magasin - Ãrebro universitet

Nº 1 2013 

Örebro 

universitet 

magasin 

Tillbaka 

till Indien 

MÅLTIDSekologer 

bryter ny mark 

Pussel för 

ny medicin 

polis + universitet + 

kommun = trygghet 

karriärtips: 

Välj din chef 

med omsorg 

Satsning för 

framtiden 

Martin och Oanh inspireras 

av målinriktat universitet

Inledare 

U 

tvecklingen för Örebro universitet 

är ljus. Utvärderingar och 

rankingar som görs av många intressenter 

utfaller i stort mycket positivt 

för lärosätet. Särskilt då i relation till 

vår storlek och våra resurser. Det är 

otroligt roligt och stimulerande att 

vara rektor här och tillsammans med 

alla anställda kunna följa och bidra 

till universitetets utveckling. 

En ny universitetsstyrelse började 

sitt arbete den 1 maj. Innan årsskiftet 

tog den dåvarande styrelsen beslut 

om en ny vision: ”Örebro universitet 

är ett framstående universitet med 

ämnesmässig bredd, mod att ompröva 

och förmåga att utveckla.” 

J 

ag vill betona universitetets ämnesmässiga 

bredd och även om 

vi skulle vilja ha mer resurser för 

att utveckla bredden ytterligare så 

gör vi allt vi kan för att upprätthålla 

den med god kvalitet. Det betyder 

att bredden ska omfatta hela universitetet 

och gälla samtliga vetenskapsområden. 

Det är en utmaning för ett 

lärosäte som tidigare varit mycket 

dominerat av det humanistiska/samhällsvetenskapliga 

området, men som 

jag nu tycker är på mycket god väg 

i sin utveckling. Vi är på väg genom 

att vi, precis som visionen säger, vågar 

ompröva och utveckla vår verksamhet, 

och att vi samtidigt håller en 

mycket god akademisk nivå. Både vad 

gäller forskning och undervisning får 

vi mycket goda betyg, inte minst av 

våra studenter som i undersökningen 

”Nöjd student-index” gett bra omdömen 

till vårt lärosäte. 

I 

mitten av mars besökte jag universitetskanslern 

och lämnade in vår 

ansökan om examensrätt för civilingenjörsexamen. 

Det blir spännande 

att se hur den kommer att bedömas. 

Det finns mycket vi lärt oss i arbetet 

med civilingenjörsexamen, bland 

annat att universitetet är oerhört intressant 

för regionens näringsliv, som 

gärna vill stötta och samarbeta med 

oss. Flera nya samarbetspartner har 

tillkommit i civilingenjörsarbetet – 

mycket roligt och stimulerande. 

D 

et som nu fattas universitetet är 

egentligen två saker. För det första 

måste vi bli bättre vad gäller internationalisering 

och ett arbete i den 

riktningen pågår. För det andra måste 

vi erövra mer pengar till vår forskning. 

Med stöd av vårt eget Grants 

Office har allt fler ansökningar skickats 

till forskningsfinansiärerna och i 

höst startar vi vår sedan länge planerade 

fundraisingkampanj. Den nytillträdda 

kampanjkommittén, med Mia 

Spendrup som ordförande, har ett 

oer hört engagemang för universitetet. 

I slutet av detta nummer kan ni läsa 

mer om vad Mia tycker. 

Jens Schollin 

Rektor 

Professor i pediatrik 

www.oru.se 

Örebro universitet magasin riktar 

sig till dem som intresserar sig för 

verksamheten vid Örebro universitet; 

alumner, näringsliv, politiker och 

övriga högskolesektorn. 

Adress: 

Kommunikationsavdelningen 

Örebro universitet 

701 82 Örebro 

Redaktör Johan Stenegård 

Ansvarig utgivare Niklas Jälevik 

Grafisk form Jesper Johanson 

Skribenter i detta nummer: 

Linda Harradine 

Martin Larsson 

Mia Spendrup 

Johan Stenegård 

Lars Westberg 

Tryck: 

Ineko 

Upplaga: 

7 200 ex. 

Foto framsida: 

Ulla-Carin Ekblom

Innehåll 

10 

14 

18 

6 

16 

22 

6 Flerspråkighet – en rikedom 

vi vänder ryggen 

Sangeeta Bagga-Gupta återvänder till den plats där 

hennes forskning startade för att få veta mer om 

människans kommunikation, lärande och identiteter. 

10 Vännens visning fick Ludvig 

att välja Örebro 

Ludvig Weiselius är psykolog och driver en privat 

mottagning vid sidan av jobbet på Universitetssjukhuset 

Örebro. 

13 Måltidsekologerna – pionjärer 

på väg att bryta ny mark 

Den första kullen måltidsekologer har tagit examen vid 

Örebro universitet och erbjuder nu sin kompetens på 

delvis oprövad mark. 

14 Gemensamma krafter för ett 

tryggare samhälle 

Örebro kommun satsade tre miljoner kronor på ett 

treårigt samarbetsprogram med kriminologin vid Örebro 

universitet. 

16 Framgångsrik linje till högre 

studier 

Så här stöds och inspireras högstadieungdomar till 

studier på universitet och högskola. 

18 Inspirerande med ett 

universitet som satsar 

Så kan universitetets vision stödja studenter och 

doktorander i praktiken. 

22 Molekylärt pussel för ny 

medicin 

Forskningsprojekt i Etiopien kan ge nya läkemedel. 

26 Krönika: Universitet och 

forskning viktigt för 

samhällets utveckling 

”Jag är övertygad om att ökade forskningsresurser 

kommer att stärka den utvecklingen vilket gagnar oss 

alla…” 

27 F ullsatt B oostday 

inspirerande för karriären 

När Boostday anordnades för andra året på 

Örebro universitet mötte föreläsarna Ebba Lindsö 

och Martina Haag en fullsatt föreläsningssal.

NOTISER 

musslans lim reparerar vävnad 

Musslor kan producera ett protein som fungerar 

som ett lim när den ska sätta fast sig på olika 

slags ytor under vatten. Forskare vid Örebro 

universitet och Universitetssjukhuset Örebro har 

fått 1,8 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att 

se om det här proteinet går att använda kliniskt, 

till exempel för att transplantera brosk eller för 

att sy ihop vävnad vid kirurgi. 

– Vi har konstaterat att det inte är giftigt för 

mänskliga celler och att limningsförmågan är bra, 

säger forskaren Mikael Ivarsson på Universitetssjukhuset 

Örebro. Hittills har vi arbetat med kasserad 

vävnad från ortopediska operationer. Nästa 

steg är att göra försök med levande vävnad. 

Till höstens program och kurser 

vid Örebro universitet sökte 

drygt 41 000 personer, vilket 

kan jämföras med förra årets 

37 000. Antalet förstahandssökande 

till universitetets program 

ökade med 11 procent. 

På fyra år, mellan 2008 till 

2012, fördubblades antalet 

ansökningar till våra professionsinriktade 

utbildningar och 

ökningen fortsätter. 

barn med surfplattor lär 

sig snabbare att skriva 

En ny metod som innebär att elever skriver sig till 

läsning med IT-stöd ger bättre resultat än traditionella 

metoder för att lära barn läsa och skriva. Det 

skriver professor Åke Grönlund vid Örebro universitet 

i en ny studie publicerad i Computers & Education. 

– Barnen lär sig läsa snabbare, det vill säga de får 

upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras 

skrivandet och kommunikationsförmågan 

oerhört mycket. Eleverna skriver längre texter med 

bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat 

språk, säger Åke Grönlund. 

Metoden har utvecklats och testats i skolor i Sollentuna 

och den bygger på att barn redan i tidig läsoch 

skrivutveckling kan börja med själva förståelsen. 

Det är inte nödvändigt att vänta tills barnen 

kan skriva snygga bokstäver tillräckligt snabbt för 

att kunna uttrycka allt de vill säga. 

– Det är ett mödosamt arbete att forma bokstäver 

med blyertspenna, i alla fall för små barn. Men 

att trycka på tangenter på en dator klarar barn tidigt. 

Dessutom kan de kontrollera sin stavning med 

hjälp av talsyntes, säger Åke Grönlund. 

bättre läkarutbildning 

med hjälp av ny teknik 

Tre nya visualiseringsbord ger läkarstudenterna 

förbättrade möjligheter att undersöka och förstå 

kroppens anatomi och funktioner med hjälp av 

tredimensionella bilder av människokroppen. 

– Den nya tekniken revolutionerar läkarutbildningen 

och ger dagens läkarstudenter ovärderliga 

kunskaper om hur insidan av kroppen ser ut, 

säger professor Torbjörn Andersson. 

