Ungdomar i fokus - Örebro universitet

Nº 1 2011
ÖREBRO
UNIVERSITET
magasin
Rickard
Olsson
– årets alumn
Har
skogens
sjusovare
svaret?
Ungdomar i fokus
Forskningsresa över
två världshav
Sofia Larsen – affärsutvecklare
med driv
Grythytte Akademi
mot stjärnorna
Frida Stéenhoff – radikal
fritänkare före sin tid

Inledare
Innehåll
A
lla verksamheter behöver en
rikt ning. Vi måste veta vad vi
vill med vår verksamhet, vad som är
vårt uppdrag och vilka mål vi har.
En riktning ska visa åt vilket håll vi
ska sträva. Det kan uttryckas som
vår vision och är en nödvändighet
för ett universitet. En vision ska följas
av en strategi och tydliga långsiktiga
och kortsiktiga mål som ska
vara mätbara, utmanande och realistiska.
Villkoren på högskolesektorn
gör att arbetet med tydliga mål är
nödvändigt. Dessutom har förväntningarna
från samhället aldrig varit
så höga och vi måste arbeta hårt för
att infria dessa. En ny vision för
Örebro universitet håller på att arbetas
fram och ett ungt universitet, som
inte haft möjligheten att bygga upp
sin forskning under lika lång tid som
de äldre lärosätena, får arbeta under
speciella villkor och aldrig vila.
S
öksiffrorna för studentantagningen
till höstens utbildningar
börjar bli tydliga och visar på en
fortsatt stark ökning. Aldrig har så
många velat studera vid svenska lärosäten
och aldrig har så många velat
studera vid Örebro universitet. Vi
upplever för tredje året i rad en boom
i antalet sökande. Under de sista tre
åren har antalet sökande till Örebro
universitets program ökat med 87
procent, vilket kan jämföras med en
ökning med 24 procent på nationell
nivå. Det är en fantastisk siffra och
eftersom vi inte kan ta in fler studenter
blir våra studenter duktigare ju
högre söktal vi har. Det är precis som
det ska vara. Vi får duktigare studenter,
ett antal av dessa stannar kvar,
www.oru.se
blir duktiga lärare och forskare. Det
ökar attraktiviteten och vi får ännu
duktigare studenter och så vidare. Utmärkt!
Överallt sätter studenterna sin
prägel på Örebro, inte bara på campus.
Utvecklingen mot universitetsstad
är påtaglig och samarbetet med
Örebro kommun väldigt bra.
U
niversitetet är mitt uppe i hanteringen
av den genomförda forskningsutvärderingen
som omfattade
all forskning vid Örebro universitet.
Alldeles säkert måste vi göra prioriteringar
utifrån universitetets bästa
för att kunna utveckla de mest framgångsrika
forskningsmiljöerna. Det
är uppenbart att det som var högskolan
i Örebro på 1980-talet inte alls är
Örebro universitet på 2010-talet.
U
nder våren har vi lagt ner mycket
kraft och energi på vår avdelning
för externa relationer. Vi arbetar
hårt för att få ett holdingbolag, något
som skulle göra livet och verksamheten
lättare för universitetet. Utan holdingbolag
har vi uppenbara svårigheter
att utföra det regeringen förväntar
sig av oss. En ansökan är inskickad
och den har fått mycket beröm. Det
återstår nu bara att se vad regeringen
gör med den.
J
ag hoppas nu att alla hittar
något, eller mycket, av intresse i
detta nummer av Örebro universitets
magasin.
Med hopp om en skön sommar för
alla.
Jens Schollin
Rektor
Örebro universitet magasin riktar
sig till dem som intresserar sig för
verksamheten vid Örebro universitet;
alumner, näringsliv, politiker och
övriga högskolesektorn.
Adress:
Externa relationer och kommunikation
Örebro universitet
701 82 Örebro
Redaktör Jörgen Westlin
Ansvarig utgivare Niklas Jälevik
Grafisk form Jesper Johanson
Skribenter i detta nummer:
Martin Larsson
A m y L o u t fi
Ingrid Lundegårdh
Linda Harradine
Lars Westberg
Tryck:
JMS Mediasystem
Upplaga:
7 000 ex.
Foto framsida:
Jörgen Wiklund/Bildarkivet.se
8
12
19
5
16
22
24
5 Ungdomsforskning för en
bättre framtid
Vill hjälpa genom att skapa goda vanor och lösa
problem i tid
8 Årets alumn
Mötte kunskapen när rockstjärnedrömmen sprack
11 Satsning på ökad kvalitet
Forskningsutvärderingen visar på oanade styrkor
12 På jakt efter havens
föroreningar
Forskarna söker plastbälten på hundratusentals
kvadratkilometer
15 Campusmässan
En växande mötesplats för näringsliv och studenter
16 Sofias drivkraft ska utveckla
samverkan
Universitetets nya affärsutvecklare jobbar för bildandet
av ett holdingbolag
19 Skogens sjusovare bär på
medicinska hemligheter
Hur klarar björnar av att sova ett halvår utan att
drabbas av liggsår och benskörhet?
21 Akademi med barnen i
centrum
Starkt engagemang för barnens rättigheter
22 Grythyttan firade med
stjärnorna i sikte
”Mot stjärnorna” var temat när Grythytte Akademi bjöd
till fest
24 Hopplöst före sin tid
Om en kvinna vars idéer hade framtiden för sig
26 Krönika: Technology and
Eldercare
Att ta på strumpor är svårare än att bygga en bil
27 USA:s ambassadör
besökte universitetet
USA behövde Sveriges hjälp på 1700-talet och behöver
det fortfarande

FORSKNING
Ungdomsforskning
FORSKNING
Ungdomsforskning
för en bättre framtid
– Vi hoppas att vår forskning kan hjälpa utsatta barn, som
riskerar att hamna snett, säger Anna-Karin Andershed, en
av de många forskare vid Örebro universitet som valt att
studera barn och ungdomar.
Professor Charli Eriksson
Professor Erik Amnå
Psykologiforskarna
Håkan Stattin, Anna-
Karin Andershed och Ylva
Svensson samarbetar med
såväl skolor, socialtjänst
som kriminalvård för att
deras forskning ska nå ut
och komma till nytta.
Ungdomsforskningen vid Örebro universitet
fokuserar på att skapa goda
vanor och lösa problem i tid.
– Vi arbetar för att man med tidiga
insatser ska kunna förebygga kriminalitet, säger
Anna-Karin Andershed, psykologiforskare verksam
inom Centrum för kriminologisk forskning, CKF.
Tillsammans med socialtjänsten tar CKF fram
forskningsbaserade modeller som strukturerar upp
bedömningar av barns och ungas behov av insatser.
I nuläget skiljer det sig från kommun till kommun
hur man bär sig åt. Målet är att socialtjänsten ska
fatta samma beslut oberoende var i landet barnet
befinner sig eller vilken handläggare familjen har.
Det handlar om att hjälpa unga som har problem
med att följa regler och lagar. Genom att undersöka
risk- och skyddsfaktorer, exempelvis kamratrelationer,
relationer i familjen, aggressivitet
och nedstämdhet, hos och runt barnet kan man
erbjuda stöd för att förändra förutsättningar och
beteende.
– För alltför många av dem som har allvarliga
problem i unga år, kommer problemen att fortsätta
under ungdomsåren, upp i vuxen ålder. Genom att
fånga upp barn som behöver extra stöd tidigt kan
de få rätt hjälp och undvika problem i framtiden,
säger Anna-Karin Andershed.
Uppmuntra en hälsosam livsstil
Goda levnadsvanor är även målet för Nationellt
centrum för främjande av god hälsa hos barn och
ungdom, NCFF. Deras uppdrag är att uppmuntra
barn och ungdomar till en hälsosam livsstil.
– Vi ger ungdomar utmaningar och försöker hitta
vägar att stimulera barn och ungdomar att vara aktiva,
säger Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap
vid Örebro universitet och föreståndare
för NCFF.
Fysisk aktivitet påverkar både hälsa och skolprestation
och Örebroforskningen visar ett tydligt
mönster. Det är samma barn som inte är med i någon
förening på fritiden, som inte heller är aktiva
i skolans undervisning i idrott och hälsa. Det är
dessutom dessa barn som mår sämst.
– Det är en ond cirkel att bryta. Det handlar
bland annat om att nå alla. När det gäller skolidrotten
önskar pojkar främst bollspel och det är
också den vanligaste aktiviteten. Flickors främsta
önskemål däremot är dans men det står sällan på
schemat. För att ändra på just detta har vi tillsammans
med kulturrådet gjort en satsning på dans i
skolan, säger Charli Eriksson.
– Ju tidigare man startar ju troligare är det att
vanorna följer med barn och ungdomar in i vuxen
ålder. Innan vi fyller 13 år har vi lärt oss 90 procent
av vårt beteendemönster. Därför att är det viktigt
att stimulera alla barn och ungdomar att hitta
”sin” aktivitet. Skolan skulle kunna bidra till detta,
säger Charli Eriksson.
Skolan en trygg hamn i utsatta områden
Såväl NCFF som Center of Developmental Research,
CDR vid Örebro universitet arbetar för att
få en överblick och göra det möjligt att följa hur
goda vanor men också problem följer med oss från
ungdomsåren upp i vuxen ålder.
– Vi bygger upp databaser med undersökningar
som pågår över lång tid. Det ger oss klarare bild av
orsak och verkan, vilket man aldrig kan få på samma
sätt när man gör enstaka studier, säger Håkan
Stattin, professor i psykologi.
Tillsammans med professor Margaret Kerr leder
han CDR och deras senaste studie visar att den demokratiska
skolan, där elever känner sig värdefulla
4 ÖU magasin ◦ 1 2011
ÖU magasin ◦ 1 2011 5

