Om systematiskt arbetsmiljÃ¶arbete - Ãstersunds kommun

MANUAL Systematiskt arbetsmiljöarbete 

Utfärdad av (namn) 

Morgan Olsson 

Fastställd av 

direktionen 

2011-12-22 

Kapitel: 1. Allmänt om systematiskt arbetsmiljöarbete 

Datum 

2011-12-05 

Ersätter Utgåva: 3 

Alla anställda utsätts dagligen för alla de fysiska och psykosociala faktorer som finns på arbetsplatsen. 

Samtidigt är varje person unik, och uppfattar samma arbetsmiljö olika. 

De faktorer som verkar negativt på en person, påverkar kanske inte alls en annan. 

Arbetsmiljö är därför ett komplext begrepp och omfattar alla de faktorer i arbetssituationen som påverkar 

individen fysiskt eller psykiskt i positiv eller negativ riktning. 

Det regelverk som behandlar arbetsmiljö är därför omfattande. 

De grundläggande bestämmelserna finns i: 

• Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 

• Arbetsmiljöförordningen SFS 1997:1166 

• Arbetstidslagen SFS 1982:673 

Arbetsmiljölagens första paragraf anger lagens ändamål: "...att förebygga ohälsa och olycksfall i 

arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö." 

Arbetsmiljöförordningen kompletterar arbetsmiljölagen och anger vissa regler om lokal 

skyddsverksamhet, om skyldighet att anmäla inträffande arbetsskador m.m. 

Föreskrifterna för systematiskt arbetsmiljöarbete kungörs av Arbetsmiljöverket: 

• Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 

Denna manual omfattar även förbundets system för systematiskt brandskyddsarbete (SBA). 

Bestämmelserna för detta anges i: 

• Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 

• Räddningsverkets föreskrift SRVFS 2004:3 

SBA innebär att man på ett organiserat och strukturerat sätt planerar, utbildar, dokumenterar, kontrollerar 

och följer upp brandskyddsarbetet i en organisation. SBA är ett kvalitetshöjande arbete som påminner om 

såväl internt arbetsmiljöarbete som övrigt kvalitetsarbete. Strukturen är densamma liksom metodiken, 

varför vi finner fördelar med att integrera det med arbetsmiljösystemet. 

I denna dokumentation beskrivs hur systematiskt arbetsmiljöarbete (SAA) samt systematiskt 

brandskyddsarbete (SBA) genomförs hos Jämtlands Räddningstjänstförbund. 

Dokumentationen finns tillgänglig på förbundets interna datanät. 

Ansvarig för uppdatering är förbundschef.



Morgan Olsson 

Kapitel: 2. Arbetsmiljöpolicy 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Arbetsmiljöpolicyn utgör förbundsledningens viljeinriktning med arbetsmiljö- och brandskyddsarbetet. 

Jämtlands Räddningstjänstförbund anger här hur arbetsmiljön skall ge goda arbetsförhållanden och hur 

det systematiska arbetsmiljö- och brandskyddsarbetet skall leda till detta. 

Policyns innehåll skall värderas och om så bedöms nödvändigt omarbetas i samband med genomgång 

av systemet, se kapitel 5. 

Arbetsmiljöpolicy: 

• Alla medarbetare skall få möjlighet att verka i en god, säker och utvecklande arbetsmiljö. 

• Arbetsmiljö- och brandskyddsarbetet skall i första hand bedrivas lokalt vid varje anläggning. 

• Mål och handlingsplaner för bättre arbetsmiljö skall fastställas, se kapitel 5. 

• Alla anställda skall få utbildning eller information om arbetsmiljöfrågor för att kunna utföra sitt arbete 

på ett säkert sätt, se kapitel 9. 

• Inträffade tillbud eller olycksfall skall dokumenteras, rapporteras och utredas så att upprepning 

undviks, se kapitel 7. 

• Förändringar eller förbättringar som inte genast kan vidtas, skall tidsplaneras för åtgärd, se kapitel 5. 

• Företagshälsovårdens resurser skall användas för att: 

- Förebygga ohälsa. 

- Medverka vid rehabiliteringsutredningar, årliga läkartester, sjukdom och drogberoende, se kapitel 8. 

- Bedöma t.ex. kemikaliers och verktygs lämplighet i verksamheten. 

• Jämtlands Räddningstjänstförbund skall verka för att inte kränkande beteende eller bemötande, samt 

särbehandling eller mobbing i någon som helst form förkommer på arbetsplatsen, se kapitel 13. 

__________________________________________________________________ 

Morgan Olsson, förbundschef



Morgan Olsson 

Kapitel: 3. Delegering av ansvar 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för att arbetsförhållandena är sådana att riskerna för de anställda 

minimeras (3 kap. 2 § AML). Det innebär att direktionen är ansvarig för arbetsmiljö och brandskydd. 

Förbundschef ansvarar för: 

- Att arbetsgivarens ansvar uppfylls. 

- Att delegeringen som beskrivs nedan uppfylls. 

- Att i budgetarbetet beakta de arbetsmiljöinvesteringar som bedöms 

vara nödvändiga för att uppnå mål och policy. 

Det är dock de personer som genom sina befattningar har en närmare möjlighet att direkt påverka 

förhållandena på arbetsplatsen och fatta beslut om verksamheten lokalt. 

Detta är anledningen till att ansvaret delegeras. (§ 6 AFS 2001:1) 

Hos Jämtlands Räddningstjänstförbund sker delegeringen i steg: 

• Från direktionsordförande till förbundschef. 

• Från förbundschef till avdelningschef, räddningsavdelningen. 

• Från förbundschef till avdelningschef förebyggande avdelningen. 

• Från chef räddningsavdelningen till enhetschef för metod och taktik. 

• Från chef räddningsavdelningen till enhetschef för beredskap och insats. 

• Från enhetschef för beredskap och insats till teamledare. 

• Från enhetschef för beredskap och insats till chef för deltid. 

Dokumenten under länkarna ovan finns utskrivna och undertecknade av respektive person. Dessa 

diarieförs.



Morgan Olsson 

Kapitel: 4. Skyddsronder 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


För att fortlöpande kartlägga arbetsförhållanden och bedöma eventuella risker, skall skyddsronder 

genomföras vid behov eller minst en gång per år (§ 8 AFS 2001:1). 

Ronderna kan med fördel utföras i flera små omgångar. T.ex. ett tio- femtontal punkter enligt checklistan 

fördelat på 4 gånger/år. 

Vid dessa skyddsronder kallas: 

- Stationsansvarig 

- Skyddsombud 

- Ev. representant från företagshälsovården 

Sammankallande är stationsansvarig. 

För att dokumentera resultatet skall "Checklista skyddsrond " användas. Checklistan utgör underlag för 

åtgärder (åtgärdsplan) som behandlas vid skyddskommittémöte (se kapitel 5).



Morgan Olsson 


direktionen 

2011-12-22 

Kapitel: 5. Skyddskommitté, genomgång av arbetsmiljön 

Datum 

2011-12-05 


Vid behov eller minst 2-4 gånger per år skall skyddskommittémöte genomföras vid varje arbetsställe. 

Till dessa möten kallas: 

- Förbundschef 

- Chef räddningsavdelningen 

- Chef förebyggande avdelningen 

- Huvudskyddsombud 

- Skyddsombud 

- Ev. representant från företagshälsovården 

Sammankallande är förbundschef. 

Agendan för mötet skall minst omfatta: 

- Genomgång av resultat från senast genomförda skyddsrond. 

- Beslut om åtgärder med anledning av denna. 

- Eventuella kvarvarande ärenden från tidigare genomförda skyddsronder. 

- Genomgång av rapporterade tillbud/arbetsskador. 

Varje skyddskommittémöte skall protokollföras. Av protokollet skall framgå vilka åtgärder som vidtagits 

och vilka åtgärder som återstår att genomföra. 

Om det är praktiskt möjligt skall åtgärderna genomföras utan dröjsmål. De åtgärder som inte kan 

genomföras omedelbart skall tidsplaneras. 

I det årliga budgetarbetet skall förbundsledningen beakta eventuella större åtgärder som kräver 

investeringar. 

Årligen skall också en övergripande genomgång av arbetsmiljön ske. 

Vid denna genomgång skall följande punkter utvärderas: 

• Bedömning av effektiviteten med det systematiska arbetsmiljöarbetet, 

dvs ev. brister i arbetsmiljö- eller brandskyddsarbetet. 

• Värdering av gällande arbetsmiljöpolicy, översyn av checklistor. 

• Sammanfattande resultat av årets genomförda skyddskommittémöten. 

• Genomgång av inträffade sjukdomsfall, tillbud och händelser. 

• Kommande årets planer för arbetsmiljöarbetet. 

• Eventuell förändring av verksamheten, med anledning av t.ex. ny 

utrustning, ombyggnad m.m. 

• Planering för genomförande av eventuell utbildning. 

• Övrigt. 

Eventuella åtgärder med anledning av genomgången skall dokumenteras och planeras. 

Dokumentationen förvaras hos förbundschef.



Morgan Olsson 

Kapitel: 6. Lagar och föreskrifter 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Aktuella lagar finns att hämta på följande hemsida, www.notisum.se 

Aktuella föreskrifter finns att hämta på arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se 

Aktuella lagar för brandskyddsarbetet finns att hämta på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps hemsida, 

www.msb.se



Morgan Olsson 

Kapitel: 7. Ohälsa/Tillbud/Olycksfall 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Orsakerna till ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud i arbetet skall utredas och skriftligt sammanställas. 

Alla tillbud skall rapporteras av den som råkat ut för tillbudet på blanketten "Tillbudsrapport". Rapporten 

skall skickas till skyddsombud och förbundschef (ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till 

ohälsa eller olycksfall). 

Ansvarig för att rapporten skickas är närmaste chef. 

I vissa fall skall Arbetsmiljöinspektionen omgående underrättas. Det gäller vid: 

- Allvarligt tillbud 

- Arbetsolycksfall som orsakat dödsfall, svårare personskada, eller olycksfall som drabbat flera 

arbetstagare. 

- Ohälsa som drabbat flera arbetstagare. 

Tillbud och/eller inträffade händelser skall dokumenteras i en sammanställning. 

Denna sammanställning är underlag inför skyddskommittémöte och årlig genomgång av arbetsmiljön. 

Arbetsskada (liksom sjukdom) skall anmälas till Försäkringskassan. 

Vid inträffat allvarligt tillbud eller arbetsskada skall en utredning genomföras. Utredningen skall om 

möjligt ta fram alla bakomvarande orsaker till att händelsen inträffat. Syftet med utredningen, är att kunna 

genomföra åtgärder för att förhindra att händelsen upprepas. Utredningen skall dokumenteras. Av 

dokumentationen skall framgå troliga eller möjliga orsaker till händelsen, och förslag till åtgärder.



Morgan Olsson 

Kapitel: 8. Rehabilitering 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Enligt AFS 1994:1 skall arbetsgivaren genomföra en Rehabiliteringsutredning när den anställde: 

- Varit sjuk en längre sammanhängande period. (4 veckor) 

- Varit sjuk flera kortare perioder under en viss tid. (fler än 6 ggr under en 12 mån period) 

- Själv begär det. 

Närmaste chef skall initiera rehabiliteringsutredningen. 

Utredningen skall lämnas till Försäkringskassan som tillsammans med arbetsgivaren skall upprätta en 

Rehabiliteringsplan. 

Arbetsgivaren har tystnadsplikt när det gäller uppgifter om den anställdes hälsotillstånd och övriga 

personliga förhållanden.



Morgan Olsson 

Kapitel: 9. Utbildning 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Alla arbetstagares kunskaper om arbetsmiljön dess risker och övriga förhållanden skall vara tillräckliga för 

att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (§ 7, AFS 2001:1) 

Värdering av kunskaperna görs kontinuerligt och tas även upp på den årliga systemgenomgången (se flik 

5). 

Om det bedöms som viktigt ur arbetsmiljösynpunkt skall utbildning övervägas. 

Alla utbildningar skall ske i samråd mellan arbetstagare och arbetsgivare. 

Introduktion av nyanställda beträffande arbetsmiljöfrågor skall genomföras enligt checklistan och 

dokumenteras på respektive arbetsställe. Ansvarig är anställande chef.



Morgan Olsson 

Kapitel: 10. Skydd & Säkerhet 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Vid olyckstillbud som t.ex. brand, utsläpp av gaser, rök, kemikalier etc. skall arbetsplatsen snarast 

utrymmas för att undvika personskador. 

En plan för utrymning finns för respektive anläggning. Det skall även finnas angivet var 

återsamlingsplatsen är belägen. Den skall markeras dels på utrymningsplan men även ute på plats. 

Ansvarig är respektive stationsansvarig. 

Det är respektive stationsansvarigs ansvar att människor som vistas i lokalerna har kännedom om vad 

som gäller vid utrymning etc. via t.ex. utrymningsplan.



Morgan Olsson 


direktionen 

2011-12-22 

Kapitel: 11. Första hjälpen och krisstöd 

Datum 

2011-12-05 


Även om vi vidtar åtgärder för att hindra olycksfall kan det inte alltid undvikas att människor drabbas på 

olika sätt. Det är därför viktigt att ha en handlingsberedskap för att drabbade så snabbt som möjligt skall 

komma under lämplig behandling. 