4 ÖU magasin ◦ 1 2013

NOTISER 

Live Nation 

Rötter och svampar viktiga 

för skogens lagring av kol 

E 

n ny studie publicerad i tidskriften 

Science visar att växtrötter och 

mykorrhizasvampar spelar en mycket 

viktigare roll för markens långsiktiga 

lagring av kol än man tidigare trott. 

– Kunskapen om skogars upptag av 

koldioxid och lagring av kol i marken 

är viktig för att vi ska kunna motverka 

att skogarna blir en källa för utsläpp 

av koldioxid i framtiden, säger 

Örebroforskaren Alf Ekblad, professor 

i biologi vid Örebro universitet, 

som ingår i den svenska forskargruppen 

bakom studien. 

Målet är att göra det lättare att arbeta 

långsiktigt och att sköta skogsekosystemen 

på ett sätt som gör att 

deras förmåga att ta upp koldioxid 

från atmosfären säkerställs. 

framgång för örebrostudenter i 

internationell rättegångstävling 

Angela Barisic och Aljosa Noga från Örebro universitet 

representerade Sverige i en prestigefylld 

internationell tävling i rättegångsspel inom 

folkrätt i USA. 111 lag från 80 olika länder var på 

plats och tävlade. Örebrostudenterna vann två 

av fyra omgångar – bland annat mot universitetet 

i Cambridge i Storbritannien. 

Forskningsprojektet leds av Sveriges 

Lantbruksuniversitet och har vänt 

upp och ner på den rådande uppfattningen 

att merparten av det kol som 

ligger lagrat i skogsmark kommer från 

så kallad fallförna, det vill säga det 

översta lagret på marken i skogen som 

består av till exempel barr och kvistar. 

– Förrådet av kol i marken är tre 

gånger större än mängden koldioxid 

i atmosfären och marken andas ut 

cirka tio gånger mer koldioxid än det 

som kommer från människans förbränning 

av fossila bränslen. Med andra 

ord är det oerhört viktigt att ta 

fram nya modeller som gör det möjligt 

att förutse hur olika miljöförändringar 

och skogsbruksåtgärder påverkar 

markens kolförråd, säger Alf Ekblad. 

Läs mer på 

www. 

oru.se 

fanskapet har något för alla åldrar 

Musikgruppen Kiss, objekt för fanskap? Javisst, 

men inte bara för unga. Även vuxna har glädje av 

att vara ett musikalisk fan, att gilla en speciell 

artist eller ett band. I en doktorsavhandling i 

musikvetenskap vid Örebro universitet visar Eva 

Kjellander vad musik kan betyda för människor. 

– För unga handlar det mycket om att skapa 

sin egen identitet. För en vuxen person handlar 

fanskapet om att bli säker i sin identitet och 

stärka sig själv genom ett fördjupat intresse för 

en viss musikstil och artist, säger Eva Kjellander. 

rena hem på smutsiga villkor 

RUT-avdraget subventionerar hushållsnära 

tjänster med 1,5 miljarder kronor per år och 

beskrivs ofta som en framgångssaga med nya, 

vita jobb och minskat svartarbete. Men i en ny 

bok, ”Rena hem på smutsiga villkor?”, beskriver 

åtta forskare att verkligheten varken är så enkel 

eller så ljus. 

– Det finns inga klara gränser mellan vitt och 

svart arbete. Det kan till och med vara så att 

svartjobben ökat i skuggan av RUT-avdraget, 

som gett dessa arbeten en legitimitet. 

Det säger professor Catharina Calleman vid 

Örebro universitet, redaktör och en av författarna. 

– Det finns också en gråzon, där personer som 

har ordentliga anställningsvillkor gör extra insatser 

i de hem de arbetar och för det får de kanske 

ingen eller svart ersättning. 

ÖU magasin ◦ 1 2013 5

FORSKNING 


Flerspråkighet – en rikedom vi vänder ryggen 

FORSKNING 

Flerspråkighet 

– en rikedom vi 

vänder ryggen 

Efter 20 år återvänder professor Sangeeta Bagga-Gupta 

till den plats där hennes forskning en gång började. I sin 

doktorsavhandling följde hon – med fokus på lärande, 

kommunikation och genus – kvinnor som arbetar för en 

frivilligorganisation i Indien. Åter på plats blir hon påmind 

om västvärldens fattigdom när det gäller språk och vårt 

koloniala synsätt på kvinnors utveckling. 

Sangeeta Bagga-Guptas 

forskning rör människans 

kommunikation, lärande 

och identiteter historiskt 

och i nutid. 

Fältarbetet i Indien visar tydligt hur mycket 

vi kan lära om oss själva genom att studera 

andra samhällen och kulturer. 

– Vi har mycket att lära av deras sätt 

att hantera språk och migrationseffekter inom skola, 

vård, arbetsmarknad med mera, säger Sangeeta 

Bagga-Gupta, professor i pedagogik vid Örebro 

universitet med en tvärvetenskaplig och internationell 

bakgrund. 

I början av 1990-talet reste Sangeeta Bagga- 

Gupta till Indien för att genomföra ett fältarbete 

inom ramen för sin doktorsavhandling som hade 

fokus på genus, lärande och kommunikation. Då 

blåste förändringens vindar. Stora omstruktureringar 

påbörjades och den tidigare stängda indiska 

ekonomin växte dramatiskt. I städerna tog allt 

fler kvinnor steget ut på arbetsmarknaden men den 

djupt rotade synen på kvinnor som mindre värda 

levde och lever vidare. 

– Nu som då följer jag kvinnor som arbetar i 

frivilligorganisationen Mumbai Mobile Creches, 

MMC. Den har inte som syfte att förbättra de anställda 

kvinnornas situation, men gör ändå det på 

ett påtagligt sätt. Kvinnor i Indien är begränsade 

och utsatta på många olika sätt men arbetet ger dem 

nya möjligheter att utvecklas och skapar en plattform 

utanför hemmet, säger Sangeeta Bagga-Gupta. 

En plattform för lärande 

MMC tar hand om barn till byggarbetare i Mumbai. 

De många arbetarna på byggena i den snabbt 

växande storstaden kommer från alla olika delar i 

Indien men även från närliggande länder och som 

fattiga, papperslösa migranter är de en utsatt grupp 

som får möjlighet att lämna sina barn i trygga händer 

tack vare MMC. 

– Tidigare fick barnen vara med sina föräldrar 

på byggarbetsplatsen, som minst sagt är en farlig 

miljö. När MMC är stängt på kvällar och söndagar 

kan det fortfarande vara så. Under fältarbetet i 

början av 90-talet fick jag erfara hur kvinnor som 

arbetade på söndagar fick binda fast sina ettåriga 

barn i foten och fästa repet i en stång på bygget eller 

hemma, säger Sangeeta Bagga-Gupta. 

MMC tar hand om barnen och bedriver pedagogisk 

verksamhet för att förbereda de små barnen 

”Fältarbetet i Indien visar 

tydligt hur mycket vi kan 

lära om oss själva genom att 

studera andra samhällen 

och kulturer.” 


FORSKNING 


för skolan och hjälper de äldre barnen med sina 

läxor efter skolan. Dessutom hjälper de familjerna 

med att få till exempel hälsovård. Sangeeta Bagga- 

Gupta följer arbetet och kvinnorna på MMC. 

– Kvinnor betraktas ofta i termer av att de tar 

emot stöd för sin utveckling. Istället bör man betrakta 

arbetet som en del av deras, såväl som samhällets, 

hållbara utveckling. Arbetet ger dem en 

plats och en väsentlig roll i samhället utöver den 

som mor, hustru och dotter. Det ger dem en plattform 

för eget lärande och utveckling. 

Samverkande maktordningar 

Det är kvinnornas situation, och de möjligheter såväl 

som begränsningar de stöter på, som Sangeeta 

Bagga-Gupta fokuserar på och analyserar i sitt sammanhang 

för att kunna ge en helhetsbild av deras 

utveckling. 

– Vi måste kunna se helheten och betrakta människans 

komplexitet i komplexa sammanhang utan 

att låta oss styras av till exempel kolonialt tänkande 

när det gäller kvinnors utveckling i tredje världen 

eller begreppsmässiga traditionella kategorier, 

säger Sangeeta Bagga-Gupta. 

”…de flesta människor i världen är 

två- om inte flerspråkiga. Det är en 

rikedom vi kan ta tillvara på.” 

– Kvinnorna jag följer är fattiga och rika, gamla 

och unga, i vissa fall migranter, i andra fall inte. 

Ingen kan eller ska placeras i ett fack – vi måste lämna 

de traditionella begreppen för att kunna förstå. 

Kvinnorna möter många olika hinder som kräver 

planering – från det rent praktiska, som möjligheten 

att besöka en toalett eller få tillgång till rinnande 

vatten, till samhälleliga problem som våld 

och diskriminering. Samtidigt som Sangeeta Bagga-Gupta 

ser brister och hinder i Indien blir hon 

också påmind om västvärldens olika begränsningar, 

bland annat det naiva synsättet på kvinnor som 

passiva mottagare av utvecklingssatsningar och vår 

fattigdom när det gäller språk. 

