medicintekniska produkter - Örebro läns landsting

03 08 26
ANSVARSFÖRDELNING
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER M.M.
MELLAN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
OCH
KOMMUNERNA I ÖREBRO LÄN

Innehållsförteckning
Sida
Inledning 3
Bakgrund 4
Medicintekniska produkter 4
Grundprincip 5
Avgränsning 5
Kvalitetssäkring 6
- Författningsreglering 6
- Kvalitetssäkring inom Örebro län 7
Anmälningsplikt vid olyckor och tillbud 8
Uppföljning 8
Indelning av medicintekniska produkter 9
Undersökningsutrustning och behandlingshjälpmedel 10
- Debitering där landstinget är kostnadsansvarigt 11
- Anskaffning, hyra, lån och återlämning 12
av behandlingshjälpmedel
Referenslista 13
Bilaga 1
Avgränsning
- Inkontinens
- Stomi
- Läkemedelsnära förbrukningsartiklar
- Landstingets subvention av vissa preparat utanför
högkostnadsskydden
Bilaga 2
Landstingets medicintekniska produkter m.m.
Bilaga 3
Kommunens medicintekniska produkter m.m.
Bilaga 4
Kriterier för omvårdnadshjälpmedel – Kommunerna i Örebro län
2

INLEDNING
Under år 2001 uppmärksammades behovet av att revidera dokumentet ”Ansvarsfördelning för
medicinteknisk utrustning”. Ansvarsfördelningen avser medicinteknisk utrustning som förskrivs
för patienter i öppen vård, med eller utan kommunal hemsjukvård och för patienter som vårdas i
särskilt boende. Behovet av en revidering har bl.a. sin upprinnelse i att hemsjukvårdsinsatserna
har blivit ännu mer kvalificerade och tekniskt avancerade under 2000-talet. En tydligare
ansvarsfördelning är även önskvärt så att kostnadsansvar, uppföljning och kvalitetssäkring kan
genomföras av respektive vårdgivare.
En arbetsgrupp tillsattes för att se över dokumentet. Från Örebro läns landsting har Eva Frantz,
kansliet för primärvård-, psykiatri- och habilitering (PPH), Lars Elmqvist, Ekonomistaben och
Yvonne Nilsson, Hälsokansliet, deltagit. Den kommunala sidan har representerats av Lars-Erik
Johansson, Kommunförbundet Örebro län samt Britt-Sofie Andersson, MAS i Hallsbergs
kommun, Gunnel Arvidsson, MAS i Hällefors och Nora kommuner, Ylva Blix, MAS i Örebro
kommun, Anna-Lena Ridderström, MAR i Laxå kommun och Marie Villman, MAR i Örebro.
Gruppen utökades under tiden med Nils-Erik Pettersson, Medicinsk teknik, Solveig Davidsson,
PPH, och Inger Nicolas, Hälsokansliet. Vidare ersatte Ulrica Edlund, Lekebergs kommun, Britt-
Sofie Andersson.
I denna överenskommelse regleras ansvar för medicintekniska produkter som förskrivs för
patienter i öppen vård, med eller utan kommunal hemsjukvård och för patienter som vårdas i
särskilda boenden. De medicintekniska produkterna har delats in i fyra huvudgrupper, dvs.
undersökningsutrustning, behandlingshjälpmedel, omvårdnadshjälpmedel och personliga
hjälpmedel för det dagliga livet (individuellt utprovade hjälpmedel). De delar som berör såväl
landstinget som kommunerna, dvs. undersökningsutrustning och behandlingshjälpmedel
behandlas därefter mer utförligt. Mer specifik information, bl.a. vilken grundutrustning som bör
finnas inom den kommunala hälso- och sjukvården samt tillhandahållandet av medicintekniska
produkter som ägs av landstinget men som används och hanteras i den kommunala vården, ges i
bilagor. Dokumentet behandlar även kvalitetssäkring av medicintekniska produkter samt
hantering av överbliven utrustning.
3

BAKGRUND
Vid Ädelreformen 1992 överfördes ansvaret för långvarig vård och service av medicinsk
karaktär i hemmet från landstinget till länets kommuner. I samband därmed överfördes också
sjukhemmen med tillhörande inventarier till kommunerna. Bland inventarierna ingick befintliga
medicintekniska produkter.
Sedan Ädelreformen har utvecklingen av sjukvård i hemmet gått mycket fort och alltmer
omfattande sjukvård med medicinskt-tekniskt stöd utföres numera där.
1995 träffades en uppgörelse mellan landstinget och kommunerna att landstinget skulle ansvara
för individuellt utprovade hjälpmedel oavsett boendeform och att kommunerna skulle ansvara för
omvårdnadshjälpmedel i kommunens särskilda boende, hemtjänst och kommunal hemsjukvård.
1997 träffades en överenskommelse som tydliggjorde ansvarsfördelningen avseende
medicinteknisk utrustning. I denna överenskommelse reglerades vad som kan anses vara en
normal grundutrustning vid ett särskilt boende och som kommunen skall tillhandahålla. Vidare
reglerades att landstinget svarar för medicinteknisk utrustning som förskrivits till enskild person.
Mot bakgrund av att hemsjukvårdsinsatserna har blivit ännu mer kvalificerade och tekniskt
avancerade under 2000-talet behöver gällande överenskommelse både förtydligas och
kompletteras.
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
Med en medicinteknisk produkt avses i lag ( 1993:584) om medicintekniska produkter en
produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas, separat eller i kombination med annat,
för att hos människor enbart eller i huvudsak
- påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom
- påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder,
- undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process, eller
- kontrollera befruktning.
Om produkten uppnår sin huvudsakliga avsedda verkan med hjälp av farmakologiska,
immunologiska eller metaboliska medel är den dock inte en medicinteknisk produkt enligt denna
lag.
4