Första hjälpen: 

På varje arbetsställe finns utrustning för första hjälpen vid skador och olycksfall. 

- Förbandsmaterial 

- Ögonduschar 

- Ev. sjukbår 

Varje anställd skall känna till var utrustningen finns och hur den används. Ansvarig för detta är 

stationsansvarig för respektive station. 

Krisstöd: 

Det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta 

krissituationer och liknande allvarliga händelser kan vara: 

* Arbetsolyckor och allvarliga tillbud 

* Våld och hot om våld 

* Arbetskamraters död eller svåra sjukdomar 

* Olyckor och katastrofer på och utanför arbetsplatsen 

* Andra förhållanden i arbetet som kan innebära psykisk påfrestning 

Kamratstöd: 

Förbundet har ett tiotal personer som är utbildade kamratstödjare. Syftet med dessa är att ge stöd till 

egen personal vid särskild händelse eller kritisk situation. 

En åtgärdsplan finns som är uppdelad enligt följande: 

• Händelsetyper 

• Nivåer av stöd 

• Handläggning av händelse 

• Organisering av samordningsgrupp 

• Telefonlista kamratstödsgruppen 

Händelsetyper 

Hotsituationer: 

Enskild eller grupp utsatt för allvarlig händelse som uppfattas som hot mot liv eller hälsa. 

• Hot från allmänheten. 

• Olyckor eller brister i eget arbete som t.ex. övertändningar, fallolyckor, förlorad 

orientering under rökdykning m.m. 

• Komplicerade högriskinsatser. 

• Exponering av kemiska eller biologiska ämnen.



Morgan Olsson 


direktionen 

2011-12-22 


Datum 

2011-12-05 


• Hot om juridiska åtgärder mot personal efter larm. 

Förlust eller identifikation: 

Händelse som innebär att insatspersonal själva drabbats eller identifierat sig med offer för 

olyckan. Egen personal som omkommit eller skadats allvarligt i tjänsten. Svårt skadade 

eller omkomna barn. Egen personal som drabbats psykiskt pga. nära eller omfattande 

kontakt med offer eller anhöriga till offer. 

• Dödsfall eller allvarlig skada på egen personal. 

• Barn som är svårt skadade eller döda. 

• Groteska och grymma upplevelser. 

• Stor omfattande olycka med många skadade eller döda. 

• Ny oerfaren personal, praktikanter e.d. inblandade i händelser. 

• Starka reaktioner från anhöriga eller ögonvittnen. 

• Kända offer såsom vänner, släktingar kändisar eller andra officiella personer. 

• Polis eller ambulans inblandade i olycka. 

Ansvar: 

Personal inom räddningstjänsten som orsakar eller upplever sig orsaka dödsfall, svår 

personskada, svårare trafikolycka eller materiella skador: 

• Egen trafikolycka med personskador. 

• Prioriteringssituationer. 

• Orsakar skada på person eller egendom. 

• Allvarlig kritik på insats internt. 

• Högt medietryck. 

Särskilda händelser: 

Med särskild händelse menas situationer där belastningen snarare består av att situationen 

är utsträckt i tid eller omfattning. Belastningen är snarare fysisk än av psykisk art. Stödet 

kan här komma att bestå av i huvudsak praktiska åtgärder. 

• Räddningsinsatser utomlands. 

• Förberedelse och uppställning vid högrisksituationer. 

• Ovanligt långa och omfattande insatser. 

Nivåer 

Nivå 1: 

Händelse av mindre omfattning. Styrkeledaren tar själv hand om egen personal. Detta 

sker lämpligen genom s.k. avlastningssamtal. Detta sker i nära anslutning till händelsen 

och leds av styrkeledare. Insatsledaren informerar kamratstödjare. Bedömning av vidare 

åtgärder eller uppföljning görs av styrkeledare i samråd med kamratstödjare.



Morgan Olsson 


direktionen 

2011-12-22 


Datum 

2011-12-05 


Handläggning 

• Gruppen tas tillfälligt ur tjänst under samtalet genom i första hand omdisponering i 

samråd med insatsledare. 

• Dokumentera åtgärd i insatsrapport. 

• Informera kamratstödjare. 

Nivå 2: 

Händelse av allvarligare art eller där styrkeledare själv upplever att extern hjälp behövs. 

Kamratstödjare inkallas. I samråd med insatsledare och stab vidtas lämpliga åtgärder. 

Beslut om uppföljning samt andra åtgärder tas i samarbete med stab, insatsledare och 

styrkeledare. 

• Gruppen tas tillfälligt ur tjänst under samtalet genom i första hand omdisponering. 

• Vid allvarligare händelse övervägs att gruppen tas ur tjänst resten av arbetspasset. 

• Dokumentera åtgärd i insatsrapport. 

Nivå 3: 

Händelse av mycket stor omfattning med många inblandade, svåra skador eller dödsfall på 

egen personal, stor massmedial uppmärksamhet eller konfliktliknande situation. 

Samordningsgrupp bildas (se nedan) som handlägger och beslutar om åtgärder på kort 

och lång sikt. 

Allmänt: 

Efterarbete som är kopplat till denna åtgärdsplan är att betrakta som en del av larmet dvs. 

händelsen är inte avslutad förrän de åtgärder som beslutas är avslutade. Det innebär att 

åtgärder enligt plan har hög prioritet. 

Begäran om hjälp: 

Varje anställd oberoende av tjänsteställning kan begära stöd enligt denna åtgärdsplan. 

Vid begäran om hjälp skall alltid insatsledare informeras oavsett vem som begärt stöd. 

Larmoperatör: 

Anser larmoperatör att en kritisk händelse inträffat enligt ovan skall omedelbart 

Insatsledare underrättas. 

Inre befäl: 

Tar beslut om vilka interna eller externa resurser som skall aktiveras. Samverkar och 

informerar kamratstödjare. Räddningsledare på plats skall informeras om vilka åtgärder 

som skall aktiveras. I de fall ambulans är inblandad skall även arbetsledare ambulansen 

kontaktas. Om personskada uppstår skall alltid förbundschef eller dennes ersättare 

omedelbart underrättas.



Morgan Olsson 


direktionen 

2011-12-22 


Datum 

2011-12-05 


Organisering av samordningsgrupp 

Samordningsgrupp: 

Vid svår personskada, dödsfall i tjänsten, stora händelser och katastrofer skall en 

samordningsgrupp handlägga stödet. Samordningsgruppens uppgift är att planera och 

genomföra både kort – och långsiktigt stöd till de inblandade. 

Samordningsgruppen bör bestå av följande representanter: 

• Representant från ledningen 

• Chef från drabbad avdelning 

• Kamratstödjare 

• Psykolog/Präst 

• Protokollförare 

Stöd till tredje man 

Stöd till offer anhöriga eller andra vid allvarliga händelser sköts av POSOM. 

Telefonlista kamratstödjare: 

Kamratstödjare: Ort: Telefonnr: Mobiltelefonnr: 

Jan Hjortzberg Strömsund 0670-131 34 070-379 79 09 

Mats Nyman Nälden 0640-205 62 070-583 75 90 

Kjell Eriksson Änge 0640-304 79 070-297 40 87 

Melker Kjellgren Strömsund 0670-126 69 070-208 17 68 

Hans Swärd Östersund 063-10 30 88 073-180 14 75 

Bengt Svedberg Östersund 063-10 40 82 070-247 84 06 

Jimmy Kristoffersson Östersund 063-51 25 10 070-224 21 25 

Niklas Gustafsson Järpen 0647-61 11 23 070-656 50 33 

Anders Björklund Åre 0647-66 03 33 070-650 92 94



Morgan Olsson 


direktionen 

2011-12-22 

Kapitel: 12. Användning av skyddsutrustning 

Datum 

2011-12-05 


Vid många typer av arbeten som förekommer i vår verksamhet är man utsatt för risker som kräver 

personlig skyddsutrustning. Det kan t.ex. vara handskar, glasögon, andningsskydd o.s.v. 

Förbundet tillhandahåller sådan utrustning, och det är varje anställds skyldighet att alltid använda 

personlig skyddsutrustning när arbetsuppgifterna så kräver (se även AFS 2001:3). 

Närmaste chef ansvarar för att skyddsutrustning bärs.



Morgan Olsson 

Kapitel: 13. Likabehandlingsplan 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Jämtlands räddningstjänstförbund ska som arbetsgivare erbjuda ett 

arbetsliv fritt från våld och trakasserier och där alla, kvinnor och män, 

värderas lika och ges samma möjligheter till goda arbets- och 

anställningsvillkor. 

Inledning 

Likabehandlingsplanen syftar till att beskriva det förhållningssätt och inriktning 

arbetet skall ha för ett aktivt och effektivt resultat. Som underlag för arbetet finns 

jämställdhetslagen och diskrimineringslagstiftningen. Det yttersta ansvaret för 

arbetet med planen har förbundschefen. Förbundets samtliga medarbetare med 

arbetsledande funktion, i likhet med de fackliga företrädarna, har ett väsentligt 

ansvar att verka för planens genomförande. Planen är framtagen i samverkan 

mellan arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter i en gemensam arbetsgrupp. 

Kartläggning och nulägesanalys 

Jämtlands räddningstjänstförbunds organisation består av en heltidsstyrka 

placerad i Östersund, räddningsmän i beredskap (deltid) på 24 orter samt 20 orter 

med brandvärn, som bygger på frivilliga bland ortens befolkning. Heltidsstyrkan 

omfattar fyra skift. Varje skift har en teamledare med kompetens räddningsledare 

b och en styrkeledare med kompetens räddningsledare a . Tjänsterna som 

teamledare och en av brandmannatjänsterna delas av fem personer vardera och 

har schemaläggning 80% skifttjänst/20% dagtid. Under semesterperioden gäller 

traditionell skifttjänst. För räddningsmän i beredskap är räddningstjänstförbundet, i 

det flesta fall, inte huvudarbetsgivare. Beredskapsarbetet regleras i avtal (RIB) 

som baseras på ett fast arvode för beredskap i hemmet var tredje alternativt var 

fjärde vecka med en inställelse tid till stationen på 5-8 minuter efter larm. 

Bemanningen skiljer sig åt för de olika orterna men omfattar ett befäl och en till 

fem brandmän. På stationen i Östersund finns även en avdelning för förebyggande 

arbete. Den operativa verksamheten styrs av ett inre befäl från 

räddningscentralen. Vid större och mer komplicerade räddningsinsatser utgår yttre



Morgan Olsson 



direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


befäl från Östersund. Alla deltidsstyrkor är bemannade med styrke- eller enhets 

ledare totalt 27 befäl/arbetsledare i beredskap. 

Kön och åldersfördelning 

Antalet anställda i förbundet 2012 är på heltid 46 personer, som räddningsman i 

beredskap 299 personer och uppdragstagare på räddningsvärnen 150 personer. 

Totalt 495 personer. 

Könsfördelningen bland tillsvidareanställd personal i heltidskår är 5 kvinnor (11 %) 

och 41 män (89%), motsvarande i deltidskår är 26 kvinnor (9%) och 273 män 

(91%) och motsvarande på räddningsvärnen är 7 kvinnor (5%) och 143 män 

(95%). 

Åldersfördelning (i procent) 

Den genomsnittliga medelåldern för tillsvidareanställd personal är 44,8 år för 

heltidskåren och 45 år för deltidskåren. För kvinnor är medelåldern 41 resp. 44,3år 

och för män 48,7 resp. 45,6 år. 

Åldersfördelning samtliga anställda under 2006 

- 29 år 32 personer 

30 – 39 år 101 personer 




60 – år 23 personer 

Sysselsättningsgrad 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda i heltidskår är 

95,7 %. Under år 2006 arbetade fyra person deltid (50 % vardera).



Morgan Olsson 



direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Arbetstid 

Arbetsledande befattningar 

Inom deltidskåren (räddningsman i beredskap) finns det idag ca 50 män och två 

kvinnor i arbetsledande funktion. Motsvarande för heltidskåren i Östersund är 10 

män. 

Mål och åtgärdsplan för jämställdhet och diskriminering 

Utgångspunkten för formulering av mål och åtgärder har varit 

samverkansgruppens önskemål om att arbeta med attityder och beteenden inom 

förbundet samt utbildning och rollfördelning. Arbetsgruppen har utgått från att 

arbetet med jämställdhetsfrågor ska ta sin början i grundläggande diskussioner om 

normer och värderingar utifrån tre prioriterade områden: 

- Arbetsklimat 

- Rekrytering 

- Trakasserier 

Handlingsplanen är utarbetad för att enkelt kunna följas upp i samverkansgruppen. 

Trakasserier 

Jämställdhetsplanen har kompletterats med en handlingsplan för att förebygga och 

förhindra alla former av trakasserier; sexuella trakasserier, trakasserier pga. kön, 

etnicitet, religion eller annan tro samt funktionshinder och sexuell läggning. 

