Kulturmiljöinventering webb - Östersunds kommun

Kråksta
Kråksta är en av de byar på Frösön som blivit övergiven någon gång under 1600-talet.
Kråksta finns med på en geografisk karta över Frösön från 1645 samt en arealavmätningskarta
över Kungsgården från 1742. Kråksta nämns i akten och anses ha legat på
Frösö läger läger strax öster om Västerhus. De fyra undersökta gravhögar som är belägna
ca 300-500 meter ÖSÖ om Västerhus bytomt har troligen tillhört Kråksta. Cronstads
skans låg inom dessa ägor och vid byggandet av skansen ca 1713 hittades 10-12 arabiska
silvermynt från 800-talet. Andra fynd från järnålder har gjorts i närheten av skansen.
Västbyn
Inom Västbyns nuvarande bygräns finns det två registrerade gravhögar och ingen av dem
är undersökta. Bygränsen mellan Västbyn och Västerhus har dock flyttats väster ut under
modern tid. Västbyn omnämns för första gången år 1383. Ett ödesböle från medeltid
finns registrerat inom bygränsen. Byn har från och med 1600-talet bestått av två hemman
varav ett var skattehemman och det andra kronans mark där regementsprofossen och
senare väbeln bott.
I Västbyn fanns tidigare en av länets få gårdsanläggningar av högreståndskaraktär. Den
var under 1700-talet ett av Frösöns största hemman. De flesta av gårdens byggnader har
under andra hälften av 1900-talet rivits eller flyttats på grund av dess närhet till flygfältet.
Några ekonomibyggnader finns kvar på platsen och en av flygelbyggnaderna återfinns
idag strax nordväst om den ursprungliga gårdsplatsen. I den flyttade flygelbyggnaden
finns målningar bevarade, vilka kan vara utförda kring 1740 av kopral Gustav Reuter från
Hälsingland.
I den sydvästra delen av Västbyn, ner mot Storsjön, finns idag ett antal fritidshus av
varierande ålder.
Glasätt
Glasätt nämns första gången i de skriftliga källorna 1339. Byn saknar lämningar och fynd
från järnåldern. Under en period från 1775 hölls det en marknad i Glasätt. På 1600- och
1700-talet användes gårdsbyggnaderna vid Glasätt som logement för befäl vid övningsveckorna
på Frösö läger.
Byggnaderna vid Glasätt införlivades med flottiljområdet ett par år efter att flygkåren
övertagit det militära området på Frösön. De två bostadshusen från slutet av 1800-talet
kom att fungera som officersbostäder med två lägenheter i varje hus. Det nordöstra
bostadshuset byggdes om 1934 för att passa den nya planlösningen och det sydvästra
huset 1942. Byggnaderna tilläggsisolerades och fönster med tredelade bågar sattes in
1992. Utöver bostadshusen finns även två lador, en ladugård och ett härbre. Tillsammans
bildar byggnaderna en sammanhållen gårdsmiljö.
Rise
Byn omnämns första gången 1380 och möjligen har den en medeltida tillblivelse. Inom
Rise by finns dock en gravhög från järnåldern registrerad, vilket gör det möjligt att Rise är
anlagd under järnåldern. Graven ligger på gränsen mot Kungsgårdens ägor, vilket gör det
osäkert till vilken gård den tillhör.
Byn är belägen i en sydvästsluttning ner mot Storsjön med utblickar mot sjön och fjällen.
På nedsidan av den slingrande byvägen ligger ett antal fritidshus av varierande ålder och
20
Kulturhistoriskt planeringsunderlag för del av Frösön inklusive F4