10.05.2014 Views

Kulturmiljöinventering webb - Östersunds kommun

Kulturmiljöinventering webb - Östersunds kommun

Kulturmiljöinventering webb - Östersunds kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

utblickarna över Vallsundet. Byarnas läge skapar en kontakt med bebyggelsemiljöerna på<br />

andra sidan sundet, vars bebyggelse har liknade höjdlägen. Mickelsgård och Stensgård<br />

utgör en miljö med stora kulturvärden och längs vägen finns flera inslag av kulturhistoriskt<br />

värdefull bebyggelse.<br />

Gården Mickelsgård är ett byggnadsminne och omfattar boningshus, ladugård, bod och<br />

härbre. Mickelgård omnämns första gången 1562, troligen kan gårdens historia räknas<br />

från medeltiden. Ladugården är uppförd under mitten av 1800-talet i gjutteknik där<br />

väggarna gjutits med kalkbruk och natursten. Gårdarna i Stensgårds by har rötter tillbaka i<br />

järnåldern. Byvägen slingrar sig fram över gårdsplanerna tätt intill bostadshus och uthus.<br />

Gårdsbebyggelsen är främst från andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet, och<br />

flera gårdar har välbevarade boningshus och ekonomibyggnader.<br />

Bynäset<br />

Dragedet, det näs som sammanbinder Bynäset med Frösön, är registrerad som tingsplats.<br />

De äldsta skriftliga källorna på att det hållits ting på platsen är från 1449. Platsen<br />

benämndes tidigare Sprotedet. Det finns i dag inga synliga lämningar som skulle kunna<br />

tolkas tillhörande ett ting eller marknadsplats. (För fortsatt diskussion om kungsgårdens<br />

placering, marknads och tingsplats se bilaga). Längst in i viken finns eldsprängd sten som<br />

kan indikera en stenåldersboplats. Alternativt kan stenen också härröra från den<br />

medeltida tingsplatsen.<br />

På Bynäset finns det i dag inga tecken på att det där skulle ha funnits någon bofast<br />

befolkning under järnålder. På den sydöstra delen av näset finns det några gravar<br />

bestående av stensättningar som brukar tillskrivas en jakt- och fångstkultur som fanns<br />

under den tidigare delen av järnåldern. Efter stranden mot Dragedet finns det två platser<br />

med järnslagg registrerade.<br />

På Bynäset låg två av de torp som hörde under Kungsgården, men dessa revs under 1930-<br />

talet för att ge plats för ett nytt målområde för F4. Bynäset och området kring<br />

Kungsgårdsviken har därefter använts som flottiljens närövningsområde med skjutfält.<br />

Kungsgården<br />

Kungsgården har fått sitt namn efter den<br />

kungsgård som legat på platsen. Kungsgården<br />

hette tidigare Västanåker och omnämns första<br />

gången 1345. Att byn är äldre än så vittnar en<br />

gravhög från järnåldern som är belägen väster<br />

om gården, även en osäker hög finns öster<br />

om gården. Att Kungsgården ligger i<br />

Västanåker nämns första gången 1575 av<br />

Rasmus Ludvigsson. Om Kungsgården alltid<br />

har legat i Västanåker är diskuterat.<br />

Kungsgården benämns innan 1489 Förberg.<br />

Var detta Förberg skulle ha legat är inte<br />

klarlagt. Några tolkar de historiska källorna<br />

som att Förberg skulle ha legat i det som nu<br />

heter Önet vid Mjälle.<br />

Invid Kungsgården i direkt anslutning till<br />

stranden ligger Frösö skans som byggdes<br />

1611-12. Genom tillblivelsen av<br />

försvarsverket inleddes och permanentades<br />

24<br />

Kulturhistoriskt planeringsunderlag för del av Frösön inklusive F4

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!