Lönekartläggning 

I jämställdhetslagen står att arbetsgivaren särskilt skall verka för att utjämna och 

förhindra skillnader i löner och anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Utifrån 

att det inte finns någon jämförbar grupp med kvinnor (en kvinna, ensam inom 

yrkesområdet) inom heltidskåren har ingen kartläggning genomförts. För 

deltidskåren gäller lön enligt avtal (RIB 05). Förbundet erbjuder heltidsanställning, 

vilket övervägande del av de anställda har (99,3 %).



Morgan Olsson 



direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Jämtlands Räddningstjänstförbunds Likabehandlingsplan 

Område Mål Åtgärd - Aktivitet Ansvarig Datum Uppföljning 

Ett jämställdhetsperspektiv 

skall 

genomsyra det 

arbete vi gör som 

arbetsgivare 

Alla anställda ska 

känna till förbundets 

likabehandlingsplan 

Ökad 

medvetenheten om 

jämställdhet och 

diskriminering 

Planen ska 

diskuteras vid en 

arbetsplatsträff 

Jämställdhet och 

diskriminering är en 

diskussionspunkt i 

samverkansgruppen 

Samtliga i 

arbetsledande 

funktioner 

2008 SVG 

Förbundschef 2008 SVG 

Uppföljning av 

jämställdhetsmål och 

åtgärder i 

samverkansgruppen 

Arbetsklimat 

Förena arbetsliv och 

föräldraskap 

Alla anställda ska 

erbjudas möjlighet till 

utbildning och 

kompetensutveckling 

Inom förbundet skall 

man arbeta för att 

underlätta för 

medarbetare med 

barn 

Införa nya rutiner för 

hur uttagning till 

utbildningar sker (så 

att alla har samma 

möjligheter) 

Anpassa mötestider 

Underlätta uttag av 

föräldraledighet 

genom en öppen och 

positiv inställning. 

Samtliga i 

arbetsledande 

funktioner 

Samtliga i 

arbetsledande 

funktioner 

2008 SVG 

2008 SVG 

Område Mål Åtgärd - Aktivitet Ansvarig Datum Uppföljning 

Arbetsförhållanden 

som passar alla 

Skapa en 

arbetsplats där alla 

känner tillhörighet 

(oavsett kön, annan 

etnisk bakgrund, 

sexuelläggning eller 

funktionshinder) 

Föreläsning om 

normer och 

värderingar samt 

diskussioner i 

grupper. 

Införa nya rutiner för 

tester där 

medarbetarens 

Förbundsledning 2008- 

2009 

2008



Morgan Olsson 



direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


integritet skyddas. 

Trakasserier 

Trakasserier och 

kränkande 

behandling ska ej 

förekomma. 

Handlingsplan för 

förbundet 

För att förebygga 

trakasserier skall 

information ges på 

arbetsplatsträff minst 

en gång per år 

Förbundsledning 

Samtliga 

arbetsledande 

funktioner 

Se 

bifogad 

fil 

2008 

Rekrytering 

Kvalitetssäkra 

rekryteringsrutinerna 

i syfte att främja en 

jämn könsfördelning 

och motverka 

diskriminering 

Utbildning i 

rekrytering 

Förbundsledning 

Utbildning 

planeras 

av Ösd. 

Kommun 

under 

2007 

Handlingsplan mot trakasserier 

Sexuella trakasserier och trakasserier betyder ovälkommet uppträdande av sexuell 

natur eller annat kränkande uppträdande som påverkar kvinnor och mäns integritet på 

arbetsplatsen och som skapar en skrämmande, fientlig eller förnedrande arbetsmiljö.



Morgan Olsson 



direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Detta kan inkludera fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande (t.ex. beröringar, 

förslag, skämt, blickar eller bilder). 

Du som utsätts för trakasserier 

Vid ett ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller trakasserier (pga. kön eller 

etnicitet) så är det dina upplevelser av vad som är kränkande och förnedrande som 

bestämmer gränserna för vad du accepterar. Om du upplever att du utsätts för 

trakasserier ska du tydligt markera att du inte accepterar och uppskattar uppträdandet. 

Detta kan göras muntligt, skriftligt eller med hjälp av kontaktpersoner. 

Om trakasserierna ändå fortsätter är det bra om du dokumenterar dina upplevelser. Det 

kan vara värdefull information vid en utredning. För att få stöd i din situation kan du 

berätta vad som sker för någon som du har förtroende för. 

Du som blir utsatt för trakasserier kan vända dig till din närmsta chef alternativt chef på 

högre nivå. Enligt lagen (jämställdhetslagen och lagen om diskriminering pga. etnisk, 

religion eller annan trosuppfattning) är chefen skyldig att utreda omständigheterna kring 

de upplevda trakasserierna och i förekommande fall vidta åtgärder så att trakasserierna 

upphör och inte upprepas. Utredningen ska ske så snabbt arbetsgivaren får reda på att 

trakasserier sker. Om inte arbetsgivaren vidtar åtgärder för att utreda påstående om 

trakasserier eller vidtar åtgärder mot fortsatta trakasserier kan arbetsgivaren komma att 

få betala skadestånd till den som uppger sig vara trakasserad. 

Du kan även vända dig till kontaktpersoner inom företagshälsovården eller ditt 

skyddsombud eller din fackliga organisation, dessa kan ge dig hjälp och stöd. 

Du som anklagas för trakasserier 

Om en person säger till dig att den upplever att du trakasserar den ska du respektera 

dennes känslor och genast sluta med ditt agerande. Tänk på att ett nej alltid är ett nej. 

Om du inte upphör med ditt beteende kan din arbetsgivare vidta åtgärder som 

omplacering eller uppsägning. Grova trakasserier som ofredande, sexuellt ofredande 

och sexuellt utnyttjande är straffbelagda handlingar enligt brottsbalken. 

Arbetsgivare 

Sexuella trakasserier eller trakasserier ska inte förekomma inom Jämtlands 

Räddningstjänstförbund. Chefer på alla nivåer ska göra detta klart för sina anställda. 

Enligt lagen (jämställdhetslagen och diskriminering pga. etnicitet) är det arbetsgivaren 

som ska vidta förebyggande åtgärder och förhindra att arbetstagarna utsätts för 

sexuella trakasserier eller trakasserier. Om inte arbetsgivaren uppfyller sina



Morgan Olsson 



direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


skyldigheter enligt lag kan denne komma att få betala skadestånd till arbetstagaren för 

den kränkning som detta innebär. 

Som arbetsgivare är det viktigt att agera omedelbart vid förekomst av trakasserier, det 

finns två alternativ: det informella förfarandet och formell handläggning. Fyra 

huvudregler som gäller är snabbhet, konfrontation, diskretion och uppföljning. 

Informellt förfarande 

I första hand överväger du om det räcker med ett informellt förfarande, om inte formell 

handläggning. Det informella förfarandet: 

• Konfrontera den som klagar med den utpekade trakasseraren och ha ett samtal 

med dem. 

• Agera snabbt och diskret. Det minskar risken för att ärendet ska påverka 

stämningen på arbetsplatsen ytterligare. 

• Om den klagande inte vill träffa den utpekade, kan ett ombud göra det istället, till 

exempel facklig företrädare eller skyddsombud. 

• Låt båda parter få berätta sina versioner av det inträffade. Det är viktigt att visa 

båda respekt! Observera dock att man måste tydligt ta avstånd från kränkande 

beteenden av olika slag. 

• Se till att den klagande parten får tillfälle att tydligt göra klart för den person som 

är skyldig till det oönskade beteendet att det är ovälkommet. 

• Alla fall av sexuella trakasserier måste följas upp. Som arbetsgivare måste du 

försäkra dig om att trakasserierna har upphört. Den trakasserade ska erbjudas 

uppföljningssamtal vid behov. 

I bästa fall räcker det med att den anklagade får veta att beteendet inte är önskvärt, för 

att han/hon ska sluta med det. Om inte, måste ett formellt förfarande användas. Detta 

kan bli aktuellt om den klagande tillhör ett kön som är i stark minoritet, eller om den 

utpekade är en överordnad. Dessa är exempel på när det kan vara svårt för den 

klagande att ansikte mot ansikte säga ifrån till den som trakasserar.



Morgan Olsson 



direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Formell handläggning 

Även vid formell handläggning ska du som arbetsgivare agera snabbt och diskret, med 

respekt för båda parter. Om anmälaren väljer att dra tillbaka sin anmälan ska 

utredningen stoppas, förutsatt att det inte finns en risk för att brist på åtgärder kommer 

att leda till nya problem på arbetsplatsen. Rutiner för utredningsarbetet vi formell 

handläggning: 

• Båda parter ska bli hörda och få utveckla sina argument och synpunkter. 

• Uppgifter som lämnas bör skrivas ner, så att alla inblandade kan gå igenom 

anteckningarna och kontrollera att de stämmer med deras egen uppfattning om 

vad som har sagts. 

• Om den klagande och den anklagade arbetar nära varandra kan det vara 

nödvändigt att tillfälligt ändra någondera partens arbetsuppgifter. 

• Handläggningen ska ske under samma sekretess som i andra personalärenden, 

bland annat för att hindra ryktesspridning. 

• Båda parter ska kunna representeras av en annan person, till exempel facklig 

företrädare eller skyddsombud. 

Om anmälan är befogad ska åtgärder vidtas. Åtgärdernas art och amfattning beror på 

omständigheterna i det enskilda fallet. I första hand gäller tillsägelser och uppmaningar, 

därefter varning eller omplacering och ytterst uppsägning av trakasseraren (LAS 7 §). 

Innan frågan om påföljder väcks måste trakasserarens fackliga organisation kopplas in 

om det inte redan gjorts. 

Kontaktpersoner 

Kontakta din närmaste chef alternativt chef på högre nivå som kan ta emot och utreda 

anmälningar om sexuella trakasserier. 

Du kan även kontakta företagshälsovården för råd och stöd. 

Du kan också kontakta din fackliga organisation. Respektive organisation har namnet 

på ditt skyddsombud.



Morgan Olsson 



direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


TRAKASSERIER 

Du som blir utsatt för trakasserier kan vända dig till din närmsta chef alternativt chef på 

högre nivå. Enligt lagen (jämställdhetslagen och lagen om diskriminering pga. etnisk, 

religion eller annan trosuppfattning) är chefen skyldig att utreda omständigheterna kring 

de upplevda trakasserierna och i förekommande fall vidta åtgärder så att trakasserierna 

upphör och inte upprepas. Utredningen ska ske så snabbt arbetsgivaren får reda på att 

trakasserier sker. 

Du kan även vända dig till kontaktpersoner inom företagshälsovården eller ditt 

skyddsombud eller din fackliga organisation, dessa kan ge dig hjälp och stöd.



Morgan Olsson 

Kapitel: 14. Underhåll av utrustning 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Tillsyn och underhåll av maskiner, lyftar, installationer eller andra tekniska anordningar som används i 

verksamheten, är mycket viktiga ur arbetsmiljösynpunkt. 

Dessa utrustningar skall därför regelbundet ses över för att säkerhet och funktion skall bibehållas. 

För att genomföra tillsynen kan Checklista underhåll användas. Se även AFS 2006:4.



Morgan Olsson 

Kapitel: 15. Drogpolicy 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Arbetsgivaren accepterar inte att det nyttjas/intas någon form av alkohol eller droger under arbetstid eller 

inom organisationens lokaler. 

Om medarbetare uppträder påverkad eller kommer påverkad till sin arbetsplats ska ansvarig chef se till 

att han/hon kommer hem på ett betryggande sätt. 

Om medarbetare vid upprepade tillfällen är påverkad eller kommer påverkad till sin arbetsplats ska 

personligt samtal och rehabiliteringsutredning genomföras. Initiativ tas av ansvarig chef. 

Arbetsgivaren är skyldig att vid misstanke om missbruk eller när sådant är uppenbart, anmäla detta till 

lokal rehabiliteringsgrupp (bestående av lokal ledningsgrupp samt vid behov företagshälsovård, 

försäkringskassa, personalrepresentant). Vidare utredning med åtgärdsprogram ska ske så snart som 

möjligt. 

Rehabilitering av medarbetare som har missbruksproblem ska ske på frivillig grund men kan initieras av 

den anställde eller arbetsgivaren. 

Den anställde är skyldig att genomgå den av företagshälsovårdens läkare och förbundet föreslagna 

rehabiliteringsplanen för att han/hon ska kunna hävda sin anställning i företaget. 

Det är alltid närmaste chef som har ansvaret att fånga upp dessa situationer!



Morgan Olsson 

Kapitel: 16. Riskbedömning 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


För att förebygga att någon skadas eller blir sjuk av arbetet undersöker förbundet regelbundet de 

arbetsförhållanden som föreligger. Man får då fram vilka fysiska och psykiska risker som finns i arbetet. 

Riskbedömningen genomförs som en del av skyddsronden (frågor i checklistan).



Morgan Olsson 

Kapitel: 17. Samordningsansvar 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


När två eller flera arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna 

säkra arbetsförhållanden. Respektive arbetsgivare är skyldig att se till att inte hans verksamhet eller 

anordningar på arbetsstället utsätter någon annan för risker. Det innebär särskilda risker då flera företag 

arbetar jämsides och det är just dessa risker som måste ägnas uppmärksamhet i samarbetet. 

