopolicy arbetats fram av Jämtlands 

läns landsting tillsammans med länets kommuner, på uppdrag av Regionala 

rådet. Utifrån det nationella övergripande målet för folkhälsa ”skapa 

samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”, 

har visionen för länets folkhälsoarbete formulerats till ”Hälsa 



www.ostersund.se

§ 31, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-21 Dnr 434-2011 

på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands 

län”. Fyra utvecklingsområden har arbetats fram: 

• Trygga uppväxtvillkor 

• Utbildning och arbete 

• Hälsofrämjande miljö 

• Delaktighet och inflytande 

De fyra utvecklingsområdena ovan har utifrån diskussioner kring resultaten 

i välfärdsredovisningen brutits ner till tio områden som förslag på vad Östersunds 

kommun ska fokusera på i folkhälsoarbetet. Förslagen ser ut som 

följande: 

Trygga uppväxtvillkor 

Utbildning och 

arbete 

Hälsofrämjande 

miljö 

Delaktighet och 

inflytande 

(Förhållanden under barnoch 

ungdomsåren har stor 

betydelse för både den 

psykiska och fysiska 

hälsan under hela livet). 

(FHI) 

(Arbete som präglas av 

en säker och trygg 

miljö, fysiskt såväl som 

psykiskt och socialt, bör 

eftersträvas. Till grundvillkoren 

hör att ha 

kontroll, att känna 

delaktighet och inflytande 

över sitt eget 

arbete). (FHI) 

(Det finns samband mellan 

hälsotillståndet i 

befolkningen och den 

omgivande miljön, vilket 

är allt från luftföroreningar, 

livsmiljön, närhet till 

grönområden och anläggningar 

som främjar den 

fysiska aktiviteten). 

(FHI) 

(Brist på inflytande och 

möjligheter att påverka 

den egna livssituationen 

har ett starkt samband 

med hälsa). (FHI) 

1. Tillgång och 

efterfråga på alkohol, 

tobak och 

andra droger 

2. Hälsofrämjande 

skolverksamhet 

3. Stöd till föräldrar 

i sitt föräldraskap 

(0-18 år) 

4. Sysselsättning 

för unga 

5. Elevers behörighet 

till gymnasiet 

6. Fysisk aktivitet 

för barn, ungdomar 

och äldre 

7. Goda matvanor 

för barn och unga 

och äldre 

8. Tillgänglighet 

för äldre och personer 

med funktions-nedsättning 

9. Sociala mötesplatser 

för unga 

och äldre 

10. Delaktighet 

och inflytande för 

barn och unga 

Under miniseminariet om folkhälsa den 4 februari 2011, med presidier och 

förvaltningschefer, fördes en diskussion kring de tio områdena. Områdena 

hänger ihop på olika sätt och beroende på vilken utgångspunkten är så kan 

flera områden grupperas in under varandra. Efter miniseminariet har diskussioner 

också förts med bland annat forskare inom folkhälsovetenskap 

vid Mittuniversitetet, kopplade till kommunens projekt Ungas hälsosamma 

utveckling (UHU). Detta för att få deras bild av vilka områden som är mest 

strategiska att välja ur ett folkhälsoperspektiv på lång sikt. Förslaget på strategiska 

utvecklingsområden under 2012-2015 är efter den diskussionen en- 



www.ostersund.se

§ 31, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-21 Dnr 434-2011 

ligt nedan. Därefter kommer en kort beskrivning av varje område, vilka utgångspunkter 

de har och hur de hänger ihop med övriga föreslagna områden. 

• Hälsofrämjande skola 

• Sysselsättning för unga 

• Tillgänglighet 

Hälsofrämjande skola 

Hälsofrämjande skola utgår ifrån elevernas delaktighet och inflytande och 

har en holistisk utgångspunkt för arbetet med hälsa och lärande. Arbetet kan 

prioriteras kring exempelvis fysisk aktivitet och goda matvanor, men ska 

alltid göras utifrån elevernas delaktighet och inflytande. Elevers erfarenheter 

av delaktighet och inflytande från skolan kan sedan föras över till samhället 

generellt. Hälsofrämjande skola kan även innefatta förebyggande arbete 

för tobak, alkohol och andra droger samt att införa rutiner och tidiga 

insatser vid skolk. Hälsofrämjande arbete i skolorna kan bidra till bättre 

skolresultat, och därmed bidra till en större andel elever som blir behöriga 

till gymnasiet (EUHPE, 2010). 

Inkluderande aspekter (se tabell ovan): 

1. Tillgång och efterfråga på alkohol, tobak och andra droger 

3. Stöd till föräldrar i sitt föräldraskap 

5. Elevers behörighet till gymnasiet 

6. Fysisk aktivitet för barn, ungdomar 

7. Goda matvanor för barn, unga 

10. Delaktighet och inflytande för barn och unga 

Sysselsättning för unga 

Att unga kommer i arbete har visat sig vara avgörande för deras framtid och 

hälsa (FHI, Nationella folkhälsoenkäten, 2010; Angelina, A, 2010). Tidig 

kontakt med arbetsmarknaden och ett samarbete mellan skola och arbetsliv 

för att skapa verklighetsbaserade uppgifter kan öka motivation för att gå i 

skolan. Att se nyttan för framtiden verkar höra ihop med hur eleverna mår 

(Skolverket, 2010). Att ha en sysselsättning såsom fritidsaktiviteter och feriepraktik 

kan även vara förebyggande mot alkohol- och droganvändning, 

men även mot fysisk inaktivitet. 

Inkluderande aspekter (se tabell ovan): 

1. Tillgång på efterfråga på alkohol, tobak och andra droger 

4. Sysselsättning för unga 

6. Fysisk aktivitet för barn, ungdomar 

9. Sociala mötesplatser för unga 

Tillgänglighet 

Tillgänglighet är ett brett perspektiv och handlar här om att skapa ett samhälle 

som är inkluderande för alla utifrån både fysiska och sociala aspekter. 

Med visionen om en hälsa på lika villkro för hela befolkningen bör man här 

ha särskilt sårbara grupper i åtanke. Dessa kan till exempel vara personer 



www.ostersund.se

§ 31, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-21 Dnr 434-2011 

med funktionsnedsättning och äldre. I välfärdsredovisningen har befolkningen 

i Torvalla utmärkt sig med sämre hälsa och kan därmed också vara 

en grupp att särskilt fokusera på. 

Inkluderande perspektiv (se tabell ovan): 

4. Sysselsättning för unga 

6. Fysisk aktivitet för barn, ungdomar och äldre 

8. Tillgänglighet för äldre och personer med funktionsnedsättning 

9. Sociala mötesplatser för unga och äldre 

Slutsats 

Utifrån diskussioner med forskare, förvaltningschefer och förtroendevalda 

föreslås följande tre områden att prioriteras för den kommande perioden 

2012-2015: hälsofrämjande skola, sysselsättning för unga samt tillgänglighet. 


Bengt Marsh 



Bitr. kommundirektör 

Utdrag till samtliga nämnder och förvaltningar. 

Tjänstemannaförslaget skickas med beslutet. 

Referenser 

Angelin, A.. (2010). Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig 

arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna. Lunds universitet: 

Lund 

International unon for health promotion and education (EUHPE). (2010). 

Promoting Health in Schools. From evidence to action. 

Skolverket. (2010:341). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Stockholm 

Statens folkhälsoinstitut. (2010). Nationella folkhälsoenkäten. Statens 

folkhälsoinstitut: Östersund 

Statens folkhälsoinstitut. Hämtat 2010-02-21. 

http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/ 



www.ostersund.se

§ 31, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2011-02-21, Välfärdsredovisning 2010 

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2010 

UTKAST 2011-01-21 


Innehållsförteckning 

Sammanfattning 

Bakgrund 

Delaktighet och inflytande i samhället 

Valdeltagande (bas) 

Ungdomars inflytande i samhället 

Delaktighet och inflytande i skolan 

Social delaktighet 

Tillit 

Diskriminering 

Ekonomiska och sociala förutsättningar 

Befolkningsstruktur 

Utbildningsnivå (bas) 

Arbetssökande (bas) 

Sommarjobb 

Inkomstnivå (bas) 

Socialt stöd 

Trygg miljö 

Tandhälsa 

Barns och ungas uppväxtvillkor 


Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) 

Skolk 



Barnfattigdom (bas) 

Fritid 

Framtidstro 

Hälsa i arbetslivet 

Ohälsotal 


Miljöer och produkter 

Höftfrakturer 

Skydd mot smittspridning 

Klamydia 

1



UTKAST 2011-01-21 



Skolvägar 

Parksoffor och offentliga toaletter 

Närhet till service 

Promenader i hemtjänsten 

Matvanor och livsmedel 

Matvanor 

Övervikt och fetma (BMI) 

Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. 

Tobaksvanor 

Alkoholvanor 

Tillgänglighet till alkohol 



Ordlista 

Referenser 

Bilaga 1 

2



UTKAST 2011-01-21 

Sammanfattning 

Välfärdsredovisning är denna gång mer omfattande, då den vart fjärde år presenteras utifrån 

de nationella målområdena (nio av de 11 målområdena). Uppgifterna är hämtade ur ett antal 

enkätundersökningar, databaser och från några av kommunens och landstingets egna 

verksamheter. Nedan följer en sammanfattning av resultaten. Efter vissa av resultaten visas 

hur trenden inom området ser ut för Östersunds del, om den går åt ett positivt håll, negativt 

håll eller om den är oförändrad. 


Valdeltagande (bas) Trend + 

En större andel än tidigare röstade i valet till kommunfullmäktige 2010 och Östersund har 

högre valdeltagande än riket. 

Ungdomars inflytande i samhället Trend – 

Ungdomars känsla av möjlighet att påverka i kommunen har minskat sedan 2006, och 

ligger 2009 på 4 respektive 7 %. 

Delaktighet och inflytande i skolan Trend – 

Något färre elever (52 %) tycker att elevrådet tas på allvar och lyssnas på i skolan 2009 än 

2006 (60 %). 

Social delaktighet Trend oförändrad 

Äldre personer, 65-84 år, och personer med funktionsnedsättning är mindre socialt 

delaktiga än de yngre åldersgrupperna. 

Tillit Trend + 

Yngre personer, 16-29 år, litar i mindre utsträckning på de flesta människor jämfört med de 

äldre åldergrupperna. 

Diskriminering Trend oförändrad 

En betydligt större andel kvinnor än män uppger att de har blivit utsatta för kränkande 

behandling/bemötande. 



Ca 18 % av kommunens befolkning är över 65 år. 

Utbildningsnivå (bas) Trend + 

Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har ökat, och totalt har Östersund en större 

andel med eftergymnasial utbildning än riket. 

Arbetssökande (bas) Trend – 

Ungdomsarbetslösheten i Östersund har ökat kraftigt de senaste två åren och ligger över 

ungdomsarbetslösheten i riket. 

Sommarjobb Trend + 

3



UTKAST 2011-01-21 

De allra flesta ungdomar som sökte feriepraktik sommaren 2010 blev erbjudna en plats (96 

%). 

Inkomstnivå (bas) Trend – 

Mellan 2004 till 2008 har inkomst skillnader i Östersund i ökat. En större andel har blivit 

låginkomsttagare samtidigt som en större andel har blivit höginkomsttagare. 

Socialt stöd Trend oförändrad 

De allra flesta personer 16-84 år har någon att dela sina innersta känslor med. De allra flesta 

barn och unga har någon vuxen som de kan prata med om det som är viktigt för dem. 

Trygg miljö Trend + 

Det är en betydligt större andel kvinnor än män som ibland avstår från att gå ut pga. 

otrygghet. Det är färre som känner otrygghet 2010 än 2006. 

Nära en fjärdedel av tjejerna i åk 6-9 har mot sin vilja blivit utsatta för att någon rört vid 

eller tafsat på dem på ett sexuellt vis. 

Tandhälsa Trend + 

Den självskattade tandhälsan är något bättre 2010 än 2006. 



De allra flesta barn och unga i Östersund uppger att de för det mesta mår bra. Det är dock 

något färre tjejer än killar 14 år och i åk 1 på gymnasiet som uppger att de mår bra. Det är 

också en större andel av tonårstjejerna än killarna som ofta har besvärande huvudvärk, är 

ledsna eller nedstämda och är stressade över skolarbetet. 


En större andel av eleverna i Östersund jämfört med riket är behöriga till nationellt program 

i gymnasiet. Nivån på andel behöriga till gymnasiet skiljer sig åt mellan skolorna från 80 – 

100 %. 

Skolk 

Cirka 7 % av eleverna i åk 6-9 skolkar en gång i månaden eller oftare. Av dem som skolkar 

svarar knappt en tredjedel att lärarna ofta gör något åt det när de skolkar. 


De flesta elever trivs bra i skolan. Killar 14 år trivs inte i lika hög utsträckning som övriga. 


Det är vanligare i de yngre åldrarna (6 och 10 år) än de äldre att bli utsatt för illa 

behandling. Enligt UHU-enkäten har nära en tredjedel av eleverna i åk 6-9 svarat att de 

utsatts för ett beteende som kan betecknas som mobbning under senaste terminen. Var 

fjärde elev uppfattar att lärare sällan eller aldrig gör något när en elev blir mobbad. 

Barnfattigdom (bas) Trend oförändrad 

6 % av barn 0-15 år lever i hushåll med försörjningsstöd. Östersund ligger strax under 

rikssnittet. 

4



UTKAST 2011-01-21 

Fritid Trend oförändrad 

Det är något fler pojkar (84 %) än flickor (75 %) som tycker att det finns mycket av det de 

är intresserade av att göra på fritiden. 

Framtidstro Trend – 

Framtidstron för elever i åk 8 har minskat något, främst för tjejer (81 %), jämfört med 

senaste mätningen 2006 (88 %). 


Ohälsotal Trend + 

Ohälsotalen (sjukskrivningsdagar) har minskat stadigt sedan 2002, men ligger fortfarande 

högre än riket. Kvinnor har fler sjukdagar än män. 


Det är nästan endast hälften så många personer med funktionsnedsättning (42 %) som 

uppger att de har bra allmänt hälsotillstånd som övriga befolkningen (79 %). Totalt är det 

nära 30 %, 16-84 år, som inte tycker att man har ett bra allmänt hälsotillstånd. Naturligt 

upplevs hälsotillståndet sämre med stigande ålder. Totalt 18 % har nedsatt psykiskt 

välbefinnande. 


Höftfrakturer Trend oförändrad 

Cirka 130 personer över 65 år drabbades av en höftfraktur 2009. För personer i särskilt 

boende har andelen höftfrakturer minskat från 2008, medan de ökat för personer i egna 

boende, både med och utan hemtjänstinsatser. 


Klamydia Trend oförändrad 

Trenden för diagnostiserade fall av klamydia i Jämtland verkar sedan 2006 ligga på en 

ganska jämn nivå, från att tidigare år ha ökat kraftigt. Jämtland har hela tiden legat något 

över rikssnittet, vilket kan bero på bra smittspårning. 



Drygt hälften av befolkningen, 16-84 år, i kommunen är fysiskt aktiva minst 30 minuter per 

dag, vilket är rekommendationen för att bibehålla en bra hälsa. 80-86 % av 6- och 10- 

åringarna leker och är fysiskt aktiva på fritiden 3-4 gånger i veckan eller mer. Av 14- 

åringarna och eleverna i åk 1 på gymnasiet motionerar mellan 60-70 % 3-4 gånger i veckan 

på fritiden. Betydligt fler är aktiva minst en gång i veckan, en större andel flickor än pojkar. 

Skolvägar 

De allra flesta eleverna i grundskolan har gångavstånd till skolan och skulle, om säkerheten 

tillåter, kunna gå eller cykla till skolan. 

Parksoffor och offentliga toaletter Trend + 

5



UTKAST 2011-01-21 

Över 1100 parksoffor finns utplacerade i kommunen, varav knappt en tredjedel finns kvar 

ute även på vintertid. Det skiljer sig åt hur sofforna är placerade i förhållande till hur många 

äldre som bor i området. 

Närhet till service Trend – 

Mellan 2000 och 2009 har ca 10.000 personer i Östersunds stad förlorat sin livsmedelsbutik 

inom 600 meters avstånd. Andelen livsmedelsbutiker har under perioden sjunkit från 20 till 

14 stycken. 

Promenader i hemtjänsten Trend + 

18 % av personer över 65 år, boende i eget boende med hemtjänstinsats, har beviljats stöd 

för att komma ut p promenader vid minst ett tillfälle i veckan. Det är en minskning från 

2009, men en ökning de senaste fem åren. 


Matvanor 

Få personer 16-84 år äter frukt och grönsaker fem gånger om dagen, vilket är 

rekommendationen. Fler kvinnor (11 %) än män (4 %) äter frukt och grönt så ofta. 

Nästan alla 6- och 10-åringar äter frukost, lunch och middag varje skoldag. En stor andel av 

eleverna hoppar över frukost och /eller lunch någon gång i veckan, men de allra flesta äter 

lunch minst 3-4 skoldagar i veckan. 

Övervikt och fetma (BMI) Trend – 

Sedan 2006 har andel personer, 16-84 år, med fetma ökat. För personer 16-29 år har en 

fjärdedel övervikt eller fetma, och mer än hälften av personerna 30-64 år, främst männen. 

Andelen barn, 6-14 år, med övervikt eller fetma ligger relativt konstant runt 20 %. Övervikt 

och fetman bland barnen i kommunen ligger på ungefär samma nivå som i riket. 

Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. 

Tobaksvanor 

Östersund har något färre dagligrökare, 16-84 år, än i riket. En något större andel kvinnor 

jämfört med män är dagligrökare. Östersund har en större andel både män och kvinnor som 

snusar dagligen jämfört med riket. 

En stor majoritet (72 %) av eleverna i åk 6-9 svarar i UHU-enkäten att de aldrig har rökt. 

Mellan 3 och 19 % av eleverna i åk 8 uppger att de röker någon gång i månaden eller 

oftare, beroende på vilken undersökning det är. 

Alkoholvanor 

Runt en fjärdedel i åldersgruppen 16-29 år har en riskkonsumtion av alkohol, vilket 

motsvarar resultaten i Sverige för den åldersgruppen. 

Enligt LUPP-undersökningen svarade ca 75 % av eleverna i åk 8 att de aldrig dricker 

alkohol. Det finns elever i åk 6 som druckit så mycket alkohol så att de blivit berusade. 

Tillgänglighet till alkohol Trend – 

Östersund har något färre serveringsställen per invånare än riket, och mycket färre än 

Jämtland. Försäljningen per invånare på systembolaget ökar, och ligger på samma nivå som 

Jämtland och långt över rikets genomsnittliga försäljning. 

6



UTKAST 2011-01-21 


Enligt LUPP-undersökningen (2009) hade 4 % av pojkarna i åk 8 hade använt hasch eller 

marijuana och 6 % hade använt annan narkotika, ingen av tjejerna i åk 8 hade använt 

motsvarande. 


De allra flesta brotts som begås mot alkohollagen har begåtts i samband med valborg, 

skolavslutning och student. 114 brott mot alkohollagen och 231 brott mot 

narkotikastrafflagen anmäldes under de tre första kvartalen 2010. 

Personer med funktionsnedsättning 

Av de svarande, 16-84 år, på enkäten Hälsa på lika villkor hade 25 % en 

funktionsnedsättning. Det är betydligt fler äldre än yngre som har en funktionsnedsättning. 

Det är inom flera områden stora skillnader i resultatet mellan denna grupp och befolkningen i 

övrigt. Här visas de resultat med statistiskt signifikanta skillnader mellan personer med 

funktionsnedsättning och övriga befolkningen: 

• Bra allmänt hälsotillstånd 42 % Övriga befolkningen: 79 % 

• Socialt deltagande 69 % Övriga befolkningen: 85 % 

• Litar på de flesta 77 % Övriga befolkningen: 83 % 

• Fysiskt aktivita 46 % Övriga befolkningen: 55 % 

• Övervikt/fetma 58 % Övriga befolkningen: 46 % 

• Dålig tandhälsa 12 % Övriga befolkningen: 7 % 

Geografiska skillnader 

I enkäten Hälsa på lika villkor delades resultaten in i sex kommundelsområden. Av dessa 

områden utmärkte sig Torvalla inom flera av resultaten. Här visas de resultat med statistiskt 

signifikanta skillnader mellan befolkningen i Torvalla jämfört med hela Östersunds kommun: 

• Valdeltagande 76 % Hela kommunen: 81 % 

• Bra allmänt hälsotillst. 64 % Hela kommunen: 71 % 

• Socialt deltagande 75 % Hela kommunen: 81 % 

• Litar på de flesta 71 % Hela kommunen: 81 % 

• Fysiskt aktivita 44 % Hela kommunen: 53 % 

• Kränkande behandling 26 % Hela kommunen: 18 % 

• Dålig tandhälsa 13 % Hela kommunen: 8 % 

• Dagligrökare 15 % Hela kommunen: 10 % 

Genusperspektiv 

Det finns också skillnader mellan män och kvinnor i resultaten från enkäten Hälsa på lika 

villkor. Här visas de resultat med statistiskt signifikanta skillnader mellan kvinnor och män. 

Först visas de områden där männen har bättre resultat än kvinnorna och sedan de resultat där 

kvinnorna ligger bättre till än männen . 

• Bra allmänt hälsotillst. kvinnor 68 % män 74 % 

• Kränkande behandling kvinnor 23 % män 13 % 

7



UTKAST 2011-01-21 

• Otrygghet kvinnor 31 % män 6 % 

• Daglig rökare kvinnor 12 % män 8 % 

• Lång utbildning män 36 % kvinnor 47 % 

• Äter frukt och grönt män 4 % kvinnor 11 % 

• Dålig tandhälsa män 9 % kvinnor 6 % 

• Övervikt/fetma män 54 % kvinnor 43 % 

• Dagligsnusare män 24 % kvinnor 7 % 

• Riskabla alkoholvanor män 15 % kvinnor 9 % 

Bakgrund 

I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och av de faktorer som påverkar 

hälsan för olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i 

Östersunds kommun, men det kan bli bättre. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan 

olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför 

uppgifterna i den mån det går efter kön, ålder, kommundelsområde mm. 

De uppgifter som redovisas speglar den lokala utvecklingen och ska vara möjliga att påverka 

lokalt. Resultaten i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred överblick av folkhälsoläget 

i kommunen, men den levererar inte några enkla svar eller odiskutabla sanningar. Bakom 

många av resultaten finns komplexa orsakssamband som behöver diskuteras och lyftas upp 

för att hitta bra åtgärder. 

För några av resultaten finns jämförelser med riket. Det är värdefullt då det ger en 

fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men 

jämförelserna måste ses med försiktighet då landets kommuner kan se väldigt olika ut. Det är 

dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra 

eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån vilken 

målbild som finns i Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här. 

Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan? 

• Med ett aktivt folkhälsoarbete minskar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar, 

som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, skador och psykisk ohälsa. 

• En förbättrad folkhälsa kan ge stora besparingar. 

• Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder 

kronor per år. 

• Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. 

• Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell 

och internationell nivå. 

• De faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla möjliga att påverka 

genom politiska beslut och individuella val (Statens folkhälsoinstitut, 2010). 

Nationell inriktning på folkhälsoarbetet 

Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges är ”att skapa samhälleliga 

förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Barn och unga samt 

äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Folkhälsa 

8



UTKAST 2011-01-21 

handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer 

och demokratiska rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som 

utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen, 2008): 

1. Delaktighet och inflytande i samhället 

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 

3. Barns och ungas uppväxtvillkor 

4. Hälsa i arbetslivet 

5. Miljöer och produkter 

6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

7. Skydd mot smittspridning 

8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 

9. Fysisk aktivitet 

10. Matvanor och livsmedel 

11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. 

Ett viktigt strategiskt vägval i den nya folkhälsopolitiken är fokus på bestämningsfaktorer för 

hälsa, dvs. de faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor samt levnadsvanor 

som bidrar till hälsa och ohälsa (se figur 1). Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är 

att målen blir åtkomliga för politiska initiativ och beslut och därmed kan påverkas av olika 

typer av samhällsinsatser (Statens folkhälsoinstitut). 

Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer. Bild efter Dahlgren och Whitehead, 1991. 

Ny länsövergripande folkhälsopolicy 

Under 2010 har en länsövergripande folkhälsopolicy arbetats fram av Jämtlands läns landsting 

tillsammans med länets kommuner, på uppdrag av Regionala rådet. Visionen för länets 

folkhälsoarbete har formulerats till ”Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar 

utveckling i Jämtlands län”, och fyra utvecklingsområden har arbetats fram: 

• Trygga uppväxtvillkor 

9



UTKAST 2011-01-21 

• Utbildning och arbete 

• Hälsofrämjande miljö 

• Delaktighet och inflytande 

Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen 

Utifrån resultaten i 2007 års välfärdsredovisning har fyra strategiska utvecklingsområden för 

folkhälsoarbetet politiskt prioriterats för 2009-2011. Barn och ungdomar samt äldre är 

prioriterade grupper i Östersunds kommuns folkhälsoarbete. De tre första 

utvecklingsområdena har stor bäring på visionen om ett socialt hållbart Östersund och de 

strategier som fullmäktige antagit för detta. 

• Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. 

• Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av 

tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. 

• Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. 

• Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. 

Utifrån denna välfärdsredovisning ska de prioriterade områdena ses över inför perioden 2012- 

2015. Den länsövergripande folkhälsopolicyn kommer att vara utgångspunkt i förslag till nya 

prioriterade områdena. 

Hälsa och hållbar utveckling 

”Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, 

grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga 

politiska arbetet.” Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för 

utvecklingen av Östersunds kommun. För att uppnå ett socialt hållbart Östersund har tre 

strategier formulerats i dokumentet ”Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund”: 

• Ett barnvänligt Östersund 

• Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla 

• Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot 

droger 

I budget 2010 betonas kopplingen mellan Välfärdsredovisningen och visionen om ett 

demokratiskt och socialt hållbart Östersund. Enligt det tidigare Hållbarhetsrådet (2006) är 

hälsa, delaktighet och trygghet fokus inom den sociala hållbarheten. En god folkhälsa är av 

betydelse också för att uppnå de övriga dimensionerna av en hållbar utveckling. 

I ekonomiska tillväxtmodeller har hälsa alltmer kommit i fokus som en variabel som i hög 

utsträckning påverkar humankapitalet. En bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och 

ekonomisk tillväxt. En bra hälsa och hög medellivslängd anses bl.a. leda till goda möjligheter 

för utbildning, produktivitet och sparande (SKL m.fl., 2009) 

I bilaga 2 redovisas vilka indikatorer i Välfärdsredovisningen som följer upp kommunens 

dimensioner av en hållbar utveckling. 

10



UTKAST 2011-01-21 

Kommunens miljömål 

Ett av kommunens inriktningsmål för miljön har stark koppling till folkhälsa: ”Miljön i 

Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt 

en bra stads- och landskapsmiljö.” 

En jämlik hälsa 

Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika 

villkor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan 

särskilt uppmärksammas. Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre folkhälsa under 

de senaste decennierna, men stora sociala skillnader i hälsa, i alla åldrar och oavsett kön, 

kvarstår och har i vissa avseenden ökat. Denna skillnad är med några få undantag till de 

mindre gynnade gruppernas nackdel. Skillnaderna i hälsa pekar också på att det är möjligt att 

åstadkomma en bättre folkhälsa och hälsoläget för de bäst ställda grupperna borde vara en 

rimlig ambitionsnivå också för de övriga gruppernas hälsa. Det är möjligt att minska 

skillnaderna i hälsa (SKL m.fl., 2009). 

