Kommunstyrelsens sammanträde - Ãstersunds kommun
Kommunstyrelsens sammanträde - Ãstersunds kommun
Kommunstyrelsens sammanträde - Ãstersunds kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
§ -3, KS 2012-01-24 08:30<br />
Kallelse till<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong><br />
sammanträde<br />
2012-01-24<br />
kl 08.30<br />
i Domsalen
§ -2, KS 2012-01-24 08:30<br />
LEDAMÖTER<br />
AnnSofie Andersson, s, ordförande<br />
Från/<br />
Närv<br />
OMRÖSTNINGAR<br />
§ § §<br />
JA NEJ JA NEJ JA NEJ<br />
Katarina Nyberg Finn, s, 1:e vice ordförande<br />
Carina Zetterström, c, 2:e vice ordförande<br />
Björn Sandal, s<br />
Linn Berglin, s<br />
Emil Burman, s<br />
Mona Modin Tjulin, s<br />
Karin Thomasson, mp<br />
Stefan Konradsson, v<br />
Pär Jönsson, m<br />
Lise Hjemgaard-Svensson, m<br />
Tord Jemteborn, m<br />
Carina Asplund, c<br />
Nisse Svensson, c<br />
Pär Löfstrand, fp<br />
Kholod Mahmood, s, ersättare<br />
Anton Waara, s, ersättare<br />
Anders Edvinsson, s, ersättare<br />
Maria Gerdin, s, ersättare<br />
Victor Svedberg, s, ersättare
§ -2, KS 2012-01-24 08:30<br />
Anders Fredriksen, s, ersättare<br />
Angelica Lindahl, mp, ersättare<br />
Christina Hedin, v, ersättare<br />
Jananders Mattsson, m, ersättare<br />
Sverker Jonsson, m, ersättare<br />
Joel Nordkvist, m<br />
Ulf Edström, c, ersättare<br />
Magnus Andersson, c, ersättare<br />
Emanuel Sandberg, kd, ersättare<br />
Mats El Kott, fp, ersättare<br />
Inte tjänstgörande:
§ 1, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 2147/2011<br />
Införande av kundcenter<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2011-12-15 Dnr 2147-2011<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> har under våren, sommaren och hösten genomfört en<br />
utredning kring införande av en kundcenterorganisation. Utredningen har<br />
utförts av externa konsulter tillsammans med stora delar av de olika förvaltningarnas<br />
tjänstemän. Utredningen har finansierats genom bidrag från samtliga<br />
förvaltningar. Slutrapport levererades av konsulterna den 26 oktober<br />
2011.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21<br />
Kundcenter slutrapport version 1.0 2011-10-26<br />
Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21<br />
Kostnadsuppskattningar 2011-10-24<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
1. Slutrapport kundcenter godkänns.<br />
2. Kommundirektören får i uppdrag att implementera kundcenter.<br />
3. Kommundirektören disponerar de 1000 tkr som finns avsatta för kundcenter<br />
2012.<br />
_____<br />
Utdrag till samtliga förvaltningar<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-11-21 Dnr 2147-2011<br />
Lars Andersson<br />
Kommunstyrelsen<br />
Införande av kundcenter<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> har under våren, sommaren och hösten genomfört en<br />
utredning kring införande av en kundcenterorganisation. Utredningen har<br />
utförts av externa konsulter tillsammans med stora delar av de olika förvaltningarnas<br />
tjänstemän. Utredningen har finansierats genom bidrag från samtliga<br />
förvaltningar. Slutrapport levererades av konsulterna den 26 oktober<br />
2011.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21<br />
Kundcenter slutrapport version 1.0 2011-10-26<br />
Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21<br />
Kostnadsuppskattningar 2011-10-24<br />
Förslag till beslut<br />
Finansutskottets förslag till Kommunstyrelsen<br />
1. Slutrapport kundcenter godkänns.<br />
2. Kommundirektören får i uppdrag att implementera kundcenter.<br />
3. Kommundirektören disponerar de 1000 tkr som finns avsatta för kundcenter<br />
2012.<br />
Bakgrund<br />
Inom Östersunds <strong>kommun</strong> bedrivs insatser för ökad tillgänglighet till de<br />
<strong>kommun</strong>ala tjänsterna för <strong>kommun</strong>ens medborgare och företagare. Tillgänglighet<br />
är en av <strong>kommun</strong>ens fyra kvalitetsdimensioner där bemötande,<br />
inflytande och kompetens är de övriga. En kundcenterlösning har identifierats<br />
som ett stort steg för ökad tillgänglighet till <strong>kommun</strong>en.<br />
Kommunen har inspirerats av andra <strong>kommun</strong>ers arbete med kundcenterlösningar,<br />
t ex Skellefteå <strong>kommun</strong>. Med anledning av detta fattade <strong>kommun</strong>direktören<br />
tillsammans med samtliga förvaltningschefer beslut om att genomföra<br />
en förstudie/utredning om förutsättningarna för att etablera ett kundcenter<br />
i Östersund.<br />
Uppdraget till konsulterna var att ta fram slutsatser och rekommendationer<br />
till <strong>kommun</strong>ledningsgruppen vilka åtgärder som bör genomföras och i vil-<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-11-21 Dnr 2147-2011<br />
ken ordning. Dessutom skulle konsulterna presentera konkreta handlingsplaner,<br />
vilka skulle vara både förvaltningsspecifika och gemensamma.<br />
Slutrapporten skulle därför innehålla preciserade åt gärder för ett genomförande<br />
i lämpliga etapper. Slutrapporten skulle också innehålla en bedömning<br />
av de organisationsförändringar som i så fall blir aktuella. Rapporten<br />
ska kunna användas som en övergripande framtida projektplan för införandet.<br />
Sammanfattningsvis föreslår förstudien följande principer för kundcenter i<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>:<br />
• Alla <strong>kommun</strong>vägledare ger information och vägledning om <strong>kommun</strong>ens<br />
samtliga verksamheter. Därutöver har varje <strong>kommun</strong>vägledare<br />
verksamhetsspecifika uppdrag inom ett eller flera fackområden.<br />
• Direktnummer till handläggare med frekventa medborgarkontakter<br />
stängs.<br />
• Inkommande samtal till 14 30 00 fördelas till första lediga <strong>kommun</strong>vägledare<br />
i KC. Knappval används inte i fas ett.<br />
• Inkommande samtal registreras i kundtjänstsystemet.<br />
• Målet är att KC i full drift med föreslaget arbetssätt och stöd av ITsystem<br />
och digitala kanaler ska besvara och avsluta 80 % av inkommande<br />
kontakter.<br />
• Kommunvägledarna har tillgång till verksamhetssystem i den omfattning<br />
som krävs för att kunna lösa sin uppgift.<br />
• Omstyrda samtal från förvaltningarna fördelas till <strong>kommun</strong>vägledare<br />
efter verksamhetsområde i första hand.<br />
• Återanrop på samtal på direktnummer till förvaltningarna kopplas<br />
till telefonistfunktion.<br />
• Interna samtal styrs till telefonistfunktion.<br />
• Externa samtal för andra organisationer styrs till telefonistfunktion.<br />
• KC tar emot inkommande samtal för företagslots och föreningsservice.<br />
Dessa samtal kopplas som förstahandsval till <strong>kommun</strong>vägledare<br />
med särskilt ansvar för dessa ärenden.<br />
Baserat på kundcenters uppdrag och antalet inkommande samtal mm föreslås<br />
följande bemanning:<br />
1 kundcenterchef<br />
1 <strong>kommun</strong>vägledare/verksamhetssamordnade<br />
1 <strong>kommun</strong>vägledare/systemadministratör<br />
12 Kommunvägledare<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2011-11-21 Dnr 2147-2011<br />
Den föreslagna lösningen har en projektkostnad på cirka 4,6 - 5 mkr och investeringar<br />
på 900 tkr – 1,5 mkr.<br />
Den årliga driftkostnaden år 2014 beräknas till cirka 8,5 – 9 mkr.<br />
För att uppnå hemtagningseffekter krävs att förvaltningarna överför uppdrag<br />
enligt överenskommelser samt genomför möjliga rationaliseringar.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr Kommundirektör<br />
Utdrag till samtliga förvaltningar<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
1(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
Kundcenter i<br />
Östersunds <strong>kommun</strong><br />
Brev/e-post<br />
Fax<br />
Telefon<br />
SMS/MMS<br />
Kundcenter<br />
Webb<br />
E-tjänst<br />
Besök<br />
Bilagor<br />
1. Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter<br />
2. Kompetensprofiler<br />
3. Ärendelistor<br />
4. Kostnadsuppskattningar<br />
5. Plan för genomförande av kundcenter<br />
6. Krav på tekniklösning för kundcenter<br />
7. Förslag på överenskommelse mellan kundcenter och förvaltning
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
2(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
Innehåll<br />
1. Sammanfattning ......................................................................................................................................... 3<br />
2. Kort om uppdraget ..................................................................................................................................... 5<br />
2.1. Inledning ............................................................................................................................................. 5<br />
2.2. Genomförande: metodik/teknik .......................................................................................................... 6<br />
2.3. Versioner ............................................................................................................................................. 7<br />
2.4. Referenser ........................................................................................................................................... 7<br />
3. Nulägesbeskrivning ................................................................................................................................... 8<br />
3.1. Inledning ............................................................................................................................................. 8<br />
3.2. Faktaunderlag, telefoni och öppettider................................................................................................ 8<br />
3.3. Nulägesanalys ..................................................................................................................................... 8<br />
4. Kundcenter i Östersunds <strong>kommun</strong>........................................................................................................... 11<br />
4.1. Principer ............................................................................................................................................ 11<br />
4.2. Kundernas behov............................................................................................................................... 11<br />
4.3. Kundcenters målsättning ................................................................................................................... 12<br />
4.4. Styrning, ledning och organisation ................................................................................................... 12<br />
4.5. Förslag huvudprocess ........................................................................................................................ 13<br />
4.6. Arbetssätt, relation kundcenter – linjeorganisationen ....................................................................... 14<br />
4.7. Inlotsning av kontakter...................................................................................................................... 16<br />
4.8. Förslag på ärendetyper per förvaltning som är möjliga att hantera i kundcenter ............................. 17<br />
4.9. Kanaler för kontakt med kundcenter ................................................................................................. 18<br />
5. Bemanningsbehov, kompetensprofil ....................................................................................................... 19<br />
5.1. Roller i kundcenter ............................................................................................................................ 19<br />
5.2. Kompetens i kundcenter.................................................................................................................... 19<br />
5.3. Bemanningsbehov ............................................................................................................................. 20<br />
5.4. Omställning av personal.................................................................................................................... 21<br />
5.5. Krav på lokaler och översiktlig utformning ...................................................................................... 21<br />
5.6. Överenskommelse mellan kundcenter och fackförvaltning .............................................................. 22<br />
5.7. Juridiska frågeställningar .................................................................................................................. 22<br />
6. Teknik ...................................................................................................................................................... 23<br />
6.1. Inledning ........................................................................................................................................... 23<br />
6.2. Teknik-lösning .................................................................................................................................. 23<br />
7. Ekonomi ................................................................................................................................................... 24<br />
7.1. Inledning ........................................................................................................................................... 24<br />
7.2. Finansiering ....................................................................................................................................... 24<br />
7.3. Uppskattning av kostnader ................................................................................................................ 24<br />
7.4. Grovt beräknade ekonomiska effekter .............................................................................................. 25<br />
8. Plan för genomförande ............................................................................................................................ 28<br />
9. Rekommendationer .................................................................................................................................. 29
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
3(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
1. Sammanfattning<br />
Denna rapport utgör resultatet av den förstudie om kundcenter i Östersunds <strong>kommun</strong> som genomfördes<br />
under perioden maj – oktober 2011.<br />
Syftet är att Östersunds <strong>kommun</strong>, med hjälp av förstudiens resultat och i förstudien framtagen<br />
plan för genomförande som nästa steg ska kunna fatta beslut om och starta det projekt som skapar<br />
och bemannar ett kundcenter.<br />
En viktig utgångspunkt vid utformningen av förslag till kundcenters uppdrag, arbetssätt och bemanning<br />
har varit projektdirektivets önskan att öka tillgängligheten och avlasta handläggarna<br />
genom att stänga anknytningar och styra samtal om till kundcenter.<br />
Förstudien bygger bland annat på arbetsmöten med förvaltningarna samt teknikarbetsmöte. I<br />
möten med förvaltningarna har utredaren analyserat och tagit fram förslag på vilka ärenden som<br />
kan hanteras av ett kundcenter.<br />
Förstudien föreslår följande principer för kundcenter i Östersunds <strong>kommun</strong>:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Alla <strong>kommun</strong>vägledare ger information och vägledning om <strong>kommun</strong>ens samtliga verksamheter.<br />
Därutöver har varje <strong>kommun</strong>vägledare verksamhetsspecifika uppdrag inom ett<br />
eller flera fackområden.<br />
Direktnummer till handläggare med frekventa medborgarkontakter stängs.<br />
Inkommande samtal till 14 30 00 fördelas till första lediga <strong>kommun</strong>vägledare i KC.<br />
Knappval används inte i fas ett.<br />
Inkommande samtal registreras i kundtjänstsystemet.<br />
Målet är att KC i full drift med föreslaget arbetssätt och stöd av IT-system och digitala<br />
kanaler ska besvara och avsluta 80 % av inkommande kontakter . Kommunvägledarna<br />
har tillgång till verksamhetssystem i den omfattning som krävs för att kunna lösa sin<br />
uppgift.<br />
Omstyrda samtal från förvaltningarna fördelas till <strong>kommun</strong>vägledare efter verksamhetsområde<br />
i första hand.<br />
Återanrop på samtal på direktnummer till förvaltningarna kopplas till telefonistfunktion.<br />
Interna samtal styrs till telefonistfunktion.<br />
Externa samtal för andra organisationer styrs till telefonistfunktion.<br />
KC tar emot inkommande samtal för företagslots och föreningsservice. Dessa samtal<br />
kopplas som förstahandsval till <strong>kommun</strong>vägledare med särskilt ansvar för dessa ärenden.<br />
Baserat på det uppdrag som föreslås kundcenter och antalet inkommande samtal mm föreslås<br />
följande bemanning:<br />
1 kundcenterchef<br />
1 <strong>kommun</strong>vägledare/verksamhetssamordnade<br />
1 <strong>kommun</strong>vägledare/systemadministratör<br />
12 Kommunvägledare
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
4(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
Den föreslagna lösningen har en projektkostnad på cirka 4,6 - 5 mkr och investeringar på 900 tkr<br />
– 1,5 mkr.<br />
Den årliga driftkostnaden år 2014 beräknas till cirka 8,5 – 9 mkr.<br />
För att uppnå hemtagningseffekter krävs att förvaltningarna överför uppdrag enligt överenskommelser<br />
samt genomför möjliga rationaliseringar.<br />
Rekommendationer<br />
För att projektet att införa ett kundcenter ska bli så framgångsrikt som möjligt rekommenderar vi<br />
följande:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Kommunledningen aktivt stödjer och står bakom projektet och målsättningen med kundcenter.<br />
Att etappindela införandet och ha ett tre-årsperspektiv på utvecklingen.<br />
Att startpunkt kundcenter anpassas efter det nya telefoniavtalet samt när det är lämpligt att genomföra<br />
utbildningar etc med hänsyn till semestrar. Vi föreslår att kundcenter öppnad i oktober<br />
2013.<br />
Kundcenter-chefen anställs först och får vara med och forma sin organisation.<br />
Rekrytering av <strong>kommun</strong>vägledare sker mot en tydlig kompetensprofil där även service är en viktig<br />
förmåga.<br />
Att kundcenter får tydliga och accepterade uppdrag från förvaltningarna (ärende och vad som får<br />
utföras).<br />
Förvaltningarna tar fram och genomför utbildningar inom de uppdrag/områden som kundcenter<br />
enligt överenskommelser ska verka.<br />
Att det sker en omställning i arbetssätt och styrning av inkommande samtal på förvaltningarna så<br />
att den möjliga effektiviseringen och ökade tillgängligheten verkligen realiseras.<br />
Att <strong>kommun</strong>vägledarna börjar vid ungefär samma tidpunkt. Då kan utbildningar och teambuilding<br />
genomföras vid ett eller ett fåtal tillfällen.<br />
Nödvändiga resurser för genomförandes ställs till förfogande. Detta gäller både pengar och personal.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
5(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
2. Kort om uppdraget<br />
2.1. Inledning<br />
2.1.1. Bakgrund<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>s fyra kvalitetsdimensioner är tillgänglighet, bemötande, inflytande och<br />
kompetens. Inom <strong>kommun</strong>en bedrivs för närvarande insatser för ökad tillgänglighet till de <strong>kommun</strong>ala<br />
tjänsterna för <strong>kommun</strong>ens medborgare och företagare. En kundcenterlösning har identifierats<br />
som ett stort steg för en sådan ökad tillgänglighet. Kommunen har inspirerats av andra<br />
<strong>kommun</strong>ers arbete med kundcenterlösningar, t ex Skellefteå <strong>kommun</strong>. Östersunds <strong>kommun</strong> behöver<br />
nu hjälp att klara ut hur ett totalgrepp om en kundcenter lösning bör införas och implementeras<br />
i organisationen.<br />
2.1.2. Syfte<br />
Syftet med förstudien är att Östersunds <strong>kommun</strong>, med hjälp av förstudiens resultat och i förstudien<br />
framtagen plan för genomförande som nästa steg ska kunna fatta beslut om och starta det<br />
projekt som skapar och bemannar ett kundcenter.<br />
2.1.3. Avgränsningar<br />
Bemanningsförslaget baseras på en schablonberäkning grundad på samtalsmätning i växeln<br />
och på en erfarenhetsdatabas från liknande projekt.<br />
De beräknade ekonomiska effekterna baseras på tillgängliga nulägesdata.( detta gäller<br />
exempelvis kostnader för nuvarande arbetssätt och organisation.)<br />
Vissa beräkningar baseras på schabloner från liknande projekt. E-post, besök och fax har<br />
inte mätts i nulägesanalysen.<br />
2.1.4. Läsanvisningar<br />
Det förutsätts att läsaren är väl insatt i Östersunds <strong>kommun</strong>s verksamhet och har grundläggande<br />
kännedom om kundcenter.<br />
2.1.5. Begrepp<br />
Följande begrepp används i rapporten:<br />
Kommunservice<br />
Kund<br />
Kommunvägledare<br />
KC<br />
Funktion<br />
Kundtjänstsystem<br />
Befintlig växel och reception<br />
Alla som tar kontakt med Östersunds <strong>kommun</strong><br />
exempelvis boende, näringsidkare, besökare<br />
Personer som arbetar med information, vägledning<br />
och handläggning i kundcenter<br />
Kundcenter<br />
En enskild handläggare eller grupp av handläggare<br />
med ett definierat ansvarsområde ex bygglov,<br />
försörjningsstöd etc<br />
Stödsystem för kundcenters ärendehantering.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
6(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
2.2. Genomförande: metodik/teknik<br />
2.2.1. Metodik<br />
Genomförandet av förstudien utgår från beställarens direktiv och bygger på förankring och delaktighet<br />
från de verksamheter som i första hand kommer att bli involverade i kundcenters uppdrag.<br />
Samtliga förvaltningar har varit representerade i projektgruppen och samtliga förvaltningar<br />
har medverkat i arbetsmöten med diskussion kring kundcenter allmänt och egna ärenden.<br />
I förstudien har ROSA-metoden (Rationell Organisering av ServiceAdministrationen) använts<br />
för att beskriva innehållet i ett ärende och vilka delar av ett ärende som skulle kunna flyttas till<br />
ett kundcenter. Modellen har använts under ett flertal år i ett stort antal svenska <strong>kommun</strong>er inför<br />
inrättandet av kundcenter. Enligt modellens ”funktionsfördelare” kan alla ärenden inom offentlig<br />
verksamhet delas in i åtta olika moment efter innehållet, nämligen:<br />
1. Information och upplysning<br />
2. Vägledning och rådgivning<br />
3. Administrativa förberedelser<br />
4. Rutin- och regelstyrda beslut<br />
5. Verksamhetsspecifika förberedelser<br />
6. Värderande handläggning<br />
7. Ledning<br />
8. Politisk styrning<br />
Inom moment 1-4 finns möjliga uppdrag för kundcenter.<br />
Information<br />
Upplysning<br />
Vägledning<br />
Rådgivning<br />
Administrativ<br />
hantering<br />
Rutin- och<br />
regelstyrt<br />
beslut<br />
Verksamhetsspecifika<br />
förberedelser<br />
Värderande<br />
beslut<br />
Ledning<br />
Politisk<br />
styrning<br />
Kontaktcenter<br />
80% av medborgarkontakterna<br />
Figur ROSA-metodens funktionsdelare<br />
Medlyssning i växeln, samt mätning av inkommande samtal, tillgänglighet och fördelning mellan<br />
verksamheter har genomförts under en vecka. Kompletterande statistik har tagits fram från telefonisystemet<br />
för jämförelse.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
7(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
Erfarenheter från liknande projekt i andra <strong>kommun</strong>er har bidragit med underlag för att uppskatta<br />
volymen i kundcenters uppdrag, kompetens, antal tjänster, teknik- och lokalbehov.<br />
2.2.2. Aktiviteter<br />
Utredningen har omfattat följande aktiviteter:<br />
Startmöten med <strong>kommun</strong>ledning samt projektgrupp<br />
Intervjuer med chefer för verksamheter med frekvent medborgarkontakt<br />
Tillgänglighetsundersökning i växeln, med samtalsmätning och statistik<br />
Medlyssning i växeln<br />
Arbetsmöten med samtliga förvaltningar kring möjliga uppdrag för kundcenter<br />
Arbetsmöte kring funktionella krav och teknik<br />
Projektmöten<br />
Utredningen genomfördes under perioden maj – oktober 2011 av Know IT Business Consulting<br />
AB och RungKonsulter HB.<br />
2.3. Versioner<br />
Version<br />
Beskrivning<br />
0.9 Levererad version 2011-10-21<br />
0.95 Uppdaterad version efter avstämningsmöte 2011-10-24<br />
1.0 Levererad version 2011-10-26<br />
2.4. Referenser<br />
<br />
<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>s IT-tekniska miljö och krav på framtida applikationer, reviderad<br />
2011-10-03<br />
Kommunövergripande servicedeklarationer
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
8(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
3. Nulägesbeskrivning<br />
3.1. Inledning<br />
Nulägesbeskrivningen fokuserar på de kontaktvägar och funktioner som är frekvent använda och<br />
efterfrågade av medborgarna. Bedömningen av tillgänglighet, kvalitet i service till medborgarna<br />
samt handläggarnas arbetssituation grundar sig på genomförda aktiviteter, statistik från Östersund<br />
samt erfarenhetsdatabas från liknande projekt.<br />
3.2. Faktaunderlag, telefoni och öppettider<br />
Sammanställning av statistisk från 2010:<br />
Antal inkommande samtal 2010 Totalt 184545<br />
Avslutande i växeln 110017 (ca 60%)<br />
Kopplades fram 73 528 (ca 40%)<br />
Svarsfrekvens i växeln Svarade samtal 92%<br />
Tappade samtal 8%<br />
Samtalsmätning v33 av 4380<br />
samtal Kom tillbaka till växel 1625 (37%)<br />
Kom fram eller till röstbrevlåda<br />
2287 (52%)<br />
Kunden lade på 469 (11%)<br />
Antal anknytningar: cirka 2000<br />
Antal tjänster; Telefonist/receptionist 2, telefonist 2,25, totalt 4,25 tjänster<br />
Växel och reception har öppettider 08.00-17.00 (september-maj), 08.00-16.00 (juniaugusti).<br />
Expeditioner har öppettider 09.00-12.00 samt 13.00 - 16.00 (september-maj) 09.00-15.00<br />
(juni-augusti)<br />
Handläggare har möjlighet till flexibel arbetstid mellan 08.00 - 09.00, 11.30 - 13.30 samt<br />
15.00 - 16.00 alternativt 16.00 - 17.00.<br />
Mottagningsteamet inom socialtjänsten (försörjningsstöd) har telefontid må-fr kl 09.00-<br />
09.45<br />
Biståndshandläggarna har telefontid må-fr 08.00 - 09.30.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> har ett telefoniavtal som går ut 2013-06-30. En upphandling kommer att ske<br />
av ett nytt avtal.<br />
3.3. Nulägesanalys<br />
Telefoni är fortfarande den vanligaste kontaktformen. Vid genomförda kartläggningar i andra<br />
<strong>kommun</strong>er står telefonin för 50-60% av kontakterna. Därefter kommer e-post och i olika ordning<br />
brev, besök, e-tjänster och fax, beroende på hur många e-tjänster som <strong>kommun</strong>en erbjuder. Nyligen<br />
genomförd undersökning i en <strong>kommun</strong> visar att endast varannan av de som ringer till <strong>kommun</strong>en<br />
har besökt hemsidan.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
9(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
Medlyssning i växeln ger en bild av mycket gott bemötande från telefonisterna. Man försöker<br />
hjälpa till, men man har så begränsade möjligheter p.g.a. rådande telefonikultur och brist på<br />
samarbete med förvaltningarna.<br />
Externa nationella mätningar under 2011 har visat att Östersund ligger över genomsnitt när det<br />
gäller att besvara e-post men under genomsnitt när det gäller att få kontakt med rätt handläggare<br />
eller funktion via telefon. Det faktum att Östersunds <strong>kommun</strong> ligger över genomsnitt när det<br />
gäller att besvara e-post säger dock ingenting om volymen av e-post i förhållande till jämförda<br />
<strong>kommun</strong>er. Inom förstudien har vi inte gjort någon mätning av e-post utan använder schablonberäkningar<br />
från andra <strong>kommun</strong>er när vi beräknar e-postens betydelse för den föreslagna bemanningen<br />
i kundcenter.<br />
Vid samtalsmätning inom förstudien blev resultatet att vart annat samtal kan inte kan kopplas<br />
fram till sökt handläggare utan avslutas i växeln. Det finns ingen samlad statistik som redovisar<br />
hur den bristande tillgängligheten fördelar sig mellan olika verksamheter eller vilka frågor som<br />
är mest frekventa. Utannonserade telefontider hålls inte alltid, upplevs för korta och är förlagda<br />
till tider som inte passar medborgarna. Generellt är det en mycket dålig kultur när det gäller att<br />
sköta hänvisningen av sin telefon. Detta ger som resultat en stor mängd återanrop (samtalet går<br />
tillbaka till växeln) och där telefonisten inte kan ge något besked om när den som ringer kan<br />
komma i kontakt med sökt handläggare. Växeln används också internt i stor utsträckning för att<br />
koppla samtal till kollegor eller att fråga om kollegas telefonnummer. Tillsammans med den<br />
stora volymen återanrop ger detta en onödig belastning som kräver resurser.<br />
Växelns öppettider är 08.00-17-00 ( sommartid 08.00-16.00). Handläggarna har möjlighet till<br />
flextid 08.00-09.00 samt 16.00-17.00. Flextiden infaller under tider på dagen när många medborgare<br />
ringer. Handläggare som flexar har oftast inte registrerat detta i hänvisningssystemet,<br />
vilket gör att växeln inte kan lämna besked om när handläggaren finns på plats utan kan bara<br />
svara att sökt person inte finns anträffbar. Frekvent sökta funktioner har lunchstängt mellan 12<br />
och 13 (eller med flex från 11.30 – 13.30).<br />
Kommunservice (växel och reception) har haft återkommande möten med representanter för de<br />
mest efterfrågade funktionerna för att försöka förbättra <strong>kommun</strong>ikationen och öka tillgängligheten,<br />
men utan resultat.<br />
Genom bristen på <strong>kommun</strong>ikation mellan <strong>kommun</strong>service och verksamheterna finns ingen<br />
kvalitetssäkring av den information som växel och reception lämnar till medborgarna. Det finns<br />
inte heller upparbetade kanaler för strukturerad återkoppling från <strong>kommun</strong>service till verksamheterna.<br />
Handläggarna uppger att många telefonsamtal handlar om enkla frågor som att lämna ut blanketter<br />
eller ge allmän information i en fråga. Man upplever också att det kommer ”fel frågor” där<br />
man inte kan ge svar utan måste skicka samtalet vidare. Telefonen upplevs av många som stressande<br />
och orsak till brist på arbetsro. När man inte har möjlighet att hålla en egen telefontid p g a<br />
möte eller annan frånvaro är även detta stressande.<br />
Idag finns cirka 2000 direktnummer till anställda i Östersunds <strong>kommun</strong>. Av dessa utgör cirka<br />
475 direktnummer till personer med s k serviceadministrativt arbete i form av information om<br />
och handläggning av servicetjänster eller myndighetsutövning. I denna grupp om 475 personer
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
10(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
finns de mest efterfrågade funktionerna, som samtidigt har mycket dålig tillgänglighet enligt<br />
samtalsmätningar.<br />
I Rådhuset finns en reception som tar emot och anmäler besökare, men en besökare kan också<br />
komma oanmäld och gå rakt in i huset till vem som helst.<br />
Befintliga servicedeklarationer är dåligt kända i verksamheterna och därmed efterlevs de inte.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
11(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
4. Kundcenter i Östersunds <strong>kommun</strong><br />
Detta kapitel innehåller förslag på principer och arbetssätt för kundcenter i Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
4.1. Principer<br />
Följande principer föreslås för kundcenter (KC) Östersunds <strong>kommun</strong>:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Alla <strong>kommun</strong>vägledare ger information och vägledning om <strong>kommun</strong>ens samtliga verksamheter.<br />
Därutöver har varje <strong>kommun</strong>vägledare verksamhetsspecifika uppdrag inom ett<br />
eller flera fackområden.<br />
Direktnummer till handläggare med frekventa medborgarkontakter stängs.<br />
Inkommande samtal till 14 30 00 fördelas till första lediga <strong>kommun</strong>vägledare i KC.<br />
Knappval används inte i fas ett<br />
Inkommande samtal registreras i kundtjänstsystemet.<br />
Målet är att KC i full drift med föreslaget arbetssätt och stöd av IT-system och digitala<br />
kanaler ska besvara och avsluta 80 % av inkommande kontakter .<br />
Kommunvägledarna har tillgång till verksamhetssystem i den omfattning som krävs för<br />
att kunna lösa sin uppgift.<br />
Omstyrda samtal från förvaltningarna fördelas till <strong>kommun</strong>vägledare efter verksamhetsområde<br />
i första hand.<br />
Återanrop på samtal på direktnummer till förvaltningarna kopplas till telefonistfunktion.<br />
Interna samtal styrs till telefonistfunktion.<br />
Externa samtal för andra organisationer styrs till telefonistfunktion.<br />
KC tar emot inkommande samtal för företagslots och föreningsservice. Dessa samtal<br />
kopplas som förstahandsval till <strong>kommun</strong>vägledare med särskilt ansvar för dessa ärenden.<br />
4.2. Kundernas behov<br />
Alla har i något skede av sitt liv behov av <strong>kommun</strong>al service i någon form. I det här sammanhanget<br />
begränsar vi oss till den del som rör information, hänvisning, enklare rådgivning och enklare<br />
regelstyrda ärenden. Erfarenhetsmässigt står denna service för 80 % av alla kontakter invånarna<br />
har med <strong>kommun</strong>en. Det handlar alltså om information och administrativ service till skillnad<br />
från t ex <strong>kommun</strong>ens kärnverksamhet i form av vård, omsorg, renhållning och utbildning.<br />
De krav man som <strong>kommun</strong>invånare med rätta kan ställa på servicen är att bli mött på sina egna<br />
villkor och förutsättningar. Tjänster och service skall erbjudas lättillgängligt såväl innehållsmässigt,<br />
tidsmässigt, kanaloberoende och attitydmässigt. Man skall som invånare mötas av god service<br />
och inte av myndighetsattityder.<br />
När invånaren väljer att ta kontakt med <strong>kommun</strong>en har hon/han en förväntan om att få omedelbar<br />
hjälp med sitt eller sina problem. Uppgiften för kundcenter är att leva upp till detta eller, som en<br />
lägsta nivå, åtminstone ”grundregistrera” ärendet och på ett fastställt och kontrollerat sätt fördela<br />
till rätt funktion/handläggare och ange senast när en återkoppling kan förväntas.<br />
Den som tar emot ett ärende i kundcenter ”äger ärendet” ur ett serviceperspektiv och ansvarar för<br />
att följa upp att ärendet tas om hand av funktion/handläggare. Kundcenter har dock aldrig ansvar<br />
för själva ärendet/processen. Detta ligger fortfarande kvar på respektive förvaltning.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
12(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
4.3. Kundcenters målsättning<br />
Kundcenters målsättning ska motsvara Östersunds <strong>kommun</strong>s kvalitetspolicy där fyra kvalitetsdimensioner<br />
anges:<br />
Tillgång och tillgänglighet; ”Du ska inte behöva ringa mer än ett samtal. Vi ser till att<br />
rätt person kontaktar dig inom två arbetsdagar”<br />
Inflytande; ”Du ska uppleva att du som medborgare genom dialog har möjlighet att vara<br />
delaktig och ha inflytande över <strong>kommun</strong>ala tjänsters utformande.<br />
Bemötande; ”Du kan alltid förvänta dig att du av alla anställda får ett positivt och respektfullt<br />
bemötande och att kvalitetsbrister snabbt åtgärdas”<br />
Kompetens; ”Vår ambition är att förfoga över god och mångsidig kompetens och genom<br />
det kunna utföra alla tjänster med rätt och god kvalitet och säkerhet.<br />
Kundcenter har ”alla som målgrupp” och ska vara tillgängligt genom generösa öppettider med<br />
ett korrekt, vänligt och kompetent bemötande. Kunden ska kunna välja mellan olika sätt att kontakta<br />
<strong>kommun</strong>en för information och tjänster.<br />
I kundcenter ska Östersunds <strong>kommun</strong>s alla verksamheter finnas representerade. Kunden ska där<br />
direkt få hjälp med information och enklare ärenden. Kundcenter ska bidra till en effektiv hantering<br />
för såväl våra kunder som verksamheter. Kundcenter ska samla alla frågor på en plats, bidra<br />
till kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling genom uppföljning, återrapportering och förslag<br />
till förbättringar.<br />
4.4. Styrning, ledning och organisation<br />
Kundcenter ska styras av ett uppdragsavtal mellan kundcenter och kundcenteransvarig förvaltning,<br />
som reglerar:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Övergripande målsättning och inriktning för verksamheten<br />
Samarbetsformer mellan kundcenter och förvaltningarna<br />
Redovisning av ärendestatistik, servicenivåer och kundnöjdhet<br />
Modell för hur kostnaderna ska fördelas i förhållande till förvaltningarna<br />
Ekonomiska ramar<br />
Roller och ansvar<br />
Med respektive förvaltning upprättas överenskommelser anpassade utifrån verksamheten.<br />
Alternativ placering kan vara Kommunledningsförvaltningen eller Serviceförvaltningen.<br />
4.4.1. Ledning<br />
Kundcenterchefen har personal- och ekonomiansvar. Ansvarar för verksamhetsuppföljning och<br />
vidareutveckling.<br />
Till sin hjälp av kundcenterchefen två <strong>kommun</strong>vägledare med ansvar för verksamhetsutveckling<br />
respektive system.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
13(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
4.5. Förslag huvudprocess<br />
Kunden kontaktar <strong>kommun</strong>en genom vald kanal. Genom en förutbestämd överenskommelse<br />
styrs kontakten till kundcenter eller till funktion/handläggare. Kundcenter bedömer inkommen<br />
kontakt, hanterar och avslutar de frågor som ligger inom kundcenters uppdrag. Frågor utanför<br />
uppdraget hanteras enligt överenskommelse med respektive verksamhet. Det kan ske genom<br />
direkt kontakt med en handläggare eller genom att ärendet fördelas från kundcenter till funktion/handläggare.<br />
Kontakter som fördelas till funktion/handläggare bevakar kundcenter enligt<br />
överenskomna regler.<br />
Huvudprocess kundcenter<br />
Kunden<br />
Start<br />
Väljer kanal<br />
Kontaktar<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
Stopp<br />
Stopp<br />
Kundcenter<br />
Kontakt Bedömer Handlägger<br />
Avslutar<br />
Bevakar<br />
frågan<br />
Fördelar<br />
Förfrågan<br />
Handläggare/funktion inom<br />
förvaltning<br />
Avslut<br />
Handlägger<br />
Tar emot<br />
Bedömer<br />
Fig. Huvudprocess för kundcenter
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
14(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
4.6. Arbetssätt, relation kundcenter – linjeorganisationen<br />
Kundcenter utför ärenden på uppdrag av respektive förvaltning. Den som tar emot ärendet i<br />
kundcenter ”äger ärendet” ur ett serviceperspektiv men det är respektive förvaltning som är processägare<br />
och har ansvar för själva ärendet.<br />
I kundcenter ska samtliga <strong>kommun</strong>vägledare ha den kompetens som krävs för att ge information<br />
och vägleda i de mest frekventa generella frågorna om <strong>kommun</strong>ens samtliga verksamheter, förvaltningar<br />
och politiska organisation. Därutöver ska <strong>kommun</strong>vägledarna ha en eller flera verksamhetsspecifika<br />
kunskaper för vägledning och handläggning i okomplicerade ärenden inom<br />
egna ansvarsområden, exempelvis barnomsorg, ekonomiskt bistånd, felanmälan etc.<br />
Kundcenter ska använda ostersund.se och <strong>kommun</strong>ens intranät där merparten av information<br />
inom området okomplicerade ärenden ska finnas. Kommunvägledarna har dessutom tillgång till<br />
de verksamhetssystem, eller de avgränsade delar, som behövs för det uppdrag som förvaltningen<br />
lagt ut till kundcenter.<br />
För att leva upp till önskad servicenivå och flexibilitet arbetar <strong>kommun</strong>vägledarna med ett telefonisystem,<br />
s k call center-system, där samtal kan styras till lämplig kompetens oavsett kontaktsätt<br />
eller geografisk placering.<br />
Alla inkommande kontakter loggas i ett kundcentersystem. I kundcentersystemet finns checklistor<br />
och FAQ-listor (vanliga frågor och svar). Via kundcentersystemet kan kundcenter efter överenskomna<br />
rutiner flöda och bevaka meddelanden från kund till handläggare och vidarebefordra<br />
ärenden till person eller grupper på förvaltningarna. Via statistik från kundcentersystemet får<br />
förvaltningarna information om tillgänglighet och servicenivåer.<br />
Kundcenter ska kunna ta emot besök vid disk men även ha tillgång till besöksrum för besök med<br />
känsliga ärenden.<br />
Verksamheten i kundcenter varierar över tiden allt eftersom kundernas behov ändras. Därför<br />
måste ett kundcenter kunna redovisa verksamheten för uppföljning och vidareutveckling. En<br />
annan viktig uppgift är att redovisa fördelning av kundcenters uppdrag mellan olika verksamheter<br />
och ärendetyper.<br />
Kundcenters arbetssätt ska bidra till en sortering och effektiv styrning av kundkontakterna. En<br />
viktig uppgift för kundcenter är att guida östersundsborna till att hitta information och använda<br />
e-tjänster via ostersund.se.<br />
4.6.1. Relation mellan kundcenter och linjeorganisationen<br />
Direktnummer till efterfrågade funktioner styrs om till kundcenter. Om ärendet inte kan lösas i<br />
kundcenter ställer <strong>kommun</strong>vägledaren en fråga eller fördelar kontakten till rätt funktion. Kundcenter<br />
bevakar att ärendet tas om hand.<br />
Inkommande samtal till externa organisationer (ex Jämtlands Gymnasieförbund) interna samtal<br />
samt återanrop från direktnummerstyrs till telefonist<br />
Handläggare/funktion kan efter överenskommelse styra om sin anknytning till kundcenter tillfälligt.<br />
På samma sätt kan e-post i funktionsbrevlådor eller för enskilda handläggare styras om till<br />
kundcenter för bevakning.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
15(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
Kundcenter utser förvaltnings- eller verksamhetsansvariga som i sin tur har kontaktpersoner på<br />
förvaltningarna för de olika verksamheterna. Kundcenter återkopplar händelser och ger förslag<br />
på förbättringar och förvaltningarna informerar om pågående eller planerade förändringar i verksamheterna.<br />
Samverkan mellan kundcenter och förvaltningarna ska leda till en ständigt pågående verksamhetsutveckling.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
16(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
4.7. Inlotsning av kontakter<br />
4.7.1. Inlotsning via telefoni, SMS/MMS och besök<br />
Fig. översikt över inlotsning av kontakter via telefoni, SMS/MMS och besök.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
17(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
4.7.2. Inlotsning av e-tjänster, epost<br />
Fig. inlotsning av e-tjänster och e-post.<br />
4.7.3. Inlotsning via fax<br />
Kommunens officiella fax-nummer riktas till kundcenter. Specifika faxnummer som används i<br />
förvaltningarna värderas från fall till fall. I vissa fall används dessa av andra myndigheter vid<br />
direktkontakt med exempelvis socialtjänster och bör därför finnas kvar.<br />
4.8. Förslag på ärendetyper per förvaltning som är möjliga att hantera<br />
i kundcenter<br />
Uppdraget för kundcenter kan omfatta all information, hänvisning, allmän rådgivning samt handläggning<br />
av okomplicerade och frekventa frågor och ärenden inom <strong>kommun</strong>ens samtliga verksamheter<br />
(d v s steg 1-4 i ovan beskrivna ROSA-metoden). Helt genomfört med kundcenter, e-<br />
tjänster och tillgång till aktuell information på hemsidan kan dessa funktioner ta hand om större<br />
delen av medborgarnas kontakter när det gäller information och enklare ärenden.<br />
I förstudien har genomförts en workshop per förvaltning för att ta fram förslag på möjliga ärenden<br />
för kundcenter att hantera, se bilagor<br />
Genomgående har förvaltningarna ställt sig positiva till att lämna över information och generellvägledning<br />
till kundcenter. När det gäller nya ansökningar, statusfrågor i befintliga ärenden samt<br />
rutin- och regelstyrda ärenden av karaktären direkthandläggning har vi identifierat ett antal ären-
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
18(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
den som skulle kunna flyttas till kundcenter. Här har uttalats tveksamhet uttryckt i oro för kvalitet<br />
i kundcenters sätt att utföra uppdraget samt oro för hur den egna organisationen påverkas.<br />
4.9. Kanaler för kontakt med kundcenter<br />
En invånare ska kunna kontakta kundcenter via;<br />
besök<br />
brev<br />
telefon<br />
e-post<br />
e-tjänst eller webbformulär på <strong>kommun</strong>ens hemsida<br />
SMS/MMS<br />
via fax<br />
På sikt ska en invånare även kunna kontakta kundcenter via chat.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
19(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
5. Bemanningsbehov, kompetensprofil<br />
Bemanningsbehovet grundar sig på förväntat resultat av ett kundcenter i projektdirektivet samt<br />
de förutsättningar och önskemål som framkommit inom förstudien.<br />
Kommunvägledaren ger personlig betjäning med god service, tillgänglighet, kvalitet och korrekta<br />
svar till alla som kontaktar. Kommunvägledaren bedömer inkommen fråga, besvarar och<br />
handlägger ärenden inom kundcenters uppdrag samt ställer fråga eller fördelar övriga ärenden till<br />
rätt funktion/person enligt överenskommelse. I uppdraget ingår att bidra till verksamhetsutveckling<br />
och effektivisering genom uppföljning och förslag till förbättringar i processer och användning<br />
av teknik. Kommunvägledaren ska upprätthålla en god och konstruktiv dialog med förvaltningarna.<br />
5.1. Roller i kundcenter<br />
5.1.1. Kundcenterchef<br />
Kundcenterchefen har i uppdrag att styra och leda kundcenter. I detta ingår verksamhetsansvar,<br />
personalansvar, ekonomiskt ansvar, dialog med förvaltningarna, uppföljning av verksamhet och<br />
kundnytta samt att utveckla kundcenter inom områdena; nya uppdrag, kundnytta, processutveckling<br />
och digitalisering<br />
5.1.2. Kommunvägledare/verksamhetssamordnare<br />
Arbetar som <strong>kommun</strong>vägledare med har som del av tjänst ansvar för verksamhetssamordning.<br />
Ansvarar för daglig drift i kundcenter med resursfördelning och stöd till gruppen under dagen.<br />
Schemaläggning och samordning av ledigheter som semestrar och korttidsfrånvaro.<br />
Medlyssning och coaching i gruppen. Introducera nyanställda och vikarier i verksamheten<br />
5.1.3. Kommunvägledare/systemadministratör<br />
Arbetar som <strong>kommun</strong>vägledare med har som del av tjänst ansvar för systemadministration av<br />
kundcenters stödsystem.<br />
Ansvarar för administration av hänvisningssystem, call center-system samt kundtjänstsystem.<br />
Här ingår att lägga in nya användare, utbilda och ge support. Systemadministratören ska också<br />
föreslå förbättringar/krav för vidareutveckling av IT-stödet i kundcenter.<br />
5.2. Kompetens i kundcenter<br />
Kundcenter är en ny verksamhet i <strong>kommun</strong>en och <strong>kommun</strong>vägledare är en ny yrkesroll.<br />
Uppdragets art med bedömningar av kundens behov, handläggningsärenden från förvaltningarna,<br />
problemlösning med förslag till förbättringar i processerna, ständig utveckling av det egna arbetet<br />
gör att en högskoleutbildning som grund förordas. Alternativt att motsvarande kunskaper förvärvats<br />
på annat sätt.<br />
Den viktigaste förmågan för personalen i kundcenter är att vara serviceinriktad.<br />
Vid rekrytering är det viktigt att kundcenterchefen finns på plats. Vidare bör personalen genomgå<br />
lämplighetstester ex social kompetens, problemlösning och praktisk arbetsplatstest vid<br />
telefon och dator. Kravspecifikation finns i bilaga.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
20(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
5.3. Bemanningsbehov<br />
Bemanningsbehov i kundcenter har beräknats. Detta redovisas i detalj i bilaga. Beräkningen baseras<br />
på följande:<br />
beställarens direktiv,<br />
föreslagna uppdrag som tagits fram i genomförda arbetsmöten med förvaltningarna,<br />
statistik och samtalsmätning från växeln samt<br />
schablonberäkningar från tidigare genomförda kartläggningar i <strong>kommun</strong>er<br />
I förstudien har projektgruppen gjort en uppskattning av antalet handläggare med frekventa<br />
medborgarkontakter. Antalet uppskattades till 475. Efter jämförelser av erfarenheter från bemanning<br />
i andra kundcentra har vi bedömt antalet handläggare som i första hand kommer att betjänas<br />
av kundcenter till max 350.<br />
Baserat på detta föreslås följande bemanning:<br />
1 kundcenterchef<br />
1 <strong>kommun</strong>vägledare/verksamhetssamordnade<br />
1 <strong>kommun</strong>vägledare/systemadministratör<br />
12 Kommunvägledare<br />
Procentuell fördelning av uppdrag och förslag till resursfördelning av bemanningen i kundcenter<br />
från olika verksamheter enligt projektgruppens uppskattning. Detta baseras på uppskattat antal<br />
handläggare med frekventa medborgarkontakter.<br />
I denna uppskattning utgår vi från att nuvarande receptionstjänst i Rådhuset finns kvar inom Serviceförvaltningen<br />
samt under en övergångsperiod 1 telefonist kvar i Serviceförvaltningen.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
21(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
5.4. Omställning av personal<br />
Vid bemanning av kundcenter kan en obalans uppstå p g a att personal, som idag utför arbetsuppgift<br />
som flyttas till kundcenter, inte vill söka tjänst i kundcenter eller inte uppfyller uppsatta<br />
krav för <strong>kommun</strong>vägledare. Detta kan resultera i att en eller flera verksamheter får en omställning<br />
av personal som hanteras inom respektive förvaltning.<br />
5.5. Krav på lokaler och översiktlig utformning<br />
Den fysiska placeringen av kundcenter ska kunna nås med bil, kollektivtrafik och vara lättillgängligt för besökare<br />
med funktionsnedsättning. Det ska finnas parkeringsplatser för besökande. En placering i Rådhuset<br />
möjliggör delad funktion för besöksmottagning till handläggare och befintlig intern service med nycklar, biluthyrning,<br />
bokning av konferenslokaler etc. Ur ett kundperspektiv och för möjligheten att skapa bra besöksfunktioner<br />
och en god arbetsmiljö kan en lokal placerad i centrum vara minst lika bra.<br />
Lokalen bör dimensioneras för 15 personer vid start år ett med möjlighet att expandera.<br />
5.5.1. Besöksdel<br />
Kundcenter ska kunna ta emot besök både vid disk och i avskilt mötesrum. I entrén ska finnas plats för publika<br />
datorer och informationsskärmar.<br />
5.5.2. Gemensamma ytor för <strong>kommun</strong>vägledarna<br />
Lokalen ska erbjuda möjlighet till överblick av bemanningen i lokalen och därför utgöras av ett större sammanhängande<br />
rum med ytor som möjliggör indelning av arbetsplatser i grupper. Grupperna bör vara avdelade<br />
från övrig yta med genomskinliga väggar. Lokalen ska vara bra ljudisolerad(exempelvis med heltäckande<br />
ljudisolerande matta) Lokalen får inte vara placerad intill störande verksamheter (ljud, passage).<br />
För god röstergonomi behöver lokalen vara väl ventilerad, hålla en god luftfuktighet och jämn temperatur<br />
enligt arbetsmiljöverkets riktlinjer.<br />
5.5.3. Arbetsplatser<br />
Arbetsplatserna ska vara ergonomiskt utformade för varierad arbetsställning och har behov av plats för två<br />
eller tre bildskärmar. Behov av arbetsyta för efterarbete mellan telefonsamtal. Ljudisolerande skärmar mellan<br />
arbetsplatserna ska vara brutna med genomskinlig del i ögonhöjd för överblick över lokalen.<br />
Dessutom finns behov av ett arbetsrum för kundcenterchefen.<br />
Kundcenter behöver tillgång till mötesrum för arbetsplanering och uppföljning.<br />
Lokalen måste anpassas efter en säkerhetsbedömning. Exempel på detta kan vara hur besöksrum ska vara<br />
lokaliserade och utformade samt vilken utrustning som behövs vid behov av att påkalla hjälp.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
22(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
5.5.4. Sammanfattande lokalbehov<br />
Entré med publika ytor samt besöksdisk<br />
Två besöksrum i anslutning till entrén<br />
Ett rum för kundcenters chef<br />
En gemensam yta för <strong>kommun</strong>vägledarna<br />
Ett mötesrum för <strong>kommun</strong>vägledarnas arbetsplanering och möten<br />
Tillgång till personalutrymme.<br />
Uppskattat behov total yta 200 kvm.<br />
5.6. Överenskommelse mellan kundcenter och fackförvaltning<br />
Se förslag i bilaga.<br />
5.7. Juridiska frågeställningar<br />
Frågan har stämts av med andra kundcentra och jurist på SKL.<br />
I Föreningen Sambruks (en ideell förening för <strong>kommun</strong>al verksamhetsutveckling med ett 100-tal<br />
medlemmar) rapport om sammanhållen ärendehantering (2010-08-31) skriver Malmö stads jurist<br />
”En och samma tjänsteman kan arbeta under delegation från flera nämnder utifrån lämplighet<br />
sett ur kompetenssynpunkt. De nämnder som helt eller delvis delegerat utförande av tjänster och<br />
kanske också beslutanderätt till en tjänsteman i kundcenter som ingår i en annan organisatorisk<br />
enhet bör fortfarande behålla ärendeansvaret. I och med att tjänstemannen har med handläggning<br />
av ärendet att göra blir tillgången till sekretesskänslig information tillåten. Den enskilda tjänstemannen<br />
är dock alltid ansvarig för att hålla sekretessen.”<br />
Det vanligaste sättet för att kundcenter ska kunna hantera sekretessärenden är att en eller flera<br />
<strong>kommun</strong>vägledare (handläggare i kundcenter) får delegation för att utföra ärendet och därmed<br />
tillgång till de uppgifter i verksamhetssystem som behövs.<br />
Datainspektionen gjorde 2008 och 2010 besök i Skellefteå <strong>kommun</strong>s kundtjänst för att studera<br />
hur personuppgifter hanteras i förhållande till PUL (Personuppgiftslagen). Detta har lett till att<br />
Skellefteå på försök infört rutiner för gallring av personuppgifter i kundtjänstsystemet efter sex<br />
månader. I övrigt sker registrering och hantering av ärenden som tidigare.<br />
Vi föreslår att de juridiska frågeställningarna slutligen stäms av med Östersunds <strong>kommun</strong>s jurister<br />
efter det att kundcenters uppdrag beslutats.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
23(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
6. Teknik<br />
6.1. Inledning<br />
Baserat på verksamhetens krav har en beskrivning av krav på tekniklösningar tagits fram, se bilaga.<br />
Till stöd för sitt arbete har <strong>kommun</strong>vägledarna följande teknik-stöd:<br />
Telefoni-funktion (växelfunktion med möjlighet för olika uppsättningar när det gäller inkommande<br />
samtal, grupper av användare mm)<br />
Call-center-funktionalitet – möjlighet att köa, prioritera och styra samtal mellan undergrupper<br />
och handläggare.<br />
Ärendehantering – registrering och stöd vid handläggning. Vidareförmedling till handläggare<br />
på förvaltning.<br />
Statistik – statistikfunktioner för att mäta inkommande ärenden per kanal och ärendetyp<br />
mm samt tider för samtal och handläggning.<br />
Utöver detta har <strong>kommun</strong>vägledarna tillgång till verksamhetssystem i den omfattning som uppdraget<br />
kräver.<br />
6.2. Teknik-lösning<br />
Baserat på kraven har en inventering gjorts av befintliga ärendehanteringssystem i <strong>kommun</strong>en<br />
(utfördes i samband med teknikworkshop). Utredningen har inte funnit något lämpligt, varför<br />
upphandling av ett nytt ärendehanteringssystem utformat för kundcenterverksamhet bör ske.<br />
Vidare föreslås att krav på telefoni och call-center-funktion tas med i upphandling av ny telefonifunktion.<br />
Denna telefonifunktion ska ersätta nuvarande, vars avtal går ut per 2013-06-30.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
24(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
7. Ekonomi<br />
7.1. Inledning<br />
Den ekonomiska kalkylen baseras på en uppdelning i projektkostnader och löpande driftkostnader.<br />
Projektkostnader täcker samtliga kostnader från projektstart till tidpunkten då kundcenter<br />
öppnar. En uppdelning har även gjorts i investeringar och löpande kostnader.<br />
7.2. Finansiering<br />
Finansiering av löpande kostnader sker genom att dessa kostnader fördelas på förvaltningarna i<br />
förhållande till nyttjandet av kundcenter. Basen för detta bör vara en basmätning av antalet ärenden<br />
och som genomförs innan kundcenter öppnas. Justering av kostnadsfördelningen sker därefter<br />
årsvis i samband med budgeteringen.<br />
7.3. Uppskattning av kostnader<br />
Kostnader har uppskattats och sammanställts, se bilaga. I denna bilaga finns vissa antaganden.<br />
Av dessa antaganden bör följande särskilt beaktas:<br />
Nytt funktionsavtal för telefoni kommer att upphandlas (avtalet går ut 2013-06-30). Ingen extra kostnad<br />
för telefoni eller växel har tagits med i kalkylen. Det går att köpa till nödvändiga funktioner till<br />
befintlig telefonväxel, men då fördelas kostnaden för detta på återstående löptid. Detta ger en för hög<br />
och felaktig kostnadsbild för dessa funktioner.<br />
<br />
För kundcenter-ärendehanteringssystem finns inga gällande prislistor från leverantörer, utan prissättning<br />
sker från fall till fall. Vi vill därför understryka att kostnaden för ärendehanteringssystem är en<br />
grov uppskattning och kan komma att ändras då marknaden utvecklas. Detta gäller speciellt då Östersund<br />
<strong>kommun</strong>s upphandling kan komma att ske om cirka ett år (se plan för genomförande i bilaga).<br />
Kostnadsuppskattningen baseras på följande antaganden:<br />
Projektstart: januari månad 2012.<br />
Rekrytering kundcenterchef kan inledas i januari 2012. Lämplig person bör kunna börja 1<br />
maj 2012 och därmed inleda arbetet med övrig rekrytering, överenskommelser med förvaltningarna,<br />
planering av projektet mm.<br />
Kostnader för telefoni ingår ej eftersom en ny lösning ska upphandlas. Det är ännu ej<br />
klart vilka delar i denna som borde belasta kundcenter.<br />
Kundcenter öppnar i oktober månad 2013.<br />
Personalen anställs enligt följande:<br />
Kundcenterchef börjar i maj 2012<br />
Verksamhetssamordnare och systemadministratör börjar i augusti 2012<br />
12 st <strong>kommun</strong>vägledare rekryteras och börjar under augusti 2013
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
25(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
Sammanfattningsvis är kostnaderna;<br />
Projektkostnad år 2012<br />
Projektkostnad 2013<br />
Totalt cirka:<br />
Investeringar<br />
1,5 mkr<br />
3,1 mkr (jan – sep)<br />
4,6 – 5 mkr<br />
0,9 – 1,5 mkr<br />
Löpande kostnader år 1 2,2 mkr (okt-dec 2013)<br />
Löpande kostnader år 2 8,5 – 9 mkr (2014)<br />
I dessa summor ingår inga reservationer för oförutsedda kostnader.<br />
7.4. Grovt beräknade ekonomiska effekter<br />
Nyttan av kundcenter kan beräknas rent ekonomiskt och/eller som en nyttokalkyl.<br />
Den ekonomiska kalkylen är enligt följande har beräknats för två olika fall beroende på den<br />
verkliga kostnaden för ärendehanteringssystem:<br />
Löpande finansiering<br />
2014 Anmärkning<br />
Årlig driftkostnad 8318<br />
Avskrivning investeringar 283<br />
Avgår: befintliga kostnader 0<br />
Förslagsvis reduceras dagens <strong>kommun</strong>service o<br />
service med 2,75 tjänster<br />
Att finansiera löpande 8601<br />
Uträkning besparingsmål antal handläggare<br />
Snittlönekostnad per handläggare och år, tkr<br />
Ger besparingsmål antal handläggare<br />
474 (28 kkr/månad)<br />
18 st
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
26(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
Alternativ kalkyl (investering 1,45 mkr , löpande kostnader 8,7 mkr)<br />
Årlig driftkostnad 8700<br />
Avskrivning investeringar 483<br />
Avgår: befintliga kostnader 0<br />
Att finansiera löpande 9183<br />
Uträkning besparingsmål antal handläggare<br />
Snittlönekostnad per handläggare och år, tkr<br />
Ger besparingsmål antal handläggare<br />
474 (28 kkr/månad)<br />
19 st<br />
Besparingsmålet är uträknat som kostnad 2014 dividerat med lönekostnad, inklusive sociala<br />
kostnader, för en genomsnittlig handläggare i Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
Baserat på dessa beräkningar krävs att 18-19 tjänster rationaliseras eller inte återbesätts vid exempelvis<br />
pension.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
27(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
Komponenter i en nyttokalkyl skulle kunna vara enligt följande bild:<br />
Ökad<br />
medborgarnytta<br />
Högre<br />
effektivitet i<br />
handläggning<br />
Färre avbrott i<br />
handläggning<br />
pga<br />
telefonsamtal<br />
Avlastning av<br />
enkla ärenden<br />
och frågor.<br />
Frigjord tid hos<br />
handläggare<br />
Snabbare<br />
handläggning<br />
på förvaltning<br />
Ökad service<br />
Snabbare svar<br />
på frågor<br />
Ökad<br />
tillgänglighet<br />
för medborgare<br />
Fig. översiktlig beskrivning av nyttor
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
28(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
8. Plan för genomförande<br />
Förslag på plan för genomförande finns i bilaga. Översiktligt sammanfattas genomförandet med<br />
följande aktiviteter:<br />
KC.chef<br />
anställs<br />
Vsamordn<br />
anställs<br />
Tfn-växel i<br />
drift<br />
Kundcenter<br />
öppnar<br />
Systemadm<br />
anställs<br />
Överenskommelser med verksamheterna<br />
Vsamh utb tas fram<br />
Utbildning<br />
verksamhet<br />
Ta fram checklistor/FAQ<br />
Förändring av förvaltningarnas processer mm<br />
Upphandling system<br />
Införande system<br />
Utbildning<br />
system<br />
Specifikation av<br />
lokal<br />
Inflyttning<br />
Rekrytering av <strong>kommun</strong>vägledare<br />
Utbildning roll<br />
maj<br />
2012<br />
Aug/sep<br />
2012<br />
1 jul<br />
2013<br />
Aug/sep<br />
2013<br />
1 okt<br />
2013<br />
Startpunkter och längden på aktiviteterna är indikationer och kan ändras.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kundcenter slutrapport 2011-10-26<br />
Dokumentnamn: Kundcenter slutrapport<br />
Sida:<br />
Version 1.0<br />
29(29)<br />
Ansvarig för dokumentet: Lars Andersson Beslutad av: Reviderad den:<br />
2011-10-26<br />
9. Rekommendationer<br />
För att projektet att införa kundcenter ska bli så framgångsrikt som möjligt rekommenderar vi<br />
följande:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Kommunledningen aktivt stödjer och står bakom projektet och målsättningen med kundcenter.<br />
Att etappindela införandet och ha ett tre-årsperspektiv på utvecklingen.<br />
Att startpunkt kundcenter anpassas efter det nya telefoniavtalet samt när det är lämpligt att genomföra<br />
utbildningar etc med hänsyn till semestrar. Vi föreslår att kundcenter öppnad i oktober<br />
2013.<br />
Kundcenter-chefen anställs först och får vara med och forma sin organisation.<br />
Rekrytering av <strong>kommun</strong>vägledare sker mot en tydlig kompetensprofil där även service är en viktig<br />
förmåga.<br />
Att kundcenter får tydliga och accepterade uppdrag från förvaltningarna (ärende och vad som får<br />
utföras).<br />
Förvaltningarna tar fram och genomför utbildningar inom de uppdrag/områden som kundcenter<br />
enligt överenskommelser ska verka.<br />
Att det sker en omställning i arbetssätt och styrning av inkommande samtal på förvaltningarna så<br />
att den möjliga effektiviseringen och ökade tillgängligheten verkligen realiseras.<br />
Att <strong>kommun</strong>vägledarna börjar vid ungefär samma tidpunkt. Då kan utbildningar och teambuilding<br />
genomföras vid ett eller ett fåtal tillfällen.<br />
Nödvändiga resurser för genomförandes ställs till förfogande. Detta gäller både pengar och personal.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21<br />
Dokumentnamn:<br />
Sida: 1 (7)<br />
Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21<br />
Bilaga 1 - Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter<br />
Kundcenters uppdrag är att ta hand om alla inkommande samtal via <strong>kommun</strong>ens<br />
huvudnummer 143000, omstyrda samtal från handläggare, e-post, SMS samt besök vid disk.<br />
För att beräkna resursbehovet vid start av kontaktcenter får man uppskatta den förväntade<br />
volymen och innehållet i uppdraget. Underlag för denna beräkning är<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
beställarens uppdrag<br />
statistik och samtalsmätning från växeln<br />
de föreslagna uppdrag som tagits fram i genomförda arbetsmöten med förvaltningarna<br />
schablonberäkning från tidigare genomförda kartläggningar i <strong>kommun</strong>er<br />
Föreslagen bemanning<br />
1 kundcenterchef<br />
1 <strong>kommun</strong>vägledare/verksamhetssamordnare<br />
1 <strong>kommun</strong>vägledare/systemadministratör<br />
12 <strong>kommun</strong>vägledare<br />
Slutsatser<br />
Det finns inte några absoluta värden att använda i beräkningen vid etablering av ett nytt<br />
kundcentra. Det man initialt kan utgå från är de inkommande kontakter som kundcenter ska ta<br />
hand om från start och inom den planerade utvecklingen de närmaste åren. Vidare hur långt<br />
kundcenters uppdrag sträcker sig, d v s i vilken om fattning kundcenter förutom information<br />
och vägledning sak hantera ansökning, statusfrågor samt handläggning. Detta påverkar såväl<br />
kompetens som antal .<br />
De jämförelsefakta som kan användas är:<br />
Kommunstorlek antal invånare<br />
Antal handläggare med frekventa medborgarkontakter<br />
Antal inkommande samtal till <strong>kommun</strong>ens huvudnummer<br />
Antal inkommande kontakter via andra kanaler än telefon<br />
I vilken mån handläggningsärenden kommer att ingå i kundcenters uppdrag<br />
Om kundcenter ska ta emot omstyrda direktanknytningar från handläggare<br />
Faktorer som påverkar är<br />
I vilken mån handläggningsärenden kommer att ingå i kundcenters uppdrag<br />
Hur många stängda direktanknytningar till handläggare ska styras om till kundcenter<br />
Hur många behövs för den tänkta organisationen, ex vis svarsgrupper<br />
Om telefonistfunktion ska vara kvar<br />
Hur många behövs för att garantera tillgänglighet enligt uppsatta servicemål i<br />
svarstider, samtalslängd samt <strong>kommun</strong>ikation med förvaltningarna och den ständigt<br />
pågående verksamhetsutvecklingen.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21<br />
Dokumentnamn:<br />
Sida: 2 (7)<br />
Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21<br />
Jämförelse mellan några olika <strong>kommun</strong>er<br />
Kommun<br />
Ant<br />
invånare<br />
ca<br />
Ant samtal till<br />
vx/huvudnummer<br />
per år<br />
Ant anställda<br />
i kundcenter<br />
Telefonist Omstyrda<br />
direktnummer<br />
från<br />
handläggare<br />
Skellefteå 73 000 416 000 32 Nej Ja<br />
Botkyrka 82 000 176 000 17* 1 av 17 Nej<br />
Jönköping 127 000 312 000 17 2 av 17 Nej<br />
Huddinge 100 000 334 000 15 2 av 15r Nej<br />
*Därutöver ca 75 000 besök i Botkyrka <strong>kommun</strong>s fem medborgarkontor.<br />
I genomsnitt minskar antalet inkommande samtal till <strong>kommun</strong>ens huvudnummer med 30%<br />
första året efter starten av kundcenter.<br />
Genomsnittlig tid per ärende i kundcenter beräknas till 3 min för informationsärenden och<br />
ärenden med direktavslut under samtalet.<br />
Beräkning volymer<br />
Inkommande samtal till Östersunds <strong>kommun</strong> via 14 30 00 var 2010 184 000<br />
Inkommande samtal till kundcenter via 14 30 00 samt via omstyrda anknytningar från<br />
handläggare/funktioner uppskattas tillsammans till 312 000. Denna beräkning grundar sig på<br />
schabloner ex:<br />
Kommunstorlek 60 000 inv<br />
Antal handläggare med frekvent medborgarkontakt 350 st. Antal inkommande samtal till<br />
dessa handläggare via växel eller direktnummer 6 000/vecka = 312 000 samtal<br />
312 000 inkommande samtal x ggr 3 min = 936 000 min/60 = 15 600 tim /1320 = 12 (11,8)<br />
tjänster.<br />
Erfarenheter från andra kundcentra visar att volymen inkommande samtal till växelnumret<br />
sjunker med ca 30% när kundcenter införs. Detta ger utrymme för kundcenter att ta hand om<br />
övriga kontakter (e-post, besök etc) inom den beräknade bemanningen.<br />
I beräkningen ingår att utöver ovanstående bemanning finns 2 telefonist/receptionist. Dessa<br />
två tar emot interna samtal, återanrop frånförvaltningarna samt samtal för externa<br />
organisationer. Därutöver ingår att ta emot besökande till Rådhuset, försäljning av<br />
profilprodukter, bokning av bilar och interna konferenslokaler, utlämning av nycklar etc.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21<br />
Dokumentnamn:<br />
Sida: 3 (7)<br />
Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21<br />
I beräkningen ingår även projektgruppens uppskattning av antalet användare i ett framtida<br />
kundtjänstsystem. Se nedan.<br />
Användare från förvaltningarna i ett framtida KC ÄHS<br />
Förvaltning<br />
Antal användare<br />
Samhällsbyggnad 65<br />
Vård och omsorgsförvaltningen 100 (ytterst osäkert mht läget på vårdenheterna)<br />
Serviceförvaltningen 25-30<br />
Teknisk förvaltning 50<br />
Barn och utbildningsförvaltningen 100 (osäkra siffror eftersom datorstödet i<br />
skolorna ökar)<br />
Socialförvaltningen 100<br />
Kommunledningsförvaltningen 30<br />
Fördelning av resurser utifrån uppskattat antal handläggare enligt tabellen ovan
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21<br />
Dokumentnamn:<br />
Sida: 4 (7)<br />
Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21<br />
Fördelning av resurser efter justering av barn och utbildning från 100 till 75, där siffran i<br />
tabellen uppges osäker och där vi bedömer den lägre som realistiskt.<br />
Exempel på beräkningsmodell<br />
Arbetstidsmått; 52 v x 40 tim =2080 tim/år<br />
Avgår; semester 6 v/år + röda dagar 2 v = 320 tim/år<br />
Möjlig årsarbetstid 1760 tim/år<br />
Möjlig produktiv tid i kontaktcenter 75% = 1320 tim/år. Mellanskillnaden beräknas gå till<br />
utbildning, sjukfrånvaro, interna möten, pauser mm.<br />
Referenser för beräkningar<br />
Vid jämförelse mellan befintliga kundcentra tar vi hänsyn till de olika modeller, olika uppdrag<br />
som man valt samt hur lång till man varit i gång. Exempel på dessa variationer är<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Om <strong>kommun</strong>en har kvar växelfunktion eller denna är integrerad i kundcenter<br />
Om kundcenter tar emot besök<br />
Om verksamheterna styrt över samtal från handläggare till kundcenter<br />
I vilken omfattning kundcenter tagit över uppdrag utöver information och vägledning,<br />
ex ansökningar, statusfrågor på ärenden eller handläggning
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21<br />
Dokumentnamn:<br />
Sida: 5 (7)<br />
Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21<br />
Exempel från Botkyrka <strong>kommun</strong><br />
Botkyrka <strong>kommun</strong> är en av de <strong>kommun</strong>er som har längst erfarenhet av kundcenter i form av<br />
medborgarkontor sedan 25 år tillbaka (idag fem stycken lokaliserade i olika <strong>kommun</strong>delar)<br />
samt ett kontaktcenter sedan 2007. Fördelningen är den att besökare vänder sig till<br />
medborgarkontoren övriga kontaktformer går via kontktcenter.<br />
Kontaktcenter i Botkyrka tar emot inkommande samtal på <strong>kommun</strong>ens huvudnummer 08-<br />
53061000. Ingen omstyrning av direktnummer från handläggare till kontaktcenter har skett.<br />
De fem medborgarkontoren tar endast emot besök, inga externa samtal.<br />
Från 2011 är en stor del av verksamheternas funktionsbrevlådor styrda till kontaktcenter samt<br />
har publiceringen av direktnummer till handläggare minskat på hemsidan.<br />
Uppdragen från förvaltningarna spänner från information och vägledning till hantering av<br />
ansökningar, statusfrågor på enskilda ärenden samt ett flertal handläggningsärenden, även<br />
myndighetsutövning.<br />
Fakta Botkyrka<br />
Cirka 83 000 invånare<br />
Ca 5500 anställda<br />
Antal anställda i kontaktcenter<br />
Kontaktcenter 1 chef<br />
1 samordnare<br />
14 <strong>kommun</strong>vägledare<br />
1 telefonist<br />
Antal anställda i medborgarkontoren (fem stycken)<br />
1 chef<br />
17 samhällsvägledare<br />
Redovisning av telefonsamtal och besök i medborgarkontor<br />
Inkommande samtal till kontaktcenter via <strong>kommun</strong>ens huvudnummer år 2009 var 175 586. (år<br />
2008 var inkommande samtal 199 965). Från start av kontaktcenter hösten 2007 minskade<br />
inkommande samtal till <strong>kommun</strong>ens huvudnummer med ca 30% redan andra månaden. Detta<br />
tolkades som att ”kunden behövde endast ringa en gång”.<br />
Antal besök till de fem medborgarkontoren var år 2009 75 068 (år 2008 var antalet besök 84<br />
814) vilket innebar en minskning med 11%.<br />
Detta är ett resultat av en medveten styrning enligt <strong>kommun</strong>en kanalstrategi med<br />
kontaktvägarna webb, kontaktcenter och medborgarkontor<br />
I kontaktcenter uppskattar man antalet handläggare med de mest efterfrågade<br />
nyckelfunktioner till 150. Dess handläggare kan fortfarande nås via direktnummer och är<br />
alltså inte omstyrda till kontaktcenter.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21<br />
Dokumentnamn:<br />
Sida: 6 (7)<br />
Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21<br />
Exempel från Skellefteå <strong>kommun</strong><br />
Skellefteå <strong>kommun</strong> startade sin kundtjänst i etapper. Den första etappen 2007 innebar att man<br />
tog över frågor från tre förvaltningar, tekniska, bygg och miljö samt <strong>kommun</strong>ledning. Den<br />
”gamla växeln” var fortfarande kvar. Ingen besöksmottagning fanns då. I etapp två 2009 togs<br />
så frågor från alla tio förvaltningar över. Den gamla växeln upphörde och en reception med<br />
kundmottagning infördes.<br />
I etapp två styrdes gamla direktnummer till kundtjänst samtidigt som nya nummer delades ut<br />
Mer än 2000 nummer styrdes därmed om till kundtjänst. Kontaktvägarna till Skellefteå<br />
<strong>kommun</strong> via kundtjänst blev: telefon, talsvar, webb, e-post, besök, fax och chatt. Från start<br />
2009 har kundtjänst öppet måndag till fredag mellan 07.00-19.00. Kundtjänst etablerades i ett<br />
stängt kontorslandskap på ingångsplan till <strong>kommun</strong>alhuset. Utanför finns det en reception<br />
som alltid bemannas av 1-2 personer. Dessa personer har direktchatt till de övriga i kundtjänst<br />
om de behöver mer assistans eller om hotbild uppstår. Alla på kundtjänst turas om att sitta i<br />
receptionen.<br />
Inkommande samtal till kundtjänsten 2009 uppskattas till ca 8 000 per vecka eller 416 000 per<br />
år. Observera att i denna siffra ingår den effektivisering som uppnåtts efter införande av<br />
kundtjänsten genom att medborgarna endast behöver ringa en gång.<br />
Fakta<br />
Antal invånare ca 73 000<br />
Antal anställda 8 000<br />
Antal chefer ca 360<br />
Antal anställda i kundtjänst<br />
År 2009 när etapp två införts var det 32 kundtjänsthandläggare anställda (år 2007 var det 15<br />
kundtjänsthandläggare förutom befintlig växel).<br />
Exempel från Jönköpings <strong>kommun</strong><br />
Kontaktcenter öppnades 2009. Från start integrerades befintlig växelfunktion, successivt har<br />
telefonistfunktionen minskat och från årsskiftet 2011/2012 finns två telefonisttjänster kvar.<br />
Ingen omstyrning av direktnummer från handläggare till kontaktcenter har skett.<br />
I Jönköping gjordes en kartläggning av medborgarkontakter både till innehåll, kontaktform<br />
och antal. I denna kartläggning deltog ca 700 handläggare med frekventa medborgarkontakter.<br />
Mätning gjordes under en vecka med resultat drygt 12 000 telefonkontakter varav ca 8 000<br />
kom via direktnummer och 4 000 via växeln. Växelns total inkommande samtal var drygt<br />
6 000, vilket ger 312 000 inkommande samtal under ett år.<br />
Fakta<br />
Antal inv ca 127000<br />
Antal anställda ca 11 000<br />
Antal anställda i kontaktcenter från årsskiftet 2011/2012
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter 2011-10-21<br />
Dokumentnamn:<br />
Sida: 7 (7)<br />
Beräkningsunderlag för bemanning i kundcenter<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-21<br />
1 kontakcenterchef<br />
1 processledare<br />
1 verksamhetsutvecklare<br />
1 systemförvaltare<br />
2 telefonist<br />
11 <strong>kommun</strong>vägledare
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24<br />
Dokumentnamn:<br />
Kostnadsuppskattningar<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Sida: 1 (7)<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24<br />
Bilaga 4: Kostnadsuppskattningar<br />
Kostnadsuppskattningarna bygger på följande antagande och riktlinjer:<br />
Genomförande startar i början av 2012 med rekrytering med mål att öppna kundcenter<br />
i oktober 2013.<br />
Beräkningarna är uppdelade i projektkostnader (från start till oktober 2013) samt<br />
driftkostnader (oktober 2013 och framåt).<br />
Löner och personalkostnader baseras på att anställningar sker i den takt som anges i<br />
plan för genomförande av kundcenter. Löner är uppskattade för Östersund.<br />
Utrustning och licenser baseras på föreslaget antal <strong>kommun</strong>vägledare.<br />
Ingen kostnad har tagits upp för telefoni. Denna funktion kommer att upphandlas för<br />
att börja gälla efter 2013-06-30 och det är svårt att veta lösning och prisnivå i de<br />
offererade lösningarna.<br />
Inga kostnader för intern tid har tagits med. Det kommer att krävas en hel del internt<br />
arbete för att genomföra kundcenterprojektet.<br />
Vi vill särskilt understryka att kostnaden för ärendehanteringssystem är en grov<br />
uppskattning och kan komma att ändras då marknaden utvecklas.<br />
För kundcenter-ärendehanteringssystem finns inga gällande prislistor från<br />
leverantörer, utan prissättning sker från fall till fall. Utredaren har tagit in<br />
prisuppgifter från två leverantörer, Flexeurope AB (Flexite) och Jayway AB<br />
(Streamflow). Troligtvis kommer marknaden för kundcentersystem att utvecklas fram<br />
till tidpunkten när Östersunds <strong>kommun</strong> ska genomföra sin upphandling. Priserna och<br />
prismodellerna kan därför komma att förändras. Leverantörerna har även angivit att<br />
priserna kan justeras beroende på om direktupphandling eller öppen upphandling<br />
används. Om en öppen upphandling används kommer priserna att vara väsentlig<br />
högre. Dock kan ingen leverantör ange hur mycket. Vi har tagit en aktuell<br />
kostnadsuppskattning i kalkylen, men även gjort en alternativ kalkyl som tar hänsyn<br />
till eventuellt höjda licenskostnader. Det bör även noteras att ett av alternativen är<br />
open source, vilket innebär att ingen licensavgift utgår. Det finns dock ett<br />
underhållspaket till denna programvara, som har ett högre pris än motsvarande<br />
underhåll för den alternativa produkten.<br />
En schablonkostnad har tagits upp för databasservrar. Ingen kostnad har tagits upp för<br />
databas. Utgångspunkten har varit databas kan vara befintlig SQL Server-licens eller<br />
öppen databas.<br />
Påslag sociala kostnader mm faktor: 1,41<br />
Avskrivningstid: 3 år<br />
Kostnader är i tkr och exklusive gällande mervärdesskatt.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24<br />
Dokumentnamn:<br />
Kostnadsuppskattningar<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Sida: 2 (7)<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24<br />
Löpande kostnader Investeringar<br />
2012 2013 2012 2013 Anm<br />
Projektkostnader<br />
jan-sept<br />
Personal, rekrytering utbildning<br />
Rekrytering chef 50 Tester av kandidater<br />
Lönekostnad chef 440 495 Anställs i maj. Projektet täcker kostnad til 1 okt 2013<br />
Rekrytering verksamhetssamordn och<br />
systemadm 10<br />
Lönekostnad verksamhetssamordnare<br />
samt systemadministratör 451 812<br />
Rekrytering <strong>kommun</strong>vägl 60 15 st testas, 5 kkr/st<br />
2 personer. Anställs i aug 2012. Projektet täcker kostnad till<br />
1 okt 2013<br />
Lönekostnad <strong>kommun</strong>vägl 0 948 Anställs i aug/sept 2013. Projektet tar kostnad till 1 okt 2013<br />
Utbildning 200<br />
Extern utbildning. Teambuilding samt KC-system och<br />
callcenter-system<br />
Studiebesök 20 75 besök på andra KC etc.<br />
Utbildning verksamhetssystem 0 0 sker internt<br />
Lokaler<br />
Lokalkostnad 0 167<br />
Teknik, arbetsplatser<br />
hyra av lokal 2 kkr/kvm och år. Hyra lokal from maj 2013.<br />
Cirka 200 kvm. OBS ENDAST UPPSKATTNING!<br />
KC- system investering 400<br />
450 användare, öppen databas eller befintlig databas.<br />
Hårdvara 100 tkr*<br />
KC -system löpande licenskostn 10 40 kkr/år<br />
Licenskostnader verksamhetssystem 50<br />
Callcenter-system 0 56 9 kkr per st och år, totalt 15 licenser
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24<br />
Dokumentnamn:<br />
Kostnadsuppskattningar<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Sida: 3 (7)<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24<br />
Telefoniutrustning<br />
Avgränsnng, kompletteras efter upphandling av telefoni.<br />
Datorer/arbetsplatser 14 84<br />
3 st datorer 12 mån, övriga from juni, 9,6 kkr/år plus<br />
kostnad för extra bildskärm, totalt 11 kkr/år och st.<br />
Övr arbetsplatsutrustning 450 möbler etc 30 kkr/st<br />
Externt stöd<br />
Externt verksamhetsstöd 300 100<br />
Extern teknikstöd 200 100 Impl av KC-system och callcenter-system<br />
SUMMA 1545 3096 850 0<br />
TOTALT FÖR PROJEKTET 4641 850<br />
*) eftersom marknaden för ärendehanteringssystem för kundcenter är under utveckling, kan priserna för licenser komma att ändras.<br />
En leverantör erbjuder open source med initial underhållskostnad cirka 300 tkr samt efterföljande år 175 tkr.<br />
Investeringen i programvara bör för säkerhets skull beräknas till cirka 500 - 1 000 tkr.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24<br />
Dokumentnamn:<br />
Kostnadsuppskattningar<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Sida: 4 (7)<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24<br />
2013 2014 Anm<br />
Driftkostnader<br />
okt-dec<br />
Personal, rekrytering utbildning<br />
Rekrytering chef 0<br />
Lönekostnad chef 165 660 Projektet täcker kostnad fram till 1 okt 2013<br />
Rekrytering teamledare 0<br />
Lönekostnad<br />
verksamhetssamordnare samt<br />
systemadministratör 271 1083 Projektet täcker kostnad fram till 1 okt 2013<br />
Rekrytering <strong>kommun</strong>vägl 0 15 st testas, 5 kkr/st<br />
Lönekostnad <strong>kommun</strong>vägl 1421 5685 Projektet täcker kostnad till 1 okt 2013<br />
Utbildning 100 100<br />
Extern utbildning. Teambuilding samt KC-system och<br />
callcenter-system<br />
Studiebesök 0 0 besök på andra KC etc.<br />
Utbildning verksamhetssystem 0 0 sker internt<br />
Lokaler<br />
Lokalkostnad 100 400 hyra av lokal. 2 kkr/kvm och år. OBS ENDAST UPPSKATTNING!<br />
Teknik, arb-plats<br />
KC- system investering 0 0<br />
KC -system löpande licenskostn 10 40 40 kkr/år<br />
Licenskostnader verksamhetssystem 50 50<br />
Callcenter-system 34 135 9 kkr per st och år
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24<br />
Dokumentnamn:<br />
Kostnadsuppskattningar<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Sida: 5 (7)<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24<br />
Telefoniutrustning<br />
Avgränsning, kompletteras efter upphandling av telefoni.<br />
Datorer/arbetsplat 41 165<br />
9,6 kkr/år plus kostnad för extra bildskärm, totalt 11 kkr/år<br />
och st. 15 st<br />
Övr arbetsplatsutrustning 0 möbler etc 30 kkr/st<br />
Externt stöd<br />
Externt verksamhetsstöd 0 0<br />
Extern teknikstöd 0 0 Impl av KC-system och callcenter-system<br />
Övrigt<br />
OH-kostnader etc 75 300 20 kkr/tjänst och år<br />
SUMMA 2192 8318<br />
*) eftersom marknaden för ärendehanteringssystem för kundcenter är under utveckling, kan priserna för licenser komma att ändras.<br />
En leverantör erbjuder open source med initial underhållskostnad cirka 300 tkr samt efterföljande år 175 tkr.<br />
För säkerhets skull bör driftkostnad för 2014 beräknas till 8,5 - 9 mkr.