3 kap § 7 i arbetsmiljölagen anger: 

"Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete är ansvarig för samordning av åtgärder till skydd 

mot ohälsa och olycksfall på gemensamt arbetsställe för verksamheten. Om fast driftsställe är 

gemensamt arbetsställe för flera verksamheter, har den som råder över arbetsstället motsvarande 

ansvar. 

Den som har ansvar enligt denna paragraf skall se till att: 

1. arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas på det gemensamma 

arbetsstället, 

2. arbete tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall till följd av 

att olika verksamheter pågår på arbetsstället, 

3. allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna skyddsregler för arbetsstället 

utfärdas, 

4. ansvaret för de speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett visst eller vissa arbeten klargörs, 

och 

5. personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i behövlig omfattning. 

Övriga arbetsgivare och de som arbetar på det gemensamma arbetsstället skall följa de anvisningar som 

den samordningsansvarige lämnar. Lag (1994:579)." 

På Jämtlands Räddningstjänstförbunds driftsställen är det stationsansvarig som är samordningsansvariga 

och på varje driftställe skall detta anges via ett anslag. 

Att det finns en samordningsansvarig arbetsgivare gör inte att de andra arbetsgivarna slipper det normala 

ansvaret för de egna arbetstagarnas arbetsmiljö. Samordningsansvaret gäller bara samordningen och är 

inte något totalansvar för alla inblandade organisationers skyddsarbete. 

Det är lämpligt att via ett avtal klargöra förhållandena mellan Jämtlands Räddningstjänstförbund och de 

entreprenörer som utför större eller mer riskfyllda uppdrag i våra lokaler.



Morgan Olsson 

Kapitel: 18. Hobbykvällar 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Det händer inte alltför sällan att arbetsgivaren upplåter sina lokaler till de anställda för att tex. reparera 

familjens fordon, s.k. hobbykväll. Regler kring detta stipuleras av respektive stationsansvarig lokalt, men 

om lokalerna upplåts för hobbykvällar skall en instruktion finnas som fastställts av respektive 

stationsansvarig. 

Hobbyarbete får aldrig inkräkta på ordinarie verksamhet! 

Instruktionen skall all personal ta del av. Ansvarig för detta är respektive stationsansvarig.



Morgan Olsson 

Kapitel: 19. IT-policy 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Medborgare 

e‐demokrati 

e‐service 

Ägarna 

Personalen 

e‐förvaltning 

IT‐planen 2008 ska redovisa NJR:s syn på verksamhetsutveckling 

De tre perspektiven är; 

e‐demokrati: 

Beskriva metoder att skapa elektroniska mötesplatser och dialog mellan medborgare och politiker. 

e‐service: Medborgarnas möjligheter att nå tjänster och service över elektroniska kanaler. 

e‐förvaltning: För att e‐service ska vara möjligt måste de administrativa systemen och processerna 

kunna hantera de data och elektroniska dokument som skapas, detta benämns e‐förvaltning. e‐ 

förvaltning möjliggör också intern effektivisering inom JR.



Morgan Olsson 



direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Vision för 

verksamhetsutveckling 

med 

hjälp av IT 

E‐demokratiutveckling 

med 

hjälp av IT 

E‐förvaltning: JR:s 

vision av ett eget 

nät 

Policy för 

köp av datorer 

Policy för 

utbildning 

Policy för köp av 

dataprogram 

Policy för 

användare 

Ett verksamhetsförbättrande och kostnadseffektivt nyttjande av förbundets 

resurser skall komma medborgarna tillgodo i form av bra och snabb service. 

Via Internet presenteras förbundets verksamhet och kommunmedborgarna 

kan hämta information om samt kommunicera med förbundet. Det ska vara 

möjligt för medborgarna att ställa frågor till politiker och tjänstemän, skapa 

debatt och lämna synpunkter. 

Förbundets yta är omfattande vilket kräver att kommunikationsmöjligheterna 

utvecklas och att förutsättningar för en gemensam plattform skapas. Frågan 

är komplex eftersom den inrymmer såväl ekonomi, utbildning som 

kommunikationer samt personligt intresse. 

JR skall äga sina datorer. Avskrivningstiden är 3 år. 

Dagpersonal konsulterar sin närmaste chef om portabel eller stationär dator 

skall köpas. 

Deltidskårer skall rustas med stationära datorer, samt skrivare, svart/vit. 

Den personal som åtar sig ansvarsområde erhåller den utbildning som krävs 

och underlättar uppdraget. 

Övrig personal erhåller utbildning i word, power point och excel, utbildningen 

som är frivillig sker internt och ersätts ej. 

Alla dataprogram som JR köper eller leasar skall rapporteras och godkännas 

av förbundets IT strateg. Behov, totalkostnad samt användare skall definieras 

före inköp. 

Som anställd hos JR är det inte tillåtet att besöka sidor på Internet som enligt 

svensk lag är förbjudna eller kan bedömas som moraliskt antastliga.



Morgan Olsson 



direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Handlingsplan 

koppling till 

avsnitt i 

beskrivningen 

Aktivitet Åtgärd Ansvarig Datum 

Övergripande 

Möjlighet för 

medborgare att 

söka 

information 

Uppdatering sker 

kontinuerligt 

Förbundssekreterare Löpande 

Datorer till 

deltidskårer 

Datorer till för 

ledning och 

utalarmering 

Inköp av datorer, 

uppkoppling samt 

utbildningsinventering 

Kontinuerligt bevaka 

och säkerställa 

funktioner för ledning 

och utalarmering 

IT strateg 

IT strateg 

Löpande 

Löpande 

Datorer till 

heltidsanställda 

Inköp av datorer, 

uppkoppling samt 

utbildningsinventering 

IT strateg 

Löpande



Morgan Olsson 

Kapitel: 20. Elsäkerhetspolicy 


direktionen 

2011-12-22 

Datum 

2011-12-05 


Stationsansvarig för respektive station är ansvarig för elsäkerheten på sin arbetsplats. 

Stationsansvarig kan utse någon/några som får åtgärda de enklare fel som man får 

göra med nödig kännedom t.ex. byta kontakter på skarvsladd, byta vägguttag samt byta 

säkringar. Men även för detta krävs utbildning, man måste t ex. ”megga” en skarvsladd 

som man gjort eller kapat, så att det inte är felkopplad jord eller att en av kardelerna är i 

kontakt med något som den inte skall. 

Alla anställda får i sin arbetsmiljöutbildning kunskap om vad man skall hålla under 

uppsikt på sin egen arb. plats. Detta varierar naturligtvis mellan våra stationer, där 

Östersund, Krokom, Strömsund, Bräcke, Hammarstrand och Svenstavik har de flesta 

tekniska faciliteterna. 

Skyddsombuden och stationsansvariga skall rondera elsäkerheten en gång per år, detta 

sker vid den ordinarie skyddsronden. 

Fel som inte kan åtgärdas omedelbart ska anmälas på förbundets felanmälningssystem, 

”Felanmälan”. Oavsett om det tillhör fastigheten eller innehavaren så skall det 

rapporteras. Från deltidsstationerna sker anmälan via stationsansvarig och i Östersund 

via berörd arbetsledare. 

Det är ingen skillnad på arbetsmiljöansvaret om det är normalläge eller utryckning. Det 

är i första hand arbetsledaren, eller vid utryckning räddningsledaren som är 

arbetsmiljöansvarig.



Morgan Olsson 


direktionen 

2011-12-22 

Kapitel: 21.Uthyrning av fordon och material 

Datum 

2011-12-05 


Uthyrning av förbundet fordon och material utanför förbundets verksamhet skall endast ske i 

undantagsfall och medföra samhällsnytta. Vid speciella tillfällen då förbundets utrustning och 

kompetens är unika sker uthyrning i Förbundets regi. Fordon och material skall även vid sådant 

tillfälle finnas tillgängligt för ordinarie utryckningsverksamhet. 

Uthyrning och ev. arbete utförs och debiteras alltid i Förbundets regi. 

Beslut om uthyrning av fordon och material kan fattas av räddningschef, enhetschef metod 

och taktik, enhetschef insats och beredskap eller i brådskande fall av inre befäl.

den 6 december 2011 

FÖRDELNING AV 

ARBETSMILJÖARBETSUPPGIFTER 

Förbundschef Jämtlands Räddningstjänstförbund 

Förbundschefen har att skaffa sig kunskap om arbetsmiljölagen, lagen 

om allmän försäkring, andra författningar, regler och avtal som rör 

området samt kunskap om befintlig skyddsorganisation. 

Förbundschefen ska: 

- Organisera arbetsmiljöarbetet vad avser planering, ledning 

och kontroll inom förbundet. 

- Tillse att underställd personal, t ex via områdesträffar, 

fortlöpande får den information och de instruktioner som är 

nödvändiga för att förebygga ohälsa och olycksfall. Momentet 

ska ingå i introduktionen till all personal. 

- Tillse att årlig sammanställning görs över ohälsa, olyckor 

och tillbud. 

- Tillse att riskanalys av arbetsmiljön finns och uppdateras. 

- Tillse att handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet upprättas 

och att insatserna för arbetsmiljön följs upp. 

- Tillse att det inom förbundet finns en på lämpligt sätt 

organiserad arbetsanpassningsoch 

rehabiliteringsverksamhet. 

- Tillse att det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen revideras. 

- Fortlöpande arbeta för att skapa ekonomiska och personella 

förutsättningar för ett i praktiken fungerande arbetsmiljöarbete. 

- Tillse att gällande fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter 

klart visar vem i organisationen som har ansvaret för varje 

typ av fråga. 

Post och besöksadress Telefon Telefax 

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063-14 30 10 

Regementsgatan 23 

831 41 Östersund


- Stimulera initiativ på arbetsmiljöområdet. 

- Åtgärda brister i arbetsmiljön inom givna fördelningsbestämmelser 

eller returnera frågan till förbundets direktion. 

- Informationsskyldighet till avdelningschefer. 

- Tillse att riskanalyser görs inför förändringar i organisationen 

eller i arbetsmiljön och att dessa följs upp. 

Genom Din underskrift är Du införstådd med och har accepterat 

ovanstående 

Östersund den .......................... 

........................................ …………………………… 

Anders Edvinsson 

Ordförande 

Jämtlands Räddningstjänstförbund 

Morgan Olsson 

Förbundschef 



Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063-14 30 10 


831 41 Östersund




Chef Räddningsavdelningen, Jämtlands 

Räddningstjänstförbund 

Chef Räddningsavdelningen har att skaffa sig kunskap om 

arbetsmiljölagen, lagen om allmän försäkring, andra författningar, regler 

och avtal som rör området samt om befintlig skyddsorganisation. 

Chef Räddningsavdelningen ska inom sitt verksamhetsområde: 

- Organisera arbetsmiljö-, arbetsanpassningsoch 

rehabiliteringsverksamheten. 

- Tillse att underställd personal fortlöpande får den information och de 

instruktioner som är nödvändiga för att förebygga ohälsa och 

olycksfall. Momentet skall ingå i introduktionen till all personal. 

- Fortlöpande åtgärda akuta brister i arbetsmiljön eller returnera 

frågan till förbundschefen. 

- Ta vara på olika lösningar på arbetsmiljöproblem och rapportera 

dessa till förbundschefen. 

- Upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöverksamheten inom sitt 

område i samband med budgetarbetet och övrig 

verksamhetsplanering. 

- Tillse att skyddsronder genomförs enligt förbundets rutin. 

- Tillse att riskanalys görs inför förändringar i arbetsorganisationen 

eller arbetsmiljön och att dessa följs upp. 

- Tillse att planerade arbetsmiljöinsatser genomförs och följa upp om 

de fått avsedd effekt. 

- Utreda och anmäla ohälsa, olyckor och tillbud enligt förvaltningens 

rutin samt tillse att årlig sammanställning av dessa finns. 


Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10 


831 41 Östersund



förutsättningar för arbetsmiljöförbättringar samt arbetsanpassningsoch 


- Tillse att bestämmelserna i arbetsmiljölagen, lagen om allmän 

försäkring samt andra bestämmelser i avtal m m följs och att 

information om reglerna ges. 

- Stimulera arbetsmiljöverksamhet bland personalen bl a genom att 

regelbundet diskutera arbetsmiljöfrågor vid olika typer av 

arbetsplatsträffar. 

- Till förbundschefen returnera varje arbetsmiljöfråga, för vilken chef 

räddningsavdelningen saknar befogenhet. 

- Tillse att ev ingripande (förbud eller föreläggande) från 

Arbetsmiljöinspektionen respekteras och efterlevs. 

- Tillse att den anställdes rehabiliteringsbehov klarläggs, att 

rehabiliteringsutredning görs samt att erforderliga arbetslivsinriktade 

rehabiliteringsåtgärder vidtas i enlighet med bestämmelserna i Lag 

om allmän försäkring. 


ovanstående 

Östersund den .......................... 

........................................ …………………………… 

Morgan Olsson 

Förbundschef 


Lars Nyman 

Chef Räddningsavdelningen 



Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10 


831 41 Östersund




Chef Förebyggande avdelningen, Jämtlands 


Chef Förebyggande avdelningen har att skaffa sig kunskap om 



Chef Förebyggande avdelningen ska inom sitt verksamhetsområde: 







frågan till förbundschefen. 


dessa till förbundschefen. 










rutin samt tillse att årlig sammanställning av dessa finns. 

