Plan fÃ¶r Vatten- och avloppsfÃ¶rsÃ¶rjning - Ãstersunds kommun

More documents

Recommendations

Info

2.2.1 Grundförutsättning finns Minnesgärdets vattenverk är dimensionerad för en högre vattenproduktion än vad som tas ut idag. Idag ligger uttaget på 17–18000 m3 per dygn. Vattendomen anger ett uttag av maximalt 60 000 m3 per dygn under förutsättning att vattnet återförs till Storsjön. Gövikens reningsverk har tillstånd efter personekviva-lent (pe) 99 500. 55 000 personer är anslutna och inräknas dagens industrier är belastningen 69 – 70 000 pe. Den hydrauliska belastningen, det vill säga den volym spillvatten som kommer in till reningsverket, var 20 300 m 3 per dygn under 2011 att jämföras mot 60 000 m 3 per dygn som verket dimensionerats för. Ledningsnätet för vattenförsörjning med tryckstegringar och reservoarer har idag inga problem att leverera vatten. Ledningsnätet för avlopp med pumpstationer kan vara begränsade beroende på var utökningen sker. 2.2.2 Utökning av verksamhetsområdet Områden utökas idag genom att nya exploateringsområden tas i anspråk under förutsättning att det angränsar till redan tidigare verksamhetsområde samt att nya bostadsområden berör minst 20-30 fastigheter. En utökning av verksamhetsområdet ger fördelar, om verksamhetsområdet möjliggör en exploatering där behov finns av en utbyggnad. En relativ försiktig utökning har hittills skett och anledningen till detta är att man inte vill orsaka höga kostnader för en tjänst som kan tillgodoses minst lika bra och till en lägre kostnad på annat sätt. Enligt Lagen om allmänna vattentjänster föreskrivs att om det finns områden med behov av att anslutas men, som ligger långt ifrån verksamhetsområdet, kan dessa tvingas betala högre anslutningsavgifter. Detta gäller om anslutningen medför kostnader som ”… i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet” (Lagen om allmänna vattentjänster). Kommunen har diskuterat om det finns behov av att utöka verksamhetsområdet för att säkra rent, hälsosamt och gott dricksvatten och kommit fram till att det finns områden som bör undersökas exempelvis områdena ”Annersia” och Hjälmtorpet. Utbyggnad sker i Marieby med omnejd och där har fastigheterna egna vattenbrunnar eller är med i vattenföreningar. Dessa fastigheter har också egna reningsanläggningar och mest förekommande är trekammarbrunn med infiltration. Verksamhetsområdet kan utökas utifrån behov av dricksvatten och rening av spillvatten. Kommunen ska vara beredd att utöka verksamhetsområdet om behov av utbyggnad finns, i syfte att säkerställa rent, hälsosamt och gott vatten. 2.3 Skyddsområden och råvatten Syftet med vattenskyddsområden och tillhörande föreskrifter är att säkerställa vattenkvaliteten vid vattenverken för lång tid framåt. Syftet uppfylls genom att vattentillgången skyddas mot föroreningar eller mot verksamheter som kan medföra en negativ inverkan på vattnets kvalitet. De två största hoten som kommunen ser är mikrobiella föroreningar (bakterier, virus och parasiter) och kemiska föroreningar i vattnet. Bakterier, parasiter och virus kan komma från djur eller när ledningssystemet bräddas. Kemiska föroreningar kan komma från olyckor med tankbilar, tågtransporter, fritidsbåtar, snöskoter och verksamheter där exempelvis olja kommer ut i dagvattnet och rinner ut i Storsjön. Kommunen anser det nödvändigt att: • Upprätta vattenskyddsområden vid vattentäkterna. Kommunen anser det angeläget att: • Beskriva och fastställa den framtida råvattenkvalitén som ska vara styrande för val av teknik för vattenrening. • Utveckla den kontinuerliga bevakningen av råvattenkvaliteten. Vattenverket i Minnesgärdet 12
2.3.1 Upprätta vattenskyddsområde Mot bakgrund av det förhållandevis känsliga läget som vattentäkten för vattenverket i Minnesgärdet har, är det angeläget att upprätta ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. Ett förslag till skyddsområdesbestämmelser för vattenintaget till vattenverket i Minnesgärdet har utarbetats och ansökan för fastställande kommer att inlämnas till länsstyrelsen under 2013. Arbetet har varit omfattande, och redovisar bland annat strömningsförhållanden genom en av SMHI utförd 3-dimensionell beräkningsmodell och kartläggning av dagvattenutsläpp av betydelse för skyddet. 