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24<br />
Dokumentnamn:<br />
Kostnadsuppskattningar<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Sida: 6 (7)<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24<br />
Löpande finansiering<br />
2014 Anmärkning<br />
Årlig driftkostnad 8318<br />
Avskrivning investeringar 283<br />
Avgår: befintliga kostnader 0<br />
Förslagsvis reduceras dagens <strong>kommun</strong>service och<br />
föreningsservice med 2,75 tjänster<br />
Att finansiera löpande 8601<br />
Uträkning besparingsmål antal handläggare<br />
Snittlönekostnad per handläggare och år, tkr<br />
Ger besparingsmål antal handläggare<br />
474 (28 kkr/månad)<br />
18 st<br />
Alternativ kalkyl (investering 1,45 mkr , löpande kostnader 8,7 mkr)<br />
Årlig driftkostnad 8700<br />
Avskrivning investeringar 483<br />
Avgår: befintliga kostnader 0<br />
Att finansiera löpande 9183
§ 1, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Kostnadsuppskattningar 2011-10-24<br />
Dokumentnamn:<br />
Kostnadsuppskattningar<br />
Skapad av: Bertil Thunberg/Eva<br />
Gustavsson<br />
Sida: 7 (7)<br />
Beslutad av: Reviderad den: 2011-10-24<br />
Uträkning besparingsmål antal handläggare<br />
Snittlönekostnad per handläggare och år, tkr<br />
Ger besparingsmål antal handläggare<br />
474 (28 kkr/månad)<br />
19 st<br />
Baserat på dessa beräkningar krävs att 18-19 tjänster rationaliseras eller inte återbesätts vid exempelvis pension.
§ 2, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1362/2010<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-17 Dnr 1362-2010<br />
Ellen Arnesson<br />
Kommunstyrelsen<br />
Byggande av ny arena - passivhustekniker<br />
Kommunfullmäktige gav den 8 december 2011 § 173 Ledningsgruppen för<br />
arenan i uppdrag att ”ur klimatsynpunkt och för att sänka kostnaderna utreda<br />
passivhustekniker och andra lågenergitekniker i byggkonstruktion och<br />
val av värmesystem etc. Utred hur arenans värme- och kylanläggningar kan<br />
samköras och optimeras för att minsta möjliga energiförluster inom arenaområdet,<br />
men också närliggande fastigheter”.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-17<br />
Östersunds Arena och passivhuskrav, Teknikpartners utredning 2012-01-11<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong> förslag till beslut<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Utredningen om att använda passivhustekniker godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Se bifogade utredning från Teknikpartner norr AB. I Bilaga I sidan 25 och<br />
26 (Östersund Arena januari 2012) beskrivs närmare vilka tekniska lösningar<br />
som valts. De teknikval som gjorts är genomgående energieffektiva<br />
lösningar. Det har bland annat gjorts en ”merinvestering ”på 2, 4 miljoner<br />
kronor som med dagens energipriser minskar driftkostnaden med 600 000<br />
kronor per år.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bertil Åsén<br />
Utdrag med utredning till Elin Andersson<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 2, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-17 Dnr 1362-2010<br />
Ellen Arnesson<br />
Kommunstyrelsen<br />
Byggande av ny arena - passivhustekniker<br />
Kommunfullmäktige gav den 8 december 2011 § 173 Ledningsgruppen för<br />
arenan i uppdrag att ”ur klimatsynpunkt och för att sänka kostnaderna utreda<br />
passivhustekniker och andra lågenergitekniker i byggkonstruktion och<br />
val av värmesystem etc. Utred hur arenans värme- och kylanläggningar kan<br />
samköras och optimeras för att minsta möjliga energiförluster inom arenaområdet,<br />
men också närliggande fastigheter”.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-17<br />
Östersunds Arena och passivhuskrav, Teknikpartners utredning 2012-01-11<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong> förslag till beslut<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Utredningen om att använda passivhustekniker godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Se bifogade utredning från Teknikpartner norr AB. I Bilaga I sidan 25 och<br />
26 (Östersund Arena januari 2012) beskrivs närmare vilka tekniska lösningar<br />
som valts. De teknikval som gjorts är genomgående energieffektiva<br />
lösningar. Det har bland annat gjorts en ”merinvestering ”på 2, 4 miljoner<br />
kronor som med dagens energipriser minskar driftkostnaden med 600 000<br />
kronor per år.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bertil Åsén<br />
Utdrag med utredning till Elin Andersson<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 2, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Passivhus<br />
1 (2)<br />
ÖSTERSUNDS ARENA OCH PASSIVHUSKRAVEN<br />
Bakgrund<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> har i <strong>kommun</strong>fullmäktige beslutat att ”vi ska utreda energibesparande<br />
åtgärder och däri ingående delar och tillämpning av passivhustekniken”<br />
På uppdrag av Bo Jonsson Bygg & Projektering, Östersunds Kommun, har vi utrett huruvida<br />
passivhus-konceptet kan tillämpas i samband med projektering/uppförande av Östersunds Arena<br />
samt vilka energibesparande åtgärder som vidtagits.<br />
Energibesparande åtgärder vid Östersunds Arena<br />
I samband med framtagning av systemhandlingar för Östersunds Arena har stort fokus lagts på<br />
att erhålla en energieffektiv anläggning med låga driftkostnader.<br />
• Ett tätt klimatskal med effektiv isolering<br />
• Behovsanpassad ventilation med hög återvinningsgrad<br />
• Ventilationen i ishallarna utformas så att luftrörelser över de kalla isytorna undviks<br />
• Effektiva kylmaskiner för isbanorna som körs med optimerade drifttemperaturer<br />
• Energieffektiv avfuktning av luften i de två ishallarna.<br />
• Överskottsvärme från kylmaskinerna återvinns i största möjliga utsträckning bland<br />
annat med hjälp av värmepump. Detta medför att behovet av tillskottsvärme i form av<br />
fjärrvärme är förhållandevis litet.<br />
Passivhus<br />
Begreppet passivhus myntades av Dr Wolfgang Feist som byggde Tysklands första<br />
passivhus och är grundare av Passivhaus Institut i Darmstadt.<br />
I Sverige har Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY) utvecklat en kravspecifikation<br />
anpassad för svenska förhållanden.<br />
Kortfattat kan denna teknik förklaras med att man bygger energisnålt genom att:<br />
• minimera värmeförluster genom klimatskalet (väggar, tak, golv, fönster, dörrar)<br />
• installera effektiv ventilation<br />
• tillvarata värme från de boende, elektriska apparater och instrålad sol<br />
Detta innebär krav på ett lufttätt klimatskal med extra tjock isolering samt fönster och dörrar<br />
med låga energiförluster.<br />
I riktlinjerna för passivhus ingår att byggnaden inte får använda mer än en viss mängd energi<br />
per m²/år.<br />
För bostäder och lokaler i vår klimatzon anger de svenska normerna för passivhus att tillförd<br />
effekt för uppvärmning inte får överstiga 14 W/m², vid lägsta utomhustemperatur.<br />
Filinformation: C:\DOCUME~1\KERFRI~1.OST\LOCALS~1\Temp\2d\epj_att_5_2.doc
§ 2, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Passivhus<br />
2 (2)<br />
Passivhus-konceptet är således ursprungligen tänkt för bostäder där värme från boende och<br />
hushållsmaskiner står för en betydande del av husets värmebehov.<br />
I en arenaanläggning av detta slag:<br />
• är ”persontätheten” och därmed avgiven personvärme mycket lägre än i en bostad<br />
• är takhöjden ca 4 ggr högre än i en bostad<br />
• krävs förhållandevis stor tillförd effekt/energi till kylmaskinerna för isytorna<br />
• de kalla isytorna kyler luften i ishallarna<br />
• är temperaturen i ishallarna lägre än i bostäder<br />
Slutsatser angående passivhusteknik vid Östersunds Arena<br />
1. Ovanstående faktorer medför att kraven på effektbehov resp energiförbrukning enligt<br />
Passivhus-konceptet ej är tillämpbara för denna typ av byggnad.<br />
2. Kraven enl Passivhus-konceptet kan tillämpas beträffande:<br />
• lufttäthet i klimatskalet<br />
• effektiv ventilation<br />
3. Extra isolering i väggar och tak utöver krav enl bygglagstiftning, kan ej motiveras pga tillgång<br />
av billig överskottsvärme från kylmaskiner/värmepump.<br />
I de två ishallarna är dessutom värmeförlusterna genom klimatskalet mindre än hälften<br />
beroende på att temperaturen här är betydligt lägre än vad som är normalt.<br />
Östersund 2012-01-11<br />
Teknikpartner norr AB<br />
Bertil Nordenberg<br />
Filinformation: C:\DOCUME~1\KERFRI~1.OST\LOCALS~1\Temp\2d\epj_att_5_2.doc
§ 3, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1362/2010<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-12 Dnr 1362 -2010<br />
Ellen Arnesson<br />
Kommunstyrelsen<br />
Byggande av ny arena – slutlig utformning och ambitionsnivå<br />
Kommunfullmäktige beslutade den 28 april 2010 § 76 att ”<strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter<br />
genomförd projektering”. Projekteringen är nu slutförd till och med systemhandlingsnivå<br />
och drift- och investeringskalkylerna är klara. Kulturoch<br />
fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare tillstyrkt den slutliga<br />
utformningen och ambitionsnivåer för arenan samt upprättat preliminär<br />
driftkostnadskalkyl.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-12<br />
Östersund Arena januari 2012, Bilaga I<br />
Kultur- och fritidsnämndens beslut 2012-01-18 §<br />
Kultur- och fritidsnämndens tjänstemannaförslag 2012-01-12, Bilaga II<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong> beslut<br />
Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att undersöka intresset för<br />
sponsring av namn på arenan och eventuellt ”upphandla” sponsor.<br />
Kommunstyrelsen föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige besluta<br />
Kommunfullmäktiges förslag<br />
1. Slutlig utformning och ambitionsnivåer för byggande av ny arena enligt<br />
Bilaga I fastställs.<br />
2. Igångsättningstillstånd för byggande av ny arena beviljas.<br />
3. Investeringskostnaden ska rymmas inom given ram max 260 miljoner<br />
kronor.<br />
Bakgrund<br />
Kommunfullmäktige fattade den 8 december 2011 § 173 ett antal beslut om<br />
ambitionsnivåer för den nya arenan. Därefter har systemhandlingar i form<br />
av ritningar och beskrivningar upprättats och kostnadskalkyler har färdigställts<br />
och kvalitetssäkrats. Investeringskostnaden ryms inom given ram,<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 3, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1362/2010<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-12 Dnr 1362 -2010<br />
260 miljoner kronor. Den preliminära driftkostnaden uppgår till drygt 26<br />
miljoner kronor.<br />
Investeringskalkyl<br />
Till grund för kostnadsbedömningen ligger så kallade systemhandlingar,<br />
som innehåller ritningar och beskrivningar, som ska vara underlag för projektering<br />
av bygghandlingar. I kalkylen ingår alla entreprenadkostnader för<br />
en totalentreprenad inklusive PEAB:s procentpåslag på nedlagda kostnader<br />
(6,9 % enligt anbud). I kalkylen som bygger på infordrade offerter ingår<br />
alltså kostnader för PEAB:s egna arbeten, materialinköp, upphandlade<br />
tjänster som till exempel VVS- installationer, el, styr- och reglersystem,<br />
målning och golvläggning. Byggherrekostnaden är cirka 31 miljoner kronor.<br />
I kalkylen finns en buffert för oförutsedda kostnader. Prisnivån är kostnadsläget<br />
december 2011.<br />
Det är först nu som projektet har ett bra kalkylunderlag. Det är en logisk<br />
följd av valet att arbeta via den så kallade partneringmetoden. Tidigare beräkningar<br />
har byggt på översiktliga underlag, uppskattade ambitionsnivåer<br />
samt erfarenhetsmässiga schablonvärden för kvadratmeterkostnader. I den<br />
första kostnadsbedömningen som låg till grund för fullmäktiges beslut den<br />
28 april 2010 fanns till exempel ritningar endast i form av situationsplaner i<br />
skala 1:2000. Den andra kostnadsbedömningen som låg till grund för <strong>kommun</strong>fullmäktiges<br />
inriktningsbeslut den 8 december 2011 baserades på underlag<br />
i form av lokalprogram, skalenliga arkitektskisser samt en övergripande<br />
teknisk beskrivning.<br />
Driftkostnadskalkyl<br />
Kultur- och fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare upprättat<br />
förslag till preliminär driftkostnadskalkyl. Beräkningarna bygger på vissa<br />
givna förutsättningar som redovisas i Bilaga II. Driftkostnaden sjunker år<br />
för år i takt med att räntekostnaden minskar när amorteringar görs. Driftkostnadskalkylen<br />
är preliminär och kommer så att vara fram till dess att<br />
arenan tas i bruk säsongen 2013/2014.<br />
Ledningsgruppen har vid ett flertal tillfällen diskuterat att undersöka marknadens<br />
intresse att sponsra arenanamnet, när <strong>kommun</strong>fullmäktige fattat beslut<br />
om den slutliga utformningen. I avvaktan på att frågan blir utredd har<br />
kultur- och fritidsnämnden valt att inte ta upp några intäkter för sponsring i<br />
driftkostnadskalkylen.<br />
Dialog och samverkan<br />
Under projekteringsarbetet har det varit ett intensivt arbete för 10 - 15 konsulter<br />
samt PEAB:s och <strong>kommun</strong>ens projektledning. Projekteringsmöten<br />
med alla konsulter har hållits från tisdagseftermiddag till onsdagseftermiddag<br />
varannan vecka. Varje gång har representanter för idrotten, tillgänglighetsrådet<br />
och Jämtland/ Härjedalens handikappidrottsförbund varit inbjudna<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 3, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1362/2010<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-12 Dnr 1362 -2010<br />
att träffa arkitekten och projektledningen för att orienteras om projekteringen<br />
och ge synpunkter. Detta har upplevts mycket positivt av alla parter.<br />
Kultur- och fritidsnämndens kansli har påbörjat diskussioner med berörda<br />
föreningar om hyresprinciper, hyresnivåer, öppethållande och andra praktiska<br />
frågor. Processen är omfattande och beräknas pågå under våren.<br />
Utformning, funktioner och expansionsmöjligheter<br />
Arenans placering, utformning, funktioner och expansionsmöjligheter i stort<br />
framgår av Bilaga I.<br />
Tidigare process<br />
Beslutsunderlag med mera för perioden maj 2010 till oktober 2011 redovisas<br />
i Projektrapport I Östersunds Arena daterad den 4 oktober 2011 (Dnr<br />
1362-2010). Rapporten innehåller också en utförligare beskrivning av hela<br />
projektet (mål, syfte, projektdirektiv med mera).<br />
Fortsatt process<br />
Det förväntade resultatet när arenan är färdigbyggd är enligt projektdirektivet<br />
punkt 3.1<br />
- en färdig arena som av brukare och allmänhet uppfattas väl fylla de behov<br />
som angavs i fullmäktigebeslutet<br />
- att projektet har bedrivits kostandseffektivt och hållit ekonomiska ramar<br />
och tidsramar<br />
- den politiska ledningen anser att man fått bra information och haft goda<br />
möjligheter att styra projektet<br />
- projektets målgrupper anser att dialogen med <strong>kommun</strong>en har fungerat<br />
väl<br />
För att uppnå ovan förväntade resultat är det viktigt att ledningsgruppen<br />
även fortsättningsvis träffas kontinuerligt, förslagsvis i samband med finansutskottets<br />
sammanträden. Ledningsgruppen definierade själv vid sitt<br />
sammanträde den 30 maj 2011 sin uppgift till att<br />
- under byggskedet leda och utöva kontroll så att projektet håller sig inom<br />
de ramar som fastställs av <strong>kommun</strong>fullmäktige vad gäller utformning,<br />
ambitionsnivå och kostnad<br />
Det finns också ett antal uppdrag som ännu inte påbörjats och som kräver<br />
politiska ställningstaganden. Ett sådant uppdrag är att ”utreda förutsättningar<br />
och undersöka eventuellt intresse hos externa intressenter att bygga och<br />
driva restaurang med kompletterande ytor i en egen fastighet (bildad genom<br />
tredimensionell fastighetsbildning) sammanbyggd med arenan”. Uppdraget<br />
kommer att påbörjas inom kort.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 3, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1362/2010<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4<br />
2012-01-12 Dnr 1362 -2010<br />
Projektet ska även framöver präglas av öppenhet, dialog och samverkan.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bertil Åsén<br />
Utdrag till Bertil Åsén<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-12 Dnr 1362 -2010<br />
Ellen Arnesson<br />
Kommunstyrelsen<br />
Byggande av ny arena – slutlig utformning och ambitionsnivå<br />
Kommunfullmäktige beslutade den 28 april 2010 § 76 att ”<strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter<br />
genomförd projektering”. Projekteringen är nu slutförd till och med systemhandlingsnivå<br />
och drift- och investeringskalkylerna är klara. Kulturoch<br />
fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare tillstyrkt den slutliga<br />
utformningen och ambitionsnivåer för arenan samt upprättat preliminär<br />
driftkostnadskalkyl.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-12<br />
Östersund Arena januari 2012, Bilaga I<br />
Kultur- och fritidsnämndens beslut 2012-01-18 §<br />
Kultur- och fritidsnämndens tjänstemannaförslag 2012-01-12, Bilaga II<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong> beslut<br />
Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att undersöka intresset för<br />
sponsring av namn på arenan och eventuellt ”upphandla” sponsor.<br />
Kommunstyrelsen föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige besluta<br />
Kommunfullmäktiges förslag<br />
1. Slutlig utformning och ambitionsnivåer för byggande av ny arena enligt<br />
Bilaga I fastställs.<br />
2. Igångsättningstillstånd för byggande av ny arena beviljas.<br />
3. Investeringskostnaden ska rymmas inom given ram max 260 miljoner<br />
kronor.<br />
Bakgrund<br />
Kommunfullmäktige fattade den 8 december 2011 § 173 ett antal beslut om<br />
ambitionsnivåer för den nya arenan. Därefter har systemhandlingar i form<br />
av ritningar och beskrivningar upprättats och kostnadskalkyler har färdigställts<br />
och kvalitetssäkrats. Investeringskostnaden ryms inom given ram,<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-12 Dnr 1362 -2010<br />
260 miljoner kronor. Den preliminära driftkostnaden uppgår till drygt 26<br />
miljoner kronor.<br />
Investeringskalkyl<br />
Till grund för kostnadsbedömningen ligger så kallade systemhandlingar,<br />
som innehåller ritningar och beskrivningar, som ska vara underlag för projektering<br />
av bygghandlingar. I kalkylen ingår alla entreprenadkostnader för<br />
en totalentreprenad inklusive PEAB:s procentpåslag på nedlagda kostnader<br />
(6,9 % enligt anbud). I kalkylen som bygger på infordrade offerter ingår<br />
alltså kostnader för PEAB:s egna arbeten, materialinköp, upphandlade<br />
tjänster som till exempel VVS- installationer, el, styr- och reglersystem,<br />
målning och golvläggning. Byggherrekostnaden är cirka 31 miljoner kronor.<br />
I kalkylen finns en buffert för oförutsedda kostnader. Prisnivån är kostnadsläget<br />
december 2011.<br />
Det är först nu som projektet har ett bra kalkylunderlag. Det är en logisk<br />
följd av valet att arbeta via den så kallade partneringmetoden. Tidigare beräkningar<br />
har byggt på översiktliga underlag, uppskattade ambitionsnivåer<br />
samt erfarenhetsmässiga schablonvärden för kvadratmeterkostnader. I den<br />
första kostnadsbedömningen som låg till grund för fullmäktiges beslut den<br />
28 april 2010 fanns till exempel ritningar endast i form av situationsplaner i<br />
skala 1:2000. Den andra kostnadsbedömningen som låg till grund för <strong>kommun</strong>fullmäktiges<br />
inriktningsbeslut den 8 december 2011 baserades på underlag<br />
i form av lokalprogram, skalenliga arkitektskisser samt en övergripande<br />
teknisk beskrivning.<br />
Driftkostnadskalkyl<br />
Kultur- och fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare upprättat<br />
förslag till preliminär driftkostnadskalkyl. Beräkningarna bygger på vissa<br />
givna förutsättningar som redovisas i Bilaga II. Driftkostnaden sjunker år<br />
för år i takt med att räntekostnaden minskar när amorteringar görs. Driftkostnadskalkylen<br />
är preliminär och kommer så att vara fram till dess att<br />
arenan tas i bruk säsongen 2013/2014.<br />
Ledningsgruppen har vid ett flertal tillfällen diskuterat att undersöka marknadens<br />
intresse att sponsra arenanamnet, när <strong>kommun</strong>fullmäktige fattat beslut<br />
om den slutliga utformningen. I avvaktan på att frågan blir utredd har<br />
kultur- och fritidsnämnden valt att inte ta upp några intäkter för sponsring i<br />
driftkostnadskalkylen.<br />
Dialog och samverkan<br />
Under projekteringsarbetet har det varit ett intensivt arbete för 10 - 15 konsulter<br />
samt PEAB:s och <strong>kommun</strong>ens projektledning. Projekteringsmöten<br />
med alla konsulter har hållits från tisdagseftermiddag till onsdagseftermiddag<br />
varannan vecka. Varje gång har representanter för idrotten, tillgänglighetsrådet<br />
och Jämtland/ Härjedalens handikappidrottsförbund varit inbjudna<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-12 Dnr 1362 -2010<br />
att träffa arkitekten och projektledningen för att orienteras om projekteringen<br />
och ge synpunkter. Detta har upplevts mycket positivt av alla parter.<br />
Kultur- och fritidsnämndens kansli har påbörjat diskussioner med berörda<br />
föreningar om hyresprinciper, hyresnivåer, öppethållande och andra praktiska<br />
frågor. Processen är omfattande och beräknas pågå under våren.<br />
Utformning, funktioner och expansionsmöjligheter<br />
Arenans placering, utformning, funktioner och expansionsmöjligheter i stort<br />
framgår av Bilaga I.<br />
Tidigare process<br />
Beslutsunderlag med mera för perioden maj 2010 till oktober 2011 redovisas<br />
i Projektrapport I Östersunds Arena daterad den 4 oktober 2011 (Dnr<br />
1362-2010). Rapporten innehåller också en utförligare beskrivning av hela<br />
projektet (mål, syfte, projektdirektiv med mera).<br />
Fortsatt process<br />
Det förväntade resultatet när arenan är färdigbyggd är enligt projektdirektivet<br />
punkt 3.1<br />
- en färdig arena som av brukare och allmänhet uppfattas väl fylla de behov<br />
som angavs i fullmäktigebeslutet<br />
- att projektet har bedrivits kostandseffektivt och hållit ekonomiska ramar<br />
och tidsramar<br />
- den politiska ledningen anser att man fått bra information och haft goda<br />
möjligheter att styra projektet<br />
- projektets målgrupper anser att dialogen med <strong>kommun</strong>en har fungerat<br />
väl<br />
För att uppnå ovan förväntade resultat är det viktigt att ledningsgruppen<br />
även fortsättningsvis träffas kontinuerligt, förslagsvis i samband med finansutskottets<br />
sammanträden. Ledningsgruppen definierade själv vid sitt<br />
sammanträde den 30 maj 2011 sin uppgift till att<br />
- under byggskedet leda och utöva kontroll så att projektet håller sig inom<br />
de ramar som fastställs av <strong>kommun</strong>fullmäktige vad gäller utformning,<br />
ambitionsnivå och kostnad<br />
Det finns också ett antal uppdrag som ännu inte påbörjats och som kräver<br />
politiska ställningstaganden. Ett sådant uppdrag är att ”utreda förutsättningar<br />
och undersöka eventuellt intresse hos externa intressenter att bygga och<br />
driva restaurang med kompletterande ytor i en egen fastighet (bildad genom<br />
tredimensionell fastighetsbildning) sammanbyggd med arenan”. Uppdraget<br />
kommer att påbörjas inom kort.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4<br />
2012-01-12 Dnr 1362 -2010<br />
Projektet ska även framöver präglas av öppenhet, dialog och samverkan.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bertil Åsén<br />
Utdrag till Bertil Åsén<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
Bilaga I<br />
ÖSTERSUND ARENA<br />
JANUARI 2012<br />
ILLUSTRATION FRÅN SYDVÄST, FRÅN ENTRÉ VID JÄMTKRAFT ARENA
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
2<br />
Projektbeskrivning sid 3-5<br />
Översiktsbild sid 6<br />
Situationsplan sid 7<br />
Situationsplan Expansion sid 8<br />
Utomhusmiljö –närmiljö kring byggnad sid 9<br />
Utomhusmiljö –bandy sid 10<br />
Lokalprogram sid 11-13<br />
Planritningar våning 1-3 sid 14-16<br />
Våning 3 Expansion sid 17<br />
Omklädningsrum, alternativa lösningar sid 18<br />
Fasader –översikt sid 19<br />
Utvändig Illustration sid 20<br />
Illustration: A-hall mot Foajé sid 21<br />
Illustration: Foajé mot Gymnastikhall sid 22<br />
Illustration: Bandypist mot Arenabyggnaden sid 23<br />
Byggnadskonstruktion sid 24<br />
Energi sid 25-26<br />
El, tele sid 27<br />
Tillgänglighet sid 28
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
PROJEKTBESKRIVNING 3
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
PROJEKTBESKRIVNING FORTS. 4
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
PROJEKTBESKRIVNING FORTS. 5<br />
ARKITEKT SAR/MSA Bengt Aili
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
ÖVERSIKTSBILD<br />
6
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
SITUATIONSPLAN<br />
7<br />
7
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
SITUATIONSPLAN EXPANSION<br />
8
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
9<br />
UTOMHUSMILJÖ<br />
NÄRMILJÖ KRING BYGGNAD<br />
Angöringsväg för verksamheten<br />
och räddningstjänst<br />
Angöringszon för teknik,<br />
avfall, inlastning A-hall,<br />
OB-bussar etc<br />
Entré aktiva<br />
BANDYPIST<br />
Gång- och vistelseytor,<br />
Cyklar<br />
Bef naturmark utvecklas<br />
till entrépark<br />
Cyklar<br />
Entré aktiva<br />
”Torget”<br />
Angöringszon<br />
för publik<br />
Cyklar<br />
Gångväg till bandy<br />
Handikappparkering<br />
Personalparkering<br />
inkl hkp-platser<br />
Transformatorstation<br />
Handikappparkering<br />
Planteringar och<br />
flaggstänger
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
UTOMHUSMILJÖ<br />
BANDY<br />
10<br />
Garage och<br />
kylteknik<br />
Plank på gavelsida<br />
Naturmark,<br />
snöupplag<br />
Vall / slänt<br />
Läktare<br />
Serviceväg<br />
Sekretariat<br />
Läktare<br />
Yta för uppvärmning<br />
mm<br />
Slänt<br />
Bef skogsridå<br />
GC-väg
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
LOKALPROGRAM<br />
11
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
12
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
13
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
VÅNING 1<br />
14
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
VÅNING 2<br />
15
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
VÅNING 3<br />
16
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
VÅNING 3 - EXPANSION<br />
17
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
OMKLÄDNINGSRUM, ALTERNATIVA LÖSNINGAR<br />
18<br />
HYRESGÄSTANPASSNING<br />
GRUNDUTFÖRANDE<br />
18
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
FASADER ÖVERSIKT<br />
19
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
ILLUSTRATION FRÅN SYDVÄST, FRÅN ENTRÉ VID JÄMTKRAFT ARENA<br />
20<br />
Huvudentré<br />
Befintlig parkeringsyta<br />
Entréyta framför Jämtkraft Arena<br />
Arenavägen
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
ILLUSTRATION: A-HALLEN MOT FOAJÉ<br />
21<br />
FOAJÉ<br />
Hkp-platser Hkp-platser Hkp-platser<br />
Hkp-platser
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
ILLUSTRATION: FOAJÉ MOT GYMNASTIKHALL<br />
22<br />
GYMNASTIKHALL<br />
FOAJÉ
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
23<br />
GYMNASTIKHALL<br />
FOAJÉ
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
BYGGNADSKONSTRUKTION<br />
24
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
ENERGI<br />
25
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
26
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
27
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga1<br />
28
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 3, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga II
§ 4, KS 2012-01-24 08:30<br />
MSN: 2618/2011<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-12 Dnr 2618-2011<br />
Krister Frykberg<br />
Kommunstyrelsen<br />
Remiss - Begäran om tillstyrkan avseende Åskälen-Österåsen vindkraftsanläggning,<br />
Strömsunds och Östersunds <strong>kommun</strong>er<br />
Länsstyrelsens dnr 551-2366-11<br />
Daehlie Kraft AB ansöker hos länsstyrelsen om tillstånd enligt miljöbalken<br />
för uppförande, drift och avveckling av en vindkraftpark mellan Österåsen<br />
och Hammerdal i Östersunds och Strömsunds <strong>kommun</strong>er. Miljöprövningsdelegationen<br />
önskar besked om <strong>kommun</strong>ens ställningstagande till etableringen,<br />
enligt 16 kap 4 § miljöbalken. Yttrandet önskas till den 31 januari<br />
men anstånd har medgetts till den 15 februari 2012.<br />
Miljö- och samhällsnämnden har samtidigt getts tillfälle att yttra sig i ärendet.<br />
Ärendet tas upp på nämndens sammanträde den 25 januari.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-16<br />
Kompletteringar till tillståndsansökan Daehlie Kraft AB, inkommen till<br />
länsstyrelsen 2011-12-08<br />
Tillståndsansökan Daehlie Kraft AB med miljökonsekvensbeskrivning<br />
2011-04-28<br />
Förslag till beslut<br />
1. Östersunds <strong>kommun</strong> tillstyrker att tillstånd beviljas för vindkraftanläggning<br />
Åskälen-Österåsen.<br />
2. Tillstånd bör förses med villkor att exploatören senast ett år efter ianspråktagandet<br />
av tillståndet inkommer till tillsynsmyndigheten med en<br />
handlingsplan som visar hur anläggningen ska utrustas med sådan teknik för<br />
hinderbelysning att verksamheten blir helt förenlig med översiktsplanens<br />
rekommendationer.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 4, KS 2012-01-24 08:30<br />
MSN: 2618/2011<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-12 Dnr 2618-2011<br />
Bakgrund<br />
Ansökan omfattar sammanlagt högst 105 st. vindkraftverk. Etableringen är<br />
<strong>kommun</strong>gränsöverskridande, med det övervägande antalet verk i Strömsunds<br />
<strong>kommun</strong> och ett 20-tal verk inom Östersunds <strong>kommun</strong>. Verken får en<br />
högsta totalhöjd av 180 meter, med en navhöjd av 120 meter. Etableringen<br />
sträcker sig över ett stort område och är uppdelad i 7 st. avgränsade delområden<br />
som omfattar sammanlagt nästan 4000 hektar, i huvudsak privatägd<br />
skogsmark. De byar som ligger närmast parken är Granbo, en kilometer<br />
ifrån och Ollsta 3 km ifrån. Hela investeringen beräknas uppgå till 3,6 miljarder<br />
kronor.<br />
Den sammanlagda energiproduktionen beräknas till ca 750 GWh per år. Till<br />
följd av etableringen anläggs en ny kraftledning i riktning sydost, till Midskog.<br />
Koncessionsprövning av denna pågår parallellt med tillståndsprövningen<br />
av vindkraftparken.<br />
Samråd har genomförts med myndigheter, berörda boende och markägare<br />
m fl. och redovisas i samrådsredogörelse. Remisser har skickats till Försvarsmakten,<br />
Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Svenska Kraftnät, Boverket,<br />
Trafikverket och Sveriges geologiska undersökning. Enligt försvarsmakten<br />
stör vissa delar av vindkraftparken deras tekniska system. Trafikverket<br />
och SGU rekommenderade utredningar för infrastruktur och områdets<br />
geologi. Flygplatsen Åre-Östersund airport meddelar att höjd hinderyta<br />
krävs. Från lokalbefolkningens sida finns endast ett yttrande, som är positivt<br />
till anläggningen.<br />
Vindkraftparkens lokalisering överensstämmer med gällande översiktsplan<br />
för <strong>kommun</strong>en. I tillägg till översiktsplan ”Vindkraft i Östersunds <strong>kommun</strong>”<br />
antagen i <strong>kommun</strong>fullmäktige den 17 mars 2011 redovisas det aktuella<br />
området, i planen benämnt Trekilen, som ett av fem ”gröna” områden där<br />
storskalig vindkraftsutbyggnad kan prövas.<br />
Miljö- och samhällsnämnden har under 2011 lämnat synpunkter på ansökan<br />
och miljökonsekvensbeskrivning och då angett önskemål om kompletterande<br />
uppgifter och utredningar, avseende följdföretag i form av täkter och<br />
kraftledningar, utformning av hinderbelysning, natura 2000-området Öjsjömyrarna,<br />
påverkan på rennäring och landskapsbild samt beskrivning av<br />
kumulativa effekter av att flera vindkraftparker planeras i denna del av<br />
<strong>kommun</strong>en och angränsande delar av Strömsunds <strong>kommun</strong>. Ansökan har<br />
kompletterats enligt önskemål i flertalet fall men när det gäller hinderbelysningen<br />
följs inte översiktsplanens rekommendationer.<br />
Verken ska enligt ansökan förses med hinderbelysning enligt gällande bestämmelser<br />
från Transportstyrelsen. Det betyder att verk i parkens ytterkanter<br />
vars höjd överstiger 150 meter ska markeras med högintensivt vitt<br />
blinkande ljus. Det behövs flera verk i varje delområde med denna typ av<br />
belysning och fast rött sken för övriga verk.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 4, KS 2012-01-24 08:30<br />
MSN: 2618/2011<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-12 Dnr 2618-2011<br />
Översiktsplanen har som rekommendation att bästa teknik ska användas för<br />
hinderbelysning, i de fall hinderljusen bedöms bli störande för bebyggelse<br />
eller naturreservat, vilket det sannolikt kan bli i detta fall. Bästa teknik innebär<br />
att ljusen inte är igång hela tiden utan endast tänds vid behov, det vill<br />
säga vid risk för kollision. I miljökonsekvensbeskrivningen uppger bolaget<br />
att man inlett diskussioner med Obstacle Collission Avoidance Systems<br />
(OCAS) för att utreda möjligheten att utrusta vindkraftverken med sådan radarteknik<br />
så att hinderbelysning kan vara släckt under tiden då luftfarkoster<br />
inte uppehåller sig i närområdets luftrum. Bolaget anger nu att denna teknik<br />
för närvarande inte är aktuell och att bolagets åtaganden är att uppfylla<br />
Transportstyrelsens gällande krav på hinderbelysning.<br />
Invånare har av olika skäl bosatt sig området, men upplevelsen av ”orörd”<br />
natur och natthimmel torde inte vara av ringa betydelse. En utvecklad turism-<br />
och besöknäring lyfts även fram som en framgångsfaktor i <strong>kommun</strong>ens<br />
tillväxtprogram, som en näring med stor samhällsekonomisk betydelse<br />
och utvecklingspotential. I tillägg till översiktplan angående vindkraft i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong> anges att skogslandskapet som rekreationsresurs kommer<br />
att öka i värde, framförallt för utländska gäster. Det handlar då inte enbart<br />
om jakt och fiske, utan även om andra upplevelsevärden, där de stora skogarna<br />
i sig och ”vildmarken” utgör det som lockar. De framtida förutsättningarna<br />
att nyttja denna potential kan påverkas av en storskalig vindkraftsutbyggnad.<br />
En stor förändring av ljusimpulser i landskapet, och då framförallt<br />
under vinterhalvårets korta dagar, kan medföra att stora arealer inte<br />
längre upplevs som ”vildmark”.<br />
OCAS eller motsvarande teknik bör anses vara bästa möjliga teknik enligt<br />
miljöbalken. Bolaget bör använda sådan teknik för att inte begränsa områdets<br />
nutida och framtida attraktionskraft för turism och boende.<br />
Kommunen konstaterar samtidigt att gällande praxis för tillstånd till vindkraftparker<br />
är att uppfylla Transportstyrelsens krav på hinderbelysning. Då<br />
vindkraftparken bedöms ha en livstid på minst 20 år, anser <strong>kommun</strong>en att<br />
krav kan ställas att utforma parken och välja sådan utrustning att OCAS eller<br />
motsvarande teknik i ett senare skede kan implementeras, för det fall bolaget<br />
inte frivilligt åtar sig detta. Teknikutvecklingen inom området medför<br />
sannolikt att sådan utrustning, inom ett kortare tidsperspektiv än 20 år,<br />
kommer att utgöra praxis för bästa möjliga teknik enligt miljöbalkens allmänna<br />
hänsynsregler.<br />
Eventuellt tillstånd för anläggningen bör därför villkoras med att exploatören<br />
senast ett år efter ianspråktagandet av tillståndet inkommer till tillsynsmyndigheten<br />
med en handlingsplan som visar hur anläggningen ska utrustas<br />
med sådan teknik för hinderbelysning att verksamheten blir fullt förenlig<br />
med översiktsplanens rekommendationer.<br />
Vindkraftsanläggningen föreslås tillstyrkas med tillägg angående hinderbelysning<br />
enligt ovan.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 4, KS 2012-01-24 08:30<br />
MSN: 2618/2011<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4<br />
2012-01-12 Dnr 2618-2011<br />
Tjänstemannaförslaget har upprättats i samråd med samhällsbyggnad.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Krister Frykberg<br />
Utdrag till Länsstyrelsen i Jämtlands län, miljöprövningsdelegationen<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-12 Dnr 2618-2011<br />
Krister Frykberg<br />
Kommunstyrelsen<br />
Remiss - Begäran om tillstyrkan avseende Åskälen-Österåsen vindkraftsanläggning,<br />
Strömsunds och Östersunds <strong>kommun</strong>er<br />
Länsstyrelsens dnr 551-2366-11<br />
Daehlie Kraft AB ansöker hos länsstyrelsen om tillstånd enligt miljöbalken<br />
för uppförande, drift och avveckling av en vindkraftpark mellan Österåsen<br />
och Hammerdal i Östersunds och Strömsunds <strong>kommun</strong>er. Miljöprövningsdelegationen<br />
önskar besked om <strong>kommun</strong>ens ställningstagande till etableringen,<br />
enligt 16 kap 4 § miljöbalken. Yttrandet önskas till den 31 januari<br />
men anstånd har medgetts till den 15 februari 2012.<br />
Miljö- och samhällsnämnden har samtidigt getts tillfälle att yttra sig i ärendet.<br />
Ärendet tas upp på nämndens sammanträde den 25 januari.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-12<br />
Kompletteringar till tillståndsansökan Daehlie Kraft AB, inkommen till<br />
länsstyrelsen 2011-12-08<br />
Tillståndsansökan Daehlie Kraft AB med miljökonsekvensbeskrivning<br />
2011-04-28<br />
Förslag till beslut<br />
1. Östersunds <strong>kommun</strong> tillstyrker att tillstånd beviljas för vindkraftanläggning<br />
Åskälen-Österåsen.<br />
2. Tillstånd bör förses med villkor att exploatören senast ett år efter ianspråktagandet<br />
av tillståndet inkommer till tillsynsmyndigheten med en<br />
handlingsplan som visar hur anläggningen ska utrustas med sådan teknik för<br />
hinderbelysning att verksamheten blir helt förenlig med översiktsplanens<br />
rekommendationer.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-12 Dnr 2618-2011<br />
Bakgrund<br />
Ansökan omfattar sammanlagt högst 105 st. vindkraftverk. Etableringen är<br />
<strong>kommun</strong>gränsöverskridande, med det övervägande antalet verk i Strömsunds<br />
<strong>kommun</strong> och ett 20-tal verk inom Östersunds <strong>kommun</strong>. Verken får en<br />
högsta totalhöjd av 180 meter, med en navhöjd av 120 meter. Etableringen<br />
sträcker sig över ett stort område och är uppdelad i 7 st. avgränsade delområden<br />
som omfattar sammanlagt nästan 4000 hektar, i huvudsak privatägd<br />
skogsmark. De byar som ligger närmast parken är Granbo, en kilometer<br />
ifrån och Ollsta 3 km ifrån. Hela investeringen beräknas uppgå till 3,6 miljarder<br />
kronor.<br />
Den sammanlagda energiproduktionen beräknas till ca 750 GWh per år. Till<br />
följd av etableringen anläggs en ny kraftledning i riktning sydost, till Midskog.<br />
Koncessionsprövning av denna pågår parallellt med tillståndsprövningen<br />
av vindkraftparken.<br />
Samråd har genomförts med myndigheter, berörda boende och markägare<br />
m fl. och redovisas i samrådsredogörelse. Remisser har skickats till Försvarsmakten,<br />
Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Svenska Kraftnät, Boverket,<br />
Trafikverket och Sveriges geologiska undersökning. Enligt försvarsmakten<br />
stör vissa delar av vindkraftparken deras tekniska system. Trafikverket<br />
och SGU rekommenderade utredningar för infrastruktur och områdets<br />
geologi. Flygplatsen Åre-Östersund airport meddelar att höjd hinderyta<br />
krävs. Från lokalbefolkningens sida finns endast ett yttrande, som är positivt<br />
till anläggningen.<br />
Vindkraftparkens lokalisering överensstämmer med gällande översiktsplan<br />
för <strong>kommun</strong>en. I tillägg till översiktsplan ”Vindkraft i Östersunds <strong>kommun</strong>”<br />
antagen i <strong>kommun</strong>fullmäktige den 17 mars 2011 redovisas det aktuella<br />
området, i planen benämnt Trekilen, som ett av fem ”gröna” områden där<br />
storskalig vindkraftsutbyggnad kan prövas.<br />
Miljö- och samhällsnämnden har under 2011 lämnat synpunkter på ansökan<br />
och miljökonsekvensbeskrivning och då angett önskemål om kompletterande<br />
uppgifter och utredningar, avseende följdföretag i form av täkter och<br />
kraftledningar, utformning av hinderbelysning, natura 2000-området Öjsjömyrarna,<br />
påverkan på rennäring och landskapsbild samt beskrivning av<br />
kumulativa effekter av att flera vindkraftparker planeras i denna del av<br />
<strong>kommun</strong>en och angränsande delar av Strömsunds <strong>kommun</strong>. Ansökan har<br />
kompletterats enligt önskemål i flertalet fall men när det gäller hinderbelysningen<br />
följs inte översiktsplanens rekommendationer.<br />
Verken ska enligt ansökan förses med hinderbelysning enligt gällande bestämmelser<br />
från Transportstyrelsen. Det betyder att verk i parkens ytterkanter<br />
vars höjd överstiger 150 meter ska markeras med högintensivt vitt<br />
blinkande ljus. Det behövs flera verk i varje delområde med denna typ av<br />
belysning och fast rött sken för övriga verk.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-12 Dnr 2618-2011<br />
Översiktsplanen har som rekommendation att bästa teknik ska användas för<br />
hinderbelysning, i de fall hinderljusen bedöms bli störande för bebyggelse<br />
eller naturreservat, vilket det sannolikt kan bli i detta fall. Bästa teknik innebär<br />
att ljusen inte är igång hela tiden utan endast tänds vid behov, det vill<br />
säga vid risk för kollision. I miljökonsekvensbeskrivningen uppger bolaget<br />
att man inlett diskussioner med Obstacle Collission Avoidance Systems<br />
(OCAS) för att utreda möjligheten att utrusta vindkraftverken med sådan radarteknik<br />
så att hinderbelysning kan vara släckt under tiden då luftfarkoster<br />
inte uppehåller sig i närområdets luftrum. Bolaget anger nu att denna teknik<br />
för närvarande inte är aktuell och att bolagets åtaganden är att uppfylla<br />
Transportstyrelsens gällande krav på hinderbelysning.<br />
Invånare har av olika skäl bosatt sig området, men upplevelsen av ”orörd”<br />
natur och natthimmel torde inte vara av ringa betydelse. En utvecklad turism-<br />
och besöknäring lyfts även fram som en framgångsfaktor i <strong>kommun</strong>ens<br />
tillväxtprogram, som en näring med stor samhällsekonomisk betydelse<br />
och utvecklingspotential. I tillägg till översiktplan angående vindkraft i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong> anges att skogslandskapet som rekreationsresurs kommer<br />
att öka i värde, framförallt för utländska gäster. Det handlar då inte enbart<br />
om jakt och fiske, utan även om andra upplevelsevärden, där de stora skogarna<br />
i sig och ”vildmarken” utgör det som lockar. De framtida förutsättningarna<br />
att nyttja denna potential kan påverkas av en storskalig vindkraftsutbyggnad.<br />
En stor förändring av ljusimpulser i landskapet, och då framförallt<br />
under vinterhalvårets korta dagar, kan medföra att stora arealer inte<br />
längre upplevs som ”vildmark”.<br />
OCAS eller motsvarande teknik bör anses vara bästa möjliga teknik enligt<br />
miljöbalken. Bolaget bör använda sådan teknik för att inte begränsa områdets<br />
nutida och framtida attraktionskraft för turism och boende.<br />
Kommunen konstaterar samtidigt att gällande praxis för tillstånd till vindkraftparker<br />
är att uppfylla Transportstyrelsens krav på hinderbelysning. Då<br />
vindkraftparken bedöms ha en livstid på minst 20 år, anser <strong>kommun</strong>en att<br />
krav kan ställas att utforma parken och välja sådan utrustning att OCAS eller<br />
motsvarande teknik i ett senare skede kan implementeras, för det fall bolaget<br />
inte frivilligt åtar sig detta. Teknikutvecklingen inom området medför<br />
sannolikt att sådan utrustning, inom ett kortare tidsperspektiv än 20 år,<br />
kommer att utgöra praxis för bästa möjliga teknik enligt miljöbalkens allmänna<br />
hänsynsregler.<br />
Eventuellt tillstånd för anläggningen bör därför villkoras med att exploatören<br />
senast ett år efter ianspråktagandet av tillståndet inkommer till tillsynsmyndigheten<br />
med en handlingsplan som visar hur anläggningen ska utrustas<br />
med sådan teknik för hinderbelysning att verksamheten blir fullt förenlig<br />
med översiktsplanens rekommendationer.<br />
Vindkraftsanläggningen föreslås tillstyrkas med tillägg angående hinderbelysning<br />
enligt ovan.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4<br />
2012-01-12 Dnr 2618-2011<br />
Tjänstemannaförslaget har upprättats i samråd med samhällsbyggnad.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Krister Frykberg<br />
Utdrag till Länsstyrelsen i Jämtlands län, miljöprövningsdelegationen<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-19 Remiss från Länsstyrelsen - övriga handlingar
§ 4, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-19 Remiss från Länsstyrelsen - övriga handlingar
§ 5, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 2420/2011<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-12 Dnr 2420-2011<br />
Ulla Nordin<br />
Kommunstyrelsen<br />
Yttrande över Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010: På<br />
jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga<br />
upphandlingen (SOU 2011:73)<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> har fått delbetänkandet av Upphandlingsutredningen<br />
2010 ”På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga<br />
upphandlingen (SOU 2011:73”) för yttrande. Delbetänkandet belyser<br />
ett antal frågor vilka man avser att återkomma till i slutbetänkandet som<br />
ska vara klart i juni 2012. Yttrande från Östersunds <strong>kommun</strong> ska vara socialdepartementet<br />
tillhanda senast den 27 januari 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-12<br />
Yttrande från Östersunds <strong>kommun</strong>, 2012-01-11<br />
Sammanfattning av Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 ”På<br />
jakt efter den goda affären” – analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen<br />
(SOU 2011:73)<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong> beslut<br />
Förslag till remissyttrande fastställs.<br />
Bakgrund<br />
Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter i ärendet.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag i elektronisk form, både wordformat och pdf-format, skickas till Socialdepartementet<br />
via e-post: registrator@social.ministry.se och till<br />
s.ru@social.ministry.se<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-12 Dnr 2420-2011<br />
Ulla Nordin<br />
Kommunstyrelsen<br />
Yttrande över Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010: På<br />
jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga<br />
upphandlingen (SOU 2011:73)<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> har fått delbetänkandet av Upphandlingsutredningen<br />
2010 ”På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga<br />
upphandlingen (SOU 2011:73”) för yttrande. Delbetänkandet belyser<br />
ett antal frågor vilka man avser att återkomma till i slutbetänkandet som<br />
ska vara klart i juni 2012. Yttrande från Östersunds <strong>kommun</strong> ska vara socialdepartementet<br />
tillhanda senast den 27 januari 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-12<br />
Yttrande från Östersunds <strong>kommun</strong>, 2012-01-11<br />
Sammanfattning av Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 ”På<br />
jakt efter den goda affären” – analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen<br />
(SOU 2011:73)<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong> beslut<br />
Förslag till remissyttrande fastställs.<br />
Bakgrund<br />
Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter i ärendet.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag i elektronisk form, både wordformat och pdf-format, skickas till Socialdepartementet<br />
via e-post: registrator@social.ministry.se och till<br />
s.ru@social.ministry.se<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande från Östersunds <strong>kommun</strong> över Delbetänkande av U<br />
YTTRANDE 1<br />
2012-01-11 Dnr 2420-2011<br />
Fredric Kilander<br />
Serviceförvaltningen/<br />
Upphandlingskontoret<br />
Socialdepartementet<br />
Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010: På jakt efter den<br />
goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen<br />
(SOU 2011:73)<br />
I delbetänkandet På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter<br />
av den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73) belyser Upphandlingsutredningen<br />
2010 ett antal frågor vilka man avser att återkomma till i slutbetänkandet.<br />
Slutbetänkandet ska vara klart i juni 2012.<br />
Sammanfattning<br />
• Östersunds <strong>kommun</strong> anser att det är positivt att utredningen har den<br />
goda affären som ut gångspunkt i sitt arbete. Likaså anser Östersunds<br />
<strong>kommun</strong> att det är positivt att utredningen uttrycker att man önskar<br />
förenkla nuvarande regelverk.<br />
• Östersunds <strong>kommun</strong> menar att utredningen ska fortsätta arbeta för<br />
en förenkling av det regelverk som omgärdar offentlig upphandling.<br />
Enklare och mer ändamålsenliga regler är önskvärt och kommer alla<br />
inblandande parter till godo.<br />
• Överprövningar av offentliga upphandlingar är ett problem och det<br />
är mycket bra att denna problematik åskådliggörs. Östersunds <strong>kommun</strong><br />
anser att det är angeläget att något görs åt denna problematik<br />
skyndsamt.<br />
• Östersunds <strong>kommun</strong> är av den meningen att beloppsgränsen för direktupphandling<br />
bör höjas. Likaså måste det vara möjligt att tillämpa<br />
direktupphandlingsformen under pågående överprövningsprocess<br />
när det gäller myndigheters obligatoriska uppgifter.<br />
• Östersunds <strong>kommun</strong> anser att regelverket som omgärdar ramavtal<br />
bör förändras för att möjliggöra dels större valfrihet, dels större flexibilitet.<br />
• Östersunds <strong>kommun</strong> tycker att det är positivt med utökat utrymme<br />
för förhandling och dialog mellan leverantörer och upphandlande<br />
myndigheter i samband med offentlig upphandling.<br />
• Östersunds <strong>kommun</strong> ser fördelar av en förbättrad uppföljning och<br />
utvärdering. Detta ska dock inte regleras i lagstiftning utan det ska<br />
vara upp till varje myndighet att bestämma formerna för uppföljning<br />
och utvärdering.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande från Östersunds <strong>kommun</strong> över Delbetänkande av U<br />
YTTRANDE 2<br />
2012-01-11 Dnr 2420-2011<br />
• På flera områden föreslår utredningen både vägledningar och förtydliganden.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> tillstyrker fler vägledningar och förtydliganden<br />
vilket sannolikt underlättar tillämpningen av regelverket<br />
som omgärdar offentlig upphandling.<br />
• Östersunds <strong>kommun</strong> ser det som mycket positivt att utredningen<br />
överväger flera åt gärder i syfte att öka små och medelstora företags<br />
möjligheter att delta i offentliga upphandlingar.<br />
• Östersunds <strong>kommun</strong> ställer sig positivt till förbättrad upphandlingsstatistik<br />
och kan se fördelar med detta. Men, en förbättrad upphandlingsstatistik<br />
får inte innebära allt för betungande arbetsuppgifter för<br />
de upphandlande myndigheterna.<br />
Allmänna synpunkter<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> anser att det är positivt att utredningen tar upp flera<br />
frågeställningar som är viktiga för <strong>kommun</strong>en. Östersunds <strong>kommun</strong> delar<br />
utredningens uppfattning att offentlig upphandling är att se som en viktig<br />
och strategisk verksamhet, inte minst med tanke på den ekonomiska betydelse<br />
offentlig upphandling har.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> menar att det är bra att utredningens utgångspunkt är<br />
den goda affären, d.v.s. att tillgodose verksamheternas behov, inklusive<br />
kvalitativa aspekter, till lägsta möjliga totalkostnad. I begreppet ”den goda<br />
affären” ingår också medborgarperspektivet, eftersom merparten av det som<br />
upphandlas syftar till att möjliggöra god service till medborgarna.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> tycker, i enlighet med utredningen, att översynen av<br />
upphandlingslagstiftningen primärt ska bidra till förenkling. Det är inte befogat<br />
att regelverket som omgärdar offentlig upphandling ska vara så pass<br />
krångligt att fokus hamnar på formalia istället för resultatet av upphandlingen.<br />
Både upphandlande myndigheter och företag, särskilt små, tjänar på<br />
en förenkling av nuvarande regelverk.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> tillstyrker utredningens uppfattning att stärka den statliga<br />
upphandlingsstödjande verksamheten. Icke att förglömma är leverantörernas<br />
upphandlingskompetens i detta sammanhang.<br />
Prövning av upphandlingsmål i allmän förvaltningsdomstol<br />
Det stora, och växande, antalet överprövningar avseende offentliga upphandlingar<br />
är ett stort och kostsamt problem. Östersunds <strong>kommun</strong> delar utredningens<br />
problembild som återges i delbetänkandet. Något bör göras åt<br />
detta problem skyndsamt.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> delar även utredningens bedömning att det bör vara uttryckligen<br />
tillåtet att genomföra direktupphandlingar i det fall en överprövning<br />
drar ut på tiden och det rör sig om, i första hand, en obligatorisk verk-<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande från Östersunds <strong>kommun</strong> över Delbetänkande av U<br />
YTTRANDE 3<br />
2012-01-11 Dnr 2420-2011<br />
samhet för myndigheten. En upphandlande myndighet ska inte behöva välja<br />
vilken lag den ska bryta mot i en sådan situation. Det faller på sin egen<br />
orimlighet.<br />
Beloppsgränserna för direktupphandling<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> anser att beloppsgränsen för direktupphandling är för<br />
lågt satt. Nuvarande beloppsgräns är ekonomiskt oförsvarbar med tanke på<br />
transaktionskostnaderna för upphandlingar av lågt värde.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>s inställning ovan bekräftas av den av utredningen anlitade<br />
professorn vid Lunds universitet, Jerker Holm. En högre beloppsgräns<br />
skulle medföra att upphandlande myndigheter skulle kunna lägga mer resurser<br />
på upphandlingar av ett större värde där det sannolikt finns mer utrymme<br />
för de upphandlande myndigheterna att göra goda affärer.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> är även av den åsikten att en höjning av beloppsgränsen<br />
för direktupphandling skulle vara gynnsamt också för små företag som<br />
många gånger anser att offentlig upphandling över beloppsgränsen är för<br />
krångligt.<br />
Ökade möjligheter till förhandling och dialog mellan parterna<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> tillstyrker utredningens uppfattning att ökade möjligheter<br />
till förhandling och dialog vore önskvärt. Sådana möjligheter innebär<br />
sannolikt en förenkling för mindre företag att lämna anbud då en utökad<br />
möjlighet ges till att beskriva sitt anbud muntligt. Likaså kan ökad förhandling<br />
och dialog underlätta innovativ upphandling.<br />
Ramavtal<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> anser att regelverket kring ramavtal till viss del är problematiskt.<br />
Kravet på rangordning av leverantörer passar inte för alla typer<br />
av varor och tjänster vilket även utredningen konstaterar. Det måste klargöras<br />
att rangordning ibland inte är möjlig.<br />
Vidare anser Östersunds <strong>kommun</strong> att kravet på att minst tre leverantörer ska<br />
antas till ett ramavtal kan medföra onödiga transaktionskostnader för både<br />
upphandlande myndigheter och leverantörer. Östersunds <strong>kommun</strong> anser, i<br />
likhet med utredningen, att regelverket bör ändras på sådant sätt så att ramavtal<br />
får tecknas med valfritt antal leverantörer.<br />
Utvärderingsmodeller och viktningskrav<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> delar utredningens uppfattning om att det behövs vägledning<br />
om vilka utvärderingsmodeller som är lämpliga i olika situationer.<br />
Dessutom bör reglerna ses över med utredningens uttalade mål vad gäller<br />
att skapa enklare regler.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande från Östersunds <strong>kommun</strong> över Delbetänkande av U<br />
YTTRANDE 4<br />
2012-01-11 Dnr 2420-2011<br />
Den offentliga upphandlingens strategiska betydelse och förbättrad<br />
upphandlingskompetens<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> konstaterar att utredningen överväger att lämna förslag<br />
innebärande att kraftigt förstärka den statliga upphandlingsstödjande verksamheten.<br />
Detta förslag är bra.<br />
Uppföljning och utvärdering av kontrakt<br />
Utredningens arbete visar att uppföljning av avtal är bristfällig idag och att<br />
myndigheter löper risk att inte få det man betalar för och att de löper stor<br />
risk att gå miste om värdefulla erfarenheter inför framtida upphandlingar.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> delar utredningens inställning innebärande att uppföljning<br />
och utvärdering av kontrakt är en mycket viktig del i en upphandlingsprocess.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> anser inte att uppföljning och utvärdering ska<br />
lagstiftas utan att det är en fråga för varje upphandlande myndighet och från<br />
fall till fall. Däremot är det bra om det statliga upphandlingsstödet fortsätter<br />
att arbeta med att ta fram vägledningar rörande uppföljning och utvärdering<br />
av kontrakt.<br />
Uteslutning av leverantör<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> delar utredningens uppfattning att nuvarande regler är<br />
svåra att tillämpa och att de behöver förtydligas. Idag leder otydligheten till<br />
osäkerhet vad gäller tillämpning vilket inte är bra.<br />
Offentlig upphandling som ett styrmedel för att nå samhällspolitiska<br />
mål på hållbarhetsområdet<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> delar utredningens uppfattning om att det bör tas fram<br />
en vägledning som tydliggör i vilka sammanhang offentlig upphandling utgör<br />
ett samhällsekonomiskt effektivt och verksamt styrmedel i arbetet för<br />
en hållbar utveckling.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> anser att det finns risker med någon form av central<br />
styrning över vad som ska upphandlas och hur kraven ska vara utformade.<br />
Det är istället den enskilda upphandlande myndighetens behov som ska<br />
vara styrande för att den offentliga upphandlingens möjligheter ska kunna<br />
vara ett flexibelt styrinstrument.<br />
Krav i upphandlingar som går utöver EU:s minimilagstiftning och<br />
harmoniserande lagstiftning<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> instämmer i utredningens bedömning att det behövs ett<br />
klargörande över möjligheterna att i upphandlingar ställa miljökrav och sociala<br />
krav som går utöver EU:s minimilagstiftning och harmoniserande lagstiftning.<br />
I sammanhanget är det även av vikt att klargöra graden av uppföljning<br />
av ställda krav.<br />
Gröna innovationer och andra hållbara lösningar<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> anser, i likhet med utredningen, att det behövs vägledning<br />
som på ett tydligt sätt beskriver både motiv och fördelar med att ställa<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande från Östersunds <strong>kommun</strong> över Delbetänkande av U<br />
YTTRANDE 5<br />
2012-01-11 Dnr 2420-2011<br />
funktions- och prestandakrav samt hur sådana upphandlingar kan genomföras.<br />
Krav på villkor i nivå med svenska kollektivavtal samt krav på arbetsmiljö<br />
och ILO:s kärnkonventioner<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> bedömer, i enlighet med utredningen, att det finns behov<br />
av både klargörande och upphandlingsstödjande åtgärder på området.<br />
Små och medelstora företags medverkan i offentliga upphandlingar<br />
Utredningen överväger flera åt gärder i syfte att öka små och medelstora företags<br />
möjlighet att delta i offentliga upphandlingar vilket Östersunds<br />
<strong>kommun</strong> ser som mycket positivt. Den offentliga marknaden ska vara öppen<br />
för samtliga aktörer, oavsett dess storlek. Små och medelstora företag<br />
ska ha lika möjlighet att som stora erhålla kontrakt med det allmänna.<br />
En förbättrad nationell upphandlingsstatistik<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> ställer sig positiv till en förbättrad nationell upphandlingsstatistik<br />
men vill betona att den administrativa bördan för de upphandlande<br />
myndigheterna förenat med detta måste minimeras. Utredningen måste,<br />
som utgångspunkt, väga nyttan av detaljeringsgrad mot kostnaden för att<br />
samla in och hantera denna information.<br />
-------------------------------------------<br />
I detta ärende har <strong>kommun</strong>styrelsen beslutat. Kommundirektören har varit<br />
föredragande.<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
Kommunstyrelsen<br />
Annsofie Andersson<br />
Bengt Marsh<br />
Utdrag i elektronisk form, både wordformat och pdf-format, skickas till Socialdepartementet<br />