Besöksadress Telefon Telefax 

Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 47 00 exp. 063- 14 30 10 

Fyrvallavägen 4 

83143 Östersund






försäkring samt andra bestämmelser i avtal m m följs och att 





- Till förbundschefen returnera varje arbetsmiljöfråga, för vilken chef 

förebyggande avdelningen saknar befogenhet. 








ovanstående 

Östersund den .......................... 

........................................ …………………………… 

Morgan Olsson 

Förbundschef 


Håkan Olsen 

Chef Förebyggande avdelningen 





83143 Östersund




Enhetschef för Metod och Taktik, Jämtlands 


Enhetschef för metod och taktik har att skaffa sig kunskap om 



Enhetschef för metod och taktik ska inom sitt verksamhetsområde: 







frågan till chef för räddningsavdelningen. 


dessa till chef för räddningsavdelningen. 









- Utreda och anmäla ohälsa, olyckor och tillbud enligt förbundets rutin 

samt tillse att årlig sammanställning av dessa finns. 




831 21 Östersund






försäkring samt andra bestämmelser i avtal mm följs och att 





- Till chef för räddningsavdelningen returnera varje arbetsmiljöfråga, 

för vilken enhetschef för metod och taktik saknar befogenhet. 








ovanstående 

Östersund den .......................... 

........................................ ………………………… 

Lars Nyman 



Jörgen Eriksson 

Enhetschef 

Metod och Taktik 





831 21 Östersund




Enhetschef för beredskap och insats, Jämtlands 


Enhetschef för beredskap och insats har att skaffa sig kunskap om 



Enhetschef för beredskap och insats ska inom sitt verksamhetsområde: 







frågan till chef för räddningsavdelningen. 


dessa till chef för räddningsavdelningen. 









- Utreda och anmäla ohälsa, olyckor och tillbud enligt förbundets rutin 

samt tillse att årlig sammanställning av dessa finns. 




831 21 Östersund






försäkring samt andra bestämmelser i avtal mm följs och att 





- Till chef för räddningsavdelningen returnera varje arbetsmiljöfråga, 

för vilken enhetschef för beredskap och insats saknar befogenhet. 








ovanstående 

Östersund den .......................... 

........................................ ………………………… 

Lars Nyman 



Thomas Fredriksson 

Enhetschef 

Beredskap och Insats 





831 21 Östersund




Team ledare, Jämtlands Räddningstjänstförbund 

Team ledare har att skaffa sig kunskap om arbetsmiljölagen, lagen om 

allmän försäkring, andra författningar, regler och avtal som rör området 

samt om befintlig skyddsorganisation. 

Team ledare ska: 


rehabiliteringsarbetet inom sitt ansvarsområde. 




- Tillse att, där detta är aktuellt, befintliga hjälpmedel används och 

personlig skyddsutrustning används. 

- Tillse att vedertagen arbets-/lyftteknik används. 


- Upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöverksamheten i samband 

med budgetarbetet och övrig verksamhetsplanering. 

- Tillse att rutinerna för riskanalys av arbetsmiljön följs. 

- Genomföra planerade arbetsmiljöinsatser och följa upp om de fått 

avsedd effekt. 


rutin, samt tillse att årlig sammanställning av dessa finns. 

- Informera om bestämmelserna i Arbetsmiljölagen, Lagen om allmän 

försäkring samt andra bestämmelser i avtal m m som rör 

arbetsmiljön. 

- Stimulera arbetsmiljöverksamhet bland personalen genom att regelbundet 

diskutera arbetsmiljöfrågor. 




831 21 Östersund


- Fortlöpande åtgärda akuta brister i arbetsmiljön och till enhetschef 

för beredskap och insats returnera varje arbetsmiljöfråga, för vilken 

befogenhet saknas. 


dessa till enhetschef för metod och taktik. 




rehabiliteringsutredningar görs, samt att erforderliga 

arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder vidtas i enlighet med 

bestämmelserna i Lag om Allmän försäkring. 


ovanstående 

Östersund den .......................... 

........................................ …………………………… 


Enhetschef 



NN 

Team ledare 





831 21 Östersund




Sektionschef Deltid, Jämtlands 


Sektionschef för deltid har att skaffa sig kunskap om arbetsmiljölagen, 

lagen om allmän försäkring, andra författningar, regler och avtal som rör 

området samt om befintlig skyddsorganisation. 

Sektionschef för deltid ska: 


rehabiliteringsarbetet inom sitt ansvarsområde. 




- Tillse att, där detta är aktuellt, befintliga hjälpmedel används och 

personlig skyddsutrustning används. 

- Tillse att vedertagen arbets-/lyftteknik används. 


- Upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöverksamheten i samband 

med budgetarbetet och övrig verksamhetsplanering. 

- Tillse att rutinerna för riskanalys av arbetsmiljön följs. 

- Genomföra planerade arbetsmiljöinsatser och följa upp om de fått 

avsedd effekt. 


rutin, samt tillse att årlig sammanställning av dessa finns. 

- Informera om bestämmelserna i Arbetsmiljölagen, Lagen om allmän 

försäkring samt andra bestämmelser i avtal m m som rör 





831 21 Östersund


- Stimulera arbetsmiljöverksamhet bland personalen genom att regelbundet 

diskutera arbetsmiljöfrågor. 

- Fortlöpande åtgärda akuta brister i arbetsmiljön och till enhetschef 

för beredskap och insats returnera varje arbetsmiljöfråga, för vilken 

befogenhet saknas. 


dessa till enhetschef för beredskap och insats. 




rehabiliteringsutredningar görs, samt att erforderliga 

arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder vidtas i enlighet med 

bestämmelserna i Lag om Allmän försäkring. 


ovanstående 

Östersund den .......................... 

........................................ …………………………… 


Enhetschef 



Torbjörn Mårtensson 

Sektionschef Deltid 





831 21 Östersund

Checklista skyddsrond för stationer och värn 

Använd checklistan så här: 

Besvara frågorna med Ja eller Nej. 

Vid någon form av åtgärd, fortsätt att fylla i de tre fälten till höger. 

Den ifyllda listan utgör även en handlingsplan. 

Datum: 

Ort: 

Deltagare: 

Stryk de frågor eller avsnitt som inte är relevanta för denna rond. 

Följ upp att beslutade åtgärder har vidtagits. 

Rödmarkerade frågor gäller för Brandvärn 

Gul och Röd markerade frågor gäller för Deltidskårer 

Grön, Gul och Rödmarkerade frågor gäller för Heltidsstationer 

Sätt en ring ( O ) runt det svar som gäller 

( Ja eller Nej ) Vad behöver göras? Behövs hjälp? 

Ventilation: 

1. Finns både till och frånluftsventilation? 

Ja Nej 

2. Används avgasutsug vid behov? 

(om tillgängligt) 

Ja Nej 

3. Finns fungerande rutiner för byte/rengöring/ underhåll 

av filter och kanaler? 

Ja Nej 

Klimat: 

4. Förekommer det drag från fönster, portar, 

ventilationssystem? 

Ja Nej 

5. Upplever de flesta att temperaturen 

är lagom i lokalerna? 

Ja Nej 

Buller: 

6 Vet man hur hög ljudnivån är vid olika arbetsmoment? 

Ja Nej 

7. Om bullernivån överskrider 85dbA, finns åtgärdsplan 

och används hörselskydd? 

Ja Nej 

Belysning: 

8. Är belysningsarmaturerna rengjorda och hela? 

Ja Nej 

9. Finns tillräcklig platsbelysning vid respektive 

arbetsplats och är den riktigt utformad (bländfri)? 

Ja Nej 

10. Är allmänbelysningen tillräcklig i 

lokalerna? 

Ja Nej 

Vem ansvarar 

för att det blir 

gjort ? 

När skall det vara klart?



Arbetsplatsutformning och arbetsorganisation: 

11. Är allt arbete ordnat så att ingen arbetar enbart med 

ensidiga och tunga arbeten? 

Ja Nej 

12. Är stolar, bord mm utformade så att 

de ger goda arbetsställningar? 

Ja Nej 

13. Är lokalerna trevliga att arbeta i? 

Ja Nej 

14. Upplevs någon arbetsuppgift som så 

stressig att arbetets uppläggning behöver 

ses över? 

Ja 

Nej 

Personal & Olycksfall: 

15. Har ev. nyanställd personal fått tillräcklig 

information/utbildning om arbetsmiljön (risker/skydd)? 

Ja Nej 

16. Har allvarliga arbetssjukdomar olycksfall och tillbud 

rapporterats till Arbetsmiljöinspektionen? 

Ja Nej 

17. Är någon långtidssjukskriven pga 

arbetsrelaterad sjukdom? 

Ja Nej 

18. Har tillbud olycksfall och arbetsskador följts upp, och 

har åtgärder vidtagits? 

Ja Nej 

19. Utbildas personalen regelbundet t ex 

om kemiska hälsorisker och andra arbetsmiljöfaktorer 

som är viktiga på arbetsplatsen? 

Ja Nej 

Ordning: 

20. Är ordningen på arbetsplatsen sådan att olyckor 

undviks, att utrymningsvägar är fria att lagrat gods inte 

rasar e.t.c? 

Ja 

Nej 

21. Har golvet gott fäste så att halkrisk kan minimeras? 

Ja Nej 

22. Är elinstallationer rätt utförda och i 

bra skick? 

Ja Nej 

23. Är trappor/stegar utförda på ett sådant sätt att 

fallolyckor kan undvikas? (försedda med ledstänger, 

skyddsräcken etc.) 

Ja Nej 

Skyddsutrustning: 

24. Finns och används personlig skyddsutrustning? 

Ja Nej 

25. Finns det beredskap för första hjälpen vid olyckor, 

tex. förbandsutrustning för lättare skador (märkt med 

skyltar)? 

Ja Nej 

26. Finns ögon och nöddusch alt. flaskor med 

tempererat vatten? 

Ja Nej 

Brand och andra nödsituationer: 

27. Är brandskyddsutrustning tillgänglig och i fullgott 

skick? Vet personalen var den finns och hur den 

används? 

Ja Nej 

28. Är nödutrymningsvägar märkta med skyltar som 

syns även när det är mörkt? 

Ja Nej 

29. Finns och övas åtgärdsplaner för 

nödsituationer, t ex utrymning vid brand, 

gasläcka, tankhaveri? 

Vem ansvarar 


gjort ? 




Ja Nej 

Vem ansvarar 


gjort ? 




Lyftanordningar/Lyftteknik: 

30. Kontrolleras lyftanordningar, stroppar, pallbockar 

etc. av särskild utbildad personal? 

Ja Nej 

31. Finns speciellt besvärliga arbetsställningar? 

Ja Nej 

32. Är arbete med armarna över brösthöjd vanligt? 

Ja Nej 

33. Är det vanligt att man böjer eller lyfter samtidigt som 

kroppen vrids? 

Ja Nej 

34. Finns det lyfthjälpmedel vid tyngre lyft och transport? 

Ja Nej 

Kemikalier: 

35. Finns förteckning över alla kemikalier som används 

på arbetsplatsen? 

Ja Nej 

36. Är kemikalierna märkta på rätt sätt, och förstår 

berörd personal symbolerna? 

Ja Nej 

37. Finns varuinformation tillgänglig för personalen som 

använder de kemiska produkterna? 

Ja Nej 

Arbete med motorbränslen (bensin, diesel, etanol): 

38. Tas bränslespill upp omedelbart med 

absorberingsmedel? (OBS! STOR BRANDRISK!) 

Ja Nej 

39. Slängs papper, trasor o.d. i brandsäkert kärl med 

självstängande lock? 

Ja Nej 

Laddning och lagring av batterier: 

40. Sker batteriladdning i separat, välventilerat 

utrymme? 

Ja Nej 

41. Används alltid skyddsglasögon vid hantering av 

batterier? 

Ja Nej 

Transporter: 

42. Är vägar för gång och fordonstrafik (inom- och 

utomhus) åtskilda, och är de markerade och ej 

blockerade? 

Ja Nej 

43. Är transportvägarna lättframkomliga, utan trösklar, 

trappsteg eller lutande plan och med uppställda dörrar? 

Ja Nej 

Yttre Miljö: 

44. Lämnas så mycket som möjligt av 

ert avfall till återvinning eller återanvändning 

(glas, papper, kartong, batterier mm)? 

Ja Nej 

45. Lämnar ni miljöfarligt avfall (t ex 

olje-, färg-, lim- och lösningsrester) så att 

de kan tas om hand på rätt sätt? 

Ja Nej 

46. Gör man åtgärder för att minska 

energiförbrukningen? 

Ja Nej 

Tvätthall / Spolplatta: 

47. Sker biltvätt i ett separat och väl ventilerat utrymme 

och med lågbullrande utrustning? 

Ja Nej 

Arbete med hjul och däck: 

48. Används lyftvagn, lyftspets eller dylikt vid förflyttning 

av hjul? 

Ja 

Nej 

Vem ansvarar 


gjort ? 




