Kulturmiljöinventering webb - Östersunds kommun

marketenteriet. Under 1880-talet ersattes den gamla sjukstugan intill skansen med ett nytt
och större sjukhus (Brylunda) uppfört på samma plats, vilket revs år 2000. Andra
byggnader som uppfördes inom området vid denna tid var en mässbyggnad och
stallbyggnader. Inom lägerområdet fanns även fotografiateljé, handelsbod och rakstuga.
Avflyttning
”Lägergatan” med ett
kokhus till vänster och
exercishuset (F4´s
gymnastikbyggnad) till
höger.
Västra E:et kom att fungera som fältjägarregementets övningsplats fram till början av
1900-talet. År 1901 beslutade riksdagen att indelningsverket skulle avskaffas och ersättas
med allmän värnplikt. Övningstiden skulle utökas till 240 dagar, vilket ledde till krav på
högre förläggningsstandard. De gamla lägerplatserna som var avsedda för några veckors
övning sommartid, förlorade därmed sin roll. Ett nytt kasernetablissemang för Jämtlands
fältjägarregemente kom att uppföras i Östersund och under hösten 1910 och våren 1911
flyttade regementet från Frösö läger. Det stora förrådet och en vaktbod flyttades med till
det nya kasernområdet, övriga byggnader inom lägerområdet fick stå kvar. Lägerområdet
blev därefter öde under några år.
4:e Flygkåren
Vid 1925 års försvarsbeslut beslöts att vad som tidigare varit arméns respektive marinens
flygväsenden skulle slås samman i en ny försvarsgren, Flygvapnet. Flygvapnet
organiserades i fyra flygkårer och en flygskola, varav en flygkår skulle placeras i Norrland.
Kapten Gösta von Porat, som var ledamot i försvarskommittén, fick i uppgift att förlägga
kåren till en plats i Norrland där man kunde kombinera både en land- och sjöflygplats.
Valet föll på Frösön och i oktober 1926 övertogs Frösö läger av den 4:e Flygkåren för
arméspanings- och jaktkompanier. von Porat utsågs till flygkårens förste chef och
utnämndes även till major.
Den första uppgiften i det omfattande arbetet med att omändra det gamla lägerområdet
till flygflottilj var att göra det tidigare exercisfältet, f.d. Östra E:et, lämpligt för flygverksamhet.
Det krävdes ett stort arbete, stenar sprängdes bort, träd fälldes och marken
planades ut. Utbyggnaden av området försvårades av det stora antal fornlämningar som
fanns inom lägerområdet. Dessutom fanns tre minnesstenar från lägertiden utplacerade
inom det område som skulle bli flygfält, vilka var tvungna att flyttas.
30
Kulturhistoriskt planeringsunderlag för del av Frösön inklusive F4