GRUNDPRINCIP
Grundprincipen för behov av medicintekniska produkter är kopplat till förskrivarens beslut om
insats. För undersökningsutrustning och behandlingshjälpmedel följer ansvaret respektive
vårdgivares vårdansvar. En tydlig ansvarsfördelning är önskvärd så att kostnadsansvar,
uppföljning och kvalitetssäkring kan genomföras av respektive vårdgivare.
Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel.
Omvårdandshjälpmedel förskrivs av arbetsterapeuter i länets kommuner och i landstinget.
Ansvaret för förskrivningen av omvårdnadshjälpmedel åvilar den enskilde förskrivaren.
Personliga hjälpmedel förskrivs efter bedömning/utprovning av hälso- och sjukvårdspersonal i
landstinget och i länets kommuner utifrån det sortiment som landstinget tillhandahåller. Ansvaret
för förskrivningen åvilar den enskilde förskrivaren i egenskap av hälso- och sjukvårdspersonal.
Se ”Förskrivningsprocessen för hjälpmedel till personer med funktionshinder”
(Hjälpmedelsinstitutet). Det ekonomiska ansvaret åvilar landstinget. Innan ett personligt
hjälpmedel förskrivs skall dock respektive huvudman/vårdgivare ha svarat för att särskilda
boenden, dagcenter, skolor, sjukvårdsinrättningar, oberoende av huvudmannaskap och driftform,
är inredda och utrustade så att miljön motsvarar normala behov för den verksamhet som skall
bedrivas (dvs. har en viss grundutrustning). Kravet på grundutrustning skall således vara uppfyllt
hos huvudmannen innan ett personligt hjälpmedel förskrivs. Något sådant krav på
grundutrustning föreligger inte vid förskrivning av personligt hjälpmedel till en person i eget
boende med personlig assistans, oavsett utförare, eftersom detta är ett eget boende.
AVGRÄNSNING
I denna överenskommelse regleras ansvar för medicintekniska produkter som förskrivs för
patienter i öppen vård, med eller utan kommunal hemsjukvård och för patienter som vårdas i
särskilda boenden.
Med medicintekniska produkter avses inte i detta dokument förbrukningsartiklar som behövs för
urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens samt förbrukningsartiklar som faller inom
ramen för lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. inom
huvudgrupperna stomi och läkemedelsnära förbrukningsartiklar.
Vidare omfattas inte sådana hjälpmedel som personer med funktionshinder kan erhålla men som
faller utanför hälso- och sjukvårdens ansvarsområde, t.ex. arbetshjälpmedel, lagen (1962:381)
om allmän försäkring (AFL) och arbetstekniska hjälpmedel, arbetsmiljölagen (1977:1160).
Det finns även andra produkter som förskrivs till patienter i öppen vård där det i vissa fall kan
finnas en osäkerhet vad gäller kostnadsansvaret, bl.a. preparat som ligger utanför
högkostnadsskyddet men som landstinget ändå subventionerar. För ytterligare information se
bilaga 1.
5

KVALITETSSÄKRING
Författningsreglering
Enligt lagen om medicintekniska produkter (1993:584) har tillverkaren det totala ansvaret för
att en produkt är säker och ändamålsenlig när den släpps ut på marknaden. Samtliga produkter
ska vara CE-märkta. Vid specialanpassning av medicintekniska produkter övertar vårdgivaren i
många fall produktansvaret från den ursprunglige tillverkaren. Med egentillverkade produkter
avses endast produkter som konstruerats och tillverkats av en vårdgivare för att enbart användas i
den egna verksamheten.
Någon särskild och sammanhållen författningsreglering av hjälpmedelsverksamheten som sådan
eller frågor om hantering, förskrivning och ansvarsfördelning finns inte. Till området
hjälpmedelsrätt hör därför ett flertal författningar. Se referenslistan.
För medicintekniska produkter finns särskilda krav på kvalitetssystem och lokala instruktioner. I
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och egentillverkning av
medicintekniska produkter i hälso- och sjukvård (SOSFS 2001:12) ställs krav på vårdgivaren.
Vårdgivaren ansvarar för att det finns rutiner för användningen och hanteringen av
medicintekniska produkter som fortlöpande följs upp, utvecklas och säkras. Ansvaret skall vara
fastställt i en lokal instruktion.
Den lokala instruktionen ska enligt gällande författning innehålla:
rutiner för egentillverkade produkter när sådana förekommer,
rutiner för ändamålsenlig utbildning till personal i användningen av medicintekniska
produkter,
rutiner för användning och hantering av medicintekniska produkter,
uppgift om vem som har ansvaret för användningen av medicintekniska produkter och
anmälningsplikten avseende olyckor och tillbud. De personer som ansvarar för användningen
av produkterna svarar för:
- att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används,
- att produkterna är kontrollerade och rätt inställda innan de tas i bruk,
- att personalen är kompetent att använda och hantera produkterna,
- att produkterna underhålls regelbundet,
- att bruksanvisningar och teknisk dokumentation finns tillgängliga,
- att produkterna tas ur bruk när de inte längre får användas
- att olyckor och tillbud med medicintekniska produkter snarast anmäls till berörd
tillverkare eller dennes representant och till Läkemedelsverket. Motsvarande
händelser med egentillverkade produkter skall anmälas till Socialstyrelsen.
rutiner för fortlöpande uppföljning och utveckling av den lokala instruktionen,
rutin så att tillgång till information från myndigheter finns för all berörd personal,
rutin för att ovanstående ingår i dokumenterat kvalitetssystem.
Den som förskriver en medicinteknisk produkt ansvarar för att produkten är lämplig samt att
brukaren kan använda och hantera den på avsett sätt. Detta förutsätter att tillräckliga
instruktioner ges.
6

