Oss emellan nr 2 10 - Örebro läns landsting

PÅ USÖ
NR 2 • 2010
Röntgenveckan
– från början till slut
Raka spåret
till rätt vård
Natasha
– mästare
på vatten
1

Vårt varumärke
– en viktig fråga
Att USÖ mötts av utmaningar under
2010 är nog ingen som missat. I vissa
fall tog vi hem storvinst, i andra gick
det inte riktigt vår väg. Beskeden
från landstingen i Västmanland och
Sörmland att man kommer att styra
över högspecialiserad vård till andra
sjukhus var en motgång.
Betydligt mer glädjande var att Högskoleverket
under våren äntligen fattade
beslutet att inrätta den läkarutbildning
i Örebro som vi så länge
har längtat efter. Om vi vårdar utbildningen
väl stärker den oss som universitetssjukhus
och ger samtidigt en
bas för den så viktiga framtida kompetensförsörjningen.
Direkt efter semestrarna kom också
positiva besked om att utveckla USÖ:s
lokaler på ett sätt som ger möjlighet
till framtida utveckling av högkvalitativ
vård, forskning och utbildning.
Förnyelsen gör att USÖ fortsatt kan
erbjuda vård i utvecklingens framkant
och förbättra möjligheterna till
utökat samarbete med andra vårdgivare
inom fler specialiteter.
Det som hittills hänt under året ger
oss både incitament och förutsättningar
att fortsätta stärka vårt ”varumärke”
– de upplevelser, värden och
känslor som förknippas med USÖ.
För att varumärket ska lyfta och bli
starkt krävs att allt vi gör – i ord och
handling – utmärker sig på ett positivt
sätt. För att vi ska bli trovärdiga bör
varumärket byggas inifrån vår egna
organisation, så att den interna kulturen
och bilden av oss själva stämmer
överens med vår kommunikation
och hur vi uppfattas av andra.
Stella ger hela kliniken
äran för priset
– Egentligen hade jag varken erfarenhet som chef eller några metoder i bagaget för
att utveckla klinikens arbete. Jag har konsekvent gått på att ha förtroende för dem
jag arbetar tillsammans med och lita på dem.
Stella Cizinsky är verksamhetschef
på Kardiologiska
kliniken. Valet att satsa på
sunt förnuft och förtroende
har visat sig vara mycket
framgångsrikt. I somras fick
Stella ett hedersomnämnande
som årets kvinnliga
ledare inom sjukvården. Kul
tycker Stella.
– Men jag ser inte utmärkelsen
främst som personlig.
Den har hela kliniken fått.
Alla ställer upp
Det som kliniken lyckats
med sedan Stella kom som
chef 2005, är att man byggt
upp en ny identitet efter en
tidigare turbulent period.
Hjälpsamhet och fokus på huvuduppgiften – att ge god
vård – genomsyrar idag hela verksamheten.
– Alla ställer upp för sina kollegor. Det skapar lugn i
arbetsgrupperna, säger Stella och Anita Skantz, avdelningschef,
inflikar:
– Tappar någon en boll tar någon annan upp den. Då
blir det god stämning och bra vård.
Samtidigt som man förbättrat de ”mjuka” värdena, har
kliniken förändrat och effektiviserat sitt arbete rejält. Sedan
2005 har man sparat miljontals kronor, där något av
kulmen nåddes 2009 i samband med en stor omorganisation.
Då minskades antalet vårdplatser från 32 till 28, två
avdelningar blev en och en dagvårdsavdelning inrättades.
Med rätt att fatta beslut
Kliniken löste omstruktureringen genom att sätta till arbetsgrupper
som jobbade igenom vad som behövde förändras.
– Frågorna drevs och besluten togs av dem som var närmast
berörda. Konstigare var det faktiskt inte, säger Stella.
Stella Cizinsky, längst till höger, har en
snabb avstämning med sjuksköterskorna
Carina Lund och Christina Nilsson.
Under hösten är många medarbetare
och chefer engagerade i arbetet
för att utveckla och tydliggöra
USÖ:s varumärke. Kloka tankar och
idéer stöts och blöts för att landa i en
samsyn om hur vi vill att andra ska
uppleva oss och vad vi konkret behöver
jobba med för att lyckas. Målet
är att vi tillsammans i vardagen kan
skapa ett upplevt mervärde hos våra
målgrupper, det vill säga att patienter,
remittenter, studenter och andra
upplever ett mervärde i att vända sig
till just USÖ. När vi lyckats med det är
min övertygelse att USÖ kommer att
bli en ännu mer attraktiv arbetsplats
och ett ännu bättre sjukhus för dom
vi är till för!
Ulrika Julin
Kommunikationschef
2