2.3.2 Alternativa ytvattentäkter Alternativa råvattentäkter inom kommunen finns i Locknesjön och Näkten som båda är ytvattentäkter. De alternativa råvattentäkterna, tillsammans med råvattentäkten i Storsjön, skulle kunna säkerställa försörjningen av dricksvatten om Storsjön skulle förorenas. Ledningsdragning från dessa ytvattentäkter blir dock lång och kostsam. Sammanlagt har fyra olika alternativ kostnadsberäknats; två från vardera sjö. Ledningarnas längd varierar mellan 15 och 30 km och kostnaden, inklusive 2-3 pumpstationer, uppskattas till ca 100-220 miljoner kronor. Kostnaden är beräknad schablonmässigt och är att betrakta som en indikation och skulle detta alternativ bedömas tänkbart, krävs mycket detaljarbete för att få en säker kostnadsberäkning. 2.3.3 Alternativa grundvattentäkter Det finns idag inte kännedom om grundvattentäkter av tillräcklig storlek och kvalitet som skulle kunna tillfredställa kommunens totala behov (se bilaga 7). Antal grundvattentäkter i Östersunds närhet är få. Enligt den sammanställning av gjorda undersökningar, som SGU genomförde 2001, finns grundvattentäkter i Brunflo, Lit, Krokom och i trakten av Svenstavik. För att få en exaktare bild av flödet krävs nya undersökningar. Resultatet av en sådan undersökning bedöms inte kunna avvika väsentligt från de nedan angivna flödena: • Brunflo - Belägen mellan Locknesjön och Brunfloviken, beräknat vattenflöde 5-25 liter per sekund. Östersunds totala behov är ca 175 liter per sekund i genomsnitt. För att klara det totala behovet krävs en konstgjord infiltration med vatten från Locknesjön eller Storsjön. Ligger nära både E14 och E45, vilket kan vara en risk, men inget unikt. • Lit - ligger nära Handog, beräknat vattenflöde 5-25 liter per sekund. Östersunds totala behov är ca 175 liter per sekund i genomsnitt. För att klara det totala behovet krävs en konstgjord infiltration. • Svenstavik - inte aktuellt på grund av det långa avståndet. • Krokom - har idag en fungerande grundvattentäkt i Uddero. Vattendomen medger idag ett uttag på 2 850 m 3 per dygn och Krokoms egna behov är ca 1 800 m 3 per dygn. Ca 1 000 m 3 per dygn finns alltså tillgängligt för Östersund. Östersunds totala behov är idag ca 15 000 m 3 per dygn. För att klara Östersunds behov krävs, förutom en ny vattendom, förmodligen konstgjord infiltration av ytvatten. Kommunen har efter kontakt med SGU bedömt att det i dagsläget inte är aktuellt att utreda om det i kommunen finns en reservvattentäkt avseende grundvatten. I Jämtlands län saknas modernt detaljerat jordartsunderlag, vilket i allmänhet utgör en förutsättning för en noggrannare grundvattenkartering från SGU:s sida. För närvarande ligger inga områden inom Östersunds kommun i SGU:s planer för en utförligare kartering. Kommunens bedömning är också att sannolikheten är mycket låg när det gäller att hitta en grundvattentäkt som täcker behovet i hela kommunen. 2.3.4 Blandning av olika vatten från olika råvattenkällor Traditionellt har man undvikit att blanda ytvatten och grundvatten till dricksvatten. På senare år har denna inställning ändrats allteftersom försök har genomförts. Ett konkret exempel är Sydvatten som blandar ytvatten, grundvatten och vatten från konstgjord infiltration i sitt system, tre olika typer av vatten utan att man noterat några problem. 6. SGU, september 2012 7. Enligt Gullvy Hedberg, Svenskt Vatten 13
Page 1 and 2: Remissmaterial Plan för Vatten- oc
Page 3 and 4: Sammanfattning Det goda vattnet är
Page 5 and 6: 1.3 Ledningsnätet, brandvatten 30
Page 7 and 8: 2 Tillgång till det goda vattnet V
Page 9 and 10: finns tillgängliga idag för att b
Page 11: 2.2 Verksamhetsområde Verksamhetso
Page 15 and 16: men ingen avskiljande. Kommunen avs
Page 17 and 18: 2.5 Dagvatten Dagvatten är tillfä
Page 19 and 20: 2.7 Samverkan Vatten delas av natio
Page 21 and 22: Information till allmänheten vid a
Page 23 and 24: 5 Uppföljning och utvärdering Nä
Page 25 and 26: Strategier Byta ut en av barriärer
Page 27 and 28: Strategier Förbereda verksamheten
Page 29 and 30: Beskrivning av verksamheten idag Bi
Page 31 and 32: 2 Rening av spillvatten Östersund
Page 33 and 34: Bilaga 3 1. Internationella, nation
Page 35 and 36: antal företag 7 000 år 2013, anta
Page 37 and 38: UV-ljus Vattentäkt Icke synlig del
Page 39 and 40: ska inkludera alternativa lösninga
Page 41 and 42: Utlåtande från SGU, 2012-09-11
Page 43 and 44: Bilaga 8 Mål- och styrkedja i Öst

Plan fÃ¶r Vatten- och avloppsfÃ¶rsÃ¶rjning - Ãstersunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Plan fÃ¶r Vatten- och avloppsfÃ¶rsÃ¶rjning - Ãstersunds kommun