Personal som använder medicintekniska produkter skall ha den kunskap som behövs om
funktion, risker och åtgärder som kan behöva vidtas för att begränsa omfattningen av skador mm
när en olycka inträffar.
Medicintekniska produkter skall kontrolleras enligt tillverkarens instruktioner.
Ytterligare bestämmelser om vårdgivarens ansvar för kvalitets- och säkerhetsarbetet finns i
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården
(SOSFS 1996:24) och Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt Lokal avvikelsehantering
(SOSFS 2002:4).
Kvalitetssäkring inom Örebro län
Respektive vårdgivare ansvarar för att gällande författningar följs för de medicintekniska
produkter som används och hanteras i verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen
oavsett vem som äger produkten. Vårdgivare som använder och hanterar produkterna ansvarar
för att de lokala instruktioner upprättas som anges i föreskriften SOSFS 2001:12. Respektive
personalkategori har även ett yrkesansvar vid användning och hantering av produkterna.
I föreskriften definieras användning och hantering. Med användning av en medicinteknisk
produkt avses användningen av produkten på en patient. Med hantering avses övriga åtgärder
med en medicinteknisk produkt.
Kommunerna har anmälningsskyldighet vid olyckor och tillbud för de medicintekniska
produkter som används och hanteras i verksamheten. En händelse som anmälts till tillverkaren
och Läkemedelsverket ska i vissa fall anmälas till Socialstyrelsen enligt Lex Maria.
När kommunen använder och hanterar men landstinget äger de medicintekniska produkterna
ansvarar landstinget för att:
bestämmelserna i 9 § Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) efterlevs
medverka i erforderlig utbildning till kommunal personal,
tillhandahålla instruktioner angående användning, hantering, uppföljning av produkten,
kontrollera, underhålla och reparera produkterna,
kassera produkterna då de inte är funktionsdugliga,
tillsammans med kommunerna utarbeta de gemensamma rutiner som behövs för att
respektive vårdgivare ska kunna ta sitt ansvar.
Under 2001 antog landstingsstyrelsen en reviderad kvalitetspolicy samt handbok för hantering
och användning av den medicintekniska utrustningen inom Örebro läns landsting. Handboken
har distribueras till samtliga klinker varefter uppdateringar tillsammans med handboken lagts ut
på landstingets intranät och hemsidan för OVK.
7

ANMÄLNINGSPLIKT VID OLYCKOR OCH TILLBUD
Respektive vårdgivare har anmälningsskyldighet vid olyckor och tillbud med de medicintekniska
produkter som används och hanteras i verksamheten.
Med användning av en medicintekniska produkt avses användning av produkten på en patient.
Med hantering avses övriga åtgärder med en medicinteknisk produkt
Anmälan till Läkemedelsverket och berörd tillverkare
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och egentillverkning av
medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2001:12) regleras
anmälningsskyldigheten.
De händelser med medicintekniska produkter, med undantag för egentillverkade produkter,
som skall anmälas så snart som möjligt till den berörda tillverkaren eller
dennes representant och till Läkemedelsverket är
1. de som orsakat en patients, en användares eller någon annans död,
2. de som orsakat att en patient, en användare eller någon annan fått sin hälsa allvarligt
försämrad, eller
3. de som kunnat orsaka en patients, en användares eller någon annans död eller att en
patient, en användare eller någon annan kunnat få sin hälsa allvarligt försämrad.
Vid anmälan ska samråd ske med den verksamhet som äger produkten. Kopia på anmälan
ska också skickas till angiven funktion i den verksamhet i landstinget som äger den
medicintekniska produkten.
Anmälan till Socialstyrelsen
Lex Maria anmälan enligt 6 kap 4§ i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område (1998:531) skall göras till Socialstyrelsen om en patient drabbats av eller utsatts för risk
att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom, även om rapport har skickats till Läkemedelsverket
och tillverkaren. Anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria regleras även i Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd( SOFSF 2002:4).
Egentillverkade produkter
Med egentillverkade medicintekniska produkter avses endast de produkter som konstrueras och
tillverkas av en vårdgivare och som uteslutande skall användas i den egna verksamheten.
Anmälan vid olyckor och tillbud med egentillverkade produkter skall anmälas till
Socialstyrelsen.
UPPFÖLJNING
En arbetsgrupp med representanter från landstinget och länets kommuner skall kontinuerligt följa
upp utvecklingen på området samt innehåll och tillämpning av dokumentet ”Ansvarsfördelning
medicintekniska produkter m.m.”. Gruppen utses av Vilgotgruppen.
8

INDELNING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
i Örebro län
Undersökningsutrustning
Utrustning för undersökning som krävs för den vård som resp. huvudman har ansvar att bedriva.
Exempel: Blodsockermätare, blodtrycksmätare, stetoskop, sittvåg.
Behandlingshjälpmedel
Hjälpmedel som förskrivs av personal vid landstingets sjukhuskliniker och vårdcentraler till
patienter i öppen vård i samband med behandling, t.ex. behandlande madrass, morfinpump,
TENS-stimulator.
Se Bilaga 2 Landstingets medicintekniska produkter m.m.
Omvårdnadshjälpmedel
Definieras som de hjälpmedel som behövs för att vårda människor med olika
funktionsnedsättningar, t.ex. personlyft, hygienstol. Lånas kostnadsfritt ut till patienten.
Se Bilaga 3 Kommunens medicintekniska produkter m.m. samt
Bilaga 4 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel.
Personliga hjälpmedel för det dagliga livet (individuellt utprovade hjälpmedel)
Hjälpmedel för att lindra eller kompensera en skada eller funktionshinder i form av rörelsehinder
samt nedsatt kommunikation, syn och hörsel. Brukaren använder själv hjälpmedlet med eller
utan hjälp av annan person. Exempel: rullstol, rollator.
Landstinget ansvarar för personliga hjälpmedel för det dagliga livet för personer i eget och
särskilt boende.
Se Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel i Örebro län.
http://www.orebroll.se/psykhab/pagewide____5334.asp
Se även http://www.infomedica.se/handboken/Medicintekniska_produkter.htm
9