– Vi tenderar att ta en enspråkig utgångspunkt 

och vår syn på språk och språkande påverkar oss 

på många olika sätt. På MMC kommer flera språk 

samman i vardagen och det är helt naturligt för 

både barn och vuxna, säger Sangeeta Bagga-Gupta. 



FORSKNING 

Mycket att lära 

Hon anser att vi måste vidga språk- och identitetsbegreppen 

i Sverige och uppmärksamma flera dimensioner 

av kommunikation och mångfald. Flera 

av den svenska skolans praktiker, inte minst när det 

gäller marginaliserade grupper, utgår från en förlegad 

syn på språk, kommunikation och identiteter. 

– Det är lätt att falla tillbaka i tanken att ett land 

har ett språk. Men genom historien har människor 

förflyttat sig och tagit med sig kultur och språk 

till nya platser och de flesta människor i världen är 

två- om inte flerspråkiga. Det är en rikedom vi kan 

ta tillvara på, säger Sangeeta Bagga-Gupta, som 

själv är flerspråkig och bland annat behärskar både 

svenskt och amerikanskt teckenspråk. 

– För mig är det självklart att förflytta mig över 

olika gränser och mellan olika kulturer och samhällen 

i min forskning. Att få återvända till den 

plats där min forskning startade är spännande och 

utvecklande – det ger mig nya perspektiv på språk, 

lärande, genusfrågor och hållbar utveckling som är 

lika aktuella i Sverige som i Indien. • 

Text: Linda Harradine foto: Kicki Nilsson 

Efter 20 år återvänder 

professor Sangeeta Bagga- 

Gupta till den plats där 

hennes forskning en gång 

började. Inom ramen för 

forskningsgruppen Communication, 

Culture and 

Diversity studerar hon 

barns, ungas och vuxnas 

livsvärldar. 


ALUMN 

Vännens visning 

fick Ludvig 

att välja Örebro 

Psykologprogrammet vid Örebro universitet är en av 

landets 20 mest sökta utbildningar. Ludvig Weiselius blev 

klar med sin examen från detta populära program för fyra 

år sedan och arbetar nu på Affektiva mottagningen på 

Universitetssjukhuset Örebro. Vid sidan av arbetet driver 

han en mindre privat mottagning och läser dess utom 

vidare för att bli psykoterapeut. 

Alumn, vad är det? 

En alumn är en tidigare student 

från en viss skola, vanligen 

på gymnasie- eller högskolenivå. 

Ordet alumn, som enligt 

svenska ordböcker har använts 

sedan 1835 i betydelsen elev, 

har på 1990-talet inlånats på 

nytt från amerikansk engelska 

i sin nuvarande betydelse. 

Det motsvarar de gamla 

svenska läroverkens så kallade 

föredetting-föreningar såsom 

Växjöstudenternas förbund, 

Örebro-Karolinarna eller Gamla 

Lundsbergare. (Wikipedia) 

Utbildningen till psykolog var inget slumpmässigt 

val, däremot var det tillfälligheter 

som gjorde att det blev just Örebro. 

– Jag hade en vän som läste till psykolog 

här. Jag bad honom om en guidning i Örebro 

och han visade oss runt på universitetet och olika 

områden i staden. ”Oss” inbegriper frun och deras 

lilla dotter. 

– Vi ville lämna hemtrakterna i Trollhättan och 

Linköping och kanske var det vännens guidning 

och att Örebro verkade vara en lagom stor stad, 

som fällde avgörandet. 

Lockad av yrket 

Någon klar uppfattning om psykologprogrammets 

inriktning hade Ludvig inte innan han började, 

men han var lockad av yrket. 

– Jag arbetade som behandlingsassistent vid 

barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Vänersborg 

och jag kunde se att det psykologen gjorde var 

intressant. Jag tror faktiskt att jag visste mer om 

det yrke jag började studera till än många av mina 

kurskamrater. En del sökte nog för att de ville ha 

glädje av sina goda betyg. 

Utbildningen har medfört mycket glädje. Ludvig 

tycker att han har hittat ett intressant och omväxlande 

yrke. Utan att han hade någon klar uppfattning 

om det från början, visade det sig också att 

inriktningen av utbildningen i Örebro passade honom 

väl. 

Två inriktningar 

Det finns två huvudinriktningar inom psykologin, 

som ofta ställs mot varandra även om många ser 

att båda skolorna kan vara fördelaktiga i rätt sammanhang. 

– Här i Örebro har man en integrativ ansats, 

man studerar de olika inriktningarna, man får en 

bred inblick i och kan använda sig av båda. Lärarna, 

som är bra, döljer inte åt vilket håll de lutar 

men det är inte så att någon inriktning framhålls 

framför den andra. Vi hade lärare som börjat med 

KBT, men upptäckt att det inte varit tillräckligt och 

vi hade även det omvända. Det talar till den integrativa 

ansatsens fördel. 

För Ludvigs del ser han den inriktningen så fördelaktig 

att han tillsammans med två kolleger startat 

en privat verksamhet just med namnet Integrativa 

psykologmottagningen. 

I höstas var Ludvig med på alumndagen, den dag 

då tidigare studenter och andra intresserade har tillfälle 

att mötas för att upprätthålla gamla kontakter 

eller skapa nya. • 

Text: Lars Westberg foto: Kicki Nilsson 


Porträttet 

Alumn 


NOTISER 

Restaurangchef Jenny Gustafsson och Food and Beverage Coordinator Emilia Åkesson, 

Scandic, har båda utbildat sig vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. 

Nu var de tillbaka på sin gamla utbildningsplats för att knyta kontakter inför framtida 

rekryteringar. 

Rekryteringsmässor 

gav stort gensvar 

I 

februari genomförde Örebro universitet 

två mycket välbesökta rekryteringsmässor. 

Den årliga Campusmässan 

drog över 100 utställare till 

Campus Örebro. Och i Campus Grythyttan 

var branschens intresse för 

dem som utbildar sig vid Restaurangoch 

hotellhögskolan mycket stort. 

Berns, Loka Brunn, Martin & Servera, 

Radisson Blu Strand Hotel, Sheraton 

Stockholm Hotel och Tallink 

Silja Line är några exempel på mässutställare 

som tog chansen att möta 

cirka 200 jobbhungriga studenter i 

Grythyttan. 

Marie Hellberg, som är HR-specialist 

och rekryteringsansvarig på Liseberg, 

fanns på plats: 

– Det här är en naturlig mässa för 

oss att vara på. Liseberg är en stor 

verksamhet som kräver mycket personal. 

Här tror vi oss hitta högkompetenta 

studenter som är öppna för att 

jobba inte bara inom restaurangverksamhet 

utan också med annan service 

som till exempel värdskap och evenemang. 

För oss ser den här mässan ut 

att vara ett vinnande koncept. 

Campusmässan på Campus Örebro 

anordnades för 14:e gången och lockade 

103 utställare. 

– Vi är alltid i behov av duktiga 

och framtida medarbetare. Då är det 

naturligt för oss att synas på Örebro 

universitet där vi kan bygga bra kontakter 

med studenterna och de har 

möjlighet att presentera sig och sina 

kunskaper för oss, säger Johan Nestor, 

varuhuschef på Ikea Örebro. 

Natalie Henriksson vid Örebro universitet 

hälsar Petter Björkebäck och Ikea 

Örebro välkommen som Campusmässans 

100:e utställare. 

Läs mer på 

www. 

oru.se 

paris hilton och hunden 

speglar västerlänningen 

I en artikel i International Journal of Cultural 

Studies beskriver David Redmalm, doktorand i 

sociologi vid Örebro universitet, varför gulliga 

smådjur är så populära i dag. Artikeln bygger på 

en analys av chihuahuaböcker och dokusåpan 

The Simple Life med Paris Hilton och hennes 

hund i centrum. 

I TV-serien får Paris Hilton prova på olika yrken 

med sysslor som traditionellt betraktas som 

kvinnliga, men bryter mot alla dessa kategoriseringar 

då hon misslyckas med uppdragen. Samtidigt 

finns hennes chihuahua Tinkerbell med 

i serien som leksak, men ges också mänskliga 

egenskaper. 

