magasin - Örebro universitet

Molekylärt pussel för ny medicin
innovation
Molekylärt pussel
för ny medicin
Centrum för livsvetenskap är sedan 2005 en forskningsmiljö
inom ämnena biologi, kemi, biomedicin och medicin.
Bland annat har forskare gjort uppmärksammade fynd av
medicinrester i Hjälmaren och kunnat se hur ämnen från
flamskyddsmedel är skadliga för människan.
Vilken forskning som ger resultat i form
av mediciner, nya behandlingsmetoder
eller kanske nya kunskaper, som kan utvecklas
på andra håll kan ibland tyckas
slumpmässigt. Men det gäller för forskarna att se
var möjligheterna finns och för universitetet att ha
en organisation som kan fånga upp och stötta utvecklingen
på ett bra sätt.
Ett projekt som kan utveckla både kunskaper
och i bästa fall nya mediciner är det samarbete som
forskare vid Centrum för livsvetenskap startar med
Armauer Hansen Research Institute, Ahri, i Addis
Abeba i Etiopien.
Per-Erik Olsson är professor i biologi och hans
forskning handlar bland annat om signaltransduktion.
Det beskriver hur celler tar emot signaler som
styr hur de ska utvecklas, till exempel hur olika signaler
påverkar utvecklingen av vilket kön en varelse
ska få, om det är testiklar eller ovarier (äggstockar)
som ska utvecklas. Det var den här forskningen
som förra året väckte viss uppmärksamhet när forskarna
kunde konstatera att vissa inflammationer
kunde få zebrafiskar att bli honor.
”I Etiopien finns det medicinska
kunskaper som vi kan hjälpa till att
utveckla med teknik…”
– Vi har också funnit flamskyddsmedel som när de
tar sig in i kroppen får samma funktion som det
manliga könshormonet testosteron. Det ledde till
att tillverkaren drog tillbaka den produkten, säger
Per-Erik Olsson och berättar också om arbetet som
pågår, lett av docent Jana Jass, med att hitta sätt
som gör att man kan analysera innehållet i rötslam.
Möte i Kanada
När han för ett tjugotal år sedan gjorde sin postdokforskning
inom molekylärbiologi på universitetet
i Calgary i Kanada, jobbade Per-Erik Olsson
ihop med etiopiern Lashitew Gedamu som
han visade sig ha mycket gemensamt med. I mitten
1960-talet arbetade Per-Erik Olssons far för Sida
i Addis Abeba, vilket innebar att Per-Erik Olsson
gick sina första skolår i den svenska skolan där.
– Lash ville efter tiden i Kanada att jag skulle inrikta
min forskning mer mot tropiska sjukdomar för
att kunna hjälpa till i Etiopien och han låg på mig
om det i många år. Han är en känd person i Etiopien
där han varit med om att bygga upp forskningen vid
Armauer Hansen Research Institute, Ahri.
Norrmannen Armauer Hansen var den som första
gången, 1873, observerade leprabakterien. Institutet
som nu bär hans namn ligger på den plats
där leprakolonin i Addis Abeba tidigare låg och är
nu ett forskningsinstitut med inriktning mot tuberkulos,
HIV, malaria och andra tropiska sjukdomar.
Modelleringen lockade
För fyra år sedan, innan Sverige införde avgifter för
studenter utanför EU, kom Solomon Asnake, som
nu är doktorand, till Örebro universitet för att göra
sin masterutbildning vid Institutionen för naturvetenskap
och teknik. Han är son till en läkare i Etiopien,
som i sin tur är barndomsvän med Lashitew
Gedamu.
ÖU magasin ◦ 1 2013 23