via e-post: registrator@social.ministry.se och till<br />
s.ru@social.ministry.se<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Remiss
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Remiss
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Remiss
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Remiss
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 5, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Sammanfattning
§ 6, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1804/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 1804-2011<br />
Remiss - Betänkandet spara i goda tider – för en stabil <strong>kommun</strong>al<br />
verksamhet (SOU 2011:59)<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> har tillsammans med ytterligare 330 <strong>kommun</strong>er, landsting,<br />
organisationer och myndigheter inbjudits/anmodats av Finansdepartementet<br />
att utgöra remissinstans för rubricerat betänkande. Remisstiden<br />
sträcker sig till den 13 januari 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02<br />
Kommunförvaltningens förslag till yttrande 2012-01-02<br />
Sammanfattning, utdrag ur SOU 2011:59<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Förslag till yttrande den 2 januari 2012 antas som Östersunds <strong>kommun</strong>s yttrande.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-02 Dnr 1804-2011<br />
Christine Wåhlén<br />
Kommunstyrelsen<br />
Remiss - Betänkandet spara i goda tider – för en stabil <strong>kommun</strong>al<br />
verksamhet (SOU 2011:59)<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> har tillsammans med ytterligare 330 <strong>kommun</strong>er, landsting,<br />
organisationer och myndigheter inbjudits/anmodats av Finansdepartementet<br />
att utgöra remissinstans för rubricerat betänkande. Remisstiden<br />
sträcker sig till den 13 januari 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02<br />
Kommunförvaltningens förslag till Yttrande 2012-01-02<br />
Sammanfattning, utdrag ur SOU 2011:59<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsens beslut<br />
Förslag till Yttrande 2012-01-02 antas som Östersunds <strong>kommun</strong>s yttrande.<br />
Bakgrund<br />
Regeringen beslutade i mars 2010 att initiera en utredning med uppgift att<br />
lämna förslag om hur procykliska variationer i <strong>kommun</strong>ers och landstings<br />
verksamheten kan förebyggas, samt hur en <strong>kommun</strong>al stabil verksamhet<br />
över konjunkturcykler kan främjas.<br />
Utredningen kom att benämnas Kommunsektorn och konjunkturen, och utredare<br />
Clas Olsson har efter slutfört arbete i september 2011 avgett sitt betänkande<br />
och enligt uppdraget förslagit vissa förändringar.<br />
I korthet har utgångspunkten i uppdraget varit att analysera de <strong>kommun</strong>ala<br />
finansernas konjunkturkänslighet och med utgångspunkt från denna analys:<br />
- Föreslå möjliga förändringar i nuvarande regelverk för den ekonomiska<br />
förvaltningen i <strong>kommun</strong>er och landsting, t ex avseende det<br />
<strong>kommun</strong>ala balanskravet, och i regelverket för den <strong>kommun</strong>ala redovisningen<br />
- Lämna förslag till ett system för stabilisering av <strong>kommun</strong>sektorns intäkter<br />
över en konjunkturcykel<br />
-<br />
Sammanfattningsvis har utredaren kommit fram till att:<br />
- Samband mellan konjunkturer och de <strong>kommun</strong>ala finanserna finns –<br />
dock varken starka eller stabila<br />
- Förändringar kan göras som ökar lokalt konjunktursparande<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-02 Dnr 1804-2011<br />
- Förändringar kan göras genom att forma ett centralt system som kan<br />
ge mer stabila planeringsförutsättningar för såväl staten och <strong>kommun</strong>erna,<br />
vilket i sig torde ha en stabiliserande effekt på den <strong>kommun</strong>ala<br />
verksamheten.<br />
Utredaren gör dessa bedömningar:<br />
- Förordar åtgärder som påverkar det lokala beslutsfattandet<br />
- En kombination av lokala och centrala åt gärder är möjliga<br />
- Förordar ett centralt system endast vid djupare konjunkturnedgång<br />
- I det centrala systemet är det mest ändamålsenliga en garanti för<br />
lägsta tillväxt av skatteunderlaget<br />
- Det centrala systemet ska finansieras genom en generell avgift för<br />
<strong>kommun</strong>er alternativt en minskning av generella statsbidraget.<br />
- Förändringar beräknas kunna tärda i kraft år 2013.<br />
Utredarens förslag i korthet:<br />
- Tillskapa möjlighet för <strong>kommun</strong>erna att bygga upp en resultatutjämningsreserv<br />
inom ramen för det egna kapitalet.<br />
- Dvs avsätta del av överskott i goda tider för att ianspråkta vid underskott<br />
i lågkonjunktur. En procent (1 %) av skatteintäkter, generella<br />
statsbidrag och bidrag i det <strong>kommun</strong>ala utjämningssystemet får avsättas.<br />
- Fullmäktige ska besluta om föreskrifter om innebörden av god ekonomisk<br />
hushållning, vilka ska ligga till grund för mål och riktlinjer i<br />
verksamheten och ekonomin som fastställs i budget, samt innehålla<br />
regler för hantering av resultatutjämningsreserven.<br />
- Ett nytt begrepp – balanskravsresultat – införs i den <strong>kommun</strong>ala redovisningen,<br />
och ska vara årets resultat efter balanskravsjusteringar<br />
och förändring av resultatutjämningsreserv. Resultaträkningen skall<br />
kompletteras med dessa rader.<br />
- Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av <strong>kommun</strong>ens<br />
ekonomiska ställning.<br />
- Kommuner ska ha rätt till stabiliseringsbidrag för att uppnå en garanterad<br />
ökning av skatteunderlaget om 2,2 %/år.<br />
- Stabiliseringssystemet ska finansieras med avgifter från <strong>kommun</strong>erna<br />
till en s k <strong>kommun</strong>stabiliseringsfond i Riksgäldskontoret. Fonderade<br />
medel ska täcka kostnader för stabiliseringsbidrag och förvaltning<br />
av fonden.<br />
- Regeringen ska fastställa den uppräkningsfaktor som utgör underlag<br />
för fastställande av förändring i bidragsgrundande skatteunderlag.<br />
Skatteverket ska besluta om stabiliseringsbidrag och –avgifter, vilka<br />
samordnas med det preliminära <strong>kommun</strong>alskattemedlens utbetalning.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-02 Dnr 1804-2011<br />
Konsekvenser för <strong>kommun</strong>en av föreliggande förslag<br />
För Östersunds <strong>kommun</strong> del innebär 1% avsättning i en eventuell lokal utjämningsreserv<br />
cirka 29 miljoner kronor/år, de år då <strong>kommun</strong>en visar positivt<br />
resultat.<br />
En avgift till <strong>kommun</strong>stabiliseringsfonden uppgår till ca 11 mnkr för Östersunds<br />
<strong>kommun</strong>.<br />
En preliminär beräkning av effekter av en garanterad nivå för skatteunderlagets<br />
tillväxt skulle för de tre senaste åren ha inneburit ett nettobidrag 2009<br />
på ca 4 mnkr, ett nettobidrag 2010 på ca 20 mnkr och för 2011 ett nettoavgift<br />
på ca 11 mnkr.<br />
Utredningen redovisades för finansutskottet den 15 december och utskottets<br />
synpunkter ligger till grund för förslag till <strong>kommun</strong>ens yttrande.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Kopia Finansdepartementet<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande Spara i goda tider<br />
YTTRANDE 1<br />
Datum Dnr 1804-2011<br />
2012-01-02<br />
Christine Wåhlén<br />
Finansdepartementet<br />
Betänkandet Spara i goda tider – för en stabil <strong>kommun</strong>al verksamhet<br />
(SOU 2011:59, dnr Fi 2011/3843)<br />
Sammanfattning<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> avstyrker det förslag som utredaren avger vad gäller<br />
<strong>kommun</strong>stabiliseringsfond. Förslaget angående lokal resultatutjämningsreserv<br />
kan godkännas under förutsättning att reglerna för maximal<br />
avsättning blir högre än vad som föreslås i utredningen. Dock föredrar<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> istället att en friare användning av eget kapital tillåts<br />
inom <strong>kommun</strong>allagens regler.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> önskar en mer flexiblare möjlighet än nu att, utan att<br />
behöva anföra synnerliga skäl men inom ramen för god ekonomisk<br />
hushållning, få använda delar av det egna kapitalet för att täcka tillfälliga<br />
underskott. Det innebär att en ändring i nuvarande regler bör göras, och i det<br />
fallet behövs inte en resultatutjämningsreserv. Föreslagna regler om<br />
balanskravsresultat skulle därvid kunna tillämpas.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> delar utredarens förslag om att <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
ska besluta om föreskrifter om innebörden av god ekonomisk hushållning<br />
och därmed reglera hur denna flexiblare användning av eget kapital får ske.<br />
Vidare, att den ekonomiska analysen bör utvecklas bl a genom utvärdering<br />
av den ekonomiska ställningen.<br />
Inledning<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> anser att god ekonomisk hushållning i <strong>kommun</strong>erna är<br />
viktigt och måste värnas, liksom den <strong>kommun</strong>ala självstyrelsen.<br />
Kommentarer enligt betänkandets disposition<br />
Avsnitt 9.3 ff – ”Lokal” resultatutjämningsreserv<br />
Avsikten med föreslagen <strong>kommun</strong>al resultatutjämningsreserv är att avsätta<br />
delar av överskott i goda tider för att möta underskott vid lågkonjunkturer.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> anser att idén är god men att variationer i intäkternas<br />
storlek också kan hanteras genom konsekvent budgetdisciplin.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande Spara i goda tider<br />
YTTRANDE 2<br />
Datum Dnr 1804-2011<br />
2012-01-02<br />
Detaljregleringen om en avsättning om 1 % av skatteintäkter, generella<br />
statsbidrag och intäkter från <strong>kommun</strong>ala utjämningssystemet medför ej<br />
heller att den summa som blir möjlig att reservera bedöms tillräcklig. Det<br />
senare årens snabba förändringar avser högre belopp än vad de 1 % ger. Det<br />
ser också olika ut i <strong>kommun</strong>erna och det medför en nackdel med för hård<br />
generell styrning enligt förslaget.<br />
Vid år med överskott innebär troligen också att lånebehov för investeringar<br />
minskar, vilket i sig stärker en lokal god ekonomi.<br />
Resultat- och balansräkningar ska vara av den kvalitet att de tydligt ger en<br />
rättvisande bild. Införande av ny resultatutjämningsreserv och därmed<br />
justeringsposter för detta känns som en återgång till det tidigare systemet<br />
med reservationer och bokslutsdispositioner, som <strong>kommun</strong>ala sektorn har<br />
lämnat. Däremot kan förslaget att införa ett balanskravsresultat vara ett sätt<br />
att redovisa användningen av skattemedel sett över flera år och på detta sätt<br />
undvika att ett enskilt års överuttag av skattemedel blir inlåsta på grund av<br />
<strong>kommun</strong>allagens krav på budget i balans.<br />
Avsnitt 9.4 ff – Centralt system för stabilisering<br />
Föreslaget är ett av <strong>kommun</strong>erna själva finansierat system, en<br />
<strong>kommun</strong>stabiliseringsfond, som syftar att utjämna vid djupare<br />
konjunkturnedgångar genom att garantera en lägstanivå för tillväxt av<br />
skatteunderlaget.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> anser att idén om garanterad lägsta-nivå i skattetillväxt<br />
är god, men att stabiliseringspolitik är statens ansvar. Det sätt stabiliseringsfonden<br />
föreslås finansieras på medför det ett ofrivilligt, tvingande sparande<br />
för <strong>kommun</strong>erna vilket kan ifrågasättas ur synen <strong>kommun</strong>al självstyrelse.<br />
Detaljregleringen om 2,2 % som lägsta nivå på garanterad skatteunderlagstillväxt<br />
förefaller för låg för att ge ett reellt stöd vid djup lågkonjunktur.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
AnnSofie Andersson<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong> ordförande<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanfattning
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss
§ 6, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-04 Remiss
§ 7, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1034/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 1034-2011<br />
Budget 2012 och flerårsplan 2013-2014 för <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktige beslutade 8 december 2011 om en justering i <strong>kommun</strong>styrelsens<br />
budget. Budgeten för tomhyror och ökade hyreskostnader<br />
under verksamhetskod 74030 minskas med 2 miljoner kronor.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02<br />
Finansutskottets beslut<br />
Budgeten utanför <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningens verksamhet, verksamhetskod<br />
74030, sänks från 5 219 000 kronor till 3 219 000 kronor med anledning<br />
av <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut 8 december 2011.<br />
_____<br />
Utdrag till förvaltningsekonom<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 7, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-02 Dnr 1034-2011<br />
Björn Strindlund<br />
Finansutskottet<br />
Budget 2012 och flerårsplan 2013-2014 för <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktige beslutade 8 december 2011 om en justering i <strong>kommun</strong>styrelsens<br />
budget. Budgeten för tomhyror och ökade hyreskostnader<br />
under verksamhetskod 74030 minskas med 2 miljoner kronor.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02<br />
Förslag till beslut<br />
Budgeten utanför klf:s verksamhet, verksamhetskod 74030 sänks från<br />
5 219 000 kronor till 3 219 000 kronor med anledning av <strong>kommun</strong>fullmäktiges<br />
beslut 8 december 2011.<br />
Bakgrund<br />
Kommunfullmäktige beslutade 8 december 2011 om en justering i <strong>kommun</strong>styrelsens<br />
budget. Budgeten för tomhyror och ökade hyreskostnader<br />
under verksamhetskod 74030 minskas med 2 miljoner kronor.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Utdrag till förvaltningsekonom<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 8, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1936/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 1936-2011<br />
Anhållan om betalningsbefrielse av borgensavgift och amorteringsfrihet<br />
Kooperativet Sunnebacken begär i en skrivelse anhållan om betalningsbefrielse<br />
av borgensavgift och amorteringsfrihet på lån.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-04<br />
Ekonomisk analys<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
1. Sunnebackens ekonomiska förening får befrielse från borgensavgift<br />
år 2012.<br />
2. Sunnebacken får minska amorteringen från 88.000 kr per år till 44.000 kr<br />
under år 2012.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 8, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-12 Dnr 1936-2011<br />
Ante Strängby<br />
Kommunstyrelsen<br />
Anhållan om betalningsbefrielse av borgensavgift och amorteringsfrihet<br />
Kooperativet Sunnebacken begär i en skrivelse anhållan om betalningsbefrielse<br />
av borgensavgift och amorteringsfrihet på lån.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-04<br />
Bilaga 1: Ekonomisk analys<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsens beslut<br />
1. Medge Sunnebackens ekonomiska förening befrielse från borgensavgift<br />
år 2012-2014<br />
2. Medge Sunnebacken att minska den årliga amorteringen från 88.000 kr<br />
per år till 44.000 kr per år under åren 2012-2014<br />
Bakgrund<br />
Kooperativet Sunnebacken ekonomisk förening har genom avtal av den<br />
1996-07-15 skyldighet att erlägga en årlig avgift för sin <strong>kommun</strong>ala borgen.<br />
Avgiften enligt ursprungligt avtal är 0,5 % på aktuell borgenssumma, men<br />
korrigerades till 0,4 % i KS § 67/2011. Den totala låneskulden uppgår till<br />
4 459 250 kr och avgiften enligt beslut uppgår till 17 837 kr.<br />
Kooperativet Sunnebacken begär i en skrivelse daterad 2011-10-17 anhållan<br />
om betalningsbefrielse av borgensavgift och amorteringsfrihet på lån.<br />
Motiveringen till anhållan är att föreningen arbetat hårt för att få ordning på<br />
ekonomin, både genom att se över kostnader i form t ex energianvändning<br />
men även genom hyreshöjningar på ca 14 % under perioden 2009-2011.<br />
Kassaflödet har under en lång tid varit negativt och likviditeten inte större<br />
än ca 50 000 kr. Att påföras borgensavgift skulle försämra kooperativets<br />
ekonomi och en amorteringsfrihet skulle behövas för att bygga upp en likviditet.<br />
En genomgång av kooperativets ekonomi redovisas som bilaga och understryker<br />
den i skrivelsen beskrivna bistra ekonomiska verkligheten. Bl a bedöms<br />
hyresnivån vara hög och inte kan höjas i någon större utsträckning.<br />
Amorteringsnivån för kooperativet är hög i förhållande till bostadsrättsföreningar<br />
med <strong>kommun</strong>al borgen.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 8, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-12 Dnr 1936-2011<br />
Inför beslutet i <strong>kommun</strong>styrelsen 2011 undersöktes möjligheten att kooperativet<br />
lånade på pantbrev, det var enbart delvis möjligt varför den <strong>kommun</strong>ala<br />
borgen till sin helhet består.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till Kooperativet Sunnebacken ekonomisk förening, c/o Torbjörn<br />
Norrlund, Önsved 155, 832 94 ORRVIKEN, <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
Linda Stenman, Serviceförvaltningen Ante Strängby.<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 8, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Ekonomisk analys<br />
Bilaga 1: Ekonomisk analys – Kooperativet Sunnebacken<br />
Fastigheten byggd 1995/96, består av 8 lägenheter i Orrviken. Enligt stadgar + 50 boende. Idag äldre personer +<br />
80 med ett undantag. 6 av 8 har hemhjälp från <strong>kommun</strong>en.<br />
Storleken varierar mellan 50 – 66 m2 och hyran under perioden oktober 2009- oktober 2011 har höjts med 15 %<br />
till en genomsnittshyra på 1055 kr/m2 vilket motsvarar hyran för Östersundsbostäder lägenheter (Rådhusgatan)<br />
byggda 1995 och för lägenheter i samma storlek.<br />
Fastigheten bedöms enligt egen utsago vara i gott skick. God efterfrågan, inga vakanser och kölista.<br />
Taxeringsvärde: 2 312 000 kr<br />
Bedömt värde enligt fastighetsvärdering (2011-01): ca 3 mnkr<br />
Låneskuld: 4,4 mnkr<br />
2008 – 2010 har fastigheten haft negativa kassaflöden, hittills i år med befrielse från borgensavgift är kassaflödet<br />
nätt och jämnt positivt (osäkerhet kring resterande del av året). Borgensavgiften ca 18 000 kr/år är inte<br />
medräknad i budget 2012. Negativt eget kapital!<br />
Resultaträkning<br />
Budget 2012 2011 2010 2009 2008<br />
Rörelsens intäkter<br />
tom oktober<br />
Årsavgifter 15 000 21 000 2 600 4 300 4 300<br />
Hyresintäkter 469 000 372 285 431 195 399 650 396 400<br />
Erhållna st atliga bidr ag 858 46 736 16 083 22 914<br />
Övriga int äkter 252 2 206 16 558 1 070<br />
Summa rörelseintäkter 484 000 394 395 482 737 436 591 424 684<br />
Rörelsens kostnader<br />
El -100 000 -91 509 -60 407 -72 663 -75 472<br />
Vatten och avlopp -15 000 -15 288 -12 811 -9 337 -9 900<br />
Renhållning oc h städning -5 184 -7 197<br />
Fas tighets köts el mm -21 000 -15 408 -20 561 -18 045<br />
Fas tighets köts el ink l st ädning<br />
Reparation och underhåll -15 000 -6 978 -22 781 -4 088 -88 727<br />
Fastighetsskatt -8 000 -7 075 -5 600<br />
Försäkringspremier -14 000 -12 920 0 -17 696<br />
Övriga fastighetskostnader -35 315 -1 061<br />
Redovisningstjänster -11 100 -12 025<br />
Styrelsearvode -3 000 -2 000<br />
Övriga kostnader -15 000 -5 606 -94 170 -6 992 -2 621<br />
Summa rörelsens kost nader -191 000 -134 789 -258 965 -135 545 -221 238<br />
Avskrivningar -88 000 -66 000 -88 000 -114 052 -115 092<br />
Ränteintäkter 0 137 6 408<br />
Räntekostnader -199 000 -172 120 -230 830 -231 732 -198 189<br />
Borgensavgift<br />
Årets resultat 6 000 21 486 -95 058 -44 601 -103 427<br />
Balansräkning<br />
Byggnader oc h mark 3 894 952 3 960 952 4 048 952 4 158 453<br />
Mark 248 016 248 016 248 016 248 016<br />
Markanläggningar 36 411 40 962 40 962 45 513<br />
Summa anläggningstillgångar 4 179 379 4 249 930 4 337 930 4 451 982<br />
Fordringar 4 551 41 234 29 178<br />
Kassa och bank 72 828 73 342 153 905 192 454<br />
Summa tillgångar 4 256 758 4 323 272 4 533 069 4 673 615<br />
Eget kapital -202 492 -223 979 -128 921 -84 319<br />
Långfris tiga skulder 4 459 250 4 547 250 4 635 250 4 723 250<br />
Kortfristiga skulder 26 739 34 684<br />
Summa skulder och eget kapital 4 256 758 4 323 272 4 533 069 4 673 615<br />
Kassaf lö de<br />
Årets res ultat 21 486 -95 058 -44 601 -103 427<br />
Avskrivning 66 000 88 000 114 052 115 092<br />
Inv estering<br />
Amortering lån -88 000 -88 000 -88 000 -88 000<br />
Upptagna lån<br />
Förändring i kortfristiga fordringar 41 234 -12 056<br />
Förändring i kortfristiga skulder -26 739 -7 945<br />
Förändring i kassaflöde -514 -80 563 -38 550 -76 335<br />
Ingående kassa & bank 73 342 153 905 192 454 268 789<br />
Årets kassaflöde -514 -80 563 -38 550 -76 335<br />
Utgående kassa & bank 72 828 73 342 153 904 192 454
§ 9, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 2662/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 2662-2011<br />
Kommunens borgensåtaganden och borgensavgifter<br />
Kommunen lämnar borgen till det delägda bolaget Jämtkraft AB samt till de<br />
helägda bolagen Östersundsbostäder AB samt Östersunds Rådhus AB. Från<br />
och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan innebärande bland annat<br />
att marknadsmässiga borgensavgifter ska fastställas. Det nya regelverket<br />
inklusive statsstödsregler är även tillämpligt för borgen till övriga <strong>kommun</strong>ägda<br />
företag. Kommunen behöver därför se över de regler som ska gälla vid<br />
beviljande av borgen. Statsstödsreglerna innebär att de <strong>kommun</strong>ala företagen<br />
inte ska erhålla några konkurrensfördelar då <strong>kommun</strong>en går i borgen<br />
eller vidareförmedlar krediter.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30<br />
Finansutskottets beslut<br />
Ärendet tas upp direkt i <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 9, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-18 Dnr 2662-2011<br />
Sven-Ove Nilsson<br />
Kommunstyrelsen<br />
Kommunens borgensåtaganden och borgensavgifter<br />
Kommunen lämnar borgen till det delägda bolaget Jämtkraft AB samt till de<br />
helägda bolagen Östersundsbostäder AB samt Östersunds Rådhus AB. Från<br />
och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan innebärande bland<br />
annat att marknadsmässiga borgensavgifter ska fastställas. Det nya<br />
regelverket inklusive statsstödsregler är även tillämpligt för borgen till<br />
övriga <strong>kommun</strong>ägda företag. Kommunen behöver därför se över de regler<br />
som ska gälla vid beviljande av borgen. Statsstödsreglerna innebär att de<br />
<strong>kommun</strong>ala företagen inte ska erhålla några konkurrensfördelar då<br />
<strong>kommun</strong>en går i borgen eller vidareförmedlar krediter.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-18<br />
En modell för <strong>kommun</strong>ala borgensavgifter 2011-12-22, SKL m fl<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Under förutsättning att <strong>kommun</strong>fullmäktige fattar beslut enligt förslag om<br />
borgensavgifter, bemyndigar <strong>kommun</strong>styrelsen finanschefen att besluta om<br />
borgensavgifter i enlighet med de kreditofferter, inklusive och exklusive<br />
<strong>kommun</strong>al borgen, som erhålls från bankerna i samband med<br />
låneupphandlingarna. Delegationsbestämmelser ska ändras i enlighet<br />
härmed.<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. På nytillkommande lån för Jämtkraft AB, Östersundsbostäder AB,<br />
Östersunds Rådhus AB samt Östersunds Sport- och Eventarena AB ska<br />
borgensavgiften utgöra ränteskillnaden mellan lån med <strong>kommun</strong>al<br />
borgen och lån utan <strong>kommun</strong>al borgen.<br />
2. Som kompensation för den ekonomiska fördel det innebär för<br />
Östersundsbostäder AB att inte behöva ställa pantbrev som säkerhet ska<br />
bolaget, utöver avgift enligt punkt 1, betala en avgift motsvarande 0,05<br />
%.<br />
3. För äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 ska den borgensavgift<br />
som gäller enligt <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut 2006 och 2009 och 2011<br />
gälla i avvaktan på att respektive lån omsätts.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 9, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-18 Dnr 2662-2011<br />
4. För Östersunds Sport- och Eventarena AB utgör borgensavgiften för lån<br />
upptaget före 2012, 0,30 %.<br />
5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om borgensavgiftens storlek<br />
i varje enskilt fall.<br />
Bakgrund<br />
Kommunens nuvarande borgensåtaganden till <strong>kommun</strong>ala bolag och övriga<br />
organisationer ser ut på nedanstående sätt. Den borgensavgift som f n gäller<br />
för <strong>kommun</strong>ala bolag beslutades av <strong>kommun</strong>fullmäktige den 1 november<br />
2006. Beträffande Östersunds Rådhus AB fattade <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
beslut den 8 december 2011, § 182 om borgensavgift.<br />
Bolag<br />
Beviljad<br />
borgenslimit<br />
Utnyttjad<br />
borgen<br />
Gällande<br />
borgensavgift<br />
Jämtkraft AB 908,4 0,0 0,30 %<br />
Östersundsbostäder 906,0 700,0 0,20 %<br />
AB<br />
Vestibulum AB 15,1 0 0,20 %<br />
Östersunds Rådhus 710,0 660,0 0,30 %<br />
AB<br />
Östersunds Sport- och 25,0 22,0 0,0 %<br />
Eventarena<br />
Summa 2 564,5 1 382,0<br />
Enligt <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut den 20 oktober 1997 beviljades<br />
Östersundsbostäder AB en borgenslimit på 964 miljoner. Borgenslimiten<br />
minskar med 1,5 procent per år och uppgår den sista december 2011 till 816<br />
mnkr.<br />
År 2000 beviljade <strong>kommun</strong>en Jämtkraft AB en borgenslimit på 1 300,0<br />
mnkr. I enlighet med <strong>kommun</strong>fullmäktiges 2006-11-01 begränsades<br />
borgenslimiten till 966 mnkr motsvarande låneskulden per sista december<br />
2005. Limiten skulle enligt samma beslut minskas med 1,5 procent årligen.<br />
Kommunfullmäktige fattade 2009-03-12, § 15, beslut om att borgen till<br />
Östersundsbostäder, Jämtkraft AB och Vestibulum AB även ska innefatta<br />
möjlighet för Östersunds Rådhus AB att uppta lån med <strong>kommun</strong>al borgen<br />
inom ramen för den av fullmäktige totalt beviljade borgenslimiten.<br />
Kommunfullmäktige fattade därutöver den 10 december 2009 beslut om att<br />
bevilja Östersunds Rådhus AB en egen borgensram med 550 mnkr i<br />
samband med <strong>kommun</strong>ens förvärv av Vattenfalls aktier i Jämtkraft AB.<br />
Nya regler för som påverkar borgensbeslut<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 9, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-18 Dnr 2662-2011<br />
Från och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan. Kommunerna är<br />
numera enligt lag skyldiga att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och<br />
ställa marknadsmässiga avkastningskrav på sina bostadsbolag. De nya<br />
reglerna gäller även för övriga <strong>kommun</strong>ägda företag. Reglerna för att en<br />
<strong>kommun</strong>s borgen till företag måste vara affärsmässigt betingat grundar sig<br />
på EU:s statsstödsregler. Med statsstöd avses alla insatser av ekonomisk art<br />
som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna ett<br />
visst företag eller viss produktion. Lagstiftningen innebär<br />
sammanfattningsvis att de <strong>kommun</strong>ala företagen inte ska erhålla några<br />
konkurrensfördelar då <strong>kommun</strong>en går i borgen eller vidareförmedlar<br />
krediter. EU-lagstiftningen i EU-fördraget sätter en gräns för hur låg<br />
avgiften kan vara för att inte bryta mot statsstödsreglerna. I de fall<br />
<strong>kommun</strong>en är osäker på om borgensavgiften är att betrakta som statsstöd<br />
eller ej är <strong>kommun</strong>en skyldig att lämna upplysningar till Regeringen eller<br />
till den myndighet som regeringen bestämmer om alla former av stöd som<br />
planeras och som kan bli föremål för prövning av EU-kommissionen.<br />
Marknadsmässig nivå på borgensavgifterna<br />
En utredningsgrupp bestående av representanter från SKL, SABO,<br />
Kommuninvest, Stockholms stad och AGL, ett finanskonsultföretag, har<br />
genomfört en utredning med syfte att ta fram ett förslag på modell för hur<br />
en marknadsmässig avgift kan beräknas. Utredningens föreslagna modell<br />
syftar till att i möjligaste mån säkerställa att borgen eller lån till <strong>kommun</strong>ala<br />
bolag inte ska betraktas som stöd och inte ska behöva anmälas till EU<br />
kommissionen i förväg. Enligt utredningsgruppen ska finansmarknaden<br />
fungera som ett riktmärke för att bestämma borgensavgiften enligt den<br />
marknadsmässiga investerarprincipen. Beslutsprocessen vid fastställande av<br />
borgensavgiften bör utifrån denna princip utformas så att beslutet om<br />
borgensavgiftens storlek kan fattas i anslutning till den enskilda<br />
upplåningen.<br />
Beträffande äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 förelås att den<br />
borgensavgift som gäller enligt <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut 2006 och 2009<br />
och 2011 ska gälla i avvaktan på att respektive lån omsätts. Denna princip<br />
beträffande borgensavgift för äldre lån är ett avsteg från den teoretiskt<br />
korrekta modellen för beräkning av avgiften, men bedöms med ändå med<br />
hänsyn till att nära två tredjedelar av Östersundsbostäders låneportfölj<br />
omsätts under 2012, vara rimlig. Den teoretiskt korrekta modellen bygger<br />
nämligen på att varje historisk låneupphandling behöver dokumenteras med<br />
kreditmarginal inklusive och exklusive <strong>kommun</strong>al borgen. Denna utredning<br />
är i praktiken omöjlig att genomföra.<br />
Östersundsbostäder behöver dessutom, för att inte otillåtet statsstöd ska<br />
uppstå, betala en kompensation till <strong>kommun</strong>en för den ekonomiska fördel<br />
det innebär för bolaget att inte behöva ställa ut pantbreven som säkerhet.<br />
Denna ekonomiska fördel kan med utgångspunkten 2 procent stämpelskatt<br />
på pantbrevens belopp och 2,5 procent årlig avskrivning beräknas till en<br />
årlig avgift om 0,05 procent.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 9, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: tjänstemannaförslag<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4<br />
2012-01-18 Dnr 2662-2011<br />
Borgensavgifter för <strong>kommun</strong>ägda företag<br />
Utifrån den princip som nämns ovan, nämligen att finansmarknaden ska<br />
fungera som riktmärke vid fastställande av borgensavgiften, föreslås<br />
följande beslut fattas.<br />
1. Vid fastställande av borgensavgift för Jämtkraft AB,<br />
Östersundsbostäder AB, Östersunds Rådhus AB samt för Östersunds<br />
Sport- och Eventarena AB ska avgiften fastställas i samband med<br />
upplåningen. Borgensavgiften utgör skillnaden mellan lån med<br />
<strong>kommun</strong>al borgen och med lån utan <strong>kommun</strong>al borgen. Det innebär att<br />
<strong>kommun</strong>en vid borgenstecknandet från respektive bolag måste ha ett<br />
underlag som utvisar kreditmarginal inklusive och exklusive <strong>kommun</strong>al<br />
borgen.<br />
2. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att komplettera<br />
<strong>kommun</strong>styrelsens delegationsbestämmelser så att finanschefen<br />
bemyndigas besluta om borgensavgifter i enlighet med de<br />
kreditmarginaler, inklusive och exklusive borgen, som i samband med<br />
låneupphandlingarna erhålls från bankerna.<br />
3. För äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 ska den borgensavgift<br />
som gäller enligt <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut 2006 och 2009 gälla i<br />
avvaktan på att respektive lån omsätts.<br />
Borgensavgifter för övriga organisationer<br />
Separat utredning pågår för att fastställa borgensavgifter för övriga<br />
organisationer som <strong>kommun</strong>en lämnat borgen för.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 10, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 2663/2011<br />
Revidering av finanspolicy<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 2663-2011<br />
Jämtkraft tillsammans med sina dotterbolag Scandem AB och Scandem<br />
Market AB bedriver handel av el via elbörserna Nordpool Spot och<br />
NASDAQ OMX Commodities i syfte att minska riskerna i elaffärerna, egen<br />
produktion, köp av kunders produktion och försäljning av el till kund. Elsäkringar<br />
får endast användas till att minska eller sprida riskerna och inte i<br />
spekulativt syfte. Elbörserna handlar i euro och fakturor skickas även till<br />
kunder i euro. För att minska valutarisken finns behov av att säkra betalningen<br />
till svenska kronor via s.k. valutasäkringar. Valutasäkringen får endast<br />
användas till att minska eller sprida risken och inte i spekulativt syfte.<br />
Nuvarande finanspolicy tillåter inte säkring av elhandel och valutasäkringar<br />
via derivatinstrument varför en ändrad skrivning i finanspolicyns avsnitt 6,<br />
¨derivatinstrument¨ behöver ske.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30.<br />
Förslag till reviderad finanspolicy, daterad den 30 december 2011, med<br />
föreslagna justeringar understrukna.<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Förslag till reviderad finanspolicy daterad den 30 december 2011 antas.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-12-30 Dnr 2663-2011<br />
Sven-Ove Nilsson<br />
Kommunstyrelsen<br />
Revidering av finanspolicy<br />
Jämtkraft tillsammans med sina dotterbolag Scandem AB och Scandem<br />
Market AB bedriver handel av el via elbörserna Nordpool Spot och<br />
NASDAQ OMX Commodities i syfte att minska riskerna i elaffärerna, egen<br />
produktion, köp av kunders produktion och försäljning av el till kund. Elsäkringar<br />
får endast användas till att minska eller sprida riskerna och inte i<br />
spekulativt syfte. Elbörserna handlar i euro och fakturor skickas även till<br />
kunder i euro. För att minska valutarisken finns behov av att säkra betalningen<br />
till svenska kronor via s k valutasäkringar. Valutasäkringen får endast<br />
användas till att minska eller sprida risken och inte i spekulativt syfte.<br />
Nuvarande finanspolicy tillåter inte säkring av elhandel och valutasäkringar<br />
via derivatinstrument varför en ändrad skrivning i finanspolicyns avsnitt 6,<br />
¨derivatinstrument¨ behöver ske.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30.<br />
Förslag till reviderad finanspolicy, daterad 2011-12-30, med föreslagna justeringar<br />
understrukna.<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Förslag till reviderad finanspolicy daterad 2011-12-30 antas.<br />
Bakgrund<br />
Jämtkraft tillsammans med sina dotterbolag Scandem AB och Scandem<br />
Market AB bedriver verksamhet inom elproduktion och elhandel, försäljning<br />
av egen produktion och köp eller försäljning av el till eller från kunder.<br />
Bolaget har redovisat att denna verksamhet säkras mot elmarknaden via användande<br />
av standardiserade säkringsinstrument på etablerade marknadsplatser,<br />
viss handel görs i säkringssyfte direkt mot enskild bilateral motpart<br />
men endast under förutsättning att motparten godkänts vid kreditprövning<br />
och godkänts i intern riskpolicy.<br />
Enligt bolaget sker all handel via marknadsplatsen Nordpool Spot och NAS-<br />
DAQ OMX Commodities i euro, för vissa delar kan fakturering från marknadsplats<br />
ske i SEK mot avgift. Flera kunder begär dessutom idag att bli<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-12-30 Dnr 2663-2011<br />
fakturerade i euro. För att minska valutarisken finns därför behov av att säkra<br />
betalningen till svenska kronor via s k valutasäkringar.<br />
Säkringar får inte göras för annat syfte än att minska risken och inte i spekulativt<br />
syfte. Kommunledningsförvaltningen vill i detta sammanhang påminna<br />
om skrivningen i gällande ägardirektiv om styrelsens ansvar för den interna<br />
kontrollen.<br />
Styrning och kontroll av finansiella företag<br />
Styrelsen har det yttersta ansvaret för företagets organisation och förvaltning<br />
av dess angelägenheter och svarar för att Finansinspektionens allmänna<br />
råd om styrning och kontroll av finansiella företag (FFFS 2005:1) uppfylls<br />
och efterlevs.<br />
Styrelsen ska känna till befintliga, nya eller ändrade regelverk och erhålla<br />
utbildning i det särskilda regelsystemet.<br />
Styrelsen har att verka för att en god intern kontroll präglar organisationen<br />
och driften av företagets verksamhet. Styrelsen ska se till att företagets<br />
hantering av risker och uppföljningen av företagets risker är tillfredsställande<br />
och att organisation av regelefterlevnad har tillräckliga resurser och<br />
tillräckligt fristående organisation för att kunna verka effektivt.<br />
Styrelsen ska tillgodose att styrelsen erhåller löpande information om regelefterlevnaden.<br />
Användandet av såväl ränte-, el- som valutasäkringar förutsätter god kunskap<br />
om hur derivatinstrumenten fungerar samt att handläggning och rapportering<br />
sker på betryggande sätt. Nuvarande finanspolicy tillåter inte eloch<br />
valutasäkringar varför en ändrad skrivning i finanspolicyns avsnitt 6,<br />
¨derivatinstrument¨ behöver ske.<br />
Följande förändringar föreslås ske i finanspolicyn:<br />
Avsnitt 6, ¨Derivatinstrument:<br />
Kommunen och koncernföretagen får ingå:<br />
För Elhandel: På den nordiska finansmarknaden sedvanliga förekommande<br />
avtal i syfte att minska och/eller sprida de förekommande riskerna.<br />
6.2 Godkända instrument för elhandel:<br />
Nedanstående finansiella instrument får användas:<br />
- Elterminer, eloptioner, CFD kontrakt (prisområdessäkringar), valutaterminer<br />
och valutaoptioner, strukturerade valutaprodukter så som genomsnittsterminer.<br />
6.3 Godkända motparter:<br />
Övriga derivatinstrument för elhandel gäller endast koncernföretag och får<br />
ske enbart med motparter som godkänts i kreditprövning i enlighet med kreditpolicy<br />
och respektive företags riskpolicy.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2011-12-30 Dnr 2663-2011<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011<br />
2011-12-30<br />
FINANSPOLICY<br />
Östersunds <strong>kommun</strong><br />
Fastställd av <strong>kommun</strong>fullmäktige 2009-09-10, § 116<br />
Förslag till ändringar i avsnitt 6 som är understrukna
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011<br />
2<br />
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
1 INLEDNING ................................................................................................................3<br />
1.1 FINANSPOLICYNS SYFTE OCH OMFATTNING .............................................................3<br />
1.2 UPPDATERING AV FINANSPOLICYN..........................................................................3<br />
1.3 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR FINANSVERKSAMHETEN..................................................3<br />
1.4 ORGANISATION AV FINANSFÖRVALTNINGEN...........................................................4<br />
1.4.1 Kommunen och de <strong>kommun</strong>ala bolagen ..........................................................4<br />
1.4.2 Fördelning av ansvar och befogenheter ..........................................................4<br />
2 LIKVID ITETS FÖRVALTNING...............................................................................5<br />
3 RISKER........................................................................................................................6<br />
4 TILLGÅNGAR............................................................................................................7<br />
4.1 ALLMÄNT ................................................................................................................7<br />
4.2 UTLÅNING................................................................................................................7<br />
4.2.1. Godkända motparter för utlåning.....................................................................7<br />
4.3 SÄRSKILDA RIKTLINJER FÖR PLACERINGAR SOM AVSER LÅNGFRISTIGA ÄNDAMÅL..8<br />
5 SKULDER....................................................................................................................8<br />
5.1 ALLMÄNT ................................................................................................................8<br />
5.2 UPPLÅNING..............................................................................................................8<br />
5.2.1. Godkända motparter för upplåning..................................................................9<br />
5.2.2. Hantering av ränterisk - räntebindning ............................................................9<br />
5.2.3. Hantering av finansieringsrisk – kreditlöften, kapitalbindning .......................9<br />
6 DERIVATINSTRUMENT - FÖRSÄKRINGSINSTRUMENT..............................9<br />
6.1. GODKÄNDA INSTRUMENT ......................................................................................10<br />
6.2. GODKÄNDA MOTPARTER .......................................................................................10<br />
8 STYRNING OCH RAPPORTERING ....................................................................10<br />
8.1 STYRNING..............................................................................................................10<br />
8.2 KONTROLL, RAPPORT ERING OCH UPPFÖLJNING.....................................................10<br />
8.2.1 Rapportering...................................................................................................11<br />
8.2.3 Uppföljning....................................................................................................11<br />
10 ÖVERGÅNGSREGLER...........................................................................................11
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011<br />
3<br />
1 INLEDNING<br />
1.1 FINANSPOLICYNS SYFTE OCH OMFATTNING<br />
Finanspolicyn syftar till att i ett sammanhang lägga fast mål och riktlinjer för <strong>kommun</strong>en<br />
och de <strong>kommun</strong>ala företagen inom följande finansiella områden:<br />
‣ beslutanderätt, organisation<br />
‣ koncernsamordning av finansverksamheten<br />
‣ likviditetsplanering<br />
‣ placering/utlåning<br />
‣ upplåning<br />
‣ försäkringsinstrument<br />
‣ styrning och rapportering<br />
I enlighet med <strong>kommun</strong>fullmäktiges delegation fattar <strong>kommun</strong>styrelsen beslut om<br />
firmatecknare och fastställer delegationsordning som utvisar vilka personer som inom det<br />
finansiella området har rätt att ingå och påteckna avtal mm för <strong>kommun</strong>ens räkning.<br />
I <strong>kommun</strong>fullmäktiges årliga budgetbeslut fastläggs resultat-, finansierings- och<br />
balansbudgets, olika kompletterande riktlinjer, beloppsgränser anslagspreciseringar mm.<br />
Den finansiella verksamheten skall anpassas efter de beslut som fattats i<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
1.2 UPPDAT ERING AV FINANSPOLICYN<br />
Denna finanspolicy skall vid behov omprövas av <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Om förutsättningar i <strong>kommun</strong>en/bolaget eller omvärlden förändras på ett sätt som<br />
motiverar ändringar i policyns riktlinjer skall finansfunktionen föreslå uppdatering av<br />
finanspolicyn.<br />
1.3 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR FINANSVERKSAMHETEN<br />
Inom ramen för <strong>kommun</strong>allagens bestämmelser och denna policy skall på lång sikt<br />
<strong>kommun</strong>koncernens upplåning ske till så låg kostnad som möjligt och de egna medlen<br />
placeras så att god avkastning erhålls.<br />
Kommunkoncernens finansverksamhet skall drivas så att den medverkar till att<br />
säkerställa koncernens betalningsförmåga på kort och lång sikt.<br />
Finansverksamheten skall genomföras på ett säkert och effektivt sätt utan spekulativa<br />
inslag och så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls.<br />
Finansverksamheten skall medverka till att kapitalanskaffning och kapitalanvändning i<br />
<strong>kommun</strong>en och dess företag blir effektiv.<br />
Med beaktande av de riskbegränsningar som anges i finanspolicyn är målsättningen att<br />
uppnå bästa möjliga finansnetto för <strong>kommun</strong>koncernen.
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011<br />
4<br />
1.3.1 Organisation av finansförvaltningen<br />
1.3.2 Kommunen och de <strong>kommun</strong>ala bolagen<br />
För att hantera koncernens ekonomi effektivt skall <strong>kommun</strong>en på det sätt och inom de<br />
ramar som <strong>kommun</strong>fullmäktige beslutar, samordna de finansiella frågorna för de enheter<br />
som ingår i <strong>kommun</strong>koncernen.<br />
Samordningen mellan <strong>kommun</strong>en och de <strong>kommun</strong>ala företagen regleras i denna policy<br />
och i ägardirektiv till företagen.<br />
1.3.3 Fördelning av ansvar och befogenheter<br />
Följande ansvarsfördelning gäller för den finansiella verksamheten i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong>.<br />
Kommunfullmäktige: - fastställer Finanspolicy för Östersunds <strong>kommun</strong><br />
- fastställer <strong>kommun</strong>ens upplåningsbehov i samband med<br />
årsbudgeten eller i särskilt beslut under löpande år.<br />
Kommunstyrelsen: - har det övergripande ansvaret för <strong>kommun</strong>ens medelsförvaltning.<br />
- har det övergripande ansvaret för finansfunktionen.<br />
Finansutskottet<br />
- bereder ärenden rörande medelsförvaltning som skall behandlas i<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen och avgör ärenden på delegation enligt delegationsbestämmelser.<br />
Biträdande - ansvarar för uppföljning av finansfunktionens efterlevnad av<br />
<strong>kommun</strong>direktören: <strong>kommun</strong>ens finanspolicy.<br />
- köper via tjänsteköp de tjänster som omnämns nedan under<br />
finansfunktion från Ekonomi/Finans.<br />
Finansfunktion:<br />
Genom finansfunktionen samordnas finansiella flöden och<br />
stordriftsfördelar skapas vid upphandling av finansiella tjänster.<br />
Finansfunktionen gör det möjligt att arbeta med en gemensam<br />
likviditetsreserv för hela <strong>kommun</strong>koncernen och koncernföretagen<br />
kan via kreditlimiter på koncernkontot få lägre lånekostnader än vad<br />
som är möjligt på den externa marknaden.<br />
Ekonomi/Finans utgör <strong>kommun</strong>ens finansfunktion, med de<br />
arbetsuppgifter som anges nedan. Det övergripande operativa<br />
ansvaret för finansfunktionen har chefen för Ekonomi/Finans.<br />
Finansfunktionens arbetsuppgifter:<br />
- genom koncernkontot samordna koncernens flöden för att<br />
minimera float- och transaktionskostnader<br />
- interna lån mellan koncernkontoföretagen via kreditlimiter på<br />
koncernkontot<br />
- hålla god marknadskontakt, förmedling av marknadsinformation<br />
samt finansiell rådgivning.
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011<br />
5<br />
Chefen för<br />
Ekonomi/Finans<br />
Koncernkontogruppen:<br />
Bolag:<br />
- Initierar och utarbetar förslag till uppdatering av finanspolicy.<br />
- Ansvarar för koncernens likviditetsbudget<br />
- Ansvarar för upplåning för <strong>kommun</strong>en<br />
- Ansvarar för koncernkontot<br />
- Beviljar kreditlimiter på koncernkontot till koncernföretagen.<br />
Gruppens uppgift skall vara att utveckla koncernens finanshantering<br />
och tillvarata intressen för samtliga parter som ingår i den finansiella<br />
samordningen. Koncernkontogruppen företräder <strong>kommun</strong>koncernen<br />
vid upphandling av koncernkonto och liknande större affärer.<br />
Gruppen består av ledamöter från <strong>kommun</strong>en, Jämtkraft AB,<br />
Östersundsbostäder AB samt Vestibulum AB. I koncernkontot<br />
medverkar dessutom Jämtlands Gymnasieförbund, Norra Jämtlands<br />
Räddningstjänstförbund och bostadsrättsföreningen Torvalla<br />
Centrum. Chefen för Ekonomi/Finans är ordförande i gruppen.<br />
Respektive bolag antar denna finanspolicy i enlighet med<br />
ägardirektiv.<br />
1.3.3.1 Koncernkonto<br />
För att effektivisera penninghanteringen skall samtliga saldon och likvidströmmar i<br />
<strong>kommun</strong>koncernens olika enheter vara samordnade i räntebärande koncernkonto.<br />
1.3.3.2 Förvaltning av andra organisationers medel<br />
Vid förvaltning av annan organisations (t ex donationsmedel) medel skall skriftligt avtal<br />
om förvaltningen upprättas. Kommunen eller i <strong>kommun</strong>koncernen ingående företag får<br />
inte åta sig förvaltningsuppdrag som innebär att risktagandet eller utfästelsen går utöver<br />
<strong>kommun</strong>koncernens finanspolicy. Förvaltning av andra organisationers medel skall<br />
godkännas av <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
2 LIKVIDITETSFÖRVALTNING<br />
För att nå en effektiv penninghantering skall likviditetsplaneringen för hela<br />
<strong>kommun</strong>koncernen vara samordnad. För att denna ska bli så korrekt som möjligt, skall<br />
<strong>kommun</strong>en och koncernföretagen upprätta egna likviditetsplaner. Likviditetsplanerna<br />
skall uppdateras på tider som finansfunktionen bestämmer. Härutöver rapporteras utan<br />
anmaning större förväntade avvikelser i penningflödet. Förvaltningarnas och<br />
koncernföretagens planer sammanställs i en gemensam likviditetsplan för<br />
<strong>kommun</strong>koncernen.<br />
Likviditetsplaneringen skall<br />
• ligga till grund för bedömning av betalningsberedskapen på kort och lång sikt,<br />
• utgöra underlag för beslut om upplåning och placering av likvida medel.
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011<br />
6<br />
Finansfunktionen skall tillse att det i <strong>kommun</strong>koncernen finns en tillfredsställande<br />
betalningsberedskap, vilken skall uppnås genom egen likviditet, avtalade kreditlöften,<br />
koncernkontokredit samt bemyndigande om upptagande av kortfristiga krediter.<br />
Betalningsberedskapen är beroende av tillgången på likvida medel, d v s kontanter eller<br />
sådana tillgångar som snabbt kan omsättas i kontanter samt koncernkontokredit..<br />
3 RISK<br />
All form av ekonomisk verksamhet innebär alltid ett visst mått av finansiellt risktagande.<br />
En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas för att minimera eller parera<br />
risker. Genom en aktiv finansförvaltning skapas möjligheter till ett rationellt hanterande<br />
av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker.<br />
Några av de risker som kan identifieras är:<br />
• valutarisk - värdeförändring av en valuta i förhållande till andra valutor<br />
Kommunkoncernen skall inte ta några valutarisker vid placering av likviditeten. Endast<br />
placeringar i svensk valuta får förekomma. Kommunkoncernen skall inte ta några<br />
valutarisker vid nyupplåning. Endast upplåning i svensk valuta får förekomma.<br />
• ränterisk – värdeförändring på en räntebärande position som följd av ändrade<br />
marknadsräntor<br />
Ränte- och kursriskerna begränsas dels genom begränsningar av vilka instrument som är<br />
tillåtna dels genom begränsning av bindningstider.<br />
• kreditrisk - motpartsrisk – risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser<br />
Motpartsrisken begränsas genom att godkända motparter för affärer fastställs.<br />
• likviditetsrisk – risken att en placering inte kan omsättas i likvida medel utan påtaglig<br />
kostnadsökning.<br />
Likviditetsriskerna begränsas genom likviditetsplanering och val av placeringsformer/<br />
värdepapper som vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Löptiden på placerade medel<br />
skall anpassas till framtida behov av betalningsmedel på kort och medellång sikt i<br />
enlighet med likviditetsplanen.<br />
• finansieringsrisk/refinansieringsrisk – risken att likvida medel inte kan lånas upp eller<br />
bara med en påtaglig kostnadsökning.<br />
Finansieringsrisken kan minimeras genom att försäkra sig om kreditlöften.<br />
Refinansieringsrisken innebär att det i vissa situationer kan vara svårt att till fördelaktiga<br />
villkor placera om lån. Genom att sprida låneportföljens förfallotider jämnt över tiden,<br />
blir refinansieringsrisken mindre.
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011<br />
7<br />
4 TILLGÅNGAR<br />
4.1 ALLMÄNT<br />
Kommunkoncernens kassaflöden skall samlas i ett koncernkonto så att<br />
<strong>kommun</strong>koncernens ut- och ingående betalningsströmmar kan kvittas mot varandra.<br />
Kravet på god säkerhet i <strong>kommun</strong>koncernens medelsplacering, innebär bl a att kredit-,<br />
ränte- och likviditetsrisker skall undvikas eller minimeras.<br />
Vid placering av <strong>kommun</strong>koncernens medel skall därför sådana former väljas att kravet<br />
på lågt risktagande tillgodoses och att – med beaktande av detta – bästa möjliga<br />
förräntning eftersträvas.<br />
Vid placering av medel skall minst tre banker/finansinstitut tillfrågas om<br />
placeringsvillkor innan placering verkställs.<br />
4.2 UTLÅNING<br />
Utlåning d v s placering av överskottslikviditet, skall ske med beaktande av kravet på<br />
godtagbar kreditrisk och med hänsynstagande till övriga risker och likviditetsaspekter av<br />
sådana placeringar. Högsta möjliga avkastning skall eftersträvas inom ramen för<br />
finanspolicyns riskbegränsningar. Vid utlåning till <strong>kommun</strong>ägt bolag skall<br />
marknadsmässiga villkor tillämpas. Utlåning till <strong>kommun</strong>ägt bolag kan ske endast upp<br />
den av <strong>kommun</strong>fullmäktige beslutade borgenslimit som belöper på respektive bolag.<br />
4.2.1. Godkända motparter för utlåning<br />
Följande instrument och löptider är tillåtna för utlåning:<br />
KATEGORI LÅNTAGARE/VÄRDEPAPPER INSTRUMENT<br />
LÖPTID<br />
MAXIMAL<br />
A Svenska staten Statsskuldväxlar, 5 år<br />
obligationer,<br />
realränteobligationer,<br />
övriga statspapper<br />
Kommuner och landsting Certifikat, 5 år<br />
Obligationer<br />
Kommunala bolagen, Östersunds- Reverslån 5 år<br />
bostäder AB, Vestibulum AB<br />
samt Jämtkraft AB<br />
Statligt helägda bolag Certifikat 5 år
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011<br />
8<br />
Banker med svensk Kontoinlåning, 5 år<br />
bankoktroj deposit,<br />
certifikat<br />
Svenska bostadsinstitut Obligationer 5 år<br />
B Emittent med kortfristig rating K1 Certifikat 3 mån<br />
enligt Standard & Poors’ Nordisk<br />
Rating AB<br />
4.2.2 Maximal genomsnittlig löptid för placeringar<br />
Placerade medel inklusive medel på koncernkonto får ha en maximal genomsnittlig löptid<br />
på nio månader.<br />
4.3 SÄRSKILDA RIKTLINJER FÖR PLACERINGAR SOM AVSER LÅNGFRISTIGA ÄNDAMÅL<br />
Kommunfullmäktige kan fastställa att viss del av likviditeten skall användas för<br />
långfristiga ändamål t ex för framtida pensionsutbetalningar och därför skall placeras<br />
enligt andra regler än vad som gäller för likvida medel enligt ovan.<br />
5 SKULDER<br />
5.1 ALLMÄNT<br />
Upplåning får genomföras för långfristiga finansieringar eller för att trygga<br />
<strong>kommun</strong>koncernens kortfristiga betalningsberedskap.<br />
Vid upplåning och skuldförvaltning skall kravet på låg risk beaktas och lägsta möjliga<br />
finansieringskostnader eftersträvas vid den valda risknivån.<br />
Upplåning som uteslutande syftar till att skaffa medel för placering med ränteförtjänst<br />
(arbitrageaffär) är inte tillåtet. Detta får dock inte förhindra att upplåning sker vid en<br />
tidpunkt som bedöms vara lämplig för senare finansiering.<br />
För att uppnå låga finansieringskostnader måste konkurrensen i upplåningen<br />
upprätthållas. Kommunkoncernens enheter får inte sluta långfristiga kreditavtal som<br />
undanröjer konkurrensen mellan olika långivare. Vid upphandling bör förfrågan ske hos<br />
minst tre kreditinstitut. Undantag får göras vid befarade stora ränterörelser.<br />
5.2 UPPLÅNING<br />
I samband med beslut om årsbudget fattar <strong>kommun</strong>fullmäktige beslut om storleken av<br />
<strong>kommun</strong>ens långfristiga nyupplåning som skall gälla för budgetåret. Därutöver kan<br />
fullmäktige under löpande år besluta om upplåning för finansiering av t ex utökad<br />
investeringsvolym.
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011<br />
9<br />
5.2.1. Godkända motparter för upplåning<br />
Godkända motparter för upplåning:<br />
- Staten<br />
- Kommunen eller företag inom <strong>kommun</strong>koncernen<br />
- Annan <strong>kommun</strong> eller landsting<br />
- Svenska banker, kreditmarknadsföretag och hypoteksinstitut<br />
- Utländsk bank eller finansinstitut om upplåningen sker med tillämpning av svensk lag<br />
och svensk lånedokumentation.<br />
- Svenska försäkringsbolag<br />
- Europeiska Investerings Banken (EIB)<br />
- Nordiska Investeringsbanken (NIB)<br />
- Europeiska Utvecklingsbanken (CEB)<br />
5.2.2. Hantering av ränterisk - räntebindning<br />
Med ränterisk avses hur kostnaden på en räntebärande skuld påverkas av en förändring av<br />
räntenivån. Denna risk beror främst på räntebindningstiden. För att begränsa ränterisken<br />
bör räntebindningstiden för olika lån spridas över tiden.<br />
Räntebindningstiden får ändras inom angivna gränser genom att använda godkända<br />
derivatinstrument.<br />
Andelen kortfristig räntebindning får variera inom nedan angivna intervall beroende på<br />
ränteläget. Räntebindningstiden för varje enskilt lån bör inte överstiga 10 år. Den<br />
genomsnittliga räntebindningstiden får inte understiga tre månader och inte överstiga 60<br />
månader.<br />
5.2.3. Hantering av finansieringsrisk – kreditlöften, kapitalbindning<br />
Finansieringsrisk innebär att medel inte kan lånas upp eller bara till kraftigt ökade<br />
kostnader. Genom att försäkra sig om kreditlöften kan risken minimeras.<br />
Genom att sprida låneportföljens förfallotider jämnt över tiden, blir också<br />
refinansieringsrisken mindre.<br />
6 DERIVATINSTRUMENT –FÖRSÄKR INGSINSTRUMENT<br />
Kommunen och koncernföretagen får ingå:<br />
För Upplåning: På den svenska finansmarknaden sedvanliga förekommande avtal, i syfte<br />
att minska och/eller sprida de med upplåningen förekommande riskerna.<br />
För Elhandel: På den nordiska finansmarknaden sedvanliga förekommande avtal i syfte<br />
att minska och/eller sprida de förekommande riskerna.<br />
För samtliga derivatinstrument gäller att de endast får användas under förutsättning att<br />
det finns en koppling till underliggande position. Derivatinstrument får användas endast<br />
för att minska och sprida riskerna. Användandet av säkringsinstrument förutsätter god
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011<br />
10<br />
kunskap om hur dessa fungerar samt att handläggning och uppföljning sker på ett<br />
betryggande sätt.<br />
6.1. GODKÄNDA INSTRUMENT FÖR UPPLÅNING<br />
Nedanstående finansiella instrument får användas:<br />
- Ränteoptioner, (cap & floor) Cap, räntetak, skyddar mot höjningar av marknadsräntan.<br />
Precis som för en försäkring erläggs en premie. Den ut går i form av en engångspremie<br />
och betalas i sin helhet vid köpet av räntetaket. Premiens storlek beror på de aktuella<br />
marknadsläget, lånets löptid samt vilken garantiränta som väljs. Med floor, räntegolv,<br />
menas att låneräntan aldrig kan understiga räntegolvet. I det fall det sker är det<br />
kreditgivaren som erhåller skillnaden mellan räntegolv och aktuell marknadsränta.<br />
- Ränteswappar. En ränteswap är ett avtal om byte av ränteflöden mellan två parter och<br />
därmed ett fristående instrument utan koppling till eventuell kredit. Ränteswap används<br />
för att förändra räntekonstruktionen. Genom att kombinera ett lån med rörlig ränta och en<br />
ränteswap skapas ett fast ränteflöde på lånet, vilket därmed kan jämföras med ett<br />
traditionellt lån med fast ränta. Ränteswap kan även vara ett alternativ som är billigare än<br />
ett traditionellt lån med fast ränta.<br />
6.2. GODKÄNDA INSTRUMENT FÖR ELHANDEL<br />
Nedanstående finansiella instrument får användas:<br />
- Elterminer, Eloptioner, CFD kontakt (Prisområdessäkringar), Valutaterminer och<br />
Valutaoptioner, Strukturerade valutaprodukter så som Genomsnittsterminer.<br />
6.3. GODKÄNDA MOTPARTER<br />
Handel med derivatinstrument för ränta och valuta får endast ske med banker med svensk<br />
bankoktroj. Övriga derivatinstrument för Elhandel gäller endast koncernföretag och får<br />
ske enbart med motparter som godkänts i kreditprövning i enlighet med kreditpolicy och<br />
respektive företags riskpolicy<br />
8 STYRNING OCHRAPPORTERING<br />
8.1 STYRNING<br />
För att fastställa likviditetsflödet inom <strong>kommun</strong>koncernen skall <strong>kommun</strong>en och bolagen<br />
upprätta likviditetsbudgets. Dessa sammanställs av finansfunktionen.<br />
Bolagen skall fortlöpande samråda med finansfunktionen i finansiella frågor och i god tid<br />
informera finansfunktionen om alla finansiella behov såsom upplånings- och<br />
placeringsbehov.<br />
8.2 KONT ROLL, RAPPORT ERING OCH UPPFÖLJNING<br />
Kommunen och de bolag som omfattas av policyn skall ha rutiner som säkerställer god<br />
kontroll, rapportering, uppföljning och utvärdering. Det är därför av stor vikt att det finns<br />
en ändamålsenlig organisation, klara rutiner och ett fungerande kontrollsystem i form av<br />
en utvecklad ränteriskhantering, en uppföljning via benchmark och rapportkrav.