Hälsa hos personer med funktionsnedsättning 

En stor del av den samlade ohälsan i landet finns hos människor med funktionsnedsättning. 

Statens folkhälsoinstitut säger samtidigt att en stor del av denna ohälsa egentligen inte alls 

har med själva funktionsnedsättningen att göra. Mer än en femtedel av befolkningen i åldern 

16-84 år har någon nedsatt funktion. Att ha en funktionsnedsättning behöver inte betyda 

försämrad hälsa, även om det kan vara en hälsorisk (Arnhof, 2008). 

Genusskillnader i hälsa 

Huvuddelen av de hälsoskillnader som existerar mellan kvinnor och män är exempel på 

åtgärdbara skillnader. De har sitt ursprung i maktstrukturer samt kulturella och ideologiska 

föreställningar som existerar i samhället. Självklart finns också biologiska skillnader som 

påverkar hälsoutfall men dessa tenderar i många fall att överskattas (Hammarström, Hensing, 

2008). 

Innehåll i välfärdsredovisningen 

Välfärdsredovisningen är det här året upplagt utifrån de 11 nationella målområdena och är 

därmed mer omfattande än den varit de senaste åren. Anledningen till det är att de fyra 

politiskt prioriterade områdena kommunen nu har är tagna t.o.m. 2011 och det är därför läge 

att se över prioriteringarna inför 2012 och framåt. 

Nio av de 11 nationella målområdena finns presenterade i välfärdsredovisningen. Under varje 

målområde finns ett antal indikatorer som visar på befolkningens hälsa eller faktorer som 

påverkar hälsan. Varje indikator följs av en beskrivning vilket samband den har med hälsan. 

Det är viktigt att poängtera att dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå utan det är 

generella samband som beskrivs, vilka har studerats på befolknings- eller gruppnivå. Därefter 

kommer resultat över hur förhållandena ser ut just i Östersunds kommun, och i vissa fall i 

Jämtlands län. Dessa resultat kommenteras sedan under varje indikator. 

Välfärdsredovisningen har tagits fram i utvecklingsforum folkhälsa, tillsammans med 

representanter från kommunens olika verksamheter, landstinget och gymnasieförbundet, vilka 

medverkat i diskussionerna kring resultaten och innehållet i kommentarerna. Exempelvis har 

11



UTKAST 2011-01-21 

ett par representanter från elevhälsan kommenterat resultaten, vilka benämns ”elevhälsan” i 

kommentarerna. 

Uppgifterna till Välfärdsredovisning 2010 är hämtade från ett antal olika 

enkätundersökningar: befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor samt elevenkäterna 

Hälsosamtal i skolan, LUPP-enkäten och UHU-enkäten (se förklaringar nedan). Andra del 

uppgifter är hämtade ur databaser och statistik från olika myndigheter samt från kommunens 

och landstingets egna verksamheter. 

Nationella folkhälsoenkäten -Hälsa på lika villkor 

Statens folkhälsoinstitut gör årligen en nationell enkätundersökning, Hälsa på lika villkor, 

som riktar sig till befolkningen 16-84 år. Vart fjärde år köper Östersunds kommun och 

Jämtlandsläns landsting in extra enkäter till kommunens respektive länets befolkning. Under 

våren 2010 gick enkäten ut till 4131 personer i Östersunds kommun, varar 2445 personer 

besvarade den. Det ger en svarsfrekvens på 59,2 procent, vilket är lågt jämfört med förra 

undersökningen men högre än genomsnittet i länet och riket. Resultaten redovisas i diagram 

uppdelat efter kön och fyra åldersgrupper, 16-29 år, 30-44 år, 45-64 år och 65-84 år. 

Svarsfrekvensen är högre bland de äldre åldersgrupperna. 

Det har också gjorts jämförelser av resultaten mellan personer med funktionsnedsättning och 

övriga befolkningen. Där det finns en signifikant skillnad, dvs. en statistiskt säkerställd 

skillnad, i resultaten mellan de båda grupperna redovisas detta i text, annars redovisas 

ingenting. Av de svarande i Östersunds kommun har 25 % en funktionsnedsättning. Det är 

betydligt fler äldre än yngre som har en funktionsnedsättning, 10 procent av personerna 

mellan 16-29 år jämfört med 37 procent i åldersgruppen 65-84. Funktionsnedsättning * 

definieras här som synskada, hörselskada, rörelsehinder eller annan funktionsnedsättning. 

Resultaten delas även upp efter geografiskt område uppdelat på sex kommundelar: Brunflo, 

Centrala stan, Frösön, Lit, Odensala och Torvalla. Resultaten visas i text där det finns en 

signifikant skillnad mellan ett kommundelsområde och genomsnittet i kommunen. 

Även för kön redovisas resultaten i text där det finns en signifikant skillnad i resultaten mellan 

kvinnor och män. 

I den här enkätundersökningen har vi frågat en liten del av befolkningen 16-84 år i 

kommunen, men vill ändå uttala oss om hela befolkningen i åldersintervallet. För att göra det 

har statistiska beräkningar gjorts och ett intervall som innefattar det verkliga värdet med 95 % 

sannolikhet har räknats fram för varje fråga. Detta intervall, sk. konfidensintervall, har 

markerats av svarta streck/markeringar genom varje stapel i diagrammen för denna enkät. 

* Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt 

hälsoproblem? De som svarat ja på den här frågan och också svarat Ja, i hög grad på följdfrågan: medför dessa 

besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? 

Kan du utan svårigheter se och urskilja vanlig text i en dagstidning? De som svarat nej (inte ens med glasögon) 

på den här fråg an 

Kan du utan svårighet höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer? De som svarat nej (inte ens med 

hörapparat) på den här frågan 

Personer med rörelsehinder: De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare 

promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för 

att förflytta sig utomhus. 

12



UTKAST 2011-01-21 

Hälsosamtal i skolan 

Hälsosamtalen i skolan är en modell som utarbetats i Västernorrland. Den bygger på att 

eleverna besvarar en enkät med frågor om levnadsvanor och arbetsmiljö som fylls i under ett 

klassbesök av skolsköterskan. Enkäten utgör underlag vid skolsköterskans hälsosamtal med 

eleven, där de ställer fördjupade följdfrågor. Hälsosamtalen har genomförts för 6-, 10- och 14- 

åringar samt i årskurs 1 på gymnasiet. 

Hälsosamtalen används på samtliga kommunala skolor. Friskolorna finns inte med i 

uppgifterna som presenteras här. Svarsfrekvensen på enkäten är i stort sett 100 %. 414 (ca 76 

%) av 6-åringarna, 424 (ca 82 %) av 10-åringar, 387 (ca 75 %) av 14-åringar och 813 av 

eleverna i åk 1 på gymnasiet har besvarat enkäten. På gymnasiet besvarar i stort sett alla 

enkäten och kommer på hälsosamtalet, men det är många som avstår från att väga och mäta 

sig. På gymnasieskolorna i Östersund kommer ca 40 % av eleverna utanför kommunen, vilka 

är inkluderade i resultatet. I denna välfärdsredovisning presenteras utvalda resultat från 

hälsosamtalen ht 2009. För 6-åringarna skickas enkäten hem och föräldrarna uppmanas att 

fylla i den tillsammans med barnen. Barnen och föräldrarna kallas till samtal med 

skolsköterskan för att gå igenom enkäten. 

LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) 

LUPP är en återkommande nationell uppföljning som Ungdomsstyrelsen genomför. 

Östersunds kommun har tillsammans med de flesta andra kommuner i Jämtland genomfört 

undersökningen under hösten 2006 och 2009. Under 2009 besvarade 388 ungdomar i åk 8 

enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 63 %. Svarsfrekvensen har sjunkit från år 2006 då den 

var 79 %. Enkäten har även gjorts i åk 2 på gymnasiet, med en svarsfrekvens på endast 32 %. 

Pga. den låga svarsfrekvensen i åk 2 är endast resultaten från åk 8 presenterade i 

välfärdsredovisningen. 

UHU (Ungas hälsosamma utveckling) 

I projektet Ungas hälsosamma utveckling har Katja Gillander Gådin, docent i 

folkhälsovetenskap på Mittuniversitetet, tagit fram en enkät om skolans arbetsmiljö, 

levnadsvanor och hälsa. Enkäten har gjorts på alla skolor med elever i klass 6-9, med 

undantag för tre friskolor. Enkäten kommer att göras tre år i sträck med start 2010, vars 

resultat presenteras i välfärdsredovisningen. 

13



MÅLOMRÅD E 1 


UTKAST 2011-01-21 

Målområde 1 

Delaktighet och inflytande i samhället är 

en av de mest grundläggande 

förutsättningarna för folkhälsan. Brist på 

inflytande och möjligheter att påverka 

den egna livssituationen har ett starkt 

samband med hälsa (FHI, 2010). 

Redovisade indikatorer 





Tillit 


I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att 

vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, 

etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Om 

individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen 

av samhället uppstår maktlöshet. Unga som kommer från hem med lågutbildade föräldrar eller 

föräldrar i arbetaryrken har lägre demokratisk delaktighet än unga från hem med högutbildade 

föräldrar och högre tjänstemän. Dessutom har de lägre förväntningar på sitt eget framtida 

demokratiska deltagande (FHI, 2010). 

För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka 

förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt 

utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och 

delaktighet i samhället (FHI, 2010). 


Valdeltagande 

100 

80 

85 

79 81 

71 

74 73 

80 80 

76 

69 70 68 

% 

60 

40 

Förstagångsväljare 

Totalt 

20 

0 

Centrala 

Frö sön 

Odensala 

Torvalla 

Brunflo 

Lit 

Figur 2: Andelen röstande av de röstberättigade av förstagångsväljarna och totalt i valet till 

kommunfullmäktige 2010 (Valnämnden och Valmyndigheten) 

14



UTKAST 2011-01-21 

Av förstagångsväljarna i Östersund röstade 70,7 % i valet till kommunfullmäktige 2010. Det 

innebär en ökning i samtliga kommundelsområden jämfört med valet 2006 (se 

välfärdsredovisning 2008). 

Totalt röstade 81,2 % av de röstberättigade i Östersund i valet till kommunfullmäktige, vilket 

är en ökning med 2,97 % sedan valet 2006. I Sverige var valdeltagande 79, 7 %. 

Kommentarer 

Valdeltagandet till kommunfullmäktige i Östersund har ökat sedan förra valet och ligger totalt 

högre än i Sverige, vilket är positivt. Anledningar till ökningen kan bl.a. vara av att lokala 

politiker varit aktiva i sitt kampanjarbete. Även förstagångsväljarna ökade sitt valdeltagande. 

Ungdomsrådet gjorde en satsning med mångfaldsdagar riktat till alla elever i åk 3 i gymnasiet 

som en upplysande åtgärd för att få fler att rösta i valet. 


Möjlighe t att påverka i kommunen 

tjejer 

4 

11 

2009 

killar 

7 

16 

2006 

0 5 10 15 20 

% 

Figur 3: Andel elever i åk 8 som tycker att de har ganska eller mycket stora möjligheter att 

föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen (LUPP, 2006, 2009). 

50 % har svarat att de inte vet hur stora möjligheter de har att föra fram sina åsikter till dem 

som bestämmer i kommunen. Intresset för att vara med och påverka i kommunen har minskat 

något sedan 2006. Det är ändå nästan 40 procent som vill vara med och påverka i den 

kommun där de bor. Om de själva fick vara med och påverka i kommunen så prioriterar 

ungdomarna lika lön för kvinnor och män, sjukvård och skola högst. Andelen som ksulle vilja 

träffa beslutsfattare har minskat från 30 till 24 procent (LUPP, 2009) 

Kommentarer 

Det är väldigt få ungdomar som tycker att de har möjlighet att föra fram sina åsikter till dem 

som bestämmer i kommunen. Elevhälsan har bilden av att det är många ungdomar som tycker 

att det är svårt att påverka sin egen situation, och att påverka i kommunen kan då kännas långt 

borta. Elevhälsan menar också att många ungdomar inte tycker att vuxna lyssnar på dem. 

Ungdomsrådet är en arena där ungdomar kan komma till tals och påverka, och dit kan även 

andra ungdomar kan vända sig. Men inte heller ungdomsrådet tycker, enligt en utvärdering, 

att de haft så stora möjligheter att påverka. 

15



UTKAST 2011-01-21 

Under senaste året, efter att LUPP-undersökningen gjordes så har kommunen satsat mer på 

medborgardialoger där ungdomar är en viktig målgrupp, vilket förhoppningsvis kan bidra till 

mer positiva resultat framöver. 

Förra gången undersökningen gjordes, 2006, så hade det precis varit val och lokalpolitiker var 

ute och träffade bl.a. ungdomar på olika arenor, vilket kan vara en förklaring till varför 

resultatet var högre då. 

Ungdomsrådet: 

- Politiker använder sig för lite av modern teknik, t.ex. facebook, för att nå ut till unga. 

- Det finns få ställen där man kan skriva och faktiskt få svar, som alternativ till 

insändare där det skrivs mest negativa kommentarer. 

- Som ung är man mer intresserad av det som rör skolan och elevrådet. 

- Kommunen hade tidigare ungdomsfullmäktige varje år som var bra. 


38 % av flickorna och 43 % av pojkarna i årskurs 8 tycker att de har fått veta vad eleverna ska 

ha inflytande över i skolan. Det är en marginell minskning sedan 2006. 

43 % av flickorna respektive 44 % av pojkarna i årskurs 8 tycker att skolan uppmuntrar dem 

till att aktivt medverka i klassråd och elevråd. Motsvarande siffra var 55 % år 2006. 

50 % av flickorna och 55 % av pojkarna tycker att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av 

personalen i skolan. Motsvarande siffra för 2006 var 60 % (LUPP, 2009, 2006). 

Kommentarer 

Delaktigheten i skolan i form av elevråd verkar, enligt den här undersökningen, ha minskat 

sedan förra mätningen 2006. Att känna att man har möjlighet att påverka är något som måste 

grundläggas i skolan, som är eleverna närmaste miljö i förhållande till kommunen i stort. Om 

man inte anser sig kunna påverka i skolan är det ett stort steg att försöka påverka i exempelvis 

kommunen. 

16



UTKAST 2011-01-21 


Socialt deltagande 

100 

80 

88 

93 

88 

86 

79 

81 

% 

60 

40 

63 

67 

man 

kvinna 

20 

0 

16-29 30-44 45-64 65-84 

Figur 4: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som deltagit i minst två av 14 olika 

föreslagna aktiviteter * under de senaste 12 månaderna (Hälsa på lika villkor, 2010). 

En mindre andel av personer med funktionsnedsättning (69 %) har ett socialt deltagande, 

jämfört med den övriga befolkningen (85 %). 

Brunflo (74 %), Lit (75 %) och Torvalla (75 %) har något lägre socialt deltagande än övriga 

områden (84-87 %). 

* Studiecirkel/kurs på arbetsplats, 

Studiecirkel/kurs på fritid, fackföreningsmöte, 

annat föreningsmöte, teater/bio, konstutställning, 

religiös sammankomst, sporttillställning, skrivit 

insändare, demonstration, offentlig tillställning, 

större släktsammankomst eller privat fest. 

Kommentarer 

Den äldsta åldersgruppen och personer med funktionsnedsättning är mindre socialt delaktiga 

än i de yngre åldersgrupperna. Det är också ett lägre socialt deltagande i kommunens 

ytterområden, där runt en fjärdedel inte har deltagit i två av de föreslagna aktiviteterna under 

ett år. Det skulle till viss del kunna handla om att tillgängligheten till exempelvis teater/bio, 

offentliga tillställningar är mindre, samtidigt finns det i byarna ofta ett stort föreningsliv med 

byalag och lokala aktiviteter. Bland alternativen på aktiviteter finns inte vardagsmötena med, 

när man exempelvis träffas några stycken på fika. 

Tillit 

Det finns ett stort antal studier som ger belägg för sociala relationers hälsofrämjande effekt, 

framförallt i termer av sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit, socialt 

sammanhang, integrering och socialt kapital (FHI, 2010). 

17



UTKAST 2011-01-21 

Litar på de flesta människor 

100 

80 

79 

82 

89 

87 

88 

85 

% 

60 

40 

71 

65 

man 

kvinna 

20 

0 

16-29 30-44 45-64 65-84 

Figur 5: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som uppger att de i allmänhet tycker 

att man kan lita på de flesta människor (Hälsa på lika villkor, 2010). 

En mindre andel i åldersgruppen 16-29 år (68 %) litar på de flesta människor jämfört med de 

övriga åldersgrupperna (81-88 %). 

En något mindre andel av personer med funktionsnedsättning (77 %) litar i allmänhet på de 

flesta människor, jämfört med den övriga befolkningen (83 %). 

I Torvalla (71 %) är det en mindre andel som i allmänhet litar på de flesta människor än 

genomsnittet i kommunen (81 %). 

Det är något fler som i allmänhet litar på de flesta människor 2010 (81 %) än det var 2006 (77 

%). 

Kommentarer 

Den yngre åldersgruppen har inte tillit i lika hög utsträckning som de äldre, vilket också var 

fallet 2006. Anledningar som kan påverka detta kan vara flera. Vilken relation har eleverna 

till sina jämnåriga och vuxna som de möter i exempelvis skolvärlden? På vilket sätt tas 

ungdomars synpunkter emot av vuxna i allmänhet? 


- Ungdomar träffar mest ungdomar och de känns mer opålitliga än andra. Anledningar till det 

kan vara att de är osäkra och söker sin identitet. Det blir lätt rivalitet. 


Alla människors rätt till likabehandling, det vill säga icke-diskriminering, är en fundamental 

del av de mänskliga rättigheterna. Detta innebär att ingen människa ska behandlas annorlunda 

än någon annan på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 

sexuell läggning eller funktionshinder (FHI, 2005b). Den självupplevda diskrimineringen 

minskar generellt i befolkningen i Sverige. Ohälsan är dock stor bland dem som upplever 

diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna (FHI, 2010). 

18



UTKAST 2011-01-21 

I Östersund 

Utsatt för kränkande bemötande 

50 

40 

% 

30 

20 

39 

31 

man 

kvinna 

10 

0 

6 8 

18 

16 

13 

14 

16-29 30-44 45-64 65-84 

Figur 6: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som under de senaste tre månaderna 

någon eller flera gånger svarat att de blivit behandlade/bemötta på ett sätt så att de känt sig 

kränkta (Hälsa på lika villkor, 2010). 

En större andel kvinnor (23 %) svarar att de har blivit utsatta för kränkande behandling än 

män (13 %). 

En större andel i åldersgrupperna 16-44 år svarar att de har blivit utsatta för kränkande 

behandling än de äldre åldersgrupperna. 

En större andel av befolkningen i Torvalla (26 %) svarar att de har blivit utsatt för kränkande 

behandling än genomsnittet i kommunen (18 %). 

De vanligaste orsakerna till att personerna blivit kränkta är ålder, utseende och kön. De allra 

flesta svarar dock alternativen ”annat” eller ”vet ej”. 

Kommentarer 

Ordet kränkt har blivit ett modeord och definieras olika från person till person. En betydligt 

större andel kvinnor jämfört med män har blivit kränkta. Kan psykisk ohälsa, självkänsla och 

hur man uppfattar olika bemötanden hänga ihop? En fjärdedel av befolkningen i Torvalla har 

blivit kränkta, vilket är mer än i övriga kommunen. Kan det hänga ihop med områdets sociala 

och fysiska struktur med bl.a. lägre utbildningsnivå och med mycket in- och utflyttning? 


- En anledning till att det är så mycket färre killar som blivit kränkta kan va att man 

kanske inte uppfattar sig som kränkt för att det inte är manligt. 

- Det kanske finns ett mörkertal bland killarna? 

19





UTKAST 2011-01-21 

Målområde 2 

Ekonomisk och social trygghet är en av 

de mest grundläggande förutsättningarna 

för folkhälsan. Det finns ett samband 

mellan en god folkhälsa och ett samhälle 

präglat av ekonomisk och social trygghet, 

jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet 

och rättvisa. Ekonomisk stress och social 

otrygghet orsakar ohälsa, framför allt 

psykisk ohälsa, och leder också till ökad 

ojämlikhet i hälsa (FHI, 2010). 





Sommarjobb 


Socialt stöd 

Trygg miljö 

Tandhälsa 


Medellivslängden i Sverige fortsätter alltjämt att öka och ökar mer bland män än bland 

kvinnor, vilket gör att könsskillnaderna i medellivslängd minskar. Den främsta orsaken till 

den ökande medellivslängden är att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar, på grund av 

minskad rökning samt lägre blodfetter och blodtryck, och bland dem som insjuknar har 

dödligheten minskat kraftigt. I ett internationellt perspektiv är medellivslängden hög i 

Sverige. En följd av ökad medellivslängd är att de äldres andel i befolkningen har ökat i mer 

än ett sekel och beräknas fortsätta öka (Socialstyrelsen, 2009). 

Östersund Jämtland Riket 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

0 - 17 år 9,9 9,4 9,9 9,5 10,6 10,0 

18 - 64 år 30,9 31,4 30,7 29,2 31,1 30,2 

65 - 84 år 6,9 8,6 8,4 9,2 7,2 8,3 

85 + 0,9 2 1,1 2,2 0,9 1,8 

Tabell 1: Åldersfördelning i andel av den totala befolkningen i kommunen, länet och riket (31 

dec 2009) (SCB). 

Kommentarer 

Östersunds befolkningsstruktur liknar till stor del rikets, medan Jämtland har en något högre 

andel äldre än både Östersund och riket. Precis som i övriga riket har Östersund en ökande 

andel äldre, vilket kommer innebära förändringar framöver. Vilken förberedelse har vi i 

kommunen för denna förändring? 


Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Statistik visar att ohälsa i form 

av t.ex. värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt 

vanligare bland personer med kort utbildning än bland de med lång utbildning. De största 

skillnaderna i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som 

har eftergymnasial utbildning. Även dödligheten är genomgående lägst för personer med 

20



UTKAST 2011-01-21 

eftergymnasial utbildning och högst för personer med förgymnasial utbildning som högsta 

utbildning (FHI, 2005). 

Andelen högutbildade ökar generellt i Sverige, och en allt större andel kvinnor går igenom 

högre utbildning. Det finns dock stora skillnader i socioekonomisk rekrytering till högre 

utbildning. Personer med funktionsnedsättning har också en lägre utbildningsnivå än den 

övriga befolkningen (FHI, 2010a) 

I Östersund 

Föräldrar me d lång utbildning 

70 

60 

54 

61 62 

50 

40 

% 

30 

38 

41 

43 

2004 

2008 

20 

10 

0 

Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit 

Figur 7: Andel föräldrar (till barn 0-15 år) med eftergymnasial utbildning, år 2004 och 2008. 

I första hand räknas moderns utbildning (SCB). 


Män 36 % 28 % 33 % 

Kvinnor 47 % 40 % 42 % 

Tabell 2: Andel personer 25-64 år med eftergymnasial utbildning 2009 (SCB). 

Kommentarer 

Utbildningsnivån i Östersund har ökat inom alla kommundelsområden och ligger totalt över 

rikets och Jämtlands. En förklaring till att fler har eftergymnasial utbildning nu är tidigare kan 

vara att den yngre generationen har längre utbildning samt att flera statliga myndigheter har 

flyttat till Östersund och bidragit till att personer med eftergymnasialutbildning flyttat hit. 

Östersund är en universitetsstad och har överlag en betoning på tjänstemannajobb och väldigt 

få industrier. Det är en tydlig skillnad i utbildningsnivån mellan kommunens olika områden 

där de centrala delarna har högre utbildningsnivå än de yttre områdena, som mer motsvarar 

utbildningsnivån i övriga Jämtland. 


Unga vuxna är en utsatt grupp där arbetslösheten har ökat snabbt under de senaste åren. För 

de högutbildade öppnas nya möjligheter till arbete när konjunkturen går upp, medan unga som 

inte har avslutat sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg riskerar fortsatt arbetslöshet. 

Även personer med funktionsnedsättning har en genomgående högre andel arbetslösa än 

befolkningen i stort (FHI, 2010a). 

21



UTKAST 2011-01-21 

Långvarig arbetslöshet har på många sätt en negativ effekt på hälsan, då samband har visats 

med både fysisk och psykisk hälsa, hälsovanor samt dödlighet. En översikt av nordiska studier 

visar på ett samband mellan försämring av den psykiska hälsan och arbetslöshetens längd. Det 

är också känt att sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtion ökar vid långvarig 

arbetslöshet, unga män ökar sin konsumtion av alkohol och unga kvinnor röker mer (FHI, 

2005a). 

I Östersund 

Arbe tssök ande 

20 

15 

% 10 

5 

0 

2007 2008 2009 2010 

16,6 

11,4 

9,5 

7,9 

6,9 

6,5 


Ös tersund 


riket 

Kvinnor 16-64 år, 

Ös tersund 

Kvinnor 16-64 år, riket 

Män 16-64 år, 

Ös tersund 

Män 16-64 år, riket 

Figur 8: Andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Östersunds kommun 

och i riket. Siffrorna avser september månad (Arbetsförmedlingen). 

Kommentarer 

Ungdomsarbetslösheten i Östersund är hög (16,6 % i september 2010), och under det senaste 

året har ungdomsarbetslösheten i Östersund fortsatt att öka medan riket ligger kvar på samma 

nivå som 2009 (11 %). 

Arbetsförmedlingen erbjuder jobbcoacher till alla arbetslösa ungdomar och program för 

sysselsättning, men det är svårt att hitta program till alla ungdomar som behöver och det finns 

få jobb att söka. Ett antal ungdomar får praktik av kommunen, bl.a. genom lyftet. 

Navigatorcentrum erbjuder olika stödjande verksamheter för att söka jobb, exempelvis 

orienteringskurs som studieförberedande genom studieförbund. Kommunens tillväxtprogram 

har som mål att öka antal arbetstillfällen till 2013. Ger de olika åt gärderna önskat resultat eller 

krävs det större satsningar för att bryta den uppåtgående trenden för ungdomsarbetslösheten? 


- Det är en stor omsättning på call center-jobb i Östersund, det är oftast den vägen man 

går. Det är både en styrka och en svaghet att det finns så många sådana jobb. Det är en 

väldigt konjunkturkänslig bransch och det är många som drabbas när de lägger ner. 

- Det är svårt att få ett ”riktigt” jobb. Man vill ha ett jobb som inte är psykiskt 

nedbrytande, som många av call center-jobben är. Man behandlas inte bra och har en 

arbetsbörda som är orimlig på vissa ställen. 

22



UTKAST 2011-01-21 

Feriepraktik 

Sommaren 2010 erbjöd kommunen 1 442 ungdomar (cirka hälften av kommunens ungdomar i 

åldern), 15-18 år, feriepraktik i tre veckor, varav 1 230 av dessa fullgjorde sin praktik. 

• 96 % av de ungdomar som sökte feriepraktik fick erbjudande om sommarjobb, varav 

51 % var flickor och 49 % pojkar. 

• Av dem som var födda 1989-1993 fick samtliga sökande erbjudande om sommarjobb, 

medan 97 % av dem födda 1994 och 46 % av dem födda 1995 blev erbjudna 

sommarjobb. 

• Inom kommunen hade vård- och omsorgsförvaltningen 16 % av alla 

feriepraktikplatser, teknisk förvaltning hade 12 % och barnoch 

utbildningsförvaltningen 7,3 %. 