FORSKNING
Ungdomsforskning
Ungdomsforskning
FORSKNING
Tidig pubertet kan
skapa problem
Örebro universitet är bland de främsta i världen
när det gäller forskning kring pubertetsmognandens
roll för flickors utveckling.
– Tidig pubertet har kopplats till en rad problem.
Depression, ätstörningar, dålig självbild men också
ungdomskriminalitet och alkohol, säger Therése
Skoog, forskare i psykologi vid Center for Developmental
Research, CDR.
Forskarna vid CDR har
följt ett stort antal flickor
från 10 års ålder upp till 50
års ålder. De har studerat
hur tonårstiden påverkar
dem längre fram i livet.
– Vi har sett att tidigt utvecklade
tjejer ofta slutar
skolan efter grundskolan
Therése Skoog
och att de skaffar barn tidigare
än sina jämnåriga
kamrater. I våra uppföljningar
kan vi se att de som kom i puberteten senare
har kommit i kapp vad gäller familj och barn men
”...flickor som kommer in
i puberteten tidigt skolkar
oftare, provar alkohol tidigare
och deras sexdebut är
tidigare än jämnårigas”.
och respekterade, blir en trygg hamn för ungdomar
i utsatta bostadsområden. Elever känner sig trygga
och till och med längtar efter att få gå till skolan.
Skolan blir en trygg plats i en annars orolig tillvaro.
– Det är oerhört intressanta resultat och ett nytt
sätt att tänka. Det går emot all tidigare forskning,
som säger att problemen i bostadsområdet ”läcker
in” i skolorna och att ungdomar i utsatta områden
överför sina dåliga erfarenheter från bostadsområdet
och hemmet till skolan. Vi visar att det inte alls
behöver vara på det sättet, säger Håkan Stattin.
I USA används metalldetektorer och vakter i
skolor i problemområden men det tror inte Håkan
Stattin är rätt väg. Genom att arbeta demokratiskt
kan skolan istället motverka att problem i utsatta
områden tränger in. Studien visar att det inte är mer
trakasserier, hot och mobbning i skolorna i de utsatta
områdena än i skolorna i de mer privilegierade.
– Ungdomar som trivs i skolan presterar bättre
än de som inte trivs. Därför är demokrati i skolan
en oerhört viktig fråga, säger Håkan Stattin.
Ungdomars samhällsengagemang
Håkan Stattins intresse för demokrati genomsyrar
även arbetet inom Youth & Society, YeS, som han
leder tillsammans med Margaret Kerr, Erik Amnå,
professor i statskunskap, och Mats Ekström, professor
i medie- och kommunikationsvetenskap.
Genom att involvera forskare från flera områden
kommer de kunna lägga samman hemmets, skolans,
Internets och kompisars betydelse och förstå
helheten för ungdomars samhällsengagemang i olika
frågor, rörelser eller politiska partier. Under sju
år kommer forskarna att samla in svar från ett urval
av 4 000 Örebroare mellan 13-30 år, två av deras
bästa kompisar och deras föräldrar.
– Vår databas är tämligen unik och väcker internationell
uppmärksamhet, säger Erik Amnå. Vi
kommer att ha många utländska forskare här som
vill använda den och en återkommande internationell
sommarskola. Vi är ännu bara i början av arbetet
och de närmaste åren kommer att bli mycket
spännande. •
Vivallaskolan är en av
skolorna i Örebro som
deltagit i studien ”Sju
skolor”, under de senaste
fyra åren. Elever har fått
svara på frågor kring
trygghet, lärare, hot och
mobbing för att se hur de
trivs. Håkan Stattin presenterar
resultaten, som
han beskriver som häftiga
och värda att grunna över,
för lärarna.
TEXT: Linda Harradine
FOTO: Hans Jonsson, Anissa
Thompson, Anders Liljenbring,
Jesper Johanson
BARN- OCH UNGDOMSFORSKNING VID ÖREBRO UNIVERSITET
Youth & Socitey, YeS, bedriver fl ervetenskaplig
forskning om ungdomars samhällsengagemang.
YeS består av två forskargrupper: Center for
studies on civic engagement, CIVIC och Center
for Developmental Research, CDR och involverar
forskare inom såväl psykologi och statskunskap
som medie- och kommunikationsvetenskap.
Center for Developmental Research, CDR, har i
sina studier frågat tusentals ungdomar om bland
annat skolan, kompisrelationer, hemförhållanden,
alkoholvanor, depression och sexuella relationer.
I studien 10-18 följer psykologiforskarna en hel
kommuns ungdomar under många år.
Centrum för kriminologisk forskning, CKF, består
av forskare inom psykologi och socialt arbete,
som bland annat undersöker kriminalitetens
orsaker och riskfaktorer men också utveckling
och utvärdering av brottspreventiva program och
bedömningsinstrument inom socialtjänsten.
Nationellt centrum för främjande av god hälsa
hos barn och ungdom, NCFF, har till uppgift att
stödja Sveriges skolor i deras hälsofrämjande
arbete speciellt när det gäller fysisk aktivitet
och maten i skolan. Det inrättades av regeringen
2004 och är placerat vid Örebro universitet.
”Gå och cykla till skolan” är ett exempel
på aktivitet som återkommer varje år och som
forskarna hoppas ska skapa sunda vanor.
Dessutom är Barnrättsakademin placerad vid
Örebro universitet. Den verkar för att stärka
kunskapen om barnets rättigheter bland beslutsfattare
och yrkesverksamma vars arbete
rör barn, till exempel jurister, lärare, sjukvårdsanställda,
socialarbetare och samhällsplanerare.
däremot kvarstår skillnaden i utbildning. Bland de
tidigt utvecklade flickorna är det relativt få som
skaffar sig högskoleutbildning, säger Therése Skoog.
Om du tittar in i ett klassrum med sjuor så ser
du ungdomar som ser ut som barn medan andra
skulle passera för 18 år. De tidigt utvecklade fl ickorna
upplever sig ofta som tjocka när kroppen förändas.
Vilket har setts som en förklaring till att de
ibland får dålig självbild och symptom på depression.
Dessutom visar forskningen att flickor som
kommer in i puberteten tidigt skolkar oftare, provar
alkohol tidigare och deras sexdebut är tidigare
än jämnårigas.
– De känner sig äldre och de ser äldre ut. Vi tror
att det är därför de ofta söker sig till äldre kamrater
och hamnar i sociala miljöer där till exempel alkohol
och sex är mer vanligt. Ibland uppstår problem
kanske eftersom man vill passa in och vara lika.
Flickorna gör saker de annars inte skulle ha gjort.
Ibland kan det handla om kriminalitet, ibland alkohol
eller rökning.
Therése Skoogs råd till föräldrar är att finnas
till hands och att lyssna. Att inte alltid tänka att
flickan är så stor och klarar sig själv. Det är lätt att
glömma att flickorna fortfarande är unga när de ser
ut att vara äldre än de är. •
6 ÖU magasin ◦ 1 2011
ÖU magasin ◦ 1 2011 7

Alumn
Årets alumn
ALUMN
Årets alumn
– mötte kunskapen när rockstjärnedrömmen sprack
Rickard Olsson insåg ganska sent i livet
att kunskap kan ha stor betydelse i livet,
han tackar en gammal flickvän för
att drömmen om att bli rockstjärna förblev
en dröm, som byttes mot kulturvetarlinjen på
dåvarande Högskolan i Örebro. Här upptäckte han
litteraturen och har bestämt sig för att ge sin dotter
samma chans.
– Jag sparar varje månad till henne för att hon
ska kunna läsa litteraturvetenskap ett år utan att
behöva ta studielån. För mig innebar det att upptäcka
språket, få en vokabulär och få insikter i både
psykologi, filosofi och mycket annat.
Rickard Olsson återvände till Örebro när han
fick ta emot utmärkelsen Årets alumn med motiveringen
att han som programledare för tv-frågesporten
Vem vet mest? för fram kunskapsidealet medialt,
som det heter i motiveringen. I samband med
prisutdelningen i Aulan berättade han om hur det
var att studera i Örebro, vägen dit och om sin programledarkarriär.
– Jag växte upp i en del av Gävle där man inte
hade några avancerade yrkesdrömmar, de flesta ville
jobba på lagret och i åttan sade en engelsklärare åt
mig att ”för såna som dig finns det inte plats i vårat
samhälle”. Därför blev jag väldigt förvånad när
jag i alla fall började på gymnasiet och kompisarna
pratade om att bli läkare och advokater, de kunde
drömma!
Drömmen förblev en dröm
Men hans egna drömmar handlade alltså om att
bli rockstjärna ända tills den där flickvännen upplyste
honom om att det nog bara var just en dröm
och att han inte skulle bli något om han inte såg till
att skaffa sig en utbildning. Därför hamnade han i
Örebro hösten 1989 när universitetet ännu var en
ganska liten högskola med ett campus som egentligen
bara bestod av Långhuset och GIH och Östra
Mark var kårhuset.
– Här var nästan som ett andra hem, minns Rickard
när vi tar en runda tillsammans med några gamla
studiekompisar. Minnen från olika fester och evenemang
bubblar upp och berättar att mycket hänt
på campusområdet sedan Rickard Olsson lämnade
högskolan 1992.
Upptäckte radio
Här upptäckt han att det var kul med radio. Då
fanns det en radioteknikerutbildning på högskolan
och han kom med i ett gäng som sände närradio.
Men radioutbildningen lades ned och han sökte sig
i stället till en folkhögskola i Sigtuna. När det blev
dags för praktik, lyckades han få till en praktik på
distans på Radio Gävleborg.
– Jag gjorde porträtt på riksdagsmän från länet
och det gick bra. Det ledde till att jag fick sommarjobb
på radion i Gävle och när alla andra sommarvikarier
åkte tillbaka till sina skolor blev jag kvar.
Han blev kvar på lokalradion i tre år och lärde sig
mer om radio genom hårt arbete och kunniga kamrater.
Via en av radiokompisarna från studentradiotiden
i Örebro fick han så göra inslag i ett P3-program
som hette Signal.
– Ett fantastiskt program som sysslade med journalistik
för unga.
Dålig start på dagen
Så fick han chansen att göra ett program, som hade
en stor och bred publik, han skulle ta över Morronpasset
efter Tomas Tengby.
– Tengby var en stjärna. Många tackade nej, de
vågade inte komma efter honom. Den reaktion som
mötte mig var inte att leka med. Jag mötte en våg
av hat och utskällningar. Vi hade en telefonsvarare
på redaktionen, som jag skulle lyssna av när jag
kom till jobbet varje morgon klockan fem. Det var
inte kul…
Rickard har också arbetat med program som
Bullen…
PORTRÄTTET
Namn: Rickard Olsson
Ålder: 44 år
Civilstånd: Sambo, dotter
Utbildning: Kulturvetarlinjen
Bor: Nacka, Stockholm
Arbete: Programledare på SVT
8 ÖU magasin ◦ 1 2011 ÖU magasin ◦ 1 2011 9