– Gränsvarelser som bryter mot invanda kategoriseringar 

lär oss på ett lekfullt sätt att dra 

gränser mellan normalt och onormalt, rätt och 

fel. De är en viktig del i vad man skulle kunna 

kalla en samtida västerländsk mytologi, säger 

David Redmalm. 

ny masterutbildning för 

biomedicinska analytiker 

Höstterminen 2013 startar Örebro universitet en 

ny tvåårig masterutbildning för biomedicinska 

analytiker. Den nya inriktningen heter Klinisk laboratoriemedicin 

och ges inom masterprogrammet 

Biomedicin och metoder inom medicinsk 

diagnostik. Inriktningen ger möjlighet till specialisering 

inom patologi, klinisk kemi och mikrobiologi. 

Det är Örebro universitet först i landet med. 


UTBILDNING 

Nybyggare och pionjärer. Den första kullen måltidsekologer har tagit 

examen vid Örebro universitet och erbjuder nu sin kompetens på 

delvis oprövad mark. 

Måltidsekologerna 

– pionjärer på väg att 

bryta ny mark 

G 

o west. Orden som myntades när den 

nordamerikanska kontinenten befolkades 

av angloamerikaner och européer 

kan föra tankarna till något lockande och 

äventyrligt. En känsla som till viss del också 

kan gälla för de måltidsekologer som nyligen 

utexaminerats vid Örebro universitet. 

Den treåriga utbildningen till måltidsekolog 

är nämligen unik. De elva personer som 

under våren tagit sin examen är de första i 

sitt slag och är därmed något av pionjärer 

inom sitt speciella kunskapsområde. 

– Grundtanken är att erbjuda kompetens 

som knyter ihop hela livsmedelskedjan 

från jord till bord och vidare till själva måltidsupplevelsen, 

säger Inger M Jonsson, pro 

gramansvarig vid Restaurang- och hotellhögskolan 

i Grythyttan. 

Enligt henne ökar efterfrågan på kunskap 

kring detta. 

Växande efterfrågan 

– Inte minst inom kommuner, landsting, 

restaurangbranschen och upplevelseindustrin 

ökar behovet av kunskap kring vad 

ekologi och hållbarhet betyder för de råvaror 

man ska köpa, tillaga, servera och 

sälja. Och efterfrågan på personer som sitter 

inne med hela den här kunskapskedjan 

kommer att växa. 

Utbildningen är resultatet av ett samarbete 

mellan två institutioner vid Örebro 

universitet – Institutionen för naturveten- 

Måltidsekologprogrammet: Ger kunskaper om 

mat, måltider, samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig 

förståelse om matens miljö-, klimatoch 

hälsoeffekter och miljörisker. Studierna varvas 

med praktiska odlingsförsök. 

Examen: Filosofie kandidatexamen (180 hp) 

Karriär/arbetsuppgifter: Inköpare, miljöstrateg, 

informationsansvarig, expert, konsult eller 

miljöchef på livsmedelsföretag, grossist, restaurang- 

och hotellbranschen, dagligvaruhandel, 

myndig heter, intresseorganisationer, kock. 

skap och teknik, och Restaurang- och hotellhögskolan 

i Grythyttan. De första tre 

terminerna sker på Campus Örebro där 

studenterna främst läser biologiämnen 

som varvas med praktiska odlingsförsök. 

De avslutande tre terminerna äger rum 

på Campus Grythyttan med inriktning 

”medveten måltid i ett brett perspektiv” 

– från matlagningshantverk, livsmedelshygien, 

sensorik, till måltidskultur i samhällsperspektiv. 

Helhetssyn och kvalitet 

Linn Bodö är en av de elva studenter som 

numera kan kalla sig nyutexaminerad 

måltidsekolog. 

– Visst har jag fått många aha-upplevelser 

under utbildningen och jag tänker att 

Camilla Adolfsson, Linn Bodö och 

Ayhan Aydin är nyutbildade måltidsekologer 

det här borde ju många fler egentligen ha 

kunskaper om, det här handlar ju om vad 

vi äter och hur olika delar i livsmedelskedjan 

påverkar både det vi serverar och vår 

miljö. Jag tror verkligen att både samhället 

och livsmedelsnäringarna behöver oss. 

Studiekamraten Ayhan Aydin har bakgrund 

som evenemangsarrangör och olika 

jobb på restauranger och kaféer. Det breda 

natur- och samhällsvetenskapliga perspektivet 

på utbildningen var något som 

lockade honom att läsa till måltidsekolog: 

– Jag har lärt mig se hela livsmedelssystemets 

olika delar och hur de olika delarna 

av produktionen påverkar varandra. 

Jag tror också att vi måltidsekologer kan 

bidra till att lösa problem i livsmedelskedjan 

och uppnå en önskad kvalitet. 

Camilla Adolfsson är också nyutbildad 

måltidsekolog och rekommenderar utbildningen, 

men under vissa förutsättningar: 

– Den kräver ett grundläggande och 

brett intresse för mat och miljö och tilltalar 

främst yrkesgrupper som kräver en 

helhetssyn snarare än specialisering. 

Text: Johan Stenegård FOTO: Hans Lundholm 


SAMVERKAN 

Projekt inom samarbetet 

• Forskarna har bland annat undersökt om polisvolontärer 

kan skapa trygghet hos medborgare. Resultatet 

visar att de är trygghetsskapande och kan vara ett 

utmärkt komplement till patrullerande poliser. Forskningen 

ger polisen verktyg för att avgöra vilka insatser 

som bör prioriteras. 

• Forskarna utvärderar olika polisinsatser. Ett avslutat 

uppdrag var att undersöka en insats mot snatteri i ett 

köpcentrum. Under en period fanns fler poliser på plats 

och brottsligheten gick ner något men utvärderingen 

visar att den snabbt gick upp igen efteråt. 

• Just nu arbetar man med att skapa en manual av 

en metod som handlar om att upptäcka rattfylleri och 

att snabbt och effektivt erbjuda personer hjälp med 

behandling av drogproblem. Ytterligare ett projekt 

inom samarbetet är en studie av mobbning på skolor 

i Örebro. 


Gemensamma krafter för ett tryggare samhälle 

SAMVERKAN 

Örebro kommun satsade tre miljoner kronor på ett treårigt samarbetsprogram 

med kriminologin vid Örebro universitet. Satsningen startade 

2010 och lade grunden till ett mer permanent och gemensamt brottsförebyggande 

arbete med målet att skapa större trygghet. 

Gemensamma krafter 

för ett tryggare samhälle 

V 

i kan göra ett bättre jobb om vi arbetar 

tillsammans och samlar alla 

kompetenser som krävs för att förebygga 

sociala problem i länet, säger Henrik Andershed, 

professor i psykologi och docent i 

kriminologi vid Örebro universitet. 

Samarbetsprogrammet mellan Örebro 

kommun och Örebro universitet gav möjlighet 

till forskning i nära samarbete med 

polis och kommunala verksamheter. Samarbetet 

blev framgångsrikt och en stabil 

grund som man nu bygger vidare på. 

– Polismyndigheten får hjälp med strukturerade, 

vetenskapliga uppföljningar och 

utvärderingar av våra insatser. Tidigare 

har vi gärna gjort insatsen där och då och 

snabbt gått vidare. Risken är då att man 

missar viktiga lärdomar för framtiden, säger 

Tomas Ammer, polisinspektör i Örebro. 

– Samtidigt kräver det nya arbetssättet 

mer tid. Polisens insats kan ibland behöva 

planeras mer och skjutas framåt för att 

hinna få med alla steg som utvärderingen 

kräver. Dessutom måste våra forskningsresultat 

granskas innan de kan publiceras 

och spridas och det tar tid, säger Henrik 

Andershed. 

– Vi vill helst ha utvärderingen klar 

veckan efter. Men även om det inte alltid 

går så snabbt som vi kunde önska ger det 

oss viktiga svar om vilka insatser som är 

”Forskare ställer andra 

frågor än vi brukar 

ställa” 

värda att prioritera och om vi använder 

våra resurser rätt. Dessutom skapar samarbetet 

engagemang bland personalen. 

Det är roligare att arbeta när man kan se 

resultaten av olika insatser, säger Tomas 

Ammer. 

Nytt branschråd 

Samarbetet har lett till att ett branschråd 

har bildats. Representanter från skola, 

socialtjänst, polis, barn- och ungdomspsykiatri, 

kriminalvård, Örebro brottsförebyggande 

råd (Örebrå), Brottsoffermyndigheten 

och rättspsykiatrin bildar 

ett rådgivande organ och en länk mellan 

universitetet och andra verksamheter. 

Dessutom representerar, som ett resultat 

av samarbetsprogrammet, Henrik Andershed 

Örebro universitet i Örebrå och 

i Samhällsråd T, som är en samverkansgrupp 

i Örebro län för frågor kring alkohol, 

narkotika, dopning och tobak, och 

brottsförebyggande arbete. 

– Vi är vana vid att prioritera handlingskraft 

och att det ska hända saker i 

praktiken. Det långsiktiga, systematiska 

synsättet, som Henrik Andershed som 

forskare tillför, har påverkat hur vi planerar 

vårt arbete till det bättre, säger Sören 

Svensson, Örebro kommuns representant 

i Örebrå. 