• Utom kommunen hade ideella föreningar 43 % av alla feriepraktikplatser och Jamtli 

hade 18 % (Arbetsmarknadsenheten). 

Kommentarer 

De allra flesta som sökte feriepraktik blev erbjudna en plats, vilket är mycket positivt. Att få 

sommarjobba är positiv för självkänslan och det är nyttigt att få känna sig behövd. 

Feriepraktik är också en bra väg in i arbetslivet och många ungdomar får en första referens att 

använda för kommande jobb. De flesta som tackade nej till sin plats hade fått ett annat 

sommarjobb. Ungdomar som av olika skäl är utsatta och även äldre ungdomar har förtur till 

platserna, i övrigt är det slumpen som avgör vilka som får en plats. Barn och utbildning och 

socialförvaltningen kan se en stor vinst med att erbjuda elever feriepraktik redan från åk 8, då 

det för många är en strulig period då mycket händer i utvecklingen. 


Svenska och internationella studier visar att människors hälsa, både den fysiska och psykiska, 

förbättras med ökande inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten blir. Det finns t.ex. 

ett tydligt samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och låga inkomster. Ojämlika inkomster 

har en negativ påverkan på den genomsnittliga hälsonivån i samhället. Det finns också ett 

omvänt samband där ohälsa påverkar den enskildes sociala och ekonomiska situation (FHI, 

2005a). År 2007 uppmättes de högsta inkomstskillnaderna sedan dessa började mätas 1975 

(FHI, 2010a). 

23



UTKAST 2011-01-21 

I Östersund 

Låg- och höginkomsttagare 

100 

80 

60 

% 

40 

20 

0 

85 

70 70 

61 

62 

51 

46 

48 

37 39 

42 

33 

25 26 27 

23 

22 

18 18 

13 

16 

16 16 

15 

9 10 

11 

10 

8 

2 4 23 

5 

0 0 

2 4 

00 

män kvinnor män kvinnor 

20-24 år 2004 

20-24 år 2008 

25-34 år 2004 

25-34 år 2008 

35-64 år 2004 

35-64 år 2008 

65-84 år 2004 

65-84 år 2008 

85+ år 2004 

85+ år 2008 

Låginkomsttagare 

Höginkomsttagare 

Figur 9: Andel personer i respektive åldergrupp med låg inkomst (300.000 kr, av tjänst och näringsverksamhet) i 

Östersunds kommun 2004 och 2008 (SCB). 

Kommentarer 

Mellan 2004 och 2008 har skillnaderna i inkomst ökat i Östersund. En större andel i samtliga 

åldrar är låginkomsttagare 2008 än 2004, framförallt i gruppen 85 +. Samtidigt är en större 

andel i samtliga åldrar höginkomsttagare 2008 än 2004, vilket till viss del kan förklaras av 

inflationen. Detta leder till slutsatsen att andelen medelinkomsttagare har minskat och 

ytterligheterna låg- och höginkomsttagare har ökat. Detta är en trend som går i motsatt 

riktning mot det nationella folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en 

god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vilka effekter får det ur ett barnperspektiv? 

Socialt stöd 

Flera studier har visat att väl integrerade personer med starka band till familj eller omgivning 

lever längre och har bättre hälsa samt en ökad kapacitet att återhämta sig från sjukdom än 

socialt isolerade individer (FHI, 2010). 

24



UTKAST 2011-01-21 

I Östersund 

Har e motionellt stöd 

100 

80 

88 

93 

92 

91 

84 

92 

91 

92 

% 

60 

40 

man 

kvinna 

20 

0 

16-29 30-44 45-64 65-84 

Figur 10: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som har någon att dela sina 

innersta känslor med och anförtro sig åt (Hälsa på lika villkor, 2010). 

Det är ingen signifikant skillnad mellan personer med funktionsnedsättning och den övriga 

befolkningen, eller mellan män och kvinnor, eller mellan de olika kommundelarna. 

Kommentarer 

De allra flesta i samtliga åldrar och grupper uppger att de har någon att dela sina innersta 

känslor med. Det är positivt att det är en sådan jämn fördelning eftersom emotionellt stöd har 

en stor friskfaktor för psykisk hälsa. Trots att det är en hög andel så innebär det ett 

utanförskap för dem som inte har något emotionellt stöd. 

Barn och unga i Östersund 

Tillgång till vuxen att prata med 

100 

94 

98 

90 

89 91 

87 

80 

% 

60 

40 

20 

2007 

2008 

2009 

0 

pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 

10-åringar 14-åringar åk 1 i gymn 

Figur 11: Andel elever som uppger att de har någon vuxen som de kan prata med om det som 

är viktigt för dem (Hälsosamtal i skolan 2007-2009). 

Av eleverna i åk 6-9 svarar 43 % av pojkarna och 38 % av flickorna att det finns någon vuxen 

på skolan de kan prata med om de får problem (UHU, 2010). 

25



UTKAST 2011-01-21 

Kommentarer 

De allra flesta elever har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Samtidigt 

är det 13 % av tjejerna i åk 1 på gymnasiet som inte har någon vuxen att prata med. 

Elevhälsan menar att vissa saker vill inte ungdomarna prata med sina föräldrar om, men skulle 

det verkligen krisa så har de allra flesta någon att vända sig till. Ungdomarna vänder sig oftast 

till sina föräldrar, men även till kompisars föräldrar, moster/faster, eller tränare etc. 

Elevhälsan fångar upp elever som mår dåligt eller har problem och kan om det behövs slussa 

dessa vidare till kurator, specialpedagog, mentor, föräldrar eller BUP. 

Trygg miljö 

Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för 

människors välbefinnande. Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver ha sin grund i 

faktiskt registrerad brottslighet eller i risken för att själv bli utsatt för våld. Graden av rädsla 

för brott har sannolikt samband med den allmänna tryggheten i samhället och de villkor som 

människor lever under. Det finns samband mellan känslan av trygghet i grannskapet och 

självskattad fysisk och psykisk hälsa (FHI, 2005a). 

I Östersund 

Känner otrygghet 

50 

40 

30 

% 

20 

35 

28 

25 

38 

man 

kvinna 

10 

5 

5 

7 

7 

0 

16-29 30-44 45-64 65-84 

Figur 12: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som ibland eller ofta avstår från att 

gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad (Hälsa på lika 

villkor, 2010). 

Det är en betydligt större andel kvinnor (31 %) som ibland eller ofta avstår från att gå ut 

ensam på grund av rädsla än män (6 %). 

I Lit (11 %) är det en mindre andel som avstår från att gå ut ensam på grund av rädsla än 

genomsnittet i kommunen (19 %) 

En mindre andel avstår från att gå ut p.g.a. rädsla 2010 (19 %) än 2006 (27 %). Det är 

framförallt bland kvinnor in åldersgruppen 30-64 som minskningen skett. 

26



UTKAST 2011-01-21 

Kommentarer 

Det är färre som känner otrygghet 2010 än 2006. Fortfarande är det dock höga siffror för 

framförallt kvinnor. Det är väl känt att trygghet är en subjektiv upplevelse och att det är 

betydligt fler män som råkar ut för överfall utomhus än kvinnor. Resultaten om kvinnors 

otrygghet från förra mätningen har diskuterats och belysts mycket sedan dess, framförallt i 

den fysiska planeringen. Trots minskad belysning i vissa delar i kommunen har gång- och 

cykelvägar prioriterats. 

Lit är en kommundel som har mycket landsbygd och har liksom övriga Jämtland få som 

känner otrygghet. Östersund är den kommun i länet som har högst otrygghet, vilket verkar 

vara ett stadsfenomen. Hur media framställer olika händelser har betydelse för den upplevda 

tryggheten. Vid den förra mätningen 2006 var det mycket skriverier om Hagamannen i Umeå, 

vilket kan ha påverkat det resultatet negativt. 


- Senast i tisdags valde jag att ta bussen hem istället för att gå, för att en tjej hade blivit 

misshandlad på den vägen en vecka tidigare. 

- Otryggheten byggs på av det som skrivs i media. 

- Även om det är mycket vanligare att killar drabbas, så är det värre för en tjej att bli 

våldtagen än en kille att bli misshandlad. 


I stort sett alla elever i årskurs 8 uppger att de oftast eller alltid känner sig trygga på väg till 

eller från skolan och i klassrummet. Så såg det ut både 2009 och 2006 när undersökningen 

gjordes senast. På frågan om man känner sig trygg utomhus i bostadsområdet på kvällen 

svarar 97 % av pojkarna och 89 % av flickorna att de oftast eller alltid känner sig trygga. Det 

är däremot betydligt fler killar än tjejer som alltid känner sig trygga i bostadsområdet på 

kvällen, 71 % jämfört med 41 % (LUPP, 2006, 2009). 

Sexuella trakasserier 

Att vara utsatt för sexuella trakasserier är något som strider mot den likabehandlingslag och 

lagen mot kränkande behandling som skolan ska följa. Alla elever ska omfattas av en 

likabehandlingsplan och det står i lagen att eleverna ska vara delaktiga i utarbetandet av 

planen. 

27



UTKAST 2011-01-21 

Figur 13: Andel elever i åk 6-9 som mot sin vilja blivit utsatta för fysiskt beteende av sexuell 

natur det senaste halvåret (UHU, 2010). 

24 % av tjejerna i åk 6-9 har under det senaste halvåret mot sin vilja blivit utsatta för att någon 

rört vid eller tafsat på dem på ett sexuellt vis. Verbala kränkningar, såsom att bli kalla ord 

med homosexuell anknytning (lesbisk, bög eller liknande) är något som drabbar killar i högre 

utsträckning än tjejer. För övrigt är sexuella trakasserier ett kränkande beteende som drabbar 

tjejer i högre utsträckning än killar. Både verbala och fysiska kränkningar av sexuell natur 

ökar från årskurs sex till nio för tjejerna, men är mer jämt fördelat över åren för killarna 

(UHU, 2010) 

Frågorna om sexuella trakasserier gäller inte bara det eleverna blir utsatta för i skolmiljön, 

men det är ändå oftast där eleverna har blivit utsatta. 

Hälften av eleverna i Östersunds skolor vet att det finns en likabehandlingsplan på skolan. Av 

dessa är det 38 % som säger att de vet vad den innehåller, dvs. knappt var femte elev i åk 6-9 

vet att det finns en likabehandlingsplan på skolan och vet dessutom vad den innehåller. 

Kommentarer 

Det är första gången som sexuella trakasserier finns med i välfärdsredovisningen. Att så 

många som en fjärdedel av alla tjejer i åk 6-9 har blivit rörda eller tafsade på, på ett sexuellt 

sätt, är inte acceptabelt. Skolmiljön är den vanligaste platsen för trakasserier, men elevhälsan 

menar att det förekommer mycket mobbning via internet och att detta har ökat. Det är 

anmärkningsvärt att inte fler elever känner till innehållet i skolans likabehandlingsplan. Trots 

det anser elevhälsan att likabehandlingsplanen används mer än tidigare och att arbetet med 

den har förbättrat situationen på skolorna genom att lärarna snabbare går in med åtgärder. Hur 

arbetet med respekt och bra bemötande mellan elever på skolorna utvecklas? 

Tandhälsa 

25 

Dålig tandhälsa 

20 

15 

% man 

6 

7 

6 

6 

10 

kvinna 

4 

12 

11 

5 

8 

0 

16-29 30-44 45-64 65-84 

Figur 14: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som uppger att de har ganska eller 

mycket dålig tandhälsa (Hälsa på lika villkor, 2010). 

Det är en större andel personer med funktionsnedsättning (12 %) som uppger att de har dålig 

tandhälsa än övriga befolkningen (7 %). 

28



UTKAST 2011-01-21 

Det är också en något större andel män (9 %) som uppger att de har dålig tandhälsa än 

kvinnor (6 %). 

Befolkningen i Torvalla (13 %) uppger i något högre utsträckning att de har dålig tandhälsa än 

genomsnittet i kommunen (8 %). 

2006 hade en större andel dålig tandhälsa (11 %) än 2010 (7,8 %). Minskningen har främst 

skett i den äldre åldersgruppen 65-84 år. 

Kommentarer 

Både i kommunen och länet har tandhälsan blivit något bättre sedan senaste mätningen 2006. 

Anledningar till detta kan bl.a. vara att många har blivit mer medvetna om sina matvanor och 

äter mindre sötsaker. Det serveras t.ex. betydligt mindre sötsaker på skolorna nu än tidigare. 

Den socioekonomiska situationen har betydelse för tandhälsan, vilket avspeglar sig på 

tandhälsan i Torvalla. Den ekonomiska krisen verkar överlag än så länge inte ha påverkat 

tandhälsan i Östersund. 2008 infördes tandvårdsreformen vilket kan ha haft en positiv effekt. 

Att männen har sämre tandhälsa skulle kunna vara en effekt av många års snusning. 



Målområde 3 

Förhållanden under barnoch 

ungdomsåren har stor betydelse för både 

den psykiska och fysiska hälsan under 

hela livet. I folkhälsopropositionen 

bedömer regeringen att barn och unga är 

en av de viktigaste målgrupperna inom 

folkhälsoarbetet (FHI, 2010). 




Skolk 




Fritid 

Framtidstro 


Under de senaste tjugo åren har förekomsten av psykiska besvär ökat kraftigt, särskilt bland 

unga. Enligt upprepade undersökningar har andelen med psykiska besvär fördubblats eller 

tredubblats sedan slutet av 1980-talet även om ökningarna kan ha avstannat under de senaste 

två –tre åren. Trenderna är mycket likartade bland både män och kvinnor. Det är därför inte 

troligt att orsakerna ligger i könsspecifika riskfaktorer. Aktuella rapporter pekar istället på 

bidraget från övergripande förändringar av arbetsmarknad och utbildningsväsende. Samtidigt 

är såväl mildare oro som ångest och depression 1,5-3 gånger vanligare hos kvinnor än hos 

män. Orsakerna till denna könsskillnad är fortfarande oklara (FHI, 2009a). Det har blivit 

vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk, dvs. lättare 

psykiska besvär som oftast inte innebär en psykiatrisk diagnos. Dessa besvär beskrivs ofta 

som tecken på stress (Statens offentliga utredningar, SOU, 2006). 

29



UTKAST 2011-01-21 


Jag mår bra för det mesta 

100 

97 97 

93 

97 94 

87 

94 

89 

80 

% 

60 

40 

20 

2007 

2008 

2009 

0 

pojkar flic kor pojkar flic kor pojkar flickor pojkar flic kor 

6-åringar 10-åringar 14-åringar åk 1 i gymn 

Figur 15: Andel elever som uppger att de för det mesta mår bra (ganska bra eller mycket bra) 

(Hälsosamtal i skolan 2007-2009). 

2009 6-åringar 

10- 

åringar 

14- 

åringar 

åk 1 i gymn 

pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 

mycket 

bra 71 72 61 68 50 48 59 35 

ganska 

bra 26 25 32 29 44 39 35 54 

(Ska bakas in i figuren ovan) 

Psykosomatiska besvär 

50 

40 

30 

% 

20 

10 

0 

22 

15 

14 

11 

9 

5 6 7 

6 6 77 

3 3 4 

1 2 233 

3 3 

besvärande 

huvudv ärk 

ledsen eller 

neds tämd 

sömnbesvär 

24 

32 

13 

26 

stressad över 

skolarbetet 







åk 1 gy mn. pojkar 

åk 1 gy mn. flickor 

Figur 16: Andel elever som uppger att de under de senaste tre månaderna ofta eller alltid haft 

besvärande huvudvärk, känt sig ledsen eller nedstämd, om de sällan eller aldrig sover bra 

samt om de ofta eller alltid de senaste tre månaderna har varit stressad över skolarbetet. 

(Alla frågor ställdes inte till 6-och 10-åringarna) (Hälsosamtal i skolan, 2009). 

30



UTKAST 2011-01-21 

Figur 17: Andel elever som svarat ”alltid” eller ”ofta” på de positivt ställda frågorna de 

senaste sex månaderna (UHU, 2010). 

Kommentarer 

Elever i Östersund mår överlag bra, och de yngre barnen uppger bäst självskattad hälsa. 

Eleverna i gymnasiet åk 1 uppger något bättre självskattad hälsa än tidigare år. Liksom 

tidigare år har dock tjejer 14 år och i åk 1 på gymnasiet något sämre självskattad hälsa. 

Även vad gäller de psykosomatiska besvären så har tjejerna 14 år och i åk 1 på gymnasiet mer 

besvär än övriga. Förändringar från tidigare år är att tjejerna i åk 1 på gymnasiet inte är 

ledsna/nedstämda eller stressade över skolarbetet i lika hög grad som tidigare. Däremot är 14- 

åriga killar betydligt mer stressade över skolarbetet än tidigare. 

På gymnasiet diskuterar lärarlaget problemet med stressade tjejer och hur det kan hanteras. 

Eleverna läser flera parallella kurser samtidigt och det kan vara svårt att planera på ett bra sätt. 

Många av tjejerna som är högpresterande i skolan är ofta mycket idrottsaktiva också, vilket 

vissa får lägga ner när de börjar gymnasiet. I grundskolan ska lärarlaget samarbeta för att 

lägga upp en så bra spridning på proven som möjligt under terminerna. Finns det ett behov av 

att mer lära ut verktyg för planering och studieteknik? 

Elevhälsan beskriver att fler tjejer kommer in i stresscykler på ett annat sätt än killarna. Fler 

tjejer jämfört med killar vet vad de ska läsa på gymnasiet och kan därför vara mer 

målinriktade, men även mer stressade över det. Tjejerna har ibland större press hemifrån och 

större krav att leva upp till en mediebild av att se ut och vara på ett visst sätt. 

Figuren från UHU-enkäten visar på flera positiva resultat där de flesta elever i senareskolan 

(åk 6-9) uppger att de oftast känner sig glada, optimistiska, friska, har mycket energi, har bra 

kontakt och är omtänksamma mot andra människor. 

31



UTKAST 2011-01-21 


- Tjejer har oftast högre krav på sig själva. De är mer självkritiska och kanske känner att 

de har mer att bevisa. 

- Det är fler tjejer som väljer teoretiska ämnen i gymnasiet och de ger mer stress. 

- Jag tycker att man ska vara stressad över skolarbetet. Jag tycker inte att det är något 

problem. 


Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. Ju tidigare 

utbildningskedjan bryts desto sämre tenderar framtidsutsikterna att bli. Betygen i 

grundskolans årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare, oavsett 

barnens socioekonomiska uppväxtbakgrund. De grupper som har låga eller ofullständiga 

betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem, 

exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. 

(Socialstyrelsen, 2010). 

100 

Elever med behörighet till gymnasiet 

% 

95 

90 

85 

80 

75 

70 

2006 2007 2008 2009 2010 

Frösön 

Vallaskolan 

Frösön 

Östbergsskolan 

Ösd Norra 

Lugnviksskolan 

Ösd Norra 

Treälven 

Ösd Södra 

Parkskolan 

Torvalla 

Torvallaskolan 

Torvalla 

Ängsmogården 

Odensala 

Storsjöskolan 

Brunflo 

Kastalskolan 

Figur 18: Andel elever i åk 9 vt 2010 i Östersunds kommun med minst godkänt i kärnämnena 

(svenska, engelska och matematik, vilket ger behörighet till nationellt program på gymnasiet 

(Barn- och utbildningsförvaltningen). 

Totalt var 90,1 % (89, 4 % våren 2009) av eleverna i Östersunds grundskolor behöriga till 

nationellt program i gymnasiet våren 2010, motsvarande siffra för Sverige var 88,2 % (88,8 % 

våren 2009). 

2007 2008 2009 2010 

Elever i friskola 10,9 % 12,5 % 12,1 % 12,9 % 

Tabell 3: Andel elever som går i friskolor i grundskolan i Östersunds kommun 2007-2010. 

Det finns fem friskolor för grundskolan i kommunen. Totalt gick 733 elever i en friskola åk 1- 

9 hösten 2010. 

32



UTKAST 2011-01-21 

Kommentarer 

Östersund har en något högre andel elever med behörighet till gymnasiet än i riket. Under den 

senaste femårsperioden går det att se vissa trender över de olika skolornas resultat. Några 

skolor skiftar mycket i spridningen över åren, vilket i vissa fall kan förklaras av att skolorna är 

små och enstaka elever får då stor betydelse i statistiken. Vilka åtgärder görs på de skolorna 

som under flera år har en stor andel elever som inte klarar behörighetsnivån till gymnasiet? Är 

åtgärderna tillräckligt effektiva? 

Betygssystemet kommer inom kort att förändras och ställa högre krav på godkända betyg i 

fler ämnen. Vilken effekt kommer detta att få för vidaregången till gymnasiet? Även nu 

riskerar de elever som inte har betyg i alla ämnen att inte klara av gymnasiets krav och i 

värsta fall hoppa av. 

Teknisk förvaltning kan se kopplingar mellan låga betygsnivåerna och mängden 

skadegörelsen på de olika skolorna. 

Skolk 

Forskning visar att de som skolkar är betydligt mer problembelastade på både kort och lång 

sikt. Skolk har visat sig vara en av de viktigaste prediktorerna för kriminalitet, missbruk och 

asocialt beteende senare i livet. En förklaring till skolkares dåliga prognos är att skolk är 

starkt kopplat till framtida avhopp från skolan. De som avbryter en utbildning i förtid riskerar 

i högre utsträckning arbetslöshet i vuxen ålder och har oftare lågavlönade arbeten med låg 

status. De som slutar skolan för tidigt är oftare deprimerade och missnöjda med livet. Skolk 

kan därför betraktas som en del i en process som börjar med att eleven kommer för sent 

till lektioner, som fortsätter med att eleven skolkar enstaka timmar, därefter skolkar hela dagar 

och som i värsta fall slutar med att eleven hoppar av från utbildningen. För varje steg i 

processen ökar risken för fortsatt upptrappning (Sundell, El-Khouri & Månsson, 2005). 

I Östersund 

Skolk 

tjejer 

6 

8 

2009 

2006 

killar 

7 

8 

0 2 4 6 8 10 12 

% 

Figur 19: Andel elever i åk 8 som uppger att de skolkar någon gång i månaden eller oftare 

(LUPP, 2006,2009) 

Enligt UHU-enkäten skolkar ca 7 % av eleverna i åk 6-9 en gång i månaden eller oftare den 

senaste terminen. Av dem som skolkat svarar 31 % att lärarna ofta eller alltid gör något när de 

33



UTKAST 2011-01-21 

skolkar, t.ex. kontaktar föräldrarna eller försöker ta reda på varför de inte varit där (UHU, 

2010). 

Kommentarer 

De båda undersökningarna stämmer bra överens med ca 7 % av eleverna i senareskolan som 

skolkar någon gång i månader eller oftare. Troligt är att en del av de som brukar skolka inte 

fanns på lektionen när enkäten gjordes, så resultaten är troligen i underkant. En knapp 

tredjedel av eleverna menar att lärarna ofta eller alltid gör något när de skolkar, vilket är 

väldigt lite. Vad händer med de elever där lärarna inte reagerar på skolket? Eftersom skolk 

ofta är ett första steg och en varning för att något inte står rätt till är det viktigt att personal 

reagerar. Enligt barn och utbildning jobbas det mycket med att förebygga skolk på skolorna, 

men det är inte givet att eleverna kopplar ihop åtgärderna med just skolk. Grundskolan håller 

på att införa ett nytt system för att följa upp skolk och göra föräldrarna mer delaktiga. 


Hur man trivs i skolan har visat sig vara en viktig faktor som hänger samman med hur man 

trivs i livet (Danielsson, 2006). 

I Östersund 

Trivs i skolan 

100 

80 

91 

94 

86 

94 

77 

83 

93 95 

% 

60 

40 

2007 

2008 

2009 

20 

0 

pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 


Figur 20: Andel elever som trivs ganska eller mycket bra i skolan 2007-2009 (Hälsosamtal i 

skolan 2007-2009). 

Kommentarer 

De flesta elever trivs bra i skolan. De 14-åriga pojkarna har en dipp där en tredjedel inte trivs 

bra. Elevhälsans tolkning av resultaten är att pojkar kommer i puberteten i olika åldrar, och 

där många av dem som inte kommit i puberteten som 14-åringar upplever det jobbigt. De 6- 

åringar som inte trivs tycker ofta att det är jobbigt att sitta still. För 10-åringarna är trivsel 

starkt kopplat till kompisar, raster och om de kommer överens med läraren. 14-åringar som 

inte trivs är mycket kopplat till stress och hur proven är fördelade. 

Orättvis behandling 

Mobbning i skolan kan ses som ett tecken på att skolan som helhet behöver utveckla sitt 

arbetsklimat. Mobbning drabbar ofta de ängsliga och försiktiga eleverna som har svårt att 

34



UTKAST 2011-01-21 

hävda sig. Att utsättas för kränkningar skadar självkänslan allvarligt, men även de elever som 

mobbar far illa på olika sätt. Det är ofta samma elever som skolkar som utsätter andra för 

mobbning. Elever som mobbar utgör dessutom en riskgrupp när det gäller missbruk och 

kriminalitet, och det är viktigt att fånga upp dessa tidigt (FHI, 2010). 


Illa be handlad i s kolan 

30 

25 

20 

% 15 

10 

5 

0 

24 

21 

16 

11 

5 5 

1 1 

pojkar flickor pojkar flickor pojkar flic kor pojkar flic kor 

6-åringar 10-åringar 14-åringar åk 1 gymn. 

2007 

2008 

2009 

Figur 21: Andel elever som uppger att de blivit retad, utstött eller på annat sätt illa 

behandlad av andra elever i skolan (Hälsosamtal i skolan, 2007-2009). (Uppgifter för 6- 

åringar finns endast för 2010) 

Några enstaka elever (0-2 %) uppger att de blivit illa behandlade av vuxna i skolan. 

Figur 22: Andel elever som svarat ja på frågan ”Det händer att en eller flera elever 

tillsammans retas, bråkar med någon eller lämnar någon utanför. Har det hänt dig det 

senaste halvåret?” (UHU, 2010) 

Det är vanligare i de yngre åldrarna att bli utsatt för ett beteende som kan betecknas som 

mobbning. 19 % av killarna och 16 % av tjejerna i åk 6-9 har varit utsatta för mobbning oftare 

än en gång (UHU, 2010). 

35



UTKAST 2011-01-21 

Mellan 23-27 % av eleverna tycker att lärare aldrig eller sällan gör något mot mobbning. 

Medan 14 % av tjejerna och 21 % av killarna tycker att lärare brukar se till att mobbningen 

upphör (UHU, 2010). 

Kommentarer 

Det är enligt hälsosamtalen vanligt i de yngre åldrarna att man upplever att man blivit illa 

behandlad av andra elever, vilket ofta är ganska kortvarigt och inte så allvarligt. Elevhälsan 

menar att med åldern höjer eleverna toleransen för vad som är acceptabelt. Bland de äldre 

eleverna byts knuffar och kommentarer ofta istället ut mot mer diskreta blickar och suckar. 

Det är färre elever av 10-åringarna och 14-åriga tjejer som enligt hälsosamtalen blir illa 

behandlade än tidigare år. 

