Plan fÃ¶r Vatten- och avloppsfÃ¶rsÃ¶rjning - Ãstersunds kommun

Remissmaterial 

Plan för 

Vatten- och avloppsförsörjning 

Remisstid 

2012-12-21 till 2013-01-31

Förord 

Kommunfullmäktige, nämnder, styrelser och förvaltningar i Östersunds kommun arbetar sedan flera år tillbaks 

utifrån en fastställd politisk vision om ett hållbart samhälle: ”Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och 

ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för Östersunds utveckling 

och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet”. Detta förslag till plan är ett dokument som 

anger inriktningen på vatten- och avloppsverksamheten i kommunen. Planen, som kommer att fastställas av 

kommunfullmäktige under 2013, ska styra mot den övergripande politiska visionen. 

Under 2010 inträffade ett stort utbrott av magsjuka i kommunen, vilket hade sin grund i spridning av parasiten 

Cryptosporidium via dricksvattnet. Dricksvattnet som tas ur Storsjön försörjer större delen av Östersund och har 

sedan många år renats i vattenverket i Minnesgärdet. Med anledning av sjukdomsutbrottet har reningen i vattenverket 

sedan december 2010 kompletterats med UV-ljus. Det är en effektiv reningsmetod för Cryptosporidier, 

Giardia med flera andra mikroorganismer. Den 17 februari 2011 beslutade kommunstyrelsen om en handlingsplan 

med ett antal åtgärder. I bilaga 5 hittar du protokollsutdrag över åtgärderna i handlingsplanen. Syftet med 

handlingsplanen var att säkerställa att Östersund står väl rustat för framtiden när det gäller vatten- och avloppsförsörjningen. 

Kommunfullmäktige beslutade därefter, den 17 mars 2011, att tillsätta en beredning med uppdrag 

att utreda och föreslå en Plan för kommunens vatten- och avloppsförsörjning. Planen ska innehålla alternativa 

lösningar för vatten- och avloppsförsörjning samt dagvattenhantering i kommunen. Fullmäktigeberedningens 

uppdrag har varit att enas om inriktningsmål och övergripande strategier för hur vi kan få en trygg och säker 

dricksvattenförsörjning. Medan handlingsplanen listade viktiga åtgärder på kort sikt så handlar ”Planen för 

kommunens vatten- och avloppsförsörjning” om hur vi ska arbeta på längre sikt. 

Fullmäktigeberedningens ledamöter är Mona Modin Tjulin, S, ordförande, Jan Moberg, MP, Carina Zetterström, 

C, Christina Hedin, V, Sven Ringvall, M, Lennart Ledin, FP, Emanuel Sandberg, KD och Gerhard Carlsson, SD. 

Planen innehåller fyra områden som utgår från kommunfullmäktiges kvalitetspolicy – tillgång, inflytande, bemötande 

och kompetens. Kvalitetsdimensionen bemötande handlar i denna plan om hur vi alla hanterar vårt goda 

vatten. I all kommunal verksamhet används dessa fyra områden för att säkerställa att kvalitetsarbetet bedrivs 

i alla led. Vanligtvis utgår planerna från medborgarna men i denna plan finns två perspektiv, det ena är utifrån 

medborgarna och den andra är utifrån vattnet. De olika kvalitetsdimensionerna beskrivs under varje rubrik. 

De mål som fullmäktigeberedningen föreslår anger inriktningen på framtida utveckling och ligger först i remissupplagan, 

därefter kommer de strategier/åtgärder som beredningen föreslår för att målen ska kunna uppfyllas. 

Efter strategierna finns en beskrivning av hur dagens verksamhet fungerar samt vilka internationella, nationella, 

regionala och lokala styrdokument som finns inom vatten, dricksvatten- och avloppsförsörjning. Bilagorna 

innehåller en prioritering av strategier, begreppsförklaring, bakgrund till arbetet, förteckning över genomförda 

utredningar och analyser samt en schematisk bild över den styrmodell som fullmäktige har fastställt och som 

verksamheten arbetar utifrån. 

Förslag till plan skickas nu ut på en bred remiss till myndigheter, föreningar och organisationer samt företag. 

Medborgardialoger genomförs under remisstiden, se annons i lokalpressen eller kommunens hemsida. Enskilda 

medborgare ges möjlighet att lämna förslag och synpunkter via e-post till kommunstyrelsen@ostersund.se. I 

projektgruppen, som stödjer beredningen i deras arbete, finns projektledare Ulla Nordin, Jari Hiltula, miljöchef, 

Kolbjörn Rydén, chef Vatten Östersund, Conny Simonsson, Vatten Östersund, Krister Frykberg, utredare och 

Jenny Jernström, planarkitekt. 

Östersund 2012-11-28 

Fullmäktigeberedningen 

2

Sammanfattning 

Det goda vattnet är avgörande för vår överlevnad. 

Det har varit utgångspunkten för arbetet med vattenplanen. 

Kommunen har inhämtat information och 

kunskap om nuläge. Utifrån föredragningar, gjorda 

utredningar och analyser har kommunen diskuterat 

och bedömt behov och föreslår ambitionsnivåer för den 

inriktning som ska gälla för verksamheten en lång tid 

framåt. Planförslaget innehåller övergripande inriktningsmål 

och strategier för verksamheten. Strategierna 

har prioriterats på tre nivåer (se bilaga 1): nödvändigt 

att genomföra, angeläget att genomföra och 

önskvärt att genomföra. Inriktningsmålet för tillgång 

till rent vatten föreslås vara: 

Inriktningsmål 

Det goda vattnet är rent, hälsosamt och gott, med 

säker tillgång på ett långsiktigt hållbart sätt. Rent 

vatten innebär att alla kan använda vattnet, oavsett 

om det är till dricksvatten, i verksamheten eller till 

fritidsaktiviteter. 

Hälsosamt vatten innebär att alltid ha ett säkert 

vatten i sina kranar. 

Gott vatten innebär att alla med välbehag i första 

hand väljer att dricka det kommunala vattnet som 

erbjuds. 

Kommunen förslår också inriktningsmål för områdena 

inflytande, bemötande och kompetens. Vatten- och 

avloppsförsörjningen inom en kommun styrs av ett 

antal olika dokument som internationella direktiv, 

lagkrav, nationella och regionala och kommunala mål 

samt åtgärdsprogram inom Svensk Vattenförvaltning. 

Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret 

för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen och 

har skyldighet att fördela ansvaret internt så att de 

krav som finns i lagen om allmänna vattentjänster, 

miljöbalken, livsmedelslagen samt plan- och bygglagen 

uppfylls. Kommunen har skyldighet, enligt lagen om 

allmänna vattentjänster, att bestämma det verksamhetsområde 

där vattentjänsterna behöver ordnas och 

se till att behovet snarast tillgodoses i verksamhetsområdet 

genom en allmän VA-anläggning. Kommunen har 

diskuterat vatten utifrån två aspekter – kvalitet och 

leveranssäkerhet. 

Strategier med högsta prioritet 

För att kunna uppfylla ovanstående mål och möta 

framtida klimatförändringar har kommunen gjort 

en prioritering av föreslagna strategier. Kommunen 

bedömer att installation av en avskiljande barriär i 

vattenverket i Minnesgärdet är den viktigaste åtgärden 

att börja med. Antalet barriärer som krävs beror 

på råvattnets kvalitet och i Minnesgärdets vattenverk 

krävs med dagens råvattenkvalitet, två barriärer. 

Rekommendationen från Livsmedelsverket är att vattenverken 

ska ha barriärer av olika typ; avskiljande 

respektive inaktiverande – detta för att klara den 

försämrade vattenkvalitet som kommer att bli konsekvensen 

av framtida klimatförändringar. Kommunen 

ska också utarbeta en dagvattenstrategi samt kvalitetssäkra 

ledningsnätet. Ytterligare ett råvattenintag 

vid vattenverket i Minnesgärdet ska utredas och även 

möjligheten till ett samarbete med Krokoms kommun 

om dricksvattenförsörjningen. Kommunen avser att ta 

initiativ till att en vattenanvändningsplan utarbetas för 

Storsjön. Syftet med vattenskyddsområden och tillhörande 

föreskrifter är att säkerställa vattenkvaliteten 

vid vattenverken för lång tid framåt och kommunen 

anser det nödvändigt att upprätta och uppdatera vattenskyddsområden 

vid samtliga vattentäkter. Kommunen 

avser också att ta fram beräkningar för hur 

olika investeringar påverkar va-taxans utveckling 15 

år framåt. 

Kommunen har efter kontakt med SGU (Statens Geologiska 

Undersökningar), bedömt att det i dagsläget 

inte är aktuellt att utreda om det i kommunen finns en 

reservvattentäkt i form av grundvatten, se bilaga 7. 

3

Remissmaterial fastställt av: Kommunfullmäktiges beredning för framtagande av Plan för Vatten & Avloppsförsörjningen 

i Östersunds kommun, 2012-11-28. Skapad av: Projektgrupp Ulla Nordin, Jari Hiltula, Kolbjörn Rydén, 

Conny Simonsson, Krister Frykberg, Jenny Jernström, 2012-12-03. 

Dokumentnamn: : Plan för Vatten- och avloppsförsörjningen i Östersunds kommun, Remissmaterial Gäller: Hela 

kommunförvaltningen. Datum: 2012-12-10 

Innehållsförteckning 

1 Inledning 6 

1.1 Kommunens ambitionsnivåer 6 

2 Tillgång till det goda vattnet 7 

2.1 Säker tillgång till rent, hälsosamt och gott vatten (dricksvatten) 8 

2.1.1 En intensivare omvärldsbevakning 9 

2.1.2 Bättre underhåll av ledningsnätet 9 

2.1.3 Genomföra riskoch sårbarhetsanalyser 10 

2.1.4 Prioriterade verksamheter vid eventuellt haveri 10 

2.1.5 Säkerhet/Skalskydd 10 

2.2 Verksamhetsområde 11 

2.2.1 Grundförutsättning finns 12 

2.2.2 Utökning av verksamhetsområdet 12 

2.3 Skyddsområden och råvatten 12 

2.3.1 Upprätta vattenskyddsområde 13 

2.3.2 Alternativa ytvattentäkter 13 

2.3.3 Alternativa grundvattentäkter 13 

2.3.4 Blandning av olika vatten från olika råvattenkällor 13 

2.4 Vattenverk och vattenrening 14 

2.4.1 Teknik Vattenrening 14 

2.4.2 Dagens reningstekniker I kommunens vattenverk 15 

2.4.3 Nuläge och behov av åtgärder i vattenverken 15 

2.4.4 Framtidens reningstekniker I kommunens vattenverk 16 

2.5 Dagvatten 17 

2.5.1 Öppen dagvattenrening – minska översvämningar 17 

2.6 Rening av spillvatten 18 

2.7 Samverkan 19 

3 Inflytande över det goda vattnet 20 

3.1 Utveckla information och dialog med medborgare, brukare och fastighetsägare 20 

3.2 Vårt gemensamma ansvar som brukare och fastighetsägare 21 

3.3 Genomföra medborgarundersökningar 21 

4 Ökad kunskap och kompetens 22 

4.1 Kompetensförsörjning av kommunens medarbetare 22 

5 Uppföljning och utvärdering 23 

Bilagor 

Bilaga 1 Sammanställning över: 24 

Strategier och hur de bidrar till ökad kvalitet respektiv ökad säkerhet 

Nuläge och effekter av åtgärder 

Tillkommande kostnader 

Bilaga 2 Beskrivning av verksamheten idag 29 

1 Vattenrening 29 

1.1 Råvattenförsörjning 29 

1.2 Dagens reningsmetoder i vattenverket 29 

4

1.3 Ledningsnätet, brandvatten 30 

2 Rening av spillvatten 31 

2.1 Spillvattenledningsnätet inkl dagvattenhantering 31 

2.2 Rening av spillvatten och utsläppspunkter 31 

3 Enskilda VA-lösningar 32 

Bilaga 3 1.Internationella, nationella, regionala och lokala direktiv 33 

1.1 WHO: s gränsvärde 33 

1.2 EU: s Vattendirektiv 33 

1.3 Nationella lagar, direktiv och mål 33 

1.4 Regionala direktiv - Vattenmyndigheten 34 

1.5 Kommunernas uppgifter i vattenförvaltningen 34 

1.6 Lokala styrdokument och mål 34 

1.6.1 Agenda Visionen 2040, miljöpolicy och miljömål 2030 34 

1.6.2 Tillväxtprogrammet 2009-2013, TP 34 

1.6.3 Översiktsplan 2040 34 

Bilaga 4 Begreppsförklaringar 36 

Bilaga 5 Bakgrund 38 

Bilaga 6 Genomförda utredningar och analyser 40 

Bilaga 7 Utlåtande från SGU, 2012-09-11 

”Förutsättningar för grundvattenuttag i Östersundsregionen” 41 

Bilaga 8 Mål- och styrkedja I Östersunds kommun 43 

Samlade foton: Östersunds kommuns bildarkiv. 

5

1 Inledning 

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. I den del av världen där Östersunds kommun ligger råder det inte brist på 

vatten idag och med största sannolikhet inte heller i framtiden. Men vattnet måste vara rent, hälsosamt och 

gott om det ska användas till dricksvatten. Många olika verksamheter är beroende av god tillgång till vatten, till 

exempel livsmedelsproduktionen. För bryggerier, mejerier och slakterier är det en förutsättning att ha tillgång 

till bra dricksvatten. Mot bakgrund av parasitutbrottet 2010/2011 och i syfte att säkra framtida vatten- och 

avloppsförsörjning beslutade kommunfullmäktige, den 17 mars 2011, att tillsätta en beredning med uppdrag att 

utreda och föreslå en sektorplan för kommunens vatten- och avloppsförsörjning. 

Tillgång till rent vatten är avgörande för vår överlevnad. Dricksvatten 1 är den billigaste hälsodrycken och i 

Sverige finns drygt 1750 vattenverk som förser oss med gott och friskt dricksvatten. Tillsammans producerar 

de nästan 1000 miljoner kubikmeter dricksvatten per år till närmare 8 miljoner människor. Om allt kommunalt 

dricksvatten i Sverige som produceras, fördelas på alla användare, förbrukas cirka 280 liter per person och dygn. 

10 procent av det kommunala vattnet används inom industrin, 10 procent används för allmänna ändamål som till 

exempel vid sjukhus och skolor, 20 procent används vid vattenverken för egen förbrukning och 60 procent av det 

kommunala vattnet används i hushållen. 

Kommunen har diskuterat dricksvatten utifrån två aspekter – kvalitet och leveranssäkerhet. Kvalitetsaspekten 

handlar om hur rent, hälsosamt och gott vatten som behövs och leveranssäkerhet handlar om vilka åtgärder 

kommunen behöver vidta för att alla ska ha tillgång till rent, hälsosamt och gott vatten i framtiden. Dessa två aspekter 

kommer framöver att ställas mot kostnader, alltså hur stora investeringar behöver kommunen göra för att 

dessa aspekter, så långt det är möjligt, tillgodoses och inriktningsmålet uppfylls. Frågan behandlas i kommunens 

budgetarbete och flerårsplanering. Kommunen har också gjort en prioritering av vilka strategier/ åtgärder som 

är nödvändiga, angelägna respektive önskvärda att genomföra (se bilaga 1). 

1.1 Kommunens ambitionsnivåer 

Kommunens ambition för vatten är att vattnet som 

finns i våra sjöar och rinner i våra vattendrag är så 

rent att vi utan tvekan använder vårt vatten till bad, 

båtliv, fiske och andra fritidsverksamheter och att 

näringsverksamheter kan använda vårt vatten till sina 

behov. För att uppnå målet ska kommunen snarast ta 

fram lokala målsättningar för vattenkvaliteten. Dessa 

målsättningar kommer att påverka hur lösningar 

utformas i framtiden vad gäller dagvatten, spillvatten 2 

och utsläpp från näringsverksamheter och privatpersoner. 

Kommunens ambitionsnivå för dricksvatten är att det 

ska vara rent, hälsosamt och gott. För att uppnå målet 

ska kommunen utgå ifrån den modell, ODP (optimal 

desinfektion praxis), som rekommenderas av Livsmed- 

1. www.svensktvatten.se, 2012-08-23 

2. avloppsvatten 

6 

elsverket och Svenskt Vatten. Kommunens utgångspunkt 

är att ett försämrat råvatten förutses i framtiden 

med anledning av ett förändrat klimat, såsom 

redan har skett i södra Sverige. 

Ambitionsnivån för dagvatten är att i först ta fram en 

dagvattenstrategi som ska förbättra förutsättningar 

för rent vatten och förhindra översvämningar. Därefter 

utarbetas åtgärdsprogram. 

Kommunens ambitionsnivå för spillvatten är att ha 

en så effektiv reningsprocess att vi inte äventyrar det 

goda vattnet, både vad gäller råvatten till vattenverken 

och vatten för bad och rekreation.

2 Tillgång till det goda vattnet 

Vatten är en allmän resurs som ska komma alla till del. Vi ska kunna njuta av vattnet och ha olika aktiviteter 

med vatten. Vatten är ofta också en viktig resurs i näringsverksamhet, särskilt inom livsmedelsproduktion. 