– Henrik Andershed kan i sin roll som 

forskare hålla oss kvar och tänka igenom 

till exempel val av metod och hur vi ska 

mäta resultaten, säger Marie Montin, representant 

för Länsstyrelsen i Samhällsråd 

T. 

Effektiva insatser 

Olika kulturer, arbetssätt och erfarenheter 

kommer samman och det de har gemensamt 

är att alla parter ser positivt på 

samarbetet. 

– Forskare ställer andra frågor än vi 

brukar ställa, säger Marie Montin. 

– Viktigt att se vilka insatser som har 

effekt, säger Tomas Ammer. 

– Kriminologin vid Örebro universitet 

har tillfört mycket till Örebrås arbete, säger 

Sören Svensson. 

– Vi arbetar alla mot samma mål och 

jag tycker att det här samarbetsprogrammet 

har varit väldigt framgångsrikt på 

många sätt, avslutar Henrik Andershed. • 

Text: Linda Harradine FOTO: Jenny Nilsson 


SAMVERKAN 

Framgångsrik linje 

till högre studier 

Målet för Linje 14 är att skapa intresse och motivation för 

högre studier hos ungdomar från studieovana miljöer. 

Projektet har varit framgångsrikt – när högstadieungdomar 

beskriver Linje 14 står det för engagemang, hopp och 

möjligheter. 

det här är linje 14 

Linje 14 är ett samarbete mellan 

Örebro universitet och 

Örebro kommun som startades 

i samarbete med Vivallaskolan 

2003. 2006 tillkom Mikaelskolan 

(nuvarande Västra 

Engelbrektskolan) i samarbetet 

och 2013 Mellringeskolan. En 

förstudie kring en större forskningsutvärdering 

har inletts 

eftersom förhoppningen är att 

kunna utveckla en modell som 

går att sprida nationellt. 

När Linje 14 startade på Vivallaskolan 

låg Vivalla i botten i statistiken över utbildningsnivån 

i olika bostadsområden 

i Örebro. Nu visar statistik att Vivallaskolans 

elever går vidare till högre utbildning i större 

utsträckning än riksgenomsnittet. Detta trots att 

endast åtta procent av deras föräldrar haft möjligheten 

att själva studera vidare. De goda resultaten 

har gjort att verksamheten fått möjlighet att växa. 

– Universitetet har ett samhällsansvar och detta 

är ett sätt att ta ansvar. Att öppna dörrarna för 

olika grupper in till universitetet, säger Helen Andersson, 

lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap 

vid Örebro universitet, som har 

varit med sedan starten. 

– Linje 14 står för hopp. De visar att möjligheten 

att studera vidare finns för alla som vill och att 

du kan lyckas med din dröm, säger Ali Mohamed, 

som gick på Vivallaskolan när verksamheten startade 

2003. 

Läxhjälpande förebilder behövs 

Linje 14 är ett samarbete mellan Örebro universitet 

och Örebro kommun och håller i studieteknikkurser 

och läxhjälp på ett antal skolor samt sommarskola 

och studiebesök på universitetet. Målet 

är att visa att det finns fler yrken att välja på än dem 

eleverna ofta tänker på först och att inspirera ungdomar 

att studera vidare för att nå dit de önskar. 

Detta har bidragit till en attitydförändring på skolorna. 

Det har blivit viktigt att arbeta hårt och prestera 

bra resultat i skolan. Ali Mohamed berättar 

om hur han tog för vana att gå till läxhjälpen för 

att få hjälp med sitt skolarbete. 

– På läxhjälpen var det någon som kunde sitta 

bredvid mig och förklara på ett sätt som gjorde att 

jag förstod, säger Ali Mohamed. 

Studentambassadörerna hjälper och stöttar elever 

men de är också positiva förebilder. De är levande 

exempel på att det lönar sig att lägga ner tid på 

skolarbetet. 

– Vi behövde förebilder. Någon som visade att du 

kan om du vill. Min dröm var att jobba med IT och 

starta ett eget företag och under högstadiet började 

jag lägga upp mina mål för att se vilken väg jag 

skulle ta, säger Ali Mohamed. 

Han studerade systemvetenskap vid Örebro universitet 

och fick arbete inom IT efter sin examen. 

Nu arbetar han som systemförvaltare på Örebro 

kommun. Drömmen om ett eget företag finns kvar 

men just nu fokuserar han på att få mer arbetslivserfarenhet. 

När han, som student vid Örebro universitet, 

fick frågan om han ville arbeta som studentambassadör 

för Linje 14 tvekade han inte. 

– Det var en chans att ge tillbaka. Det var det 

minsta jag kunde göra. Det gjorde stor skillnad för 

mig och ungdomarna som jag träffade var i samma 

sits som jag själv varit i, berättar Ali Mohamed. 

– Det är grymt att Ali sade för tio år sedan vad 

han skulle bli och nu är han det, säger Vartuhi Aro, 

som går i årskurs 9 på Vivallaskolan. 

”Vi behövde förebilder. 

Någon som visade att du 

kan om du vill.” 


Linje 14 

SAMVERKAN 

Från höger: Vartuhi Aro, 

elev på Vivallaskolan, 

Ali Mohamed, som varit 

en del av Linje 14 som 

elev på Vivallaskolan men 

också som studentambassadör. 

Helen Andersson, 

en av lärarna vid Örebro 

universitet, som deltagit i 

samarbetet. 

Hon besöker läxhjälpen så ofta hon kan och har i 

stort sett varit med vid vartenda tillfälle. Under våren 

kommer hon följa med på studiebesök till Örebro 

universitet och i sommar ska hon delta i sommarskolan. 

– Även om det är många som går på läxhjälpen 

så får alla hjälp eftersom det är så många studentambassadörer 

som hjälper till, säger Vartuhi Aro. 

Förhoppning om nationell spridning 

I Linje 14 arbetar cirka 50 studentambassadörer 

från många olika utbildningar – blivande jurister, 

läkare, ingenjörer, socionomer och lärare – som utbildas 

innan de börjar jobba för Linje 14. 

– Vi frågar inte bara om läxor. Vi frågar ganska 

mycket om vad de ville bli när de var yngre och vad 

de läser nu på universitetet, säger Vartuhi Aro, som 

har sökt naturvetenskapliga programmet eftersom 

hon vill utbilda sig till tandläkare. 

Frågorna kring framtidsdrömmar och hur det är 

att vara student vid universitetet är en viktig del. 

Detsamma gäller det behov av råd och stöd inför 

gymnasievalen som finns hos både ungdomar och 

föräldrar och som Linje 14 fångar upp. Under de 

kommande åren utvecklas dessutom verksamheten 

ytterligare och utvidgar sin samverkansuppgift. En 

förstudie kring en större utvärdering har inletts, 

eftersom förhoppningen är att med hjälp av forskning 

kunna utveckla en modell som går att sprida 

nationellt. 

– Det är oerhört roligt att få arbeta med ungdomarna 

inom Linje 14. För mig personligen tillför 

eleverna nya perspektiv. De ställer nya frågor och 

det finns alltid mycket energi i rummet. Vi måste se 

till att alla grupper i samhället har nyckeln till universitetet, 

annars riskerar vi missa många talanger, 

avslutar Helen Andersson. • 

Text: Linda Harradine foto: Kicki Nilsson 


REPORTAGE 

Inspirerande 

med ett universitet 

som satsar 

Örebro universitets vision och utveckling ska göra lärosätet 

starkare. Men hur kan visionen stödja universitetets 

studenter och doktorander i praktiken? 

Oanh Duong läser sjätte terminen på civilekonomprogrammet 

med inriktning 

mot finansiering och redovisning. Martin 

Karlsson befinner sig i slutfasen av 

sin doktorandperiod inom statsvetenskap med en 

avhandling om hur svenska politiker använder sociala 

medier. 

Högre status 

Oanh läste ekonomi på gymnasiet och hade tidigt 

en klar bild över vad hon ville bli. 

– Jag läste ekonomi på gymnasiet och kände tidigt 

att jag ville läsa till civilekonom. Jag var mycket 

noggrann i mitt urval. Jag jämförde olika universitetet 

med varandra och jag kontrollerade till och 

med saker som lärartäthet och antal professorer, 

berättar Oanh Doung. 

”Det är ett modernt lärosäte med 

fina lokaler och professionella lärare 

och utbildningar. ” 

Till slut fastnade hon för Örebro universitet, något 

som hon inte har ångrat. 

– Jag tycker att det är ett modernt lärosäte med 

fina lokaler och professionella lärare och utbildningar. 

Det känns att Örebro universitet på ganska 

kort tid har fått högre status. Man märker det när 

man pratar med studenter från andra delar av landet. 