Enligt UHU-enkäten är det betydligt fler elever i senareskolan som blivit mobbade än i 

hälsosamtalen, där 14-åringar motsvarar elever i åk 8. Frågorna är ställda på lite olika sätt så 

det är svårt att helt jämföra. UHU-enkäten är just en enkät tillskillnad från ett samtal i 

hälsosamtalen, vilket kan förklara en del av den stora skillnaden i resultaten. I hälsosamtalen 

ställs endast frågan om illa behandling i skolan, medan man i UHU-enkäten frågar om 

mobbning i allmänhet, vilket då också kan förekomma över internet och på fritiden. 

Enligt hälsosamtalen är endast 1 % av eleverna i åk 1 i gymnasiet utsatta för illa behandling, 

vilket är otroligt lite. Hälsosamtalet är frivilligt på gymnasiet och en förklaring till att så få 

svarat ja kan vara att de som är mest utsatta kanske inte kommer till samtalet. 

Det som kanske är mest relevant att fokusera på är att endast 14-21 % av eleverna i 

senareskolan tycker att lärare brukar se till att mobbningen upphör. Personalen på elevhälsan 

tycker samtidigt att likabehandlingsplanen används mer än tidigare och har förbättrat 

situationen, vilket förhoppningsvis kommer att avspegla sig i svaren framöver. 


- Det är nog en tolkningsfråga om man blivit illa behandlad i gymnasiet. Det är nog 

många som ser tillbaka och uppfattar sig som illa behandlade i efterhand. 


Familjens ekonomiska resurser har endast små effekter på barns hälsa. De begränsade 

effekterna i dagens rika länder är sannolikt en följd av de sociala skyddssystem som finns, och 

som dämpar effekterna av föräldrarnas bristande ekonomi. Även om det är oklart om 

familjernas ekonomi påverkar barnens hälsa så har bristande ekonomiska resurser uppenbara 

effekter på barnens välfärd i övrigt. Exempelvis påverkar ekonomiska resurser barnens val av 

fritidsaktiviteter. Den avsevärt sämre hälsan bland barn i socialt utsatta familjer kan dock 

sannolikt inte förklaras av familjernas ekonomi (FHI). 

Barn i familjer som får långvarigt ekonomiskt bistånd, till skillnad från barn i familjer med 

låga inkomster men som inte mottar ekonomiskt bistånd, löper höga överrisker att utvecklas 

ogynnsamt i flera avseenden som till exempel låg utbildningsnivå, tonårsföräldraskap, 

missbruk eller psykisk sjukdom. Ekonomiskt bistånd är därför inte bara tecken på dålig 

ekonomi i familjen utan också en riskmarkör för ogynnsam utveckling för barnen i framtiden 

(Socialstyrelsen, 2006). 

36



UTKAST 2011-01-21 

I Östersund 

Försörjningsstöd 

12 

10 

8 

% 6 

4 

10 

9 

8 8 

7 7 7 

6 

7 7 7 

6 6 6 

5 5 

Ös tersund 

Jämtland 

Riket 

2 

0 

2000 2002 2004 2006 2008 2009 

Figur 23: Andel barn 0-15 år i hushåll med försörjningsstöd (socialbidrag) (Socialstyrelsen). 

Kommentarer 

Östersund ligger strax under riket i andel barn i familjer med försörjningsstöd. I 2009 års 

välfärdsredovisning visades barnfattigdomsindex, som förutom familjer med socialbidrag 

även innefattade hushåll med låg inkomst. Även i det perspektivet hade Östersund färre barn i 

ekonomiskt utsatta hushåll än riket. En fjärdedel av alla barn med utländsk bakgrund i 

Östersund levde i ekonomiskt utsatta hushåll. Fr.o.m. nästa år kommer socialförvaltningen att 

kunna mäta och följa andel barnfamiljer med långvarigt behov av försörjningsstöd. 

Fritid 

Finns att göra på fritiden 

killar 

84 

82 

2009 

tjejer 

75 

78 

2006 

0 20 40 60 80 100 

% 

Figur 24: Andel elever i åk 8 som tycker att det finns ganska eller väldigt mycket, av det de är 

intresserade av, att göra på fritiden (LUPP, 2006, 2009). 

När det gäller medlemskap i någon förening så är det idrottsförening/klubb som är vanligast 

(50 %), vilket har ökat sedan 2006. Kulturförening (15 %) och skolförening (13 %) kommer 

på andra och tredje plats. 16 % av både killarna och tjejerna uppger att det finns saker de inte 

kan göra på grund av sitt kön. När ungdomar träffar kompisar träffas de oftast hemma hos 

varandra men även utomhus (FOU, 2010). 

37



UTKAST 2011-01-21 

Kommentarer 

Det är något fler pojkar än flickor som tycker att det finns mycket att göra på fritiden. En 

fjärdedel av flickorna tycker inte att det finns mycket att göra på fritiden av det de är 

intresserade av. Förutom hur utbudet ser ut så kan ekonomin vara ett hinder för att kunna 

syssla med den aktivitet man är intresserad av. 


- Om ungdomar är aktiva eller inte beror ofta på vilka hemförhållanden de har och om de 

har skjuts till olika aktiviteter. Därför är bra bussförbindelser avgörande för många. 

- Det är störst behov av aktiviteter på lov och helger. Därför är det bra med rabatterade 

aktiviteter då så att alla kan ta del av det och att fritidsgårdar håller öppet. 

- Samlingsplatser för ungdomar överhuvudtaget är viktiga! 

- Det finns många arenor som vänder sig till en ganska smal målgrupp. Det behövs något 

som är mer mainstream med något för alla som ändå inte konkurrerar med övriga 

verksamheter. Kan man ordna en typ av ungdomsgård i gamla polishuset som har större 

bredd än kulturutbud, med ex biljardbord? 

Framtidstro 

Framtidstro 

killar 

83 

87 

2009 

tjejer 

81 

88 

2006 

0 20 40 60 80 100 

% 

Figur 25: Andel elever i åk 8 som ser allmänt positivt på framtiden för sin egen del (LUPP, 

2006, 2009). 

Kommentarer 

Framtidstron har minskat något, främst för tjejer, sedan förra mätningen 2006. Framtidstron 

påverkas av det som är aktuellt i samhället och världen just nu, hur media framställer 

verkligheten och vad som pågår i ens vardag. Att ungdomsarbetslösheten är hög har troligen 

inverkan på ungas framtidstro. 

38





UTKAST 2011-01-21 

Målområde 4 

Ett bra arbetsliv med väl fungerande 

arbetsvillkor minskar inte bara den 

arbetsrelaterade ohälsan, de sociala 

skillnaderna i ohälsa och bidrar till en 

allmänt förbättrad folkhälsa utan är även 

en nödvändig förutsättning för en hållbar 

tillväxt (FHI, 2010). 


Ohälsotal 


Ohälsotal 

Oh äls otal 

Antal dagar 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

55 

43 

34 

31 

66 

62 

51 51 

39 38 

35 34 

59 

49 

36 

32 

54 

44 

33 

29 

43 

36 

28 

25 

Östersund kvinnor 

Östersund män 

Riket kvinnor 

Riket män 

10 

0 

2000 2002 2004 2006 2008 2010 

Figur 26: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, 

rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ 

sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade 

(befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv 

ersättning blir EN dag (Försäkringskassan). 

Kommentarer 

Ohälsotalen (sjukskrivningsdagar) har minskat stadigt sedan 2002, framförallt för kvinnor. 

Trots minskningen har Östersund fortfarande högre ohälsotal än riket och kvinnor i Östersund 

har betydligt fler sjukdagar än män. 

En del av minskningen kan troligen förklaras av systemförändringar i vad som räknas som 

ohälsodagar och inte, och står troligen därför inte enbart för att befolkningen blivit friskare 

och kunnat återgå till arbetet. Vilka effekter kan det få för de sjukskrivna och samhället? 

39



UTKAST 2011-01-21 


Bra allmänt hälsotillstånd 

100 

80 

% 

60 

40 

86 

77 

79 

73 

71 

65 

61 

57 

man 

kvinna 

20 

0 

16-29 30-44 45-64 65-84 

Figur 27: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som uppger sitt allmänna 

hälsotillstånd som bra eller mycket bra (Hälsa på lika villkor, 2010). 

Det är en betydligt mindre andel personer med funktionsnedsättning (42 %) som uppger att de 

har bra allmänt hälsotillstånd jämfört med övriga befolkningen (79 %). 

Det är också en något mindre andel kvinnor (68 %) som uppger att de har bra allmänt 

hälsotillstånd jämfört med männen (74 %). 

Av befolkningen i Torvalla (64 %) uppger en något mindre andel att de har bra allmänt 

hälsotillstånd än genomsnittet i kommunen (71 %). 

Kommentarer 

Det är nästan hälften så många personer med funktionsnedsättning som uppger att de har bra 

allmänt hälsotillstånd som övriga befolkningen. Det är sannolikt betydligt mer än själva 

funktionsnedsättningen som är orsak till varför det ser ut så. I välfärdsredovisningen har vi 

visat att personer med funktionsnedsättning bl.a. också har lägre socialt deltagande, något 

lägre tillit till människor i allmänhet, har sämre tandhälsa och är mindre fysiskt aktiva. Det är 

också känt att personer med funktionsnedsättning har sämre tillgång till arbete och sämre 

ekonomi, vilka alla har påverkan på det allmänna hälsotillståndet. 

Även Torvalla har stuckit ut negativt på flera av frågorna för bl.a. tillit, tandhälsa, fysisk 

aktivitet och dagligrökare. Detta tillsammans med socioekonomiska faktorer har sannolikt 

betydelse för att befolkningen i Torvalla skattar sin hälsa lägre än övriga kommunen. 

Totalt är det nära 30 % som inte tycker att man har ett bra allmänt hälsotillstånd. Det är 

naturligt att hälsotillståndet upplevs sämre med stigande ålder. 

40



UTKAST 2011-01-21 

Nedsatt psykiskt välbefinnande 

50 

40 

30 

% 

20 

18 

27 

20 

27 

15 

17 

11 

10 

man 

kvinna 

10 

0 

16-29 30-44 45-64 65-84 

Figur 28: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som enligt ett frågebatteri 

(GHQ12) * har nedsatt psykiskt välbefinnande (Hälsa på lika villkor, 2010). 

En större andel personer med funktionsnedsättning (24 %) har nedsatt psykiskt välbefinnande 

än övriga befolkningen (17 %). 

Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare i de yngre åldersgrupperna 16-44 år (22-23 %) än 

i de äldre 45-84 år (11-16 %). 

Kommentarer 

Att totalt 18 % enligt detta frågebatteri har nedsatt psykiskt välbefinnande är beaktansvärt. 

Även det psykiska välbefinnandet är lägre för personer med funktionsnedsättning än övriga 

befolkningen. Det är också vanligare ibland yngre personer än äldre, vilket är oroväckande. 

Psykisk ohälsa har ökat bland framför allt unga kvinnor/tjejer de senaste åren. Någon 

signifikant skillnad mellan kvinnor och män går dock inte att se i den här undersökningen. 

* General Health Questionnaire består av 12 frågor, vilka avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter 

psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Instrumentet är fokuserat på avbrott i den 

”normala” funktionen snarare än livslång karakteristika. 

41





UTKAST 2011-01-21 

Målområde 5 

Sunda och säkra miljöer är av 

grundläggande betydelse för folkhälsan. 

Insatserna inom området ska utgå ifrån 

miljökvalitetsmålen och en 

kretsloppsstrategi som inkluderar en 

miljöorienterad produktpolitik samt de 

konsumentpolitiska målen (FHI, 2010). 




Det flesta fallolyckor sker obemärkt utan svårare skador, men med åldern ökar de allvarligare 

konsekvenserna. Risken för en kvinna som fyllt 50 år att drabbas av en höftfraktur under 

återstoden av sitt liv är nära 50 procent. För män är det drygt 20 procent. Med tanke på detta 

blir äldres fallolyckor och fallrelaterade frakturer en stor befolkningsangelägenhet eftersom 

äldres hälsa och trygghet berörs i hög grad. 

Förutom fysiska skador för ett fall med sig negativa psykosociala konsekvenser som till 

exempel nedsatt självtillit till sin förmåga, en ökad rädsla för fall och en minskad social 

aktivitet. Detta kan leda till minskad självständighet och nedsatt livskvalitet för den äldre 

(SKL, 2009b). 

Höftfrakturer står för 56 procent av fallrelaterade frakturer för äldre, kotfrakturer 17 procent, 

axel/överarm 17 procent och handledsfraktur 9 procent. De senaste årens forskning har visat 

att kostnaden för en kotfraktur är lika stor som vid en höftfraktur och medför lika stora 

förluster i livskvalitet (FHI, 2009b). 

I Östersund 


4 

3 

% 2 

1 

0 

3,48 3,51 

3,19 3,18 

2,88 

2,35 

2,14 

2,14 2,08 

1,86 

1,76 

1,09 

1,25 1,32 1,20 

1,07 

1,2 

0,71 

0,44 

0,15 

0,28 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

kv inna 80 år 

man 80 år 

kv inna 65-79 år 

man 65-79 år 

Totalt 65år 

42



UTKAST 2011-01-21 

Figur 29: Andel höftfrakturer för män och kvinnor över 65 år boende i Östersunds kommun 

(Ortopedkliniken, Östersunds sjukhus). 

Totalt drabbades ca 130 personer över 65 år av en höftfraktur 2009, jämfört med 114 personer 

2008 (Ortopedkliniken, Östersunds sjukhus). Av dem som drabbades av en höftfraktur under 

2009 bodde: 

• ca 45 % i eget boende utan hemtjänstinsatser (42 % 2008) 

• ca 30 % bodde i eget boende med hemtjänstinsatser (24 % 2008) 

• ca 24 % bodde i särskilt boende (34 % 2008) 

Kommentarer 

Höftfrakturer för personer över 65 år har ökat marginellt mellan 2008 till 2009, men är på 

längre sikt relativt oförändrat. Mätningarna för 2009 har en viss felmarginal och ligger 

troligen i överkant då några höftfrakturer registreras dubbelt, t.ex. vid reoperationer för spikar 

som glidit. 

För personer i särskilt boende har andelen höftfrakturer minskat från 2008, medan de ökat för 

personer i egna boenden både med och utan hemtjänstinsatser. Vård- och 

omsorgsförvaltningen har sedan ett antal år haft projekt för fallförebyggande arbete som riktar 

sig till deras brukare, i särskilt boende och personer med hemtjänst. 

Sedan tidigare år är det känt att det allra vanligaste är fall inomhus, framförallt för personer 

över 75 år, som ofta vistas mer inomhus än tidigare. Inaktivitet är en av de största orsakerna 

till fallolyckor och benskörhet är särskilt vanligt för kvinnor. Trots att de flesta faller inne har 

utemiljön stor betydelse. Fysisk aktivitet och solljus är viktiga faktorer för att förebygga 

benskörhet. 

Kostnaderna för en höftfraktur är enligt Räddningsverket skattad till 200 000 kr, uppräknat till 

2009 års prisindex, varav 56 % är en kostnad för kommunen (Räddningsverket, 2003). 

Höftfrakturerna under 2009 skulle för Östersunds kommun därmed uppgå till ca 14,5 miljoner 

kronor. Fallolyckor och höftfrakturer hos äldre går att förebygga och får stora 

hälsoekonomiska effekter och stora besparingar i mänskligt lidande. 

43





UTKAST 2011-01-21 

Målområde 7 

Samhällets skydd mot smittsamma 

sjukdomar måste bibehålla en hög nivå 

för att inte de framsteg som gjorts i fråga 

om att minska förekomsten av 

smittsamma sjukdomar ska gå förlorade 

(FHI, 2010). 


Klamydia 

Klamydia 

Ungdomar och unga vuxna mellan 15 och 29 år står för drygt 85 procent av alla klamydiafall. 

Mellan åren 1997 och 2007 skedde en ökning med över 200 procent, trots att sex- och 

samlevnadsundervisning är obligatorisk och ungdomsmottagningarna har byggts ut successivt 

i landet. I linje med utvecklingen av sexuellt överförbara infektioner (STI) är också trenden de 

senaste åren att aborterna ökar i alla åldersgrupper förutom bland tonåringarna. 

Världshälsoorganisationens (WHO) undersökning bland sexuellt aktiva femtonåriga 

skolungdomar visade att Sverige låg sämst till beträffande kondomanvändning. 

Kondomanvändningen i Sverige går inte hand i hand med den allt liberalare synen på 

tillfälliga sexuella kontakter och ökade medvetenheten om hälsorisker (FHI, 2010b). 

I Östersund 

Anmälda fall av k lam ydia i Jämtland 

Antal fall per 100.000 in vånare 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

547 

502 510 

440 

454 

405 

351 358 357 

277 

239 

217 

2000 2002 2004 2006 2008 2009 

Jämtlands län 

Riket 

Figur 30: Antal anmälda fall av klamydia per 100.000 invånare, oavsett smittland, i 

Jämtlands län och i riket (Smittskyddsinstitutet, 2010). 

Kommentarer 

Trenden i länet för diagnostiserade fall av klamydia verkar sedan 2006 ligga på en ganska 

jämn nivå, jämfört med tidigare år då det skett en kraftig ökning. Jämtland har hela tiden legat 

något över rikssnittet, så även 2009. Teorier om varför det ser ut så är att Jämtland har bra 

smittspårning och att många testar sig, vilket kan innebära ett mindre mörkertal än övriga i 

landet. En annan teori om varför Jämtland ligger högt är att universitetet har många studenter 

utanför länet, vilket innebär fler risktaganden. Jämtland har också generellt en stor turism i 

44



UTKAST 2011-01-21 

förhållande till befolkningen. Små toppar kan ses i statistiken i samband med Åres 

turistsäsong. Finns det behov av att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? 



Målområde 9 

Fysisk aktivitet är en förutsättning för en 

god hälsoutveckling. Målet för de 

samlade insatserna inom detta område 

ska vara att samhället utformas så att det 

ger förutsättningar för en ökad fysisk 

aktivitet för hela befolkningen (FHI, 

2010). 



Skolvägar 





Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i 

stort. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. 

Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan utan att åsamka skada. Fysisk inaktivitet är 

en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i 

rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till 

att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. 

Med regelbunden fysisk aktivitet menas enligt rekommendationen en aktivitet som utförs 

dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka 

om den är högintensiv. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag 

och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet (FHI, 2010). 

45



UTKAST 2011-01-21 

I Östersund 

Fysiskt aktiva 

100 

80 

% 

60 

40 

61 

61 

54 

49 

49 

50 

55 

51 

man 

kvinna 

20 

0 

16-29 30-44 45-64 65-84 

Figur 31: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som uppger att de är fysiskt aktiva * i 

genomsnitt 30 minuter eller mer per dag (Hälsa på lika villkor, 2010). 

Av personer med funktionsnedsättning (46 %) är det en något lägre andel som uppger att de är 

fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag jämfört med övriga befolkningen (55 %). 

Det är en något mindre andel av befolkningen i Torvalla (44 %) som är fysiskt aktiva minst 30 

minuter per dag jämfört med genomsnittet i kommunen (53 %). 

66 % av befolkningen uppger att de vill öka sin fysiska aktivitet, och tror att de kan klara det 

själv. 10 % svarar att de vill öka sin fysiska aktivitet, men behöver stöd. 

Kommentarer 

Drygt hälften av kommunens invånare 16-84 år är fysiskt aktiva 30 minuter eller mer per dag, 

vilket är rekommendationen för att bibehålla en bra hälsa. I Torvalla är det ännu färre, vilket 

kan bero på att det är svårare att ta sig med gång eller cykel till jobb och andra aktiviteter som 

ligger utanför Torvalla, som saknar större arbetsplatser i området. Torvalla har ett utbrett 

gång- och cykelnät. Har gång- och cykelvägarna tillräckligt bra placering och koppling till 

övriga stan? 

Tre fjärdedelar av befolkningen vill öka sin fysiska aktivitet, med eller utan hjälp. Aktiv 

transport, att gå eller cykla för att transportera sig, är ett bra sätt att öka sin fysiska aktivitet 

och komma upp i de 30 minuterna per dag. 

Oavsett om personer vill ha stöd eller inte för att öka sin fysiska aktivitet så måste goda 

förutsättningar för det skapas, både i den fysiska miljön men också i andra strukturer. I 

Östersunds stad erbjuds många alternativ som stimulerar till fysisk aktivitet och naturen finns 

* Måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm. T.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre 

hushållsarbete, cykling, simning. 

46



UTKAST 2011-01-21 

på nära håll. På vintertid t.ex. nyttjas snön och isen på många sätt genom bl.a. vinterparken, 

skridskobanor och en stor mängd skidspår som finns tillgängliga i olika delar av kommunen. 

Barn och ungdomar i Östersund 

Fysiskt aktiva på fritiden 

100 

80 

60 

% 

40 

82 80 

86 86 

62 

70 

62 60 

2007 

2008 

2009 

20 

0 

pojkar flic kor pojkar flickor pojkar flic kor pojkar flic kor 


Figur 32: Andel elever som leker och är fysiskt aktiva (6- och 10-åringar) eller 

motionerar/idrottar på fritiden (14-åringar och i åk 1 på gymnasiet) 3-4 gånger i veckan eller 

mer (Hälsosamtal i skolan 2007-2009). 

Enligt hälsosamtalen är det betydligt fler som är fysiskt aktiva en gång i veckan eller oftare än 

3-4 gånger i veckan. Mest aktiva är 6- och 10-åringarna där nära 100 % är fysiskt aktiva en 

gång i veckan eller oftare. Av pojkarna 14 år och i åk 1 på gymnasiet är 78-79 % fysiskt 

aktiva en gång i veckan eller mer. En större andel flickor är fysiskt aktiva så ofta. 

Figur 33: (UHU, 2010) 

47



UTKAST 2011-01-21 

Kommentarer 

Frågorna i hälsosamtalen och UHU-enkäten är ställda något olika och därför inte helt 

jämförbara. Andelen elever som är fysiskt aktiva på fritiden är betydligt högre för 6- och 10- 

åringarna än för 14-åringarna och i gymnasiet. En förklaring till denna skillnad kan vara att 

frågan formulerats på olika sätt till de olika åldersgrupperna. Enligt hälsosamtalen är det 

något färre killar än tjejer i de äldre åldersgrupperna som är fysiskt aktiva. Elevhälsan 

beskriver att det är vanligt att ungdomar, framförallt killar, hoppar av föreningslivet högre upp 

i åldrarna för att de inte längre platsar i laget. Vissa elever slutar med idrotten för att de vill 

satsa på betygen istället, vilket inte borde utesluta vartannat. 

Samtidigt som eleverna motionerar mindre på fritiden med stigande ålder minskar även den 

fysiska aktiviteten under skoltid. Från förskolan och uppåt sker satsningar för ökad fysisk 

aktivitet. Utifrån det har satsningar gjorts på utemiljö och utevistelse, t.ex. planerade 

rastaktiviteter, inköp av utesaker för rörelse, undervisning ute samt utbildning av personal. 

Dessa satsningar sker dock mer i tidigareskolorna, även om satsningar i senareskolorma har 

ökat. För många av de äldre eleverna minskar idrottslektionerna enligt timplan och på många 

senareskolor och gymnasieskolor finns det mycket att utveckla i miljön för att stimulera till 

fysisk aktivitet. 

Skolvägar 

Regelbunden fysisk aktivitet är en viktig faktor för barns nuvarande och framtida hälsa, såväl 

fysisk som psykisk och social. Barn rekommenderas minst 60 minuters fysisk aktivitet varje 

dag. Barns rörelsefrihet och möjligheter att på egen hand röra sig i närmiljön/staden har 

begränsats de senaste årtiondena, mycket till följd av olika samhällshinder. Exempelvis så har 

andelen barn i Sverige som själva går eller cyklar till skolan kraftigt sjunkigt sedan 70-talet: 

• 70-talet 94 % 

• 90-talet 77 % 

• 2006 under 60 % (Faskunger, 2008a). 

Att gå och cykla till skolan gynnar både hälsan, miljön och trafiksäkerheten, och är ett enkelt 

sätt att få in fysisk aktivitet i vardagen. Då sunda resvanor grundläggs i tidig ålder, är 

målgruppen barn och ungdomar särskilt viktiga att rikta olika samhällsinsatser mot. Om 

aktiva transporter kan bli en naturlig del av deras vardag, är sannolikheten betydligt större att 

det följer dem i vuxen ålder (NCFF, 2010). 

48



UTKAST 2011-01-21 

I Östersund 

Figur 34: Elever i grundskolans väg till skolan. Blå prickar motsvarar kommunala skolor och 

lila prickar friskolor. Ju grövre sträck desto fler elever har den skolvägen (samhällsbyggnad, 

2010). 

Kommentarer 

Det kartan visar är att de allra flesta elever i grundskolan i Östersunds stad har gångavstånd 

till skolan. Några undantag finns, bl.a. för dem som bor på andra sidan Vallsundsbron och går 

i skola i stan eller på Frösön. 

Många föräldrar skjutsar idag sina barn till skolan, trots att de har gångavstånd, vilket bl.a. 

bidrar till ökad trafik utanför skolorna och därmed också en större säkerhetsrisk för de barn 

som går eller cyklar. Detta leder lätt till en ond cirkel där fler föräldrar börjar skjutsa sina barn 

för att det verkar säkrare. En angelägen fråga att jobba med tycker elevhälsan. Att få fler barn 

att gå och cykla till skolan ställer krav på ett föräldraansvar, men hur kan kommunen på olika 

sätt underlätta och stimulera? 


För att underlätta utevistelse och motivera de äldre att gå ut har närmiljöns utformning 

betydelse. Skötsel av gångbanor och trottoarer är av stor vikt för den fysiska säkerheten. Det 

gäller allt från snöröjning till att underlaget inte är grusat eller på annat sätt försvårat för 

rullstols- och rollatorbrukare. Känslan av säkerhet ökar också om trottoarer och gator saknar 

lutningar, backar och ojämnheter, liksom av att det finns tillräckligt med många sittplatser 

längs promenadvägen. Om bänkar har både rygg- och armstöd blir det lättare att såväl sätta 

sig ner som att resa sig upp (FHI, 2007). 

49



UTKAST 2011-01-21 

I Östersund 

Plats 

Sommartid 

(fasta och lösa 

soffor) 

Östersund C 280 87 

Östersund N 122 30 

Vinte rtid 

(fasta soffor) 

Andel personer 

70 år och äldre 

40 % 

Lugnvik 20 -- 

Östersund S 204 (54 %) 68 (53 %) 

Odensala 137 (12 %) 69 (20 %) 12 % 

Torvalla 37 (3,2 %) 22 (6,4 %) 6,5 % 

Frösön 123 (11 %) 45 (13 %) 20 % 

Brunflo, 

Tandsbyn 43 (3,7 %) 16 (4,6 %) 

13 % 

Lit 21 (1,8 %) 9 (2,6 %) 7,3 % 

T OTALT 1154 (100 %) 346 (100 %) 100 % 

Tabell 4: Fördelningen av antal (och andel) parksoffor i Östersunds kommun under 

sommartid respektive vintertid. Exklusive fasta soffor i bussvindskydd, på Stortorget och 

gradänger vid GIII samt bänkar som inte tillhör kommunen (Teknisk förvaltning). Samt 

befolkningen 70 år och äldre fördelat på kommundelsområden (SCB). 

Det har sedan förra årets redovisning köpts in tio stycken fasta soffor med armstöd till 

Lugnvik, som kommer att sättas upp under våren 2011. Dessutom har det köps in 

handikappanpassade bänkbord och stockbänkar som skall ställas ut längs Odensalabäcken 

(Teknisk förvaltning). 