ALUMN
Årets alumn
FORSKNING
– Där lärde sig barn bli tonåringar och tonåringar
bli vuxna.
… Nyhetsmorgon…
– Jag har svårt för spelet i nyheterna, journalisterna
där är lika fåfänga som nöjesjournalisterna
men anser sig vara lite finare.
… Bingolotto…
– Jag försökte lägga in lite sälta och Goethe. Jag
älskar det programmet, det finns så mycket hjärta
och folklighet i det.
… och Melodifestivalen…
– Det var kul och det var intressant att se hur
kvällstidningarna arbetar. Det var någon som sa
”efter de första programmen mosar vi er, men sedan
bygger vi mot Globen”. Dramaturgin var uppenbar,
rubrikerna överraskande och fantasifulla. Vi reste
tillsammans på tåg från de olika spelplatserna.
Kvällstidningsreportrarna slog ofta ned blicken och
tittade lite generat åt sidan.
Aldrig riktigt nöjd
Rickard Olsson säger att hans drivkraft är att alltid
bli bättre.
– Att jag kommit dit jag gjort beror på att jag
aldrig är nöjd. Jag träffade nyligen en person som
sa att om man inte hela tiden vill bli bättre, slutar
man snart att vara bra. De, som anser sig färdiglärda
är möjligen färdiga, men inte lärda.
Sju säsonger med Vem vet mest? har lärt honom
mycket om människor, allmänbildning och det livslånga
lärandet.
– Att vara allmänbildad är att ha koll på både
Goethe och Paradise Hotel. Det finns beskäftiga
människor, som inte anser att musik efter 1970 och
Rickard diskar av notan på Tybblegatan, januari 1990.
Östra Mark väckte många minnen hos Rickard Olsson.
Han började omedelbart berätta om Valborgsfirande
och många andra fester i huset och i parken runt omkring
det som då var kårhus.
10 ÖU magasin ◦ 1 2011
”Jag försökte lägga in lite sälta och
Goethe. Jag älskar det programmet,
det finns så mycket hjärta och
folklighet i det”.
litteratur efter 1950 är något att känna till. Jag har
märkt att de som är tvärsäkra till 90 procent har
fel medan de som är lite mer ödmjuka i 90 procent
av fallen har rätt. Tyvärr är det ofta de tvärsäkra
man följer.
– Programmet är kul att göra, men det är jobbigt.
Vi förbrukar 7 000 frågor per säsong, ett Trivial
Pursuit i veckan.
Rickard Olssons eget drömprogram skulle vara ett
tv-program som är lite av ”den goda kvällstidningen”.
– Ett program med plats för både politik och
melodifestival, genreöverskridande och allmänbildande.
•
TEXT: Lars Westberg
FOTO: Hans Jonsson,
Pia Bro-Nygårdhs
TEXT: Ingrid Lundegårdh, FOTO: Pöhner Bild AB
STATISTIK: Utbildningsdepartementet, Örebro
universitet och Web of Science.
Satsning på
ökad kvalitet
Forskningen vid Örebro universitet har expanderat snabbt under de
senaste tio åren, och det vetenskapliga genomslaget har ökat i samma
takt. Men förändringar i omvärlden ställer allt högre krav på specialisering
och internationell konkurrensförmåga. Prorektor Gunilla
Lindström arbetar med det underlag som ska avgöra universitetets
strategiska vägval inför framtiden.
Örebro universitet har på kort tid
avverkat den långa resan från
högskola till ett universitet med
forskning av hög kvalitet. Men
en fortsatt positiv utveckling kräver en tydligare
profilering av forskningen, och därför
har universitetet nyligen genomfört en
omfattande utvärdering av sin forskning.
– Utvärderingen visar på oanade styrkor,
men även områden där det behövs
förnyelse och ökad fokusering, konstaterar
prorektor Gunilla Lindström, som har
lett arbetet med utvärderingen.
– Framför allt är det glädjande att se att
det inom varje vetenskapsområde finns
enheter med mycket bra, eller till och med
excellent forskning. Det visar att vi har
forskning som är både nationellt och internationell
konkurrenskraftig.
Utvärderingen genomfördes av 30 externa
sakkunniga från olika vetenskapliga
discipliner, uppdelade på 7 paneler. Deras
uppdrag var att utvärdera forskningen
med avseende på en rad faktorer, som
exempelvis kvalitet, produktivitet, infrastruktur
och utvecklingspotential. Sammanlagt
utvärderades 37 enheter, i vissa
fall forskningsmiljöer och forskargrupper,
i andra fall enskilda ämnen.
Bakgrunden till utvärderingen är att
forskningens ekonomiska villkor har förändrats
kraftigt under de senaste årtiondena,
vilket lett till nya utmaningar – men
också nya möjligheter. Konkurrensen om
de statliga medlen har blivit hårdare, men
samtidigt har tillgången på externa forskningspengar
ökat, inte minst genom stora
nationella och internationella forskningsprogram.
– Hög kvalitet och produktivitet har fått
en avgörande betydelse. För vår del innebär
det att vi måste profilera oss och satsa
på hög vetenskaplig kompetens inom ett
antal tydligt definierade områden för att
kunna utvecklas vidare som universitet.
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
1,25
1,20
1,15
1,10
1,05
1,00
Antal citeringar under perioden 2000–2010
ÖU
SLU
Chm
LiU
SU
UmU
KTH
Antalet citeringar av vetenskapliga publikationer,
det vill säga hur ofta andra forskare
hänvisar till dem, är ett av de mått som används
när forskning betygsätts. Tabellen till
vänster visar att antalet citeringar av Örebroforskning
ökade kraftigt under perioden
2000–2010. Även i jämförelse med andra
svenska lärosäten står sig universitetet väl.
Tabellen nedan visar att forskarna vid Örebro
universitet under perioden 2000–2006 i
genomsnitt citerades nio procent fler gånger
(1,09) än världsgenomsnittet (1) inom sina
respektive ämnesområden. ”Vi ligger i nivå
med de stora svenska mångdisciplinära universiteten,
trots att de vetenskapliga publikationerna
av naturliga skäl är mycket färre
till antalet. Örebro universitet uppvisar med
andra ord kvalitet framför kvantitet”, säger
Gunilla Lindström.
0,95
Mitt LuTU
0,90
KdU
0,85
Linné
0,80
0
500 1000 1500 2000
Genomsnittligt antal citeringar per artikel Antal artiklar 2010
GU
UU
LU
KI
ÖU magasin ◦ 1 2011 11