Jag visste inte ens att det fanns en handelshögskola 

här när jag började. Jag tycker att vi kan bli 

bättre på att kommunicera det. Handelshögskolan 

är bra och vi är värda den titeln. 

Martin Karlsson har haft en något krokigare väg 

innan han hamnade rätt. Resan började på Mälardalens 

högskola och vidare till Luleå tekniska universitet. 

Därefter fann han kärleken, vilken ledde 

honom tillbaka till hemtrakterna och Örebro universitet. 

– Först var tanken att jag skulle bli historie- och 

samhällskunskapslärare. Men senare kändes det 

att jag via statsvetenskapen hittade hem. Det kändes 

som mitt ämne. Jag fick höra talas om att en ny 

forskarskola, Offentlig verksamhet i utveckling var 

på gång. Jag sökte en av tio doktorandtjänster och 

fick en av dessa 2008. 

Han har tydligt märkt förändringarna vid Örebro 

universitet under dessa fem år. 

– Det känns som ett universitet som satsar i en 

sektor med hög konkurrens. Det har varit en viss 

överetablering på högre utbildning i Sverige och jag 


Vision 2016 

REPORTAGE 

tycker att det är tydligt att Örebro universitet vill 

tillhöra de större lärosätena i landet, vilket känns 

mycket inspirerande, säger Martin Karlsson. 

Konkurrens och prioriteringar 

– När jag kom hit som student upplevde jag en tydligare 

närhet mellan lärare och student, både socialt 

och intellektuellt. Det avståndet har ökat. Jag 

kan även tycka att avståndet mellan utbildning och 

forskning är för stort på vissa håll, menar Martin 

Karlsson. 

Han menar att baksidan av att vara ett satsande 

universitet är att man måste prioritera. Som verksam 

inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga 

området märker han ibland detta. Samtidigt 

tror han att det är en prioritering som måste göras. 

– Jag tror att det är rätt med universitetets satsningar 

på programutbildningar och man kan helt 

enkelt inte satsa på allt samtidigt. På vissa håll i 

organisationen innebär dessa prioriteringar mindre 

resurser och därmed också mindre kontinuitet. Jag 

upplever att forskningen har blivit ganska individualiserad. 

Vi går hela tiden mot en högre konkurrens 

enskilda forskare emellan och det gäller hela tiden 

att spetsa sig. 

Också Oanh Duong märker av en hårdnande konkurrens. 

– I min bransch är det tusentals som utbildar sig 

och konkurrensen är ständigt närvarande. Mantrat 

för dagen är målinriktning, individualisering, konkurrens 

och ett stort kontaktnät. Jag tycker att universitetet 

är bra på att understödja kontaktnätsbyggande, 

vilket blir allt viktigare. Universitetet är 

också väldigt månt om att studenterna ska få jobb. 

Både Oanh och Martin har precis deltagit i universitetets 

två stora undersökningar för studenter 

och medarbetare med fokus på arbetsmiljö och 

hälsa. Undersökningarna knyter an till universitetets 

fjärde visionsmål om att vara en attraktiv studie- 

och arbetsplats. De är båda överens om att det 

är bra att universitetet tar frågan på allvar och att 

man är beredd till ständiga förbättringar inom detta 

viktiga område. 

Vad ser ni framför er i en nära framtid? 

– Jag är väldigt fokuserad på att få jobb inom redovisning 

och finansiering. Om det inte skulle bli så 

tänker jag fortsätta med masterprogrammet, säger 

Oanh Duong. 

– Jag vill vara kvar i den akademiska världen 

och även i Örebro. Jag har hittills haft rätt mycket 

tur med forskningsansökningar och jag har skaffat 

mig ett bra nätverk av kollegor. Jag hoppas på 

en fortsättning, men konkurrensen är stenhård och 

det måste man vara medveten om, menar Martin 

Karlsson. 

Text: Martin Larsson foto: Ulla-Carin Ekblom 

läs mer om 

vision 2016 


Reportage Vision 2016 

Vision 2016 

”Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig 

bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla.” 

Sedan 1999 har Örebro universitet vuxit från att ha 

varit en högskola med 12 000 studenter till ett universitet 

med 17 000 studerande. Här arbetar 1 200 

personer varav närmare 120 professorer, 550 lärare 

och forskare och cirka 500 doktorander. Genom 

nationella och internationella samarbeten bygger 

lärosätet en stark och samhällsnära verksamhet 

som bidrar till samhällsutveckling och tillväxt. 

Universitetets Vision 2016 anger färdriktningen för 

en fortsatt framgångsrik utveckling och är inriktad 

på följande fyra strategiska områden: 

UTBILDNING 

Mål: Vi skapar förutsättningar för bildning och utbildning 

som bidrar till utveckling och förnyelse 

inom ett brett spektrum av samhällets områden. 

Bakgrund: Örebro universitet är ett riksrekryterande 

lärosäte. Varje hösttermin påbörjar drygt 

3 000 nya studenter sin utbildning här, av dem är 

åtta av tio inflyttade från andra delar av landet. På 

fyra år har antalet sökande till lärosätets professionsinriktade 

program fördubblats. 

Det här är resultatet av en medveten strategisk 

satsning på professionsinriktade programutbildningar, 

något som universitetet kommer att fortsätta 

med. I dag erbjuder lärosätet utbildning till 

bland annat läkare, psykolog, jurist, socionom och 

civilekonom – nu har universitetet för avsikt att 

stärka utbudet inom de tekniska och konstnärliga 

områdena. 

”De studenter och lärare som söker sig hit ställer 

höga krav och är högt motiverade. Vi vill ge dem 

de bästa förutsättningarna för att lyckas genom att 

bygga landets bästa utbildning för blivande läkare.” 

Professor Ulf Tidefelt, 

prefekt vid Institutionen för läkarutbildning 

FORSKNING 

Mål: Vi bedriver fri och kreativ forskning, som möter 

olika behov, och där vi eftersträvar ett gränsöverskridande 

angreppssätt. Vi är ett universitet 

som attraherar framstående forskare och söker 

samarbeten som utvecklar kvaliteten i forskningen. 

Bakgrund: Örebro universitet arbetar för att stärka 

sin roll på den internationella forskningsarenan. 

Det kräver ett målmedvetet agerande av forskare, 

fakulteter och universitetsledning. Till exempel 

innebär det att stärka internationella samarbeten 

och att genomföra riktade åtgärder gällande kvalitet 

och kvantitet i internationell publicering. Dessutom 

stöds, stimuleras och belönas forskare och 

forskningsmiljöer på olika sätt när det gäller att 

öka de externa forskningsanslagen. Exempel på redan 

framgångsrika forskningsmiljöer finns inom 

robotik, ungdomsforskning och miljö. 

”Genom att sprida våra resultat i internationellt 

ansedda tidskrifter kvalitetssäkrar vi vår forskning 

och våra idéer bryter ny mark.” 

Professor Håkan Stattin, 

Örebro universitets Center for Developmental Research 


Vision 2016 

REPORTAGE 

SAMVERKAN OCH INNOVATION 

Mål: Genom bred samverkan, präglad av ömsesidig 

nytta, medverkar vi till höjd bildningsnivå, ökad 

social välfärd och hållbar ekonomisk tillväxt. 

Bakgrund: Samverkan med det omgivande samhället 

är en viktig del i Örebro universitetets verksamhet. 

Genom att bygga och skapa ett innovationssystem 

integrerat med universitetets forskning och 

utbildning ökar möjligheten för innovatörer att förverkliga 

sina idéer och låta dessa komma samhället 

till del. Nära koppling till arbetslivet är också till 

stor nytta för dem som studerar här. 

Universitetet har en särskild avdelning med uppgift 

att ge stöd till utbildning, forskning och innovation. 

Ett nybildat, universitetsägt holdingbolag 

ger dessutom möjlighet att utveckla och investera i 

de idéer och den kunskap, som kommer från medarbetare 

och verksamhet. 

”Genom att stödja innovation och samarbeta med 

näringsliv, offentlig verksamhet och organisationer, 

bygger vi en stark och samhällsnära verksamhet 

som bidrar till att sprida kunskap och innovationskraft.” 

Anna Ragén, 

chef för avdelningen Externa relationer 

DEN ATTRAKTIVA STUDIE- OCH ARBETSPLATSEN 

Mål: Vi är en attraktiv studie- och arbetsplats där 

studenter och medarbetare känner glädje och stolthet. 

Miljön präglas av engagemang, utveckling och 

en vilja att bidra till att universitetet når sina mål. 