UNDERSÖKNINGSUTRUSTNING OCH
BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL
Kommunerna ansvarar för den grundutrustning som behövs för vård och rehabilitering av
patienter i kommunal sjukvård. Se bilaga 3.
Landstinget svarar för sådana behandlingshjälpmedel som personal vid landstingets
sjukhuskliniker och vårdcentraler förskriver till patienter i öppen vård i samband med av läkare
ordinerad behandling.
I de fall patienter medför utrustning till särskilt boende (t.ex. vid växelvård eller permanent
inflyttning) som landstinget förskrivit gäller ansvar enligt SOSFS 2001:12. Se vidare under
stycket Kvalitetssäkring.
Produkter som landstinget ansvarar för och som används och hanteras i den kommunala vården
lämnas ut av sjukhusklinker och/eller vårdcentraler eller beställs och betalas av kommunen för
att därefter debiteras landstinget. Om produkten inte är av engångskaraktär och kräver
förebyggande underhåll skall alltid Medicinsk teknik kontaktas för samråd och ev. inköp. Se
bilaga 2 samt ”Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel inom Örebro län”.
Då produkter tillhandahålls av kliniker eller vårdcentraler svarar landstinget för transport till
vårdtagaren alternativt vårdcentral.
Bostadsanpassning
För sådana behandlingshjälpmedel som kräver anpassning i bostaden tillämpas lagen om
bostadsanpassning.
Sårvårdsprodukter och förbandsmaterial
För att begränsa sortimentet av produkter på varje enhet som handlägger sår har Örebro läns
sårvårdsgrupper utarbetat en lista på omläggningsmaterial som rekommenderas ur både
medicinsk och ekonomisk synvinkel. Syfte med denna lista är att försöka uppnå en väl
fungerande vårdkedja mellan olika vårdgivare och förhoppningsvis även besparingseffekter.
Listan revideras årligen. Aktuell lista finns att hämta på Läkemedelskommitténs hemsida
http://www.orebroll.se/oll/lakemedelskommitte/
Rekommendationen gäller både landstingsvård och kommunal vård.
Kommunalt ansvar:
- Förbandsmaterial som grundutrustning (se bilaga 3).
- Produkter som ordinerats av kommunal sjuksköterska men inte receptförskrivits till patient.
- Produkter enligt ”Rekommendationslista för sårvårdsprodukter” (utarbetad av
sårvårdsgruppen i Örebro län) för att kunna påbörja behandling ordinerad av läkare.
Landstingets ansvar:
- När materialet ingår som en del av åtgärderna vid besöket tas ingen särskild avgift ut av
patienten för materialet.
- Produkter som ordinerats av läkare i behandlande syfte men inte receptförskrivits till patient.
- Spolvätskor utskrivna på recept av läkare.
10

Dyrare produkter för egenvård som inte tillhandahålls på apotek ska mottagningen eller
vårdcentralen kunna ta hem för vidareförsäljning till självkostnaden.
Patientens ansvar:
- Sårvårdsmaterial och förbandsmaterial som patienten själv använder vid omläggning
(egenvård) räknas som handelsvaror och patienten får själv köpa dessa på apotek.
- Lindor för flergångsbruk (exempelvis Comprilan och Dauer).
Provtagningsmaterial
För provtagningar tas en patientavgift ut av landstinget. I avgiften ingår bland annat kostnad för
provtagningsmaterial. I de fall provtagningar utförs av kommunal personal tillhandahålls
material till provtagning av landstinget, endera genom vårdcentral eller berörd sjukhusklinik.
Med material avses provtagningsutrustning ex. rör, remisser, provtagningsmaterial.
Debitering där landstinget är kostnadsansvarigt
- Ansvaret för beställning och betalning vilar på berörd vårdenhet där patientansvarig läkare
finns eller vid den kommunala enhet där patienten vårdas.
- När kommunen beställer förbrukningsartiklar där landstinget är kostnadsansvarigt skall
respektive kommunal vårdenhet samla upp och vidarefakturera de uppkomna kostnaderna till
Primärvård, psykiatri och habilitering, Ekonomienheten, Lisbeth Sjövall, Box 1613, 701 16
Örebro.
Fakturakontroll och attest m.m. skall göras av beställaren enligt vanliga rutiner. Bifoga
erforderliga underlag i form av specifikation över beställt material, uppgift om förskrivande
sjukhusklinik/vårdcentral och om möjligt namn på förskrivare/ordinatör samt patient.
Fakturering skall ske månadsvis.
Beställning av förbrukningsartiklar skall göras direkt hos leverantör och normalt inte via
sjukhusklinik/vårdcentral, såvida ej annat har överenskommits.
- Samma rutin gäller för beställning av service från förvaltningen Medicinsk teknik.
11

Anskaffning, hyra, lån och återlämning av behandlingshjälpmedel
Anskaffning av behandlingshjälpmedel
Om produkten ägs av landstinget och inte är av engångskaraktär och kräver förebyggande
underhåll skall alltid Medicinsk teknik kontaktas för samråd och ev. inköp.
Hyrda produkter
Vid upphört behov sänds/lämnas produkten åter till uthyraren.
Lån av produkter
Vid upphört behov eller utrangering sänds/lämnas produkten åter till utlånare/ägare.
Märkning skall ske av Örebro läns landstings egendom med klinik, CFH etc. för att underlätta
återlämning.
I de fall då man i kommunen inte vet vem som äger produkten lämnas den på närmaste
vårdcentral för vidaretransport till ”rätt” plats eller till Medicinsk teknik för kontroll eller
vidaretransport.
För produkter från CFH ska särskilda rutiner efterföljas.
Madrasser
Kommunen tillhandahåller och har kostnadsansvar för trycksårsmadrasser i förebyggande syfte.
Landstinget har kostnadsansvar för trycksårsmadrasser i behandlande syfte. Förskrivare av dessa
är i dag behandlande läkare. För närvarande tillhandahåller kommunerna behandlande madrasser
från firmor där kommunen har upphandlingsavtal för omvårdnadshjälpmedel och debiterar
landstinget för kostnaden.
En arbetsgrupp har i uppdrag att bl.a. utarbeta anvisningar för förskrivning och rutiner för
hantering av trycksårsmadrasser i behandlande syfte.
Hjärtsängar
Arbete pågår med att ta fram en rutin.
12

REFERENSLISTA
Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel - Örebro län
http://www.orebroll.se/anvisningar_forskrivning
Läkemedelsnära förbrukningsartiklar - prislista (Apoteket)
”Vårdriktlinjer vid egenbehandling med TENS-stimulatorer” (Primärvården)
Se http://www.orebroll.se/vardpraxis/
Rekommendationslista för sårvårdsprodukter (Sårvårdsgruppen Örebro län,
Läkemedelskommittén Örebro läns landsting) http://www.orebroll.se/oll/lakemedelskommitte/
Förskrivningsprocessen för hjälpmedel till personer med funktionshinder (Hjälpmedelsinstitutet)
Policy för kvalitetssäkring av medicinteknisk utrustning, inkl. Kvalitetssäkringshandbok
http://intranet.orebroll.se/medtek/kvalitet/
SFS 1993:584
SFS 1993:876
SFS 1998:531
SOSFS 1996:24
SOSFS 2001:12
SOSFS 2002:4
LVFS 2001:5
LVFS 2001:6
LVFS 2001:7
LVFS 2001:8
Lag om medicintekniska produkter
Förordning om medicintekniska produkter
Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i
hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och
egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och
sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering
Läkemedelsverkets föreskrifter om aktiva medicintekniska produkter
för implantation
Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter
Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter för in
vitro diagnostik
Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om tillverkarens
skyldighet att rapportera olyckor och tillbud med medicintekniska
produkter
Lag (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.
13

