Kulturmiljöinventering webb - Östersunds kommun

Olanderstorpet, Åstorpet och Englunds. Ofta gick torpen i arv, men ibland bytte de
innehavare och torpens namn varierade således med tiden. Några av torpen fungerade
också som boställen för regementets personal såsom Västerhus nr 1 som var boställe för
fältskären fram till 1820. Holmens, Appelltorpet, Långströms och Viklunds var andra
torp som beboddes av regementets personal.
Några av dessa torpbyggnader finns ännu kvar. I samband med den byggnadsinventering
som genomfördes av museet under 1970-talet bedömdes två av de kvarvarande torpen
vara kulturhistoriskt värdefulla, Olanderstorpet och Bengtstorpet, belägna väster om
flottiljområdet. De två torpen utgör en välbevarad anläggning och är en god representant
för torpställen från tiden före 1800-talets slut. Bengtstorpet har varit i Fortifikationsverkets
ägo och hyrts ut till privatpersoner, medan Olanderstorpet är helt i privat ägo.
Olanderstorpets byggnader restaurerades 1989-90 med statliga medel. Åtgärderna bestod
främst av åtgärder på grunden, stomme (syllvarv) och fasader (målning). Under åren
1993-94 genomfördes en upprustning av boningshusets interiör.
Flygflottiljen F4
Området strax nordväst om Glasätt, som under de senaste åren innehafts av flygflottiljen,
har en mycket lång militär historia som mötes- och övningsplats för det jämtländska
regementet.
Militär organisation i Jämtland
Freden i Brömsebro 1645 innebar att Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige. I januari
1646 fastställde Kungl. Maj:t att ett regemente skulle sättas upp. Bönderna i Jämtland åtog
sig att hålla med ett ständigt knektunderhåll på 300 man, vilket var ett sätt att undgå
utskrivningar som annars var den vanligaste metoden för att förse armén med soldater.
Knektunderhåll innebar att fem eller sex gårdar tillsammans skulle tillhandahålla med
soldat. Gården där soldaten var inhyst skulle hålla med husrum och kost mot att soldaten
hjälpte till på gården.
Under Karl XI´s regeringstid inleddes ett reformarbete inom armén. En förutsättning för
förändringsarbetet var att kronan fick ökade tillgångar i form av jordinnehav och skatter
att disponera, en s.k. reduktion. Kungen drev under början av 1680-talet igenom ett
indelningsverk i syfte att förbättra arméns rekryterings- och underhållssystem. Indelningsverket
medförde ett ständigt knektehåll, vilket innebar att en rote hade ansvar för att
skaffa knekt till ett regemente. I gengäld skulle bönderna slippa utskrivningar och befrias
från vissa skatter. För Jämtlands del stadsfästes ett avtal 1689. Införandet av
indelningsverket innebar att försvaret bands vid jorden, där jordägarna betalde för
manskapets underhållskostnader.
Utbildningen av de indelta soldaterna skedde under möten av olika slag, varav regementsmötet
hölls på Frösö läger. Regementsmötet, som var det viktigaste mötet, hölls en gång
om året och pågick i regel i fjorton dagar. Grundutbildningen fick den nyantagne vid
rekrytmöten som varade från 20 upp till 60 dagar. Mellan mötena fullgjordes tjänsten
inom det område som regementets rotar var belägna, med möten vid respektive rotes
egna mötesplatser. Allmän beväring infördes 1812 och innebar att varje ung man som
fyllt 20 år skulle övas i vapenbruk under tolv dagar årligen till dess fyllda 25. Efterhand
utökades övningstiden till 68 dagar och senare 90 dagar. År 1901 avskaffades indelningsverket
och allmän värnplikt infördes, vilket innebar 240 dagars övningstid.
26
Kulturhistoriskt planeringsunderlag för del av Frösön inklusive F4