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och ska finnas i tillräcklig mängd för Östersundarna och för våra gäster 

även i framtiden. Kommunen har utifrån EU:s direktiv, nationella mål, genomförda utredningar och riskoch sårbarhetsanalyser 

diskuterat och föreslår nedanstående inriktningsmål och strategier för vattnet i kommunen. 

Klimatförändringar i framtiden 3 kommer att gå snabbare i Norrland än globalt sett. En ökning av den globala 

medeltemperaturen med 3,4 gr C (från 1961-1990 till 2071-2100) resulterar i 4,6 gr C i Norrland. På årsbasis 

spås en ökning av nederbörden i Sverige med ca 21%, där den största ökningen hamnar i fjällänen och Jämtland, 

Västerbotten och Norrbotten får alla en ökning på över 30%. En omfördelning sker också mellan årets månader 

i sydliga och kustnära områden men fjällänen kommer att få en ökad nederbörd under alla årstider. 

Norrland får, till skillnad mot övriga Sverige, ökad sommarnederbörd. Minskningen i övriga Sverige är ca 20% 

medan Norrland får en ökad nederbörd på sommaren med 4%. Ökningen kommer i Jämtland, Västerbotten och 

Norrbotten. 

Vattnet som finns i Östersunds kommun och det dricksvatten som produceras är rent, hälsosamt och gott. Detta 

visas i de provtagningsprogram som genomförs i bl.a. Storsjön, Locknesjön och i vattendrag, i den bedömning 

som Länsstyrelsen gör i arbetet med EU:s vattendirektiv och de provtagningar som görs på dricksvatten i Östersunds 

kommun. Kommunen är, sedan den 26 november 2010, när kommunen fick ett utbrott av cryptosporidium 

i dricksvattnet, mycket väl medveten om vilka extrema situationer som kan uppstå lokalt i våra vatten. Dessa 

förutsättningar av extrema händelser har bekräftats genom provtagningar vid sämsta förhållanden. Dessutom 

vet kommunen att klimatförändringen kommer att medföra negativa kvalitetsförändringar av våra vatten och av 

den anledningen behöver åtgärder vidtas för att behålla ett vatten som alla upplever är rent, hälsosamt och gott. 

För att vattnet som omger oss i Östersund ska fortsätta att vara rent för den användning vi vill, behöver ett 

antal åtgärder vidtas. Den nuvarande vattenövervakningen behöver samordnas så att mesta möjliga nytta fås av 

arbetet och för att övervaka vattnets kvalitet. Samordning bör ske mellan verksamheter som industrier, jordbruk 

och skogsbruk, aktörer som fiskevårdsföreningar, hembygdsföreningar och annat föreningsliv med Östersunds 

kommuns olika funktioner där främst Miljö och Hälsa och Vatten Östersund är aktiva. 


Det goda vattnet är rent, hälsosamt och gott, med säker tillgång på ett långsiktigt hållbart sätt. 

Rent vatten innebär att alla kan använda vattnet, oavsett om det är till dricksvatten, i verksamheter eller till 

fritidsaktiviteter. 

Hälsosamt vatten innebär att alltid ha ett säkert vatten i sina kranar. 

Gott vatten innebär att alla med välbehag i första hand väljer att dricka det kommunala vattnet som erbjuds. 

3. Rapport SWECO ”Norrland, klimatet förändras och förändrar” 2008-11-26 

7

2.1 Säker tillgång till rent, hälsosamt och 

gott vatten (dricksvatten) 

Kommunen anser det nödvändigt att: 

• Utarbeta en fungerande nödvattenplan för att 

säkra distribution av vatten. 

• Regelbundet bedöma samtliga vattenverk enligt 

den modell, ODP (optimal desinfektion praxis), 

som rekommenderas av Livsmedelsverket och 

Svenskt Vatten, för att klara ett säkert dricksvatten 

i framtiden. 

• Utarbeta ett program för kvalitetssäkring av 

ledningsnätet så att ett säkert vatten garanteras. 

• Utreda möjligheten att bygga ihop vattensystemet 

med Krokoms vattenverk. 

• Ta initiativ till ett samarbete mellan kommunerna 

runt Storsjön i syfte att förbättra och bevara 

Storsjöns vattenkvalitet. 

Kommunen anser det angeläget att: 

• Ta fram en lokal miljökvalitetsnorm. 

• Samordna information och kunskapsinhämtning 

med verksamheter som industrier, jordbruk och 

skogsbruk, aktörer som fiskevårdsföreningar, 

hembygdsföreningar och annat föreningsliv med 

Östersunds kommuns olika funktioner där främst 

Miljö och hälsa och Vatten Östersund är aktiva. 

• Ytterligare utreda olika verksamheters utsläpp 

avseende industrins, jordbrukets, skogsbrukets 

och de enskilda avloppens påverkan på våra sjöar 

och vattendrag. 

Kommunen anser det önskvärt att: 

• Överväga ytterligare ett vattenverk som kan 

ersätta vattenverket vid Minnesgärdet om det 

uppstår ett produktionsbortfall. 

Det rena vattnet kräver att de utsläpp som sker idag 

undersöks och åtgärdas. De utsläppskällor som kommunen 

idag känner till är dagvatten som förorenas på 

olika sätt dels genom att föroreningar från gator och 

torg sköljs ned i dagvattensystemet dels genom att 

spillvatten bräddar till dagvattensystemet. Kommunen 

avser att utreda vilka ytterligare åtgärder som behöver 

vidtas med anledning av olika verksamheters utsläpp 

som industrins, jordbrukets, skogsbrukets och de enskilda 

avloppen och dess påverkan på vattnet. 

För att kommunen ska kunna säga att vi har ett rent 

vatten ska den kemiska kvaliteten i miljökvalitetsnormerna 

i EU:s vattendirektiv uppfyllas. Men det räcker 

inte, eftersom dessa miljökvalitetsnormer saknar mikroorganiska 

parametrar. Därför bör mikrobiella parametrar 

tas fram i en lokal miljökvalitetsnorm. Det kan 

till exempel bygga på krav på badvattenkvaliteter som 

finns eller andra parametrar som kan komma fram 

utifrån parasitutbrotten i Östersund och Skellefteå. 

För att kommunen ska ha ett hälsosamt vatten krävs 

det att det dricksvatten som når ut till konsumenterna 

har renats och distribuerats, så att de krav som 

ställs på en säker dricksvattenberedning klaras med 

marginal. För att kunna upprätthålla denna marginal 

är vi beroende av en ständig omvärldsbevakning som 

både rör råvatten, reningstekniker och ett samarbete 

med andra dricksvattenproducenter och tillsynsmyndigheter. 

Ett arbete pågår på nationell nivå hos 

Livsmedelsverket för att försöka komma fram till vad 

som är acceptabel risk för dricksvatten. Detta arbete 

beräknas vara färdigt under 2013. De uppgifter som 

8

finns tillgängliga idag för att bedöma vad som är ett 

säkert vatten har Östersunds kommun god kännedom 

om efter parasitutbrottet 2010. Därför blir kommunens 

bedömning att samtliga vattenverk ska bedömas 

enligt den modell, ODP (optimal desinfektion praxis) 

som rekommenderas av Livsmedelsverket och Svenskt 

Vatten, med ett ingångsvärde på råvatten som är 

försämrat från dagens med anledning av ett förändrat 

klimat. De främsta parametrarna att ta hänsyn till, i 

ett försämrat råvatten, är ökad humushalt, andra partiklar 

(både fysiska och växtlighet) och ökad risk för 

nya och högre halter av olika mikroorganismer. Idag 

har vattenverket i Minnesgärdet tre barriärer och alla 

är av typen inaktiverande. Kommunen föreslår att en 

avskiljande barriär installeras för att klara befarade 

förändringar av råvattenkvaliteten i framtiden. Kommunen 

avser också att utreda behov av ytterligare ett 

vattenverk som kan ersätta befintligt vattenverk vid 

Minnesgärdet om det uppstår ett produktionsbortfall. 

Ett alternativ är, att tillsammans med Krokoms kommun, 

undersöka möjligheten att nyttja deras vatten till 

samhällsviktiga funktioner (som sjukhus) och försörja 

vissa delar i Östersunds kommun. Ett annat alternativ 

är att undersöka om Krokoms kommun och Östersunds 

kommun tillsammans kan utreda behov av ytterligare 

ett vattenverk som ersätter befintliga vattenverk vid 

produktionsbortfall. 

Ett gott vatten måste vara ett vatten som består av 

naturligt förekommande beståndsdelar som ger vattnet 

dess smak. Vattnet kan därmed naturligt smaka 

olika i kommunens olika delar. Detta kräver att vi 

håller våra råvattentäkter rena så att dricksvattenberedning 

inte blir en teknisk fråga där reningstekniken 

tvingats så långt att beståndsdelar måste tillsättas 

i efterhand för att ge ett smakfullt vatten. Ett gott, 

rent och hälsosamt vatten karakteriseras av en neutral 

smak men också frånvaro av skadliga ämnen, bismaker 

(typ järn och klor) samt främmande ämnen som påverkar 

vattnets utseende. 

2.1.1 En intensivare omvärldsbevakning 

Östersunds kommun/Vatten Östersund arbetar aktivt 

med omvärldsbevakning dels genom deltagande i 

nätverk för VA-chefer, både inom länet och i Norrland 

dels genom deltagande i olika projekt. Projekten ger 

både ökat kunnande och ett vidgat kontaktnät. Kluster 

4 Dag och Nät är ett mycket bra exempel, där kommunen 

både får ett ökat kunnande genom att vara en 

aktiv part i forskningsprojekt om dagvatten och genom 

de kontakter kommunen får, både inom VA-världen 

4. Hop eller ansamling 

9 

och i den akademiska världen. Genom de utredningar 

och investeringsprojekt som bedrivs i egen regi har 

kommunen ständigt kontakt med externa företag, 

såsom konsultföretag och entreprenörer, vilket innebär 

att kommunen får ta del av de kontakter och kunnande 

de har förvärvat. Branschföreningen Svenskt Vatten 

bidrar naturligtvis också med internationell bevakning, 

egen expertis och utbildningsverksamhet. 

Östersunds kommun, genom Miljö och Hälsa, arbetar 

i dagsläget med en omvärldsanalys som utgår ifrån 

myndighetsrollen och därför blir Livsmedelsverket 

en av de viktigaste källorna. Till detta kommer egna 

nätverk med främst andra kommuner. Miljö och Hälsa 

deltar också aktivt i det arbete som bedrivs inom vattenförvaltningsarbetet 

för att uppfylla EU:s vattendirektiv. 

Ett förändrat klimat, fortsatt ökat resande, 

nya problemställningar i form av nya mikroorganismer 

och kemikalier kommer att kräva samverkan kring 

omvärldsanalyser för att kommunen ska kunna behålla 

ett rent, tryggt och gott vatten. För att klara de krav 

som ställs på en säker dricksvattenberedning även i 

framtiden bedriver kommunen en ständig omvärldsbevakning 

i samarbete med andra dricksvattenproducenter 

och tillsynsmyndigheter, som rör råvatten och 

reningsteknik. 

2.1.2 Bättre underhåll av ledningsnätet 

Kommunens ledningsnät består av sammanlagt 98 mil 

ledningar fördelat på 43 mil för dricksvatten, 35 mil 

för spillvatten och 20 mil för dagvatten. Ledningar 

för dricks- och spillvatten finns i Fåker, Lit, Brunflo, 

Tandsbyn, Frösön, Orrviken, Östersund och Häggenås. 

De äldsta ledningarna är över 100 år gamla och det 

finns ett stort förnyelsebehov. I det avseendet avviker 

inte Östersund från andra kommuner i landet. 

Generellt sägs ledningsnätet hålla i 80-100 år och det 

är alltså den förnyelsetakt kommunen behöver hålla 

över tid. Verkligheten är dock mera komplicerad än 

att byta de ledningar som uppnått 80 år. Det finns 

ledningar som är 100 år gamla och helt störningsfria 

medan det finns ledningar som är betydligt yngre och 

behöver bytas ut. Problemen är beroende av flera 

faktorer, som materialval och markförhållanden. Generellt 

kan sägas att ledningar lagda på 1960/70-talet 

har mer problem än andra. Idag upprättar och genomför 

kommunen åtgärdsprogram utifrån de störningar 

som rapporterats på ledningsnätet. De områden 

som har mycket störningar registrerade, prioriteras. 

Kommunen är i den situationen att större delen av 

ledningsnätet ännu inte nått 100-årsgränsen och är

därför inte aktuellt att bytas ut om man enbart ser till 

åldern. Eftersom en stor del av nätet lagts inom en 

ganska kort tidsperiod går det dock inte att vänta till 

100- årsdagen infaller, utan kommunen måste börja 

tidigare för att hinna med. Det finns fortfarande tid, 

men kommunen måste relativt snart öka saneringstakten 

för att kostnadsmässigt och praktiskt kunna 

samordna insatserna med andra typer av åtgärder till 

exempel gatuarbeten. 

Om kommunen skulle arbeta mer förebyggande är det 

en fördel om ledningarna på något sätt kan inspekteras. 

Det är möjligt att filma ledningar med fjärrstyrda 

kameror när det handlar om självfallsledningar för 

spill- och dagvatten, vilket också görs. Dricksvattenledningar 

är inte möjliga att filma av hygienskäl. 

Kommunen avser att utarbeta ett program för kvalitetssäkring 

av ledningsnätet så att ett säkert vatten 

garanteras. Idag har Vatten Östersund en begränsad 

budget för underhåll och kommunen ska, i kommande 

budgetarbete, diskutera och göra en bedömning hur 

mycket medel som ska avsättas. Faktorer som ska 

styra underhållsplaneringen bör framförallt vara 

inspektioner där så är möjligt, markförhållanden, materialkvalitet, 

ledningarnas ålder och störningshistorik. 

2.1.3 Genomföra riskoch sårbarhetsanalyser 

Risk- och sårbarhetsanalys upprättas av kommunen 

och redovisas till Länsstyrelsen senast den 30 september 

under mandatperiodens första år. Kommunen 

följer regelbundet upp riskoch sårbarhetsanalysen 

och rapporterar uppföljningen till Länsstyrelsen och 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MS- 

BFS 2010:6). Den uppföljande rapporteringen omfattar 

följande punkter: 

1. Ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden 

eller de förmågebedömningar som gjorts 

enligt 6 §. 

2. Genomförda och planerade åtgärder som påverkar 

riskbilden eller de förmågebedömningar 

som gjorts enligt 6 §. 

3. Resultatet av genomförd uppföljning av riskoch 

sårbarhetsanalyser. 

Enligt den senaste riskoch sårbarhetsanalysen 

bedömer kommunen de största riskerna med störst 

konsekvens vara: 

1. Brand i vattenverket Minnesgärdet, eller annat 

större haveri - inget vatten ut från vattenverket 

2. Sabotage 

3. Översvämning - minskad framkomlighet, sämre 

råvatten, begränsat med resurser 

4. Flera händelser samtidigt 

Med en intensivare omvärldsbevakning skaffar sig 

kommunen kunskap om hur dessa scenarier kan förhindras. 

Om råvattnet försämras så vidtar kommunen 

omgående åtgärder för en bättre rening i vattenverket 

för att garantera ett rent dricksvatten. Detta ska ske 

genom samarbete med kommunerna runt Storsjön, i 

syfte att förbättra och bevara Storsjöns vattenkvalitet. 

Kommunen avser också att utveckla nödvattenplanen, 

säkra upp Minnesgärdet vattenverk, utreda ytterligare 

behov av ett nytt vattenverk samt utreda eventuellt 

behov av en reservvattentäkt. 

2.1.4 Prioriterade verksamheter vid 

eventuellt haveri 

Vid ett haveri i någon form, i Minnesgärdets vattenverk 

och produktionen stoppas, måste kommunen säkerställa 

att vissa verksamheter ändå har tillgång till 

rent dricksvatten. I kommunens beredskapsplan finns 

fastställt vilka verksamheter som är direkt beroende 

av rent vatten för att kunna fungera. Kommunen avser 

att undersöka om till exempel sjukhuset skulle kunna 

försörjas från Krokoms vattenverk. 

2.1.5 Säkerhet/Skalskydd 

Kommunen utreder för att snarast fastställa vilken säkerhetsnivå 

som ska gälla både vad gäller skalskyddet 

och när det gäller informationssäkerhet, alltså vilka 

uppgifter som kommunen kan lämna ut. 

Rapporteringen ligger sedan till grund för när kommunen 

vid nästa tillfälle uppdaterar sin riskoch sårbarhetsanalys. 

10

2.2 Verksamhetsområde 

Verksamhetsområde är det område där kommunen ansvarar 

för vatten- och avloppshanteringen genom att ansluta 

fastigheter till va-nätet vid fastighetsgränsen. Inom området 

gäller ABVA 5 och Va-taxan. Om det med hänsyn till 

skydd för människors hälsa eller miljön, behöver ordnas 

vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang, 

ska kommunen dels bestämma det verksamhetsområde 

inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver 

ordnas dels se till att behovet snarast och så länge behovet 

finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet. 

Kommunen ska i större utsträckning använda möjligheten 


• Skapa ett verksamhetsområde för dagvatten. 