På Kardiologiska kliniken stöttar
medarbetarna varandra, intygar
Anita Skantz och Stella Cizinsky.
Vad som hände – förutom de större redan
nämnda förändringarna – var bland annat att
antalet förråd minskades, flöden förändrades
och nya rutiner infördes.
– Vi enades om att den flexibilitet vi ville nå,
krävde att alla arbetade med samma rutiner.
Så blev det också, säger Anita.
När Stella går runt på kliniken pekar hon
på hur man idag använder vissa vårdsalar för
administrativa uppgifter.
– Men nära nog på en dag kan vi ställa om
dem till vårdsalar på nytt, säger Stella.
Det här är en följd av att man prioriterade
funktion framför yttre saker.
– Man behöver inte bygga och måla om för
att verksamheten ska fungera bra. Alla ville
också att förändringen skulle genomföras utan
att vi drog på oss onödiga kostnader, säger
Stella.
Statistik får stå tillbaka
Förutom att medarbetarna känner – som Anita uttrycker saken – att
Stella jobbar för oss, är också andra intressenter nöjda med vad som
skett. Patienterna är positiva och känner trygghet.
– De studenter som vi tar emot, ger oss också mycket goda betyg. De
känner sig sedda och välkomna. Sån’t får genomslag och vi har inga som
helst problem att rekrytera nya medarbetare.
En grund till den goda dialog och stämning som idag råder, har lagts
vid de klinikdagar man har varje år. Här har statistik, siffror och Leankoncept
fått stå tillbaka. Istället har man tagit upp olika teman och diskuterat
exempelvis etik, medarbetarskap och svåra fall i vården.
– Det har skett i mindre grupper, där alla kunnat komma till tals. Sedan
har vi också vikt tid för kultur och t ex
lyssnat på klassisk musik.
Vid de årliga utbildningsdagarna om arbetsmiljö
har man jobbat på samma sätt – i
mindre grupper för att alla ska våga säga sin
mening.
Apropå arbetsmiljö kan medarbetarna på
kliniken få gå ner i tjänst en tid, om de skulle
hamna i en jobbig situation.
– Vi tycker det är värdefullt att ställa upp
och kunna ha våra duktiga medarbetare kvar,
säger Stella och Anita, väl medvetna om att
livet inte alltid går som på räls.
Prova-på-pengar stimulerar forskning
I motiveringen till Stellas hedersomnämnande
sägs också att ”hon … lyckats få utveckling
och forskning att blomstra…”.
– Visst är jag som chef ansvarig också för
den delen och jag uppmuntrar medarbetarna
att forska. Men den drivande kraften är Ole Fröbert.
Kardiologen kan i ett inledande skede ge medarbetare som vill forska
s.k Prova-på-pengar och ställa viss arbetstid till förfogande. Vem som får
pengar avgör den forskargrupp som finns på kliniken och som möts vid
en månatlig lunch.
Pengarna kommer från vissa läkemedelsstudier kliniken gör och där
man får lite över. Medlen använder man för att stimulera forskning och
att hjälpa intresserade att ta sig över den tröskel som trots allt finns när
det gäller att börja forska.
3

Röntgenveckan – en
strålande kongress
Det har varit Röntgenvecka i Örebro för fjärde gången.
I fem dagar har 1 600 besökare från landets alla röntgenkliniker besökt Örebro, USÖ och Conventum
för att fördjupa sig i radiologins olika specialiteter. Besökarna har haft ett späckat program, både dagar
och kvällar.
Det är symposier, möten och utställningar. Det är nya metoder
och teknisk utrustning. Men det finns också möjlighet
att få mer allmänbildande kunskaper i hur till exempel
Nationalmuseet röntgar en Rembrandt eller hur Tullverket
gör för att röntga en resväska eller långtradare.
Mannen bakom Röntgenveckan heter Torbjörn Andersson.
Till vardags har han arbetat som professor och överläkare
på USÖ:s Röntgenklinik. Men när det drar ihop sig
för Röntgenvecka i Örebro då byter han skepnad och blir
förutom mässgeneral också webbredaktör, reklamman,
festfixare, artistarrangör, konferencier och entertainer.
Han har spikat ihop ett program med seminarier, föreläsningar,
utställning, mässa, och framförallt underhållning
på kvällarna med överraskningar, artister och god mat.
Ja allt som har att göra med arrangemang av ett stort
evenemang för en hel vecka. Det är allt smått som stort.
– Det blir roligast så, ler han. Röntgenveckan arrangeras
formellt av Röntgenkliniken vid USÖ tillsammans med
Svensk förening för bild och funktionsmedicin och Svensk
förening för röntgensjuksköterskor. Det är föreningarna
som tar den ekonomiska risken. Men kliniken får fria
händer så jag både bestämmer och gör det mesta själv –
som en upplyst diktatur, skrattar han.
– För att det ska bli riktigt lyckat måste man ha ett gediget
vetenskapligt program. Men det sociala är nog så viktigt. Det
ska vara en rolig upplevelse också. Det glöms ofta bort i de
här sammanhangen, säger Torbjörn Andersson.
– Jag tror att Röntgenveckan ger både stan och kliniken
ett väldigt bra rykte. Det är ett stort plus när vi ska
rekrytera folk. Många har sagt att de tycker att det verkar
så bra hos oss. Om någon säger att Örebro ligger i gnällbältet
så har vi bevisat motsatsen.
Och vi tackar Torbjörn Andersson å USÖ:s vägnar. För
han har stärkt Örebro och USÖ:s varumärke på det mest
föredömliga vis!
Att ordna ett stort möte med utställning, konferens
och underhållning. Det kräver sin man. Och när
det gäller Röntgenveckan i Örebro heter den mannen
Torbjörn Andersson.
Torbjörn Andersson har ägnat såväl kvällar och nätter
till att fundera och spåna på nya idéer. Hur mycket tid
han lägger ner vet han inte.
– Men jag skiljer inte på jobb och fritid, jag jobbar
jämt, säger han.
Noggrann planering. Röntgenklinkens arbetsgrupp
träffades varje vecka.
4