Bakgrund: På kort tid har Örebro universitet utvecklats 

från högskola till universitet med ämnesmässig 

bredd, attraktiva utbildningar och internationellt 

framstående forskning. En förutsättning 

för att lärosätet ska fortsätta denna utveckling är 

att vara en attraktiv studie- och arbetsplats. Återkommande 

enkätundersökningar bland studenter 

och medarbetare är ett av flera viktiga hjälpmedel 

i arbetet, liksom olika utbildningsinsatser inom ledarskap 

och medarbetarskap. 

”Det känns som att Örebro universitet är ett lärosäte 

som satsar framåt. Här händer positiva saker 

hela tiden, vi har fått fler studiearbetsplatser, nya 

anläggningar byggs, det finns en vilja att visa resultat 

och att ta för sig. Och vi studenter bjuds in 

att vara med att skapa tradition – det är en härlig 

känsla.” 

Linda Norberg, 

juriststudent, Örebro universitet 


innovation 


Molekylärt pussel för ny medicin 

innovation 

Molekylärt pussel 

för ny medicin 

Centrum för livsvetenskap är sedan 2005 en forskningsmiljö 

inom ämnena biologi, kemi, biomedicin och medicin. 

Bland annat har forskare gjort uppmärksammade fynd av 

medicinrester i Hjälmaren och kunnat se hur ämnen från 

flamskyddsmedel är skadliga för människan. 

Vilken forskning som ger resultat i form 

av mediciner, nya behandlingsmetoder 

eller kanske nya kunskaper, som kan utvecklas 

på andra håll kan ibland tyckas 

slumpmässigt. Men det gäller för forskarna att se 

var möjligheterna finns och för universitetet att ha 

en organisation som kan fånga upp och stötta utvecklingen 

på ett bra sätt. 

Ett projekt som kan utveckla både kunskaper 

och i bästa fall nya mediciner är det samarbete som 

forskare vid Centrum för livsvetenskap startar med 

Armauer Hansen Research Institute, Ahri, i Addis 

Abeba i Etiopien. 

Per-Erik Olsson är professor i biologi och hans 

forskning handlar bland annat om signaltransduktion. 

Det beskriver hur celler tar emot signaler som 

styr hur de ska utvecklas, till exempel hur olika signaler 

påverkar utvecklingen av vilket kön en varelse 

ska få, om det är testiklar eller ovarier (äggstockar) 

som ska utvecklas. Det var den här forskningen 

som förra året väckte viss uppmärksamhet när forskarna 

kunde konstatera att vissa inflammationer 

kunde få zebrafiskar att bli honor. 

”I Etiopien finns det medicinska 

kunskaper som vi kan hjälpa till att 

utveckla med teknik…” 

– Vi har också funnit flamskyddsmedel som när de 

tar sig in i kroppen får samma funktion som det 

manliga könshormonet testosteron. Det ledde till 

att tillverkaren drog tillbaka den produkten, säger 

Per-Erik Olsson och berättar också om arbetet som 

pågår, lett av docent Jana Jass, med att hitta sätt 

som gör att man kan analysera innehållet i rötslam. 

Möte i Kanada 

När han för ett tjugotal år sedan gjorde sin postdokforskning 

inom molekylärbiologi på universitetet 

i Calgary i Kanada, jobbade Per-Erik Olsson 

ihop med etiopiern Lashitew Gedamu som 

han visade sig ha mycket gemensamt med. I mitten 

1960-talet arbetade Per-Erik Olssons far för Sida 

i Addis Abeba, vilket innebar att Per-Erik Olsson 

gick sina första skolår i den svenska skolan där. 

– Lash ville efter tiden i Kanada att jag skulle inrikta 

min forskning mer mot tropiska sjukdomar för 

att kunna hjälpa till i Etiopien och han låg på mig 

om det i många år. Han är en känd person i Etiopien 

där han varit med om att bygga upp forskningen vid 

Armauer Hansen Research Institute, Ahri. 

Norrmannen Armauer Hansen var den som första 

gången, 1873, observerade leprabakterien. Institutet 

som nu bär hans namn ligger på den plats 

där leprakolonin i Addis Abeba tidigare låg och är 

nu ett forskningsinstitut med inriktning mot tuberkulos, 

HIV, malaria och andra tropiska sjukdomar. 

Modelleringen lockade 

För fyra år sedan, innan Sverige införde avgifter för 

studenter utanför EU, kom Solomon Asnake, som 

nu är doktorand, till Örebro universitet för att göra 

sin masterutbildning vid Institutionen för naturvetenskap 

och teknik. Han är son till en läkare i Etiopien, 

som i sin tur är barndomsvän med Lashitew 

Gedamu. 


innovation 

Molekylärt pussel för ny medicin 

– Jag visste inte så mycket om Örebro när jag kom 

hit. Det var utbildningen jag var intresserad av och 

att Per-Erik Olsson hade en etiopisk bakgrund 

hade jag ingen aning om, säger Solomon Asnake, 

som arbetar på sin doktorsavhandling om molekylär 

modellering. Ett arbete som beräknas bli klart 

om ett och ett halvt år. 

Molekylär modellering innebär att man med 

hjälp av olika datorprogram kan beskriva vad som 

händer i en naturlig process när en molekyl från en 

medicin binder till exempelvis en receptor. Detta är 

en avsevärt billigare metod än att genomföra försöken 

i den mer kostsamma laboratoriemiljön. 

Tekniken utvecklar kunskaperna 

– I Etiopien finns det medicinska kunskaper som vi 

kan hjälpa till att utveckla med teknik, som ännu 

inte används där. 

Alla de här olika pusselbitarna ledde till att Lashitew 

kom till Örebro som gästföreläsare för ett 

par år sedan och det besöket besvarades förra sommaren 

när Per-Erik Olsson, docent Jana Jass samt 

Solomon Asnake reste till Addis Ababa. 

Där dök det upp intresse för samarbete kring ytterligare 

ett forskningsområde, miljöföroreningar i 

vatten från avloppsverk. Jana Jass har ett projekt 

kring antibiotika och resistens i svenska vatten. 

– Per-Erik Olsson och jag arbetar gemensamt 

med att studera vilka effekter läkemedelsrester kan 

ha på levande organismer, säger hon. I Etiopien vill 

vi titta på utsläpp av läkemedel och antibiotika, 

men även hur bakterier tar sig ut i miljön och vilka 

konsekvenser det får. 

Första steget i samarbetet blir en kurs i datorsimulering 

för naturvetenskaplig forskning i augusti. 

– Vi ska introducera det och lära folk på Ahri 

att använda det, berättar Solomon Asnake. Det 

finns datorkraft där och vi vill överföra kunskap 

I augusti startar Solomon Asnake, Per-Erik Olsson och 

Jana Jass en kurs i molekylär modellering i Etiopien, 

som kan utveckla kunskaperna om tropiska sjukdomar 

och öppna möjligheter för ytterligare samarbete. 

i bioinformatik och molekylär modellering. Det 

handlar om att prova ut mjukvaror som passar bra 

för den verksamhet man bedriver vid Ahri. 

Tonåringar och tuberkolos 

Specifikt siktar man i första hand in sig på att studera 

tuberkulos bland tonåringar. 

– Det har länge varit känt att tuberkulos aktiveras 

under puberteten och vi vill nu undersöka närmare 

vad det kan bero på, säger Per-Erik Olsson. 

Med min bakgrund i forskning kring könsutveckling 

och Janas kunskap inom mikrobiologi har vi 

en kompletterande kompetens till forskarna vid 

Ahri som är experter på tropiska sjukdomar. Vi 

vill gärna ta reda på vad det är under puberteten, 

då det händer mycket i kroppen, som aktiverar tuberkulossjukdomen. 

Pusselbitarna passade ihop 

Per-Erik Olsson menar att förhållandet med Ahri 

är starkt, här fanns pusselbitar som passade i varandra. 

Det kan leda till att Etiopien stärks vetenskapligt 

– en utveckling som i förlängningen kan ge 

nya läkemedel. • 

Text: Lars Westberg foto: Kicki Nilsson 


NOTISER 

Holdingbolag för utveckling 

– Vår uppgift är att bidra till att den avancerade kunskap som 

produceras vid Örebro universitet kommer till nytta för samhället. 

Innovationskontoret kan göra det här på flera sätt. Ett är att kommersialisera, 

men det handlar också om att skydda tillgångar eller 

bidra till att de utvecklas. 

Det säger Anna Ragén, chef för avdelningen Externa relationer 

dit också Innovationskontoret med det nya Örebro universitet holding 

AB är knutet. Bolaget ger nya möjligheter att skydda idéerna 

för att de ska kunna utvecklas till glädje och nytta för såväl forskare, 

universitetet som samhället. 

Innovationskontoret kan ge stöd genom rådgivning och praktisk 

hantering av till exempel patentansökningar. Man kan ”låsa in” 

idéerna i en idébank så att forskarna kan publicera sina resultat 

och ändå ha kontroll över dem. De kan sedan utvecklas genom mer 

forskning, säljas vidare eller bli grund för nya företag. 