FORSKNING
Forskningsresa över två världshav
FORSKNING
Måndagen den 7:e februari 2011
Sea dragon har kommit fram till Uruguay men
problem med motorn gör att den måste tas in i
docka och lyftas, så datum för avfärd kommer att
flyttas fram några dagar. Under tiden förbereder
jag mig mentalt genom att läsa boken ”Himmel,
hav och helvete”
Onsdagen den 23:e februari 2011
Elproblem på lab gör att jag får lagra vatten i
kylen tills vi kommer till Puerto Williams men
annars fungerar allt tipp topp.
Måndagen den 28:e februari 2011
Under natten mellan fredag och lördag kastades
vår 50 tons båt runt som en liten jolle. Efter att
nästan ha trillat ur kojen två gånger fick jag hjälp
med att spänna fast mig.
Fredagen den 15:e april 2011
En liten ö mitt ute i ingenting. Belägen i den södra
Stillahavsvirveln sköljs skräp från hela havet upp
på stränderna.
På jakt efter havens
föroreningar
Tahiti
Påskön
Livet ombord på en 22 meter lång segelbåt
mitt ute på havet på väg från Sydamerikas
östkust till Tahiti är nog så långt bort
man kan komma från labbets trygga och
välordnade vardag. Men för biologen Anna Rotander
och miljökemisten Anna Kärrman har det varit
ett unikt tillfälle att på plats undersöka ett växande
miljöhot i våra världshav – plastföroreningar.
– Vi vet faktiskt inte hur mycket föroreningar
det finns i haven, och det här har varit en fantastisk
möjlighet för oss att undersöka svårtillgängliga
områden som det inte finns några uppgifter om, säger
Anna Rotander.
Under våren 2011 följde de båda Örebroforskarna
med forskningsfartyget Sea Dragon under
varsin etapp på den långa resan genom två världshav.
Från Uruguay på Sydamerikas Atlantkust
gick färden söderut till kontinentens sydspets, genom
Beaglekanalen till Stilla havet och norrut till
den chilenska staden Valdivia, där Anna Rotander
mönstrade av. Sedan var det Anna Kärrmans tur
att stiga ombord på Påskön för den vidare seglatsen
till Tahiti i Polynesien.
Bakom forskningsexpeditionen står de amerikanska
miljöorganisationerna 5 gyres och Pangaea Exploration,
som i samarbete med FN dokumenterar
de stora mängder plastskräp som finns i haven och
undersöker hur det påverkar de marina ekosystemen.
Namnet 5 gyres syftar just på de fem väldiga,
långsamt roterande havsvirvlar som bildas av strömmar,
vindar och jordens rotation, där mycket av det
skräp som hamnar i haven så småningom samlas.
Det finns rapporter om plastbälten på hundratusentals
kvadratkilometer, men ingen vet riktigt säkert
eftersom det är svårt att mäta hur mycket plast det
finns i vattnet. Det mesta av den syns nämligen inte.
– Det är inte de plastbitar som man kan se som
är det största problemet. Plasten bryts inte ner i naturen,
men däremot kan den åldras och påverkas
av sol och vågor så att den finfördelas till allt mindre
partiklar, som vi inte längre kan se med blotta
ögat, förklarar Anna Rotander.
Resultatet blir en “plastsoppa” som kan innehålla
tiotusentals små plastpartiklar per kubikmeter,
trots att vattnet ser normalt ut – tills man filtrerar
och analyserar det…
Anna Kärrman
Anna Rotander
Därför använder 5 gyres-projektet trålar som kan
fånga upp partiklar ner till några tiondels millimeters
storlek, för att få en verklig uppfattning om
mängden plastpartiklar. Och de vattenprover som
Anna Rotander och Anna Kärrman samlat under
den långa seglatsen genom Atlanten och Stilla havet
ska ge svar på vilka kemikalier som finns i vattnet.
– Vi vill bland annat se om vattenlösliga miljögifter
som finns i plast, till exempel vissa fluorämnen,
finns i havsvattnet, och om det finns högre
koncentrationer i områden med mycket plast, berättar
Anna Kärrman.
FN-kampanjen Safe Planet
De två forskarna är även intresserade av en närmare
analys av plastpartiklarna, eftersom de av misstag
lätt kan bli föda åt havslevande djur. Djur som
filtrerar vattnet på jakt efter partiklar av lämplig
storlek äter helt enkelt upp allt de får tag på, medan
andra reflexmässigt plockar åt sig de större bitar
som kommer i deras väg.
– Därför letar vi efter andra miljögifter som kan
ha fastnat på de kringflytande plastpartiklarna.
Forskningsfartyget Sea
Dragon lämnade den
uruguayanska hamnstaden
Piriapolis 19 februari
och kom till Valdivia i
Chile 17 mars, där Anna
Rotander gick i land efter
nästan en månad till sjöss.
Anna Kärrman började
sin resa på Påskön 15 april
för att tre veckor senare,
4 maj, anlända till Tahitis
huvudstad Papeet e.
Valdivia
Piriapolis
”Det är inte de plastbitar
man kan se som är det
största problemet”.
12 ÖU magasin ◦ 1 2011
ÖU magasin ◦ 1 2011 13

FORSKNING
Forskningsresa över två världshav
ALUMN
Torsdagen den 21:e april 2011
Plastfångsten i trålen minskar för varje dag vilket
tyder på att vi lämnar södra Stilla Havets ackumuleringszon.
Det är bara vi här ute, bortsett från
någon enstaka flygfisk.
Tisdagen den 26:e april 2011
Jag hade lite svårt att urskilja avstånd i min mask
och utan glasögon, men när Garen blev tvungen
att sparka till en haj i ansiktet så kände jag att det
var dags att gå upp i båten igen.
Campusmässan
– en växande mötesplats för näringsliv och studenter
Plast har egenskaper som gör att den drar
till sig fettlösliga, organiska ämnen, som
dioxiner och bromerade flamskyddsmedel.
Men hur det påverkar de djur som äter dem går
inte att säga i dag, eftersom det inte är känt om de
organiska miljögifter som följer med plasten kan
frigöras och tas upp i kroppens blod och vävnader.
Forskningen ombord på Sea Dragon ingår i FN:s
Safe Planet-kampanj, vars mål är att skapa medvetenhet
om alla de miljöfarliga kemikalier och produkter
som vi producerar och använder. Resultaten
av Anna Rotanders och Anna Kärrmans analyser
kommer därför att presenteras på FN:s stora internationella
miljökonferens i Rio de Janeiro 2012,
tillsammans med den övriga dokumentation av havens
plastföroreningar.
Ett annat Safe Planet-projekt som Örebroforskare
deltar i handlar om den ”kroppsbörda” av kemikalier
som de flesta av oss bär på. Kända personers
blod analyseras i universitetets laboratorium för att
visa hur de miljögifter vi sprider i vår omgivning
hamnar där vi minst av allt vill ha dem – i våra
egna kroppar.
Samarbetet med FN passar väl in i verksamheten
vid forskningscentrumet MTM (Människa-Teknik-
Miljö) på Örebro universitet. Här analyseras prover
från mark, luft och vatten, biologisk material från
djur och människor, samt livsmedel, som ett led
i övervakningen av både enskilda kemikalier och
olika samhällsverksamheter som kan vara skadliga
för människor och andra levande organismer. Sedan
2006 är MTM ett av FN:s tre referenslaboratorium
inom miljöprogrammet UNEP, som har till
syfte att minska spridningen av långlivade, organiska
miljögifter i världen. •
TEXT: Ingrid Lundegårdh, FOTO: Marcus Nordén, Anna
Rotander, Anna Kärrman, 5 gyres, Jesper Johanson
Nu väntar många timmar
i labbet när vattenoch
plastproverna från
den långa resan ska analyseras.
Anna Kärrman (bilden)
och Anna Rotander
hoppas kunna presentera
de första resultaten i augusti
på miljökonferensen
Dioxin 2011 i Bryssel.
F
ör oss är Campusmässan en bra möjlighet
att synas och knyta kontakter
med studenter. Vi arbetar mer och mer
med att ha kontakt med universiteten och
på Örebro universitet finns det utbildningar
som är intressanta för oss. Markus
Luthman är civilingenjör och arbetar som
logistikutvecklare på Volvo CE i Hallsberg,
som var en av 65 utställare på årets
Campusmässa.
Det var tolfte året som mässan ordnades
och den har växt hela tiden, i år var
det helt fullbokat och Natalie Henriksson,
som är projektansvarig, tvingades tacka
nej till flera som ville vara med.
– Vi måste skaffa större utrymme till
nästa år, ett angenämt problem att lösa,
säger hon. Vi hade också rekordmånga
besökare. Redan nu har det börjat höra
av sig företag inför nästa års mässa den 2
febru ari, företag som inte vill riskera att
inte få plats.
Bättre förberedda
Natalie Henriksson började arbeta med
Campusmässan 2003, först ideellt som
student, men sedan 2007 är hon ansvarig
för projektet, som är ett projekt inom
Drivhuset på uppdrag av universitetet med
uppbackning av Örebro kommun och Regionförbundet.
Vad kan du se för utveckling genom åren?
– De senaste åren har det varit ett uppsving
för ingenjörssidan. Vi har hållit fast
vid att ha en dag men jag tycker att det är
fler som kommer väl förberedda. Företagen
skickar rätt personal för att rekrytera
och vill inte bara bjuda på godis och visa
upp sig. Även studenterna kommer bättre
förberedda än tidigare.
Specialsatsning
Markus Luthman på Volvo CE i Hallsberg
berättar att han besökte Campusmässan
när han läste det tvååriga Teknik- och
ekonomiprogrammet i Örebro och nu var
han där som företagets representant.
– Vi tillverkar hytter till hjullastare,
dumprar och traktorgrävare och är intresserade
av studenter som läser produktionsteknik,
automatisering och svetsteknik
och mässan är en bra mötesplats för det.
I år hade Volvo CE gjort en speciell satsning
genom att ha med sig 25 inbjudningar
till företagsbesök i Hallsberg. De studenter
som kom fick börja dagen med att möta
ledningsgruppen och sedan gå runt på företaget
och träffa olika yrkeskategorier.
– Det blev väldigt lyckat, konstaterar
Markus.
Många nöjda
Den utvärdering som gjordes bland utställarna
på Campusmässan visar att de flesta
liksom Volvo CE var mycket nöjda med
den. 70 procent svarade på utvärderingen
och av dem var det över 90 procent som
var positiva till hur mässan fungerat och
som hade fortfarande hade kontakt med
studenter. Över 80 procent hade bestämt
sig för att komma tillbaka.
– Vi vill alltid försöka utveckla mötesplatsen,
ta emot tips från utställarna och
titta på andra mässor för att se om vi kan
förbättra något. Till nästa år ska vi kanske
satsa på att ha fler förberedda kontaktsamtal
mellan företagen och studenterna,
säger Natalie Henriksson.
TEXT: Lars Westberg
FOTO: Terése Andersson
14 ÖU magasin ◦ 1 2011 ÖU magasin ◦ 1 2011 15