Offentliga toaletter finns vid Sjötorget, Badhusparken, Parkeringshuset, Biblioteksgatan, 

busstorget och i Brunflo (Samhällsbyggnad). 

Kommentarer 

Tabellen visar hur placeringen av parksoffor är fördelade i kommunen och hur de är fördelade 

i förhållande till hur många personer 70 år och äldre som bor i kommundelarna. För många 

äldre och personer med funktionsnedsättning kan soffor och deras placering vara avgörande 

för att kunna röra sig utomhus. 

Av tabellen framgår att knappt en tredjedel av sofforna finns kvar ute även på vintern. Det är 

anmärkningsvärt eftersom det under vinterförhållanden är ett ännu större behov av soffor för 

att dessa målgrupper ska kunna röra sig ute. Tabellen visar också att på Frösön exempelvis 

bor en femtedel av andelen 70+ i kommunen, men endast 11-13 % av sofforna finns där. På 

Frösön finns också populära promenadområden med kuperad terräng som skulle gynnas av 

parksoffor. 

Hur sofforna placeras beror på hur förutsättningar för gång ser ut i området. Många områden, 

framförallt i kommunens ytterområden, är mer uppbyggda för bilanvändning. 

50



UTKAST 2011-01-21 

Offentliga toaletter, som också är en förutsättning för många för att kunna vistas ute, finns på 

sex platser i kommunen. Kan skyltar i centrum, exempelvis på Stortorget, visa var närmaste 

toalett finns? 


Utglesning av servicepunkter i städer har en lång rad negativa effekter på hälsan. Flera studier 

visar att detta i allmänhet får negativa konsekvenser för den fysiska aktiviteten. Människor 

som bok i samhällen med hög täthet promenerar mer, väger mindre och har mindre risk för att 

bli feta eller att utveckla högt blodtryck, än människor som bor i utglesade samhällen, 

oberoende av socioekonomiska faktorer (Faskunger, 2008b). 

I Östersund 

År 2000 

År 2009 

Figur 35: Bostadsområden med mindre än 600 meter till närmaste livsmedelsbutik, 

fågelvägen 2000 och 2009 (samhällsbyggnad). 

51



UTKAST 2011-01-21 

År 2000 fanns det 20 livsmedelsbutiker och 80 % bodde inom 600 meter från en butik. Nio år 

senare (2009) fanns det 14 livsmedelsbutiker i Östersund stad och 57 % av stadsbefolkningen 

bodde inom 600 meters avstånd från en butik. Det innebär att ca 10.000 personer har förlorat 

sin närbutik under de senaste 10 åren (samhällsbyggnad). 

Kommentarer 

På en tioårsperiod har andelen personer med närhet till en livsmedelsbutik minskat från 80 % 

till 57 %. Utvecklingen med nedlagda närbutiker har dock pågått under en betydligt längre 

period än 10 år. Under senaste tioårsperioden har bl.a. Lugnvik, Körfältet och Lillsjön mist 

sina närbutiker, medan större livsmedelsaffärer etablerats i Lillänge och på stadsdel norr. 

Konsekvenser av detta kan bl.a. vara en minskad fysisk aktivitet och en ökad bilanvändning. 

Det kan också innebära en avsaknad av en social mötesplats för många. För många äldre och 

personer med funktionsnedsättning i områden som saknar närbutik kan det vara svårt eller 

omöjligt att handla själva. Lokala servicefunktioner är ofta beroende av varandra och att en 

livsmedelsbutik läggs ner kan därför också leda till att andra servicefunktioner i området 

lägger ner. 


Prom enader i hemtjänsten 

25 

20 

15 

% 

10 

14 

18 18 

22 

18 

5 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

Figur 36: Andel personer över 65 år, boende i eget boende, med någon form av 

hemtjänstinsats, som beviljats stöd för att komma ut på promenader vid minst ett tillfälle i 

veckan (Vård- och omsorgsförvaltningen). 

Antalet personer med promenad som beviljad insats är 310 (Vård- och omsorgsförvaltningen). 

Kommentarer 

Inom vård- och omsorgsförvaltningen pågår ett projekt för att förebygga fallolyckor, där 

fysisk aktivitet är en del i arbetet. Stödet för promenader har minskat något sedan 2009 och 

orsaker till det är bl.a. att det är fler som blivit äldre och sämre och därmed inte orkar med 

promenader. Promenader kan också ingå i andra former av stöd, exempelvis social samvaro. 

Flera av dem som är i behov av stöd saknar hiss, vilket därmed försvårar att de kommer ut. 

Det har gjorts en uppdatering av vilka biståndsbeslut som är aktuella, vilket också kan vara en 

av orsakerna till minskningen. Flera brukare tackar nej till stöd för promenader. Inom 

hemtjänsten lyfter man ett behov av att utveckla arbetsmetoder för hur de kan erbjuda stöd 

och hjälp på ett bra sätt. 

52



MÅLOMRÅDE 10 


UTKAST 2011-01-21 

Målområde 10 

Maten har en avgörande betydelse för 

hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan 

och välbefinnandet och är en 

förutsättning för en positiv 

hälsoutveckling. Goda matvanor, i 

kombination med framförallt fysisk 

aktivitet, kan förebygga en rad 

hälsoproblem exempelvis hjärtkärlsjukdomar, 

typ 2-diabetes, stroke, 

sjukdomar i rörelseorganen, vissa 

cancerformer och även psykisk ohälsa. 

Många av vår tids folkhälsoproblem har 

samband med maten (FHI, 2010). 


Matvanor 


Matvanor 

Kosten är av stor betydelse för välbefinnandet. En välnärd kropp orkar prestera såväl fysiskt 

som mentalt och hålla ut längre än en hungrig eller undernärd. Både äldre och yngre 

människor kan bli deprimerade om de äter för lite. Sjukdomar och bristsymtom kan uppstå 

eller förvärras om kroppen saknar de byggstenar och bränsle som behövs för underhåll och 

reparationer. Man kan vara överviktig men ändå undernärd. Regelbundna måltider spridda 

under dygnet ger jämnt näringsupptag och då mår vi bättre med färre humörsvängningar och 

sötsug, som ofta är hunger (Livsmedelsverket). I Sverige har barns matvanor förbättrats, fler 

äter frukt och grönsaker medan konsumtionen av läsk och godis har sjunkit markant under 

senare år (Socialstyrelsen, 2009). 

I Östersund 

25 

Äter frukt och grönt 5 gånger/dag 

20 

15 

% 6 

man 

kvinna 

10 

5 

11 

3 

12 

2 

12 

4 

8 

0 

16-29 30-44 45-64 65-84 

53



UTKAST 2011-01-21 

Figur 37: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som uppger att de äter frukt och 

grönsaker fem gånger per dag eller mer (Hälsa på lika villkor, 2010). 

En större andel kvinnor (11 %) än män (4 %) äter frukt och grönt fem gånger per dag eller 

mer. 

Befolkningen i Lit (4 %) äter frukt och grönt fem gånger per dag eller mer i något mindre 

utsträckning än genomsnittet i kommunen (7 %). 

60 % uppger att de vill öka sitt intag av frukt och grönsaker. 

Kommentarer 

Det är få som äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag, särskilt av männen där 

endast 4 % äter så mycket frukt och grönt. Är kvinnor i allmänhet mer hälsomedvetna än 

män? Samtidigt vill 60 % av de tillfrågade öka sitt intag, vilket är mycket positivt. En 

majoritet av befolkningen vill öka sitt frukt- och gröntintag. Hur kan kommunen stimulera 

det? 


Regelbundna matvanor 

100 

80 

9496 

9293 

75 

70 70 

65 

9899 

9492 

76 

69 

8180 

98 98 9899 

97 

92 9592 

% 

60 

40 

pojkar 

flickor 

20 

0 

6- 

åringar 

åringar 

åringar 

åk 1 

gymn. 

6- 

åringar 

10- 

14- 

10- 

åringar 

14- 

åringar 

åk 1 

gymn. 

6- 

åringar 

10- 

åringar 

14- 

åringar 

åk 1 

gymn. 

Äter frukost Äter lunc h Äter middag 

Figur 38: Andel elever som varje skoldag äter frukost, lunch och middag (Hälsosamtal i 

skolan, 2009). 

Av 6- och 10-åringarna äter nära 100 % frukost, lunch och middag minst tre till fyra skoldagar 

i veckan. Av 14-åringarna och eleverna i åk 1 på gymnasiet äter mellan 80–88 % frukost 

minst 3-4 skoldagar i veckan, och mellan 92-97 % äter lunch minst tre till fyra skoldagar i 

veckan. 

Kommentarer 

Mönstret för elevers matvanor har sett likadant ut de senaste åren, där de yngre eleverna 

regelbundet äter frukost, lunch och middag dagligen, medan en stor andel av de äldre eleverna 

hoppar över frukosten och/eller lunchen någon gång i veckan. De allra flesta äter dock lunch 

minst tre till fyra skoldagar i veckan. För killar 14 år har andelen som äter lunch varje skoldag 

minskat från 83 % till 69 % senaste året. En orsak till minskningen skulle kunna vara den 

54



UTKAST 2011-01-21 

vegetariska dagen som införts under det senaste året. Den vegetariska dagen har fått mycket 

kritik från många elever, menar elevhälsan. Många elever hoppar över lunchen den dagen och 

många av dem som äter tar mindre mat än vanligt. På gymnasiet serveras sedan tidigare alltid 

en vegetarisk rätt varje dag som alternativ. Det är också många som hoppar över frukost eller 

lunch när de har håltimme som ger sovmorgon. 

Elevhälsan anser att skolmaten överlag har blivit mer attraktiv, men att det beror på vem som 

tillagar den. Det finns fortfarande en hel del klagomål från eleverna på vissa rätter. Miljön är 

fortfarande bullrig och stressig för många klasser, som ska äta på kort tid. Det finns också ett 

kompistryck på vissa skolor att välja bort lunchen om det finns närliggande kiosker och 

affärer. Hur kan Östersund som mathuvudstad komma skolan till del? 


Överviktiga personer har en ökad risk för att drabbas av diabetes och hjärt- och 

kärlsjukdomar. Man har beräknat att personer med fetma har i genomsnitt 6-7 år kortare 

livslängd jämfört med normalviktiga (Socialstyrelsen, 2009). Andelen barn och vuxna med 

övervikt och fetma verkar ha avstannat under 2000-talet, men den är fortfarande historiskt sett 

hög. Det finns tydliga skillnader mellan högutbildade med god ekonomi och lågutbildade med 

dålig ekonomi när det gäller matvanor, övervikt och fetma (FHI, 2010a). 

Fetma under förskoleåldern har tidigare inte ansetts vara något problem. Man menade att 

runda barn brukade springa av sig sin övervikt när de började leka utomhus. Underlaget för 

detta påstående är idag osäkert. Fetma vid 4 och 5 års ålder innebär kraftigt ökad risk för 

fetma också vid 10 års ålder. En amerikansk studie visar att överviktiga tonåringar som regel 

förvärvat sin övervikt redan före 5 års ålder (12). Det är visat att förekomsten av övervikt och 

fetma är högre på landsbygd och i glesbygd än i tätort (Jämtlands läns landsting, 2009). 

I Östersund 

Övervikt och fetma 

100 

80 

% 

60 

40 

11 

16 

19 

fetma 

övervikt 

20 

4 6 

52 

14 

52 

34 

20 19 

23 

0 

man kv inna man kv inna man kvinna 

16-29 30-44 45-64 

Figur 39: Andel personer 16-64 år i Östersunds kommun som har övervikt (BMI 25-29,9) 

eller fetma (BMI 30-) (Hälsa på lika villkor, 2010). 

En större andel personer med funktionsnedsättning (58 %) har övervikt eller fetma jämfört 

med övriga befolkningen (46 %). 

55



UTKAST 2011-01-21 

En större andel av männen (54 %) har övervikt eller fetma jämfört med kvinnorna (43 %). 

En betydligt mindre andel personer i åldern 16-29 år (25 %) har övervikt eller fetma jämfört 

med de övriga åldersgrupperna (51-59 %) 

En större andel av befolkningen i Lit (58 %) har övervikt eller fetma än genomsnittet i 

kommunen (49 %). 

Sedan 2006 har andel personer med fetma totalt sett ökat. Övervikten har ökat för kvinnor 16- 

29 år och fetman har främst ökat för kvinnor 45-64 år i Östersund. 

Kommentarer 

En viss ökning av övervikt och fetma har skett sedan 2006 i Östersund. För den yngsta 

åldersgruppen har en fjärdedel övervikt eller fetma, jämt fördelat på kvinnor och män. I 

åldersgrupperna 30-64 har mer än hälften övervikt eller fetma, och det är betydligt vanligare 

hos män än kvinnor. Det innebär stora hälsorisker med övervikt och fetma som ofta kommer i 

skymundan av en utseendefixering. 

Den äldsta åldersgruppen 65-84 år har inte redovisats eftersom att andra gränsvärden används 

för personer över 70 år, och viss övervikt kan t.o.m. ha en skyddande effekt för äldre. För 

äldre är istället undervikt och undernäring de största problemen. Även om törst och 

hungersignaler avtar när man bli äldre så har kroppen samma näringsbehov, men kunskapen 

hos äldre, anhöriga och vården saknas ofta. När insatser väl sats in är det ofta allt för sent och 

irreversibel viktnedgång har skett (Vård- och omsorgsförvaltningen). 


Övervikt och fetma 

25 

20 

18 

21 21 

20 

18 

19 

15 

% 

10 

2007 

2008 

2009 

5 

0 

pojkar flic kor pojkar flic kor pojkar flic kor 

6-åringar 10-åringar 14-åringar 

Figur 40: Andel elever i Östersunds kommun som har övervikt eller fetma (beräknat efter 

ålders- och könsspecifika gränser som gäller för BMI * hos barn) (Hälsosamtal i skolan, 2007- 

2009). 

* Den metod som bäst avspeglar mängden kroppsfett är kroppsmasseindexet BMI (body mass index), som 

utrycker kroppsvikten i relation till personens längd. En allvarlig svaghet med BMI är dock att måttet inte skiljer 

på fett- och muskelmassa. Därför är också midjeomfånget ett viktigt mått för att spegla bukfetma, som har ett 

starkt samband med ökad sjuklighet (Socialstyrelsen, 2005). 

56



UTKAST 2011-01-21 

6-åringar 

10- 

åringar 

14- 

åringar 

pojkar Flickor pojkar flickor pojkar flickor 

övervikt 12 17 15 15 14 16 

Fetma 6 4 6 5 4 3 

(Ska bakas in i figuren ovan) 

Flickor 

Pojkar 

Födelseår 2004 2005 2004 2005 

Övervikt 13,3 % 13,0 % 9,4 % 9,7 % 

Fetma 2,3 % 2,8 % 2,1 % 2,3 % 

Tabell 5: Andel 4-åringar i Jämtlands län med övervikt och fetma (Jämtlands läns landsting, 

2009). 

Kommentarer 

Andelen med övervikt eller fetma ligger relativt konstant runt 20 % av barnen i åldern 6-14 år. 

Det går inte att se några direkta trender under den treårsperiod som visas i figuren. Även 

sammanställning av övervikt-/fetmasituationen bland länets 4-åringar visar en oförändrad 

situation de senaste två åren. Övervikten och fetman bland barn i kommunen ligger på ungefär 

samma nivå som landet där 15-20 % av alla barn är överviktiga och 3-5 % är feta. Övervikt 

och fetma har idag normaliserats och många föräldrar är inte medvetna om att deras barn är 

överviktiga, eftersom det är så vanligt. Förekomsten av övervikt och fetma är direkt kopplat 

till matvanor och fysisk aktivitet. 

57



UTKAST 2011-01-21 

Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 

MÅLOMRÅDE 11 

Målområde 11 

Bruket av beroendeframkallande medel 

liksom spelberoende påverkar hälsan. De 

övergripande målen för samhällets 

insatser inom dessa områden är: 

- Minskat bruk av alkohol och tobak 

- Ett samhälle fritt från narkotika och 

dopning 

- Minskade skadeverkningar av 

överdrivet spelande. 


Tobaksvanor 

Alkoholvanor 




Tobaksvanor 

Tobaksrökningen är den största enskilda riskfaktorn för sjukdom och förtida död. Alla som 

röker skadas av sin rökning och rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem. 

Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade 

livslängd. 

Snusning är ett omdebatterat tobaksbruk där den vetenskapliga forskningen länge varit 

eftersatt. En sammanställning av all tillgänglig forskning visar dock att snus är 

cancerframkallande, de starkaste indicierna finns för bukspottkörtelcancer. Snus ökar även 

risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar och stroke och orsakar skador i munnen bland annat i 

form av skadade slemhinnor och frilagda tandhalsar (FHI). 

I Östersund 

Dagligrökare 

50 

40 

30 

% 

20 

10 

0 

5 

9 

3 

15 

11 

13 

9 9 

16-29 30-44 45-64 65-84 

man 

kvinna 

Figur 41: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som röker dagligen (Hälsa på lika 


Det är en något större andel kvinnor (12 %) som röker dagligen jämfört med männen (8 %). 

58



UTKAST 2011-01-21 

Det är störst andel dagligrökare i åldersgruppen 45-64 år (14 %) jämfört med de övriga 

åldersgrupperna (7-9 %). 

Det är en större andel dagligrökare i Torvalla (15 %) än genomsnittet i kommunen (10 %). 

Det verkar som att rökningen minskat något sedan 2006, men det finns inga signifikanta 

skillnader i resultaten för Östersund, förutom för män 16-29 år där rökningen minskat. 

I Sverige är 13 % av kvinnorna och 12 % av männen dagligrökare. 

Kommentarer 

Tobaksbruket i Sverige har minskat under de senaste åren. Höjd skatt på tobak och ny 

lagstiftning för rökfria miljöer är två åt gärder som har bidragit till minskningen. Det är 

positivt att rökningen verkar gå åt samma håll även i Östersund. Östersund har något färre 

dagligrökare än genomsnittet i Sverige, framförallt för männen, vilket kan bero på att en 

större andel snusar istället. Mönstret i Östersund följer annars resten av Sverige där det främst 

är kvinnor i medelåldern som är den vanligaste rökaren. Socioekonomiska faktorer spelar stor 

roll för rökningen, vilket troligen är en förklaring till de höga siffrorna i Torvalla. 

Dagligsnusare 

50 

40 

30 

% 

20 

10 

0 

31 

25 

22 

6 

14 

12 

11 

0 

16-29 30-44 45-64 65-84 

man 

kvinna 

-10 

Figur 42: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som snusar dagligen (Hälsa på lika 


Det är en betydligt större andel män (24 %) som snusar dagligen jämfört med kvinnor (7 %). 

I Sverige är 20 % av männen och 4 % av kvinnorna dagligsnusare. 

Kommentarer 

Bilden för dagligsnusare ser ungefär likadant ut som den gjorde 2006. Östersund har en större 

andel både kvinnor och män som snusar jämfört med genomsnittet i Sverige. 

59



UTKAST 2011-01-21 


Elevers tobaksvanor 

25 

20 

15 

% 

10 

5 

0 

23 

21 

15 

9 

4 

3 

0 

1 

röker snusar röker snusar röker snusar röker snusar 

pojkar flickor pojkar flickor 

2007 

2008 

2009 

14-åringar 

åk 1 gymn. 

Figur 43: Andel elever som röker respektive snusar någon gång i månaden eller oftare 

(Hälsosamtal i skolan). 

Elever som röker 

25 

20 

19 

22 

15 

% 

10 

8 

9 

11 

12 

14 

pojkar 

flickor 

5 

5 

0 

åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 

Figur 44: Andel elever i åk 6 till 9 som uppger att de röker någon gång i månaden eller oftare 

(UHU, 2010). 

Av eleverna i åk 6-9 svarar 72 % att de aldrig rökt i UHU-enkäten. 

60



UTKAST 2011-01-21 

Elever som snusar 

25 

20 

15 

% 

10 

5 

0 

10 

5 

5 5 

4 

3 

2 

1 


pojkar 

flickor 

Figur 45: Andel elever i åk 6 till 9 som uppger att de snusar, mindre än en gång i veckan eller 

oftare (UHU, 2010). 

Enligt LUPP-undersökningen, som gjordes höstterminen 2009, svarade 11 % av pojkarna och 

13 % av flickorna i åk 8 att de rökt cigaretter någon gång i månaden eller oftare (LUPP, 

2009). 

5 % av pojkarna och 3 % av flickorna i åk 8 svarade att de snusade någon gång i månaden 

eller oftare (LUPP, 2009). 

Kommentarer 

De olika undersökningarna skiljer sig åt i resultaten kring hur många som röker, från att vara 

några enstaka elever 14 år (motsvarar åk 8) enligt hälsosamtalen till uppemot var femte tjej i 

åk 8 enligt UHU-enkäten. De flesta av hälsosamtalen, liksom LUPP-enkäten, görs under 

hösten, medan UHU-enkäten görs i början på vårterminen, vilket kan göra en viss skillnad i 

resultaten. Enligt UHU-enkäten som visar på flest rökare är det ändå 72 % som svarar att de 

aldrig rökt, vilket är den stora majoriteten och därför borde lyftas fram mer som norm. 

Enligt elevhälsan och hälsosamtalen har rökningen generellt minskat i de flesta senareskolor. 

Många skolor har jobbat aktivt genom tobakspolicyer och engagerat föräldrar mm, vilket 

verkar ha gett resultat. 

Rökningen är en tidig indikator på andra riskbeteenden och kan bl.a. hänga ihop med skolk. 

Det handlar också ofta om ett socialt tryck från andra ungdomar och en statusfråga, vilket kan 

innebära att många av dem som röker är samlade i grupper på enskilda skolor. Enligt 

ungdomsrådet röks det mycket på gymnasiernas skolgårdar. Det finns också tydliga mönster 

på vilka gymnasieprogram som det röks mest, t.ex. barnoch fritidsprogrammet, där många 

kommer att arbeta med barn och fungera som förebilder. 

Föräldrars tobaksvanor 

Andel av de gravida 2009 i vecka 32 som rökte i: 

Torvalla 6,9 % 

Odensala 3,6 % 

Zäta-huset 4,3 % 

61



UTKAST 2011-01-21 

Frösön 0,4 % 

Lugnvik 1,4 % 

Lit 2,0 %. 

(Föräldra-Barnhälsan, JLL) 

I stort sett alla sexåringarna i hälsosamtalet svarade att vuxna aldrig eller sällan röker inomhus 

där de bor. Av tioåringarna svarade 95 % att vuxna aldrig eller sällan röker inomhus där de 

bor. 

Av blivande mödrar i Östersunds kommun 2009 var det: 

• 9 % som snusade tre månader innan graviditeten 

• 3,8 % som snusade vid inskrivning till mödrahälsovården, och 

• 2,9 % som snusade i graviditetsvecka 32 (Föräldra-Barnhälsan, JLL). 

Kommentarer 

Många blivande mödrar lyckas sluta röka eller snusa vid graviditet. Det är ett bra tillfälle då 

de flesta har stor motivation att förändra sitt beteende. Huruvida man röker i graviditeten 

skiljer sig åt i de olika kommundelsområdena där Torvalla har flest rökande gravida och 

Frösön nästan ingen alls. 

Alkoholvanor 

Omfattande alkoholkonsumtion återfinns bland de fem största riskfaktorerna för förlorade 

friska levnadsår, enligt WHO:s beräkningar. Under de senaste 10 åren har den uppskattade 

totala alkoholkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 30 procent och mellan 5 och 10 procent 

av befolkningen beräknas vara alkoholberoende. Hög alkoholkonsumtion ger på sikt allvarliga 

medicinska skadeverkningar och förknippas med sjukdomar och tillstånd som lever- och 

bukspottskörtelcancer samt högt blodtryck. Vidare ökar risken för nedsatt psykisk hälsa, 

alkoholpsykoser och självmord. Antalet unga som vårdats för alkoholrelaterade diagnoser 

ökar. Alkohol är en starkt bidragande faktor för skador, olycksfall och dödsfall som 

drunkningsolyckor, trafikskador, självmord och skador orsakade av våld (SKL m.fl. 2009a). 

62



UTKAST 2011-01-21 

I Östersund 

Riskabla alkoholvanor 

50 

40 

% 

30 

20 

26 

25 

man 

kvinna 

10 

0 

16 

4 

13 

4 

1 

7 

16-29 30-44 45-64 65-84 

Figur 46: Andel personer 16-84 år i Östersunds kommun som har riskabla alkoholvanor 

enligt indexberäkning * (Hälsa på lika villkor, 2010). 

Det är en större andel män (15 %) som har riskabla alkoholvanor jämfört med kvinnorna (9 

%). 

En större andel unga personer (16-29 år) (26 %) har riskabla alkoholvanor jämfört med övriga 

åldersgrupper (2-12 %), vilket är ungefär samma nivå som rikssnittet för åldersgruppen 16-29. 

Kommentarer 

En stor andel unga, runt en fjärdedel, har en riskkonsumtion av alkohol. Att i ung ålder skaffa 

sig ett riskbruk ökar risken för ett alkoholberoende och alkoholrelaterade skador. 

Universitetsstäder har ofta en stark dryckeskultur bland sina studenter. 

* Kvinnor: att dricka alkohol 2-3 gånger per vecka, vanligtvis 1-2 ”glas” per gång men minst 6 ”glas” vid ett och 

samma tillfälle en gång per vecka 

Män: att dricka alkohol 4 gånger per vecka, vanligtvis 3-4 ”glas” men minst 6 ”glas” vid ett och samma tillfälle 

en gång per vecka 

Med ett ”glas” menas t ex 1 burk folköl, 10-15 cl rödvin eller 4 cl whisky (Hälsa på lika villkor, 2006). 

63



UTKAST 2011-01-21 


Ungdom ars alkoholvanor 

100 

80 

% 

60 

40 

45 42 

2007 

2008 

2009 

20 

0 

2 3 

pojkar flickor pojkar flic kor 

14-åringar 

åk 1 gy mn. 

Figur 47: Andel elever som dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare (Hälsosamtal i 

skolan). (14-åringarna går i åk 8.) 

Av eleverna 14 år svarade 61 % att de aldrig druckit alkohol. I åk 1 på gymnasiet var det 22- 

23 % som aldrig druckit alkohol (Hälsosamtal). 

Någonsin druckit sig berusad 

50 

40 

33 

39 

30 

% 

20 

10 

12 

8 

15 16 

14 

27 

pojkar 

flickor 

0 


Figur 48: Andel elever som uppger att de någonsin druckit så mycket alkohol så att de blivit 

riktigt berusade (UHU, 2010). 

Enligt LUPP-undersökningen, som gjordes höstterminen 2009, svarade 77 % av pojkarna och 

73 % av flickorna i åk 8 att de aldrig dricker alkohol i form av 

starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit. 

9 % av pojkarna och 12 % av flickorna i åk 8 svarade att de dricker alkohol någon gång i 

månaden eller oftare (LUPP, 2009). 

Cirka 5 % av eleverna i åk 8 svarar att får dricka alkohol för sina föräldrar, medan 24 % inte 

vet om de får dricka alkohol för sina föräldrar (LUPP, 2009). 

64



UTKAST 2011-01-21 

Det vanligaste sättet att få tag på alkohol för elever i åk 8 är enligt LUPP-enkäten från 

kompisar eller kompisars syskon. 

Kommentarer 

De olika undersökningarnas frågor skiljer sig åt och det är därför svårt att jämföra resultaten. 