§ 10, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Finanspolicy_rev 2011<br />
11<br />
Affärstransaktioner inklusive ingångna swapavatal skall dagligen/löpande noteras i en<br />
affärsjournal. Det ska i respektive organisation finnas två personer som är uppdaterade i<br />
samtliga handlingar/transaktioner som rör finansverksamheten<br />
8.2.1 Rapportering<br />
För att ge <strong>kommun</strong>ens ledning kontinuerlig information som rör medelsförvaltningens<br />
utveckling, skall ett väl fungerande rapportsystem finnas. Kommunens och<br />
koncernföretagens (de som ingår i koncernkontot) placerings- och låneportföljers<br />
sammansättning samt den finansiella riskexponeringen i övrigt skall i samband med<br />
uppföljning per april och augusti, samt per 31 december, rapporteras till<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen och <strong>kommun</strong>fullmäktige. Rapporteringen skall separat redovisa<br />
<strong>kommun</strong>en och koncernföretagen. Avvikelser från fastlagd policy skall snarast<br />
rapporteras. Rapporteringen skall minst innehålla de uppgifter som framgår nedan.<br />
* Skuldportföljens sammansättning<br />
* Förändring av skuldportföljens sammansättning enligt ovan sedan föregående rapport<br />
* Skuldportföljens genomsnittliga räntesats<br />
* Skuldportföljens genomsnittliga kredit- och räntebindningstid<br />
* Omfattningen av skuldportföljens derivat<br />
- ränteswappar<br />
- ränteoptioner<br />
- valutaswapar<br />
* Volymen av <strong>kommun</strong>ens borgensåtagande fördelade på respektive företag<br />
* Aktuell likviditetssituation<br />
*Likviditetsprognos<br />
*Placeringar<br />
8.2.3 Uppföljning<br />
Uppföljning mot finanspolicy bör ske fortlöpande vid varje transaktion. Utvärdering mot<br />
benchmark bör ske och i den omfattning som befinns nödvändigt och avrapporteras i den<br />
omfattning övrig rapportering sker.<br />
10 ÖVERGÅNGSREGLER<br />
Samtliga tidigare antagna föreskrifter om medelsförvaltningen eller annat område som<br />
behandlas i denna policy upphävs. Om låneportföljen behöver förändras till följd av<br />
denna policy, gäller att förändringen skall genomföras så snart som möjligt, dock senast<br />
12 månader efter beslutsdagen.<br />
Kommunfullmäktiges tidigare utfästelser rörande borgensåtagande, upplåning, utlåning<br />
eller motsvarande och som genom avtal gäller i förhållande till annan part, förändras ej så<br />
länge det tidigare åtagandet kvarstår.
§ 11, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 140/2012<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 140-2012<br />
Fastighetsförsäljning enligt ägardirektiv<br />
Enligt gällande ägardirektiv för Vestibulum ska bolaget vid marknadsmässigt<br />
lämpligt tillfälle avveckla befintliga fastigheter genom försäljning. Bolagets<br />
styrelse ska genomföra varje enskild försäljning så att bästa ekonomiska<br />
utdelning uppnås för ägaren. Bolagets styrelse ska inhämta finansutskottets<br />
yttrande inför varje enskild försäljning.<br />
Kommunen har via sitt bolag Nekcurt 11 AB förvärvat fastigheten Östersund<br />
Trucken.<br />
Finansutskottet förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
1. Godkänna att avtal upprättas om försäljning av Nekcurt 11 AB för<br />
4.257.000 kronor.<br />
2. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att slutföra förhandling av<br />
aktieöverlåtelseavtal inkl att köparen ska ställa fullgod säkerhet för avtalens<br />
fullgörande.<br />
3. Formellt beslut om aktieöverlåtelseavtal fattas av <strong>kommun</strong>styrelsen den<br />
24 januari.<br />
4. Försäljning av Bussgaraget sker ej i nuläget på grund av för lågt bud.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 12, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 2421/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
Delårsrapport 2011 – Regionförbundet<br />
2011-12-15 Dnr 2421-2011<br />
Regionförbundet Jämtlands län har upprättat delårsrapport per 31 augusti<br />
2011 som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Förbundet redovisar efter årets första<br />
åtta månader ett överskott på 3,4 mnkr. Det prognostiserade resultatet för<br />
2011 uppgår till +1,7 mnkr. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster<br />
inte tillsatts under året och avveckling av personal i samband med avslutandet<br />
av projekt inom landsbygdsutvecklingen.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-09<br />
Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011<br />
Pwc revisionsrapport 2011-11-01<br />
Revisionsutlåtande 2011-11-07<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011<br />
godkänns.<br />
_____<br />
Utdrag och tjänstemannaförslag till Regionförbundet Jämtlands län och<br />
Christina Westman, <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-12-09 Dnr 2421-2011<br />
Christina Westman<br />
Finansutskottet<br />
Delårsrapport 2011 - Regionförbundet<br />
Regionförbundet Jämtlands län har upprättat delårsrapport per 31 augusti<br />
2011 som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Förbundet redovisar efter årets första<br />
åtta månader ett överskott på 3,4 mnkr. Det prognostiserade resultatet för<br />
2011 uppgår till +1,7 mnkr. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster<br />
inte tillsatts under året och avveckling av personal i samband med avslutandet<br />
av projekt inom landsbygdsutvecklingen.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-09<br />
Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011<br />
Pwc revisionsrapport 2011-11-01<br />
Revisionsutlåtande 2011-11-07<br />
Beslutsförslag<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011<br />
godkänns<br />
Bakgrund<br />
Regionförbundet Jämtlands län bildades den 1 januari 2011. Verksamheter<br />
från landstinget, länsstyrelsen och Kommunförbundet sammanfördes för att<br />
bli spjutspetsen för regional utveckling. Det förarbete och planering som<br />
den tillfälliga direktionen och projektledaren för nybildandet av regionförbundet<br />
arbetat med under hösten 2010 avslutades i februari 2011. Den fortsatta<br />
planeringen och driften av förbundet övertogs formellt av den nyvalda<br />
styrelsen den 13 januari 2011.<br />
Regionförbundet Jämtlands län är ett <strong>kommun</strong>alt samverkansorgan. I egenskap<br />
av detta har förbundet fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser.<br />
Förbundet arbetar med uppdrag från olika statliga myndigheter<br />
för att stärka regionens utveckling inom ett antal områden. Regionförbundet<br />
Jämtlands läns övergripande mål och uppgift är att verka för en<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-12-09 Dnr 2421-2011<br />
hållbar ekonomisk och social utveckling i Jämtlands län. I förvaltningsberättelsen<br />
finns rapporterat enhetens verksamhet och resultat för perioden januari<br />
till augusti 2011.<br />
Enligt förbundets delårsrapport per 31 augusti 2011 uppgår resultatet till<br />
+ 3 375 tkr. Prognosen visar på ett överskott om 1700 tkr för Regionförbundets<br />
första verksamhetsår. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster,<br />
bland annat som statistiker, inte tillsatts under året och avveckling av personal<br />
i samband med avslutandet av projekt inom landsbygdsutvecklingen.<br />
Vidare har arbetet med de operativa programmen senarelagts i förhållande<br />
till den ursprungliga planeringen. Försämringen jämfört med resultatet per<br />
augusti beror främst på att förbundet hade lägre kostnader i början av året,<br />
under uppstartsfasen.<br />
Förbundet har i balansräkningen materiella anläggningstillgångar bokförda<br />
till 531 465 kronor. I förvaltningsberättelsen anges att inga avskrivningar<br />
har gjorts på grund av att beslut inte har fattats i alla <strong>kommun</strong>er (per<br />
110831) om lånefinansiering av övertagna anläggningstillgångar. I prognosen<br />
räknar förbundet med att detta är utklarat till årsskiftet.<br />
I revisionsberättelsen påtalas att förbundet bör utarbeta verksamhetsmål av<br />
betydelse för vad som utgör god ekonomisk hushållning. Dessutom uppmärksammas<br />
fullmäktige om att planerade revisionsinsatser för 2012 kommer<br />
att kräva utökade anslag från medlemmarna för att revisionsuppdraget<br />
skall fullgöras enligt ”god revisionssed ”.<br />
I revisionsrapporten uppmärksammar förbundet om <strong>kommun</strong>allagens krav<br />
på verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning.<br />
Av delårsrapporten framgår inte hur regionförbundet använt de medel som<br />
överförts från Kommunförbundet Jämtland. Dessa medel ska disponeras av<br />
<strong>kommun</strong>erna genom beslut i primär<strong>kommun</strong>ala nämnden.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att delårsrapporten godkänns.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag och tjänstemannaförslag till Regionförbundet Jämtlands län och<br />
Christina Westman, <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
DELÅRSBOKSLUT AUGUSTI 2011<br />
Version: 1<br />
Ansvarig: Regiondirektör Anders Byström
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 2 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
1 SAMMANFATTNING AV ENHETENS VERKSAMHET OCH RESULTAT...........3<br />
1.1 REGIONDIREKTÖREN .....................................................................................3<br />
1.2 LÄRCENTRA I JÄMTLANDS LÄ N....................................................................4<br />
1.3 LANDSBYGDSUTVECKLING / JILU ...............................................................5<br />
1.3.1 Projekt inom lantbruk:............................................................................5<br />
1.3.2 Projekt inom skog....................................................................................5<br />
1.3.3 Projekt inom Trä ......................................................................................6<br />
1.3.4 Projekt inom Klimat och Energi............................................................6<br />
1.4 JEGRELIUSINSTITUTET FÖR TILLÄMPAD GRÖN KEMI ...........................6<br />
1.5 REGIONAL UTVECKLING ................................................................................7<br />
1.5.1 Projektstöd................................................................................................7<br />
1.5.2 Folkhälsa....................................................................................................8<br />
1.5.3 Miljö ............................................................................................................8<br />
1.5.4 Infrastruktur.............................................................................................9<br />
1.5.5 Internationella nätverk mm ..................................................................9<br />
1.6 SOCIAL VÄLFÄRD.............................................................................................9<br />
1.7 UTBILDNINGSENHETEN...............................................................................10<br />
1.8 ENERGIKONTORET ........................................................................................10<br />
1.9 KONCERNBOLAGEN.......................................................................................11<br />
1.9.1 AV-Media AB............................................................................................11<br />
1.9.2 Almi Företagspartner Mitt AB..............................................................11<br />
1.9.3 Jämtland-Härjedalen Turism...............................................................12<br />
2 PERSONA L............................................................................................................13<br />
2.1 ANTAL A NSTÄLLDA (EXKL TIMA NSTÄLLDA)............................................13<br />
2.2 ÖVERTID OCH MERTID.................................................................................13<br />
2.3 SJUKFRÅ NVARO .............................................................................................13<br />
3 EKONOMISKT UTFALL 2011-08-31 ................................................................15<br />
3.1 EKONOMISKT UTFALL...................................................................................15<br />
3.1.1 Investeringar..........................................................................................16<br />
3.2 PROGNOS FÖR EKONOMISKT UTFALL 2011 ............................................16<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 3 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
1 SAMMANFATTNING AV ENHETENS VERKSAMHET<br />
OCH RESULTAT<br />
1.1 REGIONDIREKTÖREN<br />
Regionförbundet Jämtlands län är ett <strong>kommun</strong>alt samverkansorgan. I egenskap av detta har vi<br />
fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vi arbetar med uppdrag från<br />
olika statliga myndigheter för att stärka regionens utveckling inom ett antal områden. Vårt<br />
övergripande mål och vår uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk och social utveckling i<br />
Jämtlands län. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar<br />
förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers medverkan.<br />
Regionförbundet Jämtlands län bildades den 1 januari 2011. Verksamheter från landstinget,<br />
länsstyrelsen och Kommunförbundet sammanfördes för att bli spjutspetsen för regional<br />
utveckling. Det förarbete och planering som den tillfälliga direktionen och projektledaren för<br />
nybildandet av regionförbundet arbetat med under hösten 2010 avslutades i februari 2011. Den<br />
fortsatta planeringen och driften av förbundet övertogs formellt av den nyvalda styrelsen den 13<br />
januari 2011.<br />
Då verksamheterna lyftes över i befintligt skick från tidigare organisationer förlängdes även<br />
chefernas förordnanden till den 15 september. Detta i avvaktan på den organisationsöversyn<br />
vars syfte är att bygga ihop förbundets verksamheter. Vårens fokus har varit att på kort tid få till<br />
en fungerande verksamhet. Tillskapande av tydliga rutiner och interna arbetsdokument utifrån<br />
lagar och förordningar har prioriterats. I mars startades arbetet med att se över och forma det<br />
nya förslaget till organisationen. Ledningsgruppen arbetade fram ett antal förslag och<br />
medarbetarna gavs tillfälle att komma med synpunkter. Dessutom inhämtades synpunkter från<br />
en utomstående referensgrupp. Det slutgiltiga förslaget beslutades av regionstyrelsen den 20<br />
juni 2011. Den nya organisationen innebär i korthet att verksamheten delas in i de fem områden<br />
som bygger på förbundets kärnuppdrag och innehållet i länets utvecklingsstrategi.<br />
En förutsättning för den nya organisationen är att kunna samla stora delar av de gemensamma<br />
resurserna under samma tak. I juni i år stod nya lokaler klara för inflyttning vid f d<br />
Österängsskolan.<br />
I Regionförbundets verksamhets plan finns följande prioriterade aktiviteter som skall<br />
genomföras under 2011:<br />
• Fullfölja pågående och beslutade åtaganden<br />
• Utifrån politiska besluta verkställa den regionala utvecklingsstrategin inför ny<br />
programperiod<br />
• Utarbetalänsgemensamma strategier till stöd för den regionala utvecklingsstrategin.<br />
• Upprätta, samt påbörja genomförandet, av operativa program inom de politiskt<br />
prioriterade utvecklingsområdena.<br />
• Aktivt etablera partnerskap så att regionen framgångsrikt konkurrerar om<br />
utvecklingsmedel<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 4 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
• Aktivt stödja processer som gör att aktörer i regionen blir bättre på att nyttja<br />
finansieringskällor i relation till de utvecklingsbehov som finns.<br />
• Göra regionförbundets uppdrag och verksamhet kända<br />
• Ge stöd till de förtroendevalda i arbetet för länets utveckling ochtillväxt.<br />
• Forma en effektiv organisation som anpassas till verksamheten<br />
• Upprätta en <strong>kommun</strong>ikationspolicy till stöd för genomförandet av uppdraget.<br />
• T a fram en bedömningsmall för prioritering av projektstöd.<br />
• Genomföra seminarieserier för medarbetare och samarbetspartners med målet att öka<br />
kompetensen inom regional utveckling<br />
• Utarbeta styrdokument tillstöd för samverkan, arbetsmiljöarbete och<br />
värdegrundsarbete.<br />
Förutom de prioriterade aktiviteterna består höstens arbete av att genomföra regeringens<br />
uppdrag att rapportera in länets prioriterade områden för tillväxt. Regionförbundets uppdrag<br />
som trafikmyndighet från 1 januari 2012 ska formeras. Om huvudmännen fattar beslut om<br />
överförande av folkhögskolor och Länskulturen från landstinget från 1 januari 2012 kommer<br />
även detta att vara en av de frågor regionförbundet ska arbeta med under hösten.<br />
1.2 LÄRCENTRA I JÄMTLANDS LÄN<br />
Lärcentra är en regional samordning och utvecklingsverksamhet för <strong>kommun</strong>ernas<br />
Lärcentra/vuxenutbildning i länet.<br />
Verksamheten finansieras dels av <strong>kommun</strong>ernas dels genom projektmedel från EU och<br />
nationella myndigheter.<br />
Under årets första 8 månader har samordning skett som tidigare år genom länsmöten och<br />
konferenser där frågor runt vuxenutbildningen och Lärcentra har diskuterats och samråd skett<br />
kring vissa praktiska områden som information/marknadsföring, webb, teknikfrågor kring<br />
videokonferens, samverkan med utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen och med<br />
högskolor och universitet vad gäller distansutbildningar.<br />
En speciell samordning har skett kring Yrkesvux som är en utbildningsform med<br />
yrkesutbildning för vuxna där staten betalar <strong>kommun</strong>erna ett statsbidrag om 50 tkr per<br />
årselevplats. Vi har i länet haft en gemensam ansökan om dessa medel i 6 av länets <strong>kommun</strong>er<br />
där vi erhållit 258 årsplatser. För hela länet är siffran närmare 300 för 2011. Ansökan om<br />
lärlingsutbildning för vuxna har också samordnats genom en gemensam ansökan i länet, här är<br />
det färre platser och dessa är kopplade till projektet Lärlingslotsen.<br />
Vidare har samordning skett kring utredning om samhällsinformation för nyanlända.<br />
Diskussioner och planering har också skett kring möjligheten av utbyten med vuxenstuderande<br />
med andra regioner inom EU. Diskussion och dialog har också skett kring utveckling av<br />
kompetensplattform i länet.<br />
Lärcentra har också under perioden drivit projekten Lärlingslotsen och Drop outs i enlighet med<br />
resp. projektplan och med stöd från Tillväxtverket samt ESF. Ett förprojekt för Lärlingslotsen<br />
steg 2 har också inlämnats och beviljats av ESF. I samarbete med ALMI bedrivs också projekt<br />
Arena för entreprenörskap under 2011.<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 5 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
1.3 LANDSBYGDSUTVECKLING / JILU<br />
De första åtta månaderna av året har för JiLU:s del präglats av inre ovisshet inför framtiden.<br />
Icke desto mindre har medarbetarna gjort bra och engagerade arbetsinsatser för att inte tappa<br />
fart i den utåtriktade verksamheten.<br />
1.3.1 Projekt inom lantbruk<br />
-Företagarutbildning 12v. Under vårterminen deltog 19 unga företagare i utbildningen. 11 av<br />
dessa blev planenligt klara med studierna under våren medan 8 fortsätter under hösten.<br />
Ytterligare 6 nya deltagare ansluter i höst. Efter genomgången kurs har deltagaren rätt att söka<br />
startstöd från landsbygdsprogrammet. Om samtliga 11 söker och beviljas stöd inbringar det 2,75<br />
miljoner kr till länet<br />
-Mittnordisk lantbrukshögskola och utbildningen Grönt entreprenörskap. Under våren<br />
avslutades pilotgenomförandet av Grönt entreprenörskap på JiLU resp Grön<br />
näringslivsutveckling på HINT. 10 svenska studenter klarade samtliga tentor och har nu<br />
möjlighet att läsa ytterligare ett år på HINT för att erhålla en batchelorexamen.<br />
Utvecklingsprojektet löper enligt projektplanen. Under hösten skall beslut fattas om regionen<br />
vill ha kvar högskolan efter projekttidens utgång.<br />
-Fårkurs för nya fårägare med 16 deltagare har pågått under våren och slutförs under hösten.<br />
-Ullforumprojektet avslutades den 30/6 efter 3 mycket framgångsrika år. Bland resultaten kan<br />
nämnas:1) en helt ny fårras, Jämtlandsfåret, är framavlat och finns idag till ett antal av 300<br />
moderdjur, ägda av fårbönder runt om i länet. 2) Ett minispinneri är inköpt och testat och kan<br />
idag producera finfibrigt garn som har en mycket hög kvalite. Garnet fungerar i småskalig<br />
produktion likväl som i WoolPowers stickningsmaskiner. 3) Ett helt designkoncept under<br />
namnet ”design of Jamtland” bestående av en hel kollektion finfibriga yllekläder (från skor till<br />
mössor)som rönt stor uppmärksamhet på regionala och nationella designmässor. 4) Regionen<br />
Limousin i Frankrike har beslutat att importera hela UllFORuM:s projektupplägg för att försöka<br />
göra samma resa i Frankrike som den vi lyckats med i Jämtland.<br />
-Lärlingslotsen startade som ett samarbete mellan Kommunförbundet och JiLU och har under<br />
året fortsatt i enlighet med projektplanen. En medarbetare från JiLU har idag anställning i<br />
projektet.<br />
-Ruraland, interreg 4C projektet, som handlar om erfarenhetsutbyte kring landsbygdsutveckling<br />
mellan 10 regioner i 9 länder inom EU, framskrider enligt projektplanen med seminarier och<br />
studieresor.<br />
1.3.2 Projekt inom skog<br />
-Löv och Barr. Projektet handlar om system för samodling av björk och gran. Genom att först<br />
gynna björken för att sedan gynna granen erhålls två skördar i stället för en. Mer än 300<br />
skogsfastigheter har deltagit i projektet som rönt stor uppskattning ifrån skogsägrna. Projektet<br />
avslutades 30/6.<br />
-Högproducerande trädslag handlar om att ta fram aspkloner som är anpassade för odling i<br />
Jämtland och norrlands inland. Inom projektet har en rad försöksodlingar anlagts och resultaten<br />
så här långt visar på stora möjligheter till lönsam bioenergiproduktion.<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 6 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
-Bioenergy promotion handlar om erfarenhetsutbyte mellan östersjöländerna och inspel till<br />
kommissonen inom området bioenergi . Projektet har genomförts enligt plan och kommer att<br />
avslutas under hösten 2011.<br />
-Julgransodling o pyntegrönt är en pilotkurs för presumtiva julgransodlare. Projektet har<br />
finansierats via landsbygdsprogrammet.<br />
1.3.3 Projekt inom Trä<br />
Interregprojektet TRE-ff, Träbranschens mötesplats i NGB löpt enligt plan och sysselsätter 2<br />
heltidstjänster.<br />
Bland aktiviteterna kan nämnas OurWOODENfuture med deltagande från 160 elever i<br />
Jämtland, studieresor till Martinssons trä/ Lindbäcksbygg i Västerbotten samt mässresa till<br />
Ligna, Hannover, utbildningar i 3D-CAD och renovering av timmerhus och dagliga kontakter<br />
inom företagsnätverket.<br />
1.3.4 Projekt inom Klimat och Energi<br />
Interregprojektet RenRen har pågått enligt plan, med aktiviteterna en workshop i Tjeckien och<br />
anordnandet av ett seminarium inom ramen för ”energy week” i Bryssel. Därtill skrivande av ett<br />
”paper” om Best practice och ett studiebesök i Polen. Fem nya interregansökningar inom 4C har<br />
skrivits fram. Inom ramen för projektet Ruraland har en studieresa till Spanien företagits. Inför<br />
framtiden är det slutförandet av RenRen och uppstart av nya Interreg 4c projekt som står för<br />
dörren.<br />
1.4 JEGRELIUSINSTITUTET FÖR TILLÄMPAD GRÖN KEMI<br />
Jegreliusinstitutets verksamheter har under årets första åtta månader utvecklats mycket positivt.<br />
Området tillämpad Grön kemi är under stark utveckling nationellt och regionalt, vilket markant<br />
har höjt intresset för de utvecklingssatsningar som institutet driver med sina kunder och<br />
finansiärer. Vår ekonomi är stark, i balans, och med en fördubblad omsättning utifrån<br />
verksamhetsanslaget. En miljövetare och en <strong>kommun</strong>ikatör har rekryterats under perioden vilket<br />
ger totalt 7 anställda.<br />
Innovationsupphandling, som instrument för att snabba på introduktion och användning av<br />
framtidens miljöanpassade produkter, har uppmärksammats vid flertalet tillfällen av Regeringen<br />
under 2010 och 2011. Området medicinteknisk utrustning framhålls som särskilt prioriterat,<br />
vilket gör det extra prestigefullt att Jegreliusinstitutet i augusti 2011 har blivit tilldelat medel<br />
från EU’s miljöfond LIFE+. Projektet, som omsätter totalt ca 20 miljoner under fyra år, har<br />
fokus på att snabba på utveckling och introduktion av PVC-fria blodpåsar inom Europeisk<br />
sjukvård. Vi har ansvaret att koordinera projektets demonstrationsverksamheter av de nya PVCfria<br />
alternativen, i samverkan med Karolinska sjukhuset och de fyra medverkande företagen,<br />
samt verka för en koordinering av möjliga köpargrupperingar inom sjukvården med fokus på en<br />
kommande Europeisk innovationsupphandling. Projektet har en mycket stor internationell<br />
potential med möjlighet att sätta regionen och Jämtland på kartan som ett centrum för<br />
innovationsdriven hållbar upphandling.<br />
Jegreliusinstitutets kompetens inom innovationsupphandling har även efterfrågats av<br />
Naturvårdsverket i en förstudie av alternativ till giftiga bottenfärger på båtar samt hållbara<br />
toalettavfallslösningar för fritidsbåtar. En förstudie har levererats med mycket gott resultat<br />
under sommaren. Svenska Båtunionen (SBU), som är branschorganisationen för ca 900<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 7 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
båtklubbar i Sverige, vill driva projektet vidare mot en innovationsupphandling och en ansökan<br />
förbereds där ett urval av tekniklösningar för toalettavfall och båtförvaring planeras att testas i<br />
bl.a. Storsjön under 2012-2013. Vår roll, förutom kompetens inom innovationsdriven<br />
upphandling, blir att koordinera <strong>kommun</strong>er och landsting med liknande behov av miljödrivna<br />
lösningar nationellt.<br />
Vårt nationella spetsprojekt att tillskapa referensmiljöer för framtidens miljödrivna lösningar,<br />
finansierat av bl.a. Tillväxtverket och Strukturfonderna, har utvecklats mycket väl. Över 30-<br />
företag, regionalt och nationellt, deltar i en urvalsprocess och stöds i sin<br />
marknads<strong>kommun</strong>ikation om deras produkters miljöprestanda. En arbetsmetodik håller på att<br />
byggas upp för hur detta arbete kan spridas vidare i det företagarnätverk som är under framväxt<br />
vilket kommer resultera i en helt ny regional plattform för hur miljöteknikföretag i vår region<br />
kan samverka med nationella spetsföretag och möjliggör nya och bättre affärer.<br />
Arbete med att utreda och <strong>kommun</strong>icera Jämtländska hushålls exponering för kemikalier utifrån<br />
konsumtion av vardagsprodukter har rönt stor uppmärksamhet. Riksmedier med Ekot (SR) i<br />
spetsen uppmärksammade stort våra rön om miljögiftet Bisphenol A i s.k. termopapper t.ex.<br />
kassakvitton. Slutrapporten presenteras under hösten 2011 och förväntas ge stort avtryck i<br />
medierna och bidra till den aktiva debatt som nu finns om den ofrivilliga kemikalieexponering<br />
som vi utsätts för dagligen i våra hem.<br />
Under hösten 2011 finns planer på att mer aktivt <strong>kommun</strong>icera vår verksamhet till våra ägare,<br />
finansiärer och kunder. En stor regional satsning planeras på området tillämpad Grön kemi i<br />
samverkan med de synnerligen kompetenta aktörer som nu finns i regionen. Jegreliusinstitutet<br />
har fått förfrågan att koordinera denna process som bl.a. innefattar verksamheter i Örnsköldsvik<br />
(framtidens bioraffinaderi), forskning om organisk katalys vid Mittuniversitet i Sundsvall,<br />
skogsindustrierna i Sundsvall (Packaging Mid Sweden), Science Parkerna vid Åkroken och<br />
Östersund inom Mittuniversitetet samt verksamheterna inom Ekoteknik samt Sportstech vid<br />
Mittuniversitetet i Östersund. Målsättningen är att starta en uppbyggnadsprocess av en<br />
Europeisk klusterbildning på området tillämpad Grön kemi med start under 2012.<br />
1.5 REGIONAL UTVECKLING<br />
Enheten bildades genom verksamhet från landstingets stab för regional utveckling samt den<br />
verksamhet för projektstöd som fördes över från länsstyrelsen. Även ansvar för<br />
infrastrukturplaneringen har legat på enheten.<br />
1.5.1 Projektstöd<br />
Under första halvåret har vi skapat de rutiner som behövs för projekthanteringen inom<br />
Regionförbundet. Dvs tagit fram information om projektstödet samt alla de blanketter som<br />
gäller för att kunna söka och redovisa ett projekt. Dessa handlingar finns idag utlagda på<br />
Regionförbundets hemsida.<br />
Under första halvåret har vi tagit beslut och registrerat om medfinansiering av 22 projektansökningar.<br />
Totalt beslutat projektstödet är på 23 100 tkr.<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 8 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
Dessa är fördelade enligt följande på olika program –<br />
Mål 2 8 st<br />
Interreg 4 st<br />
Regionalt 8 st<br />
Landsb.prog. 2 st<br />
Ytterligare tagna beslut, men ej registrerade, uppgår till 22 692 tkr, vilket gör att<br />
projektengagemanget för tagna beslut för närvarande uppgår till 45 792 tkr.<br />
Inför den utlysningsperiod som stänger 22 september för Mål 2 har Regionförbundet föreslagit<br />
att medfinansiera 11 projektansökningar med 16 747 tkr. Sammanlagt uppgår Regionförbundets<br />
engagemang för tagna beslut och föreslagna beslut till 62 539 tkr.<br />
1.5.2 Folkhälsa<br />
Folkhälsopolicyn har överlämnats från Jämtlands läns landsting. En <strong>kommun</strong>ikationsplan samt<br />
ett antal stöddokument till policyn har tagits fram. Policyn har under våren och sommaren<br />
antagits i flertalet av länets fullmäktigeförsamlingar inom <strong>kommun</strong>erna och på landstinget.<br />
Planering av det fortsatta arbetet med policyn samt utvecklandet av framtida <strong>kommun</strong>ala<br />
handlingsplaner har skett i nära samverkan med Östersunds <strong>kommun</strong> samt Folkhälsocentrum på<br />
landstinget.<br />
En fortsatt utveckling av det MittNordiska samarbetet pågår i två olika processer - ett med fokus<br />
på utvecklad samverkan över landsgränsen med de två regionerna i Tröndelag samt ett<br />
folkhälsofokuserat samarbetsnät, MittNordens Folkhälsonätverk.<br />
Mittnordens folkhälsonätverk har fortsatt sin utvecklingsprocess i och med att ett första möte<br />
med våra finska kollegor genomfördes under maj månad.<br />
Kompetensstödet till EU:s Regionkommittés interregionala grupp för hälsa har under året<br />
medfört ett antal insatser i att utveckla själva arbetsprogrammet. Ett flertal möten har<br />
genomförts samt ett antal dokument har skrivits fram. Folkhälsopolitiska strategen ingår numer i<br />
den exekutiva ledningsgruppen.<br />
1.5.3 Miljö<br />
Den andra regionala utvecklingskonferensen i Östersund genomfördes i juni efter<br />
planeringsarbete i samverkan med länsstyrelsen. Mötet föregicks av besök i Bryssel där möten<br />
med bl a den svenska representationen samt The Climate Group genomfördes för att<br />
marknadsföra Östersundskonferensen.<br />
Möte med OECD i Paris samt ett antal planeringsmöten hemmavid inför OECD studien kring<br />
"förnyelsebar energi som en motor för regional utveckling". Arbetet med studien har också<br />
innefattat studiebesök till regionen Puglia i Italien, som liksom vi deltar i OECD studien.<br />
Ett antal planeringsmöten har genomförts med landstingets grupp för hållbar upphandling där<br />
miljöstrategen är ordförande.<br />
De fyra länsstyrelserna i norr driver projektet energisamverkan Norr där miljöstrategen ingår i<br />
styrgruppen, Projektet har haft ett antal styrgruppsmöten under våren. Inom Europaforum Norr<br />
har både tjänstemannamöten och rapportörsmöten genomförts. Möten kring landstingets energi<br />
och klimatstrategi har och skett.<br />
Encore möte i T jeckien(styrgrupp) samt möte i Monaco kring energieffektivitet. Möte i Florens<br />
kring fördjupande samarbete med Toscana kring hållbar turism samt agriturism.<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 9 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
Arbete med att ta fram en miljöpolicy för Regionförbundet pågår.<br />
1.5.4 Infrastruktur<br />
De resurser som fördes över från länsstyrelsen för infrastrukturplanering har inte kunnat<br />
besättas. Arbetet har därför, i avvaktan på utformning av förbundets organisation, lagts på<br />
enheten för regional utveckling. Beredningen för infrastruktur, kollektivtrafik och tillgänglighet<br />
har påbörjat sitt arbete och har haft tjänstemannastöd från enheten. Samverkan med Trafikverket<br />
är etablerad och ett antal frågor har hanterats tillsammans. Det rör framför allt genomförandet<br />
av länstransportplanen. Beredningen har inrättat ett samrådsorgan – referensgrupp för<br />
infrastruktur och <strong>kommun</strong>ikationer - med företrädare för näringsliv och myndigheter. Yttranden<br />
över olika nationella utredningar har lämnats. Förbundet deltar i flera projekt inom infrastruktur<br />
och transporter. Arbetet med att bilda kollektivtrafikmyndigheten och omformningen av<br />
länstrafikbolaget med dotterbolag har påbörjats och kommer att intensifieras under hösten.<br />
1.5.5 Internationella nätverk mm<br />
Arbetet i de internationella nätverken har fortsatt i samma ordning som tidigare. Olika<br />
aktiviteter har genomförts, främst i Europaforum Norra Sverige (inkl NSPA). AER och<br />
Mittnordenkommittén, med viktigaste syfte just nu att påverka kommande<br />
sammanhållningspolitik och EU:s långtidsbudget. Arbetet med organisering och utformning av<br />
uppdrag till Mid Sweden Office har pågått hela året och beräknas vara slutfört under oktober.<br />
1.6 SOCIAL VÄLFÄRD<br />
Enheten social välfärd/administration har förutom enhetschef/social handläggare haft ca 9<br />
personer anställda med varierande sysselsättningsgrad. Dels i ordinarie verksamhet men de<br />
flesta i projektform. Enhetschef har under året även varit chef för enheterna FoU välfärd samt<br />
familjerådgivningen<br />
Social välfärd omfattar, socialtjänst, LSS och <strong>kommun</strong>al hälso- och sjukvård. Administrationen<br />
omfattar utbildningsenheten (konferenser, kurser m.m.)<br />
Social handläggare finansieras av förbundsavgiften, utbildningsenheten av avgifter från<br />
<strong>kommun</strong>erna.<br />
Länet har fått statsbidrag för uppbyggnad av stödstrukturer inom äldreområdet/socialtjänsten<br />
som i en förlängning ska utgöra en plattform för en kunskapsbaserad praktik inom hela<br />
socialtjänsten och de delar av landstingets verksamhet som berörs. Projektet är under tre år.<br />
Övriga områden/projekt som är kopplade till arbetet med stödstrukturerna är Kunskap T ill<br />
Praktik - implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. E-hälsa<br />
strategi - ett treårigt projekt med start 1 september 2011 (finansieras till en del av statliga medel<br />
men övervägande del av <strong>kommun</strong>erna). Sociala barn- ungdomsvården med start 5 september ett<br />
projekt som finansieras av statliga medel.<br />
Nedan kort information från projekten som hittills är igång:<br />
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling och Bättre liv för sjuka äldre<br />
Utifrån resultatet av en kartläggning har en handlingsplan arbetats fram där en rad aktiviteter<br />
planeras för 2011-2013. Syftet med aktiviteterna är att skapa förutsättningar för en<br />
evidensbaserad praktik samt att bygga strukturer för att inhämta kunskap och för<br />
kunskapsspridning inom äldreområdet. Samarbete kommer att i tillämpliga delar ske med<br />
individ- och familjeomsorgens verksamheter. En projektledare på heltid finansieras av staten.<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 10 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
Staten finansierar också utvecklingsledare inom äldreområdet de utgör ett stöd för<br />
äldreområdets verksamheter i arbetet med att införa ett vårdpreventivt arbetssätt. Under året har<br />
förankringsarbete skett samt planering inför hur stödet ska utformas. Inom vissa <strong>kommun</strong>er har<br />
ett praktiskt stöd redan påbörjats. Under hösten kommer utvecklingsledarnas tjänstgöringsgrader<br />
höjas då efterfrågan av stöd ökar. Ytterligare en projektledare kommer att anställas för att ta<br />
fram en modell för mottagande/implementering av nationella riktlinjer inom äldreområdet.<br />
Jämtlands läns landsting är en viktig part i ovanstående satsningar. Projekten finansieras av<br />
statliga medel.<br />
Kunskap Till Praktik (KTP)<br />
KTP påbörjades den 1 sept. 2009 (överenskommelse med SKL). Området avser missbruks- och<br />
beroendevården. En projektledare på heltid finansieras av SKL för utvecklingsarbetet.<br />
Kvarstående öronmärkta medel från Länsstyrelsen har använts för arbetet med ”stimulans till<br />
bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk” varvid en ytterligare person<br />
anställts.<br />
Under 2011 har statliga medel avsatts för att ”implementera system för uppföljning av insatser i<br />
syfte att åstadkomma en kontinuerlig och systematisk kvalitetssäkring och förbättring av<br />
arbetet”. Ledningsgrupp är bildad i länet för uppdraget, ännu har inga medel nyttjats för detta<br />
under året. KTP är från och med 2011 en del av en större överenskommelse om evidensbaserad<br />
praktik i socialtjänsten.<br />
1.7 UTBILDNINGSENHETEN<br />
Enheten arbetar med kompetensutveckling för all personal inom länets <strong>kommun</strong>er även för<br />
landstinget. Två personer arbetar på enheten f.n. ca 50% samt 60%. Verksamheten är<br />
konjunkturkänslig eftersom utbildningsanslaget är bland det första som stryks när <strong>kommun</strong>erna<br />
ska spara. Det ser dock bra ut med anmälningar i år.<br />
1.8 ENERGIKONTORET<br />
Energikontoret har under 2011 beviljats uppdraget att verka som regional energiaktör samt<br />
samordnare för de <strong>kommun</strong>ala energi- och klimatrådgivarna i länet för åren 2011-2012. Vid<br />
ansökan har även länets <strong>kommun</strong>er samt Jämtlands läns Landsting (numer Regionförbundet<br />
Jämtlands län) beslutat om finansiering för Energikontorets verksamhet. Dessa två uppdrags<br />
indikatorer utgörs av antal nätverk, nätverksträffar, seminarier, aktiviteter,<br />
kompetensutvecklingsinsatser, medverkan i förfrågningar utifrån och antal projektansökningar.<br />
Utöver dessa ska även beräknad eller uppskattad energibesparing i kWh redovisas. Under de<br />
första åtta månaderna har större delen av de aktiviteter och nätverk, som enligt uppdraget ska<br />
genomföras, genomförts. Under de kommande månaderna kommer ytterligare aktiviteter samt<br />
beräkningar för eventuella energibesparingar genomföras.<br />
Sedan den 1 januari 2010 kan alla <strong>kommun</strong>er och landsting söka ett energieffektiviseringsstöd<br />
från Energimyndigheten. I länet har 8 av 9 organisationer sökt och beviljats stödet. Tre av<br />
<strong>kommun</strong>erna har gett Energikontoret i uppdrag att projektleda/samordna det arbetet. Det arbetet<br />
kommer att fortsätta året ut och det skiljer sig något åt mellan de tre <strong>kommun</strong>erna då det är<br />
<strong>kommun</strong>ernas arbetsgrupper som sätter agendan för arbetet. Gemensamt är att Energikontoret<br />
rapporterar till och har kontakten med Energimyndigheten.<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 11 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
Utöver detta sköter Energikontoret den <strong>kommun</strong>ala energi- och klimatrådgivningen för fyra av<br />
länets <strong>kommun</strong>er. Arbetet sker löpande och aktiviteter utöver inkommande samtal och att<br />
annonsera har skett genom medverkan på mässorna: Jamtli Vårmarknad och Fäviken Game<br />
Fair. Återstående mässor att deltaga vid tillsammans med övriga rådgivare i länet är Åre<br />
höstmarknad och Världscuppremiären i skidskytte.<br />
Energikontoret är en verksamhet som medverkar i flera olika projekt med olika projektägare och<br />
har uppdrag med olika uppdragsgivare. Dessa uppdrag fördelas på 4,5 tjänster. Verksamheten är<br />
i sin helhet projektfinansierad och efter de åtta första månadernas under 2011 visar det<br />
preliminära utfallet på ett resultat enligt budget vid årsskiftet.<br />
1.9 KONCERNBOLAGEN<br />
1.9.1 AV-Media AB<br />
Bolagets omsättning per 31 augusti 2011 har minskat med 101 tkr jämfört med samma period<br />
föregående år och uppgår nu till 5 896 tkr. Kostnaderna under perioden har också minskat och<br />
uppgår nu till 5 544 tkr (5 704 tkr). Resultatet före skatt har därmed förbättrats med 59 tkr<br />
jämfört med samma period föregående år och uppgår nu till 351 tkr (293 tkr).<br />
Balansomslutningen per 31 augusti 2011 uppgår till 4 241 kkr. Eget kapital uppgår till 2 731 tkr<br />
och obeskattade reserver till 126 kkr. Nyckeltalet för soliditet var på balansdagen 67 % (55 %).<br />
Nyckeltalet för soliditet definieras som eget kapital och obeskattade reserver i förhållande till<br />
balansomslutning.<br />
Noteras att reglerna för avskrivningsinventarier har ändrats i pågående räkenskapsår. Ändringen<br />
innebär att direktavskrivning nu tillämpas om inventaries anskaffningsvärde inte överstiger 20<br />
tkr.<br />
I helårsprognosen för 2011 beräknas intäkterna uppgå till 8 949 tkr och kostnaderna till 8 711<br />
tkr. Resultatet för 2011 beräknas därmed uppgå till 299 tkr, vilket motsvarar 3,3 % av<br />
omsättningen. Bolagets mål för året är att resultatet före bokslutsdispositioner och skatter ska<br />
motsvara lägst 3,0 % av omsättningen.<br />
1.9.2 Almi Företagspartner Mitt AB<br />
Bolagets ekonomiska resultat följer budget per andra kvartalet 2011. Per 110630 uppgår<br />
nyutlåningen till 45 mkr att jämföra med årets prognostiserade utlåning om 120 mkr. Således<br />
krävs en aktiv höst för att nå upp till volymmålet. Antalsmässigt är nyutlåningen nästan i fas<br />
med 134 lån per sista juni att jämföra med helårsbudget om 300 lån. En konkret åtgärd avseende<br />
detta är den säljkurs som samtliga finansieringsrådgivare kommer att delta i under senare delen<br />
av hösten.<br />
Affärsrådgivningen ligger väl i fas vad gäller start av nya företag (218/400 startade) samt antal<br />
rådgivningskunder (845/1 775 kunder). Vi har fortfarande en hög aktivitet gällande<br />
seminarier/aktiviteter och här ligger vi över budget (2 221/3 250 deltagare). När det gäller antal<br />
kommersialiserade innovationer (5/35 st) ligger vi dock långt under budget vilket för övrigt<br />
gäller hela koncernen. Vi har vidtagit åtgärder för att komma i fas med detta, för<br />
innovationsverksamheten, viktiga mål.<br />
Verksamheten i projektet Arena för Entreprenörskap löper enligt plan och vi har och kommer att<br />
ha en hög aktivitetsnivå ända in i mål. Fortfarande en hög andel kvinnor som deltar, 54 %.<br />
Parallellt med våra egna insatser så intensifierar vi vårt samarbete med det nyetablerade<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 12 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
Nyföretagarcentrum Jämtland där vi är medlem och även deltar i styrelsearbetet. Detta för att vi<br />
enligt plan ska växla över nyföretagarrådgivningen mot privatpersonen till Nfc i Jämtlands län.<br />
Då vi planerar för en etablering av ett ALMI-kontor i Åre så har vi sökt och fått ett fortsatt<br />
samarbete med Åre <strong>kommun</strong>.<br />
Efter en vår av viss upphandlingsfrustration har nu verksamheten inom projektet<br />
InnovationsAlliansen II fallit på plats och rådgivarna har bra verktyg för verifieringsfasen.<br />
Förutom det löpande rådgivningsarbetet från ALMIs sida pågår ett utvecklingsarbete i och<br />
mellan inkubatorerna i Östersund och Sundsvall. Inom Östersunds <strong>kommun</strong> har också ett beslut<br />
tagits att finansiera ett Science Park-företag med start 2012 vilket är den part som vi ser ska<br />
överta inkubatorn från 2013. Även beslutet om att Mittuniversitetet får bilda holdingbolag<br />
påverkar det framtida innovationsarbetet, forskning-näringsliv, positivt.<br />
Inom projektet Globala Rummet har en plan lagts hur verksamheten ska se ut för kommande 10<br />
månader efter ett positivt beslut om förlängning t o m 2012-06-30. Vi har redan nu nått de<br />
volymmål som vi har i projektet (1976/1500 deltagare med ca 50 % kvinnor samt i fördjupade<br />
aktiviteter/workshops 272/250 företag).<br />
Interreg IV-projekt Mini Europe är nu avslutat per den 31 augusti. Ett projekt som varit<br />
framgångsrikt så till vida att vi kunnat skapa mycket bra kontakter till oss själva och andra<br />
samarbetspartners i regionen. Kontakter som lever vidare även efter projektavslut. Det finns här<br />
en ny projektansökan ”Smart Europe” som ska ses som en fortsättning tillsammans med tolv<br />
partners och som är inriktat mot innovation vilket skulle ligga i linje med vårt uppdrag. Beslut<br />
om det nya projektet kommer i december.<br />
Genom Regionförbundet i Jämtland har vi fått ett uppdrag att genomföra Inspirationsdagar i<br />
samtliga <strong>kommun</strong>er för att få fler kvinnor intresserade av att starta företag. Vi har även fått extra<br />
resurser för att även kunna erbjuda individuell rådgivning inför 2012.<br />
1.9.3 Jämtland-Härjedalen Turism<br />
JHT har under det första halvåret bl a uppdaterat det tidigare utarbetade strategidokumentet för<br />
besöksnäringen i JämtlandHärjedalen, vilket antagits av JHT:s styrelse.<br />
Exportprojektet löper under treår from juni 2010, Matreseprojektet from april 2010 tom 2012<br />
och förhoppningar finns om finansiering av fortsatt arbete med Destination Storsjön. En<br />
förstudie med inriktning Film och Event är påbörjad. Uppgraderingen av länsturistdatabasen är<br />
genomförd, webplatsen www.jamtland.se har fått en ny design och struktur och Upplev<br />
JämtlandHärjedalen har givits ut i nytt format.<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 13 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
2 PERSONAL<br />
2.1 ANTAL ANSTÄLLDA (EXKL TIMANSTÄLLDA)<br />
Kvinnor 50<br />
Män 47<br />
Tot alt 97<br />
Antal anställda<br />
2011-08-31<br />
2.2 ÖVERTID OCH M ERTID<br />
Mertid<br />
1101-1108 (timmar)<br />
72 701<br />
Övertid<br />
1101-1108 (timmar)<br />
Analys<br />
Övertidsuttaget i Regionförbundet är förhållandevis lågt. Juni var den månad då det arbetades<br />
flest övertidstimmar (250 tim). Anledningen till övertiden var bland annat att flertalet projekt<br />
som skulle slutredovisas och att vårbruket vid Torsta som måste anpassas till vädret.<br />
2.3 SJUKFRÅNVARO<br />
Antal<br />
sjuktimmar<br />
0-1<br />
dgr<br />
2-14<br />
dgr<br />
15-30<br />
dgr<br />
31- 59<br />
dgr<br />
60-180<br />
dgr<br />
180><br />
dgr<br />
Sjukersättning<br />
2011-08 56 862 0 266 1138 0 328<br />
Nyckeltal 2011-08<br />
1. Total sjukfrånvarotid i procent av<br />
sammanlagd ordinarie arbetstid<br />
2. Långtidssjukfrånvaro 60 dagar och mer<br />
i procent av total sjukfrånvarotid<br />
3. Sjukfrånvarotid för kvinnor i procent av<br />
ordinarie arbetstid för kvinnor<br />
2,0 %<br />
49 %<br />
2,7 %<br />
4. Sjukfrånvarotid för män i procent av 1,3 %<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 14 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
ordinarie arbetstid för män<br />
5. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 29 år<br />
eller yngre i procent av ordinarie<br />
arbetstid för åldersgruppen 29 år eller<br />
yngre<br />
6. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 30-49<br />
år i procent av ordinarie arbetstid för<br />
åldersgruppen 30-49 år<br />
7. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 50 år<br />
eller äldre i procent av ordinarie<br />
arbetstid för åldersgruppen 50 år eller<br />
äldre<br />
1,1 %<br />
2,8 %<br />
1,9 %<br />
8. Antal sjukfrånvarodagar per anställd 3,1 dagar/anställd<br />
9. Andel medarbetare med 0 dagar i<br />
sjukfrånvaro<br />
64,9 %<br />
Analys<br />
Orsaken till flera av de längre sjukskrivningarna är operationer och andra medicinska tillstånd.<br />
Där det har behövts har rehabiliteringsåtgärder satts in. Även många kortare sjukskrivningar på<br />
grund av bl. a förkylningar har förekommit. Där det funnits tecken på tidiga signaler för längre<br />
sjukskrivning har samtal genomförts.<br />
Av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för perioden januari till augusti är 2 % sjukfrånvarotid.<br />
För kvinnor är sjukfrånvarotiden 2,7 % och för männen 1,3 %. Uppdelat på ålder så har man<br />
flest sjukfrånvarotimmar i åldersgruppen 30-49 år.<br />
Inga arbetsskador har rapporterats.<br />
Andelen helt friska medarbetare är 64,9 %, dvs de har inte en enda sjukdag!<br />
Sammantaget är sjukfrånvaron låg i Regionförbundet.<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 15 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
3 EKONOMISKT UTFALL 2011-08-31<br />
tkr<br />
Utfall Prognos Årsbudget<br />
2011-08 2011-12-31 2011<br />
Externa intäkter 32 339 58 000 58 721<br />
Interna intäkter 14 826 18 000 9 665<br />
Grundfinansiering 34 867 52 300 53 449<br />
SUMMA INTÄKTER 82 032 128 300 121 835<br />
Personalkostnader -33 624 -51 000 -52 122<br />
Externa kostnader -30 207 -57 000 -59 471<br />
Interna kostnader -14 826 -18 000 -9 665<br />
Avskrivningar 0 -600 -577<br />
SUMMA<br />
KOS TNAD ER<br />
-78 657 -126 600 -121 835<br />
RES ULTA T 3 375 1 700 0<br />
3.1 EKONOMISKT UTFALL<br />
Resultatet efter årets första åtta månader är ett överskott om 3 375 tkr.<br />
Externa intäkter<br />
Våra medel från länsanslaget 1:1 intäkts- och kostnadsbokförs i samma takt som vi betalar ut<br />
enligt gjorda rekvisitioner. Av årets 12 000 tkr har per augusti hittills 443 tkr bokförts.<br />
Prognosen utgår från att medel rekvireras i snabbare takt. Om så inte blir fallet kommer såväl<br />
externa intäkter som externa kostnader att bli lägre, varför det inte får någon påverkan på<br />
resultatet.<br />
Interna intäkter ock kostnader<br />
Båda posterna överstiger budget beroende på att många av projektens ”köp” av personal från<br />
basverksamheten inte budgeterats internt. Avvikelsen påverkar inte resultatet.<br />
Grundfinansiering<br />
Enligt beslut av primär<strong>kommun</strong>erna, i samband med avvecklingen av Kommunförbundet<br />
Jämtlands län skall kostnader för den politiska verksamheten finansieras med det överförda egna<br />
kapitalet. Bokförda externa intäkter för grundfinansiering kommer därför att understiga<br />
budgeten med 1148 tkr.<br />
Personalkostnader<br />
Personalkostnaderna följer i stort budget. Viss reducering av kostnaderna pga vakanta tjänster<br />
och uppsägningar i samband med avslutade projekt.<br />
Externa omkostnader<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011<br />
Delårsbokslut augusti 2011 16 (16)<br />
2011-10-20 Dnr: 2011-401<br />
Anders Byström<br />
Utfall och prognos för de externa omkostnaderna är starkt kopplade till de externa intäkterna –<br />
se kommentar ovan.<br />
Avskrivningar och internränta<br />
Avskrivningar och internränta kommer att beräknas i samband med bokslutet. På grund av att<br />
beslut inte fattats i alla <strong>kommun</strong>er (per 110831) om lånefinansiering av övertagna<br />
anläggningstillgångar har inga avskrivningar gjorts. I prognosen räknar vi med att detta är<br />
utklarat till årsskiftet.<br />
3.1.1 Investeringar<br />
(tkr)<br />
Investering i<br />
maskiner och<br />
utrustning<br />
Kommentar<br />
Utfall 2011-08-31 350<br />
Budget 2011 helår 2 327<br />
Prognos utfall 2011 helår<br />
3 000 Varav 2 327 avser övertagande<br />
av inventarier från landstinget.<br />
Övrigt avser investeringar i<br />
möbler och serverkapacitet på<br />
Regionkontoret samt<br />
videokonferensutrustning på<br />
Rösta<br />
3.2 PROGNOS FÖR EKONOMISKT UTFALL 2011<br />
Prognosen visar på ett överskott om 1700 tkr för Regionförbundets första verksamhetsår.<br />
Främsta orsaken till överskottet är att tjänster, bland annat som statistiker, inte tillsatts under<br />
året och avveckling av personal i samband med avslutandet av projekt inom<br />
landsbygdsutvecklingen. Vidare har arbetet med de operativa programmen senarelagts i<br />
förhållande till den ursprungliga planeringen. Försämringen jämfört med resultatet per augusti<br />
beror främst på att förbundet hade lägre kostnader i början av året, under uppstartsfasen.<br />
Bilagor:<br />
- Resultaträkning 2011-08-31<br />
- Balansräkning 2011-08-31<br />
Utskriv et: 2012-01-19 Version: 1
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Resultaträkning 2011-08-31
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Resultaträkning 2011-08-31
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Resultaträkning 2011-08-31
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Resultaträkning 2011-08-31
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Resultaträkning 2011-08-31
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Balansräkning till delårsbokslutet
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Balansräkning till delårsbokslutet
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Revisionsrapport
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Revisionsrapport
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Revisionsrapport
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Revisionsrapport
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Revisionsrapport
§ 12, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-30 Utlåtande
§ 13, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 725/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 725 - 2011<br />
Budgetuppföljning och delårsbokslut Jämtkraft<br />
Jämtkraft AB har överlämnat en prognos 2 för 2011. Den prognosen fanns<br />
inte när fullmäktige fick redovisning av budgetuppföljning och delårsbokslut<br />
vid sitt sammanträde den 3 november. Bolaget redovisar ett beräknat<br />
resultat på ca 350 miljoner kronor. I samband med prognosen har frågan<br />
om ytterligare nedskrivning av bokfört värde för optokabelnätet uppkommit.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-03<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Nedskrivning i Jämtkrafts kommande årsredovisning för 2011 med 50 – 70<br />
miljoner avseende optokabelnätet godkänns.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 13, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-03 Dnr 725 - 2011<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Kommunstyrelsen<br />
Budgetuppföljning och delårsbokslut Jämtkraft<br />
Jämtkraft AB har överlämnat en prognos 2 för 2011. Den prognosen fanns<br />
inte när fullmäktige fick redovisning av budgetuppföljning och delårsbokslut<br />
vid sitt sammanträde den 3 november. Bolaget redovisar ett beräknat<br />
resultat på ca 350 miljoner kronor. I samband med prognosen har frågan<br />
om ytterligare nedskrivning av bokfört värde för optokabelnätet uppkommit.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-03<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Nedskrivning i Jämtkrafts kommande årsredovisning för 2011 med 50 – 70<br />
miljoner avseende optokabelnätet godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Jämtkraft har under senare delen av november kompletterat tidigare uppgifter<br />
om delårsbokslut med en prognos 2. Bolaget beräknar ett resultat på ca<br />
350 miljoner efter finansnettto. Det beräknade resultatet överstiger fastställda<br />
avkastningskrav. Under arbetet med prognosen har frågan om det bokförda<br />
värdet av optokabelnätet är realistiskt. En kassaflödesberäkning har<br />
gjorts av framtida inbetalningar vilket pekar på ett behov av nedskrivning i<br />
storleksordningen 50 – 70 miljoner kronor för att en lönsamhet ska kunna<br />
redovisas framgent för telecomverksamheten. Analysen pekar på att de investeringar<br />
som gjorts av bolaget inte kommer att kunna redovisa lönsamhet<br />
utan ytterligare nedskrivning, tidigare har nedskrivning av optokabelnätet<br />
skett med 110 miljoner kronor. Investeringarna har gett en värdefull infrastruktur<br />
av optofiber inom bolagets verksamhetsområde men investeringarna<br />
är, trots statsbidrag, inte är lönsamma pga av för lågt kundunderlag.<br />
Av de senaste ägardirektiven framgår att bolagets styrelse ska fatta beslut<br />
om investeringar och engagemang, baserat på att bolagets verksamhet be-<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 13, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-03 Dnr 725 - 2011<br />
drivs på affärsmässiga grunder. Bolaget konstaterar också att kommande<br />
investeringar i fibernät ska baseras på att investeringarna är lönsamma.<br />
Det beräknade resultatet 2011 ger en möjlighet för bolaget att skriva ner<br />
bokfört värde av optokabelnätet till ett mer realistiskt värde och <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
föreslår därför att fullmäktige fattar ett principbeslut i<br />
frågan.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Utdrag till Jämtkraft AB, Christina Westman, Bert Olof Åkerström<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 14, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 2088/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Utvecklingsutskottet<br />
2012-01-10 Dnr 2088-2011<br />
Årsavtal 2012 avseende Stiftelsen Jamtli<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> och Jämtlands läns landsting upprättar var för sig, men<br />
i samråd, årligen avtal med Stiftelsen Jamtli i syfte att reglera uppdrag, effektmål<br />
och ekonomisk ersättning. Övergripande basuppdrag, mål och inriktning<br />
finns fastställda i Huvudmannadirektiv för Stiftelsen Jamtli 2011-<br />
2014 och gäller som övergripande styrdokument (bilaga 1). Förslag till årsavtal<br />
avseende 2012 har upprättats i samråd med Jämtlands läns landsting/Länskulturen<br />
och Landsantikvarien.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens skrivelse 2011-11-18<br />
Årsavtal 2012 med Stiftelsen Jamtli, 2011-11-18 samt bilaga Huvudmannadirektiv<br />
Stiftelsen Jamtli 2011-2014<br />
Utvecklingsutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Årsavtal för verksamhetsåret 2012, daterat den 18 november 2011, avseende<br />
Stiftelsen Jamtli fastställs att gälla från och med den 1 januari 2012 till<br />
och med den 31 december 2012.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-11-18 Dnr 2088-2011<br />
Ulla Nordin<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsavtal 2012 avseende Stiftelsen Jamtli<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> och Jämtlands läns landsting upprättar var för sig, men<br />
i samråd, årligen avtal med Stiftelsen Jamtli i syfte att reglera uppdrag, effektmål<br />
och ekonomisk ersättning. Övergripande basuppdrag, mål och inriktning<br />
finns fastställda i Huvudmannadirektiv för Stiftelsen Jamtli 2011-<br />
2014 och gäller som övergripande styrdokument (bilaga 1). Förslag till årsavtal<br />
avseende 2012 har upprättats i samråd med Jämtlands läns landsting/Länskulturen<br />
och Landsantikvarien.<br />
Beslutsunderlag<br />
Kommunledningsförvaltningens skrivelse 2011-11-18<br />
Årsavtal 2012 med Stiftelsen Jamtli, 2011-11-18 samt bilaga Huvudmannadirektiv<br />
Stiftelsen Jamtli 2011-2014<br />
Utvecklingsutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong> beslut<br />
Årsavtal för verksamhetsåret 2012, 2011-11-18, avseende Stiftelsen Jamtli<br />
fastställs att gälla fr.o.m. den 1 januari 2012 till och med den 31 december<br />
2012.<br />
Bakgrund<br />
Jämtlands läns landsting, Östersunds <strong>kommun</strong>, Heimbygda och Jämtlands<br />
läns konstförening är bildare av Stiftelsen Jämtlands läns museum. Enligt<br />
stiftelseurkund från den 6 september 1973 ska verksamheten bekostas av<br />
stiftarna enligt dem emellan överenskomna villkor.<br />
Enligt stiftelsens stadgar, antagna 1974, ”är stiftelsens ändamål att förvalta<br />
stiftelsens samlingar och markområden och hålla den tillgängliga för allmänheten.<br />
Stiftelsen skall inom i huvudsak Jämtlands län bedriva och främja<br />
kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan därmed förenlig<br />
och närstående kulturell verksamhet. Stiftelsen äger även, då så befinnes<br />
lämplig i egen regi eller genom särskilt bildat organ, genom uthyrning eller<br />
annorledes affärsmässigt utnyttja de byggnader varöver stiftelsen äger förfoga”.<br />
Landstinget i Jämtlands län, Östersunds <strong>kommun</strong>, Heimbygda och Jämtlands<br />
läns konstförening har beskrivit huvuduppdraget i nya huvudmannadirektiv<br />
för perioden 2011-2014.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-11-18 Dnr 2088-2011<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> lämnar en årlig ersättning för del av basuppdraget. Ersättningen<br />
kan variera under perioden. Östersunds <strong>kommun</strong> förutsätter att<br />
styrelsen aktivt arbetar för att höja graden av egenfinansiering av Jamtli.<br />
Jamtli som är ett kulturhistoriskt besöksmål ska, så långt det är möjligt, bära<br />
sina egna kostnader.<br />
Ersättning för uppdraget som regleras i detta avtal avser ersättning för del<br />
av basuppdraget eftersom <strong>kommun</strong>en och landstinget gemensamt ansvarar<br />
för verksamheten (35/65). Ersättning för 2012 ut går med 7 969 000 kronor i<br />
2012 års pris. I ersättningen ingår kompensation för stiftelsens lönerörelse<br />
2012. Ersättningen avser såväl driftkostnader som investeringar för verksamhetsåret<br />
2012.<br />
Från och med 2012 kommer Östersunds <strong>kommun</strong> att utbetala verksamhetsbidraget<br />
direkt till Stiftelsen Jamtli. Mål för antal besök föreslås ligga på<br />
2011 års nivå, alltså 200 000 besökare, med anledning av att stiftelsen under<br />
flera år har erhållit minskade bidrag från <strong>kommun</strong>en och landstinget.<br />
Upprättat förslag till avtal gäller under perioden 1 januari 2012 – 31 december<br />
2012.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till Ulla Nordin, Ingrid Printz, Länskulturen/JLL samt stiftelsen<br />
Jamtli/Henrik Zipsane<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Årsavtal Ösd Jamtli 2012, 2011-11-18<br />
Dokumentnamn: Årsavtal 2012 avs Stiftelsen Jamtli Sida: 1 (5)<br />
Upprättad av: Ulla Nordin<br />
2011-11-18<br />
Beslutad av: <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
2012-01<br />
Dnr:<br />
2011-2088<br />
Årsavtal mellan Östersunds <strong>kommun</strong> och<br />
Stiftelsen Jamtli för verksamhetsåret 2012<br />
Jämtlands läns landsting, Östersunds <strong>kommun</strong>, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening<br />
är bildare av Stiftelsen Jamtli. Enligt stiftelseurkund från den 6 september 1973 ska verksamheten<br />
bekostas av stiftarna enligt dem emellan överenskomna villkor. Enligt stiftelsens<br />
stadgar, antagna 1974, ”är stiftelsens ändamål att förvalta stiftelsens samlingar och markområden<br />
och hålla den tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen skall inom i huvudsak Jämtlands<br />
län bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan därmed förenlig<br />
och närstående kulturell verksamhet. Stiftelsen äger även, då så befinnes lämplig i egen<br />
regi eller genom särskilt bildat organ, genom uthyrning eller annorledes affärsmässigt utnyttja<br />
de byggnader varöver stiftelsen äger förfoga”.<br />
Landstinget i Jämtlands län, Östersunds <strong>kommun</strong>, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening<br />
har beskrivit huvuduppdraget i huvudmannadirektiv 2011-2014 fastställda av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
och landstingsfullmäktige. Östersunds <strong>kommun</strong> lämnar följande uppdrag för<br />
verksamhetsåret 2012.<br />
§1 UPPDRAG<br />
I Kulturprogram för Jämtlands län, antaget av samtliga fullmäktigeorgan i länet, anges att länets<br />
kulturinstitutioner har som målsättning att bidra till länsinvånarnas livskvalitet och till<br />
en kontinuerlig förnyelse av kulturlivet. I <strong>kommun</strong>ens Plan för kultur har <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
som mål att – skapande verksamhet och kulturella upplevelser bidrar till ökad livskvalitet<br />
samt kulturen utvecklas och kulturella uttrycksformer ökar vilket bidrar till lokal och regional<br />
utveckling, skapande och bevarande av positiva livsmiljöer och förbättring av folkhälsan.<br />
Inom ramen för huvudmannadirektivet och <strong>kommun</strong>ens ersättning som regleras i detta avtal<br />
ska stiftelsen under verksamhetsåret 2012 särskilt arbeta med:<br />
• Att attrahera ungdomar i större omfattning<br />
• Mångfaldsfrågor, bland annat genom insatser för att stärka medborgarnas kunskaper<br />
och förståelse för andra kulturer. Länsmuseet ska genomföra aktiviteter och utställningar<br />
som bidrar till att öka länsinvånarnas kunskaper om andra kulturer och sedvanor.<br />
• Jamtli ska delta i marknadsföringen av Östersund som besöksstad i syfte att bidra till<br />
att uppnå Östersunds <strong>kommun</strong>s inriktningsmål “Östersund arbetar för en demokratisk<br />
och social hållbar utveckling och är en av Sveriges mest attraktiva och spännande<br />
mötesplatser”. Jamtli genomför marknadsföringsinsatser av Jamtli Historieland<br />
och Jamtli Vinterland i samarbete med Turist- och kongressbyrån i Östersund samt<br />
J/H T urism.<br />
§ 2 MÅL OCH RESULTAT<br />
Övergripande mål finns beskrivna i ”Huvudmannadirektiv för Stiftelsen Jämtlands läns museum<br />
2011-2014” (bilaga 1) och gäller som övergripande dokument. Följande målområden<br />
finns angivna;
§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Årsavtal Ösd Jamtli 2012, 2011-11-18<br />
Dokumentnamn: Årsavtal 2012 avs Stiftelsen Jamtli Sida: 2 (5)<br />
Upprättad av: Ulla Nordin<br />
2011-11-18<br />
Beslutad av: <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
2012-01<br />
Dnr:<br />
2011-2088<br />
Upplevelse och besöksmål<br />
• Stiftelsen attraherar nya grupper av besökare och ökar kontinuerligt antal besök på<br />
anläggningen jämfört med tidigare år<br />
• Graden av egenfinansiering är minst på 2008 års nivå<br />
Bevarande och förmedling av kulturarvet<br />
• Stiftelsen strävar efter att vara ledande inom utveckling av kulturarvspedagogisk<br />
verksamhet och barn- och ungdomar är en prioriterad grupp<br />
• Stiftelsen bidrar till hållbar regional utveckling<br />
Utveckla det regionala kulturlivet<br />
• Utveckla samverkan och öka den sociala gemenskapen för främjande av kulturell<br />
mångfald, demokratiskt medborgarskap och geografisk spridning av kulturutbud<br />
• Stiftelsen bidrar genom sin verksamhet till att öka intresset för konst, foto och samtida<br />
uttryck<br />
Effektmål 2012<br />
Utifrån ovanstående övergripande mål har stiftelsen att verka för att nedanstående effektmål<br />
uppnås för 2012:<br />
• Antal besökare på Jamtli är minst 200 000<br />
• Antal skol- och förskolebesök är på lägst samma nivå som för 2011. (Särskilt avtal<br />
om bussning finns mellan JLL, Jamtli och Länstrafiken).<br />
• Jamtli initierar och genomför ett kulturarvspedagogiskt utvecklingsprojekt med nya<br />
brukargrupper.<br />
• Jamtli deltar i ett flertal nordiska eller europeiska samarbetsprojekt.<br />
§ 3 UTVECKLING AV KVALITET OCH STRATEGISKA UTVECKLINGSOM-<br />
RÅDEN<br />
Kommunen och landstinget arbetar kontinuerligt med utveckling av kvalitet inom sina verksamheter<br />
och stiftelsen ska arbeta med nedanstående kvalitetsdimensioner i syfte att höja och<br />
säkra kvaliteten på verksamheten. Stiftelsen ansvarar för löpande utvärderingar av verksamheten<br />
där besökare ges möjlighet att lämna synpunkter avseende kvalitetet. I samarbete med<br />
andra, ex vis Turist- och kongressbyrån, genomförs större utvärderingar typ marknadsanalyser.<br />
Huvudmännen ska årligen få en återkoppling av resultatet av kvalitetsarbetet via årsredovisningen.<br />
Stiftelsen ska redovisa vilka aktiviteter som genomförts och resultatet av utvärderingar.<br />
Kommunens kvalitetspolicy ska vara styrande i arbetet.<br />
Följande kvalitetsdimensioner ska redovisas:<br />
• Tillgång/tillgänglighet<br />
• Inflytande och deltagande<br />
• Bemötande<br />
• Kompetens<br />
Följande utvecklingsområden ska redovisas:<br />
• Integration och mångfald<br />
• Ekologisk hållbar <strong>kommun</strong><br />
• Folkhälsa och Barnkonventionen<br />
• Jämställdhet och Internationalisering
§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Årsavtal Ösd Jamtli 2012, 2011-11-18<br />
Dokumentnamn: Årsavtal 2012 avs Stiftelsen Jamtli Sida: 3 (5)<br />
Upprättad av: Ulla Nordin<br />
2011-11-18<br />
§ 4 NYCKELTAL<br />
Beslutad av: <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
2012-01<br />
Dnr:<br />
2011-2088<br />
För att bättre kunna följa upp verksamheten har ett antal nyckeltal utarbetats. Följande nyckeltal<br />
ska redovisas i årsredovisningen per den 31 december varje år.<br />
Nyckeltal/volymtal<br />
Öppethållande på Jamtli<br />
Öppettider<br />
Antal öppetdagar<br />
Antal dagar med kvällsöppet (efter kl.18.00)<br />
Besök (totalt)<br />
Antal besök<br />
Antal avgiftsfria besök<br />
Antal sålda årskort<br />
Antal deltagare i mångfaldsarbete på flykt, åk 9<br />
Antal besök barn/ungdom<br />
Antal besök skolor/förskolor<br />
Antal besök hemsida<br />
Publika aktiviteter<br />
Visningar totalt<br />
därav skolor/förskolor<br />
Stadsvandringar/exkursioner<br />
därav skolor/förskolor<br />
Kurser, studiecirklar ledda av museets personal<br />
därav skolor/förskolor<br />
Övrig programverksamhet på Jamtli<br />
därav skolor/förskolor<br />
Övrig programverksamhet utanför Jamtli<br />
därav skolor/förskolor<br />
Utställningar<br />
Antal tillfälliga utställningar<br />
Antal nyproducerade utställningar<br />
Antal vandringsutställningar<br />
därav nyproducerade<br />
Antal utställningsplatser<br />
Samverkansprojekt<br />
Omslutning regionala projekt (kr)<br />
Omslutning internationella projekt (kr)<br />
Informationsinsatser<br />
Antal utställningskataloger<br />
Antal studie-/undervisningsmaterial<br />
Antal andra publikationer/trycksaker<br />
Antal mässor där Jamtli deltagit<br />
Samlingar (den 31 dec)<br />
Antal föremål<br />
därav dokumenterade i digital form<br />
Antal fotografier<br />
därav dokumenterade i digital form<br />
Antal volymer till bibliotek<br />
därav dokumenterade i digital form<br />
Arkivalier hyllmeter<br />
därav dokumenterade i digital form<br />
Personal<br />
Antal årsverken med minst 3 års högskolestudier<br />
Antal lönebidragsanställda
§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Årsavtal Ösd Jamtli 2012, 2011-11-18<br />
Dokumentnamn: Årsavtal 2012 avs Stiftelsen Jamtli Sida: 4 (5)<br />
Upprättad av: Ulla Nordin<br />
2011-11-18<br />
Beslutad av: <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
2012-01<br />
Dnr:<br />
2011-2088<br />
Andel kvinnor/män<br />
Antal visstids- och timanställda<br />
Antal uppdrags- och intäktsfinansierade årsverken<br />
Antal årsverken i barn- och ungdomsverksamheten<br />
Ekonomi<br />
Omsättning totalt<br />
därav statligt stöd<br />
därav regionalt stöd (<strong>kommun</strong> och landsting)<br />
därav EU stöd<br />
därav inträdesavgi fter<br />
Andel egenfinansiering (%)<br />
§ 5 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING och INFORMATION<br />
Styrelsen skall ha utarbetat rutiner för intern kvalitetskontroll och utvärdering. Kontrollen<br />
skall omfatta såväl kvalitet ur ett besökarperspektiv som skötsel av fastigheter och anläggningar.<br />
Det angivna effektmålet och nyckeltalen följs upp årligen av Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
Redovisning av måluppfyllelse och uppföljning av nyckeltal lämnas av stiftelsen i årsredovisningen.<br />
Årsredovisningen ska skickas in till <strong>kommun</strong>en senast den 1 mars och redovisas<br />
i finansutskottet, <strong>kommun</strong>styrelsen och i <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
§ 6 MILJÖ<br />
Styrelsen har att följa <strong>kommun</strong>ens miljöpolicy i sitt miljöarbete för ekologisk hållbar utveckling<br />
i Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
§ 7 ERSÄTTNING FÖR UPPDRAGET<br />
Basuppdrag<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> lämnar en årlig ersättning för uppdraget och ersättningen kan variera<br />
under perioden. Östersunds <strong>kommun</strong> förutsätter att styrelsen aktivt arbetar för att höja graden<br />
av egenfinansiering av Jamtli. Jamtli som är ett kulturhistoriskt besöksmål ska, så långt det<br />
är möjligt, bära sina egna kostnader. Ersättning för uppdraget som regleras i detta avtal avser<br />
ersättning för del av uppdraget eftersom <strong>kommun</strong>en och landstinget gemensamt ansvarar för<br />
verksamheten (35/65).<br />
Ersättning för 2012 utgår med 7 969 000 kronor i 2012 års pris avseende basuppdraget, en<br />
uppräkning med 1,8 % från 2011 års nivå. Ersättningen avser alla driftkostnader år 2012<br />
inkl. kostnader för lönerörelsen 2012. Ersättningen avser såväl drift- och investeringskostnader.<br />
Ersättningen avseende basuppdraget har tidigare utbetalats av Östersunds <strong>kommun</strong> via Jämtlands<br />
läns landsting. Från och med 2012 kommer ersättningen att betalas ut direkt till stiftelsen<br />
Jamtli. Ersättning betalas ut i förskott den 20:e varje månad.<br />
Om förändringar behöver göras avseende ersättningsnivån eller väsentliga förändringar i<br />
verksamheten skall en dialog föras mellan huvudmännen och med stiftelsen.<br />
Övriga bidrag<br />
Utöver ersättning för basuppdraget erhåller stiftelsen nedanstående bidrag. Bidragen betalas<br />
ut efter särskild faktura från stiftelsen.
