Plan för Vatten- och avloppsförsörjning - Ãstersunds kommun
Plan för Vatten- och avloppsförsörjning - Ãstersunds kommun
Plan för Vatten- och avloppsförsörjning - Ãstersunds kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Beskrivning av verksamheten idag Bilaga 2<br />
1 <strong>Vatten</strong>rening<br />
1.1 Råvattenförsörjning<br />
<strong>Vatten</strong>verket i Minnesgärdet i Östersund tar sitt vatten<br />
från Storsjön. För vattenintaget finns ingen reserv,<br />
dock skulle vid en olycka (exempelvis utsläpp av<br />
kemikalier) vattenintaget kunna flyttas inom Storsjön<br />
genom utläggning av nya rör. Valet av intagsplats för<br />
vattenverket har skett utifrån bland annat de strömningsmätningar<br />
som skett i Storsjön. Intagsplatsen har<br />
bedömts som relativt skyddad ur ett mikrobiologiskt<br />
perspektiv <strong>och</strong> tillrinnande vatten har låg belastning<br />
av föroreningar. Prover tas varje vecka i dricksvattenintaget<br />
i Storsjön avseende bakteriologisk standard.<br />
Provtagningen vid vattenintaget kan uppvisa variatio-<br />
ner vad avser exempelvis E-coli, men nivån är normalt<br />
mycket låg. Av 366 prov uttagna under perioden<br />
2003-2010 har 11 prov visat E-colihalter över 10<br />
per 100 ml, varav 7 prover är uttagna under okt-nov<br />
2006-2010. 311 av proven har innehållit mindre än 2<br />
E-coli per 100 ml, vilket innebär att inga E-coli har<br />
kunnat påvisas. För dricksvatten, som tillhandahålls<br />
allmänheten via vattenverk (renvatten), är gränsen för<br />
otjänligt vatten >10 coliforma bakterier per 100 ml<br />
vatten eller om E-coli påvisas.<br />
1.2 Dagens reningsmetoder i vattenverket<br />
Schematisk beskrivning av beredningsprocessen i Minnesgärdets vattenverk.<br />
<strong>Vatten</strong>verket i Minnesgärdet togs i drift 1976 för<br />
dricksvattenförsörjning för bebyggelsen i Östersund.<br />
Den nuvarande anläggningen ersatte ett tidigare<br />
vattenverk på samma plats. Anslutningen av bebyggelse<br />
har successivt förändrats, <strong>och</strong> omfattar idag<br />
Östersunds tätort, Frösön, Brunflo, Orrviken, Lockne<br />
samt delar av den spridda bebyggelsen från Knytta till<br />
Genvalla. <strong>Vatten</strong>verket försörjer dessutom bebyggelsen<br />
i Sånghusvallen <strong>och</strong> Byskogen i Krokoms <strong>kommun</strong> med<br />
dricksvatten. Totalt får idag ca 51 000 personer sitt<br />
dricksvatten från verket, <strong>och</strong> den distribuerade vattenmängden<br />
från verket uppgår till ca 6 500 000 m3<br />
per år. Behandlingen i vattenverket har anpassats till<br />
kvaliteten på råvattnet, <strong>och</strong> omfattar idag alkalisering<br />
<strong>och</strong> pH-justering, ozonering med efterföljande filtrering,<br />
klorering samt behandling med UV-ljus. Ombyggnader<br />
av vattenverket har skett successivt på grund av<br />
ålder genom utbyte av pumpar, ozongeneratorer <strong>och</strong><br />
kloreringsutrustning. I de dricksvattenanvisningar<br />
som kom 1993 föreskrivs att reningen, i ett vattenverk<br />
av Östersunds karaktär <strong>och</strong> storlek, normalt skall ha<br />
minst två säkerhetsbarriärer mot mikrobiell förorening,<br />
det vill säga skydd för förorening i utgående<br />
vatten från verket. Senare anvisningar från centrala<br />
verk redovisar samma krav. Ozonering med filtrering,<br />
UV-ljusbehandling samt klorering kan alla vara sådana<br />
barriärer. Den sammantagna reningen i vattenverket<br />
innebär en desinfektionspotential - eller reningsgrad<br />
för passerande mikroorganismer - om minst log 8 (1<br />
av 100 miljoner överlever) för bakterier, log 7 (1 av<br />
10 miljoner överlever) för virus, <strong>och</strong> log 4,5-4,7 för parasiter.<br />
Den sammantagna reningseffekten lever gott<br />
<strong>och</strong> väl upp till den norska VA-branschens standard,<br />
som är den standard som bäst redovisar faktiska krav<br />
29
Change language