Enligt UHU-enkäten finns elever med i statistiken om de druckit sig berusade en gång, medan 

hälsosamtalen frågar om eleverna regelbundet dricker alkohol, vilket verkar vara betydligt 

färre. UHU-enkäten visar också att mellan 8-12 % av eleverna i åk 6 (21 pojkar och 16 flickor 

enligt enkäten) har druckit sig berusade, vilket pekar på en väldigt tidig alkoholdebut för 

dessa. 

Det finns en attityd bland många vuxna att det hör till att dricka alkohol i tonåren, vilket visar 

sig i LUPP-enkäten där några menar att de får lov och en fjärdedel av eleverna inte vet om de 

får lov att dricka alkohol eller inte. Samtidigt är det drygt 60 % av 14-åringarna som aldrig 

druckit alkohol enligt hälsosamtalen och ännu fler enligt LUPP, vilket borde lyftas upp mer 

och fungera som den norm det faktiskt är. 


Flera tillänglighetsbegränsande metoder och åtgärder har fått stor spridning på regional och 

lokal nivå de senaste fem åren. De samlade tillgänglighetsbegränsande åtgärderna har dock 

inte kunnat motverka att vi totalt sett fått en ökad tillgänglighet till alkohol de senaste fem 

åren. Faktorer bakom utvecklingen är bland annat ökad köpkraft, billigare alkohol, handel 

med alkohol över Internet och fler serveringstillstånd (FHI, 2010a). 

Antal försäljningsställen av öl, tobak och läkemedel i Östersunds kommun (2010.12.31): 

Öl 35 

Tobak 56 

Läkemedel 47 

(Tillståndsenheten) 

Serveringstillstånd 

35 

30 

30 

Antal per 10.000 

25 

20 

15 

10 

12 

14 

5 

0 


Figur 49: Antal serveringstillstånd per 10.000 invånare över 15 år (2009.12.31) (FHI, 

Kommunala basfakta). 

65



UTKAST 2011-01-21 

Försäljning på systembolateg 

10 

8,7 8,8 

liter 100 %-ig alkohol/inv. 

8 

6 

4 

2 

0 

5,7 

Ös tersund Jämtland Riket 

Figur 50: Försäljning på Systembolaget i antal liter 100 %-ig alkohol per invånare över 15 

år (2009.12.31) (FHI, Kommunala basfakta). 

Kommentarer 

Nyligen infördes försäljning av receptfria läkemedel på andra ställen än bara apoteket. I 

kommunen är det 47 (20101231) försäljningsställen som nu säljer receptfria läkemedel. Detta 

är en bra service för många men innebär också en större risk för missbruk. Fältarbetsgruppen 

stöter på läkemedel bland ungdomar och de menar att en del tjejer överdoserar alvedon. 

Alvedon är lätt att få tag på och finns tillgängligt på många sätt. 

Antalet serveringstillstånd per 10.000 invånare är något lägre i Östersund än genomsnittet i 

Sverige. Åre däremot är mycket tätt på serveringsställen, vilka till viss del kan ses även vara 

tillgängliga för östersundsborna. 

Östersund har däremot en hög försäljning på systembolaget jämfört med riket. End el av 

denna försäljning står norska turister för, men då systembolaget är en av de viktigaste källorna 

till alkohol är den ändå relevant att presentera. Försäljningen på systembolaget har ökat 

mycket kraftigt under de senaste tio åren, främst försäljningen av öl och vin. Det är inte känt 

vilka de huvudsakliga köparna är, om alkoholen huvudsakligen dricks i Östersund eller hur 

mycket av den som langas vidare till ungdomar. 


Flera faktorer tyder på att bruket av narkotika ökar i Sverige, trots ökade åtgärder för att 

begränsa tillgängligheten (FHI, 2010a). Narkotikamissbruk medför, liksom alkoholmissbruk, 

kraftigt ökade risker för skador av olika slag. Skadorna kan vara medicinska eller sociala och 

de kan vara akuta eller uppstå först efter en längre tids missbruk (FHI, 2008) 

I Östersund 

Enligt LUPP-undersökningen (2009) hade ingen av tjejerna i åk 8 använt hasch, marijuana 

eller annan narkotika. 4 % av pojkarna i åk 8 hade använt hasch eller marijuana och 6 % hade 

använt annan narkotika. 

66



UTKAST 2011-01-21 

Kommentarer 

Fältarbetsgruppen beskriver att drogen spice var väldigt vanlig innan den narkotikaklassades 

för något år sedan. Sedan dess har det istället tillkommit många andra varianter av drogen, 

som ännu inte är narkotikaklassade. Fler har också börjat röka cannabis istället . 


Brott mot alkohol- och narkotikastrafflagen 

De flesta brott mot alkohollagen sker under andra kvartalet på året. Under de tre första 

kvartalen anmäldes enligt polisens statistik 114 brott mot alkohollagen 2010 jämfört med 185 

brott under samma period år 2009. De allra flesta brotten anmäldes i samband med Valborg, 

skolavslutning och student (Polismyndigheten Jämtlands län). 

Vad gäller anmälningar om brott mot narkotikastrafflagen är det något vanligare under det 

första kvartalet. De allra flesta anmälningar gäller personer över 18 år, med några undantag. 

Under de tre första kvartalen anmäldes enligt polisens statistik 231 brott mot 

narkotikastrafflagen 2010 jämfört med 247 brott 2009 (Polismyndigheten Jämtlands län). 

Kommentarer 

Anmälningarna för brott mot alkohol- och narkotikastrafflagen har minskat sedan samma 

period under 2009. Det är svårt att säg om detta är en faktisk minskning av problemen eller 

om det beror på andra faktorer, t.ex. polisens resurser och satsningar. Det är stor 

koncentration på alkoholbrott under vår- och sommarmånaderna vilket sammanfaller med 

flera större högtider som valborg, skolavslutning och student. För narkotikabrotten finns inte 

alls samma fördelningsmönster. Vad gäller brott mot narkotikastrafflagen kan det finnas ett 

stort mörkertal då flera av de droger som används inte klassas som narkotika och inte heller 

ger utslag för det. 

Socialförvaltningens statistik saknas detta år p.g.a. byte av verksamhetssystem. 

67



UTKAST 2011-01-21 

Ordlista 

Be stämningsfaktor: Varje faktor som påverkar hälsotillståndet eller andra karakteristiska som 

studeras (Janlert, 2000). 

Folkhälsa: Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av 

hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör 

också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Janlert, 2000) . 

Hälsa: Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, 

psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. Hälsa ses också 

som en resurs för en handlande människa att nå ”något annat” (Medin & Alexanderson, 2000). 

Indikator: Ett förhållande eller ämne som används som markör för ett visst annat förhållande, t.ex. 

utbildning som indikator på socioekonomisk position eller lackmuspapper för fastställande av en 

lösnings surhetsgrad (Janlert, 2000). –Basindikator: Några av indikatorerna som tagits fram av FHI 

och Sveriges kommuner och landsting till välfärdsbokslut benämns basindikatorer då dessa är 

strategiskt viktiga. 

Psykisk hälsa: är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor 

upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och 

uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. 

Psykisk ohälsa: används idag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och 

psykisk sjukdom. 

Psykiska besvär: beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psyksik obalans eller symtom 

som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och 

omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att 

diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfresande livvssituation. 

Välfärd: En samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors 

välfärd som regel bygger på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, 

arbetsförhållanden etc. (Nationalencyklopedin). 

Referenser 

Böcker, publikationer, rapporter 

• Barnombudsmannen rapporterar BR2007:04. Upp till 18 –fakta om barn och ungdom. 

• Danielsson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Statens 

folkhälsoinstitut. Rapport 2006:10. 

• Jämtlands läns landsting, 2009. Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län, 

2009 

• Faskunger J. (2008a). Barns miljöer för fysisk aktivitet –samhällsplanering för ökad fysisk 

aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Statens folkhälsoinstitut. 

• Faskunger J. (2008b).Samhällsplanering för ett aktivt liv – fysisk aktivitet, byggd miljö och 

folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut. 

68



UTKAST 2011-01-21 

• Hållbarhetsrådet. (2006). Gör din kommun hållbar! Till dig som vill få en introduktion 

till lokala verktyg och arbetsmetoder för hållbar utveckling. 

• Räddningsverket. (2003). Fallolyckor bland äldre –samhällets direkta kostnader. 

• Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010. 

• Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. 

• Socialstyrelsen. (2006). Social rapport 2006. 

• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2010a). Folkhälsopolitisk rapport 2010 Framtidens 

folkhälsa – allas ansvar. 

• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2010b). Samtal om sexualitet. STI (sexuellt överförda 

infektioner) och oönskad graviditet – förebyggande insatser och behov. 

• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2008). Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007. 

Rapport om det förebyggande arbetet mot alkohol-, narkotika- och tobaksproblem i 

Sverige under 2007. 

• Statens folkhälsoinstitut (FHI).(2007) Utemiljöns betydelse -för äldre och funktionshindrade 

vis särskilda boenden. 

• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2006a). Att göra det möjliga. -Att skapa trygghet i skolan och 

stärka det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet. 

• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2005a). Folkhälsopolitisk rapport 2005. 

• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2005b). Särbehandlad och kränkt – en rapport om 

sambanden mellan diskriminering och hälsa. 

• Statens offentliga utredningar. (SOU). (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – 

Analyser och förslag till åtgärder. SOU 2006:77. 

• Sundell, K. El-Khouri, B. & Månsson, J. (2005). Elever på vift. Vilka är skolkarna? 

Stockholms stadsledningskontor. FOU-rapport 2005:15. 

• Sveriges kommuner och landsting (SKL), Statens folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen. (2009a) 

Öppna jämförelser 2009 –Folkhälsa. 

• Sveriges kommuner och landsting (SKL). (2009b). Att förklara kommunala skillnader i 

fallskada bland äldre – en kunskapssammanställning. 

• Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2009b). Fallolyckor bland äldre. En samhällsekonomisk 

analys och effektiva preventionsåtgärder. 

• Westring Nordh M. & Söderback J. (2010). Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i 

Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. FOU Jämt. 

Webbsidor 

• Livsmedelsverket: www.livsmedelsverket.se 

• Skolverket: www.skolverket.se 

• Statens folkhälsoinstitut (FHI): www.fhi.se 

• Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF): 

www.oru.se/NCFF/ 

Enkätundersökningar 

LUPP: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. 2009 & 2006. Ungdomsstyrelsen. 

Hälsa på lika villkor. 2006 & 2010. Statens folkhälsoinstitut. 

Hälsosamtal i skolan. 2007, 2008 & 2009. Elevhälsan, barnoch utbildningsförvaltningen. 

UHU: Ungas hälsosamma utveckling. 2010. Mittuniversitetet & barnoch 

utbildningsförvaltningen. 

69



UTKAST 2011-01-21 

Bilaga 2 

Indikatorer kopplade till hållbar utveckling 

och fullmäktiges strategier 

Indikator Målgrupp Folkhälso 

-mål 

Sidhänvi 

s-ning 

Socialt hållbar utveckling 

Befolkningsstruktur * 

Samtliga 

Inkomstnivå* 20-64 år 2 

Tandhälsa 16-84 år 2 

Ohälsotal* 16-64 år 4 

Höftfrakturer Äldre 5 

Parksoffor och offentliga Äldre 9 

toaletter 

Närhet till service Samtliga 9 

Promenader i hemtjänsten Äldre 9 

Strategi 1: Ett barnvänligt Östersund 

Ungdomars inflytande i Åk 8 1 

samhället 

Delaktighet och inflytande i Åk 8 1 

skolan 

Feriepraktik 15-18 år 2 

Självskattad hälsa* Barn och ungdomar, 16-84 

år 

Betyg och behörighet till Åk 9 3 

gymnasieskolan* 

Trivsel i skolan Barn och ungdomar 3 

Barnfattigdom* 0-15 år 3 

Fritid Åk 8 3 

Framtidstro Åk 8 3 

Strategi 2: Ett solidariskt Östersund skapar trygghet 

Valdeltagande 18 + år 1 

Tillit 16-84 år 1 

Diskriminering 16-84 år 1 

Socialt stöd* 

16-84 år, Barn och 

2 

ungdomar 

Trygg miljö 

16-84 år, barn och 

2 

ungdomar 

Orättvis/kränkande behandling Barn och ungdomar 3 

70



UTKAST 2011-01-21 

Strategi 3: Samverkan för livsstilspåverkan och kampen mot droger 

Skolk Barn 3 

Klamydia Samtliga 7 

Fysisk aktivitet* 


9 

ungdomar 

Skolvägar Barn och ungdomar 9 

Matvanor 


10 

ungdomar 

Övervikt/fetma* 


10 

ungdomar 

Tobaksvanor* 

16-84 åt, ungdomar och 11 

föräldrar 

Alkoholvanor* 16-84 år och ungdomar 11 

Tillgänglighet till alkohol Samtliga 11 

Narkotikamissbruk Åk 8 11 

Ekonomiskt hållbar utveckling 

Utbildningsnivå Föräldrar 2 

Arbetssökande * 16-64 år och ungdomar 2 

Indikatorer för den ekologiskt hållbara utvecklingen följs upp i kommunens miljöredovisning. 

* Indikatorn överensstämmer med indikatorer för hållbar utveckling, ur Regeringens skrivelse 

2005/06:126 ”Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar 

utveckling”. 

71

§ 32, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 284/2011 

Revidering av sektorplaner 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 284-2011 

Sektorplanerna är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument för 

verksamheten. I dessa planer anger fullmäktige vilka områden som är prioriterade 

och formulerar inriktningsmål samt övergripande strategier. Flera 

av sektorplanerna börjar bli inaktuella och behöver revideras. Kommunledningsförvaltningen 

föreslår också, med anledning av den senaste tidens 

händelser, att en ny plan upprättas – VA-plan. Kommunledningsförvaltningen 

föreslår en tidplan för arbetet med revidering av sektorplanerna. 





1. En fullmäktigeberedning tillsätts med 5-6 personer för framtagande av 

en ny Plan för Naturvård och parker. 

2. Föreslagen tidplan för revidering av sektorplanerna godkänns i enlighet 

med kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag den 22 februari 

2011. 

3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att fastställa projektdirektiv för respektive 

plan. 

_____ 

Utdrag till alla nämnder med tjänstemannaförslag 



www.ostersund.se

§ 32, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-22 Dnr 284-2011 

Ulla Nordin 


Revidering av sektorplaner 

Sektorplanerna är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument för 

verksamheten. I dessa planer anger fullmäktige vilka områden som är prioriterade 

och formulerar inriktningsmål samt övergripande strategier. Flera 

av sektorplanerna börjar bli inaktuella och behöver revideras. Kommunledningsförvaltningen 

föreslår också, med anledning av den senaste tidens händelser, 

att en ny plan upprättas – VA-plan. Kommunledningsförvaltningen 

föreslår en tidplan för arbetet med revidering av sektorplanerna. 





1. En fullmäktigeberedning tillsätts med 5-6 personer för framtagande 

av en ny Plan för Naturvård och parker. 

2. Föreslagen tidplan för revidering av sektorplanerna godkänns i enlighet 

med kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag den 

22 februari 2011. 

3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att fastställa projektdirektiv för respektive 

plan. 

Bakgrund 

Kommunfullmäktige antog en ny styrmodell 2003 och den 29 januari 2004 

(§ 20) beslutade fullmäktige om ett förtydligande av styrmodellen vad gäller 

vilka övergripande styrdokument/planer som fullmäktige ska besluta om 

och vilka ”planer” respektive nämnd kan besluta om s.k. program. Nämnderna 

beslutar själva vilka styrdokument som upprättas och dessa ska då 

benämnas program. Sektorplanerna utarbetas av fullmäktigeberedningar 

med ca 6-8 personer som utses av fullmäktige och biträds i arbetet av kommunledningsförvaltningen 

samt berörd förvaltning. 

Följande sektorplaner beslutas av kommunfullmäktige: 

Plan för naturvård/park (Naturvårdsplan 1996) 

Plan för idrott, motion och rekreation (antagen 2002) 

Plan för socialtjänsten (antagen 2005) 

Plan för trafik (antagen 2005) 



www.ostersund.se

§ 32, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-22 Dnr 284-2011 

Plan för kultur (antagen 2005) 

Plan för vård och omsorg (antagen 2006) 

Plan för lärande (antagen 2002, reviderad 2008) 

Plan för miljö (innehåller tre dokument: prioriterade miljöaspekter, 

miljöpolicy och inriktningsmål miljö) beslut årligen i mars i samband 

med att budgetdirektiv fastställs. 

Förutom sektorplanerna (som styr innehållet i verksamheten) beslutar kommunfullmäktige 

om andra övergripande styrdokument som regleras i lagstiftningen 

som ex vis översiktsplan, renhållningsordning, taxor m.fl. Kommunens 

tillväxtprogram är också ett övergripande styrdokument som är att 

ses som en plan. 

De sektorplaner som gäller idag finns tillgängliga på kommunens hemsida – 

www.ostersund.se/Om kommunen/Ekonomi och kvalitet/Ekonomi och Styrning/Mål- 

och styrdokument. 

Kommunledningsförvaltningen har i samråd med berörd förvaltning diskuterat 

när gällande sektorplan bör revideras och följande föreslås: 

Plan 

Plan för Vattenförsörjning 

Antagen 

av Kf 

Revideras 

Kommentar 

år 

2011 Ny plan. Ska synkroniseras med arbetet 

med ÖP och US arbete med vattenfrågor 

Plan för Naturvård 

och parker 

1995 2011- 

2012 

Förslag att genomförande får ta mer än 

1 år 

Plan för Kultur 2005 2012 Ny nationell kulturpolitik fr 1 jan 2010 

Ny regional kulturpolitik från ca 2012 

Ny regional kulturplan pågång. Avvakta 

och synkronisera kommunfullmäktiges 

plan med den regionala planen. Bör 

inkludera en Biblioteksplan (måste finnas 

enligt Bibliotekslagen) 

Plan för idrott, 

motion och rekreation 

2002 2012 

Parker med idag – ska lyftas ur 

Plan för Lärande 

Plan för socialtjänsten 

Plan för Vård & 

Omsorg 

Rev 

2008 

2012 Ny läroplan kommer juli 2011 

kommunfullmäktiges plan ska synkroniseras 

med den nya läroplanen 

2005 2013 Ev senare 

2006 2013 Ev senare 

Plan för Trafik 2005 2013 Ev senare 



www.ostersund.se

§ 32, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-22 Dnr 284-2011 

Kommunledningsförvaltningen föreslår att en fullmäktigeberedningar tillsätts 

omgående som får i uppdrag att utarbeta en ny Plan för Naturvård och 

Parker. Varje år görs en ny bedömning vilken plan som ska revideras men 

ovanstående tidplan kan gälla som ledstjärna. 

Kommunstyrelsen beslutade den 17 februari 2011 (dnr 340-2011) att tillsätta 

en fullmäktigeberedning som utarbetar en Plan för kommunens vattenoch 

avloppsförsörjning. Denna plan ska inkludera alternativa lösningar för 

vattenoch avloppsförsörjningen samt dagvattenhanteringen i kommunen. 

Förslaget om att kommunstyrelsen får i uppdrag att fastställa projektdirektiv 

för respektive plan innefattar även Plan för Vattenförsörjningen. 


Bengt Marsh 




Utdrag till alla nämnder med tjänstemannaförslag 



www.ostersund.se

§ 33, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 345/2011 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 345-2011 

Behov av övergripande IT-utredningar utöver befintlig budget 

Det är ett stort tryck på strategisk utveckling av kommunens IT-struktur för 

att kommunen ska utveckla en struktur som är förberedd för morgondagens 

behov och krav. Den centrala IT-budgeten har minskats under ett antal år 

och behovet av utredningar är större än tillgänglig budget. 

Östersunds kommun upphandlade fast- och mobilsamtalstrafik under 2010. 

Genom den upphandling som skett av kommunens telefonitjänst så sjunker 

kommunens kostnader för den fasta trafiken med ca 550.000 kronor per år 

jämfört med tidigare avtalsnivå. Denna kostnadssänkning skapar ett motsvarande 

överskott. 

Kommunledningsförvaltningen föreslår att överskottet på samtalstaxan för 

den fasta telefonin får användas för de utredningar inom IT-området som är 

angelägna att genomföra under 2011. 






Kommunstyrelsens centrala IT-budget 2011 tillförs 550.000 kronor att finansieras 

av motsvarande överskott inom utförarstyrelsen, serviceförvaltningen 

för lägre telefonikostnader jämfört med budgeterad kostnadsnivå. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 33, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-10 Dnr 345-2011 

Eva Rodin Svantesson 











överskott. 












Bakgrund 

Inom kommunstyrelsens budget finns medel för strategiska IT-insatser. Anslagna 

medel 2011 är 603.000 kronor. 

Det finns angelägna IT-aktiviteter som behöver genomföras för att kommunens 

IT-infrastruktur ska vara förberedd för att möta krav som kommer av 

e-förvaltning och mobila tjänster. Det sammantagna behovet kan inte 

genomföras inom tilldelad budget. 



www.ostersund.se

§ 33, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-10 Dnr 345-2011 

Redan pågående projekt som finansieras inom tillgänglig budget är kostnaden 

för utveckling av kommunens interna webb ”Insidan”, medlemskap i 

sambruk, deltagande i projektet elektroniskt arkiv och centrala licenskostnader 

för kommunens webbutvecklingsprogram – Sitevision. För dessa projekt 

används 260.000 kronor varför 343.000 kronor återstår för strategiska 

utvecklingsområden. 

De områden som analyserats som angelägna är; 

• Utredning kring val av kontorsprogram – operativsystem (kommunens 

programversion som utgår 2014) 

• Fortsatta aktiviteter för utveckling av den så kallade katalogtjänsten 

(detta är en grundläggande förutsättning för att kommunen ska kunna 

införa Nationell e-hälsa på ett effektivt sätt) 

• Utredning lösning för e-tjänster mot medborgarna (stimulansmedel för 

att förvaltningarna ska utveckla fler webbaserade tjänster) 

• Förstudie arkivlösning (för att möjliggöra elekronisk lagring av dokument 

för att på så sätt kunna minska behovet av arkivutrymmen) 

• Införande ny citrix licens (en effektivare version som ger bättre driftsäkerhet 

och som kan tillgodose de behov av 

• Nationell eHälsa (särskilt beslut) 

• IT-säkerhetsaktiviteter (bl a åtgärder för att tillgodose ökade säkerhetskrav 

som följer av ny teknik typ molntjänster och smartphones etc) 

• Upphandlingsstöd, datacenter stöd – datatelekommunikationsupphandling 

(ny upphandling av tele- och datakommunikationslösning då 

gällande avtalstid går ut) 

I och med upphandlingen av nytt avtal på samtalstrafik för telefoni så sjunker 

kommunens kostnader för den fasta telefonin. Jämfört med budget uppstår 

ett överskott på ca 550.000 kronor. 

Frågan har diskuterats i kommunledningsgruppen och förslaget är att överskottet 

på 550.000 kronor tillsammans med resterande på IT-budgeten, 

343.000 kronor ska användas till att finansiera följande aktiviteter 2011: 

• Utredning kring val av kontorsprogram/OS 175.000 kr 

• Aktiviteter katalogtjänst 100.000 kr 

• Utredning lösning för e-tjänster mot medborgare 125.000 kr 

• Upphandlingsstöd – datatelekommunikationsupphandling 

43.000 kr 

• IT-säkerhetsaktiviteter 200.000 kr 

• Konsultstöd - införande ny citrix lösning 250.000 kr 



www.ostersund.se

§ 33, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-10 Dnr 345-2011 

I förslaget finns ingen finansiering för nationell eHälsa och förstudie kring 

arkivlösning. Förstudien kring arkivlösning utgår då kommunen är med i 

Sambruks projekt kring elektroniskt arkiv. I det arbetet som pågår 2010- 

2011 tas kravspecifikationer fram. För projektet nationell eHälsa finns ett 

särskilt beslut. 


Bengt Marsh 


Utdrag till controller serviceförvaltningen och ekonom kommunledningsförvaltningen. 



www.ostersund.se

§ 33, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 21, FU 2011-02-21 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-21 Dnr 345-2011 










överskott. 











_____ 



www.ostersund.se

§ 34, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 1789/2010 

PROTOKOLL 


2011-03-01 Dnr 1789-2010 

Fördelning av lokalkostnads-/investeringsutrymme 2012 som uppstår i 

takt med avskrivningar i befintliga lokaler 

Kommunstyrelsen beslutade den 24 november 2009 om en förändrad modell 

för fördelning av det lokalkostnads-/investeringsutrymme som årligen 

uppstår i takt med avskrivningarna i befintliga lokaler. Den nya modellen 

och processen innebär att berörda nämnder får begära att nyttja del av det 

totala lokalkostnads-/investeringsutrymmet. Det blir därmed en övergripande 

politisk prövning och prioritering över nämndsgränserna om vilka projekt 

som ska prioriteras. 

Det beräknade investeringsutrymmet uppgår för 2012 till totalt ca 26,7 

mnkr, motsvarande ett lokalkostnadsutrymme/hyra på 2,5 mnkr. Nämndernas 

önskemål om investeringar uppgår till totalt 49,2 mnkr. 

Efter beredning föreslås att investeringsutrymmet 2012 prioriteras mot de 

åtgärder som krävs enligt lagstiftning dels utifrån konkreta tillsynsbeslut 

och dels för att skydda liv och förmögenhetsvärden. Att ta i anspråk investeringsutrymmet 

2012 innebär konkret att investeringen ska hinna genomföras 

under 2011 för att hyreskostnaden ska få helårseffekt 2012. För att ha 

nytta av ramtilldelningen krävs därför att det finns konkreta projekt som 

kan realiseras omgående. 




Nämndernas begäran om investeringsutrymme, 2010-12-21 



Det lokalkostnads-/investeringsutrymme som uppstår i takt med avskrivningarna 

2012 fördelas med 2,3 miljoner kronor till barnoch utbildningsnämnden, 

12,0 miljoner kronor till vård- och omsorgsnämnden, 4,0 miljoner 

kronor till utförarstyrelsens serviceförvaltning och 9,3 miljoner kronor 

till utförarstyrelsens tekniska förvaltning. Kultur- och fritidsnämnden beviljas 

inte något utrymme 2012. 

_____ 



www.ostersund.se

§ 34, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-01 Dnr 1789-2010 



































www.ostersund.se

§ 34, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-01 Dnr 1789-2010 

Bakgrund 





totala lokalkostnads-/investeringsutrymmet. Det blir därmed en politisk 

prövning och prioritering även av dessa investeringsäskanden. Den nya 

modellen tillämpades första gången för att fördela 2011 års utrymme. 

Enligt önskemål från berörda förvaltningar är det angeläget att fördelningen 

av investeringsutrymmet sker i så god tid att planering och genomförande 

av investeringarna kan göras året före det år som investeringsutrymmet avser. 

För att möjliggöra detta och ge nämnderna tid för inventeringsarbetet 

gjorde Teknisk förvaltning beräkningarna av 2012 års investeringsutrymme 

redan i början av oktober 2010. 

Tidplanen innebär att kommunfullmäktige beslutar om fördelningen av 

2012 års lokalkostnads-/investeringsutrymme vid sitt första sammanträde 

2011, d v s den 17 mars. Beslutet tas därmed samtidigt med budgetdirektiven 

för 2012-2014. 

Det är många mindre projekt som lyfts fram vilket innebär en stor arbetsbelastning 

för projektledning och uppföljning inom den tekniska förvaltningen. 