ALUMN INNOVATION
Porträttet
Porträttet
INNOVATION
Vid årsskiftet började Sofia Larsen på en nyinrättad tjänst som
affärsutvecklare på Örebro universitet. Hon tillhör rektors stab men
arbetar också nära Avdelningen för externa relationer. Sofi a Larsen
var tidigare politiker och satt tolv år i riksdagen för centerpartiet.
Sofias drivkraft ska
utveckla samverkan
Vad är din uppgift som affärsutvecklare?
– Jag ska främst arbeta med samverkan
och innovationsfrågor. Det sker genom
samverkan med näringslivet och andra intressenter,
tillsammans med andra ska jag
vara en länk mellan utbildning och forskning
på universitetet och det omgivande
samhället. Det handlar väldigt mycket
om att bygga relationer. Jag ska även arbeta
med vårt innovationskontor samt vår
fundraising. Det har varit full fart sedan
jag började med mycket fokus på vår ansökan
om att få bilda ett holdingbolag.
Varför är det så viktigt att bilda holdingbolag?
– Det är ett sätt att kunna knyta ihop goda
idéer hos oss med företag eller med entreprenörer.
Den kunskap som genereras inom
Örebro universitet rymmer en outnyttjad
potential för nyttiggörande och tillväxt. Ett
holdingbolag har en viktig roll i forskning
och forskningsresultats övergång i företagande
eftersom att det ger möjlighet att äga
bolag i tidiga riskfyllda idéfaser. Universitetet
är en myndighet och som sådan har vi
restriktioner, som begränsar våra möjligheter
att agera i vissa situationer.
– Det är delvis också en rättvisefråga.
Alla de sju lärosäten som har läkarutbildning,
utom Örebro, har holdingbolag.
Sammanlagt är det 15 universitet och
högskolor som har det och det snedvrider
konkurrensen mellan oss.
– Vi har fått stöd av stora företag i regionen
för det här, de ser nyttan med det.
De vet att regionen har nytta av ett starkt
universitet, de vill ha bra studenter att
rekrytera och de behöver kopplingen till
forskningen.
– Men det handlar inte bara om kommersialisering
och affärsnytta, det är den ena
delen. Det andra, som är lika viktigt, är
att oavsett vilken idé det är, så ska den
kunna komma till nytta. Vi ska kunna
föra ut bra forskningsresultat till olika delar
av samhället även om det inte går att
bilda bolag.
Hur kom det sig att du engagerade dig i
politiken och vad tar du med dig för
erfarenheter från det?
– Jag har alltid haft ett starkt engagemang
och drivkraft. Det kanske kommer av att
jag är uppvuxen på landet. Därifrån är
jag van vid att om något skulle göras, fick
man engagera sig i det för att få det gjort.
Jag har alltid arbetat med utbildnings- och
näringslivsfrågor så det ligger mig mycket
varmt om hjärtat.
– Under min tid i riksdagen var jag bland
annat ordförande i utbildningsutskottet.
Det innebar resor till massor av skolor och
lärosäten, möten med många människor.
Riksdagen innebar överhuvud taget att jag
fick kontakt med väldigt många människor
i olika miljöer. Både det och mitt nya
arbete på universitetet innebär att jag får
arbeta med frågor jag brinner för och det
är en otrolig förmån. Jag tror att jag kan
göra nytta här med mina kunskaper och
kontakter.
Du är ju själv en alumn, vad ser du för värde
med alumnerna?
– De är en stor tillgång, som vi ska ta tillvara
bättre på. Det händer mycket här på
universitetet som är intressant för alumnerna.
Jag tror att många som gått här för
några år sedan skulle bli förvånade över
utvecklingen här. Forskningen och studenterna
kan ha stor nytta av goda kontakter
med alumnerna.
– De finns med i bilden när vi ska bli
bättre på att matcha forskning, nyttiggörande
och innovation. Vi håller på att
ta fram ett innovationssystem för universitetet.
Allt finns, så nu ska vi arbeta med
att paketera det.
Är Örebro ett bra universitet?
– Ja, vi har bra utbildningar och forskningsutvärderingen
visade att vi har flera
utmärkta forskningsområden och duktiga
forskare. Vi har ett brett universitet med
spetsutbildningar och med vår forskning
kan vi nå långt.
– Men jag tycker inte att målet är att
växa och bli störst, det är viktigare att
värna kvaliteten och att bli bäst på det vi
gör. Det finns många universitet och högskolor,
det är en konkurrens och alla kan
inte vara bra på allt.
– Örebro universitet är en oerhört dynamisk
miljö och det är kul, det märks
att det är mycket på gång, det händer
saker hela tiden. Vi har ett gott stöd av
kommun, landsting, regionförbundet och
många olika företag. De inser vilken betydelsefull
motor Örebro universitet är för
hela regionen.
TEXT: Lars Westberg
FOTO: Hans Jonsson
SOFIA LARSEN
Född: 1972
Examen: Fil kand företagsekonomi
Familj: Man och två flickor, sex och åtta år
Intressen: Motion som avkoppling
Läser: Slukar kriminalromaner
Äter: Vanlig mat, lagar mycket
Dricker: Vatten och rödvin
16 ÖU magasin ◦ 1 2011
ÖU magasin ◦ 1 2011 17

FORSKNING
Hjärtforskning
FORSKNING
Skogens sjusovare
bär på medicinska
hemligheter
En björntjänst brukar ju sällan uppfattas som något positivt.
Men i ett unikt Örebroprojekt tar forskare hjälp av
just björnar för att hitta lösningar på medicinska problem.
Ole Fröbert
En fridsam jätte med
smak för bär. En vuxen
brunbjörn (Ursus arctos)
kan väga över 300 kilo.
Men trots sin storlek är
den både vig och snabb,
och kan på kort tid komma
upp i en hastighet på
50 kilometer i timmen.
Brunbjörnen är allätare,
men på hösten domineras
matsedeln av bär. Den
kan sätta i sig motsvarande
en tredjedel av sin
egen vikt per dygn inför
vintervilan, då den tappar
upp till 40 procent av
kroppsvikten. I dag finns
det runt 3000 brunbjörnar
i Sverige.
Hjärtforskaren Ole Fröbert leder ett
projekt som ska ta reda på varför den
skandinaviska brunbjörnen kan sova i
ett halvår utan att drabbas av alla de
sjukdomar som uppstår hos människor vid fysisk
inaktivitet.
– Brunbjörnen har visat sig vara en otroligt intressant
biologisk modell. Genetiskt sett står den
inte särskilt långt från oss människor. Men samtidigt
har den utvecklat biologiska lösningar som
gör den unik, säger Ole Fröbert, som är docent i
medicin vid Örebro universitet och överläkare vid
Universitetssjukhuset Örebro.
– Våra första resultat indikerar att björnen har
löst flera problem som fortfarande utmanar vården
av hjärtpatienter.
Många människor har i dag en livsstil som skiljer
sig radikalt från hur våra avlägsna förfäder levde,
och som våra kroppar därför inte är rustade för. Ju
mindre vi rör oss, desto mer ökar risken för en rad
medicinska problem som fetma, hjärtsvikt, blodpropp
och benskörhet. Extremt utsatta är de patienter
som tvingas vara sängliggande i långa perioder,
och därmed även riskerar förtvinade muskler
och liggsår.
Men andra däggdjursarter, som fortfarande lever
under de förhållanden som de är anpassade för,
kan för länge sen ha utvecklat lösningar på just de
biologiska problem som leder till ohälsa och sjukdom
hos oss människor. För även om alla däggdjur
till stor del har samma gener, kan de ge upphov till
olika anpassningar hos olika arter,
Björnar klarar att växla mellan aktiva somrar
och passiva vintrar utan att kroppen tar stryk. Och
till skillnad från de flesta andra vintervilande djur
tycks inte kroppstemperaturen spela någon viktig
roll. Mindre däggdjur, som igelkottar och fladdermöss,
överlever vintermånaderna genom att sänka
kroppstemperaturen till under 10 grader. Kroppen
befinner sig då i dvala, och alla funktioner går på
sparlåga. Björnar minskar också sin ämnesomsättning
för att spara energi, men med en kroppstemperatur
som bara ligger några grader under den normala.
Och det är det som gör den särskilt intressant
ur ett mänskligt perspektiv.
– De strategier som björnar har utvecklat för att
hantera en fysiologiskt påfrestande situation kan få
betydelse för olika mänskliga sjukdomar. Vi hoppas
att projektet ska leda till nya behandlingsmetoder
och läkemedel.
Skandinaviska björnprojektet
– Våra första resultat visar till exempel att björnar
i vinteride verkar kunna utveckla ett blodförtunnande
medel, som minskar blodets koagulering och
därmed motverkar blodproppar.
Forskargruppen har också upptäckt att björnars
fettvävnad innehåller stamceller som kan omvandlas
till brosk eller ben. Det skulle kunna förklara
varför björnens skelett inte bryts ner och försvagas
under den långa vilan.
– Men man ska ha klart för sig att vintersömn
är ett system av komplexa processer som involverar
flera faktorer och ämnen i kroppen. Vi måste alltså
se både vad som händer i de enskilda processerna,
ända ner på molekylnivå, samtidigt som vi studerar
hur de påverkar varandra i kroppen som helhet.
”...björnar i vinteride verkar
kunna utveckla ett blodförtunnande
medel, som minskar
blodets koagulering...”
18 ÖU magasin ◦ 1 2011
ÖU magasin ◦ 1 2011 19

