magasin - Örebro universitet

Flerspråkighet – en rikedom vi vänder ryggen
FORSKNING
Flerspråkighet
– en rikedom vi
vänder ryggen
Efter 20 år återvänder professor Sangeeta Bagga-Gupta
till den plats där hennes forskning en gång började. I sin
doktorsavhandling följde hon – med fokus på lärande,
kommunikation och genus – kvinnor som arbetar för en
frivilligorganisation i Indien. Åter på plats blir hon påmind
om västvärldens fattigdom när det gäller språk och vårt
koloniala synsätt på kvinnors utveckling.
Sangeeta Bagga-Guptas
forskning rör människans
kommunikation, lärande
och identiteter historiskt
och i nutid.
Fältarbetet i Indien visar tydligt hur mycket
vi kan lära om oss själva genom att studera
andra samhällen och kulturer.
– Vi har mycket att lära av deras sätt
att hantera språk och migrationseffekter inom skola,
vård, arbetsmarknad med mera, säger Sangeeta
Bagga-Gupta, professor i pedagogik vid Örebro
universitet med en tvärvetenskaplig och internationell
bakgrund.
I början av 1990-talet reste Sangeeta Bagga-
Gupta till Indien för att genomföra ett fältarbete
inom ramen för sin doktorsavhandling som hade
fokus på genus, lärande och kommunikation. Då
blåste förändringens vindar. Stora omstruktureringar
påbörjades och den tidigare stängda indiska
ekonomin växte dramatiskt. I städerna tog allt
fler kvinnor steget ut på arbetsmarknaden men den
djupt rotade synen på kvinnor som mindre värda
levde och lever vidare.
– Nu som då följer jag kvinnor som arbetar i
frivilligorganisationen Mumbai Mobile Creches,
MMC. Den har inte som syfte att förbättra de anställda
kvinnornas situation, men gör ändå det på
ett påtagligt sätt. Kvinnor i Indien är begränsade
och utsatta på många olika sätt men arbetet ger dem
nya möjligheter att utvecklas och skapar en plattform
utanför hemmet, säger Sangeeta Bagga-Gupta.
En plattform för lärande
MMC tar hand om barn till byggarbetare i Mumbai.
De många arbetarna på byggena i den snabbt
växande storstaden kommer från alla olika delar i
Indien men även från närliggande länder och som
fattiga, papperslösa migranter är de en utsatt grupp
som får möjlighet att lämna sina barn i trygga händer
tack vare MMC.
– Tidigare fick barnen vara med sina föräldrar
på byggarbetsplatsen, som minst sagt är en farlig
miljö. När MMC är stängt på kvällar och söndagar
kan det fortfarande vara så. Under fältarbetet i
början av 90-talet fick jag erfara hur kvinnor som
arbetade på söndagar fick binda fast sina ettåriga
barn i foten och fästa repet i en stång på bygget eller
hemma, säger Sangeeta Bagga-Gupta.
MMC tar hand om barnen och bedriver pedagogisk
verksamhet för att förbereda de små barnen
”Fältarbetet i Indien visar
tydligt hur mycket vi kan
lära om oss själva genom att
studera andra samhällen
och kulturer.”
ÖU magasin ◦ 1 2013 7