Kulturmiljöinventering webb - Östersunds kommun

konstruktioner, vilket ger dem ett teknikhistoriskt värde. Sjöflygshangaren, liksom de tre
1930-talshangarerna, är byggda med konstruktioner av limträbågar, medan 1950-
talshangarerna är byggda med en stomme av platsgjuten betong. Flera byggnader har ett
arkitekturhistoriskt värde då de genom sin gestaltning är exempel på en viss arkitekturstil.
1930-talets funktionalistiska ideal med slätputsade fasader, plana tak och fönsterrader är
tydliga i flera byggnader, liksom 1940-talets mer traditionella arkitekturstil som återfinns
bland annat i bostadshusen i områdets nordvästra del.
Flottiljområdet har som helhet ett betydande samhällshistoriskt värde, såväl ur nationell
som lokal synpunkt. F4 har ett värde ur nationellt perspektiv, såsom en av landets första
flygflottiljer, och visar på försvarets satsning på stridsflyg under första hälften av 1900-
talet. Den militära verksamheten på Frösön har på lokal och regional nivå, tillsammans
med de numera nedlagda regementena I5 och A4, varit en viktig del i samhället och
präglat staden Östersund, exempelvis som en av stadens största arbetsplatser.
Området har ett militärhistoriskt värde som landets äldsta flygflottilj och som övningsoch
lägerplats under mer än 200 år. Den flygmilitära verksamhetens utveckling är tydligt
avläsbar i byggnaderna. Lägerbyggnaderna från sent 1800-talet berättar om den äldre
militära organisationen uppbyggd kring möten och övningar vid lägerplatser. Den
bebyggda miljön vid flottiljen har även ett traditionsvärde som kan kopplas samman med
Kungsgården, Frösö läger och den militärhistoriska traditionen i staden.
Den bebyggda miljön vid flygflottiljen F4 har stora kulturhistoriska värden och uppvisar
en 300-årig militärhistorisk kontinuitet. Alla byggnader inom området, vissa mer än andra,
har ett miljöskapande värde för området som stort. I området finns 1880-talets lägerbyggnader
och äldre torpbebyggelse, 1930-talets modernistiska kasern- och hangarbyggnader,
kaserner och bostadshus med 1940-talets mer mättade arkitektur och sentida
byggnader såsom flygplansverkstad, hangarer, flygledartorn och flygsimulator. Denna
sammansatta samling av byggnader ger perspektiv på militärflygets utveckling och det är
just mångfalden av byggnader som är karaktäristiskt för F4.
Byggnader och miljöer inom F4
Jämtlands flygflottilj F4 omfattade vid nedläggningen 2005 ett stort område med
kasernområde, flygfält och övningsområde.
Byggnadsinventeringen omfattar den centralt bebyggda, tidigare inhägnade, delen av
flottiljområdet samt sjöflygstationen vid Dragedet, se Bilaga 4 – Byggnader inom F4. En
inventering och fotografering av samtliga byggnader inom ovan nämnda område
genomfördes under våren 2006. För varje byggnad finns en inventeringsblankett. Samtliga
byggnader inom flygflottiljen har ett nummer som anges på inventeringsblanketten, vilket
också gör det möjligt att lokalisera byggnaden på den digitalt bifogade kartan. På
inventeringsblanketten finns även uppgifter om konstruktion, byggnadsår, funktion och
kortare beskrivning av exteriör, etcetera. På varje blankett finns även nytagna fotografier
av byggnaden. Byggnadsinventeringsblanketterna finns som bilaga till rapporten digitalt
på en CD-skiva tillsammans med en karta där byggnadernas nummer finns markerade.
Originalfoton från inventeringen förvaras i Minnesbanken på Jämtlands läns museum.
Parallellt med byggnadsinventeringen gjordes en genomgång av arkivmaterial och
litteratur som har sammanställts i ett kapitel om områdets bebyggelsehistoriska utveckling
från lägertiden fram till flygflottiljen. Historiken och byggnadsinventeringen utgör
underlag för de värderingar som har gjorts av miljö och bebyggelse inom flottiljens
område.
14
Kulturhistoriskt planeringsunderlag för del av Frösön inklusive F4