§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Årsavtal Ösd Jamtli 2012, 2011-11-18<br />
Dokumentnamn: Årsavtal 2012 avs Stiftelsen Jamtli Sida: 5 (5)<br />
Upprättad av: Ulla Nordin<br />
2011-11-18<br />
Beslutad av: <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
2012-01<br />
Dnr:<br />
2011-2088<br />
Stiftelsen erhåller fr.o.m. år 2007 ett årligt bidrag för investeringar på Jamtli. 2007-2009<br />
var bidraget 1 miljon kronor av vardera <strong>kommun</strong>en och landstinget. Men fr.o.m. 2010 har<br />
bidraget sänkts till 600 000 kronor. Landstinget har fattat ett motsvarande beslut om en reducering.<br />
För verksamhetsåret 2012 erhåller stiftelsen 600 000 kronor vardera från <strong>kommun</strong>en<br />
och landstinget.<br />
Stiftelsen erhåller dessutom ett ekonomiskt stöd med 100 000 kronor per år för åren 2010-<br />
2012 för verksamheten Nordiskt center för kulturarvspedagogik, NCK (beslut i KS 2009-<br />
08-27 § 212). Jamtli får också använda 100 000 kronor av ordinarie driftbidrag som motfinansiering<br />
för NCK-verksamheten. Jämtlands läns landsting beslutade den 28 augusti 2009<br />
om ett ekonomiskt stöd med 100 000 kronor per år till verksamheten under nämnda period.<br />
Kommunstyrelsen har beslutat (2009-02-24 § 69) att bevilja stiftelsen bidrag för fastighe tsunderhåll<br />
motsvarande 1 500 000 kronor under perioden 2009-2012. Bidraget fördelas med<br />
500 000 kronor 2009 och 2010 samt 250 000 kronor 2011 och 2012. Landstinget beslutade<br />
den 21 april 2009 att ge stiftelsen bidrag med 3 mnkr till fastighetsunderhåll under nämnda<br />
period.<br />
Stiftelsen erhåller fr.o.m. den 1 januari 2011 ett bidrag med 100 000 kronor per år till hyra<br />
av magasin i bergrum ”Bergrum Lockne-Östersund-Rossbol 6:39”. Bidraget ingår som en<br />
del i det årliga verksamhetsbidraget (beslut i utvecklingsutskottet den 23 september 2010 §<br />
61).<br />
§ 8 AVTALSTID<br />
Upprättat avtal gäller under perioden 1 januari 2012 – 31 december 2012.<br />
§ 9 OMFÖRHANDLING<br />
Båda parter äger rätt påkalla omförhandling om förutsättningarna för verksamheten väsentligt<br />
förändras under avtalsperioden.<br />
Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt.<br />
Östersund 2012- Östersund 2012 -<br />
För Ö stersunds <strong>kommun</strong><br />
För Stiftelsen Jamtli<br />
AnnSofie Andersson<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong><br />
ordförande<br />
Lena Bäckelin<br />
Ordförande<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Henrik Zip Sane<br />
Landsantikvarie
§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga Huvudmannadirektiv 2011-2014 avs. Stiftelsen Jam
§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga Huvudmannadirektiv 2011-2014 avs. Stiftelsen Jam
§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga Huvudmannadirektiv 2011-2014 avs. Stiftelsen Jam
§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga Huvudmannadirektiv 2011-2014 avs. Stiftelsen Jam
§ 14, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga Huvudmannadirektiv 2011-2014 avs. Stiftelsen Jam
§ 15, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1755/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Utvecklingsutskottet<br />
Ägardirektiv Mid Sweden Science Park<br />
2012-01-10 Dnr 1755-2011<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> är delägare och delfinansiär av Mid Sweden Science<br />
Park AB. Efter diskussion vid extra bolagsstämma i bolaget har <strong>kommun</strong>en<br />
tillfrågats om föreliggande förslag till ägardirektiv kan godkännas.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30<br />
Förslag till Ägardirektiv i Mid Sweden Science Park AB framlagt vid extra<br />
bolagsstämma 2011-12-05<br />
Utvecklingsutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> godkänner förslaget till ägardirektiv.<br />
_____<br />
Utdrag till Olle Martinelle, Peak Business & Sports AB,<br />
olle.martinelle@telia.com<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-12-30 Dnr 1755-2011<br />
Magnus Lindgren<br />
Kommunstyrelsen<br />
Ägardirektiv Mid Sweden Science Park<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> är delägare och delfinansiär av Mid Sweden Science<br />
Park AB. Efter diskussion vid extra bolagsstämma i bolaget har <strong>kommun</strong>en<br />
tillfrågats om föreliggande förslag till ägardirektiv kan godkännas.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-30<br />
Förslag till Ägardirektiv i Mid Sweden Science Park AB framlagt vid extra<br />
bolagsstämma 2011-12-05<br />
Förslag till beslut<br />
1. Östersunds <strong>kommun</strong> godkänner förslaget till ägardirektiv<br />
Bakgrund<br />
Kommunstyrelsen beslöt den 8 april 2008 att medverka till att bilda en science<br />
park (teknikpark) i Östersund. Den 30 oktober samma år beslöt <strong>kommun</strong>en<br />
att ingå som delägare i teknikparken. Ägarandelen uppgår idag till<br />
15 %. Vidare beslöt Kommunstyrelsen den 11 oktober 2011 att för åren<br />
2012 – 2014 årligen finansiera Mid Sweden Science Park AB (MSSP) med<br />
500.000 kr, vilket motsvarar 25 % av det grundkapital om 2.000.000 kr per<br />
år vilket bedömts behövas för att få igång driften i bolaget.<br />
Förslaget till ägardirektiv har under 2011 arbetats fram av en arbetsgrupp<br />
där Kommunledningsförvaltningen funnits representerad. Förslaget har<br />
även godkänts av den ägargrupp som förberedde frågan inför den extra bolagsstämman,<br />
men nu har <strong>kommun</strong>en alltså fått en ytterligare möjlighet att<br />
inkomma med synpunkter.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att ägardirektiven godkänns.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-12-30 Dnr 1755-2011<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Magnus Lindgren<br />
Näringslivschef<br />
Kopia av beslutet skickas till Olle Martinelle, Peak Business & Sports AB,<br />
olle.martinelle@telia.com<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-05 Ägardirektiv MSSP<br />
Förslag till Ägardirektiv i Mid Sweden Science Park AB<br />
framlagt vid extra bolagsstämma 2011-12-05<br />
Bolag: 556730-‐0727 Mid Sweden Science Park AB <br />
Syfte<br />
Mid Sweden Science Park AB, nedan kallat MSSP (alt. Bolaget), ägs av <br />
• Östersunds <strong>kommun</strong> (15 %) <br />
• Åre <strong>kommun</strong> (7,5 %) <br />
• Krokoms <strong>kommun</strong> (7,5 %) <br />
• Regionförbundet Jämtland (15 %) <br />
• Peak Business & Sports AB (36,2 %) <br />
• VTC Service AB (18,8 %) <br />
• Mittuniversitetet är ej ägare, men representeras med ägarliknande befogenheter i <br />
enlighet med gällande aktieägaravtal. <br />
Det breda ägandet av MSSP är en unik tillgång, både för bolaget i sig och för respektive ägare <br />
och regionen. Ägarna tydliggör i dessa ägardirektiv sina gemensamma intentioner avseende <br />
inriktningen av MSSP:s verksamhet utöver de förutsättningar som framgår av gällande <br />
bolagsordning. <br />
Uppgifter och verksamhetskrav<br />
MSSP ska utgöra regionen Jämtlands plattform där kunskapsintensiva företag, <br />
Mittuniversitetet (MiUN) och andra aktörer kan samarbeta i ett regionalt <br />
innovationssystem. Målsättningen är att etablera MSSP som en organisatör och <br />
sammanhållande kraft av regionens befintliga och planerade innovationssatsningar. <br />
Målgruppen är kunskapsintensiva och utvecklingsbenägna företag i regionen som vill <br />
utveckla sin verksamhet med nya idéer, produkter eller tjänster. MSSP driver idag det <br />
etablerade innovationssystemet Peak Innovation. <br />
MSSP:s syfte är att driva utvecklingen av regionens innovationssystem. Verksamheten skall <br />
tillsammans med universitet driva öppna innovationsprocesser och verka för att akademisk <br />
kompetens och resurser blir tillgängliga för näringslivet så att regionens attraktionskraft och <br />
universitetets konkurrenskraft förbättras. MSSP skall bidra till att systemet för <br />
innovatörsstöd utvecklas genom samarbete med andra regioner och forskningsmiljöer. <br />
MSSP är en del av infrastrukturen för att MiUN och regionen ska finna medel för forskning, <br />
innovation och affärsutveckling. Ett uppdrag är att samspela med myndigheter och <br />
departement i strategiska frågor som påverkar regionens forsknings-‐ och <br />
innovationsfinansiering.
§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-05 Ägardirektiv MSSP<br />
Ekonomiska mål och riktlinjer<br />
Bolagets intäkter ska huvudsakligen genereras från uppdrag, projekt och aktiviteter. <br />
Bolagets ekonomiska planering ska präglas av god ekonomisk hushållning, överskott ska <br />
återinvesteras i verksamheten. Vinst ska inte delas ut till aktieägare. <br />
Bolaget har rätt att generera intäkter genom att licensiera ut namnet Mid Sweden Science <br />
Park till fastighetsägare som önskar skapa fysiska miljöer för bolagets målgrupp. <br />
Bolaget får inte pantsätta aktier eller skuldebrev och inte lämna borgen utan samtliga ägares <br />
medgivande. <br />
Uppföljning och övriga verksamhetskrav<br />
MSSP ska i årliga verksamhetsplaner definiera och redovisa mål för verksamheten i linje med <br />
detta direktiv, hur dessa mål ska mätas och vilka insatser som planeras. I samband med att <br />
årsredovisningen avges ska Bolaget lämna en rapport till ägarna om genomförda aktiviteter <br />
och grad av måluppfyllelse. <br />
Bolaget ska årligen upprätta en strategisk plan för verksamheten på 3-‐5 års sikt. Av denna <br />
ska framgå en bedömning av målgruppernas framtida behov, långsiktiga mål och den <br />
strategi som väljs för att nå dessa mål, inklusive en bedömning av MSSP:s potential, <br />
kapacitet och funktion i innovationssystemet. <br />
Bolagets styrelse ska arbeta i enlighet med de riktlinjer som är tillämpliga enligt ”god sed för <br />
bolagsstyrning”. <br />
Styrelsen ska: <br />
• Årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast <br />
styrelseledamöterna skall närvara <br />
• Fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot ägarnas ändamål med <br />
verksamheten och de mål och riktlinjer som fastställts <br />
• Se till att erforderliga riktlinjer fastställts för bolagets uppträdande i etiskt hänseende <br />
gentemot anställda, kunder, leverantörer och det omgivande samhället i övrigt <br />
• Diskutera hur uttalanden till allmänhet och massmedia skall göras i bolagets namn <br />
• Årligen utvärdera sitt eget arbete, varvid utvärderingen skall minst omfatta om styr-‐ <br />
elsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess arbets-former<br />
fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell <br />
arbetsfördelning. Om styrelsen kommer fram till att det finns brister som behöver <br />
åtgärdas skall styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till bolagets aktieägare <br />
• Se till att ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning om bolaget, dess <br />
verksamhet, organisation, marknad m.m. <br />
• Styrelsens lagstadgade instruktioner i form av arbetsordning, instruktion för <br />
verkställande direktören samt rapporteringsinstruktion skall vara anpassade till <br />
bolagets förhållanden och vara så tydliga, utförliga och konkreta att de kan tjäna som <br />
styrdokument för styrelsens arbete. Styrelsen ansvarar för såväl årlig som löpande <br />
verksamhetsrapportering till bolagets aktieägare. <br />
• Tillsätta styrelseledamöter i dotterbolag och föreslå styrelsekandidater till <br />
intressebolag. <br />
• Skall fastställa riktlinjer för bolagets arbete med miljö, mångfald och<br />
jämställdhet.
§ 15, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-12-05 Ägardirektiv MSSP<br />
Detta ägardirektiv har upprättats i åtta originalexemplar, varav parterna tagit var sitt och ett <br />
överlämnats till Bolaget. <br />
Östersund den 2011 Östersund den 2011 <br />
_______________________ <br />
mr/ms x <br />
Regionförbundet Jämtland <br />
_________________________ <br />
mr/ms x <br />
Östersunds <strong>kommun</strong> <br />
Östersund den 2011 Östersund den 2011 <br />
_______________________ <br />
mr/ms x <br />
Peak Business & Sports AB <br />
_________________________ <br />
mr/ms x <br />
VTC Service AB <br />
Östersund den 2011 Östersund den 2011 <br />
_______________________ <br />
mr/ms x <br />
Krokoms <strong>kommun</strong> <br />
_________________________ <br />
mr/ms x <br />
Åre <strong>kommun</strong> <br />
Östersund den <br />
2011 <br />
_______________________ <br />
mr/ms x <br />
Mittuniversitetet
§ 16, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1853/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 1853-2011<br />
Klagomål - Trafikbuller från Frösövägen<br />
Katarina och Roger Lindahl, Frösövägen 26, 832 42 Frösön har i en skrivelse<br />
inkommen till <strong>kommun</strong>styrelsen den 10 oktober 2011 anfört klagomål<br />
mot buller härrörande från vägtrafik vid sin bostad. Ärendet handläggs enligt<br />
miljöbalkens regler, och tillsynsmyndighet är <strong>kommun</strong>styrelsen i<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
Trafikhuvudmannen, samhällsbyggnadsförvaltningen, har i yttrande den 17<br />
november 2011 meddelat att i ett förslag till ny hastighetsplan föreslås hastigheten<br />
längs Frösövägen sänkas från nuvarande 50 km/h till 40 km/h, vilket<br />
kan sänka bullernivån med några decibel. Klagomålen föranleder i övrigt<br />
ingen ytterligare åtgärd från väghållaren, då beräknade värden understiger<br />
de riktvärden som tillämpas i <strong>kommun</strong>en.<br />
Förslaget till beslut har <strong>kommun</strong>icerats med den klagande. Yttrande har inte<br />
kommit in.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens förslag 2011-12-20<br />
Samhällsbyggnads skrivelse 2011-11-17<br />
Protokoll från bullerberäkning 2011-10-25<br />
Klagoskrivelsen 2011-10-10<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Klagomålen föranleder ingen åtgärd.<br />
_____<br />
Pär Jönsson deltar inte i handläggning och beslut<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-12-20 Dnr 1853-2011<br />
Sven-Olof Gustafsson<br />
Tel 063-143206<br />
Kommunstyrelsen<br />
Klagomål - Trafikbuller från Frösövägen<br />
Katarina och Roger Lindahl, Frösövägen 26, 832 42 Frösön har i en skrivelse<br />
inkommen till <strong>kommun</strong>styrelsen den 10 oktober 2011 anfört klagomål<br />
mot buller härrörande från vägtrafik vid sin bostad. Ärendet handläggs enligt<br />
miljöbalkens regler, och tillsynsmyndighet är <strong>kommun</strong>styrelsen i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong>.<br />
Trafikhuvudmannen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, har i yttrande den 17<br />
november 2011 meddelat att i ett förslag till ny hastighetsplan föreslås hastigheten<br />
längs Frösövägen sänkas från nuvarande 50 km/h till 40 km/h, vilket<br />
kan sänka bullernivån med några decibel. Klagomålen föranleder i övrigt<br />
ingen ytterligare åtgärd från väghållaren, då beräknade värden understiger<br />
de riktvärden som tillämpas i <strong>kommun</strong>en.<br />
Förslaget till beslut har <strong>kommun</strong>icerats med den klagande. Yttrande har ej<br />
inkommit.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens förslag 2011-12-20<br />
Klagoskrivelsen 2011-10-10<br />
Protokoll från bullerberäkning 2011-10-25<br />
Samhällsbyggnads skrivelse 2011-11-17<br />
Förslag till beslut<br />
Klagomålen föranleder ingen åtgärd.<br />
Bakgrund<br />
Miljöbalken (1998:808) föreskriver bl a att balken skall tillämpas så att<br />
människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter. Enl balkens 1 kap 3<br />
§ skall alla som bedriver en verksamhet, i detta fall gata upplåten för trafik,<br />
utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått<br />
i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att<br />
verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa. Yrkesmässig<br />
verksamhet skall använda bästa möjliga teknik. Kraven i miljöbalken<br />
gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. I<br />
balkens 9 kap 12 § regleras att Regeringen får meddela de föreskrifter som<br />
behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Regeringen har i<br />
förordning (1998:899) föreskrivit att bostäder skall ge betryggande skydd<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-12-20 Dnr 1853-2011<br />
mot bl a buller i syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa.<br />
Bullret från trafiken härrörande från Frösövägen har beräknats i enlighet<br />
med Naturvårdsverkets beräkningsmodell, version 8.6 för buller från väg.<br />
Den s k ekvivalentnivån (vägt medelvärde över dygnet) har därvid beräknats<br />
till 59 dB(A) som frifältsvärde vid bostadens fasad (utomhusbuller),<br />
och till ca 30-35 dB(A) som inomhusnivå efter korrektion för fasadisolering.<br />
Inomhusbullret har ej uppmätts med bullermätare.<br />
Vid tillämpning av reglerna i miljöbalken har normalt buller från vägtrafik<br />
understigande 40 dB(A) inomhus i befintligt bostadsbestånd bedömts som<br />
acceptabelt för boende.<br />
Kommunledningsförvaltningen bedömer att bullret från vägtrafik i detta fall<br />
inte utgör en sådan olägenhet, att rimliga krav enligt miljöbalken kan ställas<br />
mot trafikhuvudmannen om begränsningar av bullernivån. Oavsett detta har<br />
väghållaren redovisat att de avser sänka tillåten hastighet längs Frösövägen<br />
i anslutning till de klagandes bostad, vilket kommer att sänka bullernivån<br />
något.<br />
Klagomålen bör därför ej föranleda någon åtgärd från tillsynsmyndigheten.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Sven-Olof Gustafsson<br />
Utdrag till klagande och Samhällsbyggnad<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet<br />
Besvärshänvisning bilägges beslutet<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-17 Yttrande
§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-25 Protokoll från bullerberäkning
§ 16, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-10 Förfrågan
§ 17, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1806/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 1806-2011<br />
Klagomål - trafikbuller från Bergsgatan, Frösön<br />
Helena Edwang, Bergsgatan 19 B, Frösön har i en skrivelse inkommen till<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen den 27 september 2011 anfört klagomål mot buller härrörande<br />
från vägtrafik i sin bostad. Ärendet handläggs enligt miljöbalkens<br />
regler, och tillsynsmyndighet är <strong>kommun</strong>styrelsen i Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
Trafikhuvudmannen, samhällsbyggnadsförvaltningen, har i yttrande den 25<br />
november 2011 meddelat att klagomålen inte föranleder någon åtgärd från<br />
deras sida, eftersom beräkningen av bullret understiger de värden som normalt<br />
anses som acceptabla från biltrafik. De meddelar dock att en sänkning<br />
av hastighetsgränsen längs Bergsgatan vid bostaden från nuvarande 50<br />
km/tim till 40 km/tim föreslås i en hastighetsplan, vilket kan sänka bullret<br />
från Bergsgatan med några dB(A).<br />
Fastighetsägaren, Brf Fyra Hörn, har getts tillfälle att yttra sig i ärendet. Det<br />
har begärts att Brf i yttrandet skall redovisa om de har för avsikt att vidta<br />
bullerdämpande åtgärder, ex vis byte av fönster. Något yttrande har dock ej<br />
inkommit.<br />
Förslaget till beslut har <strong>kommun</strong>icerats med den klagande. Eventuellt<br />
yttrande skall vara <strong>kommun</strong>styrelsen tillhanda senast den 5 januari 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens förslag 2011-12-20<br />
Samhällsbyggnads skrivelse 2011-11-25<br />
Protokoll från bullermätning 2011-11-03--04<br />
Den klagandes skrivelse 2011-09-27<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Klagomålen föranleder ingen åtgärd.<br />
_____<br />
Pär Jönsson deltar inte i handläggning och beslut<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-12-20 Dnr 1806-2011<br />
Sven-Olof Gustafsson<br />
Tel 063-143206<br />
Kommunstyrelsen<br />
Klagomål - trafikbuller från Bergsgatan, Frösön<br />
Helena Edwang, Bergsgatan 19 B, Frösön har i en skrivelse inkommen till<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen den 27 september 2011 anfört klagomål mot buller härrörande<br />
från vägtrafik i sin bostad. Ärendet handläggs enligt miljöbalkens<br />
regler, och tillsynsmyndighet är <strong>kommun</strong>styrelsen i Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
Trafikhuvudmannen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, har i yttrande den 25<br />
november 2011 meddelat att klagomålen inte föranleder någon åtgärd från<br />
deras sida, eftersom beräkningen av bullret understiger de värden som normalt<br />
anses som acceptabla från biltrafik. De meddelar dock att en sänkning<br />
av hastighetsgränsen längs Bergsgatan vid bostaden från nuvarande 50<br />
km/tim till 40 km/tim föreslås i en hastighetsplan, vilket kan sänka bullret<br />
från Bergsgatan med några dB(A).<br />
Fastighetsägaren, Brf Fyra Hörn, har getts tillfälle att yttra sig i ärendet. Det<br />
har begärts att brf i yttrandet skall redovisa om de har för avsikt att vidta<br />
bullerdämpande åtgärder, ex vis byte av fönster. Något yttrande har dock ej<br />
inkommit.<br />
Förslaget till beslut har <strong>kommun</strong>icerats med den klagande. Ev yttrande skall<br />
vara <strong>kommun</strong>styrelsen tillhanda senast 2012-01-05.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens förslag 2011-12-20<br />
Den klagandes skrivelse 2011-09-27<br />
Samhällsbyggnads skrivelse 2011-11-25<br />
Protokoll från bullermätning 3-4 november 2011<br />
Förslag till beslut<br />
Klagomålen föranleder ingen åtgärd.<br />
Bakgrund<br />
Miljöbalken (1998:808) föreskriver bl a att balken skall tillämpas så att<br />
människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter. Enl balkens 1 kap 3<br />
§ skall alla som bedriver en verksamhet, i detta fall vägtrafik eller upplåtelse<br />
för boende, utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta<br />
de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller mot-<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-12-20 Dnr 1806-2011<br />
verka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa.<br />
Yrkesmässig verksamhet skall använda bästa möjliga teknik. Kraven i miljöbalken<br />
gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla<br />
dem. I balkens 9 kap 12 § regleras att Regeringen får meddela de föreskrifter<br />
som behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Regeringen<br />
har i förordning (1998:899) föreskrivit att bostäder särskilt skall ge betryggande<br />
skydd mor bl a buller i syfte att hindra uppkomst av olägenhet för<br />
människors hälsa.<br />
Bullret från vägtrafiken längs Bergsgatan har beräknats i enlighet med Naturvårdsverkets<br />
beräkningsmodell, version 8.6 för buller från väg. Den s k<br />
ekvivalentnivån (vägt medelvärde över dygnet) har därvid beräknats till 61<br />
dB(A) som frifältsvärde vid bostadens fasad (utomhusbuller), och till ca 35-<br />
36 dB(A) som inomhusvärde efter korrektion för fasadisolering. Beräkningen<br />
har gjorts utifrån att gatan trafikeras med ca 2.500 fordon per dygn, och<br />
att höjden från gatan till lägenheten är ca 4 meter. Inomhusbullret har dessutom<br />
mätts under ett dygn (3-4 november 2011) i vardagsrum, och under<br />
denna mättid uppgått till 35 dB(A) ekvivalentnivå.<br />
Vid tillämpning av reglerna i miljöbalken har normalt buller från vägtrafik<br />
understigande 40 dB(A) inomhus i befintligt bostadsbestånd bedömts som<br />
acceptabelt för boende.<br />
Kommunledningsförvaltningen bedömer att bullret från vägtrafiken i detta<br />
fall inte utgör en sådan olägenhet, att rimliga krav enligt miljöbalken kan<br />
ställas mot trafikhuvudmannen om begränsningar av bullernivån. Förvaltningen<br />
konstaterar dock att en nedsatt hastighetsgräns enligt förslag längs<br />
Bergsgatan kommer att kunna minska den upplevda olägenheten av buller.<br />
Kommunledningsförvaltningen finner ej heller anledning att krav skall ställas<br />
mot fastighetsägaren om bättre isolering e dyl av husfasaden för att begränsa<br />
bullret utifrån, även om möjligheter torde finnas att genom byte till<br />
fönster med bättre isolering minska den upplevda störningen.<br />
Klagomålen bör därför ej föranleda någon åtgärd från tillsynsmyndigheten.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Sven-Olof Gustafsson<br />
Tjänstemannaförslag biläggs beslutet.<br />
Utdrag till klagande, trafikhuvudmannen samt brf Fyra Hörn<br />
Besvärshänvisning bilägges beslutet<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-25 Yttrande
§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-25 Protokoll från bullermätning
§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-25 Protokoll från bullermätning
§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-25 Protokoll från bullermätning
§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-25 Protokoll från bullermätning
§ 17, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-09-27 Inkommet brev
§ 18, KS 2012-01-24 08:30<br />
ON: 1534/2010<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 1534-2010<br />
Gemensam vision och kostpolicy för Östersunds <strong>kommun</strong><br />
Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en<br />
gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett <strong>kommun</strong>övergripande<br />
arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Samtliga nämnder<br />
har varit representerade i arbetet och det har varit en del i hushållningssällskapets<br />
projekt ”Fokus Matglädje” med syfte att lyfta fram den offentliga<br />
maten. Syftet är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag<br />
2012-01-04<br />
Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds <strong>kommun</strong>, 2011-11-07<br />
Finansutskottets beslut<br />
Ärendet tas upp direkt i <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
Sammanfattande<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-04 Dnr 1534-2010<br />
Ulla Nordin<br />
Kommunstyrelsen<br />
Gemensam vision och kostpolicy för Östersunds <strong>kommun</strong><br />
Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en<br />
gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett <strong>kommun</strong>övergripande<br />
arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Samtliga nämnder<br />
har varit representerade i arbetet och det har varit en del i hushållningssällskapets<br />
projekt ”Fokus Matglädje” med syfte att lyfta fram den offentliga<br />
maten. Syftet är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag<br />
2012-01-04<br />
Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds <strong>kommun</strong>, 2011-11-07<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds <strong>kommun</strong>, 2011-11-<br />
07, fastställs.<br />
2. Tidigare fullmäktigebeslut, 2008-09-11, §§ 149 och 150, att inte köpa<br />
torsk, förändras till att <strong>kommun</strong>en framgent ska köpa fisk från hållbara<br />
bestånd och kontrollerat fiske.<br />
Bakgrund<br />
Arbetet med att förtydliga kostpolicyn har resulterat i ett förslag, 2011-11-<br />
07, som behandlats i utförarstyrelsen den 6 december 2011 § 77, i vård- och<br />
omsorgsnämnden den 13 december 2011, § 129 och i barn- och utbildningsnämnden<br />
den 14 december 2011, § 110. När policyn är fastställd i<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige ska varje nämnd att utarbeta och besluta om egna<br />
handlingsplaner med ut gångspunkt från kostpolicyn.<br />
Utförarstyrelsens beslut<br />
1. Kostpolicyn godkänns.<br />
2. Utförarstyrelsen föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att upphäva de tidigare besluten<br />
från 2008 § 149 och § 150, avseende att inte köpa torsk, till att omfatta<br />
fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
Sammanfattande<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-04 Dnr 1534-2010<br />
Vård- och omsorgsnämndens beslut<br />
1. Den förtydligade kostpolicyn godkänns.<br />
2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att upphäva de<br />
tidigare beslut från 2008 § 149, § 150 som innebär stopp att köpa och servera<br />
torsk, till att nu bara köpa och servera fisk från hållbara bestånd och<br />
kontrollerat fiske.<br />
3. Vård- och omsorgsnämnden utser Hans Lingblom, S, Annika Olofsson,<br />
S, Carina Zetterström, C och Anna Larsson, FP till styrgrupp för arbetet<br />
med att utforma en handlingsplan utifrån kostpolicyn.<br />
4. Vård- och omsorgsförvaltningen får uppdrag att bilda en arbetsgrupp för<br />
att ta fram förslag på en handlingsplan utifrån kostpolicyn.<br />
Yrkanden<br />
Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 1 (tillägg i skrivningen på sidan 1):<br />
Alla mat gäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas<br />
god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och miljö som<br />
anpassas utifrån matgästens behov.<br />
Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 2 (tillägg till punktlistan på sidan 2):<br />
7. Maten till äldre och skolelever skall så långt som möjligt lagas från grunden<br />
samt lagas nära det bord den ska serveras på.<br />
Linn Berglin, S: avslag på ändringsyrkandena.<br />
Reservation<br />
Carina Zetterström, C, Lise Hjemgaard Svensson, M, Lars Eliasson, M, Irene<br />
Göransson, C, samt Anna Larsson, FP reserveras sig mot beslutet till<br />
förmån för Carina Zetterströms yrkanden.<br />
Synpunkter - vård- och omsorgsförvaltningens konsekvensbedömning<br />
Tillgång/tillgänglighet (för brukare): ingen kommentar<br />
Bemötande/inflytande (för brukare): ingen kommentar<br />
Personalpolitiska mål: ingen kommentar<br />
Folkhälsomål, effekter för tillgänglighet samt miljömål: en tydligare kostpolicy<br />
bidrar till att målen avseende miljö och folkhälsa kan uppnås<br />
Budgetmål: i kostpolicyn finns markeringar om vilka förtydliganden som<br />
kan vara kostnadsdrivande.<br />
Övriga konsekvenser: ingen kommentar<br />
Barn- och utbildningsnämndens beslut<br />
1. Förtydligande av kostpolicyn godkänns.<br />
2. Barn- och utbildningsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att upphäva<br />
det tidigare beslutet från 2008 §§ 149 och 150 avseende att inte köpa torsk.<br />
3. Barn- och utbildningsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att besluta<br />
att fisk som köps in skall komma från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.<br />
4. Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan<br />
med den förtydligade kostpolicyn som grund.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
Sammanfattande<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-04 Dnr 1534-2010<br />
5. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utse en styrgrupp för arbetet<br />
med handlingsplanen utifrån den förtydligade kostpolicyn.<br />
Protokollsanteckning<br />
Hans Ten Berg (mp ) yrkar: ”att kostpolicyn under avsnitt ”Mer hänsyn till<br />
miljön och rörande inköp av fisk (punkt 3) , lägger till att krokfångad fisk<br />
ska upphandlas framför fisk fångad med trål i de fall där det är möjligt.”<br />
Vill du ta del av facknämndernas tjänstemannaförslag och protokoll finns<br />
de på <strong>kommun</strong>ens hemsida under Vem är du – förtroendevald.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till alla nämnder<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut<br />
2011-11-07<br />
Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds Kommun<br />
Vision:<br />
Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar<br />
på sikt för både hälsa och miljö.<br />
Kostpolicy<br />
I ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att:<br />
• Måltiden är en positiv helhetsupplevelse som ger näring, stimulans, tid för<br />
avkoppling och trevlig samvaro.<br />
Detta innebär att:<br />
1. Planering och sammansättning av matsedlar och måltider ska utgå från Livsmedelsverkets<br />
råd för ”Bra mat i skola, förskola och äldreomsorg” eller motsvarande dokument. Måltider ska<br />
följa SNR (svenska näringsrekommendationer) för respektive målgrupp.*<br />
2. Matgästerna ska stimuleras till bra matvanor.<br />
3. Sensoriska värden, så som doft, smak, utseende och konsistens ska tas till vara och<br />
förmedlas till matgästen.<br />
4. Det positiva med olika mattraditioner ska tas till vara vid utformning av matsedlar.<br />
5. Personal ska ha en god servicekänsla och känna till grunderna för bra mat och bidra till<br />
trivsamma måltider.<br />
6. Måltiderna ska serveras på rekommenderade tider och matgästen ska ha tillräckligt mycket tid<br />
på sig att äta sin mat.*<br />
7. Måltidsmiljön ska vara trivsam, utan buller och störningar för att främja socialgemenskap och<br />
samtal.*<br />
* Aktiviteter som genomförs för att uppnå dessa punkter kan vara kostnadsdrivande.<br />
Se exemplen på Handlingsplan för respektive förvaltning.<br />
1
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut<br />
2011-11-07<br />
• Maten som serveras tillagas av säkra råvaror med hög livsmedelshygienisk<br />
kvalitet, den är väl sammansatt och tillgodoser olika behov.<br />
Detta innebär att:<br />
1. Livsmedel köps in från registrerade eller godkända livsmedelsanläggningar och med de<br />
undantag som finns i livsmedelslagstiftningen.*<br />
2. Kök och serveringslokaler är säkra och anpassade efter verksamhetens omfattning.**<br />
3. Maten ska tillredas så nära serveringen, i tid och rum, som möjligt. Varmhållningstider ska<br />
hållas korta.***<br />
4. Måltider anpassade efter individuella behov utifrån medicinska och i möjligaste mån etiska,<br />
religiösa och kulturella skäl ska erbjudas.<br />
5. Livsmedelspersonal har kunskaper i livsmedelshygien och näringslära. De känner till vilka<br />
behov som finns och tillgodoser behoven i möjligaste mån.<br />
6. Maten ska tillagas utifrån följande nyckelbegrepp; från grunden, efter säsong, med ekonomisk<br />
hushållning, undvik hel- och halvfabrikat.****<br />
* Med undantagen avses de möjligheter som finns att köpa in tex svamp, bär, fisk och vilt direkt från ”samlare”,<br />
fiskare och jägare.<br />
**Anpassning av kök och serveringslokaler kan vara kostnadsdrivande i det fall renovering och ombyggnation<br />
krävs för att verksamhetens omfattning (tillagning, mottagning eller servering) ska fortgå. I annat fall krävs<br />
anpassning av kökets verksamhet utifrån lokalernas förutsättningar, tex att ett mottagningskök görs om till<br />
serveringskök.<br />
*** Skrivningen tillåter att kök med anpassad utrustning kan ta till vara mat från dagens servering, kyla ner och<br />
servera som extrarätt vid ett senare tillfälle. Att hålla varmhållningstider korta kan vara kostnadsdrivande, då det<br />
påverkar beslut om ökat antal transporter kontra att göra om befintliga mottagningskök till tillagningskök.<br />
**** Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.<br />
Därför är det viktigt att vi, Östersunds <strong>kommun</strong>, definierar vad vi menar med begreppet, ”laga mat från<br />
grunden”. Beroende på hur begreppet definieras, kan punkten vara mer eller mindre kostnadsdrivande.<br />
T ex om vi definierar ”att laga från grunden” som att alla maträtter och tillbehör/komponenter som serveras ska<br />
beredas/tillagas i köken blir detta mycket kostnadsdrivande. Maträtter som tex kåldolmar, kalvsylta,<br />
blodpudding, isterband, falukorv, pannkaka, köttbullar etc, och tillbehör som tex sylt, mjukt bröd, paltbröd,<br />
kryddblandningar, ketchup, pasta etc är inte möjliga att producera säkert i stora mängder med den utrustning<br />
och personaltäthet som finns i köken idag. Alternativet blir att dessa maträtter och tillbehör/komponenter inte<br />
kan serveras vilket påverkar matsedelns variation och näringsriktighet negativt. Det innebär också att<br />
differentierade matsedlar för tex förskola och skola blir aktuellt då verksamhetens och kökslokalers olika<br />
förutsättningar påverkar valet av möjliga maträtter.<br />
Att tillaga mat efter säsong och med ekonomisk hushållning innebär bl a att välja råvaror utifrån när deras<br />
kvalité är som bäst och priset som lägst och servera maträtter som speglar årstidernas växlingar och tradition.<br />
Med ekonomisk hushållning menas också möjligheten att ta till vara råvaror och tillagad mat på bästa möjliga<br />
sätt utifrån, gästernas förväntningar och önskemål, personalens kunnande, kökens förutsättningar och interna<br />
transporter mellan olika enheter.<br />
2
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut<br />
KF-beslut med koppling till ovanstående är:<br />
2011-11-07<br />
2008 § 202. Östersunds <strong>kommun</strong> fri från genetiskt modifierade grödor (GMO)<br />
Centerkvinnorna i Jämtlands län, genom Bogna Wojtkiewicz Adolfsson, föreslår att länets samtliga <strong>kommun</strong>er<br />
ska utropa sig som GMO fria zoner. Målsättningen är att inga genetiskt modifierade grödor odlas i Jämtland,<br />
ingen mat ska produceras med hjälp av genetiskt modifierade grödor och ingen genmodifierad mat ska återfinnas<br />
i butikerna. Vidare ska <strong>kommun</strong>en besluta om att kräva GMO fritt i sina upphandlingsregler samt skriva in<br />
en målsättning att inom <strong>kommun</strong>ens gränser ska inga kommersiella odlingar eller fältförsök förekomma. Berörda<br />
nämnder har lämnat yttrande i ärendet.<br />
Komm unfullm äktiges beslut<br />
2. Motionen bifalls också i den del som avser <strong>kommun</strong>ens upphandlingspolicy vid upphandling av livsmedel<br />
och i fortsättningen ska <strong>kommun</strong>en ställa kvalitetskrav att upphandling av livsmedel, avseende märkningspliktiga<br />
mängder, som är baserade på genetiskt modifierade grödor inte ska köpas in till <strong>kommun</strong>al verksamhet.<br />
3
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut<br />
2011-11-07<br />
• Det finns tillfälle till dialog och inflytande samt möjlighet att påverka måltiden<br />
och dess miljö<br />
Detta innebär att:<br />
1. I verksamheten ska finnas möjlighet till daglig dialog och en återkoppling av synpunkter<br />
2. Verksamheterna ska erbjuda olika former av råd.<br />
3. Råden ska erbjuda dialog med möjlighet till påverkan, information samt lärande om mat,<br />
måltider och måltidsmiljö.<br />
4
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut<br />
2011-11-07<br />
• Kommunen ska i sin måltidsverksamhet ta ansvar och hänsyn till miljön<br />
Detta innebär att:<br />
1. Östersunds <strong>kommun</strong> ska göra sina inköp medvetet med hänsyn till miljön, klimatet,<br />
arbetsmiljön och hälsan.<br />
2. Ät-SMART modellen ska genomsyra all måltidsverksamhet, för att kombinera svenska<br />
näringsrekommendationer med svenska miljömål*.<br />
3. Fisk som köps in ska komma från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.**<br />
4. All måltidsverksamhet ska arbeta efter <strong>kommun</strong>ens prioriterade miljöaspekter och<br />
inriktningsmål.(se resp förvaltnings inriktningsmål 2011)<br />
*Ät-SMART-modellen är ett väl etablerat och känt begrepp inom offentlig mat. Modellen är framtagen av<br />
Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholms läns landsting med stöd från Konsumentverket och<br />
Livsmedelverket. Modellen presenterar en rad förslag inom 5 olika områden på hur man kan äta hälsosamt och<br />
miljövänligt.<br />
Modellens 5 områden är:<br />
S. större andel vegetabilier<br />
M. mindre tomma kalorier<br />
A. andel ekologiskt ökas<br />
R. rätt kött, rätt grönsaker<br />
T. transportsnålt<br />
Att Ät-SMART modellen genomsyrar all måltidsverksamhet ger en tydlig inriktning på hur en <strong>kommun</strong> vill arbeta<br />
med sambandet mellan mat och miljö. I handlingsplaner för resp förvaltning definieras sedan olika aktiviteter<br />
som ligger i linje med ÄT-SMART. Tex läggs beslutet om En vegetarisk dag i veckan från 2010 in i<br />
Handlingsplanen för BUF samt beslutet om ekologiska inköp från 2007, eftersom det endast berör BUF.<br />
**I förtydligan har vi valt att omformulera beslutet om torskstopp från 2008. Eftersom en utveckling inom fiske<br />
och fiskbestånd har skett och förutsättningarna idag är andra än då beslutet togs 2008, så uppfyller inte beslutet<br />
sitt syfte. Omformuleringen syftar istället till att fisk från hållbara bestånd ska köpas in, oavsett hur utvecklingen<br />
av olika fiskbestånd ser ut i framtiden. Att dessutom köpa fisk från kontrollerat fiske innebär att alltid köpa<br />
MSC-märkt och Kravmärkt fisk vilket bidrar till ett uthålligt fiske. Därmed blir punkten kostnadsdrivande då<br />
MSC-märkt och Kravmärkt fisk är dyrare än omärkt fisk. Samtidigt kan totala kostnaden för fiskinköp bli<br />
detsamma eller t o m lägre då viss torsk kan köpas istället för sej/hoki.<br />
KF-beslut med koppling till ovanstående är:<br />
2010 § 13. En vegetarisk dag i <strong>kommun</strong>en<br />
Hannah Dolata har i medborgarförslag, 16 februari 2009, föreslagit <strong>kommun</strong>fullmäktige att <strong>kommun</strong>en serverar<br />
enbart vegetarisk mat en dag i veckan i alla <strong>kommun</strong>ala verksamheter. Utförarstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden<br />
och vård- och omsorgsnämnden har, till <strong>kommun</strong>styrelsens sammanträde den 27 augusti 2009,<br />
lämnat yttrande i ärendet och <strong>kommun</strong>styrelsen återremitterade ärendet för att få ett bättre beslutsunderlag om<br />
vilka grupper som skulle kunna få vegetarisk mat en gång i veckan samt vilka ekonomiska konsekvenser detta<br />
skulle få.<br />
Komm unfullm äktiges beslut<br />
Medborgarförslaget bifalls på så sätt att Östersunds <strong>kommun</strong> serverar enbart vegetarisk mat en dag i veckan<br />
inom förskola, grundskola och gymnasium. Utvärdering görs efter ett år.<br />
2011 - § 51. Utvärdering av en vegetarisk dag i <strong>kommun</strong>en<br />
Kommunfullmäktige beslutade efter yrkande ifrån Angelika Lindahl, mp, med bifall av Mona Modin Tjulin, s, och<br />
Elin Andersson, c, den 18 mars 2010 att<br />
5
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut<br />
2011-11-07<br />
Östersunds <strong>kommun</strong> serverar enbart vegetarisk mat en dag i veckan inom förskola, grundskola och<br />
gymnasium. Vidare beslutades att utvärdering görs efter ett år. Något syfte att utvärdera effekten av beslutet<br />
mot angavs inte. Beslut om utvärdering samt vad resultatet av beslutet ska värderas mot fordras.<br />
Komm unfullm äktiges beslut<br />
Som ett led i ett utvecklings- och förändringsarbete för ett måltidslyft, deltar måltidsservice i projektet Matglädje.<br />
Målet med projektet är att ta ställning för matglädje och hållbar måltidsutveckling. I projektet ingår också<br />
utbildning för måltidspersonal där målet är att matgästen ska få ännu godare och varierad mat. I ett<br />
förändringsarbete ingår det också att utvärdera ekonomiska utfall och inhämta barn och ungdomars synpunkter<br />
på maten.<br />
Återrapportering ska ske till <strong>kommun</strong>styrelsen och <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
2006 - § 195. Budget 2007 – ekologiska matinköp<br />
Minst 20 % av matinköpen till <strong>kommun</strong>ens skolrestauranger ska vara ekologiska.<br />
2008 § 149. Köp ej torsk – välj miljövänliga alternativ<br />
Centerns ungdomsförbund föreslår i medborgarförslag, 2008-02-13, att Östersunds <strong>kommun</strong> inför köpstopp på<br />
den utrotningshotade torsken och i stället satsar på de miljövänliga ”gröna” alternativen. Yttrande har lämnats<br />
från vård- och omsorgs- och barn- och utbildningsnämnden samt utförarstyrelsen.<br />
Komm unfullm äktiges beslut<br />
Medborgarförslaget bifalls i sin helhet.<br />
2008 § 150. Inför torskstopp i Östersunds <strong>kommun</strong><br />
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion, 2008-02-21, att Östersunds <strong>kommun</strong> inför köpstopp på torsk och slutar<br />
att servera torsk i skolor, förskolor och äldreboenden. Yttrande har lämnats från vård- och omsorgs- och barnoch<br />
utbildningsnämnden samt utförarstyrelsen.<br />
Komm unfullm äktiges beslut<br />
Motionen bifalls i sin helhet.<br />
6
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 111107 Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut<br />
2011-11-07<br />
KF-beslut som rör all <strong>kommun</strong>al verksamhet<br />
2010 § 12. Förbud mot inköp av flaskvatten<br />
Jon Mattsson har, i medborgarförslag, föreslagit <strong>kommun</strong>fullmäktige att förbjuda inköp av vatten på flaska inom<br />
samtliga verksamhetsområden ur miljö- och ekonomiskt perspektiv.<br />
Komm unfullm äktiges beslut<br />
Medborgarförslaget bifalls med undantag för inköp av mineralvatten till äldre.<br />
2006 - § 26. Krav på sociala och etiska hänsynstaganden vid inköp av varor och tjänster<br />
Stig Söderin (v) och Angelika Lindahl (mp) har den 7 september 2005 lämnat in en motion om att <strong>kommun</strong>en, i<br />
sina verksamheter ställer krav på sociala och etiska hänsynstaganden vid inköp av varor och tjänster. Motionärerna<br />
föreslår också att <strong>kommun</strong>en, om möjligt, rekommenderar sina verksamheter att köpa in varor med<br />
beteckningen Fairtrade/rättvisemärkt i så stor utsträckning som möjligt.<br />
Komm unfullm äktiges beslut<br />
1. Motionen bifalls genom att <strong>kommun</strong>en ställer krav på sociala och etiska hänsynstaganden vid inköp av<br />
kaffe och te. Detta ska ske genom att kvalitetskrav motsvarande Rättvisemärkt anges som ett väsentligt<br />
kvalitetskrav vid kommande upphandlingar.<br />
2011 § 78. Gör Östersund till en Fairtrade City<br />
Linda Svedberg, Anna Kjellström och Ester Hedin har i medborgarförslag 2010-01-19, föreslagit <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
att vidta ett antal åtgärder som på sikt gör Östersund till en Fairtrade City – en <strong>kommun</strong> som engagerar<br />
sig för etisk konsumtion.<br />
Komm unfullm äktiges beslut<br />
3. Beslut om i vilken takt <strong>kommun</strong>en kan ta ytterligare steg för att agera som en etisk konsument i <strong>kommun</strong>ens<br />
alla inköp, prövas i samband med respektive års budgetarbete.<br />
KF-beslut som avslagits<br />
2009 § 87<br />
Medborgarförslag - näringsdeklaration till skolmaten<br />
Matilda Amundsen Bergström hemställer i medborgarförslag att <strong>kommun</strong>en erbjuder en lättillgänglig<br />
näringsdeklaration till varje måltid som serveras vid <strong>kommun</strong>ens skolor. Vidare föreslås att näringsdeklarationen<br />
ska innehålla information om rekommenderat dagligt intag av de olika näringsämnena samt information om<br />
förekomsten av transfetter, olika sockerarter och de olika tillsatser som maten innehåller.<br />
Komm unfullm äktiges beslut<br />
Medborgarförslaget avslås. Elever och föräldrar ska känna sig trygga i att den mat som serveras i <strong>kommun</strong>ens<br />
skolor och förskolor är näringsrik och väl sammansatt utan onödiga tillsatser. Informationen om vad som<br />
serveras, ursprung och varumärke ska i möjligaste mån alltid finnas.<br />
7
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 129, ON 2011-12-13 08.30<br />
PROTOKOLL 1<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
2011-12-13 Dnr 1534-2010<br />
Gemensam vision och kostpolicy för vård- och omsorgsnämnden och<br />
barn- och utbildningsnämnden<br />
Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en<br />
gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett gemensamt arbete<br />
med att förtydliga kostpolicyn genomförts, samtliga nämnder varit representerade.<br />
Arbetet har varit en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet<br />
är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela <strong>kommun</strong>en. Efter<br />
beslut i <strong>kommun</strong>fullmäktige arbetar respektive nämnd med att utforma<br />
handlingsplaner inom varje verksamhetsområde.<br />
Underlag för beslut<br />
Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21<br />
Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds <strong>kommun</strong> 2011-11-07<br />
Yrkanden<br />
Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 1 (tillägg i skrivningen på sidan 1):<br />
Alla mat gäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas<br />
god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och miljö som<br />
anpassas utifrån matgästens behov.<br />
Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 2 (tillägg till punktlistan på sidan 2):<br />
7. Maten till äldre och skolelever skall så långt som möjligt lagas från grunden<br />
samt lagas nära det bord den ska serveras på.<br />
Linn Berglin, S: avslag på ändringsyrkandena.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på första tilläggsyrkandet och finner att<br />
nämnden avslår det.<br />
Omröstning<br />
Omröstning begärs.<br />
Propositionsordning<br />
Följande propositionsordning godkänns:<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 129, ON 2011-12-13 08.30<br />
PROTOKOLL 2<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
2011-12-13 Dnr 1534-2010<br />
Ja-röst för bifall för Linn Berglins yrkande<br />
Nej-röst för bifall för Carina Zetterströms yrkande.<br />
Omröstningsresultat<br />
Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden<br />
att avslå Carina Zetterströms första ändringsyrkande.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på andra tilläggsyrkandet och finner att<br />
nämnden avslår det.<br />
Omröstning<br />
Omröstning begärs.<br />
Propositionsordning<br />
Följande propositionsordning godkänns:<br />
Ja-röst för bifall för Linn Berglins yrkande.<br />
Nej-röst för bifall för Carina Zetterströms yrkande.<br />
Omröstningsresultat<br />
Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden<br />
att avslå Carina Zetterströms andra ändringsyrkande.<br />
Vård- och omsorgsnämndens beslut<br />
1. Den förtydligade kostpolicyn godkänns.<br />
2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att upphäva de<br />
tidigare beslut från 2008 § 149, § 150 som innebär stopp att köpa och servera<br />
torsk, till att nu bara köpa och servera fisk från hållbara bestånd och<br />
kontrollerat fiske.<br />
3. Vård- och omsorgsnämnden utser Hans Lingblom, S, Annika Olofsson,<br />
S, Carina Zetterström, C och Anna Larsson, FP till styrgrupp för arbetet<br />
med att utforma en handlingsplan utifrån kostpolicyn.<br />
4. Vård- och omsorgsförvaltningen får uppdrag att bilda en arbetsgrupp för<br />
att ta fram förslag på en handlingsplan utifrån kostpolicyn.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 129, ON 2011-12-13 08.30<br />
PROTOKOLL 3<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
2011-12-13 Dnr 1534-2010<br />
Reservation<br />
Carina Zetterström, C, Lise Hjemgaard Svensson, M, Lars Eliasson, M, Irene<br />
Göransson, C, samt Anna Larsson, FP reserveras sig mot beslutet till<br />
förmån för Carina Zetterströms yrkanden.<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
Tjänstemannaförslaget och förslag till förtydligad kostpolicy ska skickas<br />
med beslutet.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-11-21 Dnr 1534-2010<br />
Christina Taraldsson<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
Gemensam vision och kostpolicy för vård- och omsorgsnämnden och<br />
barn- och utbildningsnämnden<br />
Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en<br />
gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett gemensamt arbete<br />
med att förtydliga kostpolicyn genomförts, samtliga nämnder varit representerade.<br />
Arbetet har varit en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet<br />
är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela <strong>kommun</strong>en. Efter<br />
beslut i <strong>kommun</strong>fullmäktige arbetar respektive nämnd med att utforma<br />
handlingsplaner inom varje verksamhetsområde.<br />
Underlag för beslut<br />
Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21<br />
Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds <strong>kommun</strong> 2011-11-07<br />
Förslag till beslut<br />
1. Kostpolicyn godkänns.<br />
2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att upphäva de<br />
tidigare beslut från 2008 § 149, § 150 som innebär stopp att köpa och servera<br />
torsk, till att nu bara köpa och servera fisk från hållbara bestånd och<br />
kontrollerat fiske.<br />
3. Vård- och omsorgsnämnden utser en styrgrupp bestående av fyra personer<br />
för arbetet med att utforma en handlingsplan utifrån kostpolicyn.<br />
4. Vård- och omsorgsförvaltningen får uppdrag att bilda en arbetsgrupp för<br />
att ta fram förslag på en handlingsplan utifrån kostpolicyn.<br />
Bakgrund<br />
I december 2010 beslutade vård- och omsorgsnämnden om den gemensamma<br />
vision och kostpolicy som utarbetats tillsammans med barn- och utbildningsnämnden.<br />
Under sommaren och hösten 2011 har ett gemensamt<br />
arbete utförts för att förtydliga kostpolicyn. Den ska vara gemensam för<br />
hela <strong>kommun</strong>en. Samtliga nämnder varit representerade i arbetet och det<br />
har varit en del i hushållningssällskapets projekt ”Fokus Matglädje” med<br />
syfte att lyfta fram den offentliga maten.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-11-21 Dnr 1534-2010<br />
I nästa steg när policyn är beslutad, ska varje nämnd utarbeta och besluta<br />
om egna handlingsplaner med ut gångspunkt från kostpolicyn.<br />
Vård- och omsorgsförvaltningens konsekvensbedömning<br />
Tillgång/tillgänglighet (för brukare)<br />
Ingen kommentar<br />
Bemötande/inflytande (för brukare)<br />
Ingen kommentar<br />
Personalpolitiska mål<br />
Ingen kommentar<br />
Folkhälsomål, effekter för tillgänglighet samt miljömål<br />
En tydligare kostpolicy bidrar till att målen avseende miljö och folkhälsa<br />
kan uppnås<br />
Budgetmål<br />
I kostpolicyn finns markeringar om vilka förtydliganden som kan vara<br />
kostnadsdrivande.<br />
Övriga konsekvenser<br />
Ingen kommentar<br />
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN<br />
Marie Sundvisson,<br />
förvaltningschef<br />
Christina Taraldsson,<br />
handläggare<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beslut BounKostpolicy2011-12-14<br />
PROTOKOLLS UTDRAG<br />
Barn- och utbildningsnämnden<br />
2011-12-14 Dnr 1610-2010<br />
§ 110 Gemensam vision och kostpolicy för barn- och utbildningsnämnden<br />
och vård- och omsorgsnämnden<br />
Barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden har en<br />
gemensam vision och kostpolicy. En arbetsgrupp med representanter från<br />
serviceförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen,<br />
vård- och omsorgsförvaltningen samt <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
har haft ett uppdrag att förtydliga kostpolicyn. I förslaget till<br />
förtydligande finns markerat vad som kan vara kostnadsdrivande.<br />
Efter beslut i respektive nämnd skall ärendet behandlas i <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Underlag för beslut<br />
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12- 02<br />
Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds <strong>kommun</strong> 2011-11-07<br />
Barn- och utbildningsnämndens beslut<br />
1. Förtydligande av kostpolicyn godkänns.<br />
2. Barn- och utbildningsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att upphäva<br />
det tidigare beslutet från 2008 §§ 149 och 150 avseende att inte köpa torsk.<br />
3. Barn- och utbildningsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att besluta<br />
att fisk som köps in skall komma från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.<br />
4. Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan<br />
med den förtydligade kostpolicyn som grund.<br />
5. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utse en styrgrupp för arbetet<br />
med handlingsplanen utifrån den förtydligade kostpolicyn.<br />
Protokollsanteckning<br />
Hans Ten Berg (mp ) yrkar: ”att kostpolicyn under avsnitt ”Mer hänsyn till<br />
miljön och rörande inköp av fisk (punkt 3) , lägger till att krokfångad fisk<br />
ska upphandlas framför fisk fångad med trål i de fall där det är möjligt.”<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, telefonnummer 063-143000 vx<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Beslut BounKostpolicy2011-12-14<br />
PROTOKOLLS UTDRAG<br />
Barn- och utbildningsnämnden<br />
2011-12-14 Dnr 1610-2010<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, telefonnummer 063-143000 vx<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 77, US 2011-12-06 08.30<br />
PROTOKOLL<br />
Utförarstyrelsen<br />
2011-12-06 Dnr 1534-2010<br />
Vision och kostpolicy med förtydligande<br />
Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en<br />
gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett <strong>kommun</strong>övergripande<br />
arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Arbetet har varit<br />
en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet är att visionen och kostpolicyn<br />
ska vara gemensam för hela <strong>kommun</strong>en. Efter beslut i <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
arbetar respektive nämnd med att utforma handlingsplaner inom varje verksamhetsområde.<br />
Underlag för beslut<br />
Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-24<br />
Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds <strong>kommun</strong> 2011-11-07<br />
Utförarstyrelsens beslut<br />
1. Kostpolicyn godkänns.<br />
2. Utförarstyrelsen föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att upphäva det tidigare besluten<br />
från 2008 §149 och § 150, avseende att inte köpa torsk, till att omfatta<br />
fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.<br />
_______<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen, tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet<br />
samt <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen, nämndadministration.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-11-24 Dnr 1534-2010<br />
Ann Rydén<br />
Utförarstyrelsen<br />
Vision och kostpolicy med förtydligande<br />
Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en<br />
gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett <strong>kommun</strong>övergripande<br />
arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Arbetet har varit<br />
en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet är att visionen och kostpolicyn<br />
ska vara gemensam för hela <strong>kommun</strong>en. Efter beslut i <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
arbetar respektive nämnd med att utforma handlingsplaner inom varje verksamhetsområde.<br />
Underlag för beslut<br />
Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-24<br />
Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds <strong>kommun</strong> 2011-11-07<br />
Förslag till beslut<br />
1. Kostpolicyn godkänns.<br />
2. Utförarstyrelsen föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att upphäva det tidigare besluten<br />
från 2008 §149 och § 150, avseende att inte köpa torsk, till att omfatta<br />
fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.<br />
Bakgrund<br />
Under hösten 2010 beslutade vård- och omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden<br />
om den gemensamma vision och kostpolicy som utarbetats<br />
tillsammans med. Under sommaren och hösten 2011 har ett gemensamt<br />
arbete utförts för att förtydliga kostpolicyn. Den ska vara gemensam för<br />
hela <strong>kommun</strong>en. Samtliga berörda nämnder har varit representerade i arbetet<br />
och det har varit en del i hushållningssällskapets projekt ”Fokus Matglädje”<br />
med syfte att lyfta fram den offentliga maten.<br />
I nästa steg när policyn är beslutad, ska varje nämnd utarbeta och besluta<br />
om sina egna handlingsplaner med utgångspunkt från kostpolicyn. För utförarstyrelsen<br />
del kommer det innebära tydligare beställningar och en tydligare<br />
inriktning vad beställande nämnder önskar.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 18, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-11-24 Dnr 1534-2010<br />
SERVICEFÖRVALTNINGEN<br />
Ann Rydén<br />
förvaltningschef<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen, tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet<br />
samt <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen, nämndadministration.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 19, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 2519/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
Granskning bostadsrättsföreningar<br />
2011-12-15 Dnr 2519-2011<br />
I enlighet med rutiner för bevakning av <strong>kommun</strong>ens borgensåtaganden har<br />
Ekonomi/finans granskat räkenskaperna hos bostadsrättsföreningar som<br />
<strong>kommun</strong>en ingått borgen för enligt <strong>kommun</strong>fullmäktigebeslut. 2010-12-31<br />
uppgick beloppet för bostadsrättsföreningars lån med <strong>kommun</strong>al borgen till<br />
247,7 mnkr. Det är en minskning med 41,5 mnkr jämfört med föregående<br />
år. Minskningen förklaras av försäljning av Västergård 17 mnkr, att Brf<br />
Björktrasten lånar på pantbrev 21,7 mnkr samt amorteringar på övriga föreningar<br />
2,4 mnkr.<br />
Utifrån genomförd granskning av räkenskaperna konstateras att inga nya<br />
uppgifter framkommit som påvisar någon ökad risk för infrianden av borgensåtaganden.<br />
Efterfrågan på bostäder har under en längre tid varit stor<br />
och inneburit prisökningar på bostadsrätter. På senare tid har signaler kommit<br />
om att priserna sjunkit. Om detta är en tillfällighet eller en ny trend går<br />
inte att uttala sig om. Dock påverkar en minskad efterfrågan, med prisfall<br />
som följd, <strong>kommun</strong>ens risktagande i negativ riktning.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-12<br />
Sammanställning 2010: Bostadsrättsföreningar med <strong>kommun</strong>al borgen<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Granskningen godkänns och läggs till handlingarna.<br />
_____<br />
Utdrag till Ante Strängby, Ekonomi/finans<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 19, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
Datum 2011-12-12 Dnr 2519-2011<br />
Ante Strängby<br />
Kommunstyrelsen<br />
Granskning bostadsrättsföreningar<br />
I enlighet med rutiner för bevakning av <strong>kommun</strong>ens borgensåtaganden har<br />
Ekonomi/finans granskat räkenskaperna hos bostadsrättsföreningar som<br />
<strong>kommun</strong>en ingått borgen för enligt <strong>kommun</strong>fullmäktigebeslut. 2010-12-31<br />
uppgick beloppet för bostadsrättsföreningars lån med <strong>kommun</strong>al borgen till<br />
247,7 mnkr. Det är en minskning med 41,5 mnkr jämfört med föregående<br />
år. Minskningen förklaras av försäljning av Västergård 17 mnkr, att Brf<br />
Björktrasten lånar på pantbrev 21,7 mnkr samt amorteringar på övriga föreningar<br />
2,4 mnkr.<br />
Utifrån genomförd granskning av räkenskaperna konstateras att inga nya<br />
uppgifter framkommit som påvisar någon ökad risk för infrianden av borgensåtaganden.<br />
Efterfrågan på bostäder har under en längre tid varit stor<br />
och inneburit prisökningar på bostadsrätter. På senare tid har signaler kommit<br />
om att priserna sjunkit. Om detta är en tillfällighet eller en ny trend går<br />
inte att uttala sig om. Dock påverkar en minskad efterfrågan, med prisfall<br />
som följd, <strong>kommun</strong>ens risktagande i negativ riktning.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-12<br />
Sammanställning 2010: Bostadsrättsföreningar med <strong>kommun</strong>al borgen<br />
Förslag till beslut<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
1. Granskningen godkänns och läggs till handlingarna.<br />
Bakgrund<br />
I enlighet med rutiner för bevakning av <strong>kommun</strong>ens borgensåtaganden har<br />
Ekonomi/finans analyserat räkenskaperna hos bostadsrättsföreningar som<br />
<strong>kommun</strong>en ingått borgen för. Ett sammandrag av analysen medföljer som<br />
bilaga till denna skrivelse.<br />
Analysen bygger på nyckeltal som tagits fram ur bostadsrättsföreningarnas<br />
årsredovisningar för 2010. De nyckeltal som presenteras är:<br />
- Årsavgift, kr/m2<br />
- Resultat, kr/m2 (Årets resultat/bostadsarea)<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 19, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
Datum 2011-12-12 Dnr 2519-2011<br />
- Avskrivningsplan, antal år (Anskaffningsvärde, byggnader och mark/ årets<br />
avskrivning)<br />
- Amorteringsplan, antal år (Räntebärande skuld/årets amortering)<br />
- Skulder/taxeringsvärde (Räntebärande skuld/taxeringsvärde)<br />
- Soliditet (Eget kapital/Totala tillgångar)<br />
- Likviditet (Kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder)<br />
I sammanställningen finns även redovisat uppgifter som indirekt har betydelse<br />
för bedömning av föreningarnas ekonomiska situation:<br />
- Byggnadsår (har betydelse för anskaffningsvärde per m2)<br />
- Anskaffningsvärde (har betydelse för låneskuldens storlek)<br />
- Antal lägenheter (större bostadsrättsföreningar har generellt gynnsammare<br />
ekonomisk situation än mindre)<br />
- Placering (attraktionskraft)<br />
Förutom det som går att utläsa ur årsredovisningen finns ytterligare faktorer<br />
som påverkar bostadsrättsföreningens ekonomi. T ex:<br />
- Fastighetens skick; behov av reparationer, ombyggnad, byte av värmesystem<br />
etc.<br />
- Vad som ingår i årsavgift?<br />
- Pris på bostadsrätter?<br />
Sådana faktorer finns inte med i vår genomgång.<br />
Det går inte att utifrån något enskilt nyckeltal bedöma föreningens ekonomiska<br />
situation. Dessa nyckeltal måste ses i ett sammanhang och behöver<br />
kompletteras med andra uppgifter för att kunna göra en exakt bedömning av<br />
den ekonomiska situationen. Nyckeltalen ger dock en bra vägledning om<br />
var eventuella problem kan dyka upp.<br />
Sammanfattning:<br />
• Utifrån granskningen kan det konstateras att det inte föreligger någon<br />
risk för omedelbara ekonomiska problem för någon av de<br />
granskade föreningarna. Däremot är det av vikt att följa utvecklingen<br />
då flera föreningar har fått höja sina avgifter för att klara drifts- ,<br />
underhålls- och räntekostnader.<br />
• Samtliga föreningar har haft lägre räntekostnader jämfört med föregående<br />
år.<br />
• Sex föreningar (föregående år fyra) redovisar för 2010 negativt resultat.<br />
Orsaken till resultatet är i samtliga fall större omfattning på<br />
underhåll.<br />
• Nio föreningar höjde under 2010 årsavgiften.<br />
• Efterfrågan på bostäder har under en längre tid varit stor och inneburit<br />
prisökningar på bostadsrätter. På senare tid har dock kommit signaler<br />
om att priserna sjunkit. Om detta är en tillfällighet eller en ny<br />
trend går inte att uttala sig om. Dock påverkar en minskad efterfrågan<br />
och prisfall på bostadsrätter <strong>kommun</strong>ens risktagande i negativ<br />
riktning.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 19, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
Datum 2011-12-12 Dnr 2519-2011<br />
• Två föreningar har ökat sin låneskuld, det är Björktrasten som växlar<br />
säkerhet från <strong>kommun</strong>al borgen till pantbrev och Östersundshus<br />
6 som bara till liten andel har <strong>kommun</strong>al borgen på sina lån.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Biträdande <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till Ante Strängby, Ekonomi/finans<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 19, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Sammanställning 2010, bostadsrättsföreningar med <strong>kommun</strong>al borgen<br />
Bilaga: Sammanställning 2010 Bostadsrättsföreningar med <strong>kommun</strong>al borgen<br />
Bostadsrättsförening Bygg Placering Antal Area Borgens Års Resultat Ränte Amortering Avskrivning Anskaffnings Långfristiga<br />
år lgh belopp avgift<br />
kostnader =låneskuld/ =ansk.värde/ vär de skuld er<br />
st m2 kr/m2 kr/m2 kr/m2 amortering avskrivni ng kr/m2 kr/m2<br />
Skulder/<br />
t ax.vär de<br />
%<br />
Soliditet<br />
Likviditet<br />
% %<br />
HSB Vävstolen 1987 Torvall a 43 4 256 28 594 500 771+ -217 271 - 345 123 7 128 6 719 153% + 6%- 216% -<br />
HSB Getingen 1987 Östersund 40 2 792 11 516 200 769+ 81 259 - 98 155 8 422 6 990 98% + 19% + 199% +<br />
HSB Nejonögat 1988 Östersund 75 5 773 51 640 000 800+ 43 410 - 86 165 10 003 8 945 109% + 14% + 240% =<br />
HSB Fönstret 1989 Torvall a 23 2 680 20 291 054 710= 247 173 - 56 175 9 413 7 615 169% + 20% + 142% +<br />
HSB Fr ösöd al 1958 Frösön 80 4 879 952 875 562+ -33 56- 39 50 2 746 1 440 30% + 25% - 155% -<br />
HSB Borgmästaren 1943 Östersund 37 1 778 14 585 034 898= 123 334 - 101 186 9 708 8 204 109% + 11% + 202% +<br />
HSB Eldaren 1944 Frösön 13 869 5 470 425 840+ 50 204 - 50 198 7 677 6 295 94% + 14% + 84%-<br />
HSB Björktraste n 1952 Östersund 140 10 044 11 664 000 605+ -43 112 - - 211 4 479 3 330 57% + 10% = 65%+<br />
HSB Tiljan 1989 Torvall a 36 3 895 28 686 816 645+ 156 184 - 66 175 9 199 7 363 199% + 23% + 250% +<br />
HSB Riksbanken 1991 Östersund 22 1 469 16 811 103 954= -65 324 - 87 198 16 368 11 43 6 134% + 24% - 189% -<br />
HSB Solrosen 1988 Östersund 13 955 8 718 850 808+ -28 443 - 93 165 10 505 9 134 125% + 16% = 308% +<br />
RB Brunflohus 6 1989 Brunflo 14 873 8 093 143 777+ 139 166 - 506 596 10 931 9 272 196% + 15% + 340% +<br />
RB Ösdhus 6 1950 Östersund 117 7 531 111 444 485+ -113 30- - 85 1 241 920 16% + 7%- 279% +<br />
RB Ösdhus 31 1989 Östersund 4 407 3 524 600 785= -50 432 - 160 186 11 994 8 978 172% + 23% = 235% -<br />
RB Ösdhus 35 1991 Östersund 45 3 906 37 034 516 841= 121 279 - 293 355 14 236 11 77 2 163% + 16% + 500% +<br />
247 694 560 750 28 245- 132 202 8 937 7227 121%+ 16% 227%<br />
2009 289 218 752 795 37 325 143 226 9 823 7 922 171% 17% 222%<br />
2008 290 228 150 785 49 330 - - 9 845 8 138 - 17% 265%<br />
Beräknade genomsnitt är per förening och således inte vägt genomsnitt.<br />
De +/- som finns noterade för vissa nyckeltal avser jämförelse med föregående år och där + avser en ökning av talet och - avser en minskning. De anger alltså inte positiva eller negativa förändringar.