• Kunna utöka verksamhetsområdet till områden 

där enskilda lösningar för vatten och avlopp begränsar 

möjligheten för efterfrågad exploatering 

eller planerad exploatering. 

att anordna lösningar för vatten och avlopp och inrätta 

verksamhetsområde där exploatering eller faktiska 

förhållanden hotar att förorena vatten eller där dricksvattenförsörjningen 

är svår att lösa. Detta kan vara aktuellt 

i större sammanhang som har definierats till bebyggelse 

som omfattar ett tjugotal hushåll. Det är också en 

skyldighet för kommunen att ordna lösningar för vatten 

och avlopp för att skydda människors hälsa och miljö. 

Detta finns inskrivet i Lag om allmänna vattentjänster 

(2006:412). 

Verksamhetsområdet för den allmänna va-anläggningen, 

som nyttjar Minnesgärdets vattenverk och Gövikens 

reningsverk (se bilaga 2), har fastställts genom successiva 

beslut under många år. I princip kan verksamhetsområdet 

idag sägas omfatta den detaljplanelagda bebyggelsen i 

Östersund, Frösön och Brunflo samt de övriga områden, 

som redovisats under beskrivningen av ”vattenverket” 

samt ”reningsverket”. Dagens verksamhetsområde 

omfattar de tätorter som finns inom Östersunds kommun. 

Häggenås, Lit, Lillsjöhögen, Fåker och Tandsbyn har egna 

vatten- och reningsverk. Orrviken och Lockne har egna 

reningsverk men får sin vattenförsörjning från Minnesgärdet 

vattenverk. Störst är Östersunds vattenverk i Minnesgärdet 

som också försörjer flest människor med dricksvatten 

och Gövikens reningsverk som renar spillvatten. 

Det finns verksamhetsområden för dricksvatten respektive 

spillvatten men idag saknas verksamhetsområde separat 

för dagvatten. Kommunen avser att skapa ett verksam- 

hetsområde för dagvatten för att kunna styra hanteringen 

av dagvatten i syfte att förbättra kvaliteten på vattnet 

och förhindra mer frekventa översvämningar genom att 

fördröja flöden. 

Det finns två vägar till att ansluta fastigheter till kommunalt 

verksamhetsområde. Den ena vägen är när kommunen 

beslutar att skapa eller att utöka ett verksamhetsområde. 

Den andra vägen är när fastigheter angränsande 

till verksamhetsområde konstateras ha otillräcklig rening 

och därmed måste anslutas till verksamhetsområdet. När 

man diskuterar att inkludera fastigheter i kommunala 

verksamhetsområden är det några faktorer som man 

måste ta hänsyn till ifall dessa fastigheter sedan tidigare 

har en enskild va-lösning. En bedömning ska göras om 

anläggningen klarar miljöbalkens krav på rening och 

hur länge till anläggningen klarar reningen. Godkända 

reningsanläggningar har en livstid på 10-15 år innan de 

tappar sin reningseffekt (ekonomiskt skrivs värdet för 

anläggningen av efter 12 år enligt prejudicerande domar), 

därför ger man ofta en tid för anslutning för dessa anläggningar 

eller så räknar man av värdet för anläggningen 

i anslutningsavgiften till den kommunala anläggningen. 

5. Allmänna bestämmelser om vatten- och avloppsförsörjningen 

11

2.2.1 Grundförutsättning finns 

Minnesgärdets vattenverk är dimensionerad för en 

högre vattenproduktion än vad som tas ut idag. Idag 

ligger uttaget på 17–18000 m3 per dygn. Vattendomen 

anger ett uttag av maximalt 60 000 m3 per dygn under 

förutsättning att vattnet återförs till Storsjön. Gövikens 

reningsverk har tillstånd efter personekviva-lent (pe) 99 

500. 55 000 personer är anslutna och inräknas dagens 

industrier är belastningen 69 – 70 000 pe. Den hydrauliska 

belastningen, det vill säga den volym spillvatten 

som kommer in till reningsverket, var 20 300 m 3 per 

dygn under 2011 att jämföras mot 

60 000 m 3 per dygn som verket dimensionerats för. 

Ledningsnätet för vattenförsörjning med tryckstegringar 

och reservoarer har idag inga problem att leverera 

vatten. Ledningsnätet för avlopp med pumpstationer 

kan vara begränsade beroende på var utökningen sker. 

2.2.2 Utökning av verksamhetsområdet 

Områden utökas idag genom att nya exploateringsområden 

tas i anspråk under förutsättning att det 

angränsar till redan tidigare verksamhetsområde samt 

att nya bostadsområden berör minst 20-30 fastigheter. 

En utökning av verksamhetsområdet ger fördelar, 

om verksamhetsområdet möjliggör en exploatering där 

behov finns av en utbyggnad. En relativ försiktig utökning 

har hittills skett och anledningen till detta är att 

man inte vill orsaka höga kostnader för en tjänst som 

kan tillgodoses minst lika bra och till en lägre kostnad 

på annat sätt. Enligt Lagen om allmänna vattentjänster 

föreskrivs att om det finns områden med behov av 

att anslutas men, som ligger långt ifrån verksamhetsområdet, 

kan dessa tvingas betala högre anslutningsavgifter. 

Detta gäller om anslutningen medför kostnader 

som ”… i beaktansvärd omfattning avviker från 

andra fastigheter i verksamhetsområdet” (Lagen om 

allmänna vattentjänster). 

Kommunen har diskuterat om det finns behov av att 

utöka verksamhetsområdet för att säkra rent, hälsosamt 

och gott dricksvatten och kommit fram till att 

det finns områden som bör undersökas exempelvis områdena 

”Annersia” och Hjälmtorpet. Utbyggnad sker 

i Marieby med omnejd och där har fastigheterna egna 

vattenbrunnar eller är med i vattenföreningar. Dessa 

fastigheter har också egna reningsanläggningar och 

mest förekommande är trekammarbrunn med infiltration. 

Verksamhetsområdet kan utökas utifrån behov 

av dricksvatten och rening av spillvatten. Kommunen 

ska vara beredd att utöka verksamhetsområdet om 

behov av utbyggnad finns, i syfte att säkerställa rent, 

hälsosamt och gott vatten. 

2.3 Skyddsområden och råvatten 

Syftet med vattenskyddsområden och tillhörande föreskrifter 

är att säkerställa vattenkvaliteten vid vattenverken 

för lång tid framåt. Syftet uppfylls genom att 

vattentillgången skyddas mot föroreningar eller mot 

verksamheter som kan medföra en negativ inverkan på 

vattnets kvalitet. De två största hoten som kommunen 

ser är mikrobiella föroreningar (bakterier, virus och 

parasiter) och kemiska föroreningar i vattnet. Bakterier, 

parasiter och virus kan komma från djur eller när 

ledningssystemet bräddas. Kemiska föroreningar kan 

komma från olyckor med tankbilar, tågtransporter, fritidsbåtar, 

snöskoter och verksamheter där exempelvis 

olja kommer ut i dagvattnet och rinner ut i Storsjön. 


• Upprätta vattenskyddsområden vid vattentäkterna. 


• Beskriva och fastställa den framtida råvattenkvalitén 

som ska vara styrande för val av teknik 

för vattenrening. 

• Utveckla den kontinuerliga bevakningen av råvattenkvaliteten. 

Vattenverket i 

Minnesgärdet 

12

2.3.1 Upprätta vattenskyddsområde 

Mot bakgrund av det förhållandevis känsliga läget som 

vattentäkten för vattenverket i Minnesgärdet har, är 

det angeläget att upprätta ett vattenskyddsområde 

med skyddsföreskrifter i enlighet med Naturvårdsverkets 

allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 

Ett förslag till skyddsområdesbestämmelser 

för vattenintaget till vattenverket i Minnesgärdet har 

utarbetats och ansökan för fastställande kommer att 

inlämnas till länsstyrelsen under 2013. Arbetet har varit 

omfattande, och redovisar bland annat strömningsförhållanden 

genom en av SMHI utförd 3-dimensionell 

beräkningsmodell och kartläggning av dagvattenutsläpp 

av betydelse för skyddet. 

2.3.2 Alternativa ytvattentäkter 

Alternativa råvattentäkter inom kommunen finns i 

Locknesjön och Näkten som båda är ytvattentäkter. 

De alternativa råvattentäkterna, tillsammans med 

råvattentäkten i Storsjön, skulle kunna säkerställa 

försörjningen av dricksvatten om Storsjön skulle 

förorenas. Ledningsdragning från dessa ytvattentäkter 

blir dock lång och kostsam. Sammanlagt har fyra olika 

alternativ kostnadsberäknats; två från vardera sjö. 

Ledningarnas längd varierar mellan 15 och 30 km och 

kostnaden, inklusive 2-3 pumpstationer, uppskattas till 

ca 100-220 miljoner kronor. Kostnaden är beräknad 

schablonmässigt och är att betrakta som en indikation 

och skulle detta alternativ bedömas tänkbart, krävs 

mycket detaljarbete för att få en säker kostnadsberäkning. 

2.3.3 Alternativa grundvattentäkter 

Det finns idag inte kännedom om grundvattentäkter 

av tillräcklig storlek och kvalitet som skulle kunna 

tillfredställa kommunens totala behov (se bilaga 7). 

Antal grundvattentäkter i Östersunds närhet är få. 

Enligt den sammanställning av gjorda undersökningar, 

som SGU genomförde 2001, finns grundvattentäkter i 

Brunflo, Lit, Krokom och i trakten av Svenstavik. För 

att få en exaktare bild av flödet krävs nya undersökningar. 

Resultatet av en sådan undersökning bedöms 

inte kunna avvika väsentligt från de nedan angivna 

flödena: 

• Brunflo - Belägen mellan Locknesjön och Brunfloviken, 

beräknat vattenflöde 5-25 liter per sekund. 

Östersunds totala behov är ca 175 liter per sekund 

i genomsnitt. För att klara det totala behovet 

krävs en konstgjord infiltration med vatten från 

Locknesjön eller Storsjön. Ligger nära både E14 

och E45, vilket kan vara en risk, men inget unikt. 

• Lit - ligger nära Handog, beräknat vattenflöde 

5-25 liter per sekund. Östersunds totala behov är 

ca 175 liter per sekund i genomsnitt. För att klara 

det totala behovet krävs en konstgjord infiltration. 

• Svenstavik - inte aktuellt på grund av det långa 

avståndet. 

• Krokom - har idag en fungerande grundvattentäkt 

i Uddero. Vattendomen medger idag ett uttag på 

2 850 m 3 per dygn och Krokoms egna behov är 

ca 1 800 m 3 per dygn. Ca 1 000 m 3 per dygn 

finns alltså tillgängligt för Östersund. Östersunds 

totala behov är idag ca 15 000 m 3 per dygn. För 

att klara Östersunds behov krävs, förutom en ny 

vattendom, förmodligen konstgjord infiltration av 

ytvatten. 

Kommunen har efter kontakt med SGU bedömt att det 

i dagsläget inte är aktuellt att utreda om det i kommunen 

finns en reservvattentäkt avseende grundvatten. 

I Jämtlands län saknas modernt detaljerat 

jordartsunderlag, vilket i allmänhet utgör en förutsättning 

för en noggrannare grundvattenkartering från 

SGU:s sida. För närvarande ligger inga områden inom 

Östersunds kommun i SGU:s planer för en utförligare 

kartering. Kommunens bedömning är också att sannolikheten 

är mycket låg när det gäller att hitta en 

grundvattentäkt som täcker behovet i hela kommunen. 

2.3.4 Blandning av olika vatten från 

olika råvattenkällor 

Traditionellt har man undvikit att blanda ytvatten och 

grundvatten till dricksvatten. På senare år har denna 

inställning ändrats allteftersom försök har genomförts. 

Ett konkret exempel är Sydvatten som blandar 

ytvatten, grundvatten och vatten från konstgjord 

infiltration i sitt system, tre olika typer av vatten utan 

att man noterat några problem. 

6. SGU, september 2012 

7. Enligt Gullvy Hedberg, Svenskt Vatten 

13

2.4 Vattenverk och vattenrening 

Efter händelsen med utbrottet av cryptosporidium i 

Östersund gav kommunen, två av varandra oberoende 

konsultföretag, uppdraget att genomföra en utvärdering 

av verksamheten vid vattenverket i Minnesgärdet. 

Uppdraget var identiskt till de två företagen såtillvida 

att man fick beskrivet sju punkter som skulle belysas i 

rapporten, se vidare i bilaga 6. Föreslagna rekommendationer 

från utredningarna har beaktats i förslag till 

strategier i planen. Kommunen producerar dricksvatten 

i sex vattenverk varav fyra är grundvatten- och två 

är ytvattenverk. Dessa vattenverk försörjer drygt 53 

000 personer med vatten och varje år produceras 6,5 

miljoner m3 vatten. 


• Byta ut en av barriärerna i vattenverket i Minnesgärdet 

mot en avskiljande process. Det är den 

enskilt viktigaste åtgärden. 

• Säkerställa säkerheten för samtliga vattenverk 

och vattenreservoarer. 

2.4.1 Teknik Vattenrening 

Det finns två råvattenkällor; grundvatten och ytvatten. 

Grundvattnet är att betrakta som ett naturligt filtrat 

där organiska ämnen, mikroorganismer och föroreningar 

filtreras bort under vattnets väg ned genom 

jord och sandlager. Vattnet kan också tillföras ämnen 

genom att mineraler och metaller löses ut på vägen. 

De reningstekniker som används idag och som kan 

räknas som säkerhetsbarriärer är: 

1. Långsamfiltrering - Sker i filter med en hastighet 

av

men ingen avskiljande. Kommunen avser att installera 

en avskiljande barriär genom att ozonsteget byts ut 

mot membranfiltrering och dagens snabbfiltrering 

byts ut mot en aktiv kolfiltrering för att effektivare 

avskilja organiskt material som antas öka i framtiden. 

Utöver ovanstående renings- och desinfektionsmetoder 

justeras vid behov vattnets pH-värde och hårdhet 

för att få ett vatten som inte påverkar ledningsnätet 

negativt. Detta sker idag genom tillsats av kalk i olika 

former. En del anläggningar, som har grundvatten, kan 

också behöva avlägsna metaller och liknande och det 

görs idag genom så kallat jonbyte där det icke önskade 

ämnet byts ut. 

2.4.2 Dagens reningstekniker I kommunens 

vattenverk 

I nedanstående tabell visas vilka reningstekniker kommunen 

idag använder i vattenverken: 

Vattenverk 

Ytvatten 

Grundvatten 

Långsamfiltrering 

Avskiljande 

Konstgjord 

infiltration 

Avskiljande 

Kemisk 

fällning 

Avskiljande 

Ozon 

Inaktiverande 

UV-ljus 

Inaktiverande 

Klorering 

Inaktiverande 

Mem- 

bran- 

Filtrering 

Avskiljande 

Jonbyte 

etc. 

Minnesgärdet X X X x 

Näs X X X (x) 

Tandsbyn X (x) x 

Lillsjöhögen X X (x) x 

Lit X X (x) 

Häggenås X (x) x 

Tabell 1. Dagens reningstekniker (x inom parantes innebär att det finns möjlighet att klorera) 

2.4.3 Nuläge och behov av åtgärder i 

vattenverken 

Fokus ligger i stor utsträckning på vattenverket i Minnesgärdet 

eftersom detta vattenverk försörjer flest 

antal hushåll, men även i de små vattenverken behöver 

en del åtgärder vidtas. Häggenås och Tandsbyn är 

grundvattenverk som saknar desinfektionssteg, förutom 

möjligheten att klorera. Installation av UV-ljus är att 

rekommendera även i dessa vattenverk. Lits vattenverk 

bör kompletteras med ett översvämningsskydd på grund 

av det utsatta läget nära älven. Fåkers vattenverk har 

ett ytligt råvattenintag och problem med att gränsvärden 

för COD 8 ibland överskrids på grund av för högt 

innehåll av organiska ämnen. Installation av membranfilter 

vore en lösning. Byggnaden i Näs/Fåker är undermålig 

och bör förnyas. Lillsjöhögen har det vattenverk 

som är bäst rent tekniskt och där finns i dagsläget inget 

förnyelsebehov vad gäller vattenrening. Samtliga vattenverk 

måste förstärka skalskyddet. 

Antalet barriärer som krävs beror på råvattnets kvalitet 

och i vattenverket i Minnesgärdet krävs med dagens 

råvattenkvalitet, två barriärer. Rekommendationen från 

Livsmedelsverket är att vattenverken ska ha barriärer 

av olika typ; avskiljande respektive inaktiverande. Idag 

har vattenverket i Minnesgärdet tre barriärer och alla 

är inaktiverande. Kommunen avser att byta ut ozonbehandling 

(inaktiverande barriär) mot membranfiltrering 

(avskiljande barriär) i vattenverket i Minnesgärdet. 

Kostnaden för denna investering har beräknats till ca 

120 miljoner kronor. Kommunen avser vidare att byta 

ut långsamfiltrering mot membranfiltrering i vattenverket 

i Näs samt att UV-ljus installeras i vattenverken i 

Tandsbyn och Häggenås. Detta för att klara befarade 

förändringar av råvattenkvaliteten i framtiden. 