AVGRÄNSNING
Bilaga 1
Inkontinens
För dessa finns särskilda bestämmelser i bl.a. HSL 3 d § och 18 c § om behörighet att förskriva
samt 26 § och 26 a § om högkostnadsskydd.
För inkontinensartiklar gäller ett delat ansvar enligt överenskommelse mellan landstinget och
länets kommuner. Förekommande produkter är upphandlade gemensamt av landstinget och
länets kommuner.
Enligt överenskommelsen ansvarar kommunerna för inkontinensartiklar till personer i särskilt
boende och till personer i eget boende med kommunal hemsjukvård.
Landstinget ansvarar för övriga patienter i eget boende.
Vid landstingets förskrivning av inkontinensartiklar betalar patienten en besöksavgift
enligt vårdgivarens ordinarie besöksavgift, samt en egenavgift (ingår också i
högkostnadsskyddet) för ett år räknat från första förskrivningsdatum. Avgift för
inkontinensartiklar tas ej ut av patienter under 20 år. Centrum för hjälpmedel inom Psykiatri och
habiliteringsförvaltningen beställer och levererar inkontinensartiklar då patienten finns i ordinärt
boende. Simonsen distribuerar för patienter i kommunens särskilda boendeformer. Varje
kommun tar ställning till ev. avgift för inkontinensartiklar.
Vårdriktlinjer vid urininkontinens finns utarbetade i syfte att öka kvaliteten i inkontinensvården:
”Vårdriktlinjer vid urininkontinens. Gäller för distriktssköterska, barnmorska och sjukgymnast”,
”Vårdriktlinjer vid urininkontinens. Gäller för distriktsläkare”
”Vårdriktlinjer vid urininkontinens för kommunal hemsjukvård och särskilda boenden i Örebro
län”.
Stomi
Högkostnadsskyddet för läkemedel omfattar även förbrukningsartiklar som behövs vid stomi.
1

Läkemedelsnära förbrukningsartiklar
Sådana förbrukningsartiklar som erfordras för att ett förskrivet läkemedel skall kunna
tillföras kroppen eller för egenkontroll av medicinering, dvs. s.k. läkemedelsnära
förbrukningsartiklar, är kostnadsfritt vid förskrivning (lag om högkostnadsskydd vid köp av
läkemedel m.m. [1996:1150§7]) under förutsättning att:
- Produkterna är prisgodkända av RFV
- Skrivs på hjälpmedelskort av behörig förskrivare (läkare och tandläkare)
Som exempel på läkemedelsnära förbrukningsartiklar kan nämnas sprutor, kanyler, teststickor
etc.
Insulinpumpar skrivs på hjälpmedelskort.
När förskrivning sker enligt läkemedelsförmånen blir produkten patientens egendom. Vid
förskrivning av hjälpmedel är annars produkten ett lån och ägs av landstinget.
Övriga förutsättningar :
- Läkemedelsnära förbrukningsartiklar skall kunna hanteras av patient, ensam eller med hjälp
av anhörig eller annan person.
- Produkterna tillhandahålls av Apoteket som gör beställningen direkt av leverantören.
Se ”Prislista - Läkemedelsnära förbrukningsartiklar” som utges av apoteket.
Lokala rutiner inom Örebro läns landsting avseende läkemedelsnära förbrukningsartiklar
- Infusionspumpar ägs av klinik.
- Pariinhalator. Förskrivs ej personligt. Dessa får man låna av lungkliniken USÖ.
2

Landstingets subvention av vissa preparat utanför högkostnadsskydden
Landstinget ansvarar för det som ingår i högkostnadsskydden för läkemedel respektive besök i
öppen vård. Förutom detta ansvar har landstinget också påtagit sig att subventionera vissa
preparat utanför dessa högkostnadsskydd (bl.a. speciallivsmedel för personer över 16 år) .
Patienten betalar i dessa fall en avgift som inte får inräknas i något av högkostnadsskydden.
Speciallivsmedel
Vid vissa sjukdomar, intolerans mot födoämnen eller vid funktionsnedsättning krävs
speciallivsmedel när patienten har svårt att täcka sitt energi- och näringsbehov med vanlig mat.
Barn under 16 år har idag en laglig rätt inom läkemedelsförmånen till nedsättning av det
fastställda priset per inköp för livsmedel som avses i 20§ livsmedelslagen (1971:511) med hela
det belopp som överstiger 120 kr om livsmedlen förskrivs av läkare. Prisnedsättningen gäller när
barnet lider av någon av de sjukdomar som anges i bilaga 3 till förordning (1996:1294) om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m., dvs. Chrohns sjukdom, fenylketonuri,
galaktosemi, glutenintolerans, komjölksproteinint/-allergi, kort tunntarm, kronisk
njurinsufficiens, laktosint, sojaproteinint/-allergi, ulcerös colit). Kostnaden för livsmedlen får
dock inte räknas in i högkostnadsskyddet.
För personer över 16 år har dock de flesta landsting frivilligt åtagit sig att subventionera
speciallivsmedel i öppen hälso- och sjukvård. Inom Örebro läns landsting ansvarar landstinget
även för speciallivsmedel för patienter som finns i kommunalt boende.
I bilaga 4 till betänkandet (SOU 1999:114) ”Mat som medicin” anges vad ÖLL subventionerar för vuxna och hur
mycket. Patientavgiften för vuxna är 170 kr per månad alt. 170 kr/två mån vilket ger en årskostnad för patienten på
2 040 kr alt. 1 020 kr. Avgiften får inte inräknas i högkostnadsskyddet. Förskrivning görs på livsmedelsanvisning av
patients PAL eller om patienten går på kontroll på dietistmottagning av dietisten
Övriga preparat som subventioneras av landstinget
- Saliversättningsmedel vid cancersjukdomar samt Sjögrens syndrom
- Hostdämpande medel vid kronisk rethosta efter strålbehandling
- AD-vitaminer som kosttillägg barn under 5 år
Patienten betalar f.n. 170 kr per uttag (förutom AD-vitaminer som är kostnadsfritt). Avgiften
räknas inte in i högkostnadsskyddet.
3