Arbete under tippflak, förarhytt och upplyftade 

fordonsdelar: 

49. Är fordonet fixerat så att det inte kan falla ner? 

Ja Nej 

50. Kontrolleras att spärranordningarna är säkra? 

Ja Nej 

51. Används endast godkända, felfria och inte lagade 

pallbockar? (Obs! Inga "hemmatillverkade" delar) 

Ja Nej 

52. Ser man till att hytt inte tippas med motorn igång? 

Ja Nej 

Riskbedömning av arbetet: 

53. Finns fysiska risker i arbetet som kan bedömas som 

allvarliga? 

Ja Nej 

54. Finns psykiska risker i arbetet som kan bedömas 

som allvarliga? 

Ja Nej 

Övrigt: 

55. Vet ni vilka lagar och föreskrifter 

som gäller för er arbetsmiljö och följer ni dem? 

Ja Nej 

56. Är rökning avgränsad till speciella 

utrymmen? Är det klart angivet var man 

får/inte får röka? 

Ja Nej 

57. Finns behov att anpassa arbetsplatser 

till rörelsehindrade/handikappade 

(t ex toaletter, hissar, trösklar)? 

Ja Nej 

58. Följer man upp månadskontroller på portar och 

klipputrustning? 

Ja Nej 

59. Finns det dokumenterade rutiner för arbetsmoment 

(fylla släckare, fylla lufttuber, hantera gasolcontainer och 

övningsverksamhet) 

Ja Nej 

60. Finns det övriga risker som ej är specifierat i 

checklistan? 

Ja Nej 

Utrustning på utryckningsfordon: 

61. Finns det skyddsglasögon tillgängligt (5 par)? 

Ja Nej 

62. Finns det hörselskydd/proppar tillgängligt (5 par)? 

Ja Nej 

63. Finns det engångsmasker (damm) (5 par)? 

Ja Nej 

64. Om motorsåg finns på bilen, finns tillhörande 

skyddsutrustning tillgänglig (skyddshjälm, byxor och 

stövlar)? 

Ja Nej 

65. Finns det förstahjälpen (för personal) på bilen? 

Ja Nej 

66. Finns det skyddshandskar (gummi/latex) på bilen? 

(5 par) 

Ja Nej 

67. Finns det ögondusch lätt tillgängligt? 

Ja Nej 

68. Utförs och följs vecko och månadskontroller upp? 

Ja Nej 

69. Finns det uppsamlingskärl för använda förband, 

kanyler och sprutor? 

Ja Nej 

Vem ansvarar 


gjort ? 



Morgan Olsson 

Tillbudsrapport 



Datum 

direktionen 

2011-12-05 

2011-12-22 


(Denna anmälan skall göras omgående efter inträffad händelse) 

Namn:……………………………………… Kår:………………………………….. 

Datum för händelsen: ……………………. Datum för anmälan: ………………..……… 

Från brandstation: ………………………………………. 

Arbetsskadeanmälan gjord/kommer göras?: Ja Nej 

1. Vid vilket arbetsmoment inträffade tillbudet/skadan? 

2. Vad hände? 

3. Vad orsakade tillbudet/skadan? 

4. Vilken personskada eller allvarlig olycka kunde ha inträffat? 

5. Hur kan man undvika att tillbudet/skadan upprepas?


Morgan Olsson 

Tillbudsrapport 



Datum 

direktionen 

2011-12-05 

2011-12-22 


6. Vilka åtgärder kommer att vidtagas? 

7. Övriga kommentarer 

Delgivits (sign.) Arbetsledning Skyddsombud Skyddskommitté Arbetsmiljöinspektionen 

________________ 

Datum 

___________________________________________ 

Chef/arbetsledare 

Plats för skiss

Sammanställning av olycksfall/tillbud 

Skadedatum Avd. Händelse *Olycksfall/ 

sjukskrivning 

Åtgärd Ansvarig Klart 

senast 

Åtgärdat 

* Följande förkortningar används för att beskriva vad händelsen medfört: Arbetsolycksfall med sjukskrivning (=Olycka/ja), Arbetsolycksfall utan sjukskrivning (=Olycka/nej), 

Anmäld arbetssjukdom med eller utan sjukskrivning (=Arbsjuk/ja eller nej), Färdolycksfall (=Färd/ja eller nej), Tillbud (=Tillbud) 

Sid 1 (1)

Introduktion av nyanställda 

En alltför stor del av olyckor på svenska arbetsplatser drabbar nyanställda. En genomgång av arbetsmiljön, risker 

och skyddsåtgärder är därför speciellt viktig för dem. Checklistan nedan kan vara till hjälp vid introduktion av 

nyanställda. 

Gå igenom följande punkter: 

Förbundet 

Ägare, vision/målsättning, organisation, personal, anläggningar. 

Administrativa rutiner 

Anställningsavtal, löner, sjukfrånvaro, företagshälsovård, arbetstider, raster, tidrapporter, semester och annan 

ledighet. 

Information 

Hur sköts information till de anställda? Var finns anslag? 

Lokaler 

Rundvandring, nödutrymning, brandredskap, transport- och truckvägar etc., omklädningsrum, toaletter, dusch. 

Arbetskamrater och närmaste chef 

Speciella rutiner, luncher, kafferaster etc. 

Facklig verksamhet 

Kontaktpersoner. 

Arbetsmiljö allmänt 

Vem vänder man sig till? Vem är skyddsombud? Gå igenom förbundets arbetsmiljöpolicy. 

Risker i arbetet 

Gå igenom de risker som finns vid olika lokala maskiner/utrustningar. Ge gärna skriftliga skyddsinstruktioner. 

Speciell utbildning 

Vissa arbetsuppgifter får inte göras av personer som inte har utbildning, t.ex. köra truck, hantering av farligt gods 

etc. 

Personlig skyddsutrustning 

När används den? Var finns den? Hur sköts den? Kom ihåg att det är arbetsgivarens skyldighet att se till att 

arbetstagarna använder skyddsutrustning. 

Första hjälpen 

Var finns den? Ögondusch, nöddusch? Telefonnummer, larm? 

Minderåriga och ensamarbete 

Vilka arbeten får respektive får inte utföras? 

Övrigt 

Ev. förslagsverksamhet, personalförmåner etc. 

_________________________ 

För förbundet 

_________________________ 

Anställd 

2011-12-06 Introduktion av nyanställda 2.doc UTGÅVA 2, 2006-02-22 - MO

UNDERHÅLLSPROGRAM FÖR TEKNISK ANORDNING År: Ort: 

Utfärdare: 

Omfattning 1:a kvartalet 2:a kvartalet 3:a kvartalet 4:a kvartalet Ansvarig Anmärkning 

Belysning, fasta 

armaturer 

Dieselstation 

Lyftanordningar 

P ortar 

Smörj- och oljesystem 

Kompressorer 

Tvättanläggningar, 

bil/detalj 

Tvättmaskin 

Truckar 

Ventilationsutrustning 

Yttertak och gård

Arbetsgivare och arbetstagare skall 

samverka för att åstadkomma en god 

arbetsmiljö. 

Samordningsansvarig för arbetsmiljön på detta arbetsställe är 

_____________________________ 

Samordningsansvarig (Stationsansvarig) 

Enligt arbetsmiljölagen skall övriga arbetsgivare och de som arbetar på 

arbetsstället följa de anvisningar som den samordningsansvarige lämnar. 

_____________________________ 

Arbetsställe

Avtal avseende ansvarsfördelning och samordning beträffande 

arbetsmiljö och säkerhet vid in-/uthyrning av personal. 

Parter: 

Jämtlands Räddningstjänstförbund, nedan inhyraren 

____________________________________, nedan uthyraren 

Inhyraren/samordningsansvarige förbinder sig att: 

• Informera uthyrarens personal om lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter samt visa dessa på 

vem på företaget som är samordningsansvarig. Ett väl synligt anslag med samordningsansvarig 

skall anslås. 

• Informera uthyrarens personal om rutinerna vid ev. utrymningslarm, om utrymningsvägar och 

återsamlingsplatsens belägenhet. 

• Informera uthyrarens personal om var 1: a-hjälpenutrustning finns och vem/vilka som har 

genomgått 1: a-hjälpenutbildning. 

• Tillse att uthyrarens personal får de instruktioner som de behöver för att kunna arbeta på ett säkert 

sätt med den utrustning, de verktyg, de maskiner som inhyraren tillhandahåller. 

• Inhyrarens arbetsledare genom regelbunden tillsyn förvissar sig om att även uthyrarens personal 

har goda förutsättningar att kunna arbeta utan risk för ohälsa eller olycksfall. 

Uthyraren/entreprenören förbinder sig att: 

• Tillse att uthyrd personal har kompetens för de aktuella arbetsuppgifterna. 

• Tillse att uthyrd personal är införstådd med skyldigheten att i alla delar följa inhyrarens lokala 

säkerhetsföreskrifter och instruktioner. 

• Tillse att uthyrd personal har ingående kännedom om utrustning, maskiner och verktyg som de 

medför till inhyraren och är väl förtrogen med instruktioner och säkerhetsföreskrifter som 

uthyraren utfärdat. 

För de skador som uthyrarens personal vid sitt arbete hos inhyraren eventuellt orsakar för tredje man, 

gäller den företagsförsäkring som inhyraren tecknat såsom för sin egen personal. 

För de skador som uthyrarens personal eventuellt orsakar på person eller egendom hos inhyraren gäller 

den företagsförsäkring som uthyraren tecknat, under förutsättning att inhyraren i alla delar uppfyllt 

sina åtaganden enligt ovan. 

_____________________________ 

Ort & datum 

_____________________________ 

För inhyraren 

_____________________________ 

För uthyraren

Instruktion för hobbykvällar 

Hobbykväll är när förbundet upplåter sina lokaler till anställda som vill arbeta utom ordinarie 

arbetstid. 

Allmänt: 

Enligt arbetsmiljölagen vilar huvudansvaret för att arbetsmiljön uppfyller de krav som 

anvisningar och föreskrifter föreskriver på arbetsgivaren. Vid upplåtelse av verkstaden för 

arbete på egna fordon utanför ordinarie arbetstid är emellertid arbetsmiljölagen inte tillämplig 

eftersom ”arbete ej utförs för arbetsgivares räkning och lokal ej upplåts för yrkesmässig 

verksamhet”. 

Något arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen föreligger således ej. 

Arbetsgivaren svarar dock som upplåtare enligt allmänna skadestånds- och straffmässiga 

principer för att verktyg, material, hjälpmedel och lokaler som används under hobbykvällar är 

i sådant skick att skador på person eller material ej uppstår. 

Ansvaret för själva handhavandet åligger däremot självfallet den enskilde brukaren. 

Instruktion: 

Endast arbete på fordon tillhörande 

________________________________________________får utföras under hobbykvällar. 

• Arbete skall utföras på ordinarie arbetsplats. 

• Arbete skall utföras med ordinarie verktyg, material och hjälpmedel. 

• Arbete skall utföras på konventionellt sätt under användande av gängse skydds- och 

säkerhetsanordningar. 

• Endast sådant arbete som ingår i ordinarie arbetsuppgiften får utföras under hobbykvällar. 

• Det åligger envar att återställa lånade verktyg mm efter brukandet samt att före påföljande 

arbetsdags början anmäla eventuella defekter eller liknande på lånat material. 

• Arbetsplatsen skall lämnas i sådant skick at ordinarie arbete ej förhindras. 

Dessa regler gäller vid Jämtlands Räddningstjänstförbunds lokaler i _______________. 

Ort, datum 

____________________________ 

____________________________ 

Stationsansvarig

Agenda skyddskommitté 

1. Genomgång av resultat från senast genomförda 

skyddsronder. 

2. Beslut om åtgärder med anledning av dessa. 

3. Eventuella kvarvarande ärenden från tidigare genomförda 

skyddsronder. 

4. Genomgång av rapporterade tillbud/arbetsskador.

Agenda systemgenomgång ”systematiskt arbetsmiljöarbete” 

§ 1. Bedömning av effektiviteten med det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

§ 2. Värdering av gällande arbetsmiljöpolicy, översyn av checklistor. 

§ 3. Sammanfattande resultat av årets genomförda skyddskommittémöten. 

§ 4. Genomgång av inträffade sjukdomsfall, tillbud och händelser. 

§ 5. Kommande årets planer för arbetsmiljöarbetet. 

§ 6. Eventuell förändring av verksamheten, med anledning av t.ex. ny 

utrustning, ombyggnad m.m. 

§ 7. Planering för genomförande av eventuell utbildning. 

§ 8. Övriga frågor. 