8. COD (kemiskt syrebehov) ett mått på organiska föroreningar i vatten 

15

Vattenverk Brist Åtgärd Vattenskyddsområde Skalskydd 

Minnesgärdet Ingen avskiljande Installera membranfilter 

Förslag finns - ska Bör förbättras 

barriär 

fastställas 

Näs 

Kemiska gränser 

överskrids, ytligt 

intag, dålig byggnad 

Installera membranfilter 

Ny byggnad 

Saknas – upprättas 

under 2013 

Bör förbättras 

Tandsbyn Ingen desinfektion Installera UV-ljus Gammalt - bör förnyas Bör förbättras 

Lillsjöhögen Inga Nytt- ok Bör förbättras 

Lit 

Översvämningsskydd Bygga översvämningsskydd 

Nytt- ok 

Bör förbättras 

saknas både för hus 

och brunn 

Manganhaltigt vatten 

Installera filter 

Häggenås Ingen desinfektion Installera UV-ljus Gammalt - bör förnyas Bör förbättras 

Tabell 2. Nuläge och behov av åtgärder i vattenverken 

2.4.4 Framtidens reningstekniker I kommunens vattenverk 

Kommunen planerar att komplettera och/eller byta ut vissa av dagens reningstekniker I kommunens vattenverk 

(röda kryss): 

Vattenverk 

Ytvatten 

Grundvatten 

Långsamfiltrering 

Avskiljande 

Konstgjord 

infiltration 

Avskiljande 

Kemisk 

fällning 

Avskiljande 

Ozon 

Inaktiverande 

UV-ljus 

Inaktiverande 

Klorering 

Inaktiverande 

Mem- 

bran- 

Filtrering 

Avskiljande 

Jonbyte 

etc. 

Minnesgärdet X Tas bort X x X 

Näs X Tas bort X (x) X 

Tandsbyn X X (x) x 

Lillsjöhögen X X (x) x 

Lit X X (x) 

Häggenås X X (x) x 

Tabell 3. Framtidens reningstekniker i kommunens vattenverk (x inom parantes innebär att det finns möjlighet att klorera) 

16

2.5 Dagvatten 

Dagvatten är tillfälliga flöden som exempelvis regnvatten, 

smältvatten och tillfälligt framträngande 

grundvatten. Kommunen ansvarar för dagvattennätet 

där fastigheter finns påkopplade, men inte inom de 

områden som endast avvattnar vägar och liknande. 

Kommunen har inte ansvar inne på enskild fastighet 

utan från förbindelsepunkter, vilka oftast finns vid 

fastighetsgränsen. Kommunen ansvarar för ca 70 

dagvattenutlopp inom Östersunds kommun. 


• Inom 2 år fastställa en dagvattenstrategi som 

bl.a.: 

- tydliggör ansvarsfördelningen mellan 

kommunen och fastighetsägare, utarbetar 

riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras (drift 

och underhåll), utreder kritiska punkter på 

dagvattennätet, snöhantering, utreder dagvattnets 

sammansättning och påverkan på det 

primära skyddsområdet Minnesgärdet samt 

undersöker möjligheten till öppna dagvattenlösningar. 

• Alla nya eller reviderade detaljplaner säkerställer 

att det finns tillräckligt med grönytor (naturliga 

eller skapade, till exempel på takytor) för ett 

lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). 

Detta gäller både kvartersmark och allmän 

plats. 

• I detaljplaner sträva efter att minska andelen 

hårdgjorda ytor. Asfaltsparkeringar kan till 

exempel ersättas med armerat gräs (stensättning 

med gräs emellan) i syfte att förbättra den 

lokala dagvattenhanteringen. 

• Mer aktivt nyttja befintliga parker för dagvattenhantering 

och fördröjning av vatten i diken, 

för en bättre reningseffekt från exempelvis 

vägar och industriområden. Detta skapar också 

en bättre miljö för djur och växter. 

• Planera för sammanhängande stråk för en öppen 

dagvattenhantering genom staden. Till dessa 

länkas lokalt dagvatten från ny och befintlig 

bebyggelse där så är möjligt. 

• Förbereda verksamheten utifrån en bedömd 

risk för fler översvämningar och påverkan på 

vattenverket i Minnesgärdet och/eller Gövikens 

reningsverk. 

• När ledningar ska renoveras undersöka möjligheten 

till öppna dagvattenlösningar istället. 

Kommunen har god kännedom om var dagvattenutloppen 

finns och kvaliteten på dagvatten är varierande 

och svårbedömd. För de centrala delarna i Östersund 

gjordes en uträkning för schablonhalter 2006 och 

dessa indikerar att vissa dagvattenutlopp är mer 

förorenade än andra. För att få en bättre kunskap 

om bakteriehalterna i dagvatten deltar kommunen i 

ett forskningskluster med Luleå Universitet - Kluster 

Dag & Nät. Kommunen avser att snarast utarbeta en 

dagvattenstrategi med syfte att skapa en grund för hur 

kommunen ska arbeta med genomtänkta, miljöanpassade 

och kostnadseffektiva metoder för hantering av 

dagvatten. Strategin ska också innehålla principer och 

övergripande riktlinjer för dagvattenhantering inom 

sammanhållen bebyggelse och inom planlagt område. 

Utgångspunkten för strategin ska vara att - hantering 

av dagvatten ska ske på ett sätt som medför minsta 

möjliga störning på människors hälsa och på miljön 

i vatten och mark, minimerar risken för skador på 

byggnader och anläggningar samt berikar bebyggelsemiljöerna 

och synliggör vattenprocesserna. 

2.5.1 Öppen dagvattenrening – minska 

översvämningar 

Framtiden kommer att innebära klimatförändringar 

i form av ökad nederbörd vilket mycket troligt resulterar 

i översvämningar på dagvattennätet, påverkan 

på vattenverket i Minnesgärdet och/eller på Gövikens 

reningsverk. Återkommande skyfall förorsakar att 

vattnet tränger in i fastigheter när nederbörden blir 

så stor att ledningsnätet inte hinner ta undan vattnet. 

Kommunen och fastighetsägare ska minska effekten 

av översvämningar genom att infiltrera och fördröja 

avledning av dagvatten genom öppen dagvattenhantering. 

Det kan vara att fördröja dagvattnet i öppna 

dammar, nya sjöar och liknande. 

Kommunen planerar att införa EKO-tjänster vilket 

bland annat innebär att övergå från en konventionell 

dagvattenhantering till ett lokalt omhändertagande av 

dagvatten så kallat LOD. Denna metod ger en uthållig 

dagvattenhantering så att den naturliga vattenbalansen 

bibehålls så långt det är möjligt. Dagvattnet 

avrinner då långsamt och rent, istället för snabbt 

och smutsigt, exempelvis i öppna diken, parker och 

i privata trädgårdar. Öppen dagvattenhantering och 

Ekosystemtjänster behandlas utifrån ett naturvårdsperspektiv 

i förslag till Plan för Naturvård och Park. 

Båda planerna är ute på remiss samtidigt och finns att 

läsa på kommunens hemsida www.ostersund.se. 

17

2.6 Rening av spillvatten 

Reningsverket i Östersund ligger i Göviken, efter stranden 

mot Lugnvik. Hit kommer allt spillvatten (i dagligt 

tal avloppsvatten, se även bilaga 4) från anslutna 

fastigheter i staden med omnejd. Allt vatten och avföring 

från hushållen leds genom spillvattenledningar till 

reningsverket. Spillvattnet renas i flera steg i reningsverket 

och släpps sedan ut i Storsjön. Spillvattnet 

renas från näringsämnen, avföring och matrester och 

till det måste kemikalier och elenergi användas. Totalt 

finns åtta stycken reningsverk i Östersund. 

I spillvattnet förekommer olika typer av ämnen som 

suspenderat material (fasta partiklar), organiskt 

material, närsalter, bakterier, virus, parasiter, tungmetaller 

och olika miljöfrämmande ämnen. Dagens 

reningsteknik är i första hand inriktat på att reducera 

spillvattnet från organisk substans och närsalter som 

fosfor och kväve. Mikroorganismerna däremot kan 

passera genom reningen i stort sett opåverkade. 

Syftet med ytterligare rening är att i första hand 

reducera mängden mikroorganismer som släpps ut i 

recipienten (sjöar och vattendrag). Detta görs på en 

del håll runt om i världen, framförallt i områden där 

tillgången på färskvatten är begränsad. För att rena 

från mikroorganismer används i regel samma tekniker 

som i vattenverken, det vill säga filtrering och UVljus. 

Genom att rena från mikroorganismer skapar 

kommunen bättre förutsättningar för ett bra råvatten 

och därmed ett säkrare dricksvatten. För att minska 

riskerna med utsläppen av spillvatten från Gövikens 

reningsverk, in i det kommande primära vattenskyddsområdet, 

kan kommunen komplettera behandlingen 

med ytterligare steg. Tänkbara alternativ är sandfilter, 

mikrosilning och UV-bestrålning av utgående vatten. 

Teknik för rening från läkemedelsrester befinner sig 

fortfarande i utvecklingsstadiet, vilket gör det svårt 

att ange inriktning. 

Miljögifter och läkemedel är långlivade och sprids 

i miljön via luft och vatten. De kan lagras i levande 

organismer och är giftiga. De kan orsaka cancer, 

skada arvsmassan eller fortplantningsförmågan samt 

påverka hormonsystemet. En del av dessa gifter kan 

följa med spillvattnet till reningsverken. Miljögifter 

och läkemedel måste stoppas redan vid källan. Den 

enda långsiktigt hållbara lösningen är att arbeta 

förebyggande och minska användningen av miljögifter 

och läkemedel i samhället, så kallat uppströmsarbete. 

Utsläpp av miljögifter och läkemedel måste minska 

annars finns det risk för att Sveriges dricksvatten och 

sjöar blir så förorenade så att vi inte kan använda 

vårt vatten på det självklara sätt vi gör idag. Miljögifter 

och läkemedel från hushåll, vårdinrättningar 

och anslutna industrier ska inte komma in i spillvattensystemet. 

Exempel på uppströmsarbete är skärpta 

lagar, ändrade konsumtionsvanor, ökad användning av 

miljömärkta produkter i hushåll och industri samt att 

farliga kemikalier byts ut mot mindre farliga kemikalier. 

Reningsverken kan inte bryta ned alla miljögifter och 

läkemedel. För att de ska kunna göra det krävs dyr 

och energikrävande teknik. Det i sin tur leder till större 

koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringar 

och skadliga restprodukter som måste tas om hand. 

Eftersom va-taxan baseras på självkostnadsprincipen, 

kommer ökade reningskostnader att påverka såväl privatpersoner 

som företag. Vid rening direkt vid källan 

kan dessutom reningssystem som är designade för just 

de aktuella ämnena användas vilket ger mycket bättre 

effekt än att försöka ”rena i klump” i det kommunala 

reningsverket. 


• Åtgärda de orenade utsläpp som sker genom att 

spillvatten bräddar till dagvattensystemet och ut 

i Storsjön. 


• Bedriva omvärldsbevakning avseende reningstekniker 

för att avskilja läkemedelsrester och andra 

farliga kemikalier i spillvattnet. 

• Intensifiera omvärldsbevakning avseende effekterna 

av befintlig och ny teknik för att oskadliggöra 

mikroorganismer i utgående vatten från 

reningsverket. 

Kommunen anser det önskvärt att: 

• Säkra råvattenkvaliteten genom att se över rening 

av spillvattnet från Göviken eftersom det 

ligger inom den primära skyddszonen. 

• Säkra råvattenkvaliteten genom att se över avledning 

av spillvattnet från Göviken eftersom det 

ligger inom den primära skyddszonen. 

18

2.7 Samverkan 

Vatten delas av nationer, regioner och kommuner där 

vattnet används på olika sätt som ger konsekvenser 

på vattnets kvalitet och därmed möjlighet att använda 

vattnet utan orimliga krav på rening. Detta är ett 

faktum runt hela vårt klot som leder till att man måste 

samverka kring vattenanvändningen. Runt Storsjön 

har vi många intressen som påverkar vårt vatten och 

de finns i olika kommuner. Än så länge klarar Storsjön 

att leverera den vattenkvalitet som vi förväntar. Men 

kommunen ser tendenser till att Storsjöns vatten kan 

vara hotat lokalt och senare i sin helhet. 

Länsstyrelsen arbetar med att samordna arbetet för 

att nå kraven i EU:s vattendirektiv gällande vattenkvaliteten 

och för att skydda vårt dricksvatten. 

Däremot saknas ett samarbete om hur vi ska se på 

utvecklingen av olika verksamheter som fritidsområden, 

industrier, jordbruk, skogsbruk med mera som 

påverkar våra gemensamma vattenresurser. Denna 

avsaknad av samarbete är högst påtaglig vad gäller 

Storsjön. En av fem myndigheter är Vattenmyndigheten 

i Västernorrland som i samverkan med Länsstyrelsen 

i Jämtland och länets kommuner arbetar med de 

vattenförekomster som berörs. Deras uppdrag är att 

kartlägga, klassificera, fastställa miljökvalitetsnorm, 

upprätta åtgärdsprogram samt sammanställa en 

förvaltningsplan. Målet är att behålla eller förbättra 

grundvatten, ytvatten och kustvatten vad gäller: God 

status, God tillgång, Ingen försämring och Hållbart 

utnyttjande. 


• Uppmuntra Länsstyrelsen i Jämtlands län att 

samordna arbetet med framtagande av en gemensam 

vattenanvändningsplan för Storsjön. 

19

3 Inflytande över det goda vattnet 

Kommunens ambitioner är att förbättra informationen och möjliggöra ett ökat inflytande för medborgare, i de 

delar av verksamheten som direkt berör dem. Klimatförändringar kommer att innebära större nederbördsmängder 

som mättar marken och troligen leder till stora flöden. Den framtida dagvattenhanteringen kommer att 

behöva hantera större mängder vattenflöden men redan nu måste alla få kunskap om vad var och en kan bidra 

med för att behålla det goda vattnet. 


Alla har ett stort inflytande över det goda vattnet och de produkter och kemikalier som används i hushåll och 

verksamheter värnar om miljön och vattnets kvalitet. Alla hanterar vattnet med respekt, glädje, nyfikenhet 

och stolthet och vårdar vattnet på ett hållbart sätt. 

3.1 Utveckla information och dialog med 

medborgare, brukare och fastighetsägare 

Kommunen förbättrar och utvecklar informationen 

och dialogen med medborgarna. Detta sker bland 

annat genom tillskapande av fasta och/eller tillfälliga 

forum för dialog där allmänheten bjuds in och 

får information om vad som händer samt möjlighet 

att lämna förslag och synpunkter på aktuella frågor. 

För att förbättra informationen utvecklar kommunen 

löpande den kommunala hemsidan (www.ostersund. 

se), kommunens facebooksida och kommunens tidning 

till medborgare. Miljö och hälsa har i samband med 

bygglovprövningar, klagomål och vattenprovtagning, 

där vatten- och avloppsfrågor kommer upp, en dialog 

med enskilda. Vatten Östersund har också en löpande 

dialog med enskilda vid bland annat fältarbete, underhåll 

av ledningsnätet och vid vattenläckor. 

20

Information till allmänheten vid akuta situationer 

utgår från en fastställd rutin där kommunen och flera 

myndigheter är involverade. Information, i ett mer 

långsiktigt perspektiv, finns på kommunens hemsida 

i form av planer, program och åtgärdsprogram och 

utvecklas löpande. Hushållstidningen, som är ett av 

kommunens verktyg för att informera medborgare, 

skickas ut till alla hushåll två gånger per år. Minst en 

gång per år finns information och artiklar med om 

hushållning och hantering av dricksvatten och avlopp. 

Det kan vara tips vad man kan göra eller ny teknik 

inom området. Kommunen informerar, i en särskild 

skrift, kommunens medborgare och brukare vilka mål 

kommunen har, hur man kan hushålla med dricksvattnet 

och hur man på bästa sätt ska hantera vatten 

och avlopp. Riktad information till företagare och 

fastighetsägare bör utvecklas och en särskild broschyr 

utarbetas som vänder sig till barn och ungdomar att 

användas i förskolan och skolan. 

3.2 Vårt gemensamma ansvar som 

brukare och fastighetsägare 

Kommunen informerar löpande, på hemsidan och via 

kommunens tidning, hur alla på bästa sätt ska hantera 

vattnet, källsortera med mera för att kommunen 

framöver också ska ha ett rent och hälsosamt dricksvatten. 

Fastighetsägare får information från kommunen 

hur de, på olika sätt, kan bidra till att minska 

flödet av vatten vid skyfall och långvarig nederbörd. 

3.3 Genomföra medborgarundersökningar 

Kommunen mäter årligen vad medborgarna tycker 

om den kommunala servicen (via SCB). Här mäts alla 

verksamhetsområden. Medborgare får ofta sin bild 

via media och kommunen påverkar denna bild genom 

att fastställa nivåer på kvaliteten samt följa upp och 

informera. 

21

4 Ökad kunskap och kompetens 

Kommunens ambitioner är att öka kunskapen och förbättra allas kompetens om hur vi hanterar vårt dricksvatten 

för att säkra ett rent vatten även i framtiden. 