§ 20, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 190/2012<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-16 Dnr 190-2012<br />
Tobias Lundberg<br />
Kommunstyrelsen<br />
Projekt - Östersunds skidstadion som arena för stora internationella<br />
tävlingar<br />
Vid sammanträdet den 22 november 2011, §322 gav <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
<strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen uppdraget att ta fram projektdirektiv för<br />
fortsatt utredning av skidstadions utveckling gällande stora arrangemang.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-16<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong> beslut 2011-11-22, § 322<br />
Projektdirektiv 2012-01-16<br />
Förslag till beslut<br />
1. Projektdirektiv upprättat den 16 januari 2012 för projektet Östersunds<br />
skidstadion som arena för stora internationella tävlingar fastställs.<br />
2. 360 000 kr avsätts till projektets genomförande.<br />
3. Pengarna tas ur <strong>kommun</strong>styrelsens anslag för stora arrangemang verksamhet<br />
12029, ansvar 010.<br />
4. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att verkställa projektet inom<br />
utsatt tid.<br />
Bakgrund<br />
Östersunds målsättning är att vara förstahandsval som arrangör av framtida<br />
stora arrangemang inom vintersporter. För att det ska vara möjligt krävs en<br />
fortsatt utveckling av Östersunds skidstadion för att förbättra förutsättningarna<br />
att kunna anordna stora arrangemang på nationell och internationell<br />
nivå. Om detta inte görs kan den konkurrensfördel som Östersund har inom<br />
kort att vara borta. Med andra ord kan internationella arrangemang såsom<br />
skid- och skidskyttevärldscuper och VM gå till andra orter.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 20, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 190/2012<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-16 Dnr 190-2012<br />
Den 21 september 2011 §66 godkände kultur- och fritidsnämnden rapporten:<br />
Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion – en arena i världsklass.<br />
Nästa steg är att säkerställa och kostnadsberäkna de investeringsförslag som<br />
föreslås i utvecklingsplanen. Vid sammanträdet den 22 november 2011,<br />
§322 gav <strong>kommun</strong>styrelsen <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen uppdraget att ta<br />
fram projektdirektiv för fortsatt utredning av skidstadions utveckling gällande<br />
stora arrangemang.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Utdrag till kultur-och fritidsnämnden, finansutskottet, teknisk förvaltning/fritid/bygg-<br />
och projektering, <strong>kommun</strong>direktören<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-16 Dnr 190-2012<br />
Tobias Lundberg<br />
Kommunstyrelsen<br />
Projekt - Östersunds skidstadion som arena för stora internationella<br />
tävlingar<br />
Vid sammanträdet den 22 november 2011, §322 gav <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
<strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen uppdraget att ta fram projektdirektiv för<br />
fortsatt utredning av skidstadions utveckling gällande stora arrangemang.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-16<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong> beslut 2011-11-22, § 322<br />
Projektdirektiv 2012-01-16<br />
Förslag till beslut<br />
1. Projektdirektiv upprättat den 16 januari 2012 för projektet Östersunds<br />
skidstadion som arena för stora internationella tävlingar fastställs.<br />
2. 360 000 kr avsätts till projektets genomförande.<br />
3. Pengarna tas ur <strong>kommun</strong>styrelsens anslag för stora arrangemang verksamhet<br />
12029, ansvar 010.<br />
4. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att verkställa projektet inom<br />
utsatt tid.<br />
Bakgrund<br />
Östersunds målsättning är att vara förstahandsval som arrangör av framtida<br />
stora arrangemang inom vintersporter. För att det ska vara möjligt krävs en<br />
fortsatt utveckling av Östersunds skidstadion för att förbättra förutsättningarna<br />
att kunna anordna stora arrangemang på nationell och internationell<br />
nivå. Om detta inte görs kan den konkurrensfördel som Östersund har inom<br />
kort att vara borta. Med andra ord kan internationella arrangemang såsom<br />
skid- och skidskyttevärldscuper och VM gå till andra orter.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-16 Dnr 190-2012<br />
Den 21 september 2011 §66 godkände kultur- och fritidsnämnden rapporten:<br />
Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion – en arena i världsklass.<br />
Nästa steg är att säkerställa och kostnadsberäkna de investeringsförslag som<br />
föreslås i utvecklingsplanen. Vid sammanträdet den 22 november 2011,<br />
§322 gav <strong>kommun</strong>styrelsen <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen uppdraget att ta<br />
fram projektdirektiv för fortsatt utredning av skidstadions utveckling gällande<br />
stora arrangemang.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Utdrag till kultur-och fritidsnämnden, finansutskottet, teknisk förvaltning/fritid/bygg-<br />
och projektering, <strong>kommun</strong>direktören<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga 1 - Nivåer av kostnadsbedömningar<br />
Dokumentnamn: Bilaga 1: Nivåer på kostnadsberäkningar Sida: 1<br />
Skapad av: Tobias Lundberg<br />
Nivåer på kostnadsberäkningar<br />
Det helt avgörande för tillförlitligheten av kostnadsbedömningar och kalkyler för<br />
investeringar i byggprojekt är kvaliteten och tillförlitligheten i det underlag som de grundas<br />
på. Underlag utgörs av vilka funktioner som ska lösas och hur mycket lokal- och markyta<br />
detta anges kräva, liksom vilken standard som det ska vara på lokaler och markbehandling.<br />
Även erfarenhetsvärden på kvadratmeterkostnader brukar bli ganska rätt förutsatt att antalet<br />
kvadratmeter av olika slag stämmer. Det svåra är att utan tillräckligt utredningsmaterial kunna<br />
korrekt bedöma omfattningen av det som ska byggas.<br />
Kostnadsbedömningar och kalkyler för investeringar kan delas in i och beskrivas i tre olika<br />
nivåer:<br />
1. Mycket tidiga skeden<br />
Kostnadsbedömningen kan grundas på mycket översiktliga beskrivningar av vad projektet<br />
förväntas omfatta. Utifrån dessa beskrivningar försöker man göra en bedömning av hur<br />
stora lokalytor som erfordras och hur stort markområde som behöver behandlas och på<br />
vilket sätt. Utifrån detta underlag görs en kostnadsbedömning grundad på<br />
erfarenhetsmässiga kvadratmeterkostnader. En sådan kostnadsbedömning innehåller<br />
många frågetecken om ytbehov, utformning, lösningar, materialval med mera. En<br />
bedömning gjord på detta sätt får aldrig ses annat än som ett första tidigt försök att<br />
bedöma/beräkna en trolig investeringsnivå till stöd för ett framtida säkrare<br />
beslutsunderlag. Kalkylosäkerheten brukar ibland anges till 15 procent upp eller ned<br />
förutsatt att antagna ytbehov stämmer. Ju mer specialfunktioner det är frågan om desto<br />
större är osäkerheten i bedömningen av ytbehov.<br />
2. Utredningsskede<br />
När man påbörjat ett utredningsskede och kommit så långt att man fått fram ett<br />
lokalprogram innehållande vilka typer av lokaler som erfordras och hur stora de behöver<br />
vara kan man ta fram arkitektskisser och övergripande beskrivningar. Ett sådant underlag<br />
ger en betydligt säkrare kostnadsbedömning, men även denna grundas på<br />
erfarenhetsmässiga kvadratmeterkostnader och innehåller osäkerheter.<br />
3. Systemhandlingsskede<br />
Systemhandlingar är ritningar och beskrivningar som är så genomarbetade att de kan vara<br />
underlag för att upprätta detaljerade ritningar och beskrivningar som man kan bygga efter,<br />
så kallade ”bygghandlingar”. Bygghandlingarna kan i sin tur ligga till grund för att<br />
upphandla en ren utförandeentreprenad till fast pris. Systemhandlingarna i sig kan också<br />
vara underlag för en ganska säker kalkyl som grundar sig på infordrade offerter på<br />
material och tjänster och en ganska detaljerad beräkning av entreprenörens egna<br />
arbetskostnader och arbetsplatsomkostnader.
§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 - Risker i projektet<br />
Dokumentnamn: Bilaga 2: Risker i projektet Sida: 1<br />
Skapad av: Tobias Lundberg<br />
Risker i projektet<br />
Risk<br />
Att de krav som FIS och IBU ställer på Östersunds<br />
skidstadion inte är möjliga att kombinera vilket omöjliggör<br />
att få fram bra ekonomiska investerings- och<br />
driftslösningar.<br />
Riskåtgärd<br />
Kräver en tät dialog med framför allt de nationella<br />
och internationella förbunden.<br />
Det kan uppstå problem med <strong>kommun</strong>ikation och dialog<br />
med arrangörer, nationella och internationella förbunden,<br />
brukare och allmänhet och detta kan i sin tur innebära<br />
missnöje och negativ uppmärksamhet i media.<br />
Åtgärder för att minimera risken är att ägna stor<br />
omsorg åt denna del av projektet och att<br />
förtroendevalda deltar aktivt.<br />
Tidplanen kan bli alltför komprimerad i och med att<br />
materialet ska färdigställas så att det kan användas för att<br />
stärka VM och VC-kandidaturerna. Konsekvensen av detta<br />
kan bli att projektet hamnar i tidsnöd, vilket<br />
erfarenhetsmässigt innebär fördyringar och kvalitetsbrister.<br />
Åtgärder för att minimera risken är att tillsätta<br />
tillräckligt med resurser och att förvalta avsatt tid så<br />
effektivt som möjligt.
§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Projektdirektiv - Östersunds skidstadion som arena för stor<br />
Dokumentnamn: Projektdirektiv för Skidstadion som arena för<br />
internationella tävlingar<br />
Sida: 1 (5)<br />
Skapad av: Tobias Lundberg Beslutad av: Reviderad den:<br />
PROJEKTDIREKTIV FÖR SKIDSTADION SOM<br />
ARENA FÖR INTERNATIONELLA TÄVLINGAR<br />
1 BESTÄLLNING<br />
Projektdirektivet är fastställt av <strong>kommun</strong>styrelsen 2012-01-24 §<br />
2 SYFTE, MÅL och UPPDRAG<br />
2.1 Bakgrund<br />
Östersunds skidstadion är viktig för vinterstaden Östersund och har en strategisk betydelse för<br />
länets och <strong>kommun</strong>ens besöksnäring. Stora vintersportsevenemang som VM 2008 och<br />
världscuppremiärerna i skidskytte har gett omfattande positiv publicitet för Östersund och<br />
vinterstaden. Östersunds <strong>kommun</strong> har länge haft som ambition att skidstadion ska vara en<br />
tränings- och tävlingsarena i världsklass för vintersporter.<br />
I <strong>kommun</strong>ens tillväxtprogram pekas på att Östersund måste anses som utmanande, spännande<br />
och attraktivt för att locka fler besökare, invånare företag och kapital. Ett led i att göra<br />
Östersund mer attraktivt handlar om att fortsätta satsa på förutsättningarna för att skapa stora<br />
internationella evenemang, så som VM och världscuper i skidskytte och eventuella<br />
världscuper i längdskidåkning. Östersunds <strong>kommun</strong>s satsningar på idrottsevenemang och<br />
arenor ska göras utifrån ett tillväxtsperspektiv.<br />
Fram tills idag har ca 100 miljoner kronor investerats i skidstadion varav ca 80 miljoner<br />
kronor under 2000-talet. Skidsporterna står inför en konstant utveckling och kraven på<br />
arenorna från de internationella förbunden ökar i takt med ökat tryck från bland annat media<br />
och sponsorer. Inriktningen på hittills gjorda investeringar har främst varit att utveckla arenan<br />
för att kvalitetssäkra tävlingarna. Utmaningarna för Östersund är nu främst att anpassa<br />
skidstadion efter nya högre krav på infrastruktur för tävlande, media och sponsorer.<br />
Konkurrensen om stora tävlingar ökar mellan arrangörsorter och det gäller att följa med i<br />
utvecklingen.<br />
Den 21 september 2011 §66 godkände kultur- och fritidsnämnden rapporten: Utvecklingsplan<br />
för Östersunds skidstadion – en arena i världsklass. Utvecklingsplanen är grundad på en bred<br />
behovsinventering gällande skidstadions fortsatta utveckling dels när det gäller stora<br />
arrangemang men även utifrån skidstadion som en arena för träning och rekreation året runt.<br />
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för skidstadions utveckling när det gäller träning och<br />
rekreation, medan <strong>kommun</strong>styrelsen ansvarar för utvecklingsfrågorna som rör stora<br />
arrangemang. Därför beslutade kultur- och fritidsnämnden den 21 september §66 att lämna<br />
över den del av utvecklingsplanen som rör stora arrangemang till <strong>kommun</strong>styrelsen för vidare<br />
ställningstagande. I utvecklingsplanen föreslås <strong>kommun</strong>styrelsen ta ställning till tre nivåer på<br />
ambitionsnivåer när det gäller framtida tävlingar på skidstadion. Från nivå ett med satsning på
§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Projektdirektiv - Östersunds skidstadion som arena för stor<br />
Dokumentnamn: Projektdirektiv för Skidstadion som arena för<br />
internationella tävlingar<br />
Sida: 2 (5)<br />
Skapad av: Tobias Lundberg Beslutad av: Reviderad den:<br />
fortsatta världscuptävlingar, till nivå tre med satsningar på världscuptävlingar i skidskytte och<br />
längdskidåkning samt VM i skidskytte.<br />
Kommunstyrelsen beslutade den 25 augusti § 218 att stödja Svenska skidskytteförbundets<br />
kampanj för att få arrangera VM i skidskytte i Östersund 2017 och har för kampanjen avsatt<br />
1,2 mkr. Dock är inga medel ännu avsatta till skidstadion för att säkerställa en VMkompatibel<br />
arena till 2017. Därför är det nu viktigt att vidare utreda vilka åtgärder som<br />
kommer att krävas på skidstadion inför ett VM. Det är emellertid inte bara frågan om<br />
värdskap för VM som är viktig. I september 2012 beslutar också IBU om världscuporter för<br />
de kommande fyra åren efter 2013.<br />
När det gäller världscuptävlingar i längdskidåkning har det efter dialog med Svenska<br />
skidförbundet (SSF) framkommit att Östersund har goda chanser att få arrangera en VCtävling<br />
2015. Det är tävlingen före VM i Falun ska avgöras i Sverige och Östersund är enligt<br />
SSF mest lämplig som arrangörsort. Dessutom för SSF diskussioner med FIS om att Sverige<br />
ska stå som värdnation för världscuppremiären varje år. Då skulle premiären, enligt SSF,<br />
kunna läggas i Gällivare och Östersund vartannat år. Utifrån dessa förutsättningar behöver det<br />
vidare utredas vilka åtgärder som krävs för att skidstadion ska vara kompatibel för<br />
världscuptävlingar i längdskidåkning. Det ska poängteras att det är satsningar på VM och<br />
fortsatta världscuper i skidskytte som är första fokus.<br />
Hela området med skidstadion, Jämtkraft Arena och så småningom nya Östersund Arena är<br />
ett sammanhängande arenaområde. Utifrån de krav som ställs på skidstadion inför stora<br />
internationella tävlingar behöver det utredas hur arenaområdet kan samnyttjas på bästa sätt.<br />
2.2 Syfte<br />
Syftet med projektet är att få fram ett underlag för att säkerställa att:<br />
- Östersund kan vidareutvecklas som en attraktiv stad för vinteridrott och internationella<br />
idrottsevenemang<br />
- Östersund kan genomföra idrottsevenemang på hög nivå<br />
2.3 Mål<br />
Målet är att <strong>kommun</strong>fullmäktige med projektresultatet ska kunna fatta ett inriktningsbeslut<br />
den 26 juni 2012 om skidstadions fortsatta utveckling.<br />
2.4 Uppdrag<br />
Uppdraget är att ta fram ett beslutsunderlag med åtgärder innehållande investeringskostnader,<br />
driftkostnadskalkyl och etappindelning för att säkra kommande års VC i skidskytte, VM i<br />
skidskytte 2017 eller 2019 alternativt 2020 samt permanenta VC i längd. Uppdraget är vidare<br />
att redovisa möjlig samordning med övrig utveckling inom Östersunds skidstadion för att<br />
säkra verksamhet året om på skidstadion. Dessutom ska samordningsmöjligheter med övriga<br />
arenor i området utredas.
§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Projektdirektiv - Östersunds skidstadion som arena för stor<br />
Dokumentnamn: Projektdirektiv för Skidstadion som arena för<br />
internationella tävlingar<br />
Sida: 3 (5)<br />
Skapad av: Tobias Lundberg Beslutad av: Reviderad den:<br />
I uppdraget ingår att:<br />
1. Kvalitetssäkra uppgifterna om vilka åtgärder (eller insatser) som krävs för att<br />
Östersunds skidstadion ska uppfylla de krav som ställs på en arena för:<br />
A. Världscuptävlingar i skidskytte (genom dialog med IBU)<br />
B. VM i skidskytte (genom dialog med IBU)<br />
C. Världscuptävlingar i längdskidåkning (genom dialog med FIS)<br />
2. Utreda vilka samordningsmöjligheter som finns med Östersund Arena och Jämtkraft<br />
Arena.<br />
3. Utreda de mest kostnadseffektiva permanenta och/eller tillfälliga lösningar på de<br />
åtgärds/investeringsförslag som redovisas.<br />
4. Ta fram en översiktlig kostnadsberäkning för de investeringsförslag som redovisas.<br />
5. Ta fram en driftkostnadskalkyl.<br />
6. Ge förslag på etappindelning för åt gärdsförslagen.<br />
Anmärkning till punkt 4<br />
Det avgörande för tillförlitligheten av kostnadsbedömningar och kalkyler för investeringar i<br />
byggprojekt är kvaliteten och tillförlitligheten i det underlag som de grundas på. Underlag<br />
utgörs av vilka funktioner som ska lösas och hur mycket lokal- och markyta detta anges<br />
kräva, liksom vilken standard som det ska vara på lokaler och markbehandling. Även<br />
erfarenhetsvärden på kvadratmeterkostnader brukar bli ganska rätt förutsatt att antalet<br />
kvadratmeter av olika slag stämmer. Det svåra är att med begränsat utredningsmaterial kunna<br />
korrekt bedöma omfattningen av det som ska byggas.<br />
Den kostnadsbedömning som ska göras enligt punkt fyra ovan avses göras enligt<br />
beskrivningen i bilaga 1: Mycket tidiga skeden. Den får inte ses annat än som ett första tidigt<br />
försök att bedöma/beräkna en trolig investeringsnivå till stöd för ett framtida säkrare<br />
beslutsunderlag.<br />
2.5 Framgångsfaktorer<br />
Viktiga framgångsfaktorer är att den politiska ledningen är välinformerad och ger tydliga<br />
direktiv, att projektet drivs av kompetent personal, att dialogen med berörda intressenter<br />
fungerar väl samt att tillräckligt med resurser avsätts.<br />
2.6 Avgränsningar<br />
Projektet hanterar i första hand frågan behov inför stora arrangemang med fokus på behov av<br />
utvecklingen på skidstadion inför fortsatta världscuper och världsmästerskap i skidskytte och<br />
världscuptävlingar i längdskidåkning. Övriga utvecklingsbehov för skidstadion som inte är
§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Projektdirektiv - Östersunds skidstadion som arena för stor<br />
Dokumentnamn: Projektdirektiv för Skidstadion som arena för<br />
internationella tävlingar<br />
Sida: 4 (5)<br />
Skapad av: Tobias Lundberg Beslutad av: Reviderad den:<br />
lika kostnadskrävande hanteras löpande av kultur- och fritidsnämnden utifrån prioriteringar.<br />
Däremot söks största möjliga samordningsvinster i de investeringar som kommer att föreslås<br />
för att undvika investeringar i ytor som står tomma under resterande del av året då det inte är<br />
något evenemang.<br />
3 ORGANISATION och BEMANNING<br />
Projektorganisationen består av en ledningsgrupp, styrgrupp och projektgrupp.<br />
Som ledningsgrupp för projektet föreslås finansutskottet utökat med kultur- och<br />
fritidsnämndens presidium. Under ledningsgruppen föreslås en styrgrupp bestående av<br />
<strong>kommun</strong>direktör, ekonomidirektör, kultur- och fritidsnämndens kanslichef. Under<br />
ledningsgrupp och styrgrupp har projektledaren det totala ansvaret för projektets<br />
genomförande.<br />
Projektgruppen består av enhetschefen på Teknisk Förvaltning: Fritid, projektledare från bygg<br />
och projektering samt utredare från kultur- och fritidnämndens kansli. Projektledaren<br />
rapporterar således vidare till styrgrupp och ledningsgrupp.<br />
Övriga intressenter kommer att få möjlighet att ge ett remissyttrande.<br />
4a INTRESSENTER<br />
Under arbetet med utvecklingsplanen bidrog ett stort antal av skidstadions intressenter med<br />
synpunkter, bl a berörda idrottsföreningar, företag samt nationella- och internationella<br />
idrottsförbund. Det är viktigt att dessa intressenter även fortsättningsvis har möjlighet att<br />
påverka utvecklingen.<br />
Eftersom ökad samordning inom hela arenaområdet eftersträvas ska det också föras en dialog<br />
med övriga verksamheter som kan komma att påverkas.<br />
Alla berörda intressenter kommer att erbjudas att lämna ett remissyttrande på de<br />
åtgärdsförslag som kommer tas fram under projektet.<br />
4b MEDBORGARD IALOG<br />
Projektet handlar i första hand om att utreda vilka åtgärder som krävs för att skidstadion ska<br />
uppfylla de krav som ställs på en arena för VM och världscuper i skidskytte och för<br />
världscuptävlingar i längdskidåkning. För att utforma en arena som ska samnyttjas av flera<br />
idrotter och som ska klara stora internationella tävlingar krävs en nära dialog med berörda<br />
föreningar och arrangörer. Medborgardialog är mindre intressant i det här skedet eftersom det<br />
i första hand handlar om att skapa en väl fungerande tävlingsarena.<br />
5 METOD<br />
Det material som finns i Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion samt tillkomna uppgifter<br />
kommer att kvalitetssäkras genom dialog med de nationella och internationella förbunden och<br />
andra intressenter. En studieresa till Falun kommer att genomföras där Faluns mångåriga
§ 20, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Projektdirektiv - Östersunds skidstadion som arena för stor<br />
Dokumentnamn: Projektdirektiv för Skidstadion som arena för<br />
internationella tävlingar<br />
Sida: 5 (5)<br />
Skapad av: Tobias Lundberg Beslutad av: Reviderad den:<br />
erfarenhet av att genomföra världscuptävlingar i längdskidåkning ska beaktas. Eventuella<br />
förändringar i de förslag som kommit fram i utvecklingsplanen kommer att skickas ut på<br />
remiss till skidstadions lokala intressenter samt förbunden. I anslutning till remissomgången<br />
presenteras det framtagna materialet på ett möte med intressenterna i syfte att få ett högre<br />
deltagande. Kostnadsberäkningar kommer sedan att göras enligt steg 1: Mycket tidiga<br />
skeden. Rapportering och avstämningar sker regelbundet och vid behov med styrgrupp och<br />
ledningsgrupp.<br />
6 RES URS ER<br />
Utredare<br />
200 timmar<br />
Köp av tjänst<br />
• Bygg och projektering 240 000 kr<br />
• Extern konsult 60 000 kr<br />
Övriga kostnader<br />
60 000 kr (Studieresa VC i Falun, översättn, tryck)<br />
Total kostnad:<br />
360 000 kr<br />
7 TIDPLAN<br />
Aktivitet<br />
Ledningsgrupp – Finansutskottet<br />
Budgetkonferens<br />
Ledningsgrupp – Finansutskottet<br />
Tid eller<br />
period<br />
Ansv ar för<br />
genomförande<br />
Klart när<br />
9 februari<br />
16 februari<br />
13 mars<br />
Studieresa till Falun (Längd) Tobias L 14-18 mars<br />
Steg 1: Kvalitetssäkring av investeringsförslag jan – mars Bengt G 21 mars<br />
Steg 2: Utredning samordningsmöjligheter -<br />
arenaområdet<br />
Ledningsgrupp – Finansutskottet<br />
Jan - mars Bengt G 21 mars<br />
28 mars<br />
Steg 3: Utredning av investeringsförslag Jan - april Bengt G 11 april<br />
Remissomgång intressenter 11 - 20 april Tobias L 20 april<br />
Ledningsgrupp – Finansutskottet<br />
2 maj<br />
Steg 4:Kostnadsberäkning investeringsförslag Mars - maj Bengt G 16 maj<br />
Steg 5: Beräkning av driftkostnadskalkyl Mars - maj Bengt G 16 maj<br />
Steg 6: Etappindelning investeringar Mars - maj Bengt G 16 maj<br />
Utkast slutrapport Jan - maj Tobias L 16 maj<br />
Ledningsgrupp – Finansutskottet<br />
28 maj<br />
Slutrapport Jan - juni Tobias L 4 juni<br />
Budgetkonferens/budgetberedning<br />
Kommunfullmäktige<br />
12-14 juni<br />
26 juni
§ 21, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 169/2012<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-14 Dnr 169-2012<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Kommunstyrelsen<br />
Nedskrivning bokfört värde S/S Thomée<br />
Under våren 2011 investerades 430 000 kronor i akuta åtgärder för att s/s<br />
Thomée skulle kunna trafikera Storsjön under sommaren 2011. Med anledning<br />
av fullmäktiges beslut september 2011, om externa lösningar för Thomée,<br />
bör nedskrivning ske av det bokförda värdet på Thomée då värdet är<br />
att se som ett marknadsvärde och detta bedöms vara för högt.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-14<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Fullmäktiges beslut<br />
Bokfört värde på s/s Thomée skrivs ned till noll. Kostnaden 430 000 kronor<br />
belastar 2011 års resultat.<br />
Bakgrund<br />
I samband med kultur- och fritidsnämndens arbete med budgeten för 2010<br />
och flerårsplan för 2011-2012 fick kultur- och fritidsnämndens kansli i<br />
uppdrag att genomföra en brett upplagd utredning av <strong>kommun</strong>ens båt s/s<br />
Thomée. Bakgrunden till uppdraget var de besparingskrav som nämnden<br />
hade för 2010 samt de kostnader som driften av ångbåten varje år medför.<br />
Syftet var att i enlighet med framtagna direktiv utreda drift och verksamhet<br />
för s/s Thomée samt presentera förslag på ångbåtens framtida användning.<br />
Utredningen redovisades den 8 december 2010 till kultur och fritidsnämnden<br />
som med anledning av utredningen beslutade:<br />
- Rapporten utredning av s/s Thomée, daterad den 24 november 2010,<br />
godkänns.<br />
- För genomförande av nödvändiga akuta investerings- och underhållsåtgärder<br />
avsätts 430.000 kronor under 2011.<br />
- Pengarna tas från nämndens budget för maskininvesteringar, verksamhet<br />
34000, projekt 82431.<br />
- För att möjliggöra fortsatt drift av s/s Thomée, med höjda personalkostnader,<br />
utökas nämndens ersättning till teknisk förvaltning/fritid med 70.000<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 21, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 169/2012<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-14 Dnr 169-2012<br />
kronor.<br />
- Behov av utökad budget för långsiktigt återkommande underhållsåt gärder<br />
får täckas inom ramen för nämndens årliga underhållsplan.<br />
- Övriga behov i form av ytterligare utökad budget för personalinsatser,<br />
kompetensutveckling, marknadsföring, nya turer och koncept samt kort och<br />
långsiktiga underhållsbehov får tas med i nämndens arbete med budgeten<br />
för 2012.<br />
De åtgärder som genomfördes för 430 000 kronor avsåg akuta insatser som<br />
krävdes för att båten skulle kunna användas under sommaren 2011.<br />
Vid fullmäktiges beslut den 15 september om budget 2012 – 2014 beslutade<br />
fullmäktige bl a:<br />
- Nuvarande avtal avseende drift och underhåll av Verkön samt servering<br />
på SS Thomée avvecklas.<br />
-Ansvaret för Thomée förs över från kultur- och fritidsnämnden till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
-Kommunstyrelsen får i uppdrag att till den sista februari 2012 i första hand<br />
söka alternativ intressent för ägande av Thomée kombinerat med möjligheten<br />
att arrendera ut Verkön och i andra hand avveckla Thomée och Verkön.<br />
-Kommunstyrelsen tillförs 100.000 kronor för att klara kostnader för Thomée<br />
och Verkön fram till 31 maj 2012.<br />
Finansutskottet beslutade den 12 januari att ge <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
i uppdrag att via annons undersöka intresse att hyra s/s Thomée.<br />
Som villkor för uthyrning ska gälla att ångbåten Thomée trafikerar Storsjön<br />
under minst 20 dagar per säsong. Kommunledningsförvaltningen har fått<br />
uppdraget att teckna erforderligt avtal för uthyrning av s/s Thomée förutsatt<br />
att inga kostnader ska belasta <strong>kommun</strong>en (bareboat charteravtal). Att inga<br />
kostnader ska belasta <strong>kommun</strong>en följer av fullmäktiges beslut om att tillskjuta<br />
medel till <strong>kommun</strong>styrelsen för att klara kostnader för Thomée och<br />
Verkön till 31 maj 2012.<br />
Den investering om 430 000 kronor som gjorts 2011 innebär att <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
kommer att belastas med kapitalkostnader om ca 100 000 kronor<br />
2012, kostnader som måste täckas av hyran för att inga kostnader som är<br />
förenade med drift av s/s Thomée ska belasta <strong>kommun</strong>en. De kostnader<br />
som är förenade med löpande drift av Thomée är av en omfattning att sannolikheten<br />
att få in en hyra som även täcker kapitalkostnaderna inte bedöms<br />
sannolik. Det bokförda värdet på Thomée kommer således förmodligen inte<br />
att kunna täckas med hyresintäkter, detta torde också kraftigt påverka det<br />
verkliga försäljningsvärdet.<br />
I enlighet med redovisningslagen kap 6, § 5, får nedskrivning av anläggningstillgång<br />
ske när det verkliga värdet på balansdagen är lägre än anskaffningsvärde<br />
minus gjorda avskrivningar. Nedgången ska vara bestående.<br />
Utifrån en bedömning av faktiskt marknadsvärde på Thomée torde man<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 21, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 169/2012<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-14 Dnr 169-2012<br />
kunna konstatera att detta marknadsvärde inte täcker den investering som<br />
gjorts under 2011.<br />
Kommunledningsförvaltningen anser att man, till skillnad från om frågan<br />
skulle avse förvaltningsfastigheter som behövs för <strong>kommun</strong>ens långsiktiga<br />
verksamhet, kan diskutera ett marknadsvärde för Thomées del då denna<br />
tillgång avser <strong>kommun</strong>ens frivilliga verksamhet. Rekommendationen är således<br />
att skriva ner det bokförda värde som Thomée har i redovisningen per<br />
sista december 2011. Nedskrivning föreslås ske i samband med upprättande<br />
av årsredovisning för 2011 och kostnaden för detta föreslås få belasta<br />
<strong>kommun</strong>ens totala resultat.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Utdrag till redovisning/finans, kultur och fritidsnämndens kansli.<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 21, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-14 Dnr 169-2012<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Kommunstyrelsen<br />
Nedskrivning bokfört värde S/S Thomée<br />
Under våren 2011 investerades 430 000 kronor i akuta åtgärder för att s/s<br />
Thomée skulle kunna trafikera Storsjön under sommaren 2011. Med anledning<br />
av fullmäktiges beslut september 2011, om externa lösningar för Thomée,<br />
bör nedskrivning ske av det bokförda värdet på Thomée då värdet är<br />
att se som ett marknadsvärde och detta bedöms vara för högt.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-14<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Fullmäktiges beslut<br />
Bokfört värde på s/s Thomée skrivs ned till noll. Kostnaden 430 000 kronor<br />
belastar 2011 års resultat.<br />
Bakgrund<br />
I samband med kultur- och fritidsnämndens arbete med budgeten för 2010<br />
och flerårsplan för 2011-2012 fick kultur- och fritidsnämndens kansli i<br />
uppdrag att genomföra en brett upplagd utredning av <strong>kommun</strong>ens båt s/s<br />
Thomée. Bakgrunden till uppdraget var de besparingskrav som nämnden<br />
hade för 2010 samt de kostnader som driften av ångbåten varje år medför.<br />
Syftet var att i enlighet med framtagna direktiv utreda drift och verksamhet<br />
för s/s Thomée samt presentera förslag på ångbåtens framtida användning.<br />
Utredningen redovisades den 8 december 2010 till kultur och fritidsnämnden<br />
som med anledning av utredningen beslutade:<br />
- Rapporten utredning av s/s Thomée, daterad den 24 november 2010,<br />
godkänns.<br />
- För genomförande av nödvändiga akuta investerings- och underhållsåtgärder<br />
avsätts 430.000 kronor under 2011.<br />
- Pengarna tas från nämndens budget för maskininvesteringar, verksamhet<br />
34000, projekt 82431.<br />
- För att möjliggöra fortsatt drift av s/s Thomée, med höjda personalkostnader,<br />
utökas nämndens ersättning till teknisk förvaltning/fritid med 70.000<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 21, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-14 Dnr 169-2012<br />
kronor.<br />
- Behov av utökad budget för långsiktigt återkommande underhållsåt gärder<br />
får täckas inom ramen för nämndens årliga underhållsplan.<br />
- Övriga behov i form av ytterligare utökad budget för personalinsatser,<br />
kompetensutveckling, marknadsföring, nya turer och koncept samt kort och<br />
långsiktiga underhållsbehov får tas med i nämndens arbete med budgeten<br />
för 2012.<br />
De åtgärder som genomfördes för 430 000 kronor avsåg akuta insatser som<br />
krävdes för att båten skulle kunna användas under sommaren 2011.<br />
Vid fullmäktiges beslut den 15 september om budget 2012 – 2014 beslutade<br />
fullmäktige bl a:<br />
- Nuvarande avtal avseende drift och underhåll av Verkön samt servering<br />
på SS Thomée avvecklas.<br />
-Ansvaret för Thomée förs över från kultur- och fritidsnämnden till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
-Kommunstyrelsen får i uppdrag att till den sista februari 2012 i första hand<br />
söka alternativ intressent för ägande av Thomée kombinerat med möjligheten<br />
att arrendera ut Verkön och i andra hand avveckla Thomée och Verkön.<br />
-Kommunstyrelsen tillförs 100.000 kronor för att klara kostnader för Thomée<br />
och Verkön fram till 31 maj 2012.<br />
Finansutskottet beslutade den 12 januari att ge <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
i uppdrag att via annons undersöka intresse att hyra s/s Thomée.<br />
Som villkor för uthyrning ska gälla att ångbåten Thomée trafikerar Storsjön<br />
under minst 20 dagar per säsong. Kommunledningsförvaltningen har fått<br />
uppdraget att teckna erforderligt avtal för uthyrning av s/s Thomée förutsatt<br />
att inga kostnader ska belasta <strong>kommun</strong>en (bareboat charteravtal). Att inga<br />
kostnader ska belasta <strong>kommun</strong>en följer av fullmäktiges beslut om att tillskjuta<br />
medel till <strong>kommun</strong>styrelsen för att klara kostnader för Thomée och<br />
Verkön till 31 maj 2012.<br />
Den investering om 430 000 kronor som gjorts 2011 innebär att <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
kommer att belastas med kapitalkostnader om ca 100 000 kronor<br />
2012, kostnader som måste täckas av hyran för att inga kostnader som är<br />
förenade med drift av s/s Thomée ska belasta <strong>kommun</strong>en. De kostnader<br />
som är förenade med löpande drift av Thomée är av en omfattning att sannolikheten<br />
att få in en hyra som även täcker kapitalkostnaderna inte bedöms<br />
sannolik. Det bokförda värdet på Thomée kommer således förmodligen inte<br />
att kunna täckas med hyresintäkter, detta torde också kraftigt påverka det<br />
verkliga försäljningsvärdet.<br />
I enlighet med redovisningslagen kap 6, § 5, får nedskrivning av anläggningstillgång<br />
ske när det verkliga värdet på balansdagen är lägre än anskaffningsvärde<br />
minus gjorda avskrivningar. Nedgången ska vara bestående.<br />
Utifrån en bedömning av faktiskt marknadsvärde på Thomée torde man<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 21, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-14 Dnr 169-2012<br />
kunna konstatera att detta marknadsvärde inte täcker den investering som<br />
gjorts under 2011.<br />
Kommunledningsförvaltningen anser att man, till skillnad från om frågan<br />
skulle avse förvaltningsfastigheter som behövs för <strong>kommun</strong>ens långsiktiga<br />
verksamhet, kan diskutera ett marknadsvärde för Thomées del då denna<br />
tillgång avser <strong>kommun</strong>ens frivilliga verksamhet. Rekommendationen är således<br />
att skriva ner det bokförda värde som Thomée har i redovisningen per<br />
sista december 2011. Nedskrivning föreslås ske i samband med upprättande<br />
av årsredovisning för 2011 och kostnaden för detta föreslås få belasta<br />
<strong>kommun</strong>ens totala resultat.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Utdrag till redovisning/finans, kultur och fritidsnämndens kansli.<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 22, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1453/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 1453-2011<br />
Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade<br />
Alex C Kallberg har i medborgarförslag den 10 augusti 2011, föreslagit<br />
<strong>kommun</strong>en att utrusta en centralt belägen handikapptoalett med taklyft samt<br />
erbjuda bra öppettider. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i<br />
ärendet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-28<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-12-14 § 337<br />
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-11-10<br />
Medborgarförslag 2011-08-10<br />
Finansutskottets beslut<br />
Ärendet tas upp direkt i <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-12-28 Dnr 1453-2011<br />
Ulla Nordin<br />
Kommunstyrelsen<br />
Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade<br />
Alex C Kallberg har i medborgarförslag den 10 augusti 2011, föreslagit<br />
<strong>kommun</strong>en att utrusta en centralt belägen handikapptoalett med taklyft samt<br />
erbjuda bra öppettider. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i<br />
ärendet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-28<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-12-14 § 337<br />
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-11-10<br />
Medborgarförslag 2011-08-10<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget avslås.<br />
Motivering<br />
Utgiften för om- och påbyggnad samt installation av taklyft i den befintliga<br />
toaletten på Biblioteksgatan beräknas till 0,5-1,0 mkr. Befintlig byggnad<br />
innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad krävs<br />
för att rymma hissanordning/teknikrum. Detta gör att utgiften för åtgärderna<br />
blir orimligt höga i befintlig byggnad. I <strong>kommun</strong>ens investeringsplaner ingår<br />
att bygga ytterligare en offentlig toalett i centralt läge. Här ska det då<br />
vara en förutsättning att taklyft ingår men en sådan investering finns idag<br />
inte med i <strong>kommun</strong>ens budget/flerårsplan 2012-2014.<br />
Bakgrund<br />
Se skrivelse samhällsbyggnad 2011-11-10. Kommunledningsförvaltningen<br />
vill informera om att offentliga toaletter med handikappanpassning finns<br />
också i hamnen, nära Glashyttan och på P-huset. Trafik och Park meddelar<br />
att den beräknade investeringskostnaden för en taklyft, 0,5 – 1,0 mkr, är i<br />
stort sett densamma oavsett var den installeras.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-12-28 Dnr 1453-2011<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till Alex C Kallberg och miljö- och samhällsnämnden<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 337, MSN 2011-12-14 08.30<br />
PROTOKOLL 1<br />
Miljö- och samhällsnämnden<br />
2011-12-14 Dnr 1453-2011<br />
Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade<br />
Kommunledningsförvaltningen har för yttrande översänt ett medborgarförslag<br />
från Alex C Kallberg om att <strong>kommun</strong>en utrustar en centralt belägen<br />
handikapptoalett med taklyft samt erbjuder utökade öppettider.<br />
Underlag för beslut<br />
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-11-10<br />
Medborgarförslag från Alex C Kallberg 2011-08-10<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut<br />
Nämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att avslå medborgarförslaget.<br />
Motiv: Utgiften för om- och påbyggnad samt installation av taklyft i den<br />
befintliga toaletten på Biblioteksgatan beräknas till 0,5-1,0 mkr. Befintlig<br />
byggnad innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad<br />
krävs för att rymma hissanordningen/teknikrum. Detta gör att utgiften för<br />
åtgärderna blir orimligt höga i befintlig byggnad.<br />
I <strong>kommun</strong>ens investeringsplaner ingår att bygga ytterligare en offentlig toalett<br />
i centralt läge. Här ska det då vara en förutsättning att taklyft ingår. Investeringen<br />
ingår inte i nämndens budgetförslag för 2012-2014.<br />
______<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen, bilaga tjänstemannaförslag<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-11-10 Dnr 1453-2011<br />
Jan Asplund<br />
Miljö- och samhällsnämnden<br />
Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade<br />
Kommunledningsförvaltningen har för yttrande översänt ett medborgarförslag<br />
från Alex C Kallberg om att <strong>kommun</strong>en utrustar en centralt belägen<br />
handikapptoalett med taklyft och erbjuder utökade öppettider.<br />
Underlag för beslut<br />
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-11-10<br />
Medborgarförslag från Alex C Kallberg 2011-08-10<br />
Förslag till beslut<br />
Nämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att avslå medborgarförslaget.<br />
Motiv: Utgiften för om- och påbyggnad och installation av taklyft i den befintliga<br />
toaletten i Biblioteksgatan beräknas till 0,5 - 1,0 mkr. Befintlig<br />
byggnad innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad<br />
krävs för att rymma hissanordningen/teknikrum. Detta gör att utgiften för<br />
åtgärderna blir orimligt höga i befintlig byggnad.<br />
I <strong>kommun</strong>ens investeringsplaner ingår att bygga ytterligare en offentlig toalett<br />
i centralt läge. Här ska det då vara en förutsättning att taklyft ingår. Investeringen<br />
ingår inte i nämndens budgetförslag för 2012-2014.<br />
Bakgrund<br />
Medborgarförslaget från Alex C Kallberg med innebörden att en centralt<br />
belägen offentlig toalett utrustas med taklyft så att en rörelsehindrad person<br />
i rullstol ska kunna gå på toaletten och uträtta sina behov även på en sen<br />
kväll.<br />
Den i dag mest centralt placerade är den i Biblioteksgatan nedanför Prästgatan.<br />
Toaletten är en färdig modultoalett som har byggds in i en byggnad<br />
som är anpassat till stadsmiljön och som även inrymmer en transformatorstation.<br />
Leverantören av modulerna bedömer att det är möjligt att bygga till<br />
en taklyft till en kostnad på 0,5 – 1 miljon kronor.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-11-10 Dnr 1453-2011<br />
Den höga kostnaden hänförs till att nuvarande teknikrum måste flyttas för<br />
att lyften ska kunna låsas in bakom toalettutrymmet och att byggnaden måste<br />
utökas. Det tillkommer ett kodlåssystem för att den som har behov av lyften<br />
ska komma åt den. En sådan anordning är inget som går att ha öppet och<br />
tillgängligt för alla. I en framtida utökning av en offentlig toalett i ett centralt<br />
läge så bör behovet av hissanordning tillgodoses.<br />
SAMHÄLLSBYGGNAD<br />
Lars Andersson<br />
förvaltningschef<br />
Bertil Danielsson<br />
avd chef trafik och park<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen, bilaga tjänstemannaförslag<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 22, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-08-10 Medborgarförslag
§ 23, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1845/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2011-11-08 Dnr 1845-2011<br />
Medborgarförslag - Analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds<br />
<strong>kommun</strong>s framtid<br />
Bengt Åsengård, Mikael Berlin, Nils Ericsson, Birgit Eriksson, Lennart<br />
Sundström och Bertil Byström föreslår i medborgarförslag den 7 oktober<br />
2011 att ”Östersunds <strong>kommun</strong>fullmäktige föreslås ta initiativ till en egen,<br />
fristående analys av hur <strong>kommun</strong>ens framtid påverkas under olika förutsättningar,<br />
att vara kvar som motor i Jämtlands län, ingå som en minoritet i<br />
Mittsverigeregionen eller i ett Stornorrland. Med tanke på tidsaspekten i regionbildningsprocessen<br />
begärs samtidigt att medborgarförslaget behandlas<br />
skyndsamt”. Förslagsställarnas synpunkter och argument redovisas i bifogade<br />
medborgarförslag.<br />
Underlag för beslut<br />
Förslag från <strong>kommun</strong>styrelsens ordförande 2011-10-24<br />
Medborgarförslag 2011-10-07<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget om analys av hur regionbildningen påverkar<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>s framtid avslås.<br />
Motivering till beslutet:<br />
En bärande tanke i processen har varit att det är de politiska partierna som<br />
ska peka ut färdriktningen, beslut i frågan fattas också av landstingsfullmäktigeförsamlingarna.<br />
Det har hållits flera öppna möten kring regionbildningsfrågan,<br />
bland annat har föreningen för Region MittSverige haft möten<br />
i varje <strong>kommun</strong> i länet. Vid dessa möten har även Framtid Jämtland varit<br />
representerad. Konsekvenser av regionbildningen för Östersund är viktiga<br />
men bör utredas i regionsammanhang. Östersunds <strong>kommun</strong> har i egenskap<br />
av medlem i den ideella föreningen MittSverige deltagit i och påverkat beredningsprocessen.<br />
Kommunen har inte för avsikt att göra någon egen analys<br />
eller föra medborgardialog i frågan.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 23, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
FÖRS LAG<br />
2011-10-24 Dnr 1845-2011<br />
Kommunstyrelsen<br />
Medborgarförslag - Analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds<br />
<strong>kommun</strong>s framtid<br />
Bengt Åsengård, Mikael Berlin, Nils Ericsson, Birgit Eriksson, Lennart<br />
Sundström och Bertil Byström föreslår i medborgarförslag den 7 oktober<br />
2011 att ”Östersunds <strong>kommun</strong>fullmäktige föreslås ta initiativ till en egen,<br />
fristående analys av hur <strong>kommun</strong>ens framtid påverkas under olika förutsättningar,<br />
att vara kvar som motor i Jämtlands län, ingå som en minoritet i<br />
Mittsverigeregionen eller i ett Stornorrland. Med tanke på tidsaspekten i regionbildningsprocessen<br />
begärs samtidigt att medborgarförslaget behandlas<br />
skyndsamt”. Förslagsställarnas synpunkter och argument redovisas i bifogade<br />
medborgarförslag.<br />
Underlag för beslut<br />
Förslag från <strong>kommun</strong>styrelsens ordförande 2011-10-24<br />
Medborgarförslag 2011-10-07<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslag om analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds<br />
<strong>kommun</strong>s framtid avslås.<br />
Motivering till beslutet<br />
En bärande tanke i processen har varit att det är de politiska partierna som<br />
ska peka ut färdriktningen, beslut i frågan fattas också av landstingsfullmäktigeförsamlingarna.<br />
Det har hållits flera öppna möten kring regionbildningsfrågan,<br />
bland annat har föreningen för Region MittSverige haft möten<br />
i varje <strong>kommun</strong> i länet. Vid dessa möten har även Framtid Jämtland varit<br />
representerad. Konsekvenser av regionbildningen för Östersund är viktiga<br />
men bör utredas i regionsammanhang. Östersunds <strong>kommun</strong> har i egenskap<br />
av medlem i den ideella föreningen MittSverige deltagit i och påverkat beredningsprocessen.<br />
Kommunen har inte för avsikt att göra någon egen analys<br />
eller föra medborgardialog i frågan.<br />
AnnSofie Andersson<br />
Utdrag till förslagsställarna<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Carina Zetterström
§ 23, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-07 Medborgarförslag
§ 23, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-07 Medborgarförslag
§ 24, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 2367/2011<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-02 Dnr 2367-2011<br />
Rev 2012-01-14<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Kommunstyrelsen<br />
Motion - Plan för investeringsutrymmet<br />
Ulf Edström har i en motion föreslagit att fullmäktige ska besluta om att ta<br />
fram en löpande plan för investeringsutrymmet som sedan skall vara vägledande<br />
för utrymmet för framtida investeringar.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02, rev 2012-<br />
01-14<br />
Motion av Ulf Edström<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Motionen bifalls på så sätt att <strong>kommun</strong>ens treårsbudget avseende investeringar<br />
utökas till fem år av vilka åren 3 – 5 endast ska uttrycka tillgängligt<br />
investeringsutrymme (investeringstak) utöver redan preciserade investeringsprojekt.<br />
Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns påverkan på<br />
räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar. Detta för att tydligt<br />
visa den valda investeringsnivåns påverkan på utrymmet för verksamhetsutveckling<br />
alternativt behov av besparingar inom oförändrad skattenivå.<br />
Före beslut om enskilda investeringsprojekt ska eventuellt tillkommande<br />
driftkostnader redovisas. Investeringar som kan redovisas vara lönsamma,<br />
omfattas inte av föreslaget investeringstak.<br />
Bakgrund<br />
Ulf Edström har i en motion föreslagit att en löpande plan för <strong>kommun</strong>ens<br />
investeringsutrymme ska tas fram. Planen ska sedan vara vägledande för<br />
<strong>kommun</strong>ens framtida investeringar. Ulf Edström anser att <strong>kommun</strong>en måste<br />
öka sitt fokus på utrymmet för framtida investeringar och konstatera vilket<br />
utrymme som finns för att leva upp till en god ekonomisk hushållning. I<br />
motionen redovisas sambandet mellan <strong>kommun</strong>ens höga investeringstakt<br />
jämfört med de årliga avskrivningarna och det upplåningsbehov som finns i<br />
gällande budget.<br />
Kommunledningsförvaltningen konstaterar att motionen pekar på viktiga<br />
samband som måste hållas levande för att <strong>kommun</strong>en i tid ska inse vilken<br />
inverkan aktuell investeringsnivå har på <strong>kommun</strong>ens framtida ekonomi.<br />
Motionens förslag bör enligt förvaltningens mening integreras i den årliga<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 24, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 2367/2011<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-02 Dnr 2367-2011<br />
Rev 2012-01-14<br />
budget som <strong>kommun</strong>en har att utarbeta enligt <strong>kommun</strong>allagen. Frågan om<br />
utrymme för framtida investeringsnivå kan med fördel ingå som en del i de<br />
budgetdirektiv som fullmäktige lägger fast som förutsättning för respektive<br />
års budgetarbete.<br />
Om <strong>kommun</strong>en har en högre investeringsnivå än de årliga avskrivningarna<br />
så uppstår ett behov av att låna pengar – detta under förutsättning att <strong>kommun</strong>en<br />
inte har ett positivt resultat som medger direktfinansiering av årets<br />
investeringar utöver årets avskrivningar.<br />
Det finansiella mål fullmäktige lagt fast i budget 2012 är att nå ett resultat<br />
om 60 miljoner kronor. Av detta resultat har fullmäktige angett att 10 miljoner<br />
får användas för oförutsedda behov dvs oförutsedda kostnader som<br />
uppstår under det löpande budgetåret. Ca 5 miljoner ska användas för att<br />
amortera på den låneskuld som <strong>kommun</strong>en numera har och planerar att öka.<br />
Detta innebär att det finns 45 miljoner kvar som ett förstärkt kassaflöde disponibelt<br />
för direktfinansiering av <strong>kommun</strong>ens investeringar utöver de årliga<br />
avskrivningarna.<br />
Det finns ett starkt samband mellan resultat, avskrivningar och investeringar.<br />
År 2012 beräknas <strong>kommun</strong>ens avskrivningar uppgå till ca 140 miljoner.<br />
I ett budgetläge där <strong>kommun</strong>en endast uppfyller det lagstadgande balanskravet<br />
är 140 miljoner också den långsiktiga investeringsnivå som <strong>kommun</strong>en<br />
kan ha utan att öka sin låneskuld (observera dock att <strong>kommun</strong>en måste<br />
ha ett positivt resultat för att amortera på de lån som redan tagits upp respektive<br />
beräknas tas upp för att finansiera de investeringar som planeras<br />
genomföras enligt gällande budget och flerårsplan).<br />
Enligt <strong>kommun</strong>allagen 8 kap 5 § ska <strong>kommun</strong>en upprätta budget för en period<br />
om tre år. Enligt <strong>kommun</strong>allagen ska <strong>kommun</strong>en i budgeten ange de<br />
finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Den<br />
definition av god ekonomisk hushållning som framgår av <strong>kommun</strong>ens budget<br />
är att det ska finnas ett ekonomiskt utrymme (dvs ett plusresultat) om 45<br />
miljoner för direktfinansiering av investeringar. Detta innebär att investeringsutrymmet<br />
för <strong>kommun</strong>en utan att låna pengar är 185 miljoner kronor<br />
per år förutsatt att <strong>kommun</strong>en har ett tillräckligt plusresultat. En högre investeringsnivå<br />
måste lånefinansieras vilket i sig medför ökade räntekostnader<br />
samt behov av kassaflöde för amorteringar på de upptagna lånen. Ökade<br />
räntekostnader och behov av amorteringar ställer krav på besparingar i befintlig<br />
verksamhet för att oförändrad utdebitering ska kunna vidmakthållas.<br />
En hög investeringsnivå under en begränsad period kan finansieras av en<br />
investeringsnivå som är lägre än investeringsutrymmet under ett antal år.<br />
Det investeringsutrymme som räknats ut enligt ovan är en genomsnittlig investeringsnivå<br />
sett över flera år och inte ett mått för varje enskilt år. För<br />
<strong>kommun</strong>ens del kan således de ökade räntekostnader som följer av gällande<br />
flerårsplans höga investeringsnivå sänkas genom att <strong>kommun</strong>en de närmast<br />
följande åren tillåter en väsentligt lägre investeringsnivå än de årliga av-<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 24, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 2367/2011<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-02 Dnr 2367-2011<br />
Rev 2012-01-14<br />
skrivningarna då detta ger ett kassaflöde som kan användas för att snabbt<br />
amortera ner <strong>kommun</strong>ens låneskuld.<br />
Enligt motionen har intresset för investeringar kommit i skymyndan ”då<br />
<strong>kommun</strong>ens budgetering och ekonomisk rapportering fokuseras nästan uteslutande<br />
på resultatet”. Kommunledningsförvaltningen anser att det inte är<br />
”antingen eller” utan ”både och” då det viktigt att ”ha koll” både på resultat<br />
och investeringsutrymme. Detta eftersom det finns ett omedelbart samband<br />
mellan resultat och investeringar som påverkar långsiktigt god ekonomisk<br />
hushållning.<br />
Den plan för investeringsutrymme som efterfrågas i motionen kan enkelt<br />
redovisas enligt ovan beskrivna samband. Enligt motionen ska också detta<br />
investeringsutrymme sedan vara vägledande för utrymmet för kommande<br />
framtida investeringar.<br />
Formellt finns redan detta krav uttryckt i <strong>kommun</strong>allagen via de krav som<br />
finns att <strong>kommun</strong>en ska ha en budget och finansiella mål som är av betydelse<br />
för god ekonomisk hushållning. Frågan om respektive års budgetnivå bör<br />
lämpligtvis integreras i <strong>kommun</strong>ens budgetarbete och inte via en fristående<br />
plan. Att uppfylla motionens intention om att ha fokus även på investeringarna<br />
och dess påverkan på upplåning och kapitalkostnader och därmed resultat<br />
är viktigt att hålla levande i dialogen om god ekonomisk hushållning.<br />
För att stärka sambandet mellan investeringsnivå och konsekvenser för<br />
<strong>kommun</strong>ens långsiktiga ekonomi föreslås att <strong>kommun</strong>ens investeringsbudget<br />
som nu omfattar tre år utökas till fem år utökas till fem år där åren 3 – 5<br />
endast ska uttrycka tillgängligt investeringsutrymme utöver redan preciserade<br />
investeringsprojekt. Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns<br />
påverkan på räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar på nyupptagna<br />
lån. Detta för att tydligt visa den valda investeringsnivåns påverkan<br />
på utrymmet för verksamhetsutveckling alternativt behov av besparingar<br />
för att finansiera vald investeringsnivå inom oförändrad skattenivå.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen bifalls på så sätt att<br />
nuvarande treåriga investeringsbudget utökas till fem år. Förvaltningen föreslår<br />
också att fullmäktige i sitt budgetarbete ska ägna tid åt att diskutera<br />
utrymmet för framtida investeringar i enlighet med motionens intentioner.<br />
Investeringar som ger rationaliseringar och således är lönsamma att genomföra<br />
ska inte omfattas av föreslaget investeringstak.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Utdrag Ulf Edström, samtliga gruppledare, Christine Wåhlén, Anneli<br />
Svensson<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 24, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-02 Dnr 2367-2011<br />
Rev 2012-01-14<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Kommunstyrelsen<br />
Motion - Plan för investeringsutrymmet<br />
Ulf Edström har i en motion föreslagit att fullmäktige ska besluta om att ta<br />
fram en löpande plan för investeringsutrymmet som sedan skall vara vägledande<br />
för utrymmet för framtida investeringar.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02, rev 2012-<br />
01-14<br />
Motion av Ulf Edström<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Motionen bifalls på så sätt att <strong>kommun</strong>ens treårsbudget avseende investeringar<br />
utökas till fem år av vilka åren 3 – 5 endast ska uttrycka tillgängligt<br />
investeringsutrymme (investeringstak) utöver redan preciserade investeringsprojekt.<br />
Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns påverkan på<br />
räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar. Detta för att tydligt<br />
visa den valda investeringsnivåns påverkan på utrymmet för verksamhetsutveckling<br />
alternativt behov av besparingar inom oförändrad skattenivå.<br />
Före beslut om enskilda investeringsprojekt ska eventuellt tillkommande<br />
driftkostnader redovisas. Investeringar som kan redovisas vara lönsamma,<br />
omfattas inte av föreslaget investeringstak.<br />
Bakgrund<br />
Ulf Edström har i en motion föreslagit att en löpande plan för <strong>kommun</strong>ens<br />
investeringsutrymme ska tas fram. Planen ska sedan vara vägledande för<br />
<strong>kommun</strong>ens framtida investeringar. Ulf Edström anser att <strong>kommun</strong>en måste<br />
öka sitt fokus på utrymmet för framtida investeringar och konstatera vilket<br />
utrymme som finns för att leva upp till en god ekonomisk hushållning. I<br />
motionen redovisas sambandet mellan <strong>kommun</strong>ens höga investeringstakt<br />
jämfört med de årliga avskrivningarna och det upplåningsbehov som finns i<br />
gällande budget.<br />
Kommunledningsförvaltningen konstaterar att motionen pekar på viktiga<br />