Investeringarna ska genomföras under 2011 för beslutet innebär att det 

finns pengar för den ökade hyreskostnaden 2012. För att ge den tekniska 

förvaltningen en rimligare arbetsbelastning är det önskvärt att beslut kan tas 

i kommunfullmäktige i december 2011. Kommunledningsförvaltningen avser 

därför att tidigarelägga uppdraget att redovisa inventering av önskemål 

under kommande höst. 

Det av Teknisk förvaltning beräknade investeringsutrymmet uppgår för 

2012 till totalt ca 26,7 mnkr, motsvarande ett lokalkostnadsutrymme/hyra 

på 2,5 mnkr – inklusive det utrymme som Teknisk förvaltning/Fastighet hittills 

förfogat över. I investeringsutrymmet har gymnasieskolans lokaler och 

även Storsjöbadet exkluderats. Av utrymmet uppkommer 71 % inom barnoch 

utbildning, 18 % inom vård- och omsorg, 10 % inom kulturoch fritid 

(exkl Storsjöbadet) samt 1 % inom serviceförvaltningen. 

Investeringsäskandena har lämnats på en särskild blankett, där varje objekt 

har specificeras och angelägenhetsgraderats (prioritering från 1, 2, 3, o s v). 

Det har också angetts om investeringen föranleds av lagkrav, arbetsmiljöåtgärd 

eller verksamhetsförbättring. 

Nämndernas investeringsäskanden uppgår till totalt 49,2 mnkr. Barn- och 

utbildningsnämnden har begärt 16,7 mnkr, vård- och omsorgsnämnden 16,0 

Mkr, kulturoch fritidsnämnden 1,3 mnkr, serviceförvaltningen 5,2 Mnkr 

och teknisk förvaltning 10,0 mnkr. Totalt uppgår äskanden föranledda av 

lagkrav hos nämnderna till 33,4 mnkr. 



www.ostersund.se

§ 34, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-01 Dnr 1789-2010 

Beredning har skett utifrån att prioritera lagkrav. Då dessa är högre än tillgängligt 

belopp, har även prioritering inom dessa krav varit nödvändiga. 

Kultur och fritidsnämndens behov av upprustning i idrottshallar och skolor 

har i dagsläget inte kunnat preciseras och därför föreslås att nämnden inte 

får disponera något utrymme detta år. Behoven är angelägna och arbetet 

med att utarbeta konkreta projekt bör starta omgående inför höstens återkommande 

inventering. Kommunledningsförvaltningen föreslår också att 

vissa mindre åt gärder på skolor ej prioriteras detta år i avvaktan på beslut 

om framtida skolstruktur. Inköp av bostadsrätter för LSS-boenden hänvisas 

till ordinarie investeringsbudgetprocess. Ombyggnad P-husets kontor medför 

att finansiering på sikt nås genom hyra, varvid ytterligare 0,9 mnkr kan 

läggas till utrymmet. Övriga lagkravobjekt föreslås prioriteras. Inom rubriken 

lagkrav finns naturligtvis olika angelägenhetsgrad. Åtgärder i kök har 

prioriterats utifrån konkret tillsynskrav. Sprinkler och brandlarm föreslås 

prioriteras med hänvisning till skydd av liv och kapitalvärden. 

Objekt angående rena arbetsmiljöåtgärder, verksamhetsförbättringar eller 

övriga ej kategoriserade kan ej tillgodoses 2012. 

Kommunledningsförvaltningen anser att 27,6 mnkr kan disponeras. Efter 

beredning föreslås att investeringsutrymmet 2012 fördelas enligt följande: 

BUN: 2,3 mnkr 

VON: 12,0 mnkr 

KFN: 0,0 mnkr 

US-SF: 4,0 Mkr 

US-TF: 9,3 Mkr 

Den föreslagna fördelningen innebär att tekniska förvaltningen får 0,7 mnkr 

lägre belopp än vad man begärt. En målsättning bör ändå vara att objekten 

ändå kan genomföras. Beslutet avser tilldelning av ekonomiskt utrymme. 

Om samtliga projekt kan genomföras inom tilldelad ram är det en fördel. 

Om det i den kommande detaljplaneringen visar sig att samtliga projekt ej 

kan genomföras får utförarstyrelsen prioritera projekten. 


Bengt Marsh 


Utdrag till barnoch utbildningsnämnd, vård- och omsorgsnämnd, kulturoch 

fritidsnämnd samt utförarstyrelse – Teknisk förvaltning och Serviceförvaltning. 



www.ostersund.se

§ 34, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-12-21, Begäran om nyttjande av investeringsutrymme 2012 

BEGÄRAN OM NYTTJANDE AV INVESTERINGSUTRYMME 

2012 års priser, kr 

Blankett 1 

Sammanställning samtliga nämnder 

Verksamhet/objekt 

Åtgärd 

Investering/ 

belopp 

Förändring 

hyra 

Budgetår: 2012 

Lagkrav 

Arbetsmiljö 

Vhtförbättring 

Prio 


Videgården 

Körfältsskolan/Särskolan 

Ljudåtgärder. 

Handikappanpassning av toalett. 

Kastal Träslöjd Etapp 2 

Norra skolan 

Fler elevtoaletter samt 

handikappanpassningar av några befintliga. 

Behov av akuta åtgärder som dyker upp löpande under Lagkrav och arbetsmiljöåtgärder. 

året. 

Elåtgärder utifrån elrevision. 

Lagkrav och arbetsmiljöåtgärder. 

Kök FTG 

Ljudåtgärder fritidsgårdar 



350 33 a a a 1 

200 19 a 1 

250 24 a a a 1 

600 56 a a a 1 

1 500 140 a a 1 

200 19 a a 1 

500 47 a 1 

200 19 a a 1 

Summa lagkrav 3 800 356 

Bäcken 

Belysning uteförråd 

Luktärtan 

Engreppsblandare 3 st 

Luktärtan 

Skärmtak + dörr 

Lillgården 

Utemiljöåtgärder + utebelysning 

Astern 

Övre dörrvred till dörrar inomhus. 8 St. 

Astern 

Utvändiga vattenutkastare till alla avdelningar. 

15 6 a 2 

10 4 a 2 

170 16 a 2 

100 10 a a 3 

40 6 a 2 

20 3 a 2




Astern 

Astern 

Balders 

Balders 

Jägargården 

Jägargården 

Skogsgården 

Skogsgården 

Kärven 

Lillfjället 

Lillfjället 

Blåhammaren 

Dungen 

Sjöängen 

Mjölnargränd 



Campus 

Skogsgläntan 

Åtgärd 

Hämta - och lämnafunktion 

Fönster i dörrar 4 st 

Övre dörrvred till dörrar inomhus. 6 St. 

Elementskydd på 3 avd. 

Kompletterande asfaltering. 

Inspringningsskydd till gungor. 

Elementskydd till 2 st lekhallar.. 

Utemiljöåtgärder. Anlägga en kulle, 

Investering/ 

belopp 

Förändring 

hyra 


Lagkrav 

Arbetsmiljö 


Prio 

400 38 a 2 

40 4 a 2 

30 5 a 2 

20 3 a 2 

50 7 a a 3 

20 3 a 2 

30 5 a 2 

inspringningsskydd till gungor samt 100 10 a a 3 

Parkeringsplatser med motorvärmare. 6 st 

Ombyggnad av entreér. 

Glasdörrar till mysrum och samlingsrum. 

Innerdörrar med glasrutor. 11 st. 

Kompletterande asfaltering. 

Ombyggnad av skötrum 3 st 

Vilrum saknas. 

Ljudåtgärder samtalsrum. 

Utemiljöåtgärder. Plantering samt solskydd 

120 12 a 2 

2 000 148 a 2 

50 5 a 2 

100 10 a 2 

20 2 a a 3 

400 38 a 2 

120 17 a 2 

40 4 a 2 

över sandlåda. 100 10 a a 3 

Utökning av sandlåda samt solskydd över 

sandlåda. 80 8 a a 3 

Solskydd över sandlåda. 

50 5 a 2




Solbacken 

Frösö förskolor 

Primus 

Berget 

Videgården 

Videgården 

Videgården 

Önegården 

Frösödal 

Frösödal 

Bringåsen 

Lillsjöskolan 

Åtgärd 

Skärmtak. 

Solskydd sandlådor. 5 st 

Tak 

Solskydd över uteplats samt golvtrall. 

Innerdörrar med glasrutor. 10 st 

Ombyggnad av skötrum 5 st 

Utemiljöåtgärder. Klätterställning och 

Investering/ 

belopp 

Förändring 

hyra 


Lagkrav 

Arbetsmiljö 


Prio 

150 14 a 2 

250 24 a 2 

120 12 a a 3 

150 14 a a 3 

100 10 a 2 

600 56 a 2 

vattenutkast mot gården m.m. 150 14 a a 3 

Innerdörrar med glas. 10 st 

Torkskåp 2 st 

Skärmtak 


Engreppsblandare 12 st. 

Lillsjöskolan Isolering av vägg mot korridor i klassrum 5A. 

Tavelbäcken 

Tavelbäcken 

Tavelbäcken 


Körfältsskolan/Stabsgränd 

Odenslundsskolan 

Belysning uteförråd 5 st. 

Ombyggnad av toalett Oden. För trång! 

Engreppsblandare 26 st. 

Staketåtgärder. 

Personalpentry. 

Ta bort klassrumspodium. 

100 10 a 2 

80 8 a 2 

150 14 a 2 

100 10 a 2 

40 4 a 2 

150 14 a 2 

75 7 a 2 

60 6 a 2 

80 8 a 2 

50 5 a 2 

80 8 a 2 

50 5 a a 3




Parkskolan 

Parkskolan 

Åtgärd 

Ljudåtgärder mellan S220 och S214 och 

Fåker Utbyggnad av entré till 4-5. 

Storviken 

Sörgårdsskolan 

Lugnviksskolan 

Treälven 

Orrviken 

Orrviken 

Utemiljöprojektet (Skolgårdar) 

Solskydd fönster. 

Investering/ 

belopp 

Förändring 

hyra 


Lagkrav 

Arbetsmiljö 


Prio 

mellan S213 och S211. 100 10 a 2 

Inköp och montering av matthissar i 

idrottshallen. 100 10 a a 3 

Parkeringsplatser med motorvärmare. 6st 


Ljudåtgärder rektorsrum. 

Flytt av parkeringsplatser. 

Staketåtgärder. 

Sätta upp vägg mellan arbetsrum och 

400 38 a a 3 

120 12 a 2 

240 23 a 2 

100 10 a 2 

120 12 a 2 

120 11 a 2 

konf.rum samt tillskapa ett vilrum. 250 24 a 2 

Torvalla, Treälven, Ångsta, Häggenås 

840 79 a a 3 

Sjöängen, Mjölnargränd, Hjorten, Ängsmon, 

Norra skolan. 500 47 a 2 

Summa arbetsmiljöåtgärder 9 550 887 



Körfältsskolan/Stabsgränd 

Odenslundsskolan 

Fagervallen 

Fjällängsskolan 

Marieby 

Ny lekställning. 

Öppna upp ett hål i väggen och sätta in en 

120 12 a 4 

dörr. 20 8 a 4 

Flytt av dörr på toalett. 

Ta bort kök i klassrum. 

Utbyte av underkänd lekutrustning. 

Uteförråd 

Klätterställning. 

30 4 a 4 

50 5 a 4 

300 28 a 4 

85 8 a 4 

120 12 a 4




Sörgårdsskolan 

Treälven 

Treälven 

Vallaskolan 

Vallaskolan 

Kabeldragning "Trådlösa nätverk" 

Luktärtan 

Lingonet 

Lövberga 

Astern 

Jägargården 

Lillfjället 

Miklagård 

Backen 

Solgården 

Åtgärd 

Uteförråd 2 st 

Ny lekutrustning Hårkdalen F-5. 

Tillskapande av lokal för träningsredskap på 

Investering/ 

belopp 

Förändring 

hyra 


Lagkrav 

Arbetsmiljö 


Prio 

170 16 a 4 

200 19 a 4 

läktaren. 100 9,5 a 4 

Kompisgunga för de lägre åldrarna. 

Ljudplank runt konstgräsplanen. 

Utemiljöåtgärder. Klätterställning m.m 

Utemiljöåtgärder. Lekmodul(Båt) m.m 

Lekställning 

Uteförråd 

Uteförråd 

Vikväggar till lekhallar. 

Utemiljöåtgärder 

Klätterställning. 

Utemiljöåtgärder 

70 7 a 4 

100 15 a 4 

400 38 a 4 

150 14 a 4 

100 10 a 4 

120 12 a 4 

85 8 a 4 

85 8 a 4 

100 10 a 4 

120 12 a 4 

120 12 a 4 

150 14 a 4 

Hjorten Ny dörr ut till gården. 30 3 a 4 

Hjorten 

Fröja 

Östberget 

Utemiljöåtgärder.Plantering samt 

klätterställning med gummimatta under. 150 14 a 4 

Rivning av vägg samt igensättning av dörr. 

100 10 a 4 

Utemiljöåtgärder.Lekstuga och klätterställning 

med rutschkana. 150 14 a 4




Frösödal 

Åtgärd 

Uteförråd 

Investering/ 

belopp 

Förändring 

hyra 


Lagkrav 

Arbetsmiljö 


Prio 

85 8 a 4 

Summa verksamhetsförbättringar 3 310 325 

Summma investeringar BUN 16 660 1 568 


Samtliga äldreboende avdelningskök åtgärder på 78 kök - handlingsplan 10 000 800 a a 1 

upprättas december 2010 

Trygghetslarm i särskilda boenden Utbyte och uppgradering enligt 2 000 500 a 1 

handlingsplan total inv ca 6 mnkr 

Inköp bostadsrätter för LSS-boenden 2 000 86 a 1 

Summa lagkrav 14 000 1 386 

Övriga mindre investeringar Solskydd, verksamhetinvesteringar mm 2 000 500 1 

Summa övriga investeringar 2 000 500 

Summa investeringar vård- och omsorgsnämnden 16 000 1 886 

Utförarstyrelsen/serviceförvaltningen 

Palmcrantzskolan och förskolekök* 

Diverse ombyggnationer för 

anpassning efter såväl lagkrav, 

arbetsmiljökrav som 

verksamhetsförbättringar. 3 000 270 a a a 1




Sollidenköket 

Ångsta skola 


Investering/ Förändring Lagkramiljförbättring 

Arbets- 

Vht- 

Åtgärd 

Ombyggnation diskhantering, 

belopp hyra 

Prio 

ventilation samt kylrum och förråd. 

Arbetsmiljöförbättringar samt 

1 000 90 a a a 2 

anpassningar i köket till lagkrav 300 27 a a 3 


Storvikenskolan Arbetsmiljöförbättringar i köket 200 18 a 4 

Summa arbetsmiljöförbättringar 200 18 

Ope skola Ombyggnation till tillagningskök 700 63 a 5 

Summa verksamhetsförbättringar 700 63 

Summa investeringar US/sf 5 200 468 

* Beroende på beslut om framtiden för köket vid Sporthallen så behövs ombyggnationer vid köket på Palmcrantz göras för att klara en större volym utskick. T ex förråd, kylar 

samt separera varumottagning och utskickshall. För närvarande pågår också planering av framtidens föreskolekök. Med utgångspunkt från bl a påpekanden från Miljö- och 

Hälsa samt arbetsmiljökrav behöver anpassningar och ombyggnationer göras. Planering kan antingen visa på anpassning av tillagningskök eller att det ska finnas färre 

tillagningskök. I det senare fallet påverkas då också den eventuella ombyggnationen vid palmcrantz för att klara fler utskick. Beloppet ovan är en ren uppskattning då det 

idag saknas underlag att utgå ifrån. 

Utförarstyrelsen/teknisk förvaltning 

Alla Legionellasäkra vattensystem 900 47 a a 

Ångsta skola Ny ventilationsanläggning 650 61 a a 

P-huset kontor Ombyggnad vent/värmesystem 900 84 a a 

Rådhuset, garage Sprinkler 600 56 a 

Rådhuset Nytt brandlarm 800 56 a




Åtgärd 

Investering/ 

belopp 

Förändring 

hyra 


Lagkrav 

Arbetsmiljö 


Prio 

Häradsgården Sprinkler 1 400 131 a a 

Vallaskolan Sprinkler 2 500 233 a 

Alla Utbyte av samtliga kombilarm 800 75 a 

Förskolor Steg 2 i tillgänglighetsarb. 400 38 a a a 

Alla HWC 800 75 a a a 

Fsk Litsv. Brandlarm 60 6 a 

Videgården Brandlarm 60 6 a




Åtgärd 

Investering/ 

belopp 

Förändring 

hyra 


Lagkrav 

Arbetsmiljö 


Prio 

Frösödal Brandlarm 60 6 a 

Backens fsk Brandlarm 60 6 a 


Summa investeringar US/tf 9 990 880 

Kultur- och frittidsnämnden 

Idrottshallar (ännu ej prioriterat vilka) 

förbättringsåtgärder omklädningsrum 

och hygienutrymmen samt 2 700 250 a a 


Summa investeringar kulturoch fritidsnämnden 2 700 250 

TOTALT LAGKRAV 33 440 

TOTALT ARBETSMILJÖÅTGÄRDER 9 750 

TOTALT VHT-FÖRBÄTTRINGAR 4 010 

TOTALT ÖVRIGT (ej katergoriserat) 2 000 

SUMMA TOTALA INVESTERINGSBEHOV 49 200

§ 34, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 2010-12-21, Begäran om nyttjande av investeringsutrymme 2012







Ombyggnad av återstående behov. 

F n finns ej lagstadgad ventilation. 

Pga högt ljud och dålig värme ej uthyrbart. 

Garage med fordon, vägg i vägg med datacentral. 

Utökning av bef. larm, ny teknik.


Sprinkla den del i byggnaden som ej har sprinkler. 

Flera brandtillb. i och kring skolan det senaste året 

"Lagkrav" av Räddn. Förb. 

Lagen om enkelt avhjälpta hinder 

Omb. Till dagens gällande krav, tillgänglighet 

Saknas utrymningslarm 

Saknas utrymningslarm


Saknas utrymningslarm 

Saknas utrymningslarm

§ 34, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: § 24, FU 2011-02-21 08.30 

PROTOKOLL 


2011-02-21 Dnr 1789-2010 































_____ 



www.ostersund.se

§ 35, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 41/2008 

PROTOKOLL 


2011-02-09 Dnr 41-2008 

Förutsättningar för en mer aktiv markpolitik och ökad planberedskap 

Kommunstyrelsen beslutade den 12 oktober 2010 att anta en handlingsplan 

för genomförande av tillväxtprogram 2009 – 2013. I handlingsplanen ingår 

att uppdra till kommunledningsförvaltningen att utreda förutsättningarna för 

en mer aktiv markpolitik och ökad planberedskap. 

Enligt kommunstyrelsens beslut överlämnas frågan om finansieringen av 

aktiviteterna till kommunstyrelse och budgetberedning för beslut i enskilda 

ärenden. 



Utredning angående förutsättningar för en mer aktiv markpolitik och ökad 

planberedskap 



Utredning angående förutsättningar för en mer aktiv markpolitik och en 

ökad planberedskap godkänns för beaktande i budget 2012 – 2014. 

_____ 

Utdrag till mark och exploatering, kommunledningsförvaltningen 



www.ostersund.se

§ 35, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: PM aktiv markpolitik 

2011-02-09 

Utredning angående aktiv mark- och planberedskap 

Kommunledningsförvaltningen har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att 

utreda förutsättningarna för en mer aktiv markpolitik och ökad planberedskap. 

Vad är problemet? 

Kommunledningsförvaltningen anser att en av de största anledningarna till 

att det byggs lite bostäder i flerbostadshus i Östersund är att kommunen inte 

har någon planlagd mark i centrala, attraktiva lägen. Det är väldigt dyrt att 

bygga nya bostäder i flerbostadshus och därför måste dessa ligga i ett 

attraktivt läge där det finns tillräcklig betalningsvilja. Därför måste detta 

prioriteras tydligt i uppdraget till både mark- och exploateringskontoret samt 

planmyndigheten att åstadkomma sådana byggrätter. Eftersom det mesta av 

den centrala marken redan är bebyggd så utgör gatu- eller parkmark, 

”bortglömd mark” den mark som finns tillgänglig för ny bebyggelse. Där 

krävs det ett kreativt tänkande för att hitta attraktiva markområden som är 

möjliga att bebygga. Att tordas ifrågasätta nuvarande markanvändning, eller 

att identifiera bebyggda fastigheter som kan rivas och möjliggöra nya 

byggrätter för bostäder är en väg fram. Vid rivning måste dock kommunen 

vara beredd på att ta en kostnad för att åstadkomma byggrätten. Denna 

kostnad kommer ofta inte att kunna bokföras som en investering utan det 

måste finnas budgeterade medel på driftbudgeten för denna typ av insats. 

Att subventionera markpriset för att möjliggöra nya bostäder 

Att bygga ett flerfamiljshus kostar omkring 25 000 kr/kvm och av detta 

utgör markpriset normalt ca 5%, vilket motsvarar 1 250 kr/kvm. För att 

finansiera denna totalkostnad krävs hyror på omkring 1 400-1 800 kr/kvm 

och år, vilket innebär att markpriset påverkar totala hyran med mellan 60-75 

kr/kvm, eller motsvarande ca 350 kr/mån för en trea. Markpriset har alltså 

liten påverkan på grundproblemet som gör att människor inte är beredda att 

betala nybyggnadshyror. Grundproblemet är att samma lägenhet i ett 80- 

eller 90-talshus i ett centralt läge i stan kostar mellan 850-950 kr/kvm. För 

att vara beredd att betala 40-60% mer i månadshyra så måste det till mycket 

höga kvaliteter som går utöver det som finns i själva bostaden, som t ex 

utsikt, centralt läge osv. 

Att subventionera markpriset har liten effekt på slutpriset för produkten. 

Dessutom påverkar det privata markägares incitament och möjlighet att 

utveckla sin mark på ett negativt sätt. 

Östersunds kommun, Rådhuset, 831 82 Östersund 

telefonnummer 063-143000 vx 

www.ostersund.se 1


Hur skapa nya byggrätter i centrala, attraktiva lägen 

Östersundsbostäder upplever en viss tröghet i att få sina nya lägenheter i 

Valhall uthyrda, och ändå ligger de förhållandevis centralt i stan. De projekt 

som påbörjats de senaste åren är belägna på Stadsdel Norr, Artillerigatan 

och Sikvägen (vacker utsikt). Det visar på att området som är möjligt att 

bebygga med flerbostadshus är förhållandevis geografiskt begränsat. Att 

bygga nya flerbostadshus i Torvalla är förenat med särskilt stora svårigheter. 

Östersundsbostäders nybygge i Fjällmon visar på de svårigheter som finns 

då man ser en tröghet i uthyrningen trots jämförelsevis väldigt låga 

produktionskostnader. 

Parkmark i absoluta centrala stan är enligt kommunledningsförvaltningen en 

brist och bör absolut inte nyttjas för bostadsbyggande. Däremot bör områden 

i utkanten av stadskärnan bedömas om de kan nyttjas för bostadsbyggande, 

t ex marken nedanför Landsarkivet. Utöver Storsjö Strand finns 

dock inte så stora obebyggda markområden som kan bebyggas, möjligen 

med undantag för marken längs Bangårdsgatan. Detta borde vara ett 

attraktivt bostadsläge, centralt och med utsikt, men utgör fortfarande en gata 

som domineras av industrier. Därför kan det vara svårt att få människor att 

välja detta område att bo i. Där äger Jernhusen den idag obebyggda marken 

och undersöker själva just nu om de kan bebygga området med bostäder. 

Längs Bangårdsgatan finns ett flertal byggnader som blivit tomma, bl a fd 

Matpiraten, Hemköp. Om dessa fastigheter revs och ersattes med byggrätter 

för bostäder skulle en positiv utveckling kunna ske som innebär dels nya 

byggrätter för bostäder, men också bidra till att Handelspolicyns tanke om 

att koncentrera handeln i stan till två områden, centrum och Lillänge får en 

extra skjuts genom att två stora handelsfastigheter konverteras. Detta 

kommer dock inte att ske så länge fastigheterna längs gatan fortfarande är 

mer värda i sin nuvarande form, än vad som kan erhållas om byggnaderna 

rivs och ersätts med byggrätter för bostäder. Det finns i dessa fall, med 

största sannolikhet, ingen privat aktör som genomför en sådan konvertering 

eftersom det inte finns någon ekonomi i det. Här skulle kommunen kunna 

vara en aktiv part, medvetet gå in och förvärva den här typen av fastigheter 

där kommunen vill se en viss utveckling av ett område, samtidigt som 

byggrätter för bostäder skapas. Det innebär dock att projekten kommer att 

generera ett underskott som det är svårt att bedöma hur stort det skulle 

kunna komma att uppgå till. Det kan alltså finnas samhällsekonomiska 

vinster utöver de rent företagsekonomiska i ett sådant här projekt. Ett 

uppdrag till mark- och exploateringskontoret skulle kunna vara att aktivt 

söka efter dessa fastigheter och att ett visst utrymme skapas i budgeten för 

den här typen av affärer. Att hitta läge i samband med att fastigheter är 

outhyrda, eller låga hyror som ger låga marknadsvärden. 

Ett önskemål skulle vara att disponera 15 miljoner varje år för denna typ av 

förvärv. 

Möjliga områden för flerbostadshus: Stadsdel Norr, Slakteriet-Blomstergården-Eriksberg, 

Landsarkivet- stranden, Hofvallen-Ishallen, Bangårdsgatan, 

Strandområden, Frösön (om nära bron och med utsikt) Utsiktslägen, 

centrala lägen 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 2


Detta är förmodligen en övergående process som handlar om att vänja 

östersundarna med nya hyresnivåer. Det har inte byggts på 20 år, och 

Östersundsbostäder har en hyresnivå som i många fall ligger omkring 100 

kr/kvm lägre än jämförbara städers allmännyttigas bolag. 

Vi måste vara medvetna om att i stort sett hela Sveriges städer har problem 

med att bygga nya hyresrätter, utan att det som byggs utgörs ofta av 

bostadsrätter. Därmed måste vi också acceptera att mycket av det som byggs 

är i form av bostadsrätt. För att möjliggöra hyresrätter måste det vara i bästa 

läge och med stor lyhördhet för den byggherre som bygger hyresrätter vad 

gäller byggrättens utformning. 

Östersund 2011-02-09 

Anne-Katrin Ångnell Bengt Rådman BertOlof Åkerström 


Fax 063 – 14 32 18 

www.ostersund.se 3

§ 35, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-09 Dnr 41 - 2008 

Anne-Katrin Ångnell 

Bengt Rådman 



Förutsättningar för en mer aktiv markpolitik och ökad planberedskap 

Kommunstyrelsen beslutade den 12 oktober 2010 att anta en handlingsplan 

för genomförande av tillväxtprogram 2009 – 2013. I handlingsplanen ingår 

att uppdra till kommunledningsförvaltningen att utreda förutsättningarna för 

en mer aktiv markpolitik och ökad planberedskap. 

Enligt kommunstyrelsens beslut överlämnas frågan om finansieringen av 

aktiviteterna till kommunstyrelse och budgetberedning för beslut i enskilda 

ärenden. 