Morgan Olsson 

2011-12-06

1 Allmänt om systematiskt arbetsmiljöarbete 

2 Arbetsmiljöpolicy 

3 Delegering av ansvar 

4 Skyddsronder 

5 Skyddskommitté, genomgång av arbetsmiljön 

6 Lagar och föreskrifter 

7 Ohälsa/Tillbud/Olycksfall 

8 Rehabilitering 

9 Utbildning 

10 Skydd & Säkerhet 

11 Första hjälpen och krisstöd 

12 Användning av skyddsutrustning 

13 Likabehandlingsplan 

14 Underhåll av utrustning 

15 Drogpolicy 

16 Riskbedömning 

17 Samordningsansvar 

18 Hobbykvällar 

19 IT-policy 

20 Elsäkerhetspolicy 

21 Uthyrning av fordon och material 

22 

23 Blanketter/checklistor 

24 Delegationer arbetsmiljöansvar 

25 Sammanställning av genomförda skyddsronder 

26 Sammanställning olycksfall/tillbud 

27 Skyddskommittémöten 

28 Utvärdering av systematiskt arbetsmiljöarbete 

29 Arbetsmiljöverket 

30 

31

Delegationsprotokoll 

Jämtlands 


Ordf § 1 

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att se till att 

arbetsmiljön är så säker som möjligt. Det yttersta ansvaret för detta 

ligger hos förbundets direktion. Direktionen har för sin räkning att 

delegera till förbundschefen. Denne har sedan att fördela ansvar och 

uppgifter inom förbundet. 

Fastställda delegationsbestämmelser, 19 mars 2004 och den 27 

mars 2004 medger att direktions ordförande kan att besluta på 

direktionens vägnar i ärenden som är så brådskande att direktionens 

avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid nästa 

sammanträde. 

Beslutsunderlag 

Förbundschefens skrivelse 2006-06-01 

Bilagor 

Ordförande beslutar med stöd av fastställd delegation 

1. Direktionen delegerar arbetsmiljöansvar till förbundschefen i 

enlighet med bilaga 1 till tjänstemannaförslag 2006-06-01. 

2. Förbundschefen har att delegera ansvar och uppgifter inom 

förbundet. 

--- 

Utdrag till förbundschef 

Delegat:……………………………………………. 

ordförande 

1

Riskanalys vid ensamarbete. 

Anvisningar för ensamarbete regleras i AFS 1982:3. 

I samband med ensamarbete skall följande rutiner följas: 

1. §4 anger: ”Kan godtagbar säkerhet inte erhållas på annat sätt får arbetet inte utföras utan 

att jämte arbetstagaren annan person är närvarande under arbetet”. 

2. Oavsett arbete skall alltid säkerheten sättas i främsta rummet. Om arbetstagaren anser 

arbetet vara för riskabelt skall arbetsledare omedelbart kontaktas. 

3. Arbetstagare skall alltid bära trådlös telefon så att möjlighet finns för att nå hjälp. 

Ovanstående godkännes 

___________________________________ ___________________________________ 

För arbetstagarorganisation (XXX) För Jämtlands Räddningstjänstförbund

JPPersonalnet 

2006-06-05 

Om systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM 

Varje arbetsgivare är skyldig att planera, leda och kontrollera sin 

verksamhet så att kraven i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets 

föreskrifter uppfylls. Det kallas systematiskt arbetsmiljöarbete. Per 

Axell ger oss svar på frågorna varför, hur, när och vem. 

År 1993 infördes ”Internkontroll av arbetsmiljön” som ett nytt begrepp i 

arbetsmiljölagstiftningen. Det var då som Arbetarskyddsstyrelsens första 

föreskrifter om de systematiska arbetsmiljöarbetet trädde i kraft. 1993 års 

föreskrift uppdaterades 1996, även den med samma namn. Termen 

”internkontroll av arbetsmiljön” kom dock med tiden att anses svårbegriplig 

och därför ersattes 1996 år föreskrift från och med den 1 juli 2001 med AFS 

2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta namn anger på ett bättre sätt 

vad föreskrifterna går ut på. Den grundläggande metodiken skiljer sig inte från 

den tidigare internkontrollen. 

Uttrycket systematiskt arbetsmiljöarbete står för kvalitetssäkring av 

arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Systematiskt arbetsmiljöarbete innefattar 

de åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att vidta för att planera, leda och 

kontrollera verksamheten så att kraven i Arbetsmiljölagen och 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter uppfylls. Skyldigheten för arbetsgivaren att 

upprätthålla systematiskt arbetsmiljöarbete följer av en särskild regel i 

Arbetsmiljölagen (3 kap 2a§) som kompletteras av Arbetsmiljöverkets föreskrift 

AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4. 

Vad är syftet med systematiskt arbetsmiljöarbete ? 

Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall förhindra att arbetstagarna drabbas 

av olycksfall, sjukdom eller andra negativa följder av förhållandena i 


Ett korrekt genomfört systematiskt arbetsmiljöarbete ger arbetsgivaren en

egelbundenhet i arbetsmiljöarbetet vilket gör att risker kan upptäckas och 

åtgärdas i tid. och att insatser som inte kan genomföras med detsamma, kan 

planeras på lite sikt. God framförhållning leder till en bättre arbetsmiljö vilket 

gynnar både verksamheten och personalen. Genom det systematiska 

arbetsmiljöarbetet uppnår man en klarare arbetsfördelning om sådant som rör 

arbetsmiljön och får en kontroll av att företaget klarar kraven i 

Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 

Vem ska medverka i SAM? 

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter är det företagets chefer som har ansvaret 

för SAM. Då menas chefer på olika nivåer i linjeorganisationen. Högste chefen 

hos Arbetsgivaren (t ex VD) har huvudansvaret för arbetsmiljön. SAM gäller för 

alla verksamheter, både privata och offentliga, där det finns anställda. Det är 

nödvändigt att företagets chefer känner till Arbetsmiljölagen och de 

arbetsmiljöregler som gäller för företaget för att arbetsmiljöarbetet ska kunna 

läggas upp på ett bra sätt. Arbetsgivaren kan vara en juridisk person (t ex 

aktiebolag, kommuner, landsting, statliga myndigheter och ekonomiska 

föreningar) eller en fysisk person (ägaren till rörelsen eller den enskilda 

firman). Arbetsgivare som anlitar inhyrd arbetskraft har ett särskilt 

arbetsmiljöansvar för dessa arbetstagare och i de fall där entreprenörer anlitas 

kan arbetsgivaren få ett samordningsansvar. 

Arbetsgivaren har en långtgående undersökningsplikt. 

Arbetstagarna skall enligt Arbetsmiljölagen samverka med arbetsgivaren. 

Begreppet arbetstagare innefattar praktikanter, lärlingar, vikarier, prov- och 

projektanställda, elever, värnpliktiga och andra som tjänstgör inom 

totalförsvaret samt personer på vårdinstitutioner som utför anvisat arbete. 

Arbetstagarna har ett ansvar att följa givna säkerhetsinstruktioner. Det är 

väsentligt att arbetsgivaren och arbetstagarna kommer överens om lämpliga 

samverkansformer, t ex arbetsplatsträffar och gemensamma undersökningar 

av arbetsmiljön. 

Arbetstagarna deltar också genom att t ex rapportera om risker, sjukdom, 

olycksfall och tillbud samt lämna sina synpunkter på det som åtgärdats. Att 

som arbetsgivare stimulera sin personal till en dialog om arbetsmiljön är till 

gagn för företaget. 

Skyddsombudet, -n deltar i planering och genomförande av arbetet, t ex vid 

undersökning av arbetsförhållandena (skyddsronder). De skall bevaka att 

arbetsgivaren inte bryter mot några regler. Åtgärdsplanering och uppföljning är 

aktiviteter där skyddsombudens medverkan bör vara självklar. Skyddsombudet 

har inget juridiskt ansvar för arbetsmiljön utan har samma ansvar som övriga 

arbetstagare. 

Företagshälsovården är företagets expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Den kan 

man anlita vid riskbedömningar, undersökningar och när det handlar om att

föreslå åtgärder och att utbilda personal. 

Det praktiska innehållet i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan 

liknas vid en cykel eller ett kretslopp bestående av följande 

huvudfaser: kartläggning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning. 

1. Kartläggning 

Föreskriften innehåller krav på att arbetsgivaren skall undersöka arbetsmiljön, 

d v s att kartlägga hur teknik, arbetsinnehåll och arbetsorganisation påverkar 

arbetstagarna i fysiskt, psykiskt och socialt hänseende. En undersökning av 

arbetsmiljön bildar en naturlig utgångspunkt för det systematiska 

arbetsmiljöarbetet. 

För att arbetsmiljöarbetet skall vara systematiskt, krävs det rutiner som talar 

om när, hur och av vem de olika uppgifterna skall genomföras. Det skall finnas 

rutiner både för regelbundna undersökningar som för hantering av problem 

som dyker upp plötsligt, som t ex tillbud eller olyckor. Rutinerna skall ge en 

”action plan” för på vilket sätt olika situationer hanteras. 

För att förebygga att inte arbetstagarna skadas, blir sjuka eller far illa på annat 

sätt, föreskriver SAM att arbetsgivaren skall fortlöpande undersöka risker i 

arbetet. 

Detta sker vid systematiska kartläggningar som t ex skyddsronder eller vid 


Information om arbetsförhållanden kan också hämtas t ex genom: 

medarbetar- och utvecklingssamtal, intervjuer med arbetstagare och 

skyddsombud, enkäter och olika slags mätningar i den fysiska arbetsmiljön. 

Några exempel på faktorer som kan innebära risker i arbetet: 

arbetsbelastning, arbetstempo och arbetstid, maskiner, arbetsorganisation och 

ledarskap, sociala kontakter, möjlighet till inflytande och återhämtning. 

Även stor korttidsfrånvaro, vantrivsel och problem vid sociala kontakter i 

arbetet kan utgöra riskfaktorer. 

Risker uppstår ofta av flera orsaker och därför är det viktigt att arbetsgivaren 

skaffar sig en samlad bild av arbetstagarnas arbetsförhållanden. 

Viktiga hjälpmedel vid undersökning av arbetsmiljön är faktaunderlag såsom: 

iakttagelser från arbetstagare och skyddsombud, sjukdom, olycksfall och 

tillbud samt sjukskrivningar, branschinformation och företagshälsovårdens 

kunskaper. 

Det är viktigt att arbetsgivaren skapar rutiner i form av checklistor för hur 

undersökningar i arbetsmiljön skall gå till. Det är viktigt att det skall framgå 

tydligt:

• Vad skall undersökas och när skall undersökningen göras? 

• Vem i linjeorganisationen skall genomföra undersökningen? 

• Vilka andra skall medverka förutom skyddsombud? 

• Hur skall undersökningen gå till? 

• Finns erfarenheter från tidigare undersökningar? 

• Finns uppgifter om tillbud och skador i arbetet? 

• Finns uppgifter om sjukskrivningar? 

• Vilka arbetsmiljöregler är aktuella? 

• Vilka checklistor är bra att använda? 

• Finns något lämpligt material från branschen? 

2. Riskbedömning 

Efter att ha undersökt eller spontant upptäckt vilka risker som finns i 

verksamheten skall arbetsgivaren bedöma riskerna och anteckna huruvida 

riskerna är allvarliga eller inte, vidta åtgärder avseende akuta risker och följa 

upp dem. Risker som inte åtgärdas omedelbart skall tas upp i handlingsplanen. 

Vid bedömningen skall arbetsgivaren dels beakta arbetssituationer 

innehållande riskmoment, dels risker i specifika arbetstagargrupper. Vid behov 

finns det olika metoder att mäta en risks värde, alltifrån enkla poängsystem till 

avancerade, av vissa branscher utvecklade metoder. 

Alla risker kan inte undvikas helt men de skall förebyggas så långt som möjligt. 

Som exempel på särskilt riskfyllda arbeten kan nämnas reparations- och 

underhållsarbete, störningar och haverier i maskiner. Risksituationer vid 

myndighetsutövning i den offentliga sektorn kan uppstå t ex vid kontakter med 

våldsamma personer. Exempel på grupper som kan vara särskilt utsatta för 

risksituationer är gravida kvinnor, minderåriga arbetstagare och personer med 

funktionshinder. Arbetsgivaren skall t ex ge arbetstagarna särskilda 

instruktioner, stöd och handledning samt förse dem med personlig 

skyddsutrustning. 

Ibland handlar det om att förutse konsekvenser i form av risker. Förändringar i 

verksamheten kan medföra risker för arbetstagarna. Det kan t ex röra sig om 

ombyggnation, ny teknik, nya maskiner eller omorganisation. Innan en 

förändring genomförs skall arbetsgivaren anteckna risker som skulle kunna 

uppstå och göra en riskbedömning. Risker som framkommit skall antingen 

åtgärdas omedelbart eller föras in i handlingsplanen. 

Lagen tar ingen hänsyn till arbetsgivarens ekonomiska möjligheter att 

förebygga risker i arbetet. I praktiken handlar det dock om vad som kan anses 

vara ”tekniskt känt och ekonomiskt möjligt”.

Riskbedömningen skall vara skriftlig. Den tillsammans med övrigt relevant 

material utgör underlag för kommande åtgärder. 

3. Åtgärder 

Handlingsplan 

Arbetsgivaren är skyldig att upprätta handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet. En 

handlingsplan skall vara skriftlig men lagen talar inte om när och hur ofta 

handlingsplaner skall upprättas, de skall upprättas när behov uppstår. Det kan 

ändå vara bra att upprätta en handlingsplan minst en gång per år, gärna innan 

budgeten slås fast. Detta för att kunna lägga in kostnader för kommande årets 

investeringar i budgeten. Handlingsplan skall upprättas av arbetsgivarens 

representanter, d v s chefer på olika nivåer. Skyddsombud, i förekommande 

fall skyddskommitté, skall medverka. 