samband som måste hållas levande för att <strong>kommun</strong>en i tid ska inse vilken<br />
inverkan aktuell investeringsnivå har på <strong>kommun</strong>ens framtida ekonomi.<br />
Motionens förslag bör enligt förvaltningens mening integreras i den årliga<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 24, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-02 Dnr 2367-2011<br />
Rev 2012-01-14<br />
budget som <strong>kommun</strong>en har att utarbeta enligt <strong>kommun</strong>allagen. Frågan om<br />
utrymme för framtida investeringsnivå kan med fördel ingå som en del i de<br />
budgetdirektiv som fullmäktige lägger fast som förutsättning för respektive<br />
års budgetarbete.<br />
Om <strong>kommun</strong>en har en högre investeringsnivå än de årliga avskrivningarna<br />
så uppstår ett behov av att låna pengar – detta under förutsättning att <strong>kommun</strong>en<br />
inte har ett positivt resultat som medger direktfinansiering av årets<br />
investeringar utöver årets avskrivningar.<br />
Det finansiella mål fullmäktige lagt fast i budget 2012 är att nå ett resultat<br />
om 60 miljoner kronor. Av detta resultat har fullmäktige angett att 10 miljoner<br />
får användas för oförutsedda behov dvs oförutsedda kostnader som<br />
uppstår under det löpande budgetåret. Ca 5 miljoner ska användas för att<br />
amortera på den låneskuld som <strong>kommun</strong>en numera har och planerar att öka.<br />
Detta innebär att det finns 45 miljoner kvar som ett förstärkt kassaflöde disponibelt<br />
för direktfinansiering av <strong>kommun</strong>ens investeringar utöver de årliga<br />
avskrivningarna.<br />
Det finns ett starkt samband mellan resultat, avskrivningar och investeringar.<br />
År 2012 beräknas <strong>kommun</strong>ens avskrivningar uppgå till ca 140 miljoner.<br />
I ett budgetläge där <strong>kommun</strong>en endast uppfyller det lagstadgande balanskravet<br />
är 140 miljoner också den långsiktiga investeringsnivå som <strong>kommun</strong>en<br />
kan ha utan att öka sin låneskuld (observera dock att <strong>kommun</strong>en måste<br />
ha ett positivt resultat för att amortera på de lån som redan tagits upp respektive<br />
beräknas tas upp för att finansiera de investeringar som planeras<br />
genomföras enligt gällande budget och flerårsplan).<br />
Enligt <strong>kommun</strong>allagen 8 kap 5 § ska <strong>kommun</strong>en upprätta budget för en period<br />
om tre år. Enligt <strong>kommun</strong>allagen ska <strong>kommun</strong>en i budgeten ange de<br />
finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Den<br />
definition av god ekonomisk hushållning som framgår av <strong>kommun</strong>ens budget<br />
är att det ska finnas ett ekonomiskt utrymme (dvs ett plusresultat) om 45<br />
miljoner för direktfinansiering av investeringar. Detta innebär att investeringsutrymmet<br />
för <strong>kommun</strong>en utan att låna pengar är 185 miljoner kronor<br />
per år förutsatt att <strong>kommun</strong>en har ett tillräckligt plusresultat. En högre investeringsnivå<br />
måste lånefinansieras vilket i sig medför ökade räntekostnader<br />
samt behov av kassaflöde för amorteringar på de upptagna lånen. Ökade<br />
räntekostnader och behov av amorteringar ställer krav på besparingar i befintlig<br />
verksamhet för att oförändrad utdebitering ska kunna vidmakthållas.<br />
En hög investeringsnivå under en begränsad period kan finansieras av en<br />
investeringsnivå som är lägre än investeringsutrymmet under ett antal år.<br />
Det investeringsutrymme som räknats ut enligt ovan är en genomsnittlig investeringsnivå<br />
sett över flera år och inte ett mått för varje enskilt år. För<br />
<strong>kommun</strong>ens del kan således de ökade räntekostnader som följer av gällande<br />
flerårsplans höga investeringsnivå sänkas genom att <strong>kommun</strong>en de närmast<br />
följande åren tillåter en väsentligt lägre investeringsnivå än de årliga av-<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 24, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-02 Dnr 2367-2011<br />
Rev 2012-01-14<br />
skrivningarna då detta ger ett kassaflöde som kan användas för att snabbt<br />
amortera ner <strong>kommun</strong>ens låneskuld.<br />
Enligt motionen har intresset för investeringar kommit i skymyndan ”då<br />
<strong>kommun</strong>ens budgetering och ekonomisk rapportering fokuseras nästan uteslutande<br />
på resultatet”. Kommunledningsförvaltningen anser att det inte är<br />
”antingen eller” utan ”både och” då det viktigt att ”ha koll” både på resultat<br />
och investeringsutrymme. Detta eftersom det finns ett omedelbart samband<br />
mellan resultat och investeringar som påverkar långsiktigt god ekonomisk<br />
hushållning.<br />
Den plan för investeringsutrymme som efterfrågas i motionen kan enkelt<br />
redovisas enligt ovan beskrivna samband. Enligt motionen ska också detta<br />
investeringsutrymme sedan vara vägledande för utrymmet för kommande<br />
framtida investeringar.<br />
Formellt finns redan detta krav uttryckt i <strong>kommun</strong>allagen via de krav som<br />
finns att <strong>kommun</strong>en ska ha en budget och finansiella mål som är av betydelse<br />
för god ekonomisk hushållning. Frågan om respektive års budgetnivå bör<br />
lämpligtvis integreras i <strong>kommun</strong>ens budgetarbete och inte via en fristående<br />
plan. Att uppfylla motionens intention om att ha fokus även på investeringarna<br />
och dess påverkan på upplåning och kapitalkostnader och därmed resultat<br />
är viktigt att hålla levande i dialogen om god ekonomisk hushållning.<br />
För att stärka sambandet mellan investeringsnivå och konsekvenser för<br />
<strong>kommun</strong>ens långsiktiga ekonomi föreslås att <strong>kommun</strong>ens investeringsbudget<br />
som nu omfattar tre år utökas till fem år utökas till fem år där åren 3 – 5<br />
endast ska uttrycka tillgängligt investeringsutrymme utöver redan preciserade<br />
investeringsprojekt. Av femårsbudgeten ska framgå investeringsnivåns<br />
påverkan på räntekostnader samt eventuellt behov av amorteringar på nyupptagna<br />
lån. Detta för att tydligt visa den valda investeringsnivåns påverkan<br />
på utrymmet för verksamhetsutveckling alternativt behov av besparingar<br />
för att finansiera vald investeringsnivå inom oförändrad skattenivå.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen bifalls på så sätt att<br />
nuvarande treåriga investeringsbudget utökas till fem år. Förvaltningen föreslår<br />
också att fullmäktige i sitt budgetarbete ska ägna tid åt att diskutera<br />
utrymmet för framtida investeringar i enlighet med motionens intentioner.<br />
Investeringar som ger rationaliseringar och således är lönsamma att genomföra<br />
ska inte omfattas av föreslaget investeringstak.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Utdrag Ulf Edström, samtliga gruppledare, Christine Wåhlén, Anneli<br />
Svensson<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 24, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-24 Motion
§ 25, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1687/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 1687-2011<br />
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong><br />
Carina Zetterström, C, yrkar i en motion den 13 september 2011, att det<br />
skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen<br />
lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds <strong>kommun</strong>. Barnoch<br />
utbildningsnämnden, utförarstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden<br />
har lämnat yttrande i ärendet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag<br />
2011-12-28<br />
Vård- och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13 §128<br />
Utförarstyrelsens beslut 2011-12-06 § 78<br />
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2011-12-02 § 111<br />
Motion 2011-09-13<br />
Finansutskottets beslut<br />
Ärendet tas upp direkt i <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
Sammanfattande<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-12-28 Dnr 1687-2011<br />
Ulla Nordin<br />
Kommunstyrelsen<br />
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong><br />
Carina Zetterström, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 september 2011,<br />
att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka<br />
andelen lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
Barn- och utbildningsnämnden, utförarstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden<br />
har lämnat yttrande i ärendet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag<br />
2011-12-28<br />
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2011-12-02 § 111<br />
Utförarstyrelsens beslut 2011-12-06 § 78<br />
Vård- och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13 §128<br />
Motion 2011-09-13<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Motionen avslås.<br />
Motivering<br />
Det finns ett behov av att definiera vad det innebär att laga mat från grunden<br />
och beroende på definition så kan det finnas behov av investeringar i<br />
kökslokaler, utbildning av personal, förändrad personaltäthet och förändrade<br />
matsedlar. Den förtydligande kostpolicyn som berörda nämnder/styrelse<br />
antagit tillgodoser motionärens ambition på sikt men i den takt ekonomin<br />
tillåter.<br />
Bakgrund<br />
Förslagsställaren anser att <strong>kommun</strong>ens utmärkelser inom matområdet förpliktigar<br />
och att det är dags för <strong>kommun</strong>en att ta nästa steg för att ytterliggare<br />
höja matkvalitén. Detta bör ske genom att andelen lagad mat ökar från<br />
idag 70 % till 80/100 %. Maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas<br />
som möjligt och andelen mat som värms upp inför servering bör minska.<br />
Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från grunden<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
Sammanfattande<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-12-28 Dnr 1687-2011<br />
skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten som<br />
serveras innehåller.<br />
Protokoll från berörda nämnder/styrelse bifogas i handlingarna. Samtliga<br />
nämnder pekar på att det inte finns någon vedertagen definition av vad ”lagad<br />
mat från grunden” innebär och att motionen därför bör avslås. I barnoch<br />
utbildningsnämndens beslutsunderlag finns följande redovisning.<br />
Definition av begreppet ”lagat från grunden”<br />
Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.<br />
För att utreda vilka åtgärder som krävs för att öka ambitionen och laga 80%<br />
respektive 100% av maten från grunden och ta bort halvfabrikat, måste Östersunds<br />
<strong>kommun</strong> börja med att definiera vad som avses med att laga mat<br />
från grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat som accepteras och<br />
inte. Beroende på hur begreppet definieras, påverkas kostnaderna för matlagningen,<br />
då olika stora investering i köken och ökad personal täthet<br />
kommer att krävs.<br />
Konsekvenser på matsedeln<br />
Den definition av ”laga mat från grunden” som en utredning kommer fram<br />
till påverkar i nästa steg vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert<br />
sätt med god kvalité. Det kan innebära att variationen på matsedeln<br />
minskar, vilket påverkar matsedelns näringsriktighet negativt. Exempel på<br />
helfabrikat som används på förskola/skola idag är: stekta köttbullar, biffar,<br />
hamburgare, pannkaka, potatisbullar, panerad stekt fisk, blodpudding, falukorv,<br />
varmkorv och rökt skinka. Inom äldreomsorgen används tex. kalvsylta,<br />
kroppkakor, kåldolmar, paltbröd, frukostkorv, isterband och kassler.<br />
Även tillbehör som ketchup, senap, majonnäs, sylt, keso, ost hårt och mjukt<br />
bröd samt kryddblandningar etc. används. Halvfabrikat är ett livsmedel som<br />
har behandlats och endast behöver tillagning. Exempel på halvfabrikat som<br />
används i Måltidsservice kök idag är: pasta, mjöl, gryner, krossade tomater<br />
och andra konserver, strimlat/tärnat kött/fisk/kyckling, köttfärs, buljong/<br />
fonder, panerad fisk, djupfrysta grönsaker, skalad potatis mm. En matsedel<br />
helt utan hel- och halvfabrikat uppfyller inte kraven på näringsriktighet för<br />
målgrupperna.<br />
Laga maten nära gästen<br />
Sista steget i utredningen är att inventera <strong>kommun</strong>ens alla mottagnings- och<br />
serveringskök inom förskola och skola, ca 42 stycken och äldreomsorgens<br />
mottagningskök/avdelningskök, ca 70-80 stycken för att gå igenom det behov<br />
av ombyggnation och investeringar som krävs för att laga mat från<br />
grunden i köken. Förutom köksinventeringen krävs en inventering av personalbehov<br />
och kompetens, liksom en plan för omorganisation, rekrytering<br />
och utbildning. Slutligen ska inventerade behov och åtgärder kostnadsberäknas.<br />
Den matutredning som genomfördes i <strong>kommun</strong>en 2009 hade till<br />
uppdrag att utreda den mest kostnadseffektiva köksorganisationen för<br />
<strong>kommun</strong>en och tog därmed inte hänsyn till faktorer som ”laga mat från<br />
grunden” vilket är en av förutsättningarna i motionen.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
Sammanfattande<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2011-12-28 Dnr 1687-2011<br />
I vård- och omsorgsnämndens beslutsunderlag redovisas ett underlag som<br />
har begärts in från två av köken som lagar mat till särskilt boende, <strong>kommun</strong>ens<br />
Måltidsservice och Carema kök.<br />
I svar från Måltidsservice anges att det är behov av att definiera vad som<br />
avses med att laga mat från grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat<br />
som inte kan tillåtas. Det går inte att göra en utredning och kostnadsberäkning<br />
om vad det innebär innan de frågorna är identifierade. Att tillaga<br />
maten nära gästen kan även innebära stora investeringar i kök.<br />
På Carema anser de frågan om att öka andelen tillagd mat från grunden är<br />
svår att besvara. Det finns en otydlighet i vad som avses. Ska maten tillagas<br />
på varje boende, eller i varje avdelningskök så krävs investeringar i kökslokaler<br />
och i personal och utbildning av personal. I det stora köket på Björkbacka<br />
krävs även ny utrustning för att minimera halvfabrikat.<br />
I <strong>kommun</strong>ens arbete med att förtydliga kostpolicyn som ska beslutas av<br />
samtliga nämnder och därefter i <strong>kommun</strong>fullmäktige kommer sedan varje<br />
nämnd att arbeta med handlingsplaner för kosten. I detta arbete kan även<br />
varje nämnd besluta om att förtydliga hur nära brukaren maten ska tillagas.<br />
Samtliga nämnder pekar på att den gemensamma kostpolicyn innehåller en<br />
vision och policy för <strong>kommun</strong>ens arbete med kost till barn, unga och äldre:<br />
Vision - ”Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas<br />
god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och<br />
miljö.”<br />
Kostpolicy - I ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att:<br />
· Måltiden är en positiv helhetsupplevelse som ger näring, stimulans, tid för<br />
avkoppling och trevlig samvaro.<br />
· Maten som serveras tillagas av säkra råvaror med hög livsmedelshygienisk<br />
kvalitet, den är väl sammansatt och tillgodoser olika behov.<br />
· Det finns tillfälle till dialog och inflytande samt möjlighet att påverka måltiden<br />
och dess miljö.<br />
· Kommunen ska i sin måltidsverksamhet ta ansvar och hänsyn till miljön.<br />
Kommunledningsförvaltningen konstaterar att fullmäktige har att ta ställning<br />
till kostpolicyn vid samma sammanträde som denna motion kommer<br />
att behandlas.<br />
Facknämndernas tjänstemannaförslag finns de på <strong>kommun</strong>ens hemsida under<br />
Vem är du – förtroendevald.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
Sammanfattande<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4<br />
2011-12-28 Dnr 1687-2011<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till Carina Zetterström, c, barn- och utbildningsnämnden, vård- och<br />
omsorgsnämnden samt utförarstyrelsen<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-09-13 Motion
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 111, BOUN 2011-12-14 08.30<br />
PROTOKOLL<br />
Barn- och utbildningsnämnden<br />
2011-12-02 Dnr KS 1687/2011<br />
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong><br />
Carina Zetterström, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 september 2011,<br />
att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka<br />
andelen lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
Förslagsställaren anser att <strong>kommun</strong>ens utmärkelser inom matområdet förpliktigar,<br />
och att det är dags för <strong>kommun</strong>en att ta nästa steg för att ytterliggare<br />
höja matkvalitén, detta genom att andelen lagad mat ska öka och helst<br />
vara 100%. Maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas som möjligt,<br />
och andelen mat som värms upp inför servering bör minska.<br />
Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från grunden<br />
skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten innehåller<br />
som serveras.<br />
Barn- och utbildningsnämnden har fått motionen för yttrande till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
senast 13 januari 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12- 02<br />
Motion 2011-09-13<br />
Yttrande från Måltidsservice<br />
Yrkande<br />
Bogna Wojtkiewicz Adolfsson ( c ) yrkar bifall till motionen, dvs att det<br />
skyndsamt utreds vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen lagad<br />
mat från 70 % till 80 % respektive 100 % i Östersunds <strong>kommun</strong><br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på förslagen<br />
1 Bognas yrkande om bifall till motionen<br />
2. liggande förslag om avslag av motionen<br />
och finner att förslaget avslås enligt liggande förslag<br />
Barn- och utbildningsnämndens beslut<br />
Barn- och utbildningsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att motionen<br />
om att öka andelen lagad mat i Östersunds <strong>kommun</strong> avslås.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 111, BOUN 2011-12-14 08.30<br />
PROTOKOLL<br />
Barn- och utbildningsnämnden<br />
2011-12-02 Dnr KS 1687/2011<br />
Motiveringen till beslutet är, att det idag inte finns någon vedertagen definition<br />
av vad ”lagad mat från grunden” innebär, och beroende av hur begreppet<br />
”lagad mat från grunden” definieras krävs olika stora investeringar i köken<br />
samt olika ökningsbehov avseende personaltäthet.<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-12-02 Dnr KS 1687/2011<br />
Svante Sundbergh<br />
Barn- och utbildningsnämnden<br />
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong><br />
Carina Zetterström, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 september 2011,<br />
att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka<br />
andelen lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
Förslagsställaren anser att <strong>kommun</strong>ens utmärkelser inom matområdet förpliktigar,<br />
och att det är dags för <strong>kommun</strong>en att ta nästa steg för att ytterliggare<br />
höja matkvalitén, detta genom att andelen lagad mat ska öka och helst<br />
vara 100%. Maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas som möjligt,<br />
och andelen mat som värms upp inför servering bör minska.<br />
Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från grunden<br />
skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten innehåller<br />
som serveras.<br />
Barn- och utbildningsnämnden har fått motionen för yttrande till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
senast 13 januari 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12- 02<br />
Motion 2011-09-13<br />
Yttrande från Måltidsservice<br />
Förslag till beslut<br />
Barn- och utbildningsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att motionen<br />
om att öka andelen lagad mat i Östersunds <strong>kommun</strong> avslås.<br />
Motiveringen till beslutet är, att det idag inte finns någon vedertagen definition<br />
av vad ”lagad mat från grunden” innebär, och beroende av hur begreppet<br />
”lagad mat från grunden” definieras krävs olika stora investeringar i köken<br />
samt olika ökningsbehov avseende personaltäthet.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-12-02 Dnr KS 1687/2011<br />
Bakgrund<br />
I motionen från Carina Zetterström, Centerpartiet yrkas det på, att det<br />
skyndsamt bör utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen<br />
lagad mat från 70 % till 80 % respektive 100 %.<br />
I yttrandet från Måltidsservice framgår, att det inte går att göra en sådan utredning<br />
innan begreppet ”lagad mat från grunden” definierats samt vilka<br />
hel- eller halvfabrikat som kan tillåts. Där framhålls även, att definitionen<br />
påverkar vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert sätt, och<br />
därmed riskerar variationen på matsedeln att minska, vilket i sin tur påverkar<br />
näringsriktigheten negativt.<br />
I <strong>kommun</strong>ens arbete med att förtydliga kostpolicyn, föreslås att varje<br />
nämnd arbetar fram handlingsplaner för kosten. Där kan även bedömningar<br />
göras hur nära ”det bord där den ska ätas” maten ska lagas.<br />
Eftersom det, med hänvisning till ovannämnda skrivning, inte bedöms möjligt<br />
att göra en seriös utredning enligt motionens yrkande bör motionen avslås.<br />
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Annika Källgård<br />
Förvaltningschef<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: BUF Underlag till svar på motion 100% lagat från grunde 3<br />
Förskola och skola<br />
Underlag till svar på Motion –Öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong> Dnr 1687-2011<br />
Bakgrund<br />
Måltidsservice har beräknat att av maten som serveras på förskolor och skolor tillagas ca 70%<br />
från grunden i våra kök. Vår tolkning av att laga mat från grunden betyder att kockar bereder<br />
och tillagar en maträtt eller ett tillbehör utifrån ett recept där både råvaror, hel- och<br />
halvfabrikat ingår. Vi tillagar tex varma och kalla såser, pastarätter/såser, gratänger, frestelser,<br />
grytor, Stroganoff, soppor, sallader, potatismos från grunden med ett recept som bas.<br />
Maträtter och tillbehör som vi inte räknar som lagade från grunden är tex köttbullar,<br />
hamburgare, biffar, pannkaka, potatisbullar, blodpudding, varmkorv, sprödbakad fisk,<br />
soppbröd, pålägg, sylt etc.<br />
* se definition av hel- och halvfabrikat<br />
Utredning<br />
För att kunna göra en utredning och kostnadsberäkning på vad som krävs för att öka<br />
ambitionen och laga 80% respektive 100% av maten från grunden och ta bort halvfabrikat,<br />
måste Östersunds <strong>kommun</strong> börja med att definiera vad som avses med att laga mat från<br />
grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat som accepteras och inte.<br />
Laga mat från grunden<br />
Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.<br />
Beroende på hur begreppet definieras, krävs olika stora investering i köken och ökad personal<br />
täthet. Definitionen påverkar också vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert sätt<br />
med god kvalité. Det kan innebära att variationen på matsedeln minskar, vilket påverkar<br />
matsedelns näringsriktighet negativt.<br />
Definition av Hel- och halvfabrikat<br />
Helfabrikat är helt färdigställda livsmedel som kan serveras kalla eller där endast<br />
uppvärmning behövs. Helfabrikat kan vara måltidskomponenter eller kompletta maträtter.<br />
Exempel på helfabrikat som används på förskola/skola idag är:<br />
Stekta köttbullar, biffar, hamburgare, pannkaka, potatisbullar, panerad stekt fisk,<br />
blodpudding, falukorv, varmkorv, rökt skinka och kassler. Även tillbehör som ketchup, senap,<br />
majonnäs, sylt, keso, ost, pålägg, bröd hårt och mjukt, kryddblandningar etc används.<br />
Halvfabrikat är ett livsmedel som har behandlats och endast behöver tillagning. Till vissa<br />
halvfabrikat behöver vätska tillsättas.<br />
Exempel på halvfabrikat som används på förskola/skola till idag är:<br />
Pasta, mjöl, gryner, krossade tomater och andra konserver, strimlat/tärnat kött/fisk/kyckling,<br />
köttfärs, buljong/fonder, panerad fisk, djupfrysta grönsaker, skalad potatis.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, Måltidsservice, 831 82 Östersund<br />
maltidsservice@osterund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 128, ON 2011-12-13 08.30<br />
PROTOKOLL 1<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
2011-12-13 Dnr 1687-2011<br />
Motion - öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong><br />
Carina Zetterström, Centerpartiet yrkar i en motion till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka<br />
andelen lagad mat från 70 % till 80 % respektive 100 % i Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
Förslagsställaren anser att <strong>kommun</strong>ens utmärkelser inom matområdet<br />
förpliktigar och att det är dags för <strong>kommun</strong>en att ytterligare höja matkvaliteten<br />
i <strong>kommun</strong>en. Mat ska tillagas så nära det bord där den ska ätas och<br />
andelen mat som värms upp inför servering bör minska. Genom att öka andelen<br />
lagad mat från grunden, skulle kunna ge färre halvfabrikat och därmed<br />
större kunskap om vad maten innehåller som serveras. Vård- och omsorgsnämnden<br />
har fått motionen för yttrande till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
senast den 13 januari 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21<br />
Motion 2011-09-13<br />
Underlag från Måltidsservice 2011-11-21<br />
Yrkanden<br />
Carina Zetterström, C: I första hand återremiss av ärendet där det definieras<br />
vad det innebär att laga mat från grunden samt vilka investeringar i kökslokaler,<br />
personal samt investeringar i utbildning av personal och förändring<br />
av matsedlar det skulle kunna innebära. Faller förstahandsyrkandet yrkas<br />
bifall till motionen.<br />
Henrik Kvist, S: Motionen avslås, med föreslagen motivering.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på återremissen och finner att nämnden beslutar<br />
att avgöra ärendet idag.<br />
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar<br />
enligt Henrik Kvists förslag.<br />
Omröstning<br />
Omröstning begärs<br />
Propositionsordning<br />
Följande propositionsordning godkänns:<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 128, ON 2011-12-13 08.30<br />
PROTOKOLL 2<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
2011-12-13 Dnr 1687-2011<br />
Ja-röst för bifall för Henrik Kvist yrkande.<br />
Nej-röst för bifall till Carina Zetterströms yrkande.<br />
Omröstningsresultat<br />
Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden<br />
att bifalla Henrik Kvist yrkande. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna<br />
har röstat.<br />
Vård- och omsorgsnämndens beslut<br />
Nämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att motionen om att öka andelen lagad<br />
mat avslås.<br />
Motivering till beslutet: Det är ett behov av att definiera vad det innebär att<br />
laga mat från grunden. Beroende på definition av begreppet så är det behov<br />
av olika investeringar i kökslokaler, personal samt investering i utbildning<br />
av personal och en förändring av matsedlar. Det kan även medföra en ökad<br />
kostnad för den enskilde brukaren och för vård- och omsorgsnämnden.<br />
Reservation<br />
Carina Zetterström, C, Lise Hjemgaard Svensson, M, Ive Hörnfeldt, M, Irene<br />
Göransson, C, samt Anna Larsson, FP reserveras sig mot beslutet till<br />
förmån för Carina Zetterströms yrkande.<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-11-21 Dnr 1687-2011<br />
Christina Taraldsson<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
Motion - öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong><br />
Carina Zetterström, Centerpartiet yrkar i en motion till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
att det skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka<br />
andelen lagad mat från 70 % till 80 % respektive 100 % i Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
Förslagsställaren anser att <strong>kommun</strong>ens utmärkelser inom matområdet<br />
förpliktigar och att det är dags för <strong>kommun</strong>en att ytterligare höja matkvaliteten<br />
i <strong>kommun</strong>en. Mat ska tillagas så nära det bord där den ska ätas och<br />
andelen mat som värms upp inför servering bör minska. Genom att öka andelen<br />
lagad mat från grunden, skulle kunna ge färre halvfabrikat och därmed<br />
större kunskap om vad maten innehåller som serveras. Vård- och omsorgsnämnden<br />
har fått motionen för yttrande till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
senast den 13 januari 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21<br />
Motion 2011-09-13<br />
Underlag från Måltidsservice 2011-11-21<br />
Förslag till beslut<br />
Nämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att motionen/medborgarförslaget om<br />
att öka andelen lagad mat avslås.<br />
Motivering till beslutet: Det är ett behov av att definiera vad det innebär att<br />
laga mat från grunden. Beroende på definition av begreppet så är det behov<br />
av olika investeringar i kökslokaler, personal samt investering i utbildning<br />
av personal och en förändring av matsedlar. Det kan även medföra en ökad<br />
kostnad för den enskilde brukaren och för vård- och omsorgsnämnden.<br />
Bakgrund<br />
I en motion från Carina Zetterström, Centerpartiet yrkas det på att skyndsamt<br />
utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen lagad mat<br />
från 70 % till 80 % respektive 100 %.<br />
Underlag har begärts in från två av köken som lagar mat till särskilt boende<br />
Det är <strong>kommun</strong>ens Måltidsservice och Carema kök.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-11-21 Dnr 1687-2011<br />
I svar från Måltidsservice anges att det är behov av att definiera vad som<br />
avses med att laga mat från grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat<br />
som inte kan tillåtas. Det går inte att göra en utredning och kostnadsberäkning<br />
om vad det innebär innan de frågorna är identifierade. Att tillaga<br />
maten nära gästen kan även innebära stora investeringar i kök.<br />
På Carema anser de frågan om att öka andelen tillagd mat från grunden är<br />
svår att besvara. Det finns en otydlighet i vad som avses. Ska maten tillagas<br />
på varje boende, eller i varje avdelningskök så krävs investeringar i kökslokaler<br />
och i personal och utbildning av personal. I det stora köket på Björkbacka<br />
krävs även ny utrustning för att minimera halvfabrikat.<br />
I <strong>kommun</strong>ens arbete med att förtydliga kostpolicyn som ska beslutas av<br />
samtliga nämnder och därefter <strong>kommun</strong>fullmäktige i mars 2012 kommer<br />
varje nämnd att arbeta med handlingsplaner för kosten. I detta arbete kan<br />
även varje nämnd besluta om att förtydliga hur nära brukaren maten ska<br />
tillagas.<br />
Motionen bör avslås eftersom det är omöjligt att göra en bra utredning innan<br />
det är fastställt vad som avses med att laga mat från grunden.<br />
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN<br />
Marie Sundvisson,<br />
förvaltningschef<br />
Christina Taraldsson,<br />
handläggare<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 78, US 2011-12-06 08.30<br />
PROTOKOLL<br />
Utförarstyrelsen<br />
2011-12-06 Dnr 1687-2011<br />
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong><br />
Carina Zetterstöm, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 sept 2011 att det<br />
skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen<br />
lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
Förslagsställaren anser att <strong>kommun</strong>ens utmärkelser inom matområdet förpliktigar<br />
och att det är dags för <strong>kommun</strong>en att ta nästa steg för att ytterliggare<br />
höja matkvalitén, detta genom att andelen lagad mat ska öka och helst<br />
vara 100% och att maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas som<br />
möjligt. Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från<br />
grunden skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten<br />
innehåller som serveras. Utförarstyrelsen har fått motionen för yttrande<br />
till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen senast 13 jan 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-24<br />
Motion 2011-09-13<br />
Utförarstyrelsens beslut<br />
Serviceförvaltningen föreslår att motionen- öka andelen lagad mat för skolelever<br />
och äldre i Östersunds <strong>kommun</strong> avslås. Motiveringen är att den utredning<br />
som motionen yrkar innebär ett omfattade arbete som inte ryms<br />
inom förvaltningens ordinarie resurser.<br />
_______<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen med tjänstemannaförslag<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-11-24 Dnr 1687-2011<br />
Evonne K Mattson<br />
Utförarstyrelsen<br />
Motion – öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong><br />
Carina Zetterstöm, Centerpartiet, yrkar i en motion den 13 sept 2011 att det<br />
skyndsamt ska utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka andelen<br />
lagad mat från 70% till 80% respektive 100% i Östersunds <strong>kommun</strong>.<br />
Förslagsställaren anser att <strong>kommun</strong>ens utmärkelser inom matområdet förpliktigar<br />
och att det är dags för <strong>kommun</strong>en att ta nästa steg för att ytterliggare<br />
höja matkvalitén, detta genom att andelen lagad mat ska öka och helst<br />
vara 100% och att maten ska lagas så nära det bord där den ska ätas som<br />
möjligt. Förslagsställaren menar också att en högre andel mat lagad från<br />
grunden skulle ge färre halvfabrikat och därmed större kunskap om vad maten<br />
innehåller som serveras. Utförarstyrelsen har fått motionen för yttrande<br />
till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen senast 13 jan 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-24<br />
Motion 2011-09-13<br />
Förslag till beslut<br />
Serviceförvaltningen föreslår att motionen- öka andelen lagad mat för skolelever<br />
och äldre i Östersunds <strong>kommun</strong> avslås. Motiveringen är att den utredning<br />
som motionen yrkar innebär ett omfattade arbete som inte ryms<br />
inom förvaltningens ordinarie resurser.<br />
Bakgrund<br />
Laga mat från grunden är ett flitigt använt begrepp idag som dock saknar<br />
definition på vad det innebär. Serviceförvaltningen har i sina beräkningar<br />
kommit fram till att av maten som serveras på förskolor och skolor idag<br />
tillagas ca 70% från grunden i våra kök. Till äldreomsorgen tillagas ca 70%<br />
av maten på tallriken från grunden. Förvaltningens tolkning av att laga mat<br />
från grunden betyder att kockar bereder och tillagar en maträtt eller ett tillbehör<br />
utifrån ett recept där både råvaror, hel- och halvfabrikat ingår. Serviceförvaltningen<br />
kommer att i samverkan med beställande förvaltningar fortsätta<br />
arbetet med att utveckla bra måltider utifrån nyckelbegreppen; från<br />
grunden, efter säsong, med ekonomisk hushållning, undvik hel- och halvfabrikat.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-11-24 Dnr 1687-2011<br />
Utredning<br />
En utredning om vilka åtgärder som krävs för att öka andelen lagad mat<br />
från dagens 70% till 80% respektive 100% innebär ett omfattande arbetet<br />
som kan beskrivas i tre steg.<br />
1. Definition av begreppet ”lagat från grunden”<br />
Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.<br />
För att utreda vilka åtgärder som krävs för att öka ambitionen och laga 80%<br />
respektive 100% av maten från grunden och ta bort halvfabrikat, måste Östersunds<br />
<strong>kommun</strong> börja med att definiera vad som avses med att laga mat<br />
från grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat som accepteras och<br />
inte. Beroende på hur begreppet definieras, påverkas kostnaderna för matlagningen,<br />
då olika stora investering i köken och ökad personal täthet<br />
kommer att krävs.<br />
2. Konsekvenser på matsedeln<br />
Den definition av ”laga mat från grunden” som en utredning kommer fram<br />
till påverkar i nästa steg vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert<br />
sätt med god kvalité. Det kan innebära att variationen på matsedeln<br />
minskar, vilket påverkar matsedelns näringsriktighet negativt. Exempel på<br />
helfabrikat som används på förskola/skola idag är: stekta köttbullar, biffar,<br />
hamburgare, pannkaka, potatisbullar, panerad stekt fisk, blodpudding, falukorv,<br />
varmkorv och rökt skinka. Inom äldreomsorgen används tex. kalvsylta,<br />
kroppkakor, kåldolmar, paltbröd, frukostkorv, isterband och kassler.<br />
Även tillbehör som ketchup, senap, majonnäs, sylt, keso, ost hårt och mjukt<br />
bröd samt kryddblandningar etc. används. Halvfabrikat är ett livsmedel som<br />
har behandlats och endast behöver tillagning. Exempel på halvfabrikat som<br />
används i Måltidsservice kök idag är: pasta, mjöl, gryner, krossade tomater<br />
och andra konserver, strimlat/tärnat kött/fisk/kyckling, köttfärs, buljong/fonder,<br />
panerad fisk, djupfrysta grönsaker, skalad potatis mm. En matsedel<br />
helt utan hel- och halvfabrikat uppfyller inte kraven på näringsriktighet<br />
för målgrupperna.<br />
3. Laga maten nära gästen<br />
Sista steget i utredningen är att inventera <strong>kommun</strong>ens alla mottagnings- och<br />
serveringskök inom förskola och skola, ca 42 stycken och äldreomsorgens<br />
mottagningskök/avdelningskök, ca 70-80 stycken för att gå igenom det behov<br />
av ombyggnation och investeringar som krävs för att laga mat från<br />
grunden i köken. Förutom köksinventeringen krävs en inventering av personalbehov<br />
och kompetens, liksom en plan för omorganisation, rekrytering<br />
och utbildning.<br />
Slutligen ska inventerade behov och åt gärder kostnadsberäknas. Den matutredning<br />
som genomfördes i <strong>kommun</strong>en 2009 hade till uppdrag att utreda<br />
den mest kostnadseffektiva köksorganisationen för <strong>kommun</strong>en och tog<br />
därmed inte hänsyn till faktorer som ”laga mat från grunden” vilket är en av<br />
förutsättningarna i motionen.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2011-11-24 Dnr 1687-2011<br />
Serviceförvaltningen inte möjlighet att genomföra en så omfattande utredning<br />
inom befintliga resurser och rekommenderar därför US att avslå motionen.<br />
SERVICEFÖRVALTNINGEN<br />
Ann Rydén<br />
Förvaltningschef<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen med tjänstemannaförslag<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 25, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-11-21 Underlag från måltidsservice<br />
2011-11-21<br />
Äldreomsorg<br />
Underlag till svar på Motion –Öka andelen lagad mat för skolelever och äldre i Östersunds<br />
<strong>kommun</strong> Dnr 1687-2011<br />
Bakgrund<br />
Måltidsservice har beräknat att av maten som serveras till äldreomsorgen tillagas ca 70% från<br />
grunden i våra kök. Vår tolkning av att laga mat från grunden betyder att kockar bereder och<br />
tillagar en maträtt eller ett tillbehör utifrån ett recept där både råvaror, hel- och halvfabrikat*<br />
ingår. Vi tillagar tex varma och kalla såser, efterrättskrämer och pajer, gratänger, frestelser,<br />
grytor, Stroganoff, pölsa, soppor, grönsaksstuvningar, rotmos, Bondomelett från grunden med<br />
ett recept som bas. Maträtter och tillbehör som vi inte räknar som lagade från grunden är tex<br />
köttbullar, pytt i panna, biffar, fläsklägg, kåldolmar, pannkaka, potatisbullar, paltbröd,<br />
Falukorv, isterband, karré, kassler, sprödbakad fisk, fiskbullar, soppbröd, pålägg, sylt etc.<br />
* se definition av hel- och halvfabrikat<br />
Utredning<br />
För att kunna göra en utredning och kostnadsberäkning på vad som krävs för att öka<br />
ambitionen och laga 80% respektive 100% av maten från grunden och ta bort halvfabrikat,<br />
måste Östersunds <strong>kommun</strong> börja med att definiera vad som avses med att laga mat från<br />
grunden och identifiera vilka hel- och halvfabrikat som accepteras och inte.<br />
Laga mat från grunden<br />
Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär.<br />
Beroende på hur begreppet definieras, krävs olika stora investering i köken och ökad personal<br />
täthet. Definitionen påverkar också vilka maträtter som är möjliga att tillaga på ett säkert sätt<br />
med god kvalité. Det kan innebära att variationen på matsedeln minskar, vilket påverkar<br />
matsedelns näringsriktighet negativt.<br />
Definition av Hel- och halvfabrikat<br />
Helfabrikat är helt färdigställda livsmedel som kan serveras kalla eller där endast<br />
uppvärmning behövs. Helfabrikat kan vara måltidskomponenter eller kompletta maträtter.<br />
Exempel på helfabrikat som används inom äldreomsorgen idag är:<br />
Stekta köttbullar, kalvsylta, kroppkakor, kåldolmar, pannkaka, potatisbullar, panerad stekt<br />
fisk, blodpudding, paltbröd, falukorv, isterband, kassler. Även tillbehör som glass, majonnäs,<br />
sylt, pålägg, kryddblandningar etc används.<br />
Halvfabrikat är ett livsmedel som har behandlats och endast behöver tillagning. Till vissa<br />
halvfabrikat behöver vätska tillsättas.<br />
Exempel på halvfabrikat som används inomäldreomsorgen idag är:<br />
Pasta, mjöl, gryner, krossade tomater och konserverad frukt, strimlat/tärnat kött/fisk/kyckling,<br />
köttfärs, buljong/fonder, panerad fisk, djupfrysta grönsaker, skalad potatis.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, Måltidsservice, 831 82 Östersund<br />
maltidsservice@osterund.se
§ 26, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 941/2011<br />
Motion - Badplats Önsjön<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 941-2011<br />
Pär Löfstrand m fl har i motion föreslagit <strong>kommun</strong>fullmäktige att ge <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
i uppdrag att undersöka Krokoms <strong>kommun</strong>s intresse av att<br />
göra Önsjön tillgänglig som naturbad för de båda <strong>kommun</strong>ernas invånare.<br />
Kultur och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.<br />
Underlag till beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-09<br />
Kultur- och fritidsnämndens beslut 2011-09-21 § 61<br />
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-13<br />
Motion, FP, 2011-05-02<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Motionen avslås.<br />
Motivering till beslutet:<br />
Kommunen har tidigare sålt badet i Önsjön. Kommunen avser inte att anordna<br />
och driva badplatser inom de ekonomiska ramar som <strong>kommun</strong>en disponerar.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 26, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-12-09 Dnr 941-2011<br />
Ulla Nordin<br />
Kommunstyrelsen<br />
Motion - Badplats Önsjön<br />
Pär Löfstrand m fl har i motion föreslagit <strong>kommun</strong>fullmäktige att ge <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
i uppdrag att undersöka Krokoms <strong>kommun</strong>s intresse av att<br />
göra Önsjön tillgänglig som naturbad för de båda <strong>kommun</strong>ernas invånare.<br />
Kultur och fritidsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.<br />
Underlag till beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-12-09<br />
Kultur- och fritidsnämndens beslut 2011-09-21 § 61<br />
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-13<br />
Motion, fp, 2011-05-02<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Motionen avslås.<br />
Motivering<br />
Kommunen har tidigare sålt badet i Önsjön. Kommunen avser inte att anordna<br />
och driva badplatser inom de ekonomiska ramar som <strong>kommun</strong>en disponerar.<br />
Bakgrund<br />
Se skrivelse från kultur- och fritidsnämndens kansli 2011-09-13. Kommunfullmäktige<br />
behandlade den 17 mars 2011 ett medborgarförslag som innebar<br />
att Östersunds <strong>kommun</strong>, tillsammans med Krokoms <strong>kommun</strong>, skulle<br />
tillhandahålla en badplats i Önsjön till <strong>kommun</strong>invånarna genom att förvärva<br />
Önsjön som idag är privatägd. Medborgarförslaget avslogs.<br />
Kommunledningsförvaltningen har kontaktat Krokoms <strong>kommun</strong> för att undersöka<br />
eventuellt intresse av Önsjön. Skolchefen i Krokoms <strong>kommun</strong>, som<br />
är ansvarig för fritidsfrågorna, har stämt av med <strong>kommun</strong>alrådet och <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
har varken fått ett ja eller nej på frågan. I dagsläget<br />
finns inget underlag som visar vilka kostnader detta förvärv skulle medföra<br />
och därför kan ett rakt svar vara svårt att ge.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 26, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-12-09 Dnr 941-2011<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till Pär Löfstrand m.fl. inom fp, kultur- och fritidsnämnden samt<br />
Krokoms <strong>kommun</strong>, skolchefen<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 26, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 61, KFN 2011-09-21 08.30<br />
PROTOKOLL<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
2011-09-21 Dnr 941-2011<br />
Motion - Badplats Önsjön<br />
Kommunledningsförvaltningen har till kultur- och fritidsnämnden remitterat<br />
en motion från Folkpartiets fullmäktigegrupp Pär Löfstrand m fl om<br />
badplatsen i Önsjön och huruvida Krokoms <strong>kommun</strong> är intresserad av att<br />
göra Önsjön tillgänglig för de båda <strong>kommun</strong>ernas invånare. Kommunledningsförvaltningen<br />
har överlämnat motionen till kultur- och fritidsnämnden<br />
samt miljö- och samhällsnämnden för yttrande.<br />
Underlag till beslut<br />
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-13<br />
Folkpartiets motion 2011-05-02<br />
Kultur- och fritidsnämndens beslut<br />
Kultur- och fritidsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige besluta att motionen<br />
om badplats i Önsjön avslås.<br />
Motivering till beslutet: Kultur- och fritidsnämnden har inte själv för avsikt<br />
att anordna och driva badplatser. Det finns dessutom inte heller ekonomiskt<br />
utrymme för drift av badplatser i nämndens budget.<br />
_____<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 26, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1<br />
2011-09-13 Dnr 941-2011<br />
Bert-Olof Zackrisson<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Motion - Badplats Önsjön<br />
Kommunledningsförvaltningen har till kultur- och fritidsnämnden remitterat<br />
en motion från Folkpartiets fullmäktigegrupp Pär Löfstrand m fl om<br />
badplatsen i Önsjön och huruvida Krokoms <strong>kommun</strong> är intresserad av att<br />
göra Önsjön tillgänglig för de båda <strong>kommun</strong>ernas invånare. Kommunledningsförvaltningen<br />
har överlämnat motionen till kultur- och fritidsnämnden<br />
samt miljö- och samhällsnämnden för yttrande senast 3 september 2011.<br />
Underlag till beslut<br />
Kansliets tjänstemannaförslag 2011-09-13<br />
Kommunledningsförvaltningens handläggningsbeslut 2011-05-03<br />
Folkpartiets motion 2011-05-02<br />
Förslag till beslut<br />
Kultur- och fritidsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige besluta att motionen<br />
om badplats i Önsjön avslås.<br />
Motivering till beslutet: Kultur- och fritidsnämnden har inte själv för avsikt<br />
att anordna och driva badplatser. Det finns dessutom inte heller ekonomiskt<br />
utrymme för drift av badplatser i nämndens budget.<br />
Bakgrund<br />
Kommunledningsförvaltningen har till kultur- och fritidsnämnden remitterat<br />
en motion från Folkpartiets fullmäktigegrupp Pär Löfstrand m fl om<br />
badplatsen i Önsjön och huruvida Krokoms <strong>kommun</strong> är intresserad av att<br />
göra Önsjön tillgänglig för de båda <strong>kommun</strong>ernas invånare.<br />
Kansliets bedömning<br />
Fler badplatser skulle allmänt sett bidra till god livskvalitet och vara en del i<br />
en attraktiv totalupplevelse av Östersund. Kommunen har tidigare drivit<br />
verksamhet med badplatser men till följd av ekonomiska sparkrav lades<br />
dessa badplatser ned under 1990-talet.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 26, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2<br />
2011-09-13 Dnr 941-2011<br />
Det skulle givetvis vara positivt om enskilda eller föreningar vore beredda<br />
att iordningsställa och ta ansvar för driften av en badplats. En generell erfarenhet<br />
i sammanhanget är att i aktuella områden söka gemensamma lokala<br />
lösningar för denna typ av frågor.<br />
Däremot har kultur- och fritidsnämnden själv inte för avsikt att anordna och<br />
driva badplatser. Det finns tyvärr inte heller ekonomiskt utrymme för drift<br />
av badplatser i nämndens budget.<br />
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI<br />
Johan Palm<br />
Kanslichef<br />
Bert-Olof Zackrisson<br />
Nämndråd<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 26, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-05-03 Motion
§ 27, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1988/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 1988-2011<br />
Motion - tvångsinlösning av Åre och Krokoms <strong>kommun</strong>ers aktier i<br />
Jämtkraft AB<br />
Mats El Kott, FP, har i en motion föreslagit att Östersunds <strong>kommun</strong> ska<br />
tvångsinlösa Åre och Krokoms <strong>kommun</strong>ers aktier i Jämtkraft AB.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02<br />
Motion av Mats El Kott, FP, 2011-10-22<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Motionen avslås.<br />
Motivering till beslutet:<br />
Krokoms och Åre <strong>kommun</strong>er är viktiga ägare i Jämtkraft AB.<br />
Enligt gällande aktieägaravtal skulle en tvångsinlösen medföra ett vite om<br />
lägst 25 miljoner kronor.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 27, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-02 Dnr 1988-2011<br />
Kommunstyrelsen<br />
Motion - tvångsinlösning av Åre och Krokoms <strong>kommun</strong>ers aktier i<br />
Jämtkraft AB<br />
Mats El Kott har i en motion föreslagit att Östersunds <strong>kommun</strong> ska tvångsinlösa<br />
Åre och Krokoms <strong>kommun</strong>ers aktier i Jämtkraft AB.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-02<br />
Motion av Mats El Kott<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Motionen avslås<br />
Motivering<br />
Krokoms och Åre <strong>kommun</strong>er är viktiga ägare i Jämtkraft AB.<br />
Enligt gällande aktieägaravtal skulle en tvångsinlösen medföra ett vite om<br />
lägst 25 miljoner kronor.<br />
Bakgrund<br />
Mats El Kott har i sin motion föreslagit en tvångsinlösen av Åre och<br />
Krokoms <strong>kommun</strong>ers aktier i Jämtkraft AB. Enligt gällande aktieägaravtal<br />
2010-06-16 gäller enligt punkt 8.1 ”parterna förbinder sig att inte påkalla<br />
tvångsinlösen av minoritetsaktier. Om part (”påkallande part”) påkallar<br />
tvångsinlösen skall vederbörande utge vite till den part vars aktier blir föremål<br />
för tvångsinlösen med 50 % av aktuellt belopp på lösenlikviden”.<br />
Åre <strong>kommun</strong> äger 0,8 % av aktierna i Jämtkraft. Krokoms <strong>kommun</strong> äger 1<br />
% av aktierna efter det <strong>kommun</strong>en avropat den option som finns i gällande<br />
aktieägaravtal punkt 9.1 ”envar av Krokoms och Åre <strong>kommun</strong>er har rätt att<br />
när som helst under detta avtals giltighetstid från Östersunds <strong>kommun</strong> förvärva<br />
stamaktier i JKAB uppgående till 0,2 % av det totala antalet aktier i<br />
bolaget. Priset för varje sådan post om 0,2 % är under 2010 5,5 miljoner<br />
kronor”.<br />
Om den prissättning som finns i gällande aktieägaravtal används som riktvärde<br />
för en beräkning av ett eventuellt vite så motsvarar detta ca 25 miljo-<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 27, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-02 Dnr 1988-2011<br />
ner kronor. Det reala värde som skulle vara aktuellt vid en eventuell inlösen<br />
kan på goda grunder uppskattas vara högre än det framräknade beloppet.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Utdrag till Mats El Kott<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 27, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-10-24 Motion
§ 28, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1674/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2012-01-12 Dnr 1674 - 2011<br />
Motion - Träningslokaler för äldre inom äldreboende<br />
Folkpartiet Liberalerna i Östersund genom Anna Larsson, Lennart Ledin,<br />
Pär Löfstrand och Gunnar Dovner har inkommit med en motion. I motionen<br />
föreslår man att <strong>kommun</strong>fullmäktige ska besluta att <strong>kommun</strong>styrelsen ges i<br />
uppdrag att återkomma med förslag på hur byggande av träningslokaler för<br />
äldre kan ske i framtiden.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-03<br />
Vård och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13<br />
Vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21<br />
Motion från FP 2011-09-10<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Motionen föranleder ingen åtgärd då <strong>kommun</strong>fullmäktige konstaterar att<br />
vård- och omsorgsnämnden i grunden är positiv till motionens intentioner<br />
och anser att det är angeläget att fortsätta vidareutveckla formerna för<br />
fysiska aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.<br />
Motivering:<br />
Kommunfullmäktige har genom beslut om reglemente för vård- och omsorgsnämnden<br />
gett nämnden ansvaret för insatser för äldre och personer<br />
med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd<br />
och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det är således vård- och omsorgsnämnden<br />
som beslutar om byggande och utformning av särskilda boenden<br />
enligt SOL. Det är också vård- och omsorgsnämnden som ansvarar<br />
för insatser inom den <strong>kommun</strong>ala hälso- och sjukvården. Där ingår beslut<br />
och verkställighet av rehabiliterande insatser såsom individuellt anpassad<br />
fysisk aktivitet. Nämnden är i grunden positiv till motionens intentioner och<br />
anser att det är angeläget att fortsätta vidareutveckla formerna för fysiska<br />
aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 28, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-03 Dnr 1674 - 2011<br />
Olliann Lundberg<br />
Kommunstyrelsen<br />
Motion - Träningslokaler för äldre inom äldreboende<br />
Folkpartiet Liberalerna i Östersund genom Anna Larsson, Lennart Ledin,<br />
Pär Löfstrand och Gunnar Dovner har inkommit med en motion. I motionen<br />
föreslår man att <strong>kommun</strong>fullmäktige ska besluta att <strong>kommun</strong>styrelsen ges i<br />
uppdrag att återkomma med förslag på hur byggande av träningslokaler för<br />
äldre kan ske i framtiden.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2012-01-03<br />
Vård och omsorgsnämndens beslut 2011-12-13<br />
Vård och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21<br />
Motion från Folkpartiet Liberalerna 2011-09-10<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Motionen föranleder ingen åtgärd då <strong>kommun</strong>fullmäktige konstaterar att<br />
vård- och omsorgsnämnden i grunden är positiv till motionens intentioner<br />
och anser att det är angeläget att fortsätta vidareutveckla formerna för fysiska<br />
aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.<br />
Motivering till beslutet:<br />
Kommunfullmäktige har genom beslut om reglemente för vård- och omsorgsnämnden<br />
gett nämnden ansvaret för insatser för äldre och personer<br />
med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd<br />
och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det är således vård- och omsorgsnämnden<br />
som beslutar om byggande och utformning av särskilda boenden<br />
enligt SOL. Det är också vård- och omsorgsnämnden som ansvarar<br />
för insatser inom den <strong>kommun</strong>ala hälso- och sjukvården. Där ingår beslut<br />
och verkställighet av rehabiliterande insatser såsom individuellt anpassad<br />
fysisk aktivitet. Nämnden är i grunden positiv till motionens intentioner och<br />
anser att det är angeläget att fortsätta vidareutveckla formerna för fysiska<br />
aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 28, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-03 Dnr 1674 - 2011<br />
Bakgrund<br />
Motionen handlar om att påverka byggandet i Östersund, både vad det gäller<br />
inre och yttre miljö för äldre. Att det behövs utrymme, en träningslokal<br />
där det finns anpassade hjälpmedel, där sjukgymnast och arbetsterapeuter<br />
kan utöva sitt jobb och där de boende har möjlighet till daglig träning och<br />
rehabilitering. Motionsställarna anser att fullmäktige bör besluta att bygga<br />
en träningslokal för äldre på alla nya boenden och se över de gamla boendena<br />
som behöver renoveras, om det finns möjlighet att skapa en träningslokal<br />
inom och utomhus. Motionens förslag är dock att <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
ska få i uppdrag att återkomma med förslag på hur byggande av träningslokaler<br />
för äldre kan ske i framtiden.<br />
Motionen har remitterats till vård och omsorgsnämnden för yttrande. Vård<br />
och omsorgsnämnden föreslår att motionen avslås. Nämnden har i sitt beslut<br />
lagt till en punkt i beslutet om att nämnden i grunden är positiv till motionens<br />
intentioner och anser att det är angeläget att fortsätta att vidareutveckla<br />
formerna för fysiska aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.<br />
Kommunledningsförvaltningen anser att vård- och omsorgsnämnden utifrån<br />
sitt ansvar och sin delegation redan verkar utifrån motionsställarnas mening.<br />
Vård och omsorgsnämnden har sedan år 2009 hemrehabilitering som<br />
innebär att man arbetar utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt med individuellt<br />
planerade träningsinsatser utifrån förmåga och behov. Det nya äldreboende<br />
som startades upp 2009 på Fältvägen i Torvalla och det nya boende<br />
som planeras och färdigställs 2013 i Torvalla har innegårdar som gör det<br />
möjligt med spontan och trygg utevistelse även för dementa. Gemensamhetsytor<br />
för eventuell gemensam ”sittgymnastik” utifrån behov och annan<br />
samvaro finns också.<br />
Kommunledningsförvaltningen har inget i övrigt att tillägga i ärendet utöver<br />
det som framgår av tjänsteskrivelse från vård och omsorgsförvaltningen.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Utdrag till Anna Larsson, Pär Löfstrand, Lennart Ledin, Gunnar Dovner,<br />
vård och omsorgsnämnden.