ALUMN FORSKNING
Porträttet Hjärtforskning
NOTISER
Projektet har väckt intresse hos forskare
inom många ämnesområden, och genomförs
i samarbete med flera nordiska universitet.
Men den viktigaste partnern
är utan tvekan det Skandinaviska Björnprojektet,
som ansvarar för själva fältarbetet. Björnprojektet
har studerat och kartlagt svenska och norska
brunbjörnar sedan 1984, och utan deras erfarenhet
och kunnande hade en studie som bygger på provtagning
från levande, vilda björnar knappast varit
möjligt. Björnarna ska lokaliseras och sövas under
säkra förhållanden, för både forskare och djur.
För även om den skandinaviska brunbjörnen anses
vara betydligt mindre aggressiv än sina släktingar i
Nordamerika och Asien, finns det all anledning behandla
den med tillbörlig respekt. Och det är en av
anledningar till att man i Örebroprojektet studerar
unga björnar som ännu inte blivit könsmogna, med
andra ord tonåringar.
Efter en första mindre pilotstudie 2009 drog projektet
igång på allvar våren 2010, och är nu alltså
inne på sitt andra fullskaliga år. Mellan sex och tio
björnar ska undersökas två gånger per år, en gång
på vintern och en gång under den aktiva sommarperioden.
Då tar man bland annat blodprover och
underhudsfett. Alla de studerade björnarna har försetts
med ett halsband med GPS-mottagare, som
gör det möjligt att följa deras aktiviteter och se hur
mycket de rör sig.
”Vi hugger granris, bäddar
och ser till att idet inte är i
sämre skick än tidigare...”
Behandlas med stor varsamhet
Särskilt vinterprovtagningen, som innebär att man
måste söka upp björnarna i deras iden, kräver en
hel del förberedelser. Redan på hösten pejlar man
in var de har gått och lagt sig, hur idet ser ut, och
var ingången finns, så att den går att hitta även när
den är täckt av snö. För när det väl är dags för provtagning,
gäller det att snabbt gräva sig in och bedöva
björnen.
Undersökningen måste ske utanför idet, men sen
läggs björnen tillbaka på sin plats, och idet återställs
under översyn av björnprojektets fältansvarige
Sven Brunberg.
– Vi hugger granris, bäddar och ser till att det
inte är i sämre skick än tidigare när det gäller isolering
och vindskydd.
En viktig förutsättning för projektet är att björnarna
inte ska störas mer än absolut nödvändigt,
och även om de flesta av dem har bytt ide efter någon
eller några dagar efter undersökningen, verkar
det inte ha inneburit några allvarliga konsekvenser
för björnarna.
– Vi tror och hoppas att de inte ska ta någon
skada. Samtidigt får vi mer kunskap om björnarnas
biologi och hälsa, som kan vara till hjälp i förvaltningen
och bevarandet av den skandinaviska
björnstammen. •
All forskning som omfattar
levande djur måste
genomgå en grundlig
granskning, och Örebroprojektet
är prövat och
godkänt av den djurförsöksetiska
nämnden
i Uppsala. Sövning och
provtagning görs med stor
varsamhet och omsorg om
björnens hälsa. Andning,
puls och kroppstemperatur
övervakas noggrant
av en veterinär, ögongel
används för att hålla björnens
ögon fuktiga, och
vid behov kan vätska och
syrgas tillföras.
TEXT: Ingrid Lundegårdh
FOTO: Lars Göran Abrahamsson/Bildarkivet.se,
Lars-Göran Jansson,
Ole Fröbert med flera.
r 2008 ordnade Barnrättsakademin de
första dagarna, nu är de årligen återkommande
i Örebro och samlar många deltagare
med engagemang för barns rättigheter.
– När vi fick med Stiftelsen Allmänna
Barnhuset och Barnombudsmannen fick vi
en stabilitet, säger professor Staffan Janson,
som leder arbetet i Barnrättsakademin vid
Örebro universitet. Akademin etablerades
2007 och arbetar sedan 2010 med stöd från
universitetet, Örebro kommun och landstingen
i Örebro och Värmlands län.
uvuduppgiften är att stärka kunskapen
om barnets rättigheter hos beslutsfattare
och yrkesverksamma som har med barn
att göra, till exempel jurister, lärare, sjukvårdsanställda,
socialarbetare och samhällsplanerare.
– Vi ordnar två typer av utbildningar, det
är universitetskurser på A- och B-nivå och
de är oftast webb-baserade och ges på distans.
Den andra typen är skräddarsydda utbildningar
på en dag eller mera.
– Det handlar om praktiska kunskaper,
hur man tar tillvara barns rättigheter i praktiken.
Vi har till exempel ett par grundkurser
som heter ”Barns rättigheter – ett
”Barn i samhällsvård”
var temat för årets Barnrättsdagar,
som samlade
rekordmånga deltagare
och som avslutades med
ett tal av drottning Silvia.
Akademi med barnen i centrum
När drottning Silvia i mars deltog
som talare på Barnrätts dagarna i
Örebro var det ett slags kvitto på
hur etablerat det arrangemanget
blivit.
Å
H
förändringsarbete” och ”Barnperspektiv i
utvärdering och uppföljning”.
Barnrättsakademin arbetar för att få en
tydligare koppling till universitetet och under
våren har man möten med flera andra
ämnen och diskuterar hur man ska föra in
barnperspektivet i andra utbildningar och
hur man ska kunna utnyttja varandras kompetenser
mellan olika ämnen.
– Vi vill också starta en tvärvetenskaplig
forskargrupp med den långsiktiga tanken att
profilera Örebro universitet som ett lärosäte
med stort intresse för barnrättsfrågor, säger
Staffan Janson.
B
arnrättsakademin hade tidigare en
egen styrelse, men sedan den kopplats
hårdare till universitetet har den nu ett Rådgivande
organ där riksdagsledamoten Johan
Pehrson (FP) är ordförande. Där finns också
representanter för kommuner, landsting och
en rad organisationer med intresse för barnrättsfrågor.
– Det finns ett behov av att tydligt och
långsiktigt få in ett barnperspektiv med utgångspunkt
från FN:s barnkonvention i alla
former av beslutsfattande och lagstiftning.
Där har Barnrättsakademin en stor uppgift
med den grundläggande utbildning och uppdragsutbildning
man erbjuder, säger Johan
Pehrson. Också kopplingen till forskningen,
inte minst till andra centra i världen med fokus
på barns rättigheter är viktiga.
TEXT: Lars Westberg
FOTO: Frida Enroth, Barnombudsmannen
17 PROCENT FLER
ANSÖKNINGAR TILL ÖREBRO UNIVERSITET
ÄR REKORDSIFFROR
Söktrycket till Örebro universitet fortsätter att
öka. Till höstterminen har drygt 31 500 studenter
sökt till Örebro universitet vilket är en ökning
med 17 procent jämfört med 2010. Ökningen i
riket är knappt 3 procent.
Av alla som sökt till Örebro universitet har 8
500 sökt Örebro universitet i första hand. Det är
en ökning med 9,9 procent jämfört med 2010.
Omkring 60 procent av studenterna kommer från
övriga landet och cirka 40 procent från länet. Det
ökande söktrycket och det stora antalet förstahandsansökningar
visar att Örebro börjar etablera
sig i hela landet som en universitetsstad,
säger Örebro universitets rektor Jens Schollin.
Även 2009 och 2010 noterade Örebro universitet
kraftiga ökningar av sökande. Att ökningen fortsätter
är ett tecken på att vi uppnått en ny och
starkare nationell position, säger Jens Schollin.
De mest eftersökta utbildningarna är läkarprogrammet,
juristprogrammet, psykologprogrammet,
socionomprogrammet och sjuksköterskeprogrammet.
SKOLVALET ÖKAR SEGREGATIONEN
Elevers möjlighet att välja skola ökar segregationen.
Politikerna saknar planer för hur man kan
mildra effekterna av skolvalet.
– Elever har inte har samma
chans att lyckas senare i livet,
säger Anders Trumberg, kulturgeograf
vid Örebro universitet.
Trumberg visar att det är
de etniska och sociala skillnaderna
mellan skolorna som
ökar mest och att skolorna i
Anders Trumberg
ytterområdena drabbas hårdast.
– Skolorna måste locka till sig elever för att
överleva. Men elevernas val av skola styrs inte av
skolornas pedagogiska förmåga eller höga medelbetyg
utan snarare skolans rykte som hänger
nära samman med området skolan ligger i.
Föräldrar är inte heller beredda att ta konsekvenserna
av valfriheten i form av till exempel
nedläggning av de skolor som inte är tillräckligt
populära.
– Problemen har inga enkla lösningar. Politiker
måste ha en helhetssyn där bostadspolitiken,
skolpolitiken och socialpolitiken ingår. Jag hoppas
att min forskning kan vara en väckarklocka
för kommunerna.
20 ÖU magasin ◦ 1 2011 ÖU magasin ◦ 1 2011 21