Det ligger i allas intresse att behålla ett rent vatten och alla kan bidra till detta genom att få ökad kunskap och 

kompetens vad man bör göra och inte göra. Kommunen ska genom information skapa möjligheter för att det ska 

vara lätt att göra rätt. Kommunen har ett stort ansvar att sprida kunskap om vad som sker i omvärlden, driva 

på utvecklingen av ny teknik samt informera medborgare. Kommunen ska hitta flera samverkansmöjligheter 

och driva på branschorganisationer (Svenskt Vatten) och tillsynsvägledande myndigheter (Livsmedelsverket, 

Naturvårdverket, Socialstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten). Kommunen ska påverka dessa så att deras 

resurser används på ett sätt som ger konkreta förbättringar på lokal nivå. 

Kommunen ger medborgare och brukare löpande information på kommunens hemsida, i hushållstidningen samt 

riktad information vid behov. Detta kan gälla va-avgiften, mål för verksamheten samt uppföljning och genomförande 

av mer omfattande åtgärder. 


Alla har kunskap om hur viktigt vattnet är för vårt välmående, hygien, mat, vård, fritid och för våra samhällsfunktioner. 

4.1 Kompetensförsörjning av kommunens 

medarbetare 

Kraven på kompetens kommer att skärpas och även 

komma inom områden som idag inte varit i fokus, till 

exempel simulering/modellering för att visa hur föroreningar 

sprider sig. Detta kan gälla både i vattentäkt 

och i ledningsnät. Kompetensförsörjningsplaner upprättas 

för berörd personal som beaktar nya områden. 

VABAS, kommunens informationsdatabas avseende 

vatten, är under utveckling och resurser måste skapas 

så att historiken finns med fullt ut och kan användas 

som ett arbetsredskap. GIS, geografiskt informationssystem, 

nyttjas och utvecklas ytterligare. 


• Förbättra informationen till kommunens medborgare 

i syfte att öka kunskapen om hur vattnet 

ska vårdas. 


• Bedriva en intensivare omvärldsbevakning, kunskapsöverföring 

och vara en aktiv part i forskning. 

• Söka fler samverkansmöjligheter och driva på 

branschorganisationer och myndigheter. 

22

5 Uppföljning och utvärdering 

Nämnder och styrelser prioriterar inriktningsmål utifrån sektorplanerna och dessa preciseras sedan i effektmål 

när årsbudget utarbetas. Kommunfullmäktige följer på detta sätt upp att nämnderna arbetar mot att inriktningsmålen 

i planerna ska uppfyllas. Alla effektmål följs upp under året (april och augusti) och redovisas i samband 

med prognos och budgetuppföljning samt i årsredovisningen. Kommunfullmäktige gör också utvärderingar under 

året inom särskilt fastställda områden. Nämnder och styrelser utarbetar program och handlings-/åtgärdsplaner 

som mer konkret beskriver vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen i sektorplanen ska uppfyllas. Om 

investeringar behöver göras diskuteras nivåer i samband med att kommunens årsbudget och flerårsplan arbetas 

fram och fastställs. 

23

Sammanställning över: Bilaga 1 

• Strategier och hur de bidrar till ökad kvalitet respektive ökad säkerhet 

• Nuläge och effekter av åtgärder 

• Tillkommande kostnader 

Strategierna har prioriterats (1-3). I mittenkolumnen redovisas nuläge samt bedömda effekter av insatta åtgärder. 

Längst till höger redovisas en schablonberäknad kostnad (drift- respektive investering). 

Prioriteringsordning 

Gruppering av strategier i fyra områden 

1 Nödvändigt att genomföra Dricksvatten 

2 Angeläget att genomföra Sjöar och vattendrag 

3 Önskvärt att genomföra Dagvatten 

Spillvatten 

Strategier 

1. Nödvändigt att genomföra 

DRICKSVATTEN 

Utarbeta en fungerande 

nödvattenplan för att säkra 

distribution av vatten. 

Regelbundet bedöma samtliga 

vattenverk enligt den modell, 

ODP (optimal desinfektion 

praxis), som rekommenderas av 

Livsmedelsverket och Svenskt 

Vatten, för att klara ett säkert 

dricksvatten i framtiden. 

Utarbeta ett program för kvalitetssäkring 

av ledningsnätet. 

Ger ökad 

kvalitet 

Ger 

ökad 

säkerhet 

Nuläge samt effekter 

av åtgärder 

X Pågående arbete av Vatten 

Östersund. Säker distribution 

av dricksvatten i 

nödläge. 

X X Pågående arbete av Vatten 

Östersund. Säker och 

hälsosamt dricksvatten. 

X X Pågående arbete av Vatten 

Östersund. En ambitionshöjning 

medför säkrare 

och renare vatten. 

Tillkommande 

kostnader 

(ryms inom befintlig 

budgetram) 

Driftbudget 


budgetram) 

Driftbudget 


budgetram) 

Driftbudget 

Utreda möjligheten att bygga 

ihop vattensystemet med Krokoms 

vattenverk. 

X 

Säkrare vattenförsörjning. 

Utredningsalternativ 1. 

Nuvarande vattenvolymer 

räcker till försörjning av 

samhällsviktiga funktioner 

(sjukhus). 


Ökade vattenvolymer för 

försörjning av vissa delar 

av kommunen. 

Utredning inom driftbudget. 

Alt 1: vattenledning m.m. 

mellan Krokom och Östersunds 

sjukhus: 45 milj. Kr. 

Investeringsbudget 

Alt 2: vattenledning m.m. 

mellan Krokom och Lugnvik: 

ca 45 milj.kr. Investeringsbudget 

Alt 3. Ca 300 milj. Kr för 

ett nytt vattenverk. 


Bygga ytterligare ett vattenverk 

som kan ersätta 

vattenverket vid Minnesgärdet 

om det uppstår ett 

produktionsbortfall. 

Om vattenverket byggs i 

Uddero tillsammans med 

Krokoms kommun tillkommer 

vattenledning till 

Minnesgärdet för ca 100 

milj. kr. Totalt ca 400 milj. 

kr Investeringsbudget.

Strategier 

Byta ut en av barriärerna i vattenverket 

Minnesgärdet mot en 

avskiljande process. Den enskilt 

viktigaste åtgärden. 

Säkerställa säkerheten för 

samtliga vattenverk och vattenreservoarer. 

SJÖAR OCH VATTENDRAG 

Ta initiativ till ett samarbete 

mellan kommunerna runt Storsjön 

för att utarbeta en vattenanvändningsplan 

i syfte att 

förbättra och bevara Storsjöns 

vattenkvalitet. 

Uppmuntra Länsstyrelsen i 

Jämtlands län att samordna 

arbetet med framtagande av en 

gemensam vattenanvändningsplan 

för Storsjön. 

Förbättra informationen till 

kommunens medborgare i syfte 

att öka kunskapen om hur vattnet 

ska vårdas. 

Upprätta vattenskyddsområden 

vid vattentäkterna. 

DAGVATTEN 

Inom 2 år fastställa en dagvattenstrategi 

som bl.a.: 

- tydliggör ansvarsfördelningen 

mellan kommunen och fastighetsägare, 

utarbetar riktlinjer 

för hur dagvatten ska hanteras 

(drift och underhåll), utreder 

kritiska punkter på dagvattennätet, 

snöhantering, utreder 

dagvattnets sammansättning 

och påverkan på det primära 

skyddsområdet Minnesgärdet 

samt undersöker möjligheten 

till öppna dagvattenlösningar 

(se kap 2.5). 

Skapa ett verksamhetsområde 

för dagvatten. 

Ger 

Ger ökad 

Nuläge samt effekter Tillkommande 

ökad 

kvalitet 

av åtgärder 

kostnader 

säkerhet 

X X Ger ett gott och hälsosamt ca 120 milj. Kr 

dricksvatten. Åtgärden 90 milj. kr finns med i 

ger ökat utrymme för att flerårsplan 2014-2015 

utreda och planera övriga Investeringsbudget 

åtgärder. 

X Pågående arbete av Vatten 5 milj. kr 

Östersund. 

1 milj. kr finns i befintlig 

Säkrare vattenförsörjning. investeringsbudget 

Lägre risk för sabotage, 

brand, intrång m.m. 

X 

Säkerställa ett rent vatten. Prioriteras 

Driftbudget 20 tkr 

X 

X 





Säkerställa ett rent vatten. Driftbudget 200 tkr 

X X Bättre vattenkvalitet vad 

gäller rent och säkert vatten. 

X 

En av åtgärderna som 

säkerställer EU:s Vattendirektiv. 

Effekt på både kort och 

lång sikt. 

Incitament för styrning av 

dagvattenhanteringen. Ger 

effekter på lång sikt. 

1 tjänst + konsulttjänster, 

ca 1 milj. Kr 

Driftbudget 

(ryms inom befintlig budgetram)

Strategier 

Ger ökad 

kvalitet 

Ger 

ökad 

säkerhet 


av åtgärder 

Tillkommande 

kostnader 

Alla nya eller reviderade detaljplaner 

säkerställer att det 

finns tillräckligt med grönytor 

(naturliga eller skapade, till exempel 

på takytor) för ett lokalt 

omhändertagande av dagvatten 

(LOD). Detta gäller både kvartersmark 

och allmän plats. 

X 

Långsammare flöden ger 

bättre förutsättningar för 

renare vatten och minskar 

risken för översvämningar 

Detta innebär ett systemskifte 

vilket på sikt 

ska resultera i minskade 

risker och lägre kostnader 

för samhället totalt. 

Övergången medför ökade 

kostnader. Påverkar både 

driftbudget och investeringsbudget. 

I detaljplaner sträva efter att 

minska andelen hårdgjorda 

ytor. Asfaltsparkeringar kan till 

exempel ersättas med armerat 

gräs (stensättning med gräs 

emellan) i syfte att förbättra 

den lokala dagvattenhanteringen. 

X 





Se ovan 

Mer aktivt nyttja befintliga 

parker för dagvattenhantering 

och fördröjning av vatten i 

diken, för en bättre reningseffekt 

från exempelvis vägar och 

industriområden. Detta skapar 

också en bättre miljö för djur 

och växter 

X 





Se ovan 

Planera för sammanhängande 

stråk för en öppen dagvattenhantering 

genom staden. Till 

dessa länkas lokalt dagvatten 

från ny och befintlig bebyggelse 

där så är möjligt. 

X 





Se ovan 

När ledningar ska renoveras 

undersöks möjligheten till 

öppna dagvattenlösningar i 

stället. 

X 





Se ovan 

SPILLVATTEN 

Åtgärda de orenade utsläpp 

som sker genom att spillvatten 

bräddar till dagvattensystemet 

och ut i Storsjön. 

X 

Pågående arbete av Vatten 

Östersund. 

Säkrare och rent vatten. 

Lägre energiförbrukning. 

Minskar driftkostnaderna. 

Behandlar lägre volymer 

av vatten i både vattenverk 

och reningsverk. 

Ökad underhållstakt. Om 

kommunen ska nå rekommenderad 

takt (100-årstakt) 

krävs en ökad budget 

med minst 5 milj. kr årligen 

(totalt behov av 10-15 

milj. kr/år). Idag budget 

5 milj. Kr. Påverkar både 

drift- och investeringsbudget. 

26

Strategier 

Förbereda verksamheten 

utifrån en bedömd risk för fler 

översvämningar och påverkan 

på vattenverket i Minnesgärdet 

och/eller Gövikens reningsverk. 

2. Angeläget att genomföra 

DRICKSVATTEN 

Beskriva den framtida råvattenkvaliteten 

som ska vara 

styrande för val av teknik för 

vattenrening. 

Utveckla den kontinuerliga 

bevakningen av råvattenkvaliteten. 

Genomföra en förstudie för att 

söka ytterligare ett råvattenintag 

i Storsjön till Minnesgärdets 

vattenverk. 

Bedriva en intensivare omvärldsbevakning, 

kunskapsöverföring 

och vara en aktiv part i 

forskning. 

Söka fler samverkansmöjligheter 

och driva på branschorganisationer 

och myndigheter. 


Ta fram en lokal miljökvalitetsnorm 

som innehåller lokala 

målsättningar för vattenkvaliteten. 

Samordna information och 

kunskapsinhämtning från industrier, 

jordbruk och skogsbruk, 

aktörer som fiskevårdsföreningar, 

hembygdsföreningar och 

annat föreningsliv med Östersunds 

kommuns olika funktioner, 

främst Miljö och hälsa och 

Vatten Östersund. 

SPILLVATTEN 

Bedriva omvärldsbevakning av 

reningstekniker för att avskilja 

läkemedelsrester och andra 

farliga kemikalier i spillvattnet. 

Ger ökad 

kvalitet 

Ger 

Nuläge samt effekter Tillkommande 

ökad 

av åtgärder 

kostnader 

säkerhet 

X Säkrare vattenförsörjning Utredning inom ordinarie 

budget. Kostnader för åtgärder 

svårt att uppskatta 

idag. Investeringsbudget. 

X X Säkrar att rätt åtgärder 

vidtas för ett säkert 

dricksvatten. 

X X Bättre styrning av reningsprocesserna 

och en högre 

beredskap mot tillfälliga 

försämringar av råvattenkvaliteten. 

X X Säkrare dricksvattenförsörjning. 

X 

X 

X 

X 

X 

Säkrare dricksvattenförsörjning. 


Renare vatten och säkrare 

råvattenkvalitet. 

Ger bättre verktyg för 

tillsyn. 

Bättre underlag för framtida 

åtgärder. 


åtgärder. 


budgetram) 

Driftbudget 


budgetram) 

Driftbudget 

Förstudie 0,5 milj. Kr. 

Driftbudget. 

Kostnad för att bygga intaget 

beror på vart det blir. 

Investeringsbudget. 


budgetram) 

Driftbudget. 


budgetram) 

Driftbudget. 

Ca 100 tkr. Driftbudget. 


budgetram) 

Driftbudget. 


budgetram) 

Driftbudget. 

27

Strategier 

Kunna utöka verksamhetsområdet 

till områden där enskilda 

lösningar för vatten och avlopp 

begränsar möjligheten för 

efterfrågad exploatering eller 

planerad exploatering. 

Intensifiera omvärldsbevakning 

avseende effekterna av befintlig 

och ny teknik för att oskadliggöra 

mikroorganismer i utgående 

vatten från reningsverket. 

3. Önskvärt att genomföra 

DRICKSVATTEN 

Överväga ytterligare ett vattenverk 

som kan ersätta vattenverket 

vid Minnesgärdet om det 

uppstår ett produktionsbortfall. 


Ytterligare utreda olika verksamheters 

utsläpp avseende 

industrins, jordbrukets, skogsbrukets 

och de enskilda avloppens 

påverkan på våra sjöar 

och vattendrag. 

Ger 

Ger ökad 


ökad 

kvalitet 

av åtgärder 

säkerhet 

X X Ett renare vatten. Enskilda 

får säkrare VA-tjänster. 

Ger större möjlighet för 

kommunen att expandera. 

X 

X 

X 


åtgärder. 


Renare vatten och bättre 

beslutsunderlag vid tillsyn. 

Tillkommande 

kostnader 

Detta kan medföra ökade 

kostnader för både enskilda 

i exploateringsområdet 

och för VA-kollektivet. 


(ryms inom befintlig budgetram). 

Driftbudget. 

Utredning ca 0,5 milj. Kr 

Driftsbudget. 

Nytt vattenverk ca 300 

milj. Kr, investeringsbudget. 

(ryms inom befintlig budgetram). 

Driftbudget. 

SPILLVATTEN 

Säkra råvattenkvaliteten genom 

att se över rening av spillvattnet 

från Göviken eftersom 

det ligger inom den primära 

skyddszonen. 

Säkra råvattenkvaliteten 

genom att se över avledning 

av spillvattnet från Göviken 

eftersom det ligger inom den 

primära skyddszonen. 

Renare vatten. 

Rening: Minst 100 milj. Kr 


X Säkrare råvattenkvalitet. Utreda flytt av utsläppspunkt: 

0,5 milj. Kr, investeringsbudget. 

Flytta utsläppspunkten: 

10 milj. kr (schablonsiffra 

beräknat för 1 km ledning 

med diameter 1 000 mm). 


28

Beskrivning av verksamheten idag Bilaga 2 

1 Vattenrening 

1.1 Råvattenförsörjning 

Vattenverket i Minnesgärdet i Östersund tar sitt vatten 

från Storsjön. För vattenintaget finns ingen reserv, 

dock skulle vid en olycka (exempelvis utsläpp av 

kemikalier) vattenintaget kunna flyttas inom Storsjön 

genom utläggning av nya rör. Valet av intagsplats för 

vattenverket har skett utifrån bland annat de strömningsmätningar 

som skett i Storsjön. Intagsplatsen har 

bedömts som relativt skyddad ur ett mikrobiologiskt 

perspektiv och tillrinnande vatten har låg belastning 

av föroreningar. Prover tas varje vecka i dricksvattenintaget 

i Storsjön avseende bakteriologisk standard. 

Provtagningen vid vattenintaget kan uppvisa variatio- 

ner vad avser exempelvis E-coli, men nivån är normalt 

mycket låg. Av 366 prov uttagna under perioden 

2003-2010 har 11 prov visat E-colihalter över 10 

per 100 ml, varav 7 prover är uttagna under okt-nov 

2006-2010. 311 av proven har innehållit mindre än 2 

E-coli per 100 ml, vilket innebär att inga E-coli har 

kunnat påvisas. För dricksvatten, som tillhandahålls 

allmänheten via vattenverk (renvatten), är gränsen för 

otjänligt vatten >10 coliforma bakterier per 100 ml 

vatten eller om E-coli påvisas. 