§ 28, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 133, ON 2011-12-13 08.30<br />
PROTOKOLL 1<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
2011-12-13 Dnr 1674-2011<br />
Motion - Träninglokaler för äldre inom äldreboende<br />
Folkpartiet i Östersund har lagt fram en motion i syfte att påverka byggandet<br />
i Östersund, när det gäller inre och yttre miljö för äldre. Folkpartiet föreslår<br />
att <strong>kommun</strong>styrelsen får i uppdrag att utreda och ge förslag på hur<br />
byggande av träningslokaler för äldre kan ske i framtiden. Folkpartiet menar<br />
i sin motion att det behövs utrymme på särskilda boenden där de boende<br />
har möjlighet till träning och rehabilitering.<br />
Vård- och omsorgsnämnden ger förslag till beslut och att beslut fattas av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Underlag för beslut<br />
Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21<br />
Motion 2011-09-10<br />
Yrkanden<br />
Anna Larsson, FP: Återremiss för en mer fördjupad utredning och redovisning<br />
hur det ser ut idag med träningsmöjligheter vid boenden och vilka<br />
kostnader det skulle kunna innebära att bygga träningslokaler för äldre i<br />
särskilda boenden.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på återremissen och finner att nämnden beslutar<br />
att avgöra ärendet idag.<br />
Omröstning<br />
Omröstning begärs.<br />
Propositionsordning<br />
Följande propositionsordning godkänns:<br />
Ja-röst för att ärendet ska avgöras idag.<br />
Nej-röst för återremiss.<br />
Omröstningsresultat<br />
Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden<br />
att ärendet ska avgöras idag. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna<br />
har röstat.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 28, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 133, ON 2011-12-13 08.30<br />
PROTOKOLL 2<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
2011-12-13 Dnr 1674-2011<br />
Yrkanden<br />
Anna Larsson, FP: Motionen bifalls.<br />
Henrik Kvist, S: Motionen avslås, med föreslagen motivering.<br />
Henrik Kvist, S, tilläggsyrkande: Nämnden är i grunden positiv till motionens<br />
intentioner och anser att det är angeläget att fortsätta att vidareutveckla<br />
formerna för fysiska aktiviteter inom ramen för nämndens ansvar.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar<br />
enlig Henrik Kvist förslag.<br />
Omröstning<br />
Omröstning begärs.<br />
Propositionsordning<br />
Följande propositionsordning godkänns:<br />
Ja-röst för bifall för Henrik Kvist yrkande.<br />
Nej-röst för bifall för Anna Larssons yrkande.<br />
Omröstningsresultat<br />
Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden<br />
att bifalla Henrik Kvist yrkande. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna<br />
har röstat.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på tilläggsyrkandet och finner att nämnden<br />
beslutar enligt Henrik Kvist förslag.<br />
Vård- och omsorgsnämndens beslut<br />
1. Nämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att motionen om att <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
får i uppdrag att ge förslag på byggande av träningslokaler för äldre i<br />
särskilda boenden avslås.<br />
Motivering till beslutet: Kommunfullmäktige har genom sitt reglemente beslutat<br />
att vård- och omsorgsnämnden ansvarar för insatser för äldre och personer<br />
med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 28, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 133, ON 2011-12-13 08.30<br />
PROTOKOLL 3<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
2011-12-13 Dnr 1674-2011<br />
stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det är således vård- och<br />
omsorgsnämnden som beslutar om byggande och utformning av särskilda<br />
boenden enligt SoL. Det är också vård- och omsorgsnämnden som ansvarar<br />
för insatser inom den <strong>kommun</strong>ala hälso- och sjukvården. Där ingår beslut<br />
och verkställighet av rehabiliterande insatser såsom individuellt anpassad<br />
fysisk aktivitet.<br />
2. Nämnden är i grunden positiv till motionens intentioner och anser att det<br />
är angeläget att fortsätta att vidareutveckla formerna för fysiska aktiviteter<br />
inom ramen för nämndens ansvar.<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 28, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-11-21 Dnr 1674-2011<br />
Karin Riddar<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
Motion - Träninglokaler för äldre inom äldreboende<br />
Folkpartiet i Östersund har lagt fram en motion i syfte att påverka byggandet<br />
i Östersund, när det gäller inre och yttre miljö för äldre. Folkpartiet föreslår<br />
att <strong>kommun</strong>styrelsen får i uppdrag att utreda och ge förslag på hur<br />
byggande av träningslokaler för äldre kan ske i framtiden. Folkpartiet menar<br />
i sin motion att det behövs utrymme på särskilda boenden där de boende<br />
har möjlighet till träning och rehabilitering.<br />
Vård- och omsorgsnämnden ger förslag till beslut och att beslut fattas av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Underlag för beslut<br />
Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-21<br />
Motion 2011-09-10<br />
Förslag till beslut<br />
Nämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att motionen om att <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
får i uppdrag att ge förslag på byggande av träningslokaler för äldre i<br />
särskilda boenden avslås.<br />
Motivering till beslutet: Kommunfullmäktige har genom sitt reglemente beslutat<br />
att vård- och omsorgsnämnden ansvarar för insatser för äldre och personer<br />
med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om<br />
stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det är således vård- och<br />
omsorgsnämnden som beslutar om byggande och utformning av särskilda<br />
boenden enligt SoL. Det är också vård- och omsorgsnämnden som ansvarar<br />
för insatser inom den <strong>kommun</strong>ala hälso- och sjukvården. Där ingår beslut<br />
och verkställighet av rehabiliterande insatser såsom individuellt anpassad<br />
fysisk aktivitet.<br />
Bakgrund<br />
Folkpartiets representanter i <strong>kommun</strong>fullmäktige; Anna Larsson, Lennart<br />
Ledin, Per Löfstrand och Gunnar Dovner, har lagt fram en motion med syfte<br />
att påverka byggandet i Östersund, både vad det gäller inre och yttre mil-<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 28, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-11-21 Dnr 1674-2011<br />
jö för äldre. Motionsställarna menar bland annat att det behövs speciella utrymmen<br />
på särskilda boenden - träningslokaler – där det finns anpassade<br />
hjälpmedel, där sjukgymnast och arbetsterapeut kan utöva sitt jobb och där<br />
de boende har möjlighet till daglig träning och rehabilitering. Vidare säger<br />
motionsställarna att fysisk aktivitet för personer med demenssjukdom bidrar<br />
till förhöjd livskvalitet för den enskilde. Motionen föreslår konkret <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
att ge <strong>kommun</strong>styrelsen i uppdrag att återkomma med förslag<br />
på hur byggande av träningslokaler för äldre kan ske i framtiden.<br />
Kommunfullmäktige beslutar om vilka nämnder och styrelser som ska finnas<br />
i <strong>kommun</strong>en, samt vilka ansvarsområden dessa ska ha. Detta bestäms<br />
genom reglementen. Vilka ansvarsområden som finns och som ska hanteras<br />
av <strong>kommun</strong>erna bestäms av lagstiftningen. Av vård- och omsorgsnämndens<br />
reglemente framgår att nämnden bland annat ansvarar för ”insatser /… /<br />
inom socialtjänstlagen såvitt gäller vård och omsorg till äldre och funktionshindrade”.<br />
I socialtjänstlagen (SoL) framgår att <strong>kommun</strong>en ska inrätta<br />
särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som<br />
behöver särskilt stöd. Det är således vård- och omsorgsnämndens ansvar att<br />
inrätta dessa särskilda boendeformer.<br />
Vård- och omsorgsnämnden har beslutat om ett planeringsunderlag för särskilt<br />
boende, en så kallad boendeplan, för de närmaste åren. Till boendeplanen<br />
finns också politiskt beslutade generella programförutsättningar för nyoch<br />
ombyggnad av särskilt boende för äldre. I programförutsättningarna beskrivs<br />
det mer i detalj hur utformningen av boendet såsom lägenheter,<br />
gemensamhetsutrymmen och personalutrymmen ska vara. För varje ny- och<br />
ombyggnadsprojekt upprättas det ett specifikt program.<br />
Det finns en del aktuell forskning kring fysisk aktivitet för äldre med demenssjukdom.<br />
Våren 2011 lade Håkan Littbrand, doktorand vid institutionen<br />
för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, vid Umeå universitet<br />
fram sin avhandling ”Fysisk träning för äldre personer – fokus på personer i<br />
särskilt boende och personer med demenssjukdom”. Avhandlingen baseras<br />
på en aktivitets- och nutritionsstudie bland 191 äldre personer vid nio särskilda<br />
boenden i Umeå, varav ungefär hälften hade lätt till måttligt svår demenssjukdom.<br />
Avhandlingen visar att ett högintensivt funktionellt träningsprogram<br />
kan genomföras och har positiva effekter på fysisk funktionsförmåga<br />
och självständighet i det dagliga livet för äldre personer med och utan<br />
demenssjukdom boende på särskilt boende. Träningsprogrammet genomfördes<br />
med en portabel utrustning, vilket möjliggjorde att träningen kunde<br />
bedrivas utan tillgång till speciellt anpassade träningslokaler.<br />
I Östersunds <strong>kommun</strong> bor omkring 660 personer inom särskilt boende med<br />
heldygnsomsorg. Av dessa har omkring 60 till 70 procent någon form av<br />
demenssjukdom, demensliknande tillstånd eller annan kognitiv svikt. Varje<br />
brukare ska ha en individuellt framtagen genomförandeplan, där bland annat<br />
daglig omvårdnad och sociala aktiviteter finns med.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 28, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2011-11-21 Dnr 1674-2011<br />
Fysisk aktivitet är viktig för den enskilde brukaren för att kunna bygga upp<br />
och även bibehålla fysiska förmågor. Fysisk aktivitet har också positiva effekter<br />
på välmående i övrigt. Det viktiga är dock att den fysiska aktiviteten<br />
planeras och utformas individuellt för varje enskild brukare, och att det<br />
finns tid för genomförande tillsammans med sjukgymnast, arbetsterapeut<br />
och/eller annan vårdpersonal. För många brukare handlar det om att öva<br />
upp och bibehålla förmågan att klara sin personliga vård eller att kunna förflytta<br />
sig själv. Inom Östersunds <strong>kommun</strong> arbetar man med ett rehabiliterande<br />
förhållningssätt, som går ut på att brukarnas aktiviteter i vardagen är<br />
en form av träning i sig. Dessutom finns det vissa brukare som har förmåga<br />
att delta i andra former av friskvårdsaktiviteter, t ex sittgymnastik. Kommunens<br />
sjukgymnaster och arbetsterapeuter tar också fram individuellt utformade<br />
sjukgymnastik- och arbetsterapiplaner för de brukare som har behov<br />
av det. Mycket av den dagliga träningen sker i den egna lägenheten och<br />
i allmänna utrymmen på de särskilda boendena. Här är tid tillsammans med<br />
personal viktigare än lokalerna.<br />
Motionens syfte att påverka Östersunds <strong>kommun</strong> att bygga inre och yttre<br />
miljö med fokus på äldre människors behov är ur vård- och omsorgsförvaltningens<br />
synvinkel intressant. Tillgängliga bostäder och tillgänglig gatu- och<br />
parkmiljö gynnar såväl äldre människor såsom personer med funktionsnedsättning.<br />
Det som fungerar för äldre och personer med funktionsnedsättning<br />
fungerar också, lyckligtvis, mycket bra för alla övriga i samhället.<br />
Tillgänglighetsfrågan berör många av <strong>kommun</strong>ens nämnder och styrelser,<br />
utifrån olika perspektiv och konkreta ansvarsområden. När det gäller motionens<br />
specifika förslag om utformning av särskilda boenden är det dock<br />
en fråga för vård- och omsorgsnämnden.<br />
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN<br />
Marie Sundvisson,<br />
förvaltningschef<br />
Karin Riddar,<br />
handläggare<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 28, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-09-10 Motion
§ 28, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-09-10 Motion
§ 29, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 732/2011<br />
PROTOKOLL<br />
Utvecklingsutskottet<br />
Motion - Runstenens placering<br />
2012-01-10 Dnr 732-2011<br />
Pär Jönsson och Sven Ringvall,m, har i motion den 30 mars 2011, föreslagit<br />
<strong>kommun</strong>en att förhandla med Riksantikvarieämbetet om att runstenen flyttas<br />
till Runudden och där exponeras i ett sammanhang där Frösöns och<br />
Frösöbrons historia berättas. Miljö- och samhällsnämnden har vid tre tillfällen<br />
behandlat ärendet och handlingar från senaste sammanträdet bifogas<br />
ärendet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-11<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-11-07 § 295<br />
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-10-24 samt kostnadskalkyl<br />
Motion 2011-03-30<br />
Utvecklingsutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Motionen avslås.<br />
Motivering till beslutet:<br />
Det finns stor risk att runstenen skadas vid flytten eller genom skadegörelse.<br />
Kostnaderna för flytt och skyddsanordningar kring stenen bedöms som<br />
stora.<br />
_____<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 29, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-11-11 Dnr 732-2011<br />
Ulla Nordin<br />
Kommunstyrelsen<br />
Motion - Runstenens placering<br />
Pär Jönsson och Sven Ringvall,m, har i motion den 30 mars 2011, föreslagit<br />
<strong>kommun</strong>en att förhandla med Riksantikvarieämbetet om att runstenen flyttas<br />
till Runudden och där exponeras i ett sammanhang där Frösöns och<br />
Frösöbrons historia berättas. Miljö- och samhällsnämnden har vid tre tillfällen<br />
behandlat ärendet och handlingar från senaste sammanträdet bifogas<br />
ärendet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2011-11-11<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-11-07 § 295<br />
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-10-24 samt kostnadskalkyl<br />
Motion 2011-03-30<br />
Utvecklingsutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Motionen avslås.<br />
Motivering<br />
Det finns stor risk att runstenen skadas vid flytten eller genom skadegörelse.<br />
Kostnaderna för flytt och skyddsanordningar kring stenen bedöms som<br />
stora.<br />
Bakgrund<br />
Se skrivelse samhällsbyggnad 2011-10-24. Miljö- och samhällsnämnden<br />
har vid tre tillfällen behandlat motionen. Den 21 juni 2011 § 186, beslutade<br />
nämnden att föreslå <strong>kommun</strong>fullmäktige att bifalla motionen vad avser upplåtelse<br />
av allmän plats för runstenen. Den 28 september 2011§ 248, beslutade<br />
nämnden att återremittera ärendet och gav samhällsbyggnad i uppdrag<br />
att ta fram kostnader för skadegörelse i Badhusparken samt redovisa vilken<br />
typ av åverkan som förekommer och den 7 november 2011 föreslår nämnden<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige avslag på motionen.<br />
Samhällsbyggnad har till nämndens sammanträde den 7 november redovisat<br />
kostnader och typ av skadegörelse i Badhusparken samt kostnader som<br />
uppstår vid eventuell flytt av runstenen.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 29, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-11-11 Dnr 732-2011<br />
Kommunledningsförvaltningen vill förtydliga processen avseende den formella<br />
hanteringen av en eventuell flytt av runstenen.<br />
Länsstyrelsen är den instans som fattar beslut om runstenen får flyttas (samtal<br />
med länsantikvarien juni 2011). Innan Länsstyrelsen beslutar inhämtas<br />
synpunkter från Riksantikvarieämbetet. Enligt länsantikvarien rengjordes<br />
och lagades runstenen under 2010. Riksantikvarieämbetet är tveksam till en<br />
flytt eftersom runstenen är lagad men också för att den idag står på en<br />
skyddad plats och att den ursprungliga platsen inte är exakt fastställd. Denna<br />
inställning delas av Länsstyrelsen som också är tveksam till en flytt av<br />
runstenen. Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har för avsikt att sätta<br />
upp en ny informationstavla vid runstenen i syfte att öka tillgängligheten.<br />
Markägaren eller <strong>kommun</strong>en kan göra en ansökan till länsstyrelsen om att<br />
flytta runstenen och blir då den som får bekosta flytten. Riksantikvarieämbetet<br />
bedömer att kostnaden kan uppgå till ca 20-40 000 kronor.<br />
Samhällsbyggnad har i skrivelse, den 14 september 2011 till miljö- och<br />
samhällsnämndens sammanträde den 28 september 2011, gjort en riskbedömning<br />
avseende skadegörelse samt en kostnadsberäkning. Risken för<br />
skadegörelse bedöms stor i Badhusparken varför samhällsbyggnad har lagt<br />
förslag om skyddsanordning. Uppförande av skyddsanordning, markbeläggning,<br />
planering och belysning har uppskattats till 242 000 kronor. Utöver<br />
detta har den årliga driftskostnaden beräknats till 5-15 000 kronor per<br />
år.<br />
Miljö- och samhällsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige avslå motionen<br />
med anledning av att risken för skadegörelse bedöms som stor samt stora<br />
kostnader för flytt och skyddsanordning.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till miljö- och samhällsnämnden<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 29, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 295, MSN 2011-11-07 08.30<br />
Motion - Runstenens placering<br />
PROTOKOLL 1<br />
Miljö- och samhällsnämnden<br />
2011-11-07 Dnr 732-2011<br />
En motion med begäran om flytt av runstenen från Frösö köpings gamla<br />
<strong>kommun</strong>alhus till parkområdet i anslutning till Frösöbrons landfäste har<br />
lämnats in till <strong>kommun</strong>en. Ärendet har varit uppe till behandling hos miljöoch<br />
samhällsnämnden vid två tidigare tillfällen. Vid första tillfället återremitterades<br />
ärendet från <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen eftersom finansutskottet<br />
konstaterat att nämnden är ansvarig för frågan om stenens placering.<br />
Vid nämndens sammanträde den 28 september återremitterades ärendet<br />
med uppdrag till samhällsbyggnad att ta fram kostnader för den skadegörelse<br />
som sker i Badhusparken samt redovisa vilken typ av åverkan som förekommer.<br />
Underlag för beslut<br />
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-10-24<br />
Skrivelse 2011-10-10 från teknisk förvaltning med förteckning över skadegörelse<br />
och kostnader samt bilder<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-09-28, § 248<br />
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-09-14 samt kostnadskalkyl för<br />
flytt av stenen<br />
Yrkande<br />
Sven Ringvall, M: Motionen bifalls.<br />
Sven Ringvall, M i det fall att nämnden beslutar att avslå motionen: Nämnden<br />
uppdrar till samhällsbyggnad att utse en lämplig plats på Runudden för<br />
runstenens placering vid en eventuell framtida flytt.<br />
Per Ericsson, C: Bifall till Sven Ringvalls tilläggsyrkande.<br />
Lennart Ledin, FP: Motionen bifalls. Biträde till Svens förslag att utse plats<br />
för stenen vid en eventuell framtida flytt.<br />
Christina Hedin, V: Runstenen flyttas till Jamtli. En kopia ställs på Runudden.<br />
Mona Modin Tjulin, S: Motionen avslås. Biträde till Svens förslag att utse<br />
plats för stenen vid en eventuell framtida flytt.<br />
Proposition 1<br />
Ordförande ställer proposition på Christina Hedins, V yrkande och motionens<br />
förslag att runstenen ska placeras på Runudden.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 29, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: § 295, MSN 2011-11-07 08.30<br />
PROTOKOLL 2<br />
Miljö- och samhällsnämnden<br />
2011-11-07 Dnr 732-2011<br />
Ordförande finner att nämnden beslutar att om runstenen flyttas ska den<br />
placeras på Runudden.<br />
Proposition 2<br />
Ordförande ställer proposition på sitt yrkande och Lennart Ledins m fl yrkande<br />
och finner att nämnden beslutar att avslå motionen.<br />
Omröstning<br />
Omröstning begärs.<br />
Propositionsordning<br />
Följande propositionsordning godkänns<br />
Ja-röst för ordförandes yrkande<br />
Nej-röst för Lennart Ledins m fl yrkande<br />
Omröstningsresultat<br />
Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar nämnden att avslå motionen.<br />
Närvarolistan visar hur ledamöterna röstat.<br />
Tilläggsyrkande<br />
Nämnden biträder Sven Ringvalls, M tilläggsyrkande att uppdra åt samhällsbyggnad<br />
att utse en lämplig plats på Runudden för runstenens placering<br />
id en eventuell framtida flytt.<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut<br />
1. Miljö- och samhällsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att avslå motionen.<br />
Motiv: Det finns stor risk att runstenen skadas vid flytten eller genom<br />
skadegörelse. Kostnaderna för flytt och skyddsanordningar kring stenen<br />
bedöms som stora.<br />
2. Samhällsbyggnad får i uppdrag att utse en lämplig plats på Runudden<br />
för runstenens placering vid en eventuell framtida flytt.<br />
______<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen, bilaga tjänstemannaförslag 2011-10-24 och<br />
2011-09-14 samt kalkyl och förteckning över skadegörelse, kostnader mm<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 29, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2011-10-24 Dnr 732-2011<br />
Nicole Lindsjö<br />
Miljö- och samhällsnämnden<br />
Motion - Runstenens placering<br />
En motion med begäran om flytt av runstenen från Frösö köpings gamla<br />
<strong>kommun</strong>alhus till parkområdet i anslutning till Frösöbrons landfästet har<br />
lämnats in till <strong>kommun</strong>en. Ärendet har varit uppe till behandling hos miljöoch<br />
samhällsnämnden vid två tidigare tillfällen. Vid första tillfället återremitterades<br />
ärendet från <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen eftersom finansutskottet<br />
konstaterat att nämnden är ansvarig för frågan om stenens placering.<br />
Vid nämndens sammanträde den 28 september återremitterades ärendet<br />
med uppdrag till samhällsbyggnad att ta fram kostnader för den skadegörelse<br />
som sker i Badhusparken samt redovisa vilken typ av åverkan som förekommer.<br />
Underlag för beslut<br />
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-10-24<br />
Skrivelse 2011-10-10 från teknisk förvaltning med förteckning över skadegörelse<br />
och kostnader samt bilder<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2011-09-28, § 248<br />
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2011-09-14 samt kostnadskalkyl för<br />
flytt av stenen<br />
Förslag till beslut<br />
Miljö- och samhällsnämnden föreslår <strong>kommun</strong>fullmäktige att avslå motionen.<br />
Motiv: Det finns stor risk att runstenen skadas vid flytten eller genom skadegörelse.<br />
Kostnaderna för flytt och skyddsanordningar kring stenen bedöms<br />
som stora.<br />
Bakgrund<br />
Av teknisk förvaltnings redogörelse framgår att den skadegörelse som Badhusparken<br />
utsätts för är av skiftande art, allt från klotter till eldning av parkbänkar.<br />
Eftersom man inte specificerar skadegörelsen i parken för sig så är<br />
det svårt att få fram en siffra på kostnaderna. Av skrivelsen framgår dock<br />
att det rör sig om en ganska omfattande skadegörelse. Man beräknar dock<br />
att kostnaderna uppgår till ca 50 000 kronor årligen enbart för Badhusparken.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 29, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2011-10-24 Dnr 732-2011<br />
Totalt för <strong>kommun</strong>en är kostnaden för skadegörelsen på park- och gatuanläggningar<br />
omfattande. Den klart dominerande kostnaden står klottringen<br />
för. Under 2010 kostade klottersaneringen drygt 735 000 kronor.<br />
SAMHÄLLSBYGGNAD<br />
Lars Andersson<br />
Förvaltningschef<br />
Bertil Danielsson<br />
Avd chef trafik och park<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen, bilaga tjänstemannaförslag 2011-10-24 och<br />
2011-09-14 samt kalkyl<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 29, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-09-14 Kalkyl<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
Teknisk förvaltning<br />
Bygg & Projektering<br />
Kapitelrubrik Kapitelbokstav Sida / Totalt<br />
Sidan 1 av 2<br />
Projektnamn Diare nr. Projekt nr. Handläggare Rev. datum Datum<br />
UTREDNING FLYTT AV RUNSTEN 40085 P. Sandin 2011-09-14<br />
Status<br />
KOSTNADSUPPSKATTNING PRELIMINÄR<br />
Kod Text R / OR Enhet Mängd Á-pris Belopp Rev.<br />
1 Uppskattad kostnad<br />
Uppförande av skyddsanordning runt<br />
runsten<br />
Kostnaden avser uppförande av skyddsanordning runt<br />
runstenen. Skyddsanordningen utgörs av ett glashus med<br />
måtten 2x2x2m. Glashuset utförs av 8mm härdat<br />
laminatglas som fästs i en stomme av stålprofiler och ställs<br />
på en betongsockel. 117 000<br />
Markbeläggning och sittbänkar<br />
Kostnaden avser 25m2 plattbelagd yta inklusive<br />
överbyggnad samt 2st sittbänkar. 45 000<br />
Plantering<br />
Kostnaden avser 40m2 planteringsyta med buskar och<br />
inkluderar jordschakt, växtbädd, marktäckning samt<br />
plantering.<br />
30 000<br />
Belysning<br />
Kostnaden avser 2st spotlights samt kabeldragning max<br />
30m.<br />
50 000<br />
2 Uppskattad totalkostnad<br />
Den uppskattade kostnaden utgör byggkostnaden exklusive påslag för<br />
projektering och byggledning. 242 000
§ 29, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: 2011-04-06 Motion
§ 30, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 859/2011<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-17 Dnr 859-2011<br />
Ulla Nordin<br />
Kommunstyrelsen<br />
Utredning av Östersund Turist & Kongress AB<br />
Den 17 mars 2011 beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige om politiska budgetdirektiv<br />
för budgetåret 2012 och flerårsplan 2013-2014. I direktivet anges att –<br />
”Turistbyrån ska fortsätta att arbeta med mottagningen av besökare och att<br />
tillsammans med andra bedriva marknadsföring av Östersund som besöksstad.<br />
Bolaget ska arbeta i nära samverkan med det nya destinationsbolaget<br />
Östersund Destination AB och framtida strategier för besöksnäringen ska<br />
utvecklas i dialog. Satsningarna på besöksnäringen är viktiga och långsiktiga.<br />
Turistbyråns kongressverksamhet avvecklas under året och nu är det rätt<br />
läge för att utreda hur <strong>kommun</strong>ens turistinformation ska tillhandahållas. Utredningen<br />
ska visa på de olika alternativen försäljning genom anbudsförfarande<br />
alternativt att turistinformationen läggs in i <strong>kommun</strong>al förvaltning”.<br />
Uppdraget är genomfört och <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen presenterar nu<br />
en utredning innehållande alternativa driftsformer. Utvecklings- och finansutskottet<br />
har behandlat ärendet under januari 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag, 2012-01-17<br />
Rapport ”Utredning Östersund Turist & Kongress AB”, 2011-12-12<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong> beslut<br />
Kommunen beslutar att scenario 5.3 i nämnda rapport, samägd drift där näringslivet<br />
och <strong>kommun</strong>en gemensamt driver bolag med gemensamma insatser<br />
är det scenario som förordas. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag<br />
att ytterligare utreda hur denna organisation ska utformas samt tidplan<br />
för genomförande.<br />
Bakgrund<br />
Utifrån ovanstående uppdrag har <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen, i samarbete<br />
med turistchefen, utarbetat projektdirektiv (beslut i UU den 4 maj 2011, §<br />
41) för att genomföra en översyn av nuvarande organisation och presenterar<br />
nu ”Utredning Östersund Turist och Kongress AB” som ligger till grund för<br />
förslag till beslut.<br />
Östersunds Rådhus AB är idag ett <strong>kommun</strong>alt bolag som i sin tur äger Östersund<br />
Turist och Kongress AB med syftet att bolaget ska vara ett effektivt<br />
instrument för utveckling av besöksnäringen samt för profileringen av<br />
<strong>kommun</strong>en som besöksstad. Bolaget förväntas agera för att turismnäringen<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 30, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 859/2011<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-17 Dnr 859-2011<br />
inom <strong>kommun</strong>en och i länet samverkar i lösningar som stärker <strong>kommun</strong>en<br />
som arrangemangs- och besöksort.<br />
Kommunfullmäktige har fastställt ägardirektiv för hur Östersund Turist och<br />
Kongress AB ska drivas vad gäller ekonomiska mål och riktlinjer, strategi<br />
för utdelning ur bolaget, informationskrav samt särskilda verksamhetskrav.<br />
Ägardirektivet har reviderats under 2011.<br />
Det <strong>kommun</strong>ala uppdraget består av två delar<br />
1. Kommunens turistbyråverksamhet med motsvarande kravnivå som en<br />
auktoriserad Sverigeturistbyrå, vilket ställer höga krav på kunskaper, informationsutbud<br />
samt öppethållande. Östersund Turist och Kongress AB<br />
ska lämna objektiv information om Östersunds utbud till besökare på plats<br />
och till personer som via telefon, mail och brev kontaktar byrån. Denna del<br />
finansieras till 100 % av uppdragsersättning från <strong>kommun</strong>en.<br />
2. Utöver detta består uppdraget i att ansvara för basmarknadsföring och<br />
profilering av <strong>kommun</strong>en som besöksstad tillsammans med besöksnäringen<br />
där uppdragsersättningen förväntas täcka ca 50 % av kostnaderna. Marknadsföringen<br />
innebär idag tex. framtagande av Östersunds besöksbroschyrer<br />
och en turistkarta samt webblösningar för information, försäljning och<br />
paketering direkt mot besökaren.<br />
Via länsturismen finns även ett länsinformationsuppdrag gällande information<br />
för hela länet.<br />
Under 2011 avvecklades kongressverksamheten inom ramen för Östersund<br />
Turist och Kongress AB i enlighet med beslut i bolagets styrelse.<br />
En extern omständighet med betydelse för bolagets verksamhet är bildandet<br />
av Destination Östersund som är ett näringslivsägt bolag med uppgift att<br />
tillsammans med övriga intressenter skapa en positiv sinnesbild av destinationen<br />
Östersund. Att samordna, driva och initiera frågor som utvecklar<br />
destinationen och förstärker samhörigheten.<br />
Utredningsarbetet<br />
Efter att projektdirektivet fastställdes i utvecklingsutskottet i maj påbörjades<br />
utredningsarbetet. Arbetet har följt direktivet och den tidplan som utskottet<br />
lade fast. Dialog har förts med intressenter inom besöksnäringen.<br />
Utvecklingsutskottet och finansutskottet har diskuterat ärendet och föreslår<br />
att <strong>kommun</strong>styrelsen beslutar att inleda ett nära samarbete med näringslivet,<br />
i ett bolag med samägd drift som näringen och <strong>kommun</strong>en gemensamt driver<br />
med gemensamma insatser. Ytterligare utredning krävs dock för att ta<br />
fram hur denna organisation ska se ut, juridiska och ekonomiska aspekter<br />
samt uppdrag. Utredningen ska bedrivas i nära samarbete med näringslivsintressenterna<br />
samt belysa tidplan för genomförande.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 30, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 859/2011<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-17 Dnr 859-2011<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till Östersunds Rådhus AB och Östersunds Turist & Kongress AB<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2012-01-17 Dnr 859-2011<br />
Ulla Nordin<br />
Kommunstyrelsen<br />
Utredning av Östersund Turist & Kongress AB<br />
Den 17 mars 2011 beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige om politiska budgetdirektiv<br />
för budgetåret 2012 och flerårsplan 2013-2014. I direktivet anges att –<br />
”Turistbyrån ska fortsätta att arbeta med mottagningen av besökare och att<br />
tillsammans med andra bedriva marknadsföring av Östersund som besöksstad.<br />
Bolaget ska arbeta i nära samverkan med det nya destinationsbolaget<br />
Östersund Destination AB och framtida strategier för besöksnäringen ska<br />
utvecklas i dialog. Satsningarna på besöksnäringen är viktiga och långsiktiga.<br />
Turistbyråns kongressverksamhet avvecklas under året och nu är det rätt<br />
läge för att utreda hur <strong>kommun</strong>ens turistinformation ska tillhandahållas. Utredningen<br />
ska visa på de olika alternativen försäljning genom anbudsförfarande<br />
alternativt att turistinformationen läggs in i <strong>kommun</strong>al förvaltning”.<br />
Uppdraget är genomfört och <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen presenterar nu<br />
en utredning innehållande alternativa driftsformer. Utvecklings- och finansutskottet<br />
har behandlat ärendet under januari 2012.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag, 2012-01-17<br />
Rapport ”Utredning Östersund Turist & Kongress AB”, 2011-12-12<br />
<strong>Kommunstyrelsens</strong> beslut<br />
Kommunen beslutar att scenario 5.3 i nämnda rapport, samägd drift där näringslivet<br />
och <strong>kommun</strong>en gemensamt driver bolag med gemensamma insatser<br />
är det scenario som förordas. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag<br />
att ytterligare utreda hur denna organisation ska utformas samt tidplan<br />
för genomförande.<br />
Bakgrund<br />
Utifrån ovanstående uppdrag har <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen, i samarbete<br />
med turistchefen, utarbetat projektdirektiv (beslut i UU den 4 maj 2011, §<br />
41) för att genomföra en översyn av nuvarande organisation och presenterar<br />
nu ”Utredning Östersund Turist och Kongress AB” som ligger till grund för<br />
förslag till beslut.<br />
Östersunds Rådhus AB är idag ett <strong>kommun</strong>alt bolag som i sin tur äger Östersund<br />
Turist och Kongress AB med syftet att bolaget ska vara ett effektivt<br />
instrument för utveckling av besöksnäringen samt för profileringen av<br />
<strong>kommun</strong>en som besöksstad. Bolaget förväntas agera för att turismnäringen<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2012-01-17 Dnr 859-2011<br />
inom <strong>kommun</strong>en och i länet samverkar i lösningar som stärker <strong>kommun</strong>en<br />
som arrangemangs- och besöksort.<br />
Kommunfullmäktige har fastställt ägardirektiv för hur Östersund Turist och<br />
Kongress AB ska drivas vad gäller ekonomiska mål och riktlinjer, strategi<br />
för utdelning ur bolaget, informationskrav samt särskilda verksamhetskrav.<br />
Ägardirektivet har reviderats under 2011.<br />
Det <strong>kommun</strong>ala uppdraget består av två delar<br />
1. Kommunens turistbyråverksamhet med motsvarande kravnivå som en<br />
auktoriserad Sverigeturistbyrå, vilket ställer höga krav på kunskaper, informationsutbud<br />
samt öppethållande. Östersund Turist och Kongress AB<br />
ska lämna objektiv information om Östersunds utbud till besökare på plats<br />
och till personer som via telefon, mail och brev kontaktar byrån. Denna del<br />
finansieras till 100 % av uppdragsersättning från <strong>kommun</strong>en.<br />
2. Utöver detta består uppdraget i att ansvara för basmarknadsföring och<br />
profilering av <strong>kommun</strong>en som besöksstad tillsammans med besöksnäringen<br />
där uppdragsersättningen förväntas täcka ca 50 % av kostnaderna. Marknadsföringen<br />
innebär idag tex. framtagande av Östersunds besöksbroschyrer<br />
och en turistkarta samt webblösningar för information, försäljning och<br />
paketering direkt mot besökaren.<br />
Via länsturismen finns även ett länsinformationsuppdrag gällande information<br />
för hela länet.<br />
Under 2011 avvecklades kongressverksamheten inom ramen för Östersund<br />
Turist och Kongress AB i enlighet med beslut i bolagets styrelse.<br />
En extern omständighet med betydelse för bolagets verksamhet är bildandet<br />
av Destination Östersund som är ett näringslivsägt bolag med uppgift att<br />
tillsammans med övriga intressenter skapa en positiv sinnesbild av destinationen<br />
Östersund. Att samordna, driva och initiera frågor som utvecklar<br />
destinationen och förstärker samhörigheten.<br />
Utredningsarbetet<br />
Efter att projektdirektivet fastställdes i utvecklingsutskottet i maj påbörjades<br />
utredningsarbetet. Arbetet har följt direktivet och den tidplan som utskottet<br />
lade fast. Dialog har förts med intressenter inom besöksnäringen.<br />
Utvecklingsutskottet och finansutskottet har diskuterat ärendet och föreslår<br />
att <strong>kommun</strong>styrelsen beslutar att inleda ett nära samarbete med näringslivet,<br />
i ett bolag med samägd drift som näringen och <strong>kommun</strong>en gemensamt driver<br />
med gemensamma insatser. Ytterligare utredning krävs dock för att ta<br />
fram hur denna organisation ska se ut, juridiska och ekonomiska aspekter<br />
samt uppdrag. Utredningen ska bedrivas i nära samarbete med näringslivsintressenterna<br />
samt belysa tidplan för genomförande.<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2012-01-17 Dnr 859-2011<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till Östersunds Rådhus AB och Östersunds Turist & Kongress AB<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
Utredning Östersund Turist<br />
& Kongress AB<br />
Den 17 mars 2011 beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige om politiska<br />
budgetdirektiv för budgetåret 2012 och flerårsplan 2013-2014. I<br />
direktivet anges att – ”Turistbyrån ska fortsätta att arbeta med<br />
mottagningen av besökare och ska tillsammans med andra bedriva<br />
marknadsföring av Östersund som besöksstad. Bolaget ska arbeta i<br />
nära samverkan med det nya destinationsbolaget Destination<br />
Östersund AB och framtida strategier för besöksnäringen ska utvecklas<br />
i dialog. Satsningarna på besöksnäringen är viktiga och långsiktiga.<br />
Turistbyråns kongressverksamhet avvecklas under året och nu är det<br />
rätt läge för att utreda hur <strong>kommun</strong>ens turistinformation ska<br />
tillhandahållas. Utredningen ska visa på de olika alternativen<br />
försäljning genom anbudsförfarande alternativt att<br />
turistinformationen läggs in i <strong>kommun</strong>al förvaltning”.<br />
Styrelsen Österstund Turist & Kongress AB<br />
2011-12-12
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
1. Inledning utredningsuppdrag<br />
2. Utredningsmetod<br />
2.1 Steg 1: Nuläge och scenarios<br />
2.2 Steg 2: Remissförfarande<br />
2.3 Steg 3: Beslut<br />
3. Nuläge<br />
3.1 Östersund Turist & Kongress AB<br />
3.1.1 Affärsidé<br />
3.1.2 Verksamhet<br />
3.1.3 Uppfyllda mål<br />
3.1.4 Gästnöjdhet<br />
3.1.5 Undersökning partner till ÖTK<br />
4. Östersund Turist & Kongress i en jämförelse<br />
4.1 Exempel från besöksnäringen i Jämtland<br />
4.1.1 Destination Östersund<br />
4.1.2 City Östersund<br />
4.1.3 Turistkompaniet Krokom<br />
4.1.4 Ragundadalen Turism<br />
4.1.5 Bräcke Turistbyrå<br />
4.1.6 Åre Destination AB<br />
4.1.7 JHT<br />
4.2 Exempel från andra destinationer i Sverige (se även tidigare utredning)<br />
4.2.1 Nynäshamn<br />
4.2.2 Sundsvall<br />
4.2.3 Finspångs <strong>kommun</strong><br />
4.2.4 Stockholm Info AB<br />
4.2.5 Stockholm Visitors Board<br />
4.2.6 Orsa Grönklitt<br />
4.2.7 Visit Falun-Borlänge<br />
4.2.8 Destination Uppsala<br />
5. Scenarios<br />
5.1 Fortsatt <strong>kommun</strong>al drift<br />
5.1.1 Kommunal förvaltning<br />
5.1.2 Kommunalt aktiebolag<br />
5.1.3 Sammanfattande kommentarer <strong>kommun</strong>al drift<br />
5.2 Helt privat/kommersiell drift<br />
5.2.1 Bolaget Östersund Turist och Kongress AB avvecklas.<br />
5.2.2 Sammanfattande kommentarer privat drift<br />
5.3 Samägd privat/<strong>kommun</strong>al verksamhet<br />
5.3.1 ÖTK i Nyemission med näringsintressenter, <strong>kommun</strong>en i majoritet<br />
5.3.2 ÖTK i Nyemission med näringsintressenter, näringslivet i majoritet<br />
5.3.2 Sammanfattande kommentarer gemensam drift<br />
2
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
1. Inledning utredningsuppdrag<br />
Den 17 mars 2011 beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige om politiska budgetdirektiv för budgetåret 2012 och<br />
flerårsplan 2013-2014. I direktivet anges att – ”Turistbyrån ska fortsätta att arbeta med mottagningen av<br />
besökare och ska tillsammans med andra bedriva marknadsföring av Östersund som besöksstad. Bolaget ska<br />
arbeta i nära samverkan med det nya destinationsbolaget Destination Östersund AB och framtida strategier<br />
för besöksnäringen ska utvecklas i dialog. Satsningarna på besöksnäringen är viktiga och långsiktiga.<br />
Turistbyråns kongressverksamhet avvecklas under året och nu är det rätt läge för att utreda hur <strong>kommun</strong>ens<br />
turistinformation ska tillhandahållas. Utredningen ska visa på de olika alternativen försäljning genom<br />
anbudsförfarande alternativt att turistinformationen läggs in i <strong>kommun</strong>al förvaltning”.<br />
Utifrån detta uppdrag har <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen utarbetat förslag till projektdirektiv för att<br />
genomföra en översyn av nuvarande organisation.<br />
Östersunds Rådhus AB är ett <strong>kommun</strong>alt bolag som i sin tur äger Östersund Turist och Kongress AB med<br />
syftet att bolaget ska vara ett effektivt instrument för utveckling av besöksnäringen samt för profileringen av<br />
<strong>kommun</strong>en som besöksstad. Bolaget förväntas agera för att turismnäringen inom <strong>kommun</strong>en och i länet<br />
samverkar i lösningar som stärker <strong>kommun</strong>en som arrangemangs- och besöksort.<br />
Kommunfullmäktige har fastställt ägardirektiv för hur Östersund Turist och Kongress AB ska drivas vad gäller<br />
ekonomiska mål och riktlinjer, strategi för utdelning ur bolaget, informationskrav samt särskilda<br />
verksamhetskrav. Ägardirektivet kommer att revideras under 2011.<br />
Under 2011 avvecklas kongressverksamheten inom ramen för Östersund Turist och Kongress AB i enlighet<br />
med beslut i bolagets styrelse.<br />
En extern omständighet med betydelse för bolagets verksamhet är bildandet av Destination Östersund som<br />
är ett näringslivsägt bolag med uppgift att tillsammans med övriga intressenter skapa en positiv sinnebild av<br />
destinationen Östersund. Att samordna, driva och initiera frågor som utvecklar destinationen och förstärker<br />
samhörigheten.<br />
Det <strong>kommun</strong>ala uppdraget för ÖTK består av två delar<br />
1. Kommunens turistbyråverksamhet med motsvarande kravnivå som en auktoriserad Sverigeturistbyrå,<br />
vilket ställer höga krav på kunskaper, informationsutbud samt öppethållande. Östersund Turist och<br />
Kongress AB ska lämna objektiv information om Östersunds utbud till besökare på plats och till personer<br />
som via telefon, mail och brev kontaktar byrån. Denna del finansieras till 100 % av uppdragsersättning<br />
från <strong>kommun</strong>en.<br />
2. Utöver detta består uppdraget i att ansvara för basmarknadsföring och profilering av <strong>kommun</strong>en som<br />
besöksstad tillsammans med besöksnäringen där uppdragsersättningen förväntas täcka ca 50 % av<br />
kostnaderna. Marknadsföringen innebär idag tex. framtagande av Östersunds besöksbroschyrer och en<br />
turistkarta samt webblösningar för information, försäljning och paketering direkt mot besökaren.<br />
Via länsturismen finns även ett länsinformationsuppdrag gällande information för hela länet.<br />
2. Utredningsmetod<br />
Arbetet i utredningen delas in i tre steg:<br />
2.1 Steg 1: Nuläge och scenarios<br />
En nulägesbeskrivning utarbetas som beskriver organisation, arbetsformer, dagens uppdrag och finansiering<br />
samt uppfyllda mål.<br />
3
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
Ett antal olika scenarios/alternativ tas fram som bl.a. ska innehålla upphandling av driften genom<br />
anbudsförfarande alternativt att turistinformationen läggs in i <strong>kommun</strong>al förvaltning. Konsekvenser och föroch<br />
nackdelar med de olika alternativen ska beskrivas i jämförelse med dagens driftsform<br />
(nulägesbeskrivningen) samt med utgångspunkt från besökarna, besöksnäringen samt uppdragsgivaren/<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
För framtagande av nulägesbeskrivning och scenarios ansvarar bolagets ledning och styrelse.<br />
2.2 Steg 2: Remissförfarande<br />
Nulägesanalysen och scenarierna remissbehandlas av näringslivets företag och organisationer samt av<br />
uppdragsgivaren/<strong>kommun</strong>en.<br />
Eventuellt kan extern kompetens köpas in för att bedöma de olika alternativen utifrån ett strategiskt<br />
tillväxtperspektiv.<br />
För remissförfarandet ansvarar Östersund Rådhus AB<br />
2.3 Steg 3: Beslut<br />
Beroende på vad Östersund Rådhus AB beslutar kan steg 3 innehålla särskilda utredningar och politiska<br />
beslut. För genomförande av beslut ansvarar Östersund Rådhus AB<br />
3. Nuläge<br />
3.1 Östersund Turist & Kongress AB<br />
Idag drivs bolaget (ÖTK) som ett helägt <strong>kommun</strong>alt aktiebolag med en styrelse bestående av 5 ledamöter<br />
varav 3 från Östersund <strong>kommun</strong>, <strong>kommun</strong>direktör, informationschef, näringslivschef samt 2 externa<br />
ledamöter från besöksnäringen i Östersund. Ägardirektiv upprättas årligen och fastställs av fullmäktige.<br />
3.1.1 Affärsidé<br />
Östersund Turist & Kongress medverkar till att generera fler och nöjdare besökare till Östersund och<br />
Jämtland.<br />
Det gör vi genom gott värdskap, objektiv information samt målmedveten marknadsföring och försäljning.<br />
3.1.2 Verksamhet<br />
Bolaget har sitt huvudsakliga fokus på besöksnäringen inom Östersunds <strong>kommun</strong> men samverkar med övriga<br />
länet på flera olika vis, tex som delägare i JHT och också via uppdraget som länsturistbyrå där ÖTK i<br />
samförstånd med flera <strong>kommun</strong>er och destinationer också erbjuder utvecklings och marknadsföringsarbete<br />
till exempel medverkan i CityBreak bokningssystem där ÖTK äger en arrangörslicens.<br />
Verksamheten kan delas upp i fyra områden:<br />
1. Strategiska frågor<br />
2. Marknadsföring/profilering.<br />
3. Turistinformation<br />
4. Försäljning, där även projektledartjänster för vår kongressbyråverksamhet (PCO-tjänster) ingår men<br />
som avvecklas under 2011.<br />
Områdena är idag starkt sammanknippade med varandra och det kan därför vara svårt att bryta ut var och<br />
ett för att driva som enskilda verksamheter. Näringslivet är idag involverade i verksamheten på lite olika sätt,<br />
dels som styrelserepresentanter, dels som partners i olika marknadsförings- och samverkansprojekt samt<br />
slutligen som leverantörer i våra olika bokningssystem. Se bild nedan:<br />
4
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
Näringslivet<br />
2 Representanter i<br />
styrelse<br />
(Dessa representanter<br />
sitter även i Destination<br />
Östersund AB:s<br />
styrelse)<br />
Östersunds Kommun 100% ägare<br />
Strategiska frågor som rör<br />
destinationen Östersund<br />
Information som rör besökare till<br />
destinationen Östersund<br />
Näringslivet<br />
Enskilda företag<br />
medfinansierar<br />
aktiviteter för<br />
marknadsföring via<br />
marknadspaket<br />
och försäljning<br />
via provision<br />
Profilering och marknadsföring som<br />
rör destinationen Östersund<br />
Försäljning som rör besökare till<br />
destinationen Östersund<br />
En enkel uppställning över fördelning av kostnader och intäkter per område visas nedan som en mycket<br />
preliminär budget för 2012.<br />
3.1.3 Uppfyllda mål<br />
Utifrån uppdraget delar vi upp våra mål i dels ekonomiska termer, dels i gästrelationer, samt i år vårt<br />
förhållande till våra partner i besöksnäringen. Vad gäller de ekonomiska målen så har ägaren i dag inget<br />
vinstkrav men naturligtvis förväntar man sig heller inga negativa resultat. Bolaget ska ha en soliditet om<br />
minst 10%. ÖTK har förutom det sista året 2010 (då kongressbyrådelen visade på negativa siffror) väl klarat<br />
de ekonomiska kraven.<br />
3.1.4 Gästnöjdhet<br />
När det gäller gästnöjdhet ligger verksamheten bra till och har från senaste undersökningen också förbättrat<br />
värdena.<br />
5
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
6
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
3.1.5 Intervjuundersökning partners<br />
En undersökning beställdes under hösten 2011 på uppdrag av Östersund Turist & Kongress (ÖTK). Syftet var<br />
att få en bild av hur ÖTK:s samarbetspartners/intressentsfär uppfattar ÖTK:s verksamhet. Undersökningen<br />
genomfördes av NordAnalys AB. Ansvarig projektledare var Lars Häreblad.<br />
Sammanfattning intervjuundersökning<br />
De företag/organisationer som ingår i undersökningen representerar ÖTK:s samarbetspartners/intressenter<br />
och representerar de olika branscher som har kopplingar till Östersunds turism- och besöksnäring.<br />
Dominerande branscher är logi/boende (22%) följt av besöksmål/besöksanläggningar och restaurang/café<br />
(18%) och aktivitetsföretag (17%), dvs. en mycket jämn fördelning mellan de primära turismrelaterade<br />
verksamheterna. Handel utgör 11%, transport 6% och andra verksamheter står för 9%. Kopplingen till ÖTK är<br />
totalt sett stark/tydlig, där två tredjedelar av de svarande köper ÖTK:s marknadspaket, 4 av 10 köper andra<br />
annonser i produktioner som ÖTK administrerar.<br />
Kännedomen om ÖTK:s verksamhet är sammantaget tämligen hög, framförallt när det gäller insikten om att<br />
ÖTK driver turistbyrå (77%) och profilerar/marknadsför destinationen (70%). Däremot är den spontana<br />
kännedomen lägre när det gäller insikten om att ÖTK tar fram och sprider statistik/analyser (4%) och att de<br />
leder och genomför samverkansprojekt (3%).<br />
När det gäller den egna upplevda kunskapen/insikten om ÖTK:s verksamhet svarar 37% att de har hög eller<br />
mycket hög kunskap/insikt, medan 44% anger varken hög/låg. Totalt 19% anger låg (18%) eller mycket låg<br />
(1%) kunskap/insikt. Drygt 50% känner till att ÖTK är ett till 100% <strong>kommun</strong>alägt företag.<br />
Den nuvarande verksamheten har utvärderats genom ett antal betygsfrågor (5-gradig skala). Allra bäst betyg<br />
får bemötandet från personalen, med ett medelbetyg på 4,5, vilket är ett mycket bra utfall. Det innebär att 6<br />
av 10 ger högsta betyget (5) och ytterligare 3 av 10 ger betyget 4.<br />
4. Sätt betyg på hur du upplever standarden på följande delar av ÖTK:s uppgifter och<br />
verksamheter.<br />
Sammanfattande bild (medelvärde skala 1-5)<br />
Bemötande från personalen på ÖTK,<br />
tex servicenivå, lyhördhet,<br />
initiativförmåga, engagemang<br />
4,5<br />
Produktion av broschyrer och<br />
marknadsföringsmaterial<br />
3,8<br />
Drift och öppethållande av<br />
turistbyrå/turistinformation<br />
3,8<br />
Turistbyråns hemsida<br />
3,5<br />
Försäljning och bokning<br />
3,4<br />
Pressbearbetning/marknadskampanjer<br />
3,3<br />
Framtagande och spridning av<br />
undersökningar och genomförande av<br />
branschaktiviteter<br />
3,1<br />
Leda och samordna arbetsgrupper<br />
och projekt<br />
2,9<br />
1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0<br />
7
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
Produktion av broschyrer/marknadsföringsmaterial samt drift/öppethållande av turistbyrå/turistinformation<br />
får också bra betyg, 3,8 på den 5-gradiga skalan. Hemsidan får betyget 3,5. Här är det dock inte säkert att<br />
alla svarande har sett/uppmärksammat den nya hemsidan. Försäljning/bokning (3,4) och pressbearbetning/<br />
marknadskampanjer (3,3) får ses som godkända betyg. För båda dessa verksamheter är det en relativt stor<br />
andel (25-30%) som inte har någon uppfattning. Detsamma gäller för de två områden/ verksamheter som får<br />
lägst betyg; framtagande/spridning av statistik/analys (3,1) och leda/samordna arbetsgrupper/projekt (2,9).<br />
Kännedomen om båda dessa verksamheter är dåligt kända bland de svarande och betygen visar samtidigt på<br />
en tydlig förbättringspotential.<br />
På frågan om vilka verksamheter som ÖTK är mest lämpad att driva framstår det tydligt att det framförallt<br />
handlar om att driva turistbyrå/turistinformation samt att arbeta med att profilera/marknadsföra Östersund<br />
ur ett turistiskt perspektiv. Båda dessa områden får medelvärdet 3,9 på en 5-gradig skala (1=mindre lämpad<br />
5=mycket lämpad). Bokning/ försäljning får värdet 3,4, ta fram och sprida statistik/analyser 3,3, medan<br />
arbetet med att leda/genomföra utvecklingsprojekt/ samverkansgrupper (3,2) bedöms som minst<br />
prioriterat.<br />
Kännedomen om Destination Östersund respektive City Östersund ligger i båda fallen på 70%, medan det är<br />
en högre andel (44%) som har en klar bild av vilka verksamheter/ uppgifter som bör ligga under City<br />
Östersund jämfört med Destination Östersund (30%). Detta ska samtidigt ses i ljuset av att Destination<br />
Östersund är tämligen nyetablerat och än så länge inte bedriver någon operativ verksamhet. De öppna<br />
svaren finns redovisade i rapporten.<br />
9-12 Destination Östersund AB / City Östersund?<br />
80%<br />
70%<br />
70%<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
46%<br />
40%<br />
30%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
Andel som känner till<br />
Destination Östersund<br />
Andel som har<br />
uppfattning om vad<br />
som bör ligga i<br />
Destination<br />
Östersunds<br />
verksamhet<br />
Andel som känner till<br />
City Östersund<br />
Andel som har<br />
uppfattning om vad<br />
som bör ligga i City<br />
Östersunds<br />
verksamhet<br />
Framtidstron/optimismen när det gäller Östersunds framtida turistiska utveckling är tämligen hög. En<br />
tredjedel av de svarande är mycket positiva (5), medan hälften är positiva (4). Totalt 8% intar en negativ<br />
inställning.<br />
8
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
Det som framförallt lyfts fram som särskilt bra/positivt med ÖTK är personalen och dess bemötande. Även<br />
lokalerna och läget för Turistbyrån är tydligt positivt. Bra kompetens/ kunskap samt produktion av<br />
marknadsföringsmaterial lyfts också fram som positiva faktorer.<br />
På minussidan märks framförallt synpunkter på hur det övergripande samarbetet med näringen fungerar<br />
samt att man efterlyser en mer effektiv och kraftfull marknadsföring och försäljning av destinationen. Några<br />
av svaren relaterar också till ”rättvisefrågor” när det gäller medverkan/synlighet etc.<br />
Sammantaget kan man konstatera att ÖTK ses som en stark/viktig aktör när det handlar om att driva<br />
turistbyrå/turistinformation samt när det gäller att ta fram/producera trycksaker/broschyrer. Särskilt positiv<br />
är uppfattningen om personalens bemötande och kompetens. Däremot, vilket också delvis är ett av syftena<br />
med undersökningen, visar resultatet att den ”osäkerhet/otydlighet” som i dagsläget råder när det gäller<br />
roller och ansvar för destinationens olika aktörer, gör att man efterfrågar en mer offensiv inriktning när det<br />
gäller att utveckla, marknadsföra och sälja destinationen Östersund. Undersökningen ger dock inget entydigt<br />
resultat om hur den här rollfördelningen ska se ut i framtiden, dvs. var huvudansvaret för dessa uppgifter<br />
bör ligga.<br />
4. Östersund Turist & Kongress i en jämförelse<br />
Kartan illustrerar turistorganisationer i Jämtland som i huvudsak arbetar med frågor liknande Östersund<br />
Turist och Kongress AB, där de blå ringarna är aktiebolag eller ekonomiska föreningar som i huvudsak är<br />
ägda av näringslivet och de röda ringarna är <strong>kommun</strong>ala verksamheter i någon form.<br />
9
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
4.1 Exempel från besöksnäringen i Jämtland<br />
4.1.1 Destination Östersund<br />
Destination Östersund AB (DOAB) bildades under 2010 och startar verksamhetsår 1 from 1 juli 2011. Bolaget<br />
är till 100% ägt av näringen i Östersund och det består idag av ca 35 delägare från både traditionella<br />
besöksnäringsföretag och sk sekundära bolag med annan huvudverksamhet i Östersund.<br />
DOAB är bildat i nära samförstånd med Östersunds <strong>kommun</strong> och ÖTK för att vara en tydligare part för<br />
<strong>kommun</strong>en och andra att samverka med i frågor som har med utveckling av främst besöksnäringen att göra.<br />
Bolagets ambition är att vara en motor och initiativtagare för destinationsutveckling i Östersund och en<br />
stabil samarbetspartner till övriga intressenter.<br />
Fokus för bolaget skall vara lönsamhetstänk för delägare och medlemmar samt ett starkt fokus på<br />
kundnöjdhet. Definitionen på kund kan både vara bolagets medlemmar och delägare men också deras<br />
kunder. Dvs destinationens slutkunder.<br />
Vision<br />
Östersund skall genom värden som utvecklat upplevelseinnehåll för besökande och hög livskvalitet för<br />
boende nå en position som en av de mest attraktiva besöks- och bostadsorterna i Sverige.<br />
Affärsidé<br />
Företaget skall arbeta för destinationens utveckling och därmed i förlängningen ägarföretagens framgång<br />
och lönsamhet.<br />
4.1.2 City Östersund<br />
City Östersund ek.för (CÖ) arbetar aktivt med att utveckla, samordna och marknadsföra Östersunds<br />
stadskärna. Delägare i föreningen är Svensk Handel Östersund, Fastighetsägarna samt Östersunds Kommun.<br />
Handel och shopping är en motor i all stadsutveckling, att stärka handeln och därmed stadens<br />
attraktionskraft är en av CÖ viktigaste målsättningar. Genom marknadsföring och aktiviteter vill<br />
näringsidkare i staden samverka. CÖ arbetar för bättre tillgänglighet, bra miljö och ett attraktivt utbud - allt<br />
för att göra vår stad ännu attraktivare.<br />
CÖ arbetar aktivt med att främja stadens utveckling, anordna aktiviteter och marknadsföra Östersunds<br />
stadskärna som den självklara mötes- och handelsplatsen för Östersundare och besökare. CÖ ska anordna<br />
aktiviteter i city under hela året, för att få kunden att välja staden.<br />
Syfte och mål:<br />
Göra Östersunds stadskärna till Östersundarnas och de kringboendes självklara mötesplats.<br />
Höja kvaliteten i stadskärnan för handel, arbete och boende både vad gäller miljö, trygghet och<br />
livskvalitet.<br />
Vidareutveckla och fördjupa samverkan mellan staden, fastighetsägarna och näringsidkarna samt<br />
övriga stadskärneintressenter.<br />
Säkerställa en levande stadskärna genom att förbättra förutsättningarna för ett bra butiksutbud, en<br />
fullödig service, varierande arbetsplatser och ett tryggt och trivsamt boende. På detta sätt vill man<br />
öka att attraktionskraften och lönsamheten för stadskärnan och dess verksamheter.<br />
Befästa och styrka varumärket ”City Östersund” genom kvalitativ marknadsföring.<br />
City Östersund ska verka för:<br />
- Tydlig centrumledning.<br />
- Att alla intressenter arbetar mot samma mål.<br />
- Stadskärnans fysiska utveckling på kort och lång sikt.<br />
10
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
- Att svara för omvärldsanalys och bevakning av konkurrenter.<br />
- Att stärka stadskärnans identitet och image.<br />
En bra verksamhetsmix samt bana väg för nya butikskoncept som saknas in staden.<br />
Samordning av aktiviteter och marknadsföra stadskärnan som handels- och marknadsplats.<br />
Samordna säkerhetsfrågor.<br />
Att stadskärnan hålls ren och fräsch.<br />
Att som samråds- och remissinstans arbeta med frågor som rör boende, näringsliv, infrastruktur,<br />
fysisk miljö.<br />
Att hålla medlemmarna informerade om utveckling och förändringar i stadskärnan.<br />
Samarbeta med andra stadskärneföreningar.<br />
Styrelsen består av:<br />
• Ordförande (Svenskhandel Östersund)<br />
• Vice ordförande (Fastighetsägarna)<br />
• Styrelseledamot (Fastighetsägarna)<br />
• Styrelseledamot (Svenskhandel Östersund)<br />
• Styrelseledamot (Östersunds Kommun)<br />
• Styrelseledamot (Östersunds Kommun)<br />
4.1.3 Turistkompaniet Krokom<br />
Turistkompaniet Krokom Ek (TK) för bildades år 1997.<br />
Turistkompaniet driver turistbyrån på uppdrag av Krokoms <strong>kommun</strong>.<br />
Nuvarande stadgar gäller sedan år 2000. Föreningens ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska<br />
intressen genom att:<br />
Utveckla besöksnäringen i Krokoms <strong>kommun</strong> i nära dialog med <strong>kommun</strong>en och övriga berörda parter, i för<br />
turistnäringen angelägna frågor.<br />
* Driva turistbyrån i Krokomsviken<br />
* Erbjuda medlemsnytta genom möjligheten för medlemmarna att nyttja TK:s tjänster och främja<br />
samarbete mellan medlemmarna för ökad lönsamhet.<br />
Tanken bakom Turistkompaniet är att samla alla turistföretagare, andra serviceföretag, fiskevårdsområden<br />
och andra som har intresse och nytta av besöksnäringen inom i första hand Krokoms <strong>kommun</strong> i en<br />
organisation som gemensamt kan verka för turismens utveckling inom området.<br />
Alla såväl juridiska som fysiska personer intresserade av föreningens ändamål kan bli medlemmar. Varje<br />
medlem erlägger en insats på 100 kr. Varje år beslutar föreningsstämman om en serviceavgift. För år 2010 är<br />
den 600 kr för enkelt medlemskap och 1 500 kr för VIP-medlemskap, exklusive moms. Dessutom finns ett<br />
särskilt stödmedlemsskap för 125 kr per år för privatpersoner, byalag m fl.<br />
Sedan år 2000 har Turistkompaniet haft ett nära samarbete med Krokoms <strong>kommun</strong>. Genom avtal med<br />
<strong>kommun</strong>en driver man turistbyrån i Krokom. Från <strong>kommun</strong>en finns en person från näringslivsavdelningen<br />
adjungerad i styrelse.<br />
4.1.4 Ragundadalen Turism<br />
I Ragundadalen Turisms ekonomiska förening (RDT) samlas de som utvecklar, berörs och arbetar för att<br />
turismen i Ragundadalen ska blomstra. I detta arbete skriver man att alla är lika viktiga. Stora som små<br />
företagare, turismföretagare, serviceföretag, detaljhandel, transport, mat och alla föreningar som utgör en<br />
del av <strong>kommun</strong>ens utbud.<br />
11
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
Ragundadalen Turism vill göra det enkelt för besökaren att upptäcka Ragundadalen och att ta del av<br />
turistföretagens utbud<br />
Verksamhet<br />
* Ge tips på saker att se och göra.<br />
* Boka boende eller paketera besök.<br />
* Försäljning av biljetter och souvenirer.<br />
Medlemmar<br />
Verksamhetsform: EK förening (Destinationsbolagsfunderingar finns)<br />
Antal medlemmar: 141 varav föreningar består av 27 st<br />
Förlagsavgift: 500 kr<br />
Medlemsavgift företag: 1000 kr, föreningar: 500 kr<br />
Årlig serviceavgift företag: 1000 kr, föreningar: 500 kr<br />
Man har haft projekt som handlat om att värva medlemmar . Nu när organisationen är någorlunda stabil så<br />
kommer företag och föreningar att få ansöka om medlemskap.<br />
Ragunda <strong>kommun</strong>: Ser sig som delägare av RDT och är också en medlem i föreningen. Det finns ett<br />
inriktningsbeslut på vad RDT förväntas göra med dom "allmänna skattemedlen" (eJ upphandlat) så att det<br />
går att särskilja och motivera varför man prioriterar tex de större reseanledningarna och varför man enbart<br />
marknadsför de betalande medlemmarna i första hand<br />
Kommunens önskemål är nu att RDT övertar hela området av vridläktare, servering och har turistbyrå i Döda<br />
Fallet. Utredning pågår nu i höst ang ev upphandlingskrav osv.<br />
4.1.5 Bräcke Turistbyrå<br />
Bräcke turistbyrå drivs helt i <strong>kommun</strong>al regi sedan 2005. Innan dess drevs verksamheten av en ekonomisk<br />
förening, Bräcke turism och konferens. Förening hade under sin tid 94 medlemmar bestående av både<br />
företag och privatpersoner.<br />
4.1.6 Åre Destination AB<br />
ÅRE Destinations ägare är de ca 70 aktieägarna till vilka destinationsbolaget skall leverera vinst som skall<br />
återinvesteras i destinationen ÅRE. De största aktieägarna är Skistar, Holiday Club, DIÖS, Stadium,Bjurfors,<br />
Hanson, Åre Skidsport, ICA, Vero Moda, Kallbygdens Intresseförening, Södra Årefjällens Turistförening,<br />
Björnängegruppen och Duved/Tegefjällgruppen.<br />
Affärsidé<br />
”Att genom samarbete öka antalet gäster, skapa mycket nöjda gäster, lönsammare medlemsföretag och<br />
driva en långsiktigt hållbar utveckling av ÅRE”<br />
Den produkt som ska utvecklas är destinationen ÅRE. Gästerna ska bli ”mycket nöjda” och gästernas krav<br />
styr destinationens utvecklingsfrågor. Åre Destination driver dessa utvecklingsfrågor för sina kunder, det vill<br />
säga medlemmarna. Aktieägarna och medlemmarna, tillsammans med ÅRE Destination, genomför åtgärder<br />
för att utveckla ÅRE för gästerna.<br />
ÅRE Destination ska leverera värde till sina kunder, medlemmarna, i form av de aktiviteter som nedan<br />
beskrivs under respektive affärsområde. Målet är att öka antalet mätbara gästnätter till 850 000/år och<br />
därmed öka omsättningen i ÅRE med 150 miljoner SEK till 2013.<br />
Utveckla produkten ÅRE året runt: Att utveckla produkten ÅRE innebär att de initierar, hittar finansiering till<br />
samt driver utvecklingen av nya och befintliga produkter, tjänster och upplevelser för att attrahera nya<br />
gäster till ÅRE.<br />
12
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
Utveckla attraktionskraften i varumärket Åre: Denna huvudstrategi innebär att de driver utvecklingen av<br />
medlemsföretagens värdskap, varumärket ÅRE samt tar ett socialt ansvar.<br />
Öka gästantalet: För att öka gästantalet driver de destinationsmarknadsföringen för barmarken. De driver<br />
också samverkan av mötes- och kongressmarknadsföring genom Åre Convention Bureau.<br />
De utvecklar också nya och befintliga kanaler för distribution av ÅREs upplevelser.<br />
Utveckla ÅRE efter gästens behov genom medlemsengagemang:<br />
Strategin innebär att de driver destinationens interna samverkan, att de involverar medlemsföretagen i<br />
utvecklingen av ÅRE samt att de har som målsättning att alla företag skall vara medlemmar i<br />
destinationsbolaget.<br />
Åre Destination driver också ÅREs utvecklingsfrågor mot externa parter så som <strong>kommun</strong>, region, län och<br />
nation för att skapa partnerskap för finansiering och utveckling.<br />
Åre Destination vann senaste upphandlingen från Åre <strong>kommun</strong> för drift av turistbyråverksamhet 2010-10-01<br />
– 2011-09-30 med möjlighet till 12 månaders förlängning.<br />
4.1.7 JHT<br />
Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening, JHT, bildades 1995 och är den professionella och<br />
affärsmässiga plattformen för samverkan i utvecklingen av Jämtlands läns turism och företräder länets<br />
turismbransch i nationella och internationella sammanhang. JHT ägs i huvudsak av länets destinationsbolag<br />
och samverkar med destinationer och turismföretag, med företrädare för offentlig sektor,<br />
intresseorganisationer m fl.<br />
I föreningens styrelse finns företrädare för länets turismnäring, <strong>kommun</strong>erna och Regionförbundet<br />
Jämtlands län.<br />
Föreningen har en basverksamhet som finansieras av medlemmarna, d v s turismnäringen, av länets<br />
<strong>kommun</strong>er och Regionförbundet. JHT verkar dessutom som projektorganisation för länsgemensamma<br />
insatser. Exempel på finansiärer av projektverksamheten är Länsstyrelsen, EU samt deltagande destinationer<br />
och företag.<br />
Affärsidé<br />
JHT är en samverkansplattform som med utgångspunkt i länets strategi för besöksnäringens utveckling,<br />
skapar utvecklingsmöjligheter och tillväxt för sina medlemmar och intressenter.<br />
Detta sker genom inriktningen mot destinationsutveckling, produktutveckling, marknads<strong>kommun</strong>ikation,<br />
tillgänglighet samt statistik och analys.<br />
Vision<br />
-I länets strategi för besöksnäringens utveckling<br />
”Jämtland Härjedalen - Europaledande på naturbaserade upplevelser"<br />
Verksamhet och budget<br />
JHT:s verksamhet är indelad i tre delar:<br />
-Basverksamheten, inkl utvecklingsmedel för projektmedverkan, som finansieras av Regionförbundet<br />
Jämtlands län och av medlemmarna, d v s besöksnäringen.<br />
-Egen budget som avser verksamheter som helt finansieras genom intäkter från samarbetspartners,<br />
uppdragsgivare eller deltagaravgifter, t ex produktion av reseguiden Upplev Jämtland Härjedalen.<br />
-Projekt som avser aktiviteter som finansieras med externa medel, ofta i kombination med JHT:s egna medel,<br />
och som har en tydlig inriktning. Exempel på finansiärer av projektverksamheten är Länsstyrelsen, EU samt<br />
deltagande destinationer och privata företag.<br />
13
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
4.2 Exempel från andra destinationer i Sverige<br />
4.2.1 Nynäshamn<br />
I Nynäshamn gjordes för några år sedan en liknande utredning som vår för att se hur man skulle samverka<br />
med näringen i någon form av gemensam verksamhet för att skapa en stark destinationsorganisation, (ev i<br />
form av en ek.för samt med aktiebolag ägt av föreningen). Magnus Ljung från SKL kallades in för att lämna<br />
sina synpunkter.<br />
Dels tydliggjordes då att <strong>kommun</strong>en i enlighet med LOU måste upphandla alla tjänster i konkurrens som ev<br />
skulle kunna tänkas läggas på föreningen eller bolaget, så som turistbyråverksamhet eller andra typer av<br />
marknadsförings- och/eller konsulttjänster. Då denna utredning gjordes var ännu inte de skärpta<br />
konkurrensreglerna i kraft men trots det gjordes bedömningen att inte gå vidare med ett gemensamt bolag.<br />
Vid samtal med Magnus Ljung hänvisar han ang de skärpta konkurrensreglerna dessutom att om en <strong>kommun</strong><br />
skulle göra den bedömningen att man inte ska syssla med en viss aktivitet utifrån att den faller utanför den<br />
<strong>kommun</strong>ala kompetensen (skulle till exempel kunna vara försäljning, bokning av biljetter osv beroende på<br />
hur man väljer att tolka lagen) så gäller det även för av <strong>kommun</strong>en delägda bolag.<br />
Kontaktperson: Liselotte Jonse Turistchef i Nynäshamns Kommun, Magnus Ljung SKL.<br />
4.2.2 Sundsvall<br />
Sundsvall har valt att gå från utlagd/upphandlad drift för sin turistbyrå till drift i <strong>kommun</strong>al förvaltning (i nära<br />
samverkan med ett EU-finasierat projekt ”Norrlands huvudstad”) för att nu istället planera för att lägga över<br />
driften i ett 100 % <strong>kommun</strong>altägt aktiebolag som även ska drifta näringslivsfrågor och marknadsföra och<br />
stärka varumärket Sundsvall. Beslut om bildande skulle ha tagits på fullmäktige i maj i år men ärendet blev<br />
återremitterat, så det är ännu alltså inte klart.<br />
Sundsvalls <strong>kommun</strong>s syfte med det <strong>kommun</strong>ala näringslivsbolaget anges i tjänstemannaförslaget vara att<br />
öka befintliga företags konkurrenskraft genom näringslivsfrämjande åtgärder samt att verka för att nya<br />
företag etablerar sig i Sundsvall. Detta ska ske i samverkan med andra aktörer både inom och utom<br />
Sundsvalls <strong>kommun</strong>. Syftet är att på lång sikt stärka företagsklimatet genom att öka företagens<br />
konkurrenskraft och förnyelsen i näringslivet. (I underlaget nämns även att det funnits kritik från näringslivet<br />
om otydliga roller mellan bland annat Åkroken Science Park, <strong>kommun</strong>ens näringslivskontor samt diverse<br />
projekt).<br />
Det kommande bolaget ska även bedriva turistbyråverksamhet och marknadsföra varumärket Sundsvall<br />
samt genomföra <strong>kommun</strong>koncernens samlade marknadsföringsavtal angående elitidrott och evenemang i<br />
Sundsvall. Syftet är att genom samordning av resurser för marknadsföring öka möjligheten att stärka<br />
varumärket Sundsvall. Bolaget ska drivas utan vinstsyfte, i enlighet med <strong>kommun</strong>allagen 2:7<br />
I tjänstemannaskrivelsen hänvisar man till fördelar med att driva frågorna i <strong>kommun</strong>alt bolag till att<br />
<strong>kommun</strong>en då kan lägga medel i verksamheten och ändå kan anses uppfylla ”kontroll och<br />
verksamhetskriteriet” i enlighet med EU-dom (C-107/98 Teckal). En ytterligare fördel som man anger är<br />
möjligheten att tillsätta externa styrelseledamöter från näringslivet vilka då har full insyn i, samt inte minst<br />
ett direkt och starkt ansvar för verksamheten, utifrån aktiebolagslagens tolkning om styrelseledamöters<br />
ansvar och roll.<br />
Kontaktperson: Daniel Antonsson Utvecklingschef Sundsvalls <strong>kommun</strong><br />
14
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
4.2.3 Finspångs <strong>kommun</strong><br />
Vi har fått ta del av en utredning/arbetsmaterial för Finspångs <strong>kommun</strong> där man arbetat med ett förslag till<br />
marknadsförings- och försäljningsorganisation för destinationsutveckling. Resultatet av utredningen blev till<br />
slut ett beslut om att man inte skapade någon gemensam organisation <strong>kommun</strong>-näringsliv då man ansåg att<br />
nackdelarna och de ”juridiska hindren” övervägde fördelarna.<br />
En rekommendation efter utredningen blev att hålla isär verksamheterna juridiskt och ekonomiskt men att<br />
interagera dem geografiskt.<br />
Kontaktperson: Suzanne Gadd Näringslivschef Finspångs <strong>kommun</strong>, Magnus Ljung SKL<br />
4.2.4 Stockholm Info AB<br />
Är ett aktiebolag som ägs av en privatperson Anette Scillde som tillsammans med två riskkapitalister<br />
startade bolaget utifrån ett uppfattat behov. De startade för bara några månader sedan så det är för tidigt<br />
att analysera några resultat. De är auktoriserade som en ”grön skyltad” turistbyrå. Totalt 11 deltidsanställda<br />
som bemannar alla dagar.<br />
Den kommersiella idén är att sälja ”eventyta - partnerskap” biljetter, souvenirer samt bokning med<br />
provisionsavtal.<br />
Kontktperson www.stockholminfo.se Anette Schillde<br />
4.2.5 Stockholm Visitors Board AB<br />
Stockholm Visitors Board AB (SVB) är Stockholms ”officiella marknadsföringsbolag”. Uppgiften är<br />
att samordna resurser inom näringsliv och <strong>kommun</strong> samt koordinera marknadsföringen av Stockholm under<br />
det gemensamma varumärket "Stockholm - the Capital of Scandinavia".<br />
SVBs affärside är att tillsammans med näringslivet arbeta med besöksutvecklingsfrågor och marknadsföring<br />
av Stockholm som besöksdestination gentemot såväl privat- som affärsresenärer. Vår målsättning är att bli<br />
norra Europas ledande besöksmål.<br />
Stockholm Visitors Board arbetar inom fyra affärsområden: Privatresor, Möten & Kongresser, Evenemang,<br />
Turistservice samt VD-stab med följande huvuduppgifter:<br />
- att medverka till ökat privatresande till Stockholm<br />
- att medverka till att företagsmöten, incentiveresor och kongresser förläggs till Stockholm<br />
- att medverka till att evenemang förläggs till Stockholm<br />
- att tillhandahålla turistservice<br />
- att tillhandahålla presservice<br />
Tillsammans med besöksnäringen genomför SVB varje år cirka 100 marknadsföringsprojekt i Sverige samt<br />
på ett antal utlandsmarknader. Under ett år görs drygt 10 miljoner kommersiella övernattningar i Stockholm.<br />
Två tredjedelar av besökarna kommer från Sverige, resten kommer från andra länder.<br />
Stockholm Visitors Board AB (SVB) är en del av Stockholm Business Region AB (SBR) som är ett helägt<br />
dotterbolag till Stockholm Stadshus AB.<br />
Kontaktperson Eva Camél Fuglseth, chef Turistservice<br />
4.2.6 Orsa Grönklitt<br />
Grönklittsgruppen AB (publ) är verksam inom turist- och upplevelseindustrin. Bolaget äger och driver<br />
följande anläggningar: Orsa Björnpark, Grönklittsanläggningen, Orsa Camping, Orsa Bowling och McGregors<br />
Sportsbar, Sagolandet Tomteland, Siljansbadets Camping, Enåbadets Camping och Enåbadets Camping<br />
inomhusbad samt Tänndalen.<br />
2005 privatiseras bolaget efter 40 års <strong>kommun</strong>alt 100%-ägande med utbyggnad vid Orsa Camping, 2011<br />
Orsa Grönklitt AB (publ) bytte namn till Grönklittsgruppen AB (publ). Ägare 6:e AP-Fonden 14%,<br />
15
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
Byggnadsingenjör Nils Skoglung AB 11%, Rosebo Invest AB 10%, Orsa <strong>kommun</strong> 7%, Orsa Besparingsskog 6%,<br />
Mittkapital i Jämtland och Västernorrland AB 5%, Övriga 47%.<br />
Kontaktperson Göran Grå Kommunchef Orsa Kommun, Lars Lundblad Grönklittsgruppen<br />
4.2.7 Visit Falun – Borlänge<br />
Visit Falun Borlänge AB är ett destinationsutvecklingsbolag med ett ansvar för och fokusering på<br />
affärsutveckling och försäljning av besöksnäringen i Falun och Borlänge.<br />
Bolaget har två affärsområden, Turism och Möten & Evenemang. De är 22 anställda och omsatte 72 000 tkr<br />
år 2010.<br />
Bolaget ägs av till 51% av näringen (140 st organisationer och företag) och till 49% av Falun och Borlänge<br />
<strong>kommun</strong>er. Bolaget är även delägare i Visit Dalarna AB och Beyond Skiing Foundation AB.<br />
Under 2012 kommer bolaget att göra en nyemission och ta in ytterligare delägare i form av 4 mindre<br />
<strong>kommun</strong>er.<br />
Kontaktperson Carl Johan Ingeström<br />
4.2.8 Destination Uppsala<br />
Uppsala Tourism AB ombildades vid årsskiftet 2010/2011 till ett samlat marknads- och destinationsbolag för<br />
Uppsala, med namnet Destination Uppsala AB. Kommunens alla resurser för marknadsföring av Uppsala<br />
sammanförs härmed i det nya bolaget. Samtidigt övertar Regionförbundet ansvaret för koordinationen av<br />
länsturismen.<br />
Destination Uppsala AB är en samlande och drivande aktör för att öka antalet besökare i Uppsala och för att<br />
skapa ökad affärsnytta för den lokala besöksnäringen. Bolaget jobbar bland annat med att koordinera<br />
samarbetet med arenabolagen, projektleda <strong>kommun</strong>ens större evenemang samt med att ansvara för<br />
projektet Varumärke Uppsala.<br />
Bolaget ägs till 80% av offentliga aktörer, såsom Uppsala <strong>kommun</strong>, regionförbund samt Statens Lantbruks<br />
Universitet samt till 20% av olika näringslivsorganisationer.<br />
5. Scenarios<br />
Vi har i arbetsgruppen för utredningsarbetet enats om att det finns 3 huvudscenarios:<br />
1. Fortsatt <strong>kommun</strong>al drift<br />
2. Helt privat/kommersiell drift (dock under förutsättning att det finns möjlighet att lämna anbud för<br />
drift/genomförande av de <strong>kommun</strong>ala uppdragen)<br />
3. Samägd drift där näring och <strong>kommun</strong>en gemensamt driver bolag med gemensamma insatser.<br />
Under dessa tre huvudscenarios finns det flera möjliga varianter. Första frågan blir dock att fokusera kring<br />
vilket huvudscenario som verksamheten ska bedrivas i.<br />
5.1 Fortsatt <strong>kommun</strong>al drift<br />
5.1.1 Kommunal förvaltning<br />
Bolaget Östersund Turist och Kongress AB avvecklas och verksamheten läggs direkt under någon förvaltning<br />
som en egen resultatenhet. Verksamheten drivs därefter så långt som möjligt i samma anda med lokalisering<br />
fysiskt även fortsättningsvis i Gamla skolan<br />
5.2.2 Kommunalt aktiebolag<br />
Bolaget Östersund Turist och Kongress AB fortsätter enligt tidigare dock utan PCO tjänster (kongressbyrå)<br />
inga övriga förändringar görs i dagsläget.<br />
16
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
5.2.3 Sammanfattande kommentarer <strong>kommun</strong>al drift<br />
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns en rad fördelar med att fortsätta att driva verksamheten i<br />
befintlig form, främst vad gäller kvalitetsaspekter ur ett gästperspektiv. Genom att verksamheten drivs i<br />
stabil form med en stark ägare finnas goda förutsättningar att arbeta med kvalitetsfrågor med en erfaren<br />
personal samt med generös tillgänglighet vad gäller till exempel öppettider och ett brett utbud.<br />
Det <strong>kommun</strong>ala engagemanget och den ”opartiska och neutrala” hållningen som verksamheten bedrivs i<br />
idag öppnar även för små och nystartade verksamheter att inrymmas i utbudet. Genom att driva<br />
verksamheten som <strong>kommun</strong>alt aktiebolag finns möjlighet att ge näringslivet inblick och påverkan direkt in<br />
bolagets verksamhet genom externa styrelseposter. Kommunen har också möjlighet att fortsätta att<br />
tillskjuta egna medel för drift om man kan anses uppfylla kontroll- och verksamhetskriterierna.<br />
Nackdelar med att fortsätta i befintlig organisation syns främst vara inom två områden, tolkningen av<br />
konkurrenslagen och eventuellt kommande begränsningen i att utöva försäljning på ett kommersiellt sätt<br />
samt möjligen bristande engagemang från näringen då man inte sitter i ägarposition<br />
Skillnader i att driva verksamheten vidare i en <strong>kommun</strong>al förvaltning istället för som AB verkar inte annars<br />
vara särskilt stora. Redan idag nyttjas <strong>kommun</strong>ens system för tex datahantering, e-post samt telefonväxel,<br />
även vad gäller kvalitets och miljöarbete samt övriga policydokument sker en samordning med <strong>kommun</strong>en.<br />
Möjligen skulle en eventuell integrering med informationsavdelningen kunna vara en fördel vad gäller<br />
marknadsförings och profileringsdelarna om verksamheten skulle läggas i förvaltning.<br />
5.2. Helt privat/kommersiell drift<br />
5.2.1 Bolaget Östersund Turist och Kongress AB avvecklas.<br />
Förutsätter att driften av turistbyråverksamheten upphandlas. En eventuell ytterligare upphandling gällande<br />
marknadsförings- och profileringsdelarna skulle kunna göras antingen inom samma upphandling eller genom<br />
två separata upphandlingar. Upphandlad verksamhet kan inte garanteras att hamna hos något specifikt<br />
privat bolag eller förening.<br />
5.2.2 Sammanfattande kommentarer privat drift<br />
Fördelar med en drift i helt privat regi finns främst i ett troligt ökat engagemang från näringslivet och<br />
möjlighet att fullt ut arbeta och utveckla de kommersiella försäljningsdelarna för det bolag som vinner<br />
upphandlingen.<br />
Nackdelarna med en sådan lösning är en risk i att verksamheten kan bli ”kortsiktig och osäker” då den<br />
bygger på upphandlad verksamhet och möjligen ojämn försäljning. Risken att <strong>kommun</strong>en skulle minska sitt<br />
engagemang och intresse för besöksnäringen tas också upp som en viktig aspekt som man från näringslivet<br />
vill undvika.<br />
Tänkbart och en fördel i detta scenarios kan vara att övriga destinationer som upphandlar sin<br />
turistbyråverksamhet kan vara intresserade av en liknande lösning, dvs att samma försäljningsbolag driver<br />
TB/försäljningsverksamhet på flera orter i Jämtland.<br />
17
§ 30, KS 2012-01-24 08:30 / §:s bilaga: Utredning Östersund Turist & Kongress AB, 2011-12-12<br />
5.3. Samägd privat/<strong>kommun</strong>al verksamhet<br />
5.3.1 ÖTK i Nyemission med näringsintressenter <strong>kommun</strong>en i majoritet<br />
Bolaget gör en nyemission och tar in nya ägare men kvarstår med <strong>kommun</strong>alt ägande i majoritet.<br />
Verksamheten bedrivs i huvudsak med samma innehåll som i nuvarande bolag. Turistbyråverksamheten och<br />
ev marknadsförings-/profileringsuppdrag bör förmodligen upphandlas och kan då hamna hos det<br />
gemensamt ägda bolaget.<br />
5.3.2 ÖTK i Nyemission med näringsintressenter näringslivet i majoritet<br />
Organisationen blir ett kommersiellt bolag som får sluta avtal på kommersiella villkor.<br />
Turistbyråverksamheten och ev marknadsförings-/profileringsuppdrag bör förmodligen upphandlas och kan<br />
då hamna hos det gemensamt ägda bolaget.<br />
5.3.2 Sammanfattande kommentarer gemensam drift<br />
Den största och tydligaste fördelen med detta scenario är det gemensamma engagemanget, den tydliga<br />
signalsändningen.<br />
Om <strong>kommun</strong>en äger mindre än 50% av verksamheten behöver man inte ta hänsyn till LOU vid<br />
verksamhetens egna upphandlingar.<br />
Nackdelar är att <strong>kommun</strong>en inte kan handla av bolaget utan föregående upphandling, så beroende på hur<br />
man tolkar drift av turistbyrå och marknadsföring så måste den eventuellt upphandlas enligt LOU enligt<br />
samma regler som om man inte var delägare.<br />
Ytterligare en nackdel som kan störa utvecklingen är att det är samma konkurrensbegränsningsregler som<br />
gäller för verksamhet där <strong>kommun</strong>en är delägare dvs om bedömningen görs att verksamheten strider mot<br />
konkurrenslagen kan/ska inte <strong>kommun</strong>en hålla på med den verksamheten heller i delägt bolag.<br />
18
§ 31, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 6/2012<br />
Rapport från utskotten<br />
KALLELSE<br />
Kommunstyrelsen<br />
2012-01-24 Dnr 6-2011<br />
Utvecklingsutskottet 2012-01-10, § 13 Information/överläggning<br />
Finansutskottet 2012- 01-12, § 19, Överläggning/Information<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 32, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 5/2012<br />
KALLELSE<br />
Kommunstyrelsen<br />
2012-01-24 Dnr 5-2011<br />
Informationer<br />
Årlig uppföljning av den <strong>kommun</strong>ala krisberedskapen<br />
Månadsrapporter från nämnderna 2011<br />
Finansrapport 2011<br />
Månadsrapport augusti-september 2011 – vård- och omsorgsnämnden<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 33, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 1/2012<br />
Delegationsärenden<br />
KALLELSE<br />
Kommunstyrelsen<br />
2012-01-24 Dnr 1-2011<br />
Delegationsbeslut / förhandlingsprotokoll nr 57-60<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 34, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 2/2012<br />
KALLELSE<br />
Kommunstyrelsen<br />
2012-01-24 Dnr 2-2011<br />
Meddelanden<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 35, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 7/2012<br />
Allmänhetens frågestund<br />
KALLELSE<br />
Kommunstyrelsen<br />
2012-01-24 Dnr 7-2011<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 36, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 3/2012<br />
KALLELSE<br />
Kommunstyrelsen<br />
2012-01-24 Dnr 3-2011<br />
Valärenden<br />
Val av ersättare i finansutskottet i Jannike Hillding, m, ställe<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 37, KS 2012-01-24 08:30<br />
KS: 4/2012<br />
KALLELSE<br />
Kommunstyrelsen<br />
2012-01-24 Dnr 4-2011<br />
Överläggningar<br />
Östersunds <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se