ALUMN
Porträttet
NOTISER
Grythyttan firade
med stjärnorna i sikte
Röda mattan låg utrullad på Konserthustrappan i Stockholm
när Grythytte Akademi vid Örebro universitet i april firade sina
första 20 år med ett framtidsseminarium och åtföljande mingel.
Ad Astra, mot stjärnorna, var temat, närmare 400 personer
mötte upp från näringsliv och akademi.
E
ftersom det var Grythyttan som stod
som värd, inramades naturligtvis
allt av smakfullt arrangerat tilltugg till
den akademiska diskussionen: Kaffe med
sju sorters kakor och till minglet efteråt
champagne med sju sorters plättar med
olika garnering och smak.
Grythytteakademins chef Tobias Nygren
fångade både Grünewaldsalens målningar
och temat för seminariet, Ad Astra, i sitt
inledningsanförande när han sa att syftet
var att skapa morgondagens stjärnor inom
hotell- och restaurangnäringen mer än att
titta i backspegeln.
Professor Cathy Enz från Cornell University
i USA, ett världsnamn inom utveckling
och ledarskap av hotellnäring
och värdskap, gav en inspirerande föreläsning
om hur man kan utveckla en idé. Det
följdes av ett samtal om framtiden mellan
före trädare för branschen, studenterna och
lärosätet innan gästerna förenades i ett
mingel kring plättarna och champagnen.
Fick jobb direkt
Bland alla minglare fanns de tre tidigare
studenterna Benny Skyttman, Andreas
Gottlieb och Elisabeth Jonsson. Andreas
och Elisabet gick ut 2007 och Benny ett år
senare. Alla tre har snabbt fåt arbete efter
22 ÖU magasin ◦ 1 2011
utbildningen. Det framhåller alla vilken
nytta och glädje de haft av det nätverk de
fick med sig från Grythyttan.
– Nätverket och sedan de fem aspekterna
– rummet, mötet, produkten, styrsystemet
och stämningen – som hela tiden betonas
i utbildningen, säger Elisabeth, som efter
en sommar på Grand Hotell när skolan
slutade fick arbete på Scandic. Där är hon
kollega med Andreas Gottlieb.
Benny Skyttman, Andreas Gottlieb och
Elisabeth Jonsson
– Jag är övertygad om att jag aldrig fått
ett så bra jobb och kommit så långt utan
utbildningen och kontakterna i Grythyttan,
säger han. Utom yrkeskunskaperna
lärde man sig om universitetsvärlden och
att tänka kritiskt.
Också Benny nämner de fem aspekterna,
hur man söker kunskap och bredden i utbildningen
som värdefullt innehåll i kunskapsbagaget.
Han fick arbete på den privata
vinkällaren Grappe direkt efter skolan.
Goda möten
De tre uppskattade att studiekamrater,
universitet och bransch kan mötas som
man gjorde på Konserthuset i Stockholm.
– Det var bra, de vill mötas och gå vidare
med utvecklingen av utbildningen, menade
Benny. Elisabeth var positiv till den breda
uppslutningen och gillade föreläsaren
Cathy Enz, men hade gärna hört mer om
framtiden.
Rädsla för idéer
Panelsamtalet handlade en del om branschens
rädsla för att släppa fram de unga
som skaffat kompetens via universitetet, att
man ändå måste börja med potatisskalning.
– Därför är de här mötena viktiga, jag
vill gärna arbeta närmare universitetet i
min vardag, sade Andreas. Fräscha, galna
idéer möter alltid hinder, de är för komplicerade,
för dyra, för svåra, ja det kommer
tio hinder för varje ny idé, det måste gå att
ändra på den inställningen.
Benny tyckte ändå att han märkt vilja
från branschen att gå vidare i samarbetet
och från tillställningen på Konserthuset
mindes han särskilt entusiasmen från Jens
Schollin, rektorn, att vilja gå vidare och
satsa på akademin i Grythyttan.
Hyllade pionjärer
I samband med 20-årsjubileet, passade
Tobias Nygren och rektor på att tacka tre
av pionjärerna, som var med det första
året när det var 18 studenter som började
på utbildningen. Birgitta Ulmander, tidigare
mångårig prefekt, Inga-Britt Gustafsson,
professor emerita och Carl-Jan Granqvist
fick blommor och applåder.
– De är grunden, inspirationen, de är som
mor och far och utan dem inga stjärnor.
TEXT: Lars Westberg
FOTO: Hans Lundholm, Lars Westberg
AFFÄRS UTVECKLING AV
MILJÖVÄNLIG TEKNIK
Trots att samhället efterlyser
miljövänligare varor
och tjänster, har många av
de företag som utvecklar
miljövänlig teknik svårt att
få genomslag. Därför har ett
Claes Hultman
internationellt forskningsprojekt på Handelshögskolan
vid Örebro universitet fått tio miljoner
kronor av EU för att undersöka hur företag inom
miljöteknikbranschen kan bli bättre på att marknadsföra
sina produkter och därmed bidra till en
bättre miljö.
– Det största hindret för företagen är att
de fortfarande är små och saknar de globala
kontakter som krävs för att kunna etablera sig
på den internationella marknaden, säger Claes
Hultman, professor i företagsekonomi, som leder
projektet som omfattar företag i Sverige, Estland
och Lettland.
– Östersjöregionen har en stor potential inom
miljöteknikområdet, särskilt inom vattenrening,
avfallshantering, nya energikällor och hållbart
byggande. Teknologin fi nns redan, men företagen
har inte lyckats nå utanför den regionala
marknaden.
ARABISKA TV-KANALER STÅR INTE I VÄGEN
FÖR INTEGRATION
Det finns en oro i Europa att invandrare isolerar
sig framför arabiska tv-kanaler istället för att
vara delaktiga i det nya hemlandet.
– Vår forskning visar att det inte stämmer.
Arabisktalande i EU jämför kritiskt de arabiska
medierna med medierna i landet
där de bor, säger Leonor
Camauër, medieforskare vid
Örebro universitet, som nyligen
redovisade EU-projektet
Medier och medborgarskaps
slutsatser i Bryssel.
Forskarna har samlat in
Leonor Camauër
data från sju EU-länder: Cypern, Frankrike, Nederländerna,
Spanien, Storbritannien, Sverige och
Tyskland. Resultaten visar att invandrare inte enbart
använder sig av ursprungslandets tv-kanaler
utan tittar på olika kanaler av olika anledningar.
– De vi intervjuat berättar att när de drabbas
av hemlängtan tittar de gärna på tv från sitt
ursprungsland, för att se landskapet, husen och
naturen. De svenska tv-kanalerna använder man
för att ta del av nyheter och debatter och ibland
också som en slags språkkurs, säger Leonor
Camauër.
ÖU magasin ◦ 1 2011 23

FORSKNING
…bara ett öfverskott af lif...
FORSKNING
Hopplöst
före sin tid
I början av 1900-talet var Frida Stéenhoff känd av alla,
som författaren som skrev märkliga skådespel, talade om
feminism och kritiserade den borgerliga dubbelmoralen.
Christina Carlsson Wetterberg, professor i historia vid
Örebro universitet, ger liv åt denna i dag nästan bortglömda
kvinna i biografin …bara ett öfverskott af lif....
Av Upsala Nya Tidning fi ck
biografin om Frida Stéenhoff
en superkaja, deras symbol för
kultur som utmärker sig. Den
hamnade också på Svenska
Dagbladets ”bäst just nu” lista
– böcker som kritikerna anser
omistliga.
– Frida Stéenhoff var hopplöst före sin tid men hon
verkade övertygad om att hennes idéer hade framtiden
för sig, säger Christina Carlsson Wetterberg.
Frida Stéenhoff kämpade för kärlekens rätt,
kvinnans rätt och barnens rätt men hennes tankar
kring kärlek, sexualitet och äktenskap var kontroversiella.
Hon attackerades hårdast av konservativa
män men även kvinnorörelsen och andra ”moderna”
som arbetade för kvinnors rättigheter stämde
in i kritiken.
– Hon satte in kvinnofrågorna i ett större perspektiv
och det var kopplingen mellan samhällsförändringar
i stort och förändringar på kärlekens och
moralens områden som blev Fridas signum, säger
Christina Carlsson Wetterberg.
Religiös uppfostran
Frida Wadström föddes 1865 och som dotter till en
pietistisk präst, växte hon upp i ett strängt religiöst
hem. Hon skickades till Schweiz för att studera
måleri och franska under ett år och vid 22 års ålder
gifte hon sig med läkaren Gotthilf Stéenhoff, som
hon fick två barn tillsammans med.
– Hon levde ett konventionellt borgerligt liv samtidigt
som hon förespråkade en förändring av äktenskapet,
barnbegränsning, ekonomiskt oberoende
för kvinnor och preventivmedel.
– Många blev enormt upprörda när hon påpekade
att unga medelklasskvinnor hade sexuella begär
och att preventivmedel skulle kunna ge kvinnorna
rätt till en sexualitet som inte med nödvändighet
syftade till barn utan hade ett värde i sig.
Frida Stéenhoff satte fingret på den sexuella dubbelmoralen
men anklagades för att plädera för promiskuitet.
Den borgerliga klassmoralen tillät män
sexuell utlevelse utanför äktenskapet så länge de
höll sig till kvinnor i de lägre samhällsskikten medan
kvinnor levde i tvångscelibat om de skulle räknas
till de ärbara. Ogifta mödrar och prostituerade
levde i förnedring och barnen straffades för handlingar
som andra hade begått.
– Kyrkan anklagade henne för att vilja sopa bort
allt vad äktenskap heter men den fria kärleken som
Frida pratade om innebar mindre frihet och större
moraliskt ansvar för männen och en friare, självständigare
ställning för kvinnor, säger Christina
Carlsson Wetterberg.
Talangfull dramatiker
Trots att hennes dramer väckte hätska debatter på
grund av sitt innehåll fick hon beröm för sin dramatiska
förmåga.
”Hon var en radikal och
fritänkande författare, som
höll fast vid sina åsikter trots
mördande kritik, hot och
protester”.
– Nu har idéerna fått diktens form och uppträdde
som levande varelser, inte blodlösa frågor, skrev
litteraturkritikern Georg Brandes om hennes författarskap
och det gjorde henne väldigt glad, säger
Christina Carlsson Wetterberg.
Hon fick erkännande för sin stilistiska förmåga
och dramatiska talang och klarade sig förvånansvärt
bra med tanke på att hon som kvinna utmanade
den tidens moral. Men tänk om hon inte ratats
av förlagen, förbisetts i pressen och om hon blivit
spelad på Stockholms scener, då hade hennes situation
varit helt annorlunda och det hade gett henne
större möjligheter att utveckla både sitt tänkande
och sitt konstnärskap, funderar Christina Carlsson
Wetterberg i sin bok.
Det fanns självklart många frisinnade som välkomnade
hennes inlägg i kampen för kvinnofrigörelsen
men inte ens inom familjen stod alla bakom
henne. Hennes man och hennes syster uppmuntrade
och stöttade henne, medan hennes pappa och
styvmor tyckte illa om det hon skrev. Hemstaden
Sundsvall delades ofta i två läger, ett för och ett
emot. Skiljelinjen skar rakt igenom såväl kvinnoföreningar
som resten av samhället.
Fredsaktivist
Feminismen var den bärande bjälken som Frida
Stéenhoff aldrig vek från men hon arbetade också
aktivt för fred före och även under första och andra
världskriget. Hon dog 1945 och fick inte uppleva
andra världskrigets slut. Men medan hon levde
infördes allmän och lika rösträtt, ökade rättigheter
för barn födda utanför äktenskapet och den
nya äktenskapslagen som förklarade gifta kvinnor
myndiga och makarna som likställda.
– Många av frågorna hon brann för har fått sina
svar men hon känns ändå aktuell än i dag. Hon föreläste
till exempel om hur viktigt det är att pappor
engagerar sig och tar hand om sina barn och om
kvinnliga präster. Runt sexualitet undrar jag om
hon kanske skulle tycka att vi har gått för långt,
säger Christina Carlsson Wetterberg.
– Hon var en radikal och fritänkande författare,
som höll fast vid sina åsikter trots såväl mördande
kritik som hotfulla brev och protester. Det är svårt
att komma henne nära men jag tycker mig ha fått
en sammansatt bild av henne som människa, som
kvinna och som intellektuell.
TEXT: Linda Harradine
FOTO: Hans Jonsson
Frida Stéenhoff införde
begreppet feminism i
Sverige. För henne innebar
det inte en strid mellan
klass eller kön utan en
strid mellan själar. I en tid
då känslighet var kvinnligt
och förstånd manligt
skrev hon dramer där
varje individ hade både
hjärna och hjärta, berättar
Christina Carlsson
Wetterberg.
24 ÖU magasin ◦ 1 2011
ÖU magasin ◦ 1 2011 25