1.2 Dagens reningsmetoder i vattenverket 

Schematisk beskrivning av beredningsprocessen i Minnesgärdets vattenverk. 

Vattenverket i Minnesgärdet togs i drift 1976 för 

dricksvattenförsörjning för bebyggelsen i Östersund. 

Den nuvarande anläggningen ersatte ett tidigare 

vattenverk på samma plats. Anslutningen av bebyggelse 

har successivt förändrats, och omfattar idag 

Östersunds tätort, Frösön, Brunflo, Orrviken, Lockne 

samt delar av den spridda bebyggelsen från Knytta till 

Genvalla. Vattenverket försörjer dessutom bebyggelsen 

i Sånghusvallen och Byskogen i Krokoms kommun med 

dricksvatten. Totalt får idag ca 51 000 personer sitt 

dricksvatten från verket, och den distribuerade vattenmängden 

från verket uppgår till ca 6 500 000 m3 

per år. Behandlingen i vattenverket har anpassats till 

kvaliteten på råvattnet, och omfattar idag alkalisering 

och pH-justering, ozonering med efterföljande filtrering, 

klorering samt behandling med UV-ljus. Ombyggnader 

av vattenverket har skett successivt på grund av 

ålder genom utbyte av pumpar, ozongeneratorer och 

kloreringsutrustning. I de dricksvattenanvisningar 

som kom 1993 föreskrivs att reningen, i ett vattenverk 

av Östersunds karaktär och storlek, normalt skall ha 

minst två säkerhetsbarriärer mot mikrobiell förorening, 

det vill säga skydd för förorening i utgående 

vatten från verket. Senare anvisningar från centrala 

verk redovisar samma krav. Ozonering med filtrering, 

UV-ljusbehandling samt klorering kan alla vara sådana 

barriärer. Den sammantagna reningen i vattenverket 

innebär en desinfektionspotential - eller reningsgrad 

för passerande mikroorganismer - om minst log 8 (1 

av 100 miljoner överlever) för bakterier, log 7 (1 av 

10 miljoner överlever) för virus, och log 4,5-4,7 för parasiter. 

Den sammantagna reningseffekten lever gott 

och väl upp till den norska VA-branschens standard, 

som är den standard som bäst redovisar faktiska krav 

29

på barriärernas effekt. I Livsmedelsverkets vägledning 

saknas krav på acceptabel risk, därför har kommunen 

valt att utgå från den norska standarden. 

Steg 1. Alkalisering och pH-justering 

Vattenverket kompletterades under 1988-89 med 

en anläggning för alkalisering, genom kalkkolsyremetod. 

Inkommande vatten till verket alkaliseras och 

pH-justeras utifrån behovet av korrosionsskydd för 

ledningsnätet. Normalt justeras vattnet till pH 8,5-8,7 

på utgående vatten, vilket ger acceptabla förutsättningar 

för dosering och varaktig effekt av kloreringen, 

samtidigt som ett acceptabelt skydd av ledningarna 

skapades. Alkalisering görs för att eliminera det mjuka 

sjövattnets negativa konsekvenser för korrosion i 

ledningsnätet. Den baktericida effekten av klor ökar 

dock vid sjunkande pH. pH-värdet påverkas bland 

annat av ozoneringen då syra bildas vid oxidationen 

av humusämnen. pH-värdet är därför något högre vid 

intaget till ozonkolonnerna för att kunna erhålla pH 

8,5-8,7 i utgående vatten från verket. Alkaliseringen 

och pH-justeringen som sådan har ingen egen direkt 

reningseffekt, utan är en förutsättning för minskade 

utfällningar i ledningsnätet. 

Steg 2. Ozonering med efterföljande filtrering 

Ytvatten kan ha relativt hög halt av humusämnen 

(växtämnen), vilket dels kan vara bärare av mikroorganismer 

dels ger vattnet brun färg. För att minska 

halten av humusämnen i det renvatten, som skall 

distribueras från vattenverket, installerades när vattenverket 

byggdes, en anläggning för att behandla 

vattnet med ozon. Ozoneringen innebär att humusämnena 

flockas (hopgyttring av små partiklar till aggregat 

eller flockar av partiklar) till avskiljbara partiklar, 

vilket också kan uppnås med så kallad kemisk fällning. 

Efter ozoneringen får vattnet passera ett sandfilter 

(snabbfilter) för att mekaniskt avskilja de flockade 

partiklarna. Sandfiltren backspolas regelbundet, med 

hjälp av vatten och luft, så att de ansamlade partiklarna 

eller föroreningarna kan tas om hand. Ozonering 

är den första barriären i reningverket för att förhindra 

mikrobiell förorening av vattnet, i första hand bakterier 

och virus. Ozonering bedöms som en bra mikrobiologisk 

barriär mot de flesta vattenburna smittämnen, 

dock i lägre grad för parasiter typ Giarda eller Cryptosporidium. 

Som enskild barriär innebär ozoneringen 

en reningsgrad för mikroorganismer om minst log 

1,7 för bakterier, log 0,8 för virus och log 0,5-0,7 för 

parasiter. Ozoneringen innebär också att vattnets färg 

reduceras. 

Steg 3. Klorering 

Det tredje reningssteget i vattenverket är klorering, 

vilket funnits i verket sedan det byggdes. Klortillförseln 

innebär dels en avdödning av mikroorganismer 

omedelbart vid kontakt med vattnet dels en mer långvarig 

avdödningseffekt ute på ledningsnätet. Effekten 

ute på nätet är beroende av dosering, förekomst av 

humusämnen, pH-värde med mera. Klorering används 

vanligen också som desinfektionsmetod i badbassänger, 

då klorets effekt dels är omedelbar dels har en 

långtidsverkan. Vid reaktion med organiskt material 

bildas illaluktande ämnen – organiska klorföreningar 

– det vi vanligen kallar ”klorlukt”. Klorering är den 

andra barriären i vattenverket för att förhindra mikrobiell 

förorening av dricksvattnet. Klorering bedöms 

som en bra mikrobiologisk barriär mot de flesta vattenburna 

smittämnen, dock ej parasiter som exempelvis 

Giardia och Cryptosporidium. Som enskild barriär 

innebär kloreringen en reningsgrad för mikroorganismer 

om minst log 3 för bakterier och log 2,7 för virus. 

Steg 4. UV-ljus 

2010 installerades ett fjärde reningssteg i vattenverket 

bestående av UV-ljus. Reningssteget innebär att 

vattnet belyses med ultraviolett ljus, vilket endera 

avdödar mikroorganismer eller ändrar mikroorganismernas 

uppbyggnad, innan vattnet distribueras ut i 

ledningssystemet. Förekomst av vissa kemiska ämnen 

kan också reduceras av strålningen. Metoden är ett 

effektivt desinfektionsmedel mot parasiter, exempelvis 

Giardia och Cryptosporidier, då förutsättningarna 

för en förökning av parasiterna slås ut. Som desinfektionsmetod 

har UV-ljus fördelen att inga kända 

desinfektionsbiprodukter bildas. Anläggningen för 

UV-ljus är den tredje barriären i vattenverket för att 

förhindra mikrobiell förorening av dricksvattnet. UVljuset 

bedöms som en bra mikrobiologisk barriär mot 

de flesta vattenburna smittämnen. Som enskild barriär 

innebär anläggningen för UV-ljus en reningsgrad för 

mikroorganismer om minst log 4 för bakterier, log 3,5 

för virus och log 4 för parasiter. 

1.3 Ledningsnätet, brandvatten 

Räddningstjänsten använder vatten vid släckning av 

brand i byggnader. Därför finns ett uppbyggt system 

för brandvatten. I Östersunds vattenledningsnät finns 

ca 840 brandposter. Det är inte ovanligt att ledningsnätet 

är överdimensionerat med hänsyn till brandvattenförsörjning. 

Kvalitetsproblem kan uppstå på 

grund av låg omsättning. 

30

2 Rening av spillvatten 

Östersund renar sitt spillvatten i Gövikens reningsverk 

(byggdes 1966). Verket byggdes för att hantera 

spillvatten från Östersunds tätort, men tar idag emot 

spillvatten även från Frösön, Brunflo och området mellan 

Brunflo och Östersund, Lockne samt bebyggelsen 

mellan Knytta och Genvalla. Till verket avleds dessutom 

spillvatten från Ås samt delar av Byskogen och Sånghusvallen 

i Krokoms kommun. 

2.1 Spillvattennätet inkl 

dagvattenhantering 

Totalt finns ca 351 km spillvattenledningar i det kommunala 

ledningsnätet samt 201 km dagvattenledningar. 

Spillvattenledningarna leds till reningsverket. Dagvattenledningarna 

avleds till Storsjön. Ca 16 km av 

ledningssystemet är kombinerade ledningar för såväl 

dagvatten som spillvatten, dvs. ledningar där såväl spillsom 

dagvatten leds till reningsverket. Till spillvattennätet 

finns ett 30-tal pumpstationer anslutna. Nödutlopp 

finns i varje pumpstation, vilket innebär att spillvatten 

kan bräddas ut i Storsjön. Dessutom finns 14 platser 

längs spillvattennätet som har bräddningsmöjlighet till 

Storsjön. 

Bräddningen av spillvatten, via nödutlopp från pumpstationer, 

uppgick 2011 till sammanlagt ca 2.000 m3 

(2.000 m3 på grund av höga vattenflöden och 0 m3 

på grund av drifthaverier). På spillvattennätet finns 

bräddutlopp där bräddning har inträffat 69 gånger. 

Mängden är ej möjlig att uppskatta. För att minska effekterna 

av kraftiga regn finns 2 uppehållsbassänger för 

dagvattnet anlagda i Odensala och en i Torvalla. Dessa 

har tillkommit för att utjämna belastningen på ledningsnätet. 

Dessutom finns ett system för dagvattenhanteringen 

från Odenskog/Lillänge uppbyggt med uppehållsbassänger 

och avledande via Lillsjön. Under 2000-talet 

har ett arbete påbörjats för att minska ovidkommande 

vatten (dagvatten) i spillvattennätet. Centrala Frösön 

har genom detta arbete idag separerade ledningar för 

dagvatten och spillvatten. Spillvattennätet underhålls 

årligen, dock med mycket lång omloppstid, ca 150-200 

år. Kvaliteten på och materialet i ledningarna påverkar 

underhållsbehovet, varför det inte generellt kan sägas 

att ett ledningssystem skall underhållas med vissa intervall. 

Normalt har sanering eller förnyelse av ca 2-2,5 

km spillvattenledningar och ca 200-700 meter dagvattenledningar 

skett per år. 

När vatten som inte är avsett för att transporteras i 

ledningsnätet ändå tar sig in i detsamma betraktas 

det som ovidkommande. Felkopplingar kan naturligtvis 

leda till ovidkommande vatten, men otäta ledningar 

är sannolikt den viktigaste orsaken. För att lösa detta 

problem krävs ett systematiskt utredningsarbete. Under 

2011 startades ett projekt som syftar till att kartlägga 

förekomsten av ovidkommande vatten och på sikt 

eliminera bräddningar i spillvattennätet på grund av 

hydraulisk överbelastning. Projektet arbetar med två 

tidsperspektiv, kortsiktigt med hjälp av inspektioner av 

nätet och direkt åtgärdande av de brister som upptäck. 

På längre sikt görs mätning av flöden och jämförelser 

med teoretiska flöden (via matematiska modeller). 

Detta ger en bild av hur väl kommunens ledningsnät 

fungerar. Vilka åtgärder som kommer att krävas och 

vilka kostnader detta medför är för tidigt att ange idag. 

I dagsläget har kommunen en total årlig budget på 5 

miljoner kronor för sanering av ledningsnätet. I samarbete 

med andra Norrlandskommuner, Svenskt Vatten 

och Luleå Tekniska Universitet ingår Östersund i ett 

projekt som skall bedriva kunskaps- och kompetensutveckling 

inom dagvatten- och ledningsnätsområdet. 

Kommunen genomför för närvarande en utredning om 

vattnets status i samverkan med länsstyrelsen. 

2.2 Rening av spillvatten och 

utsläppspunkter 

I reningsverket behandlas inkommande spillvatten 

mekaniskt, biologiskt och kemiskt före utsläpp i 

Storsjön mot Åssjön. Utsläppspunkten för det renade 

spillvattnet är belägen ca 300 meter utanför Göviken 

på ca 20 meters djup i Storsjön och ca 4 km nedströms 

från råvattenintaget till vattenverket. Utsläppsplatsen 

är vald utifrån de kartläggningar som gjorts av strömningsförhållanden 

i Storsjön för att minimera påverkan 

från utsläppet. Reningsverket är dimensionerat (med 

avseende på så kallat biokemisk syreförbrukning) för 

att kunna behandla spillvatten från hushåll och industri 

motsvarande 110.000 personekvivalenter (pe), vilket 

teoretiskt fördelas på 65.000 personer och resten 

industriell belastning. Idag är spillvatten från ca 50.400 

personer anslutna till verket samtidigt som de industriella 

avloppen motsvarar ca 16.000 personer. Verket har 

ett tillstånd att rena spillvatten från 99.500 pe. 

Det mekaniska reningssteget består av silning genom 

två parallella silar, renstvättpress och ett luftat sandfång 

med sandtvätt. Detta reningssteg tar bort de fasta 

föroreningarna i spillvattnet. Det kemiska reningssteget 

består av kemisk utfällning (flockning) av föroreningar 

genom tillsats av järnklorid och/eller aluminiumsulfat, 

varefter vattnet får passera försedimenteringsbas- 

31

sänger. Därefter sker rening i ett biologiskt reningssteg, 

som består av 4 luftningsbassänger med efterföljande 

sedimentering (avskiljning) i så kallade mellansedimenteringsbassänger. 

Den biologiska reningen är av 

fundamental betydelse för reduktionen av föroreningar 

i spillvattnet. Slutligen sker slutsedimentering i 8 bassänger. 

Steget innebär en ”polering” eller klargöring av 

vattnet, genom att finfördelade föroreningar får sjunka 

till bassängernas botten. Det utgående vattnet har därmed 

ett utseende som är klart och fritt från partiklar. 

Det slam som bildats i de olika reningsstegen förtjockas, 

rötas och avvattnas innan det förs till Gräfsåsens 

avfallsanläggning, där slammet komposteras och blir 

anläggningsjord. Sammanlagt produceras ca 4.000 m3 

slam per år. Slammet provtas 12 gånger per år med 

avseende på innehållet av metaller och värdena klarar 

Naturvårdsverkets fastställda gränsvärden. 

Reningseffekten vid reningsverket mäts genom regelbunden 

provtagning. Dessutom sker 3 provtagningsomgångar 

i recipienten (Storsjön), vilket även 

inkluderar sedimentprovtagning. Analyser sker av 

biokemisk och kemisk syrebelastning och kväve (52 

dygnsprov per år), fosfor (52 veckoprov per år) samt 

ett antal tungmetaller (13 veckoprov per år). Utsläppsmängder 

och reningseffekten mäts i faktiska mått, det 

vill säga exempelvis mg/l. Det mer oprecisa mätvärdet 

”procentuell reningseffekt” kan också användas - under 

2010 uppgick reduktionen i verket vad avser exempelvis 

biokemisk syreförbrukning till 98 % och fosfor 

till 94 %. Analysen av sedimentproven i Storsjön vid 

provtagningspunkten för reningsverket (ca 200 meter 

nedströms utsläppspunkten) är ett bra mått på den 

långsiktiga påverkan från reningsverket. För att få en 

uppfattning om påverkan redovisas värdena i tabellen 

här nedan: 

Ämne Uppmätta halter, SNV:s klassning 

mg/kg 

Bly 16-19 Mkt låg halt 

Kadmium 0,11 Mkt låg halt 

Koppar 21-30 Låg halt 

Krom 22-39 Måttligt hög halt 

Kvicksilver 0,05-0,272 Mycket låg halt 

Nickel 32-39 Måttligt hög halt 

Zink 100-121 Hög halt 

Tabell 4. Uppmätta halter av olika ämnen i Storsjön 

Variationerna i flödet till reningsverket är mycket stora. 

Under torra perioder – sommar och vinter – uppgår 

det minsta flödet av vatten till ca 250 liter per person 

och dygn, varvid spillvatten från industri medräknats. 

Medelvärde för flödet under året är ca 400 liter per 

person och dygn. Under blöta perioder under vår och 

höst, och särskilt vid tjällossning, kan flödena uppgå 

till minst ca 1 000 liter per person och dygn. Ur ett 

historiskt perspektiv har reningsverkets och ledningssystemets 

utformning och byggande utgått från att 

dagvatten delvis skall föras till verket. Ändå får de 

beskrivna förhållandena anses indikera att inläckaget 

av vatten till ledningsnätet är stort och att därmed 

stora mängder ”ovidkommande” vatten tidvis belastar 

reningsverket (ca 50 % av det totala flödet). Det bör 

också observeras att vad som anförts under ”spillvattennätet” 

avseende bräddning och bräddningsrisker kan 

påverkas av dessa förhållanden. Variationerna medför 

att energiförbrukningen för att pumpa vatten är onödigt 

hög, samtidigt som kemikaliedoseringen i verket blir 

högre än vad reningen av det verkliga spillvattnet skulle 

kräva. 