Utredning angående förutsättningar för en mer aktiv markpolitik och ökad 

planberedskap 



Utredning angående förutsättningar för en mer aktiv markpolitik och en 

ökad planberedskap godkänns för beaktande i budget 2012 – 2014. 

Bakgrund 

Av den handlingsplan för genomförande av tillväxtprogram 2009 – 2013 

som kommunstyrelsen antog den 12 oktober 2010 framgår: 

Aktivitet: Mark- och planberedskap 

Kommunen ska arbeta för ännu bättre mark- och planberedskap. Detta för 

att erbjuda ett brett utbud av attraktiv byggbar mark för olika bostäder. 

Kommunen ska i sitt ägande av mark stimulera till bostadsbyggande och 

etableringar i näringslivet. 

Det betyder att kommunen ska ha en aktiv markpolitik och redan i tidiga 

skeden vara en aktiv markköpare när attraktiv mark för bostadsbebyggelse 

är till salu på marknaden. Detta kan gälla både obebyggda markområden, 

men även saneringsfastigheter i centrala lägen, även om det inte medger 



www.ostersund.se

§ 35, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-09 Dnr 41 - 2008 

omedelbar kostnadstäckning vid till exempel rivning av en industribyggnad 

för att möjliggöra nya byggrätter för bostäder. Detta för att säkerställa en 

för kommunen önskvärd utveckling av till exempel ett specifikt område. 

Genom att kommunen äger mark är aktiva byggherrar inte beroende av att 

privata markägare är intresserade av att sälja marken till dem. 

Den mark kommunen äger och exploaterar ska detaljplaneläggas så långt 

som möjligt i samråd med kommande byggherrar för området så att projektet 

blir optimerat. 

Prissättningen av byggrätter för flerbostadshus ska vara rimlig, marknadsanpassad, 

men ett högt pris ska inte vara den mest prioriterade frågan, till 

exempel vid markanvisningstävlingar. 

Beslut: Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningarna 

för en mer aktiv markpolitik och ökad planberedskap. 

Kommunledningsförvaltningen har nu utrett förutsättningar och sammanställt 

ett antal frågeställningar i ett PM som bifogas denna skrivelse. 

Enligt kommunstyrelsens beslut den 12 oktober 2010 ska frågan om finansieringen 

av aktiviteterna överlämnas till kommunstyrelse och budgetberedning 

för beslut i enskilda ärenden. 


Bengt Marsh 


Utdrag till mark och exploatering, kommunledningsförvaltningen 



www.ostersund.se

§ 36, KF 2011-03-17 10:00 

ON: 1009/2010 

PROTOKOLL 1 


2011-02-01 Dnr 1009-2010 

§ 6 Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § och rapportering enligt 

6 f-h §§ socialtjänstlagen (SoL) per 31 december 2010. 

Kommunen har från 1 juli 2006 genom ändring i SoL (socialtjänstlagen) en 

skyldighet att rapportera alla gynnande beslut enligt SoL 4 kap 1§ som inte 

verkställts inom tre månader från dagen för beslut. 

Rapporteringen ska ske en gång per kvartal till Socialstyrelsen, kommunens 

revisorer samt till kommunfullmäktige. 

Inom vård- och omsorgsnämnden fanns totalt 50 gynnande beslut som inte 

verkställts inom föreskriven tid (tre månader). 15 beslut som tidigare anmälts 

som icke verkställda har nu verkställts. 



innehållande sammanställning av individrapport per den 31 december 

2010. 


Vård- och omsorgsnämnden överlämnar sammanställning av rapport till 

kommunfullmäktige och revisorer avseende ej verkställda gynnande beslut 

per den 31 december 2010. 

Utdrag till kommunfullmäktige, revisionen. 




www.ostersund.se

§ 36, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-17 Dnr 1009-2010 

IngaLill Karlström 


Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § och rapportering enligt 6 f-h §§ 

socialtjänstlagen (SoL) per 31 december 2010. 

Kommunen har från 1 juli 2006 genom ändring i SoL (socialtjänstlagen) en 

skyldighet att rapportera alla gynnande beslut enligt SoL 4 kap 1§ som inte 

verkställts inom tre månader från dagen för beslut. 




verkställts inom föreskriven tid (tre månader). 

15 beslut som tidigare anmälts som icke verkställda har nu verkställts. 



innehållande sammanställning av individrapport per den 31 december 

2010. 


Vård- och omsorgsnämnden överlämnar sammanställning av rapport till 



Bakgrund 

Till Socialstyrelsen och kommunrevisorer ska vård- och omsorgsnämnden 

rapportera alla gynnande beslut om bistånd enligt SoL 4 kap 1§ som inte 

verkställts inom tre månader från dag för beslut. För varje beslut ska anges 

tidpunkt för beslut och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat 

uppge skälen för dröjsmålet. Personen det gäller ska vara identifierbar. När 

ärenden som rapporterats som icke verkställt senare har verkställts ska 

nämnden rapportera detta till Socialstyrelse och revisorer så att ärenden kan 

avföras från vidare granskning. 

Till fullmäktige ska vård- och omsorgsnämnden lämna statistikrapport över 

hur många gynnande beslut enligt SoL 4 kap 1§ som inte verkställts inom 

tre månader från dag för beslut. I rapporten ska anges vilka typer av bistånd 

dessa beslut gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för beslut. 



www.ostersund.se

§ 36, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-17 Dnr 1009-2010 

Uppgifterna i rapporten ska vara avidentifierade. Det ska således inte gå att 

härleda uppgifterna i rapporten till en enskild person. Nämnden ska inte 

heller ange skälen till varför de rapporterade besluten inte är verkställda. 

Meningen är inte att skapa diskussion kring enskilda ärenden. 

I rapporten ska framgå hur stor del av de verksställda besluten som gäller 

kvinnor respektive män. Rapporteringen ska göras en gång per kvartal. 

En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt SoL 

4 kap 1§ till person som är berättigad till det enligt beslut av kommunen, 

skall åläggas att betala särskild avgift (sanktionsavgift). Detsamma gäller 

om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det 

att verkställigheten avbrutits 


verkställts inom föreskriven tid (tre månader). 

15 beslut som tidigare anmälts som icke verkställda har nu verkställts. 

Sammanställning av individrapport 31 december 2010 

m/k beslutsdatum form av bistånd verkställt/avslutats 

man 090220 särskilt boende 


kvinna 091210 särskilt boende 









man 100309 särskilt boende 101229 

kvinna 100310 särskilt boende 101018 















www.ostersund.se

§ 36, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-17 Dnr 1009-2010 

m/k beslutsdatum form av bistånd verkställt/avslutats 











































www.ostersund.se

§ 36, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-17 Dnr 1009-2010 


Marie Sundvisson, 


IngaLill Karlström, 

chef Biståndsenheten 





www.ostersund.se

§ 37, KF 2011-03-17 10:00 

ON: 862/2010 

PROTOKOLL 1 


2011-02-01 Dnr 862-2010 

Ej verkställda beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f-g §§ lag om 

stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) per 31 december 

2010 

Kommunen har från 1 juli 2008 genom ändring i lag om stöd och service 

till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att rapportera alla gynnande 

beslut enligt 9 § LSS som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. 



Inom vård- och omsorgsnämnden fanns den 31 december 2010 totalt trettiofem 

gynnande beslut som inte verkställts inom föreskriven tid (tre månader). 

Två beslut avsåg biträde av kontaktperson(9.4) och sex korttidsvistelse 

utanför det egna hemmet (9.6) Ett beslut daglig verksamhet (9.10). 

Tjugosex beslut avsåg bostad med särskild service för vuxna eller annan 

särskild anpassad bostad för vuxna (9.9). 

Nämnden redovisar även trettiofyra beslut om biträde av kontaktperson 

(9.4) som inte verkställts på nytt efter att verkställigheten avbrutits. 


Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-19, innehållande 

sammanställning av individrapporter per 31 december 2010. 


Vård- och omsorgsnämnden överlämnar sammanställningen av rapport till 







www.ostersund.se

§ 37, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-19 Dnr 862-2010 

Lars Backus 


Ej verkställda beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f-g §§ lag om 

stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) per 31 december 

2010 

Kommunen har från 1 juli 2008 genom ändring i lag om stöd och service 

till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att rapportera alla gynnande 

beslut enligt 9 § LSS som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. 



Inom vård- och omsorgsnämnden fanns den 31 december 2010 totalt trettiofem 

gynnande beslut som inte verkställts inom föreskriven tid (tre månader). 

Två beslut avsåg biträde av kontaktperson(9.4) och sex korttidsvistelse 

utanför det egna hemmet (9.6) Ett beslut daglig verksamhet (9.10). 

Tjugosex beslut avsåg bostad med särskild service för vuxna eller annan 

särskild anpassad bostad för vuxna (9.9). 

Nämnden redovisar även trettiofyra beslut om biträde av kontaktperson 

(9.4) som inte verkställts på nytt efter att verkställigheten avbrutits. 


Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-01-19, innehållande 

sammanställning av individrapporter per 31 december 2010. 


Vård- och omsorgsnämnden överlämnar sammanställningen av rapport till 


per den 31 december 2010 

Bakgrund 

Vård- och omsorgsnämnden ska till Socialstyrelsen och kommunrevisorerna 

rapportera alla gynnande beslut om insatser enligt 9 § LSS som inte har 

verkställts inom tre månader från dagen för beslut. För varje beslut ska anges 

tidpunkt för beslut och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat 

uppge skälen för dröjsmålet. Personen det gäller ska vara identifierbar. 

Motsvarande rapporteringsskyldighet ska även gälla beslut som inte verkställs 

på nytt efter att verkställigheten avbrutits. När ärenden som tidigare 

rapporteras som ej verkställt senare verkställs skall nämnden rapportera det 



www.ostersund.se

§ 37, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-19 Dnr 862-2010 

till Socialstyrelsen och revisorer så ärenden kan avföras från vidare granskning. 

Till fullmäktige ska vård- och omsorgsnämnden lämna statistikrapport över 

hur många av nämndens gynnande beslut enligt 9 § LSS som inte har verkställts 

inom tre månader från dagen för respektive beslut. I rapporten ska 

anges vilka insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som förflutit från 

dagen för beslut. Motsvarande rapporteringsskyldighet ska även gälla beslut 

som inte verkställs på nytt efter att verkställigheten avbrutits. Uppgifterna i 

rapporten ska vara avidentifierade. Det skall således inte gå att härleda uppgifterna 

i rapporten till enskild person. Nämnden ska inte heller ange skälen 

till varför de rapporterade besluten inte verkställda. Meningen är inte att 

skapa diskussion kring enskilda ärenden. I rapporten skall framgå hur stor 

del av de ej verkställda besluten som gäller kvinnor respektive män. Rapporteringen 

ska göras en gång i kvartalet. 

En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller en insats enligt 9 § lagen 

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som 

någon är berättigad till enligt beslut av kommunen, ska åläggas att betala en 

särskild avgift (sanktionsavgift). Detsamma gäller en kommun som inte 

inom skälig tid på nytt tillhandahåller insatsen efter det att verkställigheten 

av ett sådant beslut avbrutits. Avgiften tillfaller staten. 

Sammanställning ej verkställda beslut enligt 9 § LSS, 31 december 2010. 

man/kvinna datum för beslut insats* verkställt/avslutat 

K 09-06-23 9.3 10-08-10 avslutat 

M 04-05-15 9.4 

K 09-11-12 9.4 10-10-06 verkställt 

M 10-05-04 9.4 10-10-18 verkställt 

K 10-07-09 9.4 10-12-09 verkställt 

K 10-09-30 9.4 

M 09-08-25 9.6 

M 09-10-05 9.6 

M 09-11-10 9.6 

M 09-11-17 9.6 

K 10-01-15 9.6 

K 10-08-26 9.6 

M 08-02-25 9.9 

K 08-06-25 9.9 

M 08-09-18 9.9 

M 08-09-26 9.9 10-10-18 verkställd 

K 08-10-16 9.9 10-10-03 verkställd 

K 08-11-14 9.9 

M 09-01-09 9.9 



www.ostersund.se

§ 37, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-19 Dnr 862-2010 

Man/kvinna datum för beslut insats* verkställt/avslutat 

K 09-03-09 9.9 10-12-15 verkställd 

M 09-03-27 9.9 

K 09-05-08 9.9 

K 09-07-07 9.9 10-10-28 verkställd 

M 09-08-06 9.9 

K 09-09-24 9.9 10-10-18 verkställd 

K 09-10-01 9.9 

M 09-10-02 9.9 

K 09-10-27 9.9 

K 09-11-12 9.9 

M 09-12-10 9.9 

M 10-01-14 9.9 

M 10-01-27 9.9 

K 10-03-05 9.9 

K 10-03-17 9.9 

M 10-03-30 9.9 

M 10-04-26 9.9 

M 10-04-29 9.9 

K 10-05-24 9.9 

M 10-06-09 9.9 

K 10-07-02 9.9 

M 10-07-08 9.9 

M 10-07-09 9.9 

K 10-08-03 9.9 

M 10-08-03 9.9 

Sammanställning av beslut enligt 9 § LSS som inte verkställts på nytt efter 

att verkställighet avbrutits. 31 december 2010 

Man/kvinna datum för avbrott insats* verkställt/avslutat 

K 03-09-01 9.4 

M 03-09-01 9.4 

M 04-09-15 9.4 

M 04-10-01 9.4 

M 05-02-23 9.4 

M 05-08-31 9.4 

M 06-03-01 9.4 

M 08-09-01 9.4 

K 08-09-01 9.4 10-11-05 avslutat 

M 08-10-01 9.4 

K 09-10-21 9.4 

M 09-10-26 9.4 10-10-27 verkställt 

K 10-01-06 9.4 



www.ostersund.se

§ 37, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-19 Dnr 862-2010 

Man/kvinna datum för avbrott insats* verkställt/avslutat 

K 10-01-27 9.4 10-10-20 verkställt 

K 10-02-01 9.4 10-10-06 verkställt 

M 10-02-08 9.4 

K 10-02-15 9.4 

M 10-02-16 9.4 10-12-20 avslutat 

M 10-02-28 9.4 

M 10-02-28 9.4 

M 10-03-17 9.4 

K 10-03-29 9.4 

K 10-03-31 9.4 10-11-24 avslutat 

M 10-04-01 9.4 

K 10-05-17 9.4 

K 10-06-01 9.4 

M 10-06-10 9.4 10-12-14 verkställt 

M 10-06-10 9.4 

K 10-06-14 9.4 

K 10-06-17 9.4 10-10-06 verkställt 

M 10-07-15 9.4 

K 10-07-15 9.4 10-11-15 verkställt 

M 10-07-16 9.4 

M 10-07-16 9.4 

K 10-07-30 9.4 

K 10-08-01 9.4 

M 10-08-17 9.4 

M 10-08-25 9.4 

M 10-09-01 9.4 

K 10-09-01 9.4 

M 10-09-15 9.4 

K 10-09-27 9.4 

M 10-.09-30 9.4 

*Insatser enligt LSS: 

9.3 Ledsagar service 

9.4 biträde av kontaktperson 

9.5 avlösarservice i hemmet 

9.6 korttidsvistelse utanför det egna hemmet 

9.9 bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad 

för vuxna 

9.10 daglig verksamhet 



www.ostersund.se

§ 37, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-01-19 Dnr 862-2010 


Marie Sundvisson 


Lars Backus 

handläggare 





www.ostersund.se

§ 38, KF 2011-03-17 10:00 

SN: 1241/2010 

PROTOKOLL 

Socialnämnden 1 

2011-02-23 Dnr 1241-2010 

Rapportering av ej verkställda beslut per den 31 december 2010, enligt 

4 kap 1 § socialtjänstlagen (SoL) 

Kommunen har från 1 juli 2006 genom en ändring i socialtjänstlagen (SoL) 

skyldighet att rapportera alla gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som inte 

har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapportering ska 

ske en gång per kvartal till Socialstyrelsen, kommunens revisorer och 

kommunfullmäktige. 

Redovisningen visar att inom socialnämnden fanns totalt 26 gynnande beslut 

rapporteringsperiod per den 31 december 2010 som inte verkställts 

inom föreskriven tid. Av dessa avsåg tre beslut om boende, som gällde två 

män och en kvinna. Tre beslut avsåg behandlingshem, som gällde två män 

och en kvinna. Två beslut avsåg öppenvårdsverksamhet, som gällde män. 

Ett beslut avsåg annat bistånd, som gällde en man. 17 beslut avsåg kontaktperson/kontaktfamilj, 

åtta beslut avsåg män och nio avsåg kvinnor. 


Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-08. 

Bilaga sammanställning av individrapport per den 31 december 2010 till 

kommunfullmäktige 

Socialnämndens beslut 

Socialnämnden överlämnar sammanställning av rapport till kommunfullmäktige 

avseende ej verkställda gynnande beslut per den 31 december 

2010. 

Utdrag till kommunfullmäktige, Göran Qvarnström, ärendeakten. 



www.ostersund.se

§ 38, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Individrapp ej verkställda beslut 31 dec 2010 KF 

Östersunds kommun 1(1) 

Socialnämndens individrapportering ej verkställda beslut 31 december 2010. Dnr 1241-2010 

Pnr m/k 

Dag för 

beslut 

Form av bistånd 

M 

2010-09-27 Öppenvårdsverksamhet, Nexus 

M 2010-07-01 Behandlingshem 

M 2010-07-01 Behandlingshem 

K 2010-07-01 Behandlingshem 

M 2010-09-14 Bostad 

K 2010-09-01 Bostad 

M 2010-08-19 Bostad 

K 2010-07-09 Kontaktperson 101119 

M 2010-07-01 Annat bistånd, råd och stöd 101118 

K 2009-09-02 Kontaktperson 

K 2010-02-02 Kontaktfamilj 

K 2010-03-02 Kontaktfamilj 100915 


M 2010-06-09 Kontaktfamilj 




M 

2010-06-23 Öppenvårdsverksamhet, Bryggan 


M 2010-06-10 Kontaktperson 

M 2010-05-12 Kontaktperson 101116 






Verkställt Avbrott i 

verkställighet 

Anledning till att beslutet ej 

verkställts 

1

§ 38, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-08 Dnr 1241-2010 

Anneli Andersson 


Rapportering av ej verkställda beslut 2010, SoL. Delvis sekretess enligt 

Offentlighet och SekrL kap 26 § 1 

Kommunen har från 1 juli 2006 genom en ändring i socialtjänstlagen (SoL) 

skyldighet att rapportera alla gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som inte 

har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapportering ska 

ske en gång per kvartal till Socialstyrelsen, kommunens revisorer och 

kommunfullmäktige. 









Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-02-08. 

Bilaga sammanställning av individrapport per den 31 december 2010 till 

kommunfullmäktige 


Socialnämnden överlämnar sammanställning av rapport till kommunfullmäktige 

avseende ej verkställda gynnande beslut per den 31 december 

2010. 

Bakgrund 

Till Socialstyrelsen och revisorer ska socialnämnden rapportera alla gynnande 

beslut om bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen, (SoL) som inte 

verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Personen det gäller ska 

vara identifierbar. När ett ärende som tidigare rapporterats som ej verkställt 

senare verkställs ska nämnden rapportera det till Socialstyrelsen och revisorer 

så ärendet kan avföras från vidare granskning. 

Till fullmäktige ska socialnämnden lämna en statistikrapport över hur 

många gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som inte verkställts inom tre 

månader från dagen för respektive beslut. 



www.ostersund.se

§ 38, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 


2011-02-08 Dnr 1241-2010 

I rapporten ska anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur 

lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Uppgifterna i rapporten 

ska vara avidentifierade. Det ska inte gå att härleda uppgifterna i rapporten 

till en enskild person, nämnden ska heller inte ange skälen till varför de 

rapporterade besluten inte är verkställda. Meningen är inte att skapa en diskussion 

kring enskilda ärenden. I rapporten ska det framgå hur stor del av 

de ej verkställda besluten som gäller kvinnor respektive män. En kommun 

som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen, 

(SoL) som någon är berättigad till enligt beslut av kommunen, ska 

åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller om kommunen inte 

inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten 

avbrutits. Det är Förvaltningsrätten som efter ansökan från Socialstyrelsen 

prövar frågan om särskild avgift (16 kap 6 c § SoL). Sanktionsavgiften tillfaller 

staten. 

Redovisningen från den 30 september 2010 visade att det fanns totalt 21 

gynnande beslut som ej verkställts inom föreskriven tid. Socialstyrelsen har 

lämnat fya ärenden för vidare prövning av särskild avgift till Förvaltningsrätten. 



inom föreskriven tid. 








Skälen till varför besluten ej verkställs inom föreskriven tid är bland annat 

att den enskilde tackat nej till erbjudandet, resursbrist samt att lämplig uppdragstagare 

saknas. 

SOCIALFÖRVALTNINGEN 

Dan Osterling 


Anneli Andersson 

Utredningssekreterare 

Utdrag till kommunfullmäktige, Göran Qvarnström, ärendeakten. 



www.ostersund.se

§ 39, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 8/2011 

Kommunstyrelsen informerar 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 8-2011 



www.ostersund.se

§ 39, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 



Kerstin Fridlund-Jonasson 

Nämnd/styrelse som ärendet ska till 

Kommunstyrelsen informerar 

Skriv en kort inledning. 

Om det är ett yttrande ska remisstiden anges i inledningen. 

Datum skrivs ut i löpande text - den 4 december 2010. 

Belopp skrivs ut – 300.000 kronor. Miljoner kan skrivas med bokstäver. 

I tabeller används tkr och mnkr. Nämnder, styrelser och förvaltningar skrivs 

med liten bokstav. Endast riksomfattande organisationer och myndigheter 

skrivs med stor bokstav. Använd inte förkortningar och interna begrepp. 

Exempel FAKO och KLG. Ändringar ska tydligt framgå av beslutsunderlag 

för taxor och avgifter, reglementen och delegationsbestämmelser. Partibeteckningar 

skrivs med stor bokstav. 


Ditt eget tjänstemannaförslag skrivs först, därefter övriga beslutsunderlag i 

datumordning. 


Kultur- och fritidsnämndens beslut 2010-09-09, § 123 


Skriv korta numrerade huvudsatser 

1. Föreningen Skatan får bidrag med 300.000 kronor. 

2. Pengarna tas ur kommunstyrelsens anslag för strand- och vattenvård, ansvar 

123, verksamhet 45678. 

3. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att… 

4. Detaljbudget 2010 för kommunstyrelsen fastställs. 

Bakgrund 

Här ska en utförligare bakgrund till ärendet skrivas. 

FÖRVALTNING 



www.ostersund.se

§ 39, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: 



underskrift 

kontrasignering 

Utdrag till Skriv in vem/vilka som ska få en kopia av beslutet 

Ange om tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet 



www.ostersund.se

§ 40, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 15/2011 

KALLELSE 


Anmälan av medborgarförslag 

2011-03-17 Dnr 15-2011 

1. Lars Hansson föreslår i ett medborgarförslag den 30 december 2010 att 

Östersunds kommun med skyltar visar var vissa affärer låg exempelvis under 

1950-talet. 

Förslag 


Medborgarförslaget remitteras till miljö- och samhällsnämnden. 

2. Bengt Nilsson föreslår i ett medborgarförslag den 11 januari 2011 att en 

mobil, flerarmad lyktstolpe placeras på Stortorget. 

Förslag 


Medborgarförslaget remitteras till miljö- och samhällsnämnden. 

3. Roland Sundström föreslår i ett medborgarförslag den17 januari 2011 att 

det införs idrottsfritids inom Östersunds kommun. 

Förslag 


Medborgarförslaget remitteras till barnoch utbildningsnämnden. 

4. Åke Durre föreslår i ett medborgarförslag den 3 februari 2011 Migrationsverkets 

boende på F4 granskas. 

Förslag 


Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen. 



www.ostersund.se

§ 40, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 15/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 15-2011 

5. Åke Durre föreslår i ett medborgarförslag den 1 mars 2011 att kommunen 

ska avstå från projektet med Multiarenan. 

Förslag 


Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen. 



www.ostersund.se

§ 40, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Medborgarförslag från Lars Hansson

§ 40, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Medborgarförslag från Bengt Nilsson

§ 40, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Medborgarförslag från Roland Sundström ang idrottsfriti

§ 40, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Medborgarförslag från Roland Sundström ang idrottsfriti

§ 41, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 16/2011 

Anmälan av motioner 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 16-2011 

1. Gerhard Carlsson, sd, föreslår i en motion den 24 januari 2011 att avtalet 

med Migrationsverket om flyktingmottagning sägs upp. 

Förslag 


Motionen remitteras till kommunstyrelsen. 

2. Mats El Kott, fp, föreslår i en motion den 3 februari 2011 att det görs en 

utredning om hur Östersunds kommun kan införa målet en plastförpackningsfri 

kommun och att det görs ett program för att nå detta mål. 

Förslag 


Motionen remitteras till miljö- och samhällsnämnden. 

3. Gerhard Carlsson, sd, föreslår i en motion den 7 februari 2011 att kärl 

och hantering av latrin vid Gräfsåsens avfallsstation ska vara gratis. 

Förslag 


Motionen remitteras till miljö- och samhällsnämnden och utförarstyrelsen. 

4. Henrik Kvist och Hans Lingblom, s, föreslår i en motion den 22 februari 

2011 att kommunen utreder om rådande förutsättningar motiverar en ansökan 

om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening. 

Förslag 





www.ostersund.se

§ 41, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 16/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 16-2011 

5. Anna Larsson, Pär Löfstrand, Lennart Ledin och Mats El Kott, fp, föreslår 

i en motion den 23 februari 2011 att kommunstyrelsen får i uppdrag att 

återkomma med förslag på hur byggnadstakten av boende för äldre kan öka 

i vår kommun. 

Förslag 



6. Pär Löfstrand, Lennart Ledin och Kia Carlsson, fp, föreslår i en motion 

den 1 mars 2011 att 

1. Östersunds kommun ska verka för en regionbildning där Jämtlands län 

utgör en egen region 

2. inte ska biträda förslag och/eller ansökningar om ny regionbildning där 

Jämtlands läns ingår utan att medborgarna i Östersunds kommun i en kommunal 

folkomröstning har fått ge utryck för sin vilja i frågan om ny regionbildning 

3. Östersunds kommuns medlemskap i den ideella föreningen för bildandet 

av Region MittSverige ska upphöra (”ändring” av fullmäktiges beslut 2008- 

10-30, § 179). 

Förslag 





www.ostersund.se

§ 41, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Motion från Gerhard Carlsson, sd, ang närvarorätt

§ 41, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Motion från Gerhard Carlsson, sd, ang redovisning av me

§ 41, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Motion från Gerhard Carlsson, sd, ang övertagande av ko

§ 41, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Motion från Gerhard Carlsson, sd, ang multiarenan

§ 41, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Motion från Gerhard Carlsson, sd, ang avtal med Migrati

§ 41, KF 2011-03-17 10:00 / §:s bilaga: Motion frn Mats El Kott, fp, ang plastförpackningar

§ 42, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 12/2011 

KALLELSE 


Meddelanden och informationer 

2011-03-17 Dnr 12-2011 



www.ostersund.se

§ 43, KF 2011-03-17 10:00 

KS: 17/2011 

KALLELSE 


2011-03-17 Dnr 17-2011 

Informationer från tillfälliga beredningar och kommundelsmöten 



www.ostersund.se

KommunfullmÃ¤ktiges sammantrÃ¤de - Ãstersunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

KommunfullmÃ¤ktiges sammantrÃ¤de - Ãstersunds kommun