ALUMN KRÖNIKA
Porträttet
ALUMN
Nya Alumner
Fredrik Blomqvist, Företagsekonomi, Revisor, PwC
Eva Boström, Musikpedagogik, Rektor, Lindesbergs kommun
Ethel Davidsson, Omvårdnadsvetenskap, Distriktssköterska,
Karla vårdcentral
Lena Edström-Hagsten, Medie- och kommunikationsvetenskap,
Informatör, Örebro läns landsting
Emma Erensjö, Arbetsterapi, Distriktsarbetsterapeut,
Örebro Kommun
Oskar Eriksson, Måltidskunskap och värdskap,
Restaurang lärare, Lindengymnasiet
Ulrika Franzén Körlof, Måltidskunskap och värdskap,
Hotellreceptionsansvarig, RestaurangAssistans
Maria Granath, Medie- och kommunikationsvetenskap,
Informationschef, Motala kommun
Viacheslav Gusev, Medie- och kommunikationsvetenskap,
3-d designer
Elsemarie Hallqvist, Musikpedagogik, Rektor, Karolinska
skolan
Kim Hankkila, Måltidskunskap och värdskap, Key Account
Manager, Santa Maria AB Försäljning
Sara Hedblom, Måltidskunskap och värdskap, F & B Manager,
Astrid Lindgrens Värld
Arne Jansson, Informatik, Regionchef, Sigma
Joakim Johansson, Retorik, Redaktör, Nerikes Allehanda
Carolina Jonsson, Omvårdnadsvetenskap, Distriktssköterska,
Lillåns vårdcentral
Sami Kaplan, Matematik, Lärare i Matematik och Filosofi ,
IT-Gymnasiet Örebro
Kristina Karlsson, Maskinteknik, CnC-operatör,
Albin Components
Mikael Lennermark, Naturvetenskap, Hydrolog, SMHI
Theresia Lindgren, Folkhälsovetenskap, Platschef,
Actic gym & bad
Emelie Lindh, Rättsvetenskap, Förvaltningsjurist,
Mölndals stad
Martin Malmsten, Socialt arbete, Kurator, Tullängsskolan
Veronica Svensson, Medie- och kommunikationsvetenskap,
Marknadskonsult, PMP Marknadskonsult
Oscarina Sundberg, Arbetsterapi, Arbetsterapeut,
Bollnäs Sjukhus
Anneli Ridenius Larsson, Pedagogik, Förskollärare,
Sidensvansens förskola
Åsa Paborn, Medie- och kommunikationsvetenskap,
Programdirektör, SBSRadio
Anna Mourieras, Danfoss, Företagsekonomi, Communication &
Branding Manager, Commercial Compressors
Catherine Johansson, Socialt arbete/Social linje,
1:e socialsekreterare, Medborgarförvaltningen, Värnamo kommun
Carl Hultström, Psykologi, PTP-psykolog, VUP Norra, Mariestad
Rahman Hassanzadeh, Elektroteknik, Ingenjör,
ESAB AB Welding Equipment, Laxå
Technology and
Eldercare
A
few years ago, I was traveling through
Närke showing videos of future home
robotic solutions to different groups of elderly
and performing qualitative studies to
gain their feedback. On one occasion, an
elderly couple who had been married for
over 40 years was responding to a video
where a robot reminded the inhabitants of
the home to take their medicine. When asked
whether they saw a clear need for the
robot, the husband, a relatively outspoken
man, claimed “I don’t need a robot to nag
me to do things, I have a wife”. His wife,
quickly added by saying “and if I had a robot
at home I would have to take care of it
and I have enough burdens in my life”. At
that point, I realised two things. The first
was that nothing in my training as an engineer
prepared me for handling such situations.
The second was that in some strange
way as long as these people had each other,
they saw no need for the technology.
A
few weeks later, I found myself at a
“DagRehab”. This time I decided to
ask the audience what they saw as good
uses of robot technology for their specific
problems. One woman, about 90 years
old, said “I would like a robot to help me
put on my stockings every morning... that
shouldn’t be so hard, after all robots can
build cars!”. As a roboticist, my immediate
thoughts went towards the complex robot
manipulation that would be involved
and the many safety requirements to be
met for this kind of human robot interaction
to occur in the home. This was much
more complicated than building a car.
“This was much
more complicated
than building a car”.
T
hese two incidents highlight a great
challenge in developing technology
for independent life. On one hand how do
we (developers of technology) extract and
elicit the needs of a future elderly population
by speaking with today’s elderly? On
the other hand, how do we create solutions
that address an evident need within
a reasonable time span given the available
technologies? After all, our age demographic
has slowly transformed from a
perfect pyramid into a shape that is said
to resemble a “pig through a python”.
I think the answer to this challenge is
in the fusion between different interest
groups which include not only researchers
in technology, healthcare, companies, but
also the end-users such as the elderly and
the caregivers. More importantly, what
is needed is a catalyst for this fusion – a
concrete platform where these groups can
gather.
I
n Örebro, a solution is Ängen, a modern
healthcare center that houses various
types of residences and support services.
The first attempt at placing technology in
Ängen started as a Novamedtech project
at AASS, headed by Federico Pecora. This
initial seed turned out to be an important
one. Today, Örebro University together
Amy Loutfi, docent i datavetenskap och
projektledare för hälsorobotikprofilen
inom Business Science Arena
with the newly created Business Science
Arena is investing considerable effort to
expand the Ängen facility into a living
testbed. Research focuses on three areas:
robotics, nutrition, and logistics. The creation
of this testbed involves Örebro City
Council and Municipality, and several
companies.
Ä
ngen is visible and accessible to the
end users. This is one of its most important
characteristics: after all it is for
them we undertake this effort, if not for
the baby boomers, then for the subsequent
generations. So if I reach the age of 90, I
hope to have help to put on my stockings,
or even better, I hope I will not need any
help at all.
Terése Andersson
USA:s ambassadör
besökte universitetet
T
orsdagen den 5 maj besökte USA:s
ambassadör Matthew Barzun
universitetet. Under besöket diskuterades
bland annat kommersialisering
av forskning med representanter från
universitetets forskargrupper, samt
utrikespolitik och klimatfrågor med
studenterna.
– Lyssna, lära och leda. Så vill vi att
omvärlden ska uppfatta USA, berättade
Matthew Barzun under mötet med
studenterna i Aulan, där vitt skilda
ämnen som militär, Wikileaks, religion,
och miljö kom upp till diskussion.
Barzun inledde diskussionen med
att förklara likheterna mellan USA år
1783 – när Benjamin Franklin undertecknade
ett svensk-amerikanskt vänskaps-
och handelsavtal – och idag.
– Vi behövde hjälp då för att växa
och bli starkare och vi behöver hjälp
nu för att växa och bli starkare. Att
samarbeta och lära av varandra har
alltid varit viktigt för USA, enligt
Matthew Barzun.
USA:s ambassad besökte Örebro
via sitt koncept ”Embassy in a Box”
som innebär att ambassaden bedriver
sin verksamhet ute i landet. Syftet är
att skapa framtida förutsättningar för
utbyte, främst gällande handel och
studier mellan Sverige och USA.
Lunch med forskare
Besöket vid Örebro universitet inleddes
med lunch, där bland annat universitetets
forskare informerade om
forskning, innovationer och kommersialisering
vid universitetet.
Åke Strid, professor i molekylär
bio kemi, redogjorde för universitetets
forskning om vacciner mot sexuellt
överförbara sjukdomar.
Amy Loutfi, docent i datateknik,
berättade om robotikforskningen och
trenden att få in robotar i hemmet
och i vården.
Dag Stranneby, professor i Elektroteknik,
beskrev verksamheten vid
Campus Alfred Nobel i Karlskoga,
där man forskar inom modellering
och simulering i många olika former
och i en tvärvetenskaplig forskarmiljö.
Även tidigare studenter vid universitetet,
som idag driver företaget
Wec360, presenterade sina landvinningar
för att skapa fotografiska bilder
med 360 graders perspektiv.
TEXT & FOTO: Martin Larsson
26 ÖU magasin ◦ 1 2011
ÖU magasin ◦ 1 2011 27

Returadress:
Örebro universitet
Externa relationer
701 82 Örebro
B
SVERIGE
PORTO BETALT
PORT PAYÉ
ALUMNDAGEN 2011
Tisdag 4 oktober 2011 arrangerar
Örebro universitet en återvändardag för
dig som är medlem eller vill bli medlem i
vårt alumnnätverk.
Boka in Alumndagen 2011 redan nu.
För mer information se alumn.oru.se