Bilaga 2
LANDSTINGETS MEDICINTEKNISKA PRODUKTER m.m.
Produkter som landstinget ansvarar för och som används och hanteras i den kommunala vården
lämnas ut av sjukhuskliniker och/eller vårdcentraler eller beställs och betalas av kommunen för
att därefter debiteras Primärvård, psykiatri och habilitering (PPH), Box 1613, 701 16 Örebro.
TYP AV BEHANDLING / PRODUKTER
Tillhandahålls
av
sjukhusklinik
Tillhandahålls
av
vårdcentral
Debiteras
PPH
(se ovan)
Infusionsbehandling
- Infusionspumpar + batterier X
- Morfinpumpar PCA + batterier X
- Droppaggregat + batterier X
- Softset (”mellanslang” mellan aggregat och pump) X
- Droppställ i ordinärt boende X X
- Droppräknare för infusion + batteri X
- Tillbehör till Portha-Cath X
- Deltecpump X
Sondmatning
- Olika kopplingar mellan mellanstycke och aggregat X
- Droppställ för sondmatning Las.kök
- Enterala nutritionskatetrar, exv. gastroknapp, PEG X
Andningsbehandling/andningshjälpmedel
- Inhalatorer/Nebulisatorer (flera ingår i läkemedelsförmånen) + tillbehör * X
- Ventilatorer + tillbehör * X
- Luftrenare X
- PEP/RMT-set andningshjälpmedel * X
- Olika typer av näsmasker, slangar alla tillbehör utom kanyler X
Oxygenbehandling
- Oxygenutrustning + tillbehör * X
Apparater vid sömnapnésyndrom
- CPAP-apparater sömnapnésyndrom + tillbehör * X
Personförskrivna slemsugar
- Sug med tillbehör såsom laddare, transformatorer X
- Sugkatetrar X
1

TYP AV BEHANDLING/PRODUKTER
Tillhandahålls
av
sjukhusklinik
Tillhandahålls
av
vårdcentral
Debiteras
PPH
Permanent tracheostoma
- Kanyler X
- kanylband X
- Specialförband för tracheostomerade X
- ”Näsor” på kanyler X
- Sugkatetrar X
- Slemsug * X
- Luftfuktar-apparat * X
Kompressionsbehandling
- Strumpor för ben * X
- Strumpor för armar * X
- Handskar X
Apparater för smärtlindring
- TENS-stimulator med tillbehör * X X
Ljusbehandling
- UVB-lampor – skyddsglasögon * X
Trycksårsbehandling
- Behandlingsmadrasser 1 X
Hjärtsängar
X
Dialysbehandling
- Utrustning för hemdialys X
Sårbehandling
- av läkare ordinerade, ej individuellt förskrivna produkter X
- Pumpstövel 2 X
Inkontinenshjälpmedel
- individuell förskrivning till patient i eget boende utan kommunal
hemsjukvård * X X
Läkemedelsnära förbrukningsartiklar
- individuell förskrivning till patient X X
* Se ”Anvisning för förskrivning av hjälpmedel i Örebro län”.
För övriga medicintekniska produkter som landstinget ansvarar för se
”Anvisning för förskrivning av hjälpmedel i Örebro län”
1 Antidecubitusmadrasser förskrivna som behandlingsutrustning är landstingets ansvar.
(Förskrivs vid resp. klinik).
2 Hudkliniken, USÖ, lånar ut kostnadsfritt. Patienten får oftast behandling med pumpstövlar på hudkliniken. Vid
kroniska besvär får patienten själv köpa dessa stövlar.
2

Bilaga 3
KOMMUNENS MEDICINTEKNISKA PRODUKTER m.m.
Undersökningsutrustning och behandlingshjälpmedel (Exempel på grundutrustning i
kommunal hälso- och sjukvård som kommunerna äger och ansvarar för, lokala variationer
finns)
Blodsockermätare
Blodtrycksmanschett
Stetoskop
Våg
Termometer
Slemsug med tillbehör för tillfälligt bruk
Droppställning och droppaggregat för tillfälligt bruk
Droppställning för infusion i särskilda boenden
Rubensballong
Otoskop
Respektive enhet ansvarar för att det finns de tränings- och behandlingshjälpmedel
som den verksamhet man bedriver kräver.
Läkemedelsnära förbrukningsartiklar
Injektionssprutor, kanyler etc. för tillfälligt bruk
Inkontinensartiklar
Individuell förskrivning till personer i särskilt boende
Individuell förskrivning till personer i ordinärt boende som omfattas av kommunal
hälso- och sjukvård.
Sårvårdsprodukter och förbandsmaterial
Förbandsmaterial som grundutrustning ex kompresser, lindor, häfta,
absorptionsförband etc.
Sårvårdsprodukter upptagna på Läkemedelskommitténs rekommendationslista för
sårbehandling ordinerad av kommunsjuksköterska och för att kunna påbörja
behandling ordinerad av läkare om patienten inte fått produkten individuellt
förskriven.
Omvårdnadshjälpmedel
Arbetstekniska hjälpmedel inom kommunal verksamhet
Omvårdnadshjälpmedel enligt definition och uppgjord förteckning från
skatteväxlingen mellan landsting och kommun 1 januari 1995

FÖRTECKNING ÖVER OMVÅRDNADSHJÄLPMEDEL ENLIGT
SKATTEVÄXLINGEN MELLAN LANDSTINGET OCH KOMMUNERNA
1 JANUARI 1995
Sängar
Sänglyft
Sänghjälpmedel
Antidecubitusmadrasser
Övrigt
Lyftar
Hygien
Överflyttningshjälpmedel
Vårdsäng
Tillbehör: grindar, stödhandtag, sängdävert
Vändsäng
Tp-vändare
Hydraulisk sänglyft för montering på vanlig säng
Fristående sängdävert
Manuellt sängryggstöd
Hålfibermadrass
Pulserande luftmadrasser
Syntetiskt fårskinn metervara
Hälskydd
Golvlyft hydraulisk
Golvlyft elektrisk
Takmonterad lyft + golvstativ för taklyft
Lyftslingor
Besiktningskostnad
Hygienstol på hjul med tillbehör
Duschvagn
Vridplatta
Glidbräda
Vårdbälte
Glidmattor
Vendelalyft
Lyftband
Denna förteckning har uppdaterats i dokumentet ”Kriterier för
omvårdnadshjälpmedel – Kommunerna i Örbro län” Se bilaga 4.
2