Med handlingsplan menas en förteckning över de insatser som behövs för att 

förbättra arbetsmiljön, en tidplan och vem som ansvarar för att insatserna blir 

genomförda. Handlingsplanen skall ange alla arbetsmiljöinsatser som planeras 

under det framförliggande året. Den skall dock inte innehålla åtgärder som 

arbetsgivaren är skyldig att genomföra omedelbart. Om exempelvis en viss 

arbetsgivare upptäcker att man i verksamheten inte följer någon av 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter skall man inte ta upp detta i handlingsplanen; 

arbetsgivaren är alltid skyldig att följa föreskrifterna. Ej heller risker som redan 

avhjälpts efter eventuella tillbud eller olyckor skall tas upp i handlingsplanen. 

När man formulerar handlingsplanen är det bra att utgå från själva 

arbetsmiljöbegreppet. Vad som planeras inom områdena teknik, arbetsinnehåll 

och arbetsorganisation under det kommande året och på vilket sätt 

arbetstagarna påverkas i fysiskt, psykiskt och socialt hänseende. 

Handlingsplanen skall inte vara för detaljrik. Den behöver inte i detalj ange hur 

saker och ting skall göras (ej innehålla ritningar och dylikt). 

Ett skyddsrondsprotokoll kan tjäna som en utmärkt handlingsplan förutsatt att 

det innehåller uppgifter om vem som är ansvarig för åtgärderna samt en 

tidplan. 

Handlingsplanen skall delas ut till alla som är involverade i genomförandet av 

åtgärderna enligt handlingsplanen 

Arbetsmiljöpolicy 

Syftet med arbetsmiljöpolicy är att tydliggöra arbetsgivarens viljeinriktning 

avseende arbetsmiljön i arbetet samt ge chefer/arbetsledare tydliga mål att 

följa. Utgångspunkten för policyn är de risker som finns i verksamheten. Det

finns två typer av mål i arbetsmiljöpolicy, dels övergripande och långsiktiga mål 

som sannolikt ingår i verksamhetens personalpolitiska strategi, dels kortsiktiga, 

handlingsinriktade mål. Båda typerna av arbetsmiljömål skall vara så konkreta 

att de kan utvärderas och följas upp. 

Ett exempel på långsiktigt mål är att arbetet skall vara så utformat att ingen 

skall bli skadad eller sjuk av arbetet. 

De kortsiktiga målen skall vara så konkreta att de går att mäta. De kan gärna 

vara tidplanerade (t ex på 2 – 5 års sikt). Vanliga kortsiktiga mål handlar om 

att minska arbetsskador, olyckor, sjukfrånvaro och personalomsättning. 

I ett litet företag kan handlingsplaner (se ovan) fungera som en 

arbetsmiljöpolicy. 

Uppgiftsfördelning 

I skyldigheten att leda arbetsmiljöarbetet ingår två moment: 

• Arbetsgivaren skall klargöra vilka arbetsmiljöarbetsuppgifter som finns i 

verksamheten 

• Arbetsgivaren skall klargöra uppgiftsfördelning, alltså vilka den har 

delegerat olika arbetsmiljöarbetsuppgifter till 

En förutsättning för en juridiskt korrekt delegering och därmed en överföring 

av ansvaret är att de personer som får arbetsmiljöarbetsuppgifterna är 

tillräckligt många och har den kompetens och de resurser och befogenheter 

(att agera) som behövs. 

Varje uppgift skall läggas på en person eller befattning för att undvika att 

uppgiften/ansvaret inte skall hamna mellan två stolar. Alla på företaget skall 

känna till hur uppgiftsfördelningen ser ut för att vid behov kunna vända sig till 

rätt person. 

I företag med tio eller fler anställda måste uppgiftsfördelningen vara skriftlig. 

Den kan bestå av t ex arbetsordningar, beslutsordningar, delegationsordningar 

och befattningsbeskrivningar där ansvarsområden, befogenheter och resurser 

framgår eller, något som jag rekommenderar, av en särskilt framtagen 

delegeringshandling. I mindre företag kan delegering vara mindre formel, men 

inte mindre viktig eller mindre tydlig. 

Kunskaper 

All personal, chefer, arbetsledare och övriga arbetstagare som deltar i 

arbetsmiljöarbetet behöver ha tillräcklig och för hans/hennes

arbetsmiljöarbetsuppgifter relevant utbildning i arbetsmiljöfrågor. 

Chefer och arbetsledande personal behöver ha tillräckliga kunskaper om 

reglerna i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen liksom föreskrifterna 

från Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Exempel på övriga regler 

som dessa befattningshavare behöver ha kunskap om är kollektivavtal om 

arbetsmiljö (samverkansavtal), Arbetstidslagen eller kollektivavtal om arbetstid, 

diskrimineringslagarna och tobakslagen. De måste även ha klart för sig hur 

reglerna skall tillämpas i verksamheten. Vidare ställs krav på att cheferna skall 

ha kunskap om: 

• Arbetsförhållanden i verksamheten (fysiska, psykiska och sociala) 

• Förebyggande åtgärder 

• Vad som allmänt främjar en god arbetsmiljö 

Alla arbetstagare måste veta vilka risker han eller hon kan vara utsatt för i 

arbetet för att i möjligaste mån förebygga sjukdom och olycksfall. 

Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att kunskaperna hela tiden hålls 

aktuella samt att kontrollera att arbetstagarna klarar av att utföra sina 

arbetsuppgifter och att de följer de instruktioner som finns, m a o, klarar av 

arbetet ur arbetsmiljösynpunkt. 

Dokumentation 

Föreskriften ställer krav på att vissa saker dokumenteras i verksamheten. 

Däremot finns det inga krav på hur olika dokument eller blanketter skall vara 

utformade. Dokumentationen syftar till att ge en översikt av verksamhetens 

arbetsmiljö. 

1. Arbetsgivaren är skyldig att göra riskbedömning som skall dokumenteras 

skriftligen. Den skriftliga riskbedömningen avser de risker som kommer 

fram vid de regelbundna undersökningarna. Även de risker som 

avhjälpts omedelbart skall tas med i riskbedömningen. Det är en fördel 

att samordna riskbedömningarna med handlingsplanerna 

2. Sjukdom, olycksfall och allvarliga tillbud skall sammanställas skriftligen 

en gång per år. Sjukfrånvaro kan bero på ohälsa eller olycksfall som 

orsakats av förhållanden i arbetsmiljön. Det är viktigt att ta reda på om 

frånvaron har samband med arbetsförhållandena 

3. Handlingsplaner (se ovan) 

4. Instruktioner om allvarliga risker 

Exempel på när det behövs skriftliga instruktioner är vid arbeten med

haverier, driftstörningar, tillbud och olycksfall. Detta gäller även för 

reparation, underhåll och annan service liksom för svårbemästrade 

situationer i arbeten med t ex klienter och patienter. Det är viktigt att 

instruktionerna är tillgängliga på arbetsplatsen och är lätta att förstå. De 

skall hållas aktuella och innehålla uppgift när de är uppdaterade. 

De arbetsgivare som har tio anställda eller fler skall även dokumentera 

5. Arbetsmiljöpolicy (se ovan) 

6. Rutiner (se ovan, kartläggning) 

7. Uppgiftsfördelning (se ovan) 

8. Uppföljning (se nedan p.4) 

4. Uppföljning 

Det systematiska arbetsmiljöarbetet kräver dels en uppföljning av vidtagna 

arbetsmiljöåtgärder och dels en uppföljning av att kontrollsystemet fungerar, 

en revision: 

Uppföljning av vidtagna arbetsmiljöåtgärder 

- den chef som är ansvarig för en handlingsplan måste kontrollera att de 

planerade åtgärderna har vidtagits och haft avsedd effekt 

- även åtgärder som vidtagits omedelbart, t ex i samband med ett tillbud eller 

en olycksfall måste följas upp 

Visar det sig att de vidtagna åtgärderna varit otillräckliga och inte lett till en 

förväntad förbättring, och om missförhållandet inte rättas till på en gång, 

måste ärendet föras tillbaka till handlingsplanen för att åtgärdas på nytt. 

Skyddsombud och skyddskommitté skall medverka vid uppföljning av vidtagna 

åtgärder. 

Revision 

Med revision avses kontroll av att själva systemet med det egna 

arbetsmiljöarbetet fungerar enligt föreskriften om SAM, alltså kontroll av 

kontrollen. Revision avser inte arbetsmiljön. Kontrollen innebär bl a att man 

går igenom uppgiftsfördelningen och de rutiner som finns och kontrollerar att 

handlingsplanen överförts till praktisk handling som det var tänkt. Lika viktig är 

information som inhämtas genom intervjuer med olika befattningshavare; 

chefer, arbetstagare och skyddsombud. Är arbetsmiljötänkandet en integrerad

del i det dagliga arbetet? 

Det är högste chefens arbetsmiljöarbetsuppgift att se till att revision 

genomförs. Själva revisionsuppgiften kan delegeras till någon annan i 

organisationen eller också kan någon utomstående, t ex företagshälsovården 

anlitas. Revision är en typisk ledningsfråga som rör hela verksamheten och 

därför är det viktigt att högsta ledningen engagerar sig för att markera vikten 

av det systematiska arbetsmiljöarbetet i organisationen. 

Eftersom revisionen skall göras med jämna mellanrum, minst en gång per år, 

kan det vara praktiskt att göra den samtidigt med budget och bokslut. Tätare 

uppföljningar bör göras vid omorganisation och i samband med olyckor och 

allvarliga tillbud. 

Sist och slutligen är det förbättringarna i arbetsmiljön som talar om hur det 

systematiska arbetsmiljöarbetet har fungerat. 

_________________________ 

Vad kan hända om arbetsgivaren bryter mot SAM? 

Arbetsmiljöverket har som uppgift att kontrollera att arbetsgivarna tillämpar 

föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Denna kontroll sker vanligtvis 

genom inspektion, s k systemtillsyn. 

Har man vid en inspektion uppmärksammat några brister i arbetsmiljön, leder 

detta till att Arbetsmiljöverket i ett s k inspektionsmeddelande uppmanar 

arbetsgivaren att vidta vissa åtgärder inom en bestämd tid. Om inte 

arbetsgivaren svarar eller vidtar åtgärder, kan myndigheten meddela ett 

föreläggande eller ett förbud, som förbjuder viss hantering eller verksamhet. 

I samband med föreläggandet eller förbudet kan Arbetsmiljöverket också sätta 

ut ett vite, d v s bestämma att arbetsgivaren skall betala en viss summa 

pengar om han inte rättar sig efter kraven. Det är Länsrätten som dömer ut 

vitet. Domen kan överklagas. 

Om föreläggandet eller förbudet inte innehåller något hot om vite kan en 

ansvarig person hos arbetsgivaren i stället dömas till dagsböter eller fängelse i 

upp till ett år. Det är allmän domstol, vanligtvis tingsrätten som dömer ut 

straffet efter det att åklagaren åtalat en person (chef) på företaget. Vem som 

åtalas i verksamheten, beror på eventuell delegering. Föreligger ingen korrekt 

delegering, är det företagets högste chef som åtalas. Bestämmelserna om 

påföljder för brott mot Arbetsmiljölagen och föreskrifterna finns i 8 kap 

Arbetsmiljölagen. 

Handlar brottet om vållande till sjukdom, kroppsskada eller dödsfall utkrävs

ansvar enligt Brottsbalken (3 kap). Påföljden kan bli dagsböter eller fängelse. 

En vanlig påföljd i praktiken är villkorlig dom och dagsböter. Förutsättningen 

för att straff skall kunna utdömas är att brottet skett med uppsåt, d v s 

avsiktligt, eller av oaktsamhet, d v s av vårdslöshet. 

Per Axell/JPPersonalnet 

JP Infonet Förlag AB, Ferkens gränd 1, 111 30 Stockholm, information@jpinfonet.se, www.jpinfonet.se

Sammanställning av genomförda skyddsronder tom 2010-09-03 

Ort 

Gäddede 

Hoting 

Strömsund 

Backe 

Hammerdal 

Stora Blåsjön 

Jormvattnet 

Norråker 

Svaningen 

Alanäs 

Rossön 

Hotagen 

Föllinge 

Änge 

Trångsviken 

Nälden 

Krokom 

Laxsjö 

Skärvången 

Rönnöfors 

Alsen 

Lit 

Brunflo 

Östersund 

Furulund 

Norderön 

Sid 1 (2) 

Datum för 

genomförande 

Rapporterade större 

risker 

Åtgärder Ansvarig Klart 

senast 

Åtgärdat 

datum

Sammanställning av genomförda skyddsronder tom 2010-09-03 

Orrviken 

Tandsbyn 

Bräcke 

Gällö 

Kälarne 

Sörbygden 

Pilgrimstad 

Myrviken 

Ljungdalen 

Svenstavik 

Åsarna 

Rätan 

Hackås 

Börtnan 

Gillhov 

Klövsjö 

Sid 2 (2)

Om systematiskt arbetsmiljÃ¶arbete - Ãstersunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Om systematiskt arbetsmiljÃ¶arbete - Ãstersunds kommun