3 Enskilda VA-lösningar 

Bebyggelse med egen vattenförsörjning har normalt 

endera borrade brunnar eller vattenuttag i Storsjön eller 

andra sjöar. Normalt sker ingen rening av vattnet före 

konsumtion. För enskilda avloppslösningar i områden 

vid Storsjön krävs normalt att spillvattnet renas i trekammarbrunn 

varefter det infiltreras i marken. Beroende 

på anläggningens ålder finns avvikelser i funktion 

och utförande. I sämsta fall sker slamavskiljning endast 

i enkammarbrunn med öppet utsläpp i dike, vilket dock 

är relativt ovanligt. En trekammarbrunn är dimensionerad 

utifrån att vattnet får en uppehållstid om 1-3 dygn 

i brunnen, varvid merparten av de fasta föroreningarna 

avskiljs via 3 kamrar. Genom konstruktionen av trekammarbrunnen 

förhindras att spillvattnet bildar stråk 

genom brunnen. Brunnen är dimensionerad för lagring 

av det slam som bildas under ett års tid. Infiltration av 

spillvatten i marken innebär att vattnet sprids i marken 

på ca 1,5 meters djup. Spridningsarean bestäms av 

markens beskaffenhet samt mängd och typ av spillvatten. 

Spillvattnet sjunker därefter till grundvattennivå, 

varvid marken mellan utsläppsnivån och grundvatten 

fungerar som ett reningsfilter. Vid en väl utförd anläggning 

är reduktionen av mikroorganismer i infiltrationsbädden 

relativt god, men kan avta med anläggningens 

ålder. Vid ogynnsamma markförhållanden eller ytligt 

grundvatten kan varianter på en infiltrationsbädd utföras, 

exempelvis så kallade markbäddar, då även öppna 

vattendrag kan tjäna som mottagare av spillvattnet. I 

Storsjöområdet finns ca 150-200 enskilda avloppsanläggningar 

av betydelse för vattenverkets vattenintag. 

32

Bilaga 3 

1. Internationella, nationella, regionala 

och lokala direktiv 

1.1 WHO: s gränsvärde 

WHO (World Health Organization) bedömer 2008 

att den största hälsorisken kopplad till dricksvatten 

är sjukdomsutbrott orsakade av vattenburna patogener 

och har satt gränsvärdet på den årliga risken för 

sjukdom till 1/1000 personer. Det amerikanska naturvårdsverket 

(USEPA) har satt gränsvärdet för årlig 

infektion till 1/10 000 personer. 

1.2 EU: s Vattendirektiv 

EU införde ett ramdirektiv för vatten år 2000 och år 

2004 infördes vattendirektivet i svensk lag. I direktivet 

slår EU fast att det behövs ett samarbete över nationsgränser 

för att vi ska vara säkra på att det finns 

vatten av god kvalitet även i framtiden. Medlemsländernas 

insatser ska bland annat: 

• Främja hållbar användning av vatten, förhindra 

att vattenekosystemen försämras, minska förorening 

av grundvattnet, minska utsläpp av farliga 

ämnen, minska effekterna av översvämningar 

och torka samt underlätta arbetet med att uppnå 

internationella avtal om vatten och även hav. 

Ramdirektivet om vattenpolitik innebär också: 

• Krav på medlemsstaterna att organisera nationella 

vattenadministrationer – Sverige har fem 

vattenmyndigheter och för Jämtlands del är det 

länsstyrelsen i Västernorrland. 

• Administrationen ska utgå från vattnets väg och 

organiseras i avrinningsdistrikt. 

• I Sverige har direktivets miljömål genomförts i 

lagstiftningen som MKN (Miljö-Kvalitets-Norm). 

• För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk 

och ekologisk status, medan det för grundvatten 

finns MKN för kemisk och kvantitativ status. 

Jordbruksverket har, som central myndighet med ansvar 

för jordbruksfrågor, en roll i arbetet med att genomföra 

olika åtgärder som måste till för att Sveriges 

vatten ska uppnå god status till 2015. Samarbete sker 

med vattenmyndigheterna i de fem distrikten. 

1.3 Nationella lagar, direktiv 

och mål 

Vatten- och avloppsförsörjningen inom en kommun 

styrs av ett antal olika faktorer som lagkrav, nationella 

och regionala mål samt åtgärdsprogram inom 

svensk Vattenförvaltning. 

Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret 

för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen. 

Kommunen har skyldighet att fördela ansvaret internt 

så att de krav som finns i lagen om allmänna vattentjänster, 

miljöbalken, livsmedelslagen samt plan- och 

bygglagen uppfylls. Kommunen har skyldighet, enligt 

lagen om allmänna vattentjänster, att bestämma det 

verksamhetsområde där vattentjänsterna behöver ordnas 

och se till att behovet snarast tillgodoses i verksamhetsområdet 

genom en allmän VA-anläggning. 

Lagkrav 

Lagen om allmänna Vattentjänster 

Anläggningslagen 

PBL 

Miljöbalken 

Livsmedelslagen 

Mål 

Nationella miljömål 

Regionala mål 

Kommunen 

Kommunala mål 

33 

Svensk 

Vattenförvaltning 

Åtgärdsprogram

1.4 Regionala direktiv - 

Vattenmyndigheten 

En av fem myndigheter är Vattenmyndigheten i 

Västernorrland som i samverkan med Länsstyrelsen 

i Jämtland och länets kommuner arbetar med de 

vattenförekomster som berörs. Deras uppdrag är att 

kartlägga, klassificera, fastställa miljökvalitetsnorm, 

upprätta åtgärdsprogram samt sammanställa en 

förvaltningsplan. Målet är att behålla eller förbättra 

grundvatten, ytvatten och kustvatten vad gäller: God 

status, God tillgång, Ingen försämring och Hållbart 

utnyttjande. 

Den 22 december 2009 beslutade Vattenmyndigheten 

om miljökvalitetsnormer (MKN), åtgärdsprogram 

(ÅP) och en förvaltningsplan 2009 – 2015 som 

berör 1526 sjöar, 2606 vattendragsträckor och 2 

grundvattenförekomster (Brunflo, Grötingen) i länet. 

Åtgärdsprogrammet ska ha påbörjats senast 2012 och 

god status ska vara uppnådd 2015. 

• Miljökvalitetsnormer (MKN) för ytvatten är: God/ 

hög ekologisk status, God ekologisk potential och 

God kemisk ytvattenstatus 2015. 

• Miljökvalitetsnormer (MKN) för grundvatten är: 

God kemisk grundvattenstatus och God kvantitativ 

status 2015. 

• Miljökvalitetsnorm för Storsjön: God ekologisk 

status 2021 (måttlig ekologisk status 2009), God 

kemisk ytvattenstatus 2015 (god kemisk ytvattenstatus 

2009). 

1.5 Kommunernas uppgifter i 

vattenförvaltningen 

Kommunernas uppgifter i vattenförvaltningen är: 

• Inom sin tillsyn prioritera områden med vattenförekomster 

som inte uppnår, eller riskerar att inte 

uppnå, MKN. 

• Ställa krav på enskilda avlopp. 

• Inrätta vattenskyddsområden. 

• Tillse att vattentäkter som inte är kommunala har 

god kemisk status, god kvantitativ status och ett 

långsiktigt skydd. 

• Utveckla sin planläggning och prövning så att 

MKN uppnås. 

• Utveckla vatten- och avloppsvattenplaner samt 

rapportera den 28 februari varje år. 

1.6 Lokala styrdokument 

och mål 

1.6.1 Agenda Vision 2040, miljöpolicy 

och miljömål 2030 

Kommunfullmäktige i 

Östersunds kommun har 

fastställt en vision som 

beskriver ett hållbart 

Östersund. Visionen är ett 

övergripande styrdokument 

för kommunens långsiktiga 

miljöarbete (se kommunens 

hemsida www.ostersund. 

se). Fullmäktige fastställer årligen en miljöpolicy för 

att säkra miljöarbetet inom kommunen. Utdrag ur 

miljöpolicy: 

• Östersunds kommun motsätter sig all prospektering, 

provbrytning och brytning av uran i kommunen. 

Kommunfullmäktige fastställde i mars 2012 miljömål 

för 2013 som kommunens verksamheter ska arbeta för 

att uppnå: 

• Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 

2030. 

• Inom ramen för en hållbar, trygg och säker 

livsmiljö minimeras risker för föroreningar och 

vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjning 

och åtgärder för minskad sårbarhet 

för vattenförsörjningen vidtas. 

Utifrån kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål 

föreslår nämnder och styrelser årligen effektmål 

som fastställs av fullmäktige och följs upp i prognoser 

och årsredovisning (se bilaga 8 kommunens styrmodell). 

1.6.2 Tillväxtprogrammet 

2009-2013, TP 

Kommunfullmäktige fastställde 

TP den 18 juni 2009 (§95). 

Till TP är ett antal handlingsplaner 

kopplade och arbete 

pågår att genomföra ett antal 

strategier och åtgärder. Målen 

i TP finns med i kommunstyrelsens 

budget och följs upp i 

prognoser och årsredovisning årligen. TP innehåller 

ett antal mål: 

• Öka befolkningen – 65 000 invånare år 2020. 

• Öka antalet arbetstillfällen – 33 000 år 2013, 

34

antal företag 7 000 år 2013, antal nya företag 

300 under perioden, antal etableringar 30 under 

perioden. 

• Fler besökare – antal kommersiella gästnätter – 

400 000 år 2013. 

1.6.3 Översiktsplan 2040 

Denna sektorplan ”Plan för vatten- 

och avloppsförsörjningen i 2040 

Östersund 

Översiktsplan 

Östersunds kommun” styr innehållet 

i översiktsplanen och en 

ny översiktsplan för kommunen 

utarbetas parallellt med denna 

plan. Översiktsplanen skall vara 

strategisk för kommunens fysiska 

Samrådshandling 

utveckling i ett längre tidsperspektiv, 

fram till år 2040. På kort sikt ska förutsättningar 

skapas som motsvarar tillväxtprogrammets 

ambitioner om kraftigt ökat bostadsbyggande. Arbetet 

har pågått sedan hösten 2010, med bland annat ett 

antal diskussionsmöten runtom i kommunen för att 

hämta in underlag och synpunkter från allmänhet och 

berörda organisationer, myndigheter med flera. Den 

fortsatta planprocessen innebär beslut om ett preliminärt 

planförslag för samråd, som genomförs under 

januari/februari 2013. Under 2013 ska ett slutligt 

förslag ställas ut för granskning, varefter planen kan 

antas av kommunfullmäktige. 

Översiktsplanen 

• blir kommunens vision och framtidsplan 

• är inte juridiskt bindande, men vägledande för 

beslut om detaljplaner, bygglov m.m. 

• tar ställning till allmänna intressen och riksintressen 

• belyser miljösituationen 

• visar på mark- och vattenanvändningen samt 

bebyggelseutvecklingen i kommunen 

Framtiden erbjuder en rad tuffa utmaningar - socialt, 

ekonomiskt och ekologiskt. Några viktiga strategier 

att möta dessa är: klimatneutral kommun, utvecklade 

kommunikationer med omvärlden och ”gröna” transporter, 

stimulera näringslivsutveckling, staden ska ha 

en effektiv och hållbar struktur med funktionsblandning, 

täthet och attraktivitet samt aktiv landsbygd 

med ökad livsmedelsproduktion. Till största delen ska 

staden och kommunen kunna utvecklas inom den infrastruktur 

som vi redan har. 

med vatten, avlopp och dagvattenanläggningar en 

ekonomisk och miljömässig viktig faktor. Behov av 

och möjligheter till gemensamma anläggningar och 

kommunala verksamhetsområden ska klargöras, bland 

annat för att undvika sanitär olägenhet och påverkan 

på vattentäkter. Planens allmänna påverkan på vattenkvaliteten, 

både ytvatten och grundvatten ska belysas 

i konsekvensbeskrivningen. Hanteringen av dagvatten 

behöver uppmärksammas i planeringens alla nivåer 

framledes, i meningen att eftersträva lokalt omhändertagande 

istället för avledning, samtidigt som de 

totala och framförallt momentana nederbördsmängderna 

väntas öka. 

När ett samhälle byggs finns förutsättningar att styra 

vatten- och avloppslösningarna. Exempelvis regleras 

huruvida nybyggnadsområden skall ingå i ett verksamhetsområde 

för VA. Samhället skall också bedöma 

riskerna för sanitär olägenhet för dricksvattenförsörjningen 

och behovet av gemensamma avloppssystem, 

och utifrån detta bedöma behovet av verksamhetsområden 

för gemensamma VA-ledningar för befintlig 

bebyggelse. Men även frågor om separering av dagoch 

spillvatten kan regleras exempelvis vis i en detaljplan. 

Andra exempel på faktorer som är att hänföra 

till samhällsplanering/samhällsbyggande är anpassning 

av kvarter eller hus för lokalt omhändertagande av 

exempelvis dagvatten. 

I planering av nya områden för bostäder, service, 

kommunikationer och arbetsplatser är försörjningen 

35

Begreppsförklaringar Bilaga 4 

Avloppsvatten 

Avskiljande barriär 

Avdödande barriär 

Bräddar 

Barriärer 

Coliforma bakterier 

Dagvatten 

Detaljplan 

Exploateringsområde 

E.coli 

Fekala 

Grundvatten 

Humushalt 

Hydraulisk överbelastning 

Infiltration 

Inaktiverande barriär 

Kemisk kvalitet 

Kvalitetssäkring 

Kemisk fällning 

Kluster 

Kolfiltrering 

Kbm, m 3 

Miljökvalitetsnorm Vatten 

Mikrobiella parametrar 

Membranfiltrering 

ODP 

Ozonsteget 

Ovidkommande vatten 

pe 

Patogener 

Råvatten 

Reservoarer 

Språngskikt 

Spillvatten 

Särtaxa 

Snabbfiltrering 

Tryckstegringar 

Trekammarbrunn 

Samlingsnamn för spillvatten och dagvatten 

Processteg som tar bort mikroorganismer utan att påverka dem 

Processteg som dödar mikroorganismer 

Okontrollerat flöde ut ur en ledning, tank eller pumpstation 

Behandlingssteg som säkrar vattenkvaliteten ur hygienisk synpunkt 

Grupp av bakterier där bl. a. E.Coli ingår 

Regnvatten som avleds från hårdgjorda ytor som asfalt eller hustak 

En av kommunen upprättad, juridiskt bindande plan för markanvändning och 

utformning av bebyggelse med mera inom ett mindre område 

Område avsett för ny sammanhållen bebyggelse med gemensam infrastruktur 

Bakterie som förekommer i färsk avföring 

Från avföring 

Vatten från mark, bergrund eller grusås 

Andelen nedbrutna växt- och djurdelar i vattnet 

När ledningsnätet får ta emot mera vatten än det klarar av. Leder till bräddningar 

och/eller källaröversvämningar. Orsakas t.ex. av ovidkommande vatten 

i spillvattennätet och av häftiga regn i dagvattennätet. 

Inträngande av vatten i poröst material t.ex. i jordmassor 

Processteg som oskadliggör men inte dödar en mikroorganism 

Innehållet av olika kemiska ämnen 

Systematiskt sätt att säkerställa kvaliteten på produkter och arbetssätt 

Tillsats av ett kemiskt ämne som gör att det bildas svårlösliga substanser som 

kan avskiljas 

Anhopning, koncentration, i detta fall av resurser och kompetens 

Filtrering genom en bädd av aktivt kol, snabbfiltrering 

Kubikmeter= 1 000 liter 

En lägsta acceptabel nivå för hur rent vattnet i sjöar och vattendrag ska vara 

Värden och normer baserade på mikroorganismer 

Filtrering genom membran med liten porstorlek, kan avskilja mycket små 

partiklar, filtren oftast syntetiska 

Optimal desinfektions praxis, en metod att bestämma behandlingsbehovet för 

att få ett säkert dricksvatten 

Den del av reningsprocessen där vattnet blandas med ozon 

Vatten som tränger in i ledning utan att egentligen höra hemma där, t.ex. 

grundvatten som tränger in i spillvattenledningar 

Personekvivalent t.ex. förorening som motsvarar förorening från en person 

Framkallar sjukdomar t.ex. bakterier, virus m.m. 

Grundvatten eller ytvatten 

Vattenmagasin t.ex. stor tank, cistern eller damm 

En horisontell gräns mellan olika vattenmassor som beror på stora temperaturskillnader 

Avloppsvatten från hushåll och verksamheter (toaletter, dusch m.m.) 

Särskild taxa när kostnaderna avviker kraftigt från det normala 

Filtrering med en hastighet av 5-10 m/timme, oftast sandfilter 

Pumpstation avsedd att öka transportkapaciteten för vattnet 

Slamavskiljare för avlopp indelad i tre avdelningar för stegvis avskiljning 

36

UV-ljus 

Vattentäkt 

Icke synlig del av ljuset, våglängden kortare än för det synliga ljuset 

Källa till det vatten som behandlas i vattenverket, kan vara sjö, älv eller mark 

Vattnets ph-värde Mått på vattnets surhetsgrad i en skala 0-14, 1 mycket surt, 7 neutralt, 14 

mycket basiskt 

Vattnets hårdhet 

Vattnets innehåll av kalk och magnesium 

Ytvatten 

Vatten från sjö eller älv 

37

Bakgrund Bilaga 5 

Kommunen har många olika roller i planering av vatten- 

och avloppsförsörjningen och kommunfullmäktige 

har i reglementen fördelat ut ansvar och uppgift till 

nämnder och styrelser: 

1. Miljö- och samhällsnämnden 9 är tillsynsmyndighet, 

planmyndighet och tillståndsmyndighet och 

ansvarar bland annat för omfattning av verksamhetsområden 

för vatten och avlopp samt beredning 

av taxa för VA. 