Bilaga 4
Kriterier för omvårdnadshjälpmedel
Kommunerna i Örebro län
2003-05-20

Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel.
Omvårdnadshjälpmedel definieras som de hjälpmedel som behövs för att vårda människor
med olika funktionsnedsättningar.
Omvårdnadshjälpmedel förskrivs av arbetsterapeuter i länets kommuner och landstinget.
Förflyttningshjälpmedel kan förskrivas av primärvårdens sjukgymnaster efter
överenskommelse med respektive kommun. Ansvaret för förskrivningen åvilar den enskilde
förskrivaren i egenskap av hälso- och sjukvårdspersonal.
Omvårdnadshjälpmedel lånas ut kostnadsfritt till patienten.
Bedömning av behov och förskrivning av hjälpmedel utgör en del i ett helhetsperspektiv.
Hjälpmedel ska komplettera eventuella andra åtgärder och får inte bli ett alternativ till aktiv
rehabilitering.
De planerade rehabiliterings- och habiliteringsinsatserna skall dokumenteras liksom
behovsbedömning och förskrivning av hjälpmedel. Detta ska ingå i en planering där mål,
behov och intressen diskuteras med den enskilde.
Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar för att det lämpligaste hjälpmedlet utprovas enligt
den enskildes behov, möjligheter och önskemål.
Förskrivaren måste instruera användare, närstående och personal både teoretiskt och praktiskt
hur ett förskrivet hjälpmedel ska användas och skötas. Den enskilde måste beredas möjlighet
att träna med sitt hjälpmedel så att han eller hon får tillräcklig kunskap för att använda det.
Lyftar skall besiktas enligt gällande standard EN 105 35
Förskrivningsprocessen
Förskrivaren bedömer den enskildes behov, vilket eller vilka hjälpmedel som är
lämpliga och övriga åtgärder, t.ex. rehabilitering och bostadsanpassning. Allt ska
dokumenteras i patientjournalen.
Hjälpmedlet provas ut, anpassas och lämplig specifik produkt väljs ut.
Samordning ska ske om det finns behov av andra hjälpmedel med hänsyn till det
totala behovet och till att produkterna och eventuell bostadsanpassning ska fungera
tillsammans på ett ändamålsenligt sätt.
Hjälpmedlet förskrivs.
Förskrivaren instruerar, tränar och informerar den som ska använda hjälpmedlet
liksom dennes, anhöriga eller närstående och/eller personal om hjälpmedlets
användning och säkerhet före och under användningen.
Förskrivaren följer upp och utvärderar funktion och nytta.
(Källa: Förskrivningsprocessen, Hjälpmedelsinstitutet 2000)
I Örebro län har valt att dela in omvårdnadshjälpmedlen i 3 grupper, förflyttningshjälpmedel,
sängar och tillbehör och hygienhjälpmedel. Här följer kriterier, mål och
utprovningsrutiner för dessa.
2

Förflyttningshjälpmedel
Glidlakan
Hanteras som
grundutrustning i
vissa kommuner
Flexi – move
Mini – move
Glidmatta
Glidskiva
Lyftband
Vårdbälte
Vendela lyft
Vridplatta
Kriterier Mål med hjälpmedlet Utprovningsrutiner
Att brukare själv eller
med vårdares hjälp kan
ändra läge i sängen.
Person med
funktionsnedsättning
som behöver stöd och
hjälp vid förflyttning.
Person med
funktionsnedsättning
som behöver hjälp vid
förflyttning.
Person med
funktionsnedsättning
som har svårighet att
förflytta sig i säng, från
säng till stol.
Person med
funktionsnedsättning
som ej klarar
förflyttning från tex.
säng – rullstol, rullstol –
bil
Person med
funktionsnedsättning
som har svårt att
medverka vid
förflyttning.
Person med
funktionsnedsättning
som behöver stöd och
hjälp vid förflyttning.
Person med
funktionsnedsättning
som har svårt att
medverka vid
förflyttning.
Person som kan stå men
inte själv flytta sina
fötter.
Att brukare med
vårdares hjälp får en
säker och skonsam men
samtidigt så aktiv
förflyttning som möjligt.
Att brukare med
hjälpmedlet,
självständigt eller med
vårdares hjälp klarar
förflyttning.
Att brukare med
hjälpmedlet självständigt
eller med vårdares hjälp
klarar förflyttning.
Att underlätta
förflyttning för både
brukare och vårdare.
Att brukare med
vårdares hjälp får en
säker och samtidigt så
aktiv förflyttning som
möjligt.
Att underlätta
förflyttning för både
brukare och vårdare.
Att brukare med
vårdares hjälp får en
säker och samtidigt så
aktiv förflyttning som
möjligt.
Utprovas i den situation
där hjälpmedlet skall
användas, vid behov
tillsammans med
vårdare
Utprovas i den situation
där hjälpmedlet skall
användas tillsammans
med vårdare.
Utprovas i den situation
där hjälpmedlet skall
användas.
Utprovas i den situation
där hjälpmedlet skall
användas.
Utprovas i den situation
där hjälpmedlet skall
användas tillsammans
med vårdare.
Utprovas i den situation
där hjälpmedlet skall
användas tillsammans
med vårdare.
Utprovas i den situation
där hjälpmedlet skall
användas, tillsammans
med vårdare.
Utprovas i den situation
där hjälpmedlet skall
användas tillsammans
med vårdare.
3

