Kulturmiljöinventering webb - Östersunds kommun

Flygfoto över områdets
västra del från början av
1930-talet. Mitt i bilden syns
de första flyganknutna
byggnaderna i området,
hangaren och flygverkstaden.
Byggnaderna i
förgrunden är Ångmansgården
som användes som
personalbostad fram till
mitten av 1930-talet då den
revs.
Det var endast den västra delen av det gamla exercisfältet som till en början användes
som flygfält, men så snart isen lagt sig kunde även Kungsgårdsviken användas. Sjöflygstationen
förlades till den innersta delen av Kungsgårdsviken, där en slip och bryggor
anlades och så småningom två hangarer. År 1928 byggdes den första hangaren som var
avsedd för flygambulansen och 1934 var ännu en hangar färdig. Så snart isen frös till
användes Kungsgårdsviken som flygfält. Då flygkåren utrustats med sjöflygplan användes
viken även under sommartid.
Avsaknaden av bekvämligheter var påtaglig i området under de första åren efter övertagandet.
Några badmöjligheter för de värnpliktiga fanns inte i lägret och elljus saknades.
Men redan 1927 var elektrifieringen av lägret klart. Ett större problem var dock
vattenfrågan. Det fanns endast ett fåtal brunnar på området och de räckte inte till för att
förse lägret med vatten, men år 1930 hade problemen med vattenförsörjningen åtgärdats.
Saniteten var ett annat problem. Avträden fanns ca 300 m från förläggningsbarackerna.
Det var en långsmal byggnad med två mittemot varandra placerade träbänkar försedda
med 15 fyrkantiga, järnskodda sittbrunnar.
Kungliga Jämtlands flygflottilj
År 1936 omorganiserades flygkårerna och 4:e Flygkåren blev Kungliga Jämtlands
flygflottilj, F 4, med lätt bombflygsflottilj med störtbombning som specialitet. I och med
omorganisationen fördubblades både personalstyrkan och flygplansparken. För att ge
plats åt det ökade antalet flygplan var flygfältet tvunget att byggas ut. Ännu en del av det
gamla exercisfältet omändrades till flygfält och byggnaderna vid det gamla hästjägarlägret i
östra delen av området samt närliggande äldre gårdsbebyggelse revs för att ge mer mark.
De två minnesstenarna Hårdska stenen och Kungsstenen som rests under lägertiden fick
flyttas över till sydvästra sidan av landsvägen.
De närmaste åren efter omorganisationen var det en febril byggnadsverksamhet på
området. De nya flygplanen krävde nya hangarer och 1939 stod tre nya hangarer klara
intill flygfältet, nr 81, 82 och 83. Vid fältets västra del uppfördes en enkel träbyggnad med
takuppbyggnad för trafikledning, väderlekstjänst och sambandstjänst.
För att ge plats åt fler värnpliktiga uppfördes två nya kasernbyggnader strax sydväst om
de gamla kasernbyggnaderna. De nya kasernerna stod färdiga 1939 och hade för tiden en
mycket hög standard med varmvatten och logement med endast 4-5 personer i varje rum.
Samma år uppfördes även ett nytt kanslihus med officersmäss samt en mindre
vaktbyggnad placerad som en flygelbyggnad. Några år senare uppfördes ännu en
32
Kulturhistoriskt planeringsunderlag för del av Frösön inklusive F4