2. Utförarstyrelsen 10 har bland annat ansvar för 

förvaltning av mark, byggnader och anläggningar 

11 (exempelvis skyddsområden, markreserver 

för framtida exploatering, va- och avfallsanläggningar) 

samt investeringar 12 . Styrelsen har 

driftansvar för kom-munens vatten- och avloppsanläggningar. 

Styrelsen har också att utföra de 

uppdrag kommunens övriga nämnder beställer 

och beställande nämnd äger och råder över det 

utförarstyrelsen fått uppdrag att utföra. Styrelsen 

har dessutom uppdraget att bedriva en effektiv 

operativ verksamhet utifrån de uppdrag styrelsen 

får samt utifrån styrelsens egna verksamheter. 

Uppdrag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 

Beslut i kommunstyrelsen 17 februari 2011 § 35 

Under 2010 har ett stort utbrott av magsjuka inträffat 

i kommunen, vilket har sin grund i spridning av 

parasiten Cryptosporidium via dricksvattnet. Dricksvattnet 

tas ur Storsjön, och har sedan många år renats 

i vattenverket i Minnesgärde genom pH-justering, 

ozonering med filtrering samt klorering. Med anledning 

av sjukdomsutbrottet har reningen i vattenverket 

sedan december 2010 kompletterats med UV-ljus, 

vilket är en effektiv reningsmetod för Cryptosporidier, 

Giardia med flera mikroorganismer. För att säkerställa 

att Östersund står väl rustat för framtiden avseende 

vatten- och avloppsförsörjningen har kommunstyrelsen 

beslutat om en handlingsplan med ett antal åtgärder: 

1. Kommunstyrelsen tar initiativ till att upprätta 

en vattenanvändningsplan för Storsjön. Samtliga 

kommuner runt Storsjön, Länsstyrelsen samt 

Regionförbundet och Indalsälvens vattenvårdsförbund 

ska ingå i arbetet. Länsstyrelsen kan alter- 

nativt vara huvudman för arbetet. Frågor som rör 

mark- och vattenanvändning lyfts in i kommunens 

översiktsplan. 

2. Utförarstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningar 

för alternativa råvattenuttag från såväl 

yt- som grundvattentäkter. Arbetet ska föregås av 

en analys av hela processen för dricksvattenframställning. 

3. Utförarstyrelsen får i uppdrag att slutföra arbetet 

med erforderliga skyddsområdesbestämmelser för 

kommunens vattentäkter. 

4. Utförarstyrelsen får i uppdrag att arbeta med 

riskoch sårbarhetsanalyser, förmågebedömning 

samt åtgärder inom verksamhetsområdet enligt 

Myndighetens för samhällsskydd och beredskap 

föreskrift 2010:6. 

5. Kommunstyrelsen infordrar nämndernas förslag 

till effektmål och nyckeltal utifrån det övergripande 

miljömålet för 2012 om vattenförsörjningen 

i kommunen. 

6. Kommunstyrelsen tar initiativ till att genomföra 

seminarier, informationsträffar etc. i syfte att 

sprida kunskap om erfarenheter och konsekvenser 

av händelsen. 

7. Med beaktande av vattensmittan och i samråd 

med näringslivet vidtar kommunstyrelsen åtgärder 

som underlättar för en fortsatt positiv utveckling 

för turism och annat näringsliv i kommunen. 

Beslut i kommunfullmäktige 17 mars 2011 § 21 

Kommunfullmäktige beslutade att tillsätta en beredning 

med uppdrag att utreda och föreslå en plan för 

kommunens vatten- och avloppsförsörjning, vilket 

ska inkludera alternativa lösningar för vatten- och 

avloppsförsörjning samt dagvattenhantering i kommunen. 

Uppdrag till fullmäktigeberedningen 

För att få en trygg och säker dricksvattenförsörjning 

beslutade fullmäktige att tillsätta en fullmäktigeberedning 

med uppdrag att utreda och föreslå en plan för 

kommunens vatten- och avloppsförsörjning. Planen 

9. Reglemente, beslut i KF 2010-12-09, § 187 

10. Reglemente, beslut i KF 2010-12-09, § 187 

11. med undantag av kultur- och fritidsnämndens och miljö- och samhällsnämndens anläggningar samt de förvaltningsfrågor som åligger 

kommunstyrelsen 

12. med undantag av kultur- och fritidsnämndens och miljö- och samhällsnämndens investeringar 

38

ska inkludera alternativa lösningar för vatten- och 

avloppsförsörjning samt dagvattenhantering i kommunen. 

Uppdraget består i att utarbeta en sektorplan 

för vatten- och avloppsförsörjningen som ska innehålla 

inriktningsmål och övergripande strategier. Planen 

ska innehålla mål för att få en trygg och säker dricksvattenförsörjning. 

Fullmäktigeberedningens arbete 

innebär att diskutera och föreslå ambitionsnivåer och 

utifrån dessa formulera inriktningsmål. 

När beredningen diskuterar ambitionsnivåer måste 

också en riskbedömning göras i förhållande till kostnaden. 

Lagen uttrycker att dricksvattnet ska vara 

– hälsosamt och rent – och beredningen får diskutera 

hur rent och hälsosamt ska dricksvattnet vara i förhållande 

till vad detta får kosta och vilken risknivå är 

acceptabel. 

Syfte, mål och tidplan 

Projektet syftar till att upprätta en kommunal plan 

för vatten- och avloppsförsörjningen för att få en 

heltäckande långsiktig planering för hela kommunen 

både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde, 

i första hand inom det geografiska området runt 

Storsjön. Den täcker både vatten- och avloppsförsörjningen 

och inom tätorterna även hantering av dagoch 

dräneringsvatten. Planen ger en möjlighet att planera 

för en långsiktig hållbar vatten- och avloppsförsörjning 

i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. 

Mål med projektet är att fullmäktige fastställer 

en sektorplan för vatten- och avloppsförsörjningen i 

kommunen för att trygga framtida hälsosamt och rent 

dricksvatten. Följande tidplan har fastställts: 

Etapper 

Etapp 1 

Översikt & nuläge 

Etapp 2 

Utarbeta förslag sektorplan 

Etapp 3 

Dialog och Remissomgång 

Etapp 4 

Beslutsprocess 

Period 

Augusti 2011 – januari 2012 

Januari 2012 – juni 2012 

Augusti 2012 – november 2012 

December 2012 – januari 2013 

Kommentar: Beredningen har justerat tidplanen avseende etapp 3 och 4. Beslut i 

kommunfullmäktige planeras under mars 2013. 

39

Bilaga 6 

Genomförda utredningar och analyser 

1.Utvärdering av verksamheten vid Vattenverket i 

Minnesgärdet – analys av processen 

(VA-ingenjörerna och Vatten & Miljöbyrån, 2012-03) 

Efter händelsen med utbrottet av Cryptosporidium i 

Östersund gav kommunen två av varandra oberoende 

konsultföretag uppdraget att genomföra en utvärdering 

av verksamheten vid vattenverket i Minnesgärdet. 

Uppdraget var identiskt till de två företagen såtillvida 

att man fick beskrivet sju punkter som skulle belysas i 

rapporten. Punkterna var råvattnets kvalitet, råvattenintagets 

läge, värdering av befintliga mikrobiologiska 

barriärer, driftövervakningssystemet inklusive driftrutiner, 

redundans i dricksvattenproduktionen, säkerhet 

och brandskydd samt bedömning av utrustningens 

status. I uppdraget ingick att bedöma vilka åtgärder 

som behövde vidtas dels i närtid dels på lite längre 

sikt, i.e. 3-5 år. 

2. Risk- och sårbarhetsanalyser vid Minnesgärdes 

vattenverk, vattenförsörjning i Östersund, Frösön, 

Brunflo, Lockne och Orrviken (Vatten Östersund, 2009 

och 2011) 

3. Råvattenförsörjning för Östersund – alternativa 

lokaliseringar i Storsjön eller ny råvattentäkt (VAingenjörerna, 

2012-06) 

4. Ny vattentäkt i Näkten eller Locknesjön – alternativa 

råvattenuttag ytvatten (Vatten Östersund, 2012- 

05) 

5. Förutsättningar för grundvattenuttag i Östersundsregionen 

(Utlåtande från SGU, 2012-09-11), bilaga 7 

Utredningarna kom bl.a. fram till att 

• Råvattnets kvalitet är normalt sett god, men 

fekala föroreningar förekommer tidvis. 

• Temperaturvariationerna är trots det stora intagsdjupet 

stora. 

• Råvattenintaget ligger idag förhållandevis nära 

tänkbara föroreningskällor och språngskiktet 

skyddar oss inte på det sätt vi hittills trott. 

• Processen har idag tillräckligt med antal mikrobiologiska 

barriärer och barriärhöjden räcker för 

att vi ska vara skyddade mot bakterier, virus och 

parasiter. Dock saknas en avskiljande barriär. 

• Driftövervakningssystemet bedöms vara väl fungerande 

• Vi saknar reservvattenförsörjning. Ett brott på 

råvattenledningen skulle stoppa vattenproduktion 

efter ett halvt dygn och eftersom det inte 

finns någon alternativ vattenförsörjning skulle det 

innebära ett produktionsstopp på flera dagar upp 

till någon vecka. 

• Man konstaterar att skalskyddet bör förstärkas 

på en rad punkter och att detta är ett arbete som 

pågår. 

• Vattenverket bedöms ha en väl fungerande verksamhet, 

bra fungerande underhåll och utrustningens 

status är godkänd. 

40

Utlåtande från SGU, 2012-09-11 

”Förutsättningar för grundvattenuttag i Östersundsregionen” 

Bilaga 7 

”Östersunds kommun ser över möjligheterna att skaffa 

en reservtäkt som skulle kunna försörja Östersunds 

samhälle med vatten. SGU (Sveriges Geologiska 

Undersökningar)har kontaktats för att kort redogöra 

för de förutsättningar som finns inom kommunen vad 

gäller grundvattentäkter och vilket geologiskt underlag 

som föreligger. Den volym vatten som krävs för 

att tillfullo ersätta den ordinarie täkten är 20 000 

m3/d (230 l/s). Enligt det hydrogeologiska underlag 

som finns för Jämtlands län (SGU serie Ah 21) finns 

inga grundvattenförekomster i Östersunds närområde 

(radie 50 km) som bedömts klara av att leverera den 

mängden grundvatten endast genom naturlig grundvattenbildning. 

I området finns dock några i den hydrogeologiska 

länskartan utpekade områden som med 

konstgjord grundvattenbildning eller inducerad grundvattenbildning 

från närliggande ytvattensystem skulle 

kunna vara intressanta för en sådan anläggning. Vid 

framtagandet av den hydrogeologiska länskartan över 

Jämtlands län beaktades inte möjligheten till konstgjord 

grundvattenbildning. Genom en geologisk undersökning 

av lämpliga områden bör man få indikationer 

på möjligheterna i de olika områdena. De bedömningar 

som är gjorda nedan baseras på en översiktig studie av 

tillgängligt kartmaterial samt fältbesök. 

De områden som skulle kunna komma ifråga för en 

sådan anläggning är: 

1. Området mellan Storsjön och Locknesjön vid 

Brunflo: Området är bedömt vid den hydrogeologiska 

länskartan till att ha ett möjligt naturligt 

grundvattenuttag på mellan 5 -25 l/s. De brunnsborrningar 

som finns i området indikerar jorddjup 

på ca 5-30 m med de största jorddjupen i den 

södra delen mot Locknesjön. Området är beläget 

nära Brunflo samhälle, och över avlagringen finns 

både större vägar och järnvägar. Området är en 

utpekad grundvattenförekomst och dess status är 

”at risk” för att kemisk status inte kan uppnås 

till 2015 på grund av den potentiella belastning 

som finns inom förekomsten. Det är möjligt att 

förekomstens utbredning är större än vad som 

syns på kartan. Locknesjön bör vara av tillräck- 

lig storlek. Genom att utföra sonderingar och 

eventuellt geofysiska undersökningar i området 

kan man troligen få fram ett underlag som klargör 

områdets potential. Strömningsvägarna för grundvattnet 

bör utredas, t.ex. om och i så fall var det 

finns en grundvattendelare mellan Locknesjön och 

Storsjön. 

2. Svenstavikområdet: Område 2 är bedömt vid den 

hydrogeologiska länskartan till att ha ett möjligt 

naturligt grundvattenuttag på mellan 25 -125 l/s. 

För område 2 är Storsjön det ytvatten som krävs. 

Det kan i området finnas möjlighet till inducerad 

infiltration. Jorddjup på mer än 30 m vanligt i 

dalgången. Denna förekomst är den som har störst 

potential om man ser till vad SGU vet idag. Området 

ligger i Bergs kommun. 

3. Litssjöns delta vid Handhog: Området är bedömt 

vid den hydrogeologiska länskartan till att ha ett 

möjligt naturligt grundvattenuttag på mellan 5 

-25 l/s. Den brunnsborrning som finns i området 

indikerar jorddjup på ca 10 m. Dock är den 

belägen i kanten av området nära Indalsälven. 

I de mer centrala delarna saknas uppgifter. I de 

norra delarna av området finns äldre grustäkter. 

Enligt de grusinventeringar som finns i området 

är sammansättningen på materialet grovt, i dessa 

indikeras en möjlig brytning på 3-4 meter, vilket 

torde avse den omättade zonen i området. Området 

är en utpekad grundvattenförekomst och dess 

status är god. För område 3 är Indalsälven det 

närmast möjliga ytvattensystemet. Om infiltration 

är möjlig genom inducering är svårt att svara 

på. Genom att utföra sonderingar och eventuellt 

geofysiska undersökningar i området kan man troligen 

få fram ett underlag som klargör områdets 

potential. De viktigaste frågorna i detta område 

är att utreda dels magasinets mäktighet samt om 

det finns möjlighet till inducerad infiltration från 

Indalsälven eller ej. 

41

För närvarande ligger inga områden inom Östersunds 

kommun i SGUs planer för en utförligare kartering. I 

Jämtlands län saknas modernt detaljerat jordartsunderlag, 

vilket i allmänhet utgör en förutsättning för 

en noggrannare grundvattenkartering från SGUs sida. 

SGUs plan för grundvattenkartering kommer att revideras 

under 2013, och området kring Östersund är ett 

område som skulle kunna komma i fråga för mer noggrannare 

grundvattenundersökningar. Dock krävs att 

ett reviderat jordartsunderlag tas fram av SGU. Någon 

plan för när ett bättre jordartsunderlag skulle kunna 

tas fram finns inte för tillfället. En försiktig bedömning 

är att det skulle kunna ske under de närmsta 5 

åren, men tidsbedömningen är osäker och beror på hur 

andra områden i norra Sverige kommer att prioriteras 

avseende mer detaljerat jordartsunderlag. De karteringar 

som SGU utför är vanligtvis inte heller tillräckliga 

som underlag i t.ex. vattenförsörjningsfrågor. SGU 

har dataunderlag i form av jordarter, berggrund, och 

grundvatten, och även databaser som t.ex. brunnsarkivet 

som kommunen kan erhålla från SGU. För utförlig 

introduktion om SGUs data och hur den kan hanteras 

finns det möjlighet att för en dag ”låna en geolog” 

från SGU (kontaktperson Eva Jirner Lindström SGU). 

Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson (SGU) ” 

42

Bilaga 8 

Mål- och styrkedja i Östersunds kommun 

Östersunds kommun ska kännetecknas av hög kvalitet. 

Det förutsätter ett uthålligt arbete med ständiga 

förbättringar. Inriktningsmålen i planen är utformade 

utifrån kommunfullmäktiges kvalitetsdimensioner och 

utgör de områden som ska utvecklas för att verksamheten 

ska ha hög kvalitet. Östersunds kommun 

ska intensifiera arbetet med att förbättra mål- och 

styrkedjan genom att göra den tydligare och enklare. 

De politiska organen formulerar och fastställer mål 

och verksamheten upprättar strategier och handlingsplaner 

med åtgärder och aktiviteter.

Remissvar och synpunkter skickas till: 

Kommunstyrelsen 

Östersunds kommun 

831 82 Östersund 

E-post: kommunstyrelsen@ostersund.se 

Frågor och information: 

Projektledare 

Ulla Nordin 

063-14 38 87 

E-post: ulla.nordin@ostersund.se 

Östersunds kommun 

Östersunds kommun, 831 82 Östersund. 

Telefon: 063- 14 30 00. Fax: 063 14 40 00. www.ostersund.se

Plan fÃ¶r Vatten- och avloppsfÃ¶rsÃ¶rjning - Ãstersunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Plan fÃ¶r Vatten- och avloppsfÃ¶rsÃ¶rjning - Ãstersunds kommun