Kulturmiljöinventering webb - Östersunds kommun

gavs en mer genomgripande förändring. De kvarvarande byggnaderna i Östra E:et revs
och ”felplacerade” minnesstenar flyttades för att få ett mer funktionsdugligt flygfält. Det
bebyggda området tillfördes en mängd nya byggnader, såsom hangarer, kaserner, sjukhus,
kanslihus och expeditionsbyggnader, verkstäder, förrådsbyggnader och befälshotell samt
bostäder. Under andra hälften av 1900-talet har förändringarna i den fysiska miljön främst
påverkats av ökat antal värnpliktiga och anställda, moderniseringsprocessen och tillförseln
av nya flygplansmodeller och motorfordon, vilket bl.a. har resulterat i en ny militärrestaurang,
en fordonsverkstad och nya hangarer. Flera av de äldre byggnaderna har rivits
eller byggts om för att de varit för enkla, små, omoderna, dåligt skick, eller för att de har
stått på ”fel” plats, såsom exempelvis byggnaderna vid Cronstads skans.
Placeringen av byggnaderna inom den centrala delen av flottiljområdet har till stor del
följt 1880-talets mönster och de flesta byggnaderna har placerats med sin längdriktning
parallellt med höjdkurvorna, vilket ger ett ordnat och överskådligt intryck. Byggnaderna,
med undantag av hangarerna, är relativt småskaliga och av skiftande karaktär och ålder.
De äldsta byggnaderna, kasern- och skolbyggnaderna, f.d. officersbaracken och
gymnastikhallen, präglar området, men det finns även ett flertal välbevarade och
karaktärsfulla byggnader från 1920- och 30-talet. I den sydöstra delen återfinns en stor
militärrestaurang med bruna plåtinklädda fasader från slutet av 1970-talet, vilken
stilmässigt särskiljer sig i området. Den centrala delen av flottiljområdet ger ett lummigt
intryck, med stora grönytor, flera trädalléer och trädplanteringar i rader. Det finns även
mer gestaltade grönområden vid kanslihuset, militärrestaurangen och i området mellan
expeditionsbyggnaden (f.d. officersbaracken) och gymnastikhallen med grusade gångvägar
och minnesstenar uppsatta vid olika tillfällen i områdets militära historia. Vid militärrestaurangen
finns även två ”flygplansskulpturer” med flygplan upphöjda på ett stativ.
Vid infarten i flottiljområdets sydöstra del, ger byggnaderna istället ett ganska rörigt
intryck. Här återfinns de större flyg- och fordonsrelaterade byggnaderna, vilka uppförts
med olika material, utformningar och placeringar under senare hälften av 1900-talet.
Flygledartornet på nordöstra sidan av vägen utgör ett landmärke i denna del av området.
I områdets nordvästra del återfinns främst garage- och förrådsbyggnader av olika ålder,
utförda i olika material och byggnadsformer samt det stora serviceförrådet och en större
expeditionsbyggnad. Området avslutas utanför stängslet med fyra välbevarade
radhusbyggnader från 1940-talet placerade på rad utmed vägen. Den nordöstra sidan av
den f.d. landsvägen präglas av hangarbyggnaderna med halvcylindrisk eller långsträckt
form samt den f.d. fältskärarbostaden.
Sammanvägd motivering av F4
Det område som idag utgör kärnan av det bebyggda flottiljområdet började planläggas
och bebyggas med militära byggnader redan under 1880-talet. Den efterföljande
bebyggelseutvecklingen i området har genom sin lokalisering till viss del följt det äldre
placeringsmönstret. I det befintliga byggnadsbeståndet återfinns byggnader uppförda
under olika tidsperioder, med olika material, arkitekturstilar, funktioner och konstruktioner.
Tillsammans skapar byggnaderna en sammanhållen flygflottiljmiljö, där just
blandningen av olikartade byggnader blir det karaktäristiska.
Inom flottiljområdet finns värden som kan motiveras både ur nationell, regional, lokal
och ur mer intern militärhistorisk synvinkel. Flera byggnader i det brokiga
byggnadsbeståndet har ett byggnadshistoriskt värde som representanter för olika
perioders byggnadskick, såsom exempelvis kasernerna och hangarerna. Här återfinns
kaserner från fyra olika tidsperioder, lägerbarackerna av resvirke med dekorativa
fasaddetaljer, 1930-talets avskalade lättbetongkaserner, en förläggningsbarack av enkel
plankkonstruktion och 1940-talets standardritade massiva kaserner i tegel med putsade
fasader. Några av hangarerna är representanter för nya byggnadstekniker och tekniska
13
Kulturhistoriskt planeringsunderlag för del av Frösön inklusive F4