Varför får inte jag Nobelpriset? Den frågan
ställde Peter Aspelin, professor i diagnostisk
radiologi när han föreläste under invigningen.
Plåtning av skyltar på USÖ några veckor
före evenemanget.
Det var Röntgenklinikens egen personal som visade
vägen till utställningslokaler och kaffeserveringar.
30 pappersdockor i formatet 2x4 meter hade
fotats och tryckts upp.
Fullsatt på alla seminarier. Föreläsare, utställare
och besökare var nöjda efteråt.
– Allting klaffade, mer kan man inte begära.
Det var verkligen jättekul, konstaterade Torbjörn.
Det var en Röntgenvecka med kunglig glans. Örebros
egen Jean Baptiste Bernadotte förgyllde
den högtidliga invigningen.
I Conventum arena hade 50 stora och små
företag sina montrar.
Möte med Conventum. När Röntgenkliniken
bestämde sig för att ta hand om arrangemanget hade
de bara ett år på sig.
Det är bra att få kunskap om vad som händer, säger
Eva Carlsson som snackar med kollegan Anders Norlin
från Södersjukhuset i kaffekön. Programmet på Röntgenveckan
i Örebro är väldigt varierat. Jag kom för att
jag ville ha kunskap om nya metoder men har också lyssnat
på Stefan Einhorn om visdom i vården och utanför, det
handlade mer om psykologi och vårt beteende.
För flera företag är detta den enda mässa som de
prioriterar under ett år. Det är en stor fördel för
både företagare och mässbesökare att inte behöva
åka till för många tillställningar under ett år. Nu
koncentreras allting till en och samma vecka.
5

Röntgenpersonal i alla kategorier har verkligen
något att se fram emot en vecka om året. I år
var det Örebro. Det var en fantastisk stämning
hela kvällen.
Terry Bärlin från Philips visar besökare ett nytt
avancerat ultraljudssystem på sin kollega Jan-
Erik Flinck.
- Genom att sticka in en lång nål kan vi koka bort
tumörer med hjälp av radiovågor. Tommi Edlund, försäljningschef
på Covidien visar en ny modell för tumörablation.
För honom och hans företag är Röntgenveckan
det bästa stället att visa upp sina nya produkter.
Program och abstracts
Bankett i Nobelklass. Förutom god mat och förstklassig
underhållning kom det ett och annat säreget inslag. Hur ska
Umeå som håller i Röntgenveckan 2011 överträffa
Torbjörn Anderssons sinnliga hottentott?
Sista kvällens stora bankett bestod av en rad överraskningar.
Två av dem var Lena Philipsson och Orup
som körde flera av sina stora hittar. Det var en riktigt
lyckad kväll för både publik och artister.
Total succé. Sångerskan Maria Johansson fungerade
som husband och underhöll både på luncher
och kvällar. Hon sjöng allt från Edith Piaf till
Aretha Franklin så håret på armarna reste sig.
Röntgenveckan 2010
20–24 september Conventum Örebro
6

Vatten – en källa
till glädje och risker
Vatten.
Det är den gemensamma nämnaren för det Natasha
Anderberg både motarbetar och älskar.
Hon är nämligen svensk mästare i vattenskidåkning
och nationell expert när det gäller riskerna med
vattenpiprökning.
7

För att kunna nå ut till alla om vilken bra
och säker vård man får på USÖ. Både till
allmänheten och till andra sjukhus som
köper vår högspecialiserade vård.
Pernilla Spännare,
Biomedicinsk analytiker
Fysiologiska kliniken
Vi får inte tappa mark i det moderna samhället!
Vi måste stå upp för att vi är bra och
våga visa det!
Lena Karlén
Tandsköterska
Käkkirurgiska kliniken
För att hävda sig inom den högspecialiserade
vården måste USÖ ha ett varumärke som
alla vet garanterar hög kvalitet i omhändertagandet.
Anders Westerborn
Överläkare
ÖNH-kliniken
Det är viktigt med ett starkt varumärke för
att kunna synas på ”marknaden” och påvisa
hur bra, och i många fall, mycket bättre, vi
är än andra sjukhus. Detta bl a i konkurrensen
som gäller vid upphandlingar.
Anette Olander
Sjuksköterska
Urologiska kliniken
Varför är det viktigt att USÖ stärker sitt varumärke?
I den allt mer hårda konkurrensen om patienter
är det viktigt