Vridplatta
med handtag
Lyft – mobil
Kriterier Mål med hjälpmedlet Utprovningsrutiner
Person som kan stå men Att brukare med Utprovas i den situation
inte själv flytta sina vårdares hjälp får en där hjälpmedlet skall
fötter och upplever att säker och samtidigt så användas tillsammans
det känns tryggare vid aktiv förflyttning som med vårdare.
förflyttningar om de har möjligt.
något att hålla sig i.
Person med
funktionsnedsättning
som har betydande
svårigheter vid
förflyttning och där
övriga
förflyttningshjälpmedel
ej fungerar.
Lyft – fast monterad Person med
funktionsnedsättning
som har betydande
svårigheter vid
förflyttning och där
mobil lyft ej fungerar.
Stålyft
Lyft sele
Person med
funktionsnedsättning
som har betydande
svårigheter vid
förflyttning. Personen
har viss armfunktion och
begränsad ståförmåga
som kan användas vid
uppresning.
Person som efter
bedömning skall
förflyttas med lyft skall
ha en personligt
utprovad lyftsele.
Att underlätta och
möjliggöra förflyttning
på ett för brukare och
vårdare skonsamt och
säkert sätt.
Att underlätta och
möjliggöra förflyttningar
på ett för brukare och
vårdare skonsamt och
säkert sätt.
Att brukare med
vårdares hjälp får en
säker och samtidigt så
aktiv förflyttning som
möjligt.
Att underlätta och
möjliggöra förflyttning
på ett för brukaren
skonsamt och säkert sätt.
Alternativa
förflyttningssätt skall ha
provats och uteslutits.
Lyften skall alltid provas
ut i den miljö där den
skall användas.
Alternativa
förflyttningssätt och
mobil lyft skall ha
provats och uteslutits.
Efter installation görs
utprovning av lyft och
lyftsele av förskrivaren.
Återkommande
bedömning av
uppresningsförmåga
fodras. Lyften skall
alltid provas ut i den
miljö där den skall
användas.
Välj sele utifrån
brukarens individuella
behov. Prova ut rätt
storlek och märk ut
lämplig ögla. Selen skall
utprovas ihop med
aktuell lyft/lyftbygel och
kombinationen ska vara
godkänd enligt aktuell
kombinationslista.
4

Sängar och tillbehör
Vårdsäng
Vårdsäng extra låg
Sänglyft
Sängdävert
Sänggrind
> 120 cm
Sängbygel
Stödhandtag
Sänggrind
< 120 cm
Uppresningsstöd
Manuellt ryggstöd
Antidecubitus
madrass – fiber
Kriterier Mål med hjälpmedlet Utprovningsrutiner
Underlätta för vårdare Bedömning görs av
att utföra omvårdnad förskrivare i samråd med
eller assistera vid övrig vårdpersonal.
förflyttning.
Person som är i behov
av daglig omvårdnad i
säng.
Person som är i behov
av daglig omvårdnad i
säng och som på grund
av oro inte kan använda
grindar.
Person som är i behov
av daglig omvårdnad i
säng.
Person som har
svårighet att ändra läge i
säng.
Person som själv känner
oro att falla ur sängen.
(För övriga ska finnas
lokal rutin för
användning av grind.)
Person som behöver
- stöd vid vändning i
säng
- hjälp vid uppresning
- skydd för att inte
rulla ur sängen.
Person som har
svårighet att själv eller
med hjälp av vårdare
resa sig från sängen.
Person med
funktionsnedsättning
som lindras av förhöjt
läge i säng.
Person som löper risk att
få trycksår.
Minska skaderisken vid
fall ur säng och
underlätta för vårdare att
utföra omvårdnad eller
assistera vid förflyttning.
Underlätta för vårdare
att utföra omvårdnad
eller assistera vid
förflyttning.
Underlätta för brukaren
att ändra läge i säng.
Hindra brukaren att falla
ur sängen.
Underlätta förflyttning i
och ur säng samt
förhindra brukaren att
ofrivilligt falla ur
sängen.
Att självständigt eller
med hjälp av vårdare
resa sig från sängen.
Att underlätta andning
eller minska smärta.
Förebygga trycksår.
Bedömning görs av
förskrivare i samråd med
övrig vårdpersonal.
Montering skall vara
sakkunnigt utförd. Innan
förskrivning skall alltid
förhöjningsklossar ha
uteslutits.
Montering skall vara
sakkunnigt utförd.
Bedömning av
förskrivare i samråd med
övrig vårdpersonal.
Bedömning av
förskrivare i samråd med
brukaren, var stödet
skall placeras. Efter
montering kontrolleras
att sängbygeln/
sänggrinden sitter
stadigt.
Utprovas i den situation
där hjälpmedlet skall
användas.
Förvissa sig om att
ryggstödet ligger stadigt
i sängen.
Bedömning av
personens risk för
trycksår i samråd med
sjuksköterska och/eller
vårdpersonal
5

Antidecubitus
madrass – fiber 3-
delad
Antidecubitus
madrass –
luftmadrass
kompressor
Antidecubitus
hälskydd
Kriterier Mål med hjälpmedlet Utprovningsrutiner
Person som löper risk att Förebygga trycksår Bedömning av
få trycksår och är
personens risk för
inkontinent.
trycksår i samråd med
sjuksköterska och/eller
Person som löper risk att
få trycksår och där
fibermadrass inte är
tillräcklig.
Person som riskerar att
få trycksår på fötterna.
Förebygga trycksår
Förebygga trycksår.
vårdpersonal
Bedömning av
personens risk för
trycksår i samråd med
sjuksköterska och/eller
vårdpersonal
Bedömning av
personens risk för
trycksår i samråd med
sjuksköterska och/eller
vårdpersonal
6

Hygienhjälpmedel
Hygienstol på hjul
Hygienstol på hjul –
fällbar sittenhet
Kriterier Mål med hjälpmedlet Utprovningsrutiner
Person som har behov Underlätta för brukare Alternativa
av att förflyttas på och vårdare vid förflyttningssätt för
hygienstol för att få sin personlig vård. personen skall ha
personliga vård.
uteslutits.
Person som inte kan sitta
upprätt och därför har
svårt att använda vanlig
hygienstol på hjul.
Ge en bra och säker
sittställning vid
personlig vård.
Alternativa
förflyttningssätt och
vanlig hygienstol på hjul
skall ha uteslutits
Duschvagn
Person som behöver
duscha liggande.
Klara duschning med
hjälp av vårdare.
Möjligheten att använda
duschstol eller annat
hjälpmedel skall ha
uteslutits.
7