Projektet Effekt mot tobak, ett program för att minska cannabisbruket 

bland ungdomar, blev det första kommersiella avtalet för 

holdingbolaget. Det leds av forskaren 

Nikolaus Koutakis vid Institutionen för 

juridik, psykologi och socialt arbete och holdingbolaget 

har tecknat avtal med ett antal 

kommuner om att utvärdera det, ett avtal 

som inte hade gått att teckna utan bolaget. 

– Under året kommer vi att kunna se ytterligare 

konkreta resultat av arbetet i holdingbolaget. 

Vi har forskningsresultat som ska patentskyddas och vi 

Nikolaus Koutakis 

har ett par bolag som är på väg att starta. Det är bolag som sedan 

kan flyttas över och utvecklas vidare i Inkubera, det bolag som 

finansieras av offentliga medel från regionen och som ska hjälpa 

nya företag att växa, säger Anna Ragén. 

Örebro universitet blir del 

i världshälsoorganisationen 

WHO:s nätverk för skadeförebyggande 

och säkerhetsfrämjande 

miljöarbete (WHO Collaborating 

Centre on Community 

Safety Promotion). Universitetet 

kommer att bistå med 

rådgivning och assistans nationellt 

och internationellt. 

första svenska biografin 

om brittisk järnlady 

Det konservativa partiet i Storbritannien var 1975 

ett kvinnofientligt och överklassdominerat parti, 

men valde en kvinna från lägre medelklassen uppvuxen 

på den engelska landsbygden till ledare. En 

kvinna som 1979 valdes till premiärminister och 

blev älskad, hatad och omstridd som få. Gunnela 

Björk, docent i historia vid Örebro universitet, har 

skrivit den första biografin på svenska om Margaret 

Thatcher. 

– Hon var en passionerad och ytterst skicklig politiker 

som har lämnat djupa avtryck i vår moderna 

historia och i miljontals människors 

vardagsliv. I boken, 

som vänder sig till en bred 

publik, försöker jag beskriva 

vilken betydelse personen 

Margaret Thatcher hade för 

den historiska utvecklingen, 

säger Gunnela Björk. 

Gunnela Björk 

14 Nya professorer 

på universitetets årshögtid 

Vid Örebro universitetets årshögtid i februari 

installerades 14 nya professorer. 36 doktorer och 

fyra hedersdoktorer promoverades. Professor 

Jill Morrison, Storbritannien, var en av de fyra 

heders doktorerna som promoverades och här får 

hon sin doktorshatt av adjungerande professor 

Margareta Möller. Se bilden till vänster. 


Alumn KRÖNIKA 

Porträttet 

Per Knutson 

Universitet och 

forskning viktigt för 

samhällets utveckling 

N 

är jag först fick frågan om att vara 

med i arbetet att attrahera mer pengar 

till forskningen vid Örebro universitet 

blev jag uppriktigt förvånad. Vad kan jag 

om sådant? Vad har jag att bidra med? 

Varför frågar de mig? 

Jag har aldrig läst vid universitet och 

än mindre kommit i kontakt med forskarvärlden. 

Däremot har jag, hela mitt vuxna 

liv, arbetat inom restaurangoch besöksnäringen 

och där lärt mig att samverka 

med medarbetare och chefer för att nå ett 

så gott resultat som möjligt. Handlar det 

här arbetet om sådant, om att vara med 

och påverka och övertyga människor, då 

kanske jag ändå kan ha en roll att spela? 

När jag till slut bestämde mig för att 

acceptera uppdraget var det därför att 

jag innerst inne vet att jag älskar utmaningar. 

Att kasta mig in i nya uppgifter, 

lära känna nya människor och att pröva 

min förmåga, är något som alltid känts 

stimulerande. Och som min man brukar 

säga, ”De blyga pojkarna får aldrig kyssa 

de vackraste flickorna”. Samma logik gäller 

väl också oss kvinnor. Vi måste också 

våga kasta oss ut i det okända. 

”Vi måste också 

våga kasta oss ut i det 

okända” 

I 

takt med att jag lärt mig mer om den 

forskning som bedrivs vid Örebro universitet 

blir jag alltmer imponerad, nyfiken 

och intresserad av uppgiften. Redan i dag 

spelar universitetet en viktig roll för samhällsutvecklingen. 

Jag är övertygad om att 

ökade forskningsresurser kommer att stärka 

den utvecklingen vilket gagnar oss alla, 

medborgare såväl som näringsidkare. 

U 

niversitetets närvaro påverkar också 

företagen på andra sätt. Det sägs att 

mindre universitet har lättare att samarbeta 

med näringslivet. Det är åtminstone 

något jag själv upplever i min dagliga roll 

som VD för Loka Brunn. Vi har ett mycket 

gott samarbete med universitetets Restaurang- 

och hotellhögskola i Grythyttan. 

Och det är inte minst viktigt eftersom ett 

av besöksbranschens stora problem är att 

i tillräcklig grad kunna rekrytera kompetent 

personal. Samma problem har de flesta 

näringsgrenar som har ambitionerna 

att växa. 

Jag kan inte lova något annat än att tillsammans 

med övriga i kampanjkommittén, 

göra mitt bästa för att lyckas med 

uppgiften att övertyga finansiärer och andra 

intresserade om vikten av att bidra till 

forskning och en god samhällsutveckling. 

Vi hörs! 

Mia Spendrup är VD för Loka Brunn 

och ny ordförande i Örebro universitets 

kampanj kommitté för att samla pengar till 

forskningen. 


Text: Johan Stenegård, foto: Ulla-Carin Ekblom 

ALUMN 

Fullsatt Boostday 

inspirerande för karriären 

V 

älj din chef med omsorg. Det var föreläsaren 

Ebba Lindsös viktigaste 

karriärråd när Boostday anordnades på 

Örebro universitet. 

– Se till så att ni delar samma värderingar 

och respekt för varandra och andra. 

När Boostday anordnades för andra 

året på Örebro universitet mötte föreläsarna 

Ebba Lindsö och Martina Haag en 

fullsatt föreläsningssal. Evenemanget är 

en inspirationsdag för kvinnor i karriäroch 

entreprenörskapsfrågor. 

Ebba Lindsö, till vardags ordförande 

för Sjätte AP-fonden, tidigare VD på 

Svenskt Näringsliv och chefredaktör för 

TT och tidningen Affärsvärlden, berättade 

om sin livsresa och sina erfarenheter. 

Hennes budskap var att våga och att inte 

vara rädd för att ta sig an nya utmaningar. 

– Karriär är att våga släppa taget en 

aning och att ta chansen att utvecklas, sa 

Ebba Lindsö. 

Martina Haag är författare och skådespelare 

med flera böcker och filmer på sin 

meritlista. Martina pratade om mod och 

att våga göra det man själv vill. Hon varnade 

också för att planera för mycket och 

gav rådet att våga ställa frågor även om de 

”Karriär är att våga 

släppa taget en aning 

och att ta chansen att 

utvecklas.” 

ibland kan vara obekväma. Du kommer 

att upptäcka att det är fler som tänker och 

undrar som du, menade hon. 

Lita mer på dig själv 

– Två intressanta föreläsare, som jag uppfattade 

som ärliga och utan att hela tiden 

vara så ”politiskt” korrekta. Det jag 

främst tar med mig från dagen är att lita 

mer på mig själv och att gå lite mer på min 

magkänsla. 

Så sammanfattar Tove 

Sävenhed sina intryck av 

Boostday. Tove var en av 

evenemangets 260 besökare 

och driver Fotoateljé 

Wasa i Örebro. 

Tove Sävenhed 

En annan av evenemangets besökare 

var Marie Malmberg, hotellchef på Scandic 

Grand Hotel i Örebro. Nyttigt med 

inspiration, tyckte Marie 

Malmberg: 

– Det är alltid nyttigt 

med extra inspiration och 

att få ta del av andras erfarenheter. 

Det är viktigt 

Marie Malmberg 

att våga mera och att inte 

vara rädd för att misslyckas och på så vis 

sätta lite högre mål. 

Boostday är ett samarbete mellan Almi 

företagspartner, Drivhuset, Handelskammaren 

Mälardalen, Kvinnors företagande 

stärker Sverige, Länsstyrelsen Örebro län, 

Regionförbundet Örebro, Tillväxtverket, 

Örebro läns kvinnolobby och Örebro universitet. 

• 

Text: Johan Stenegård FOTO: Ulla-Carin Ekblom 


Returadress: 

Örebro universitet 

Externa relationer 

701 82 Örebro 

B 

SVERIGE 

PORTO BETALT 

PORT PAYÉ

magasin - Ãrebro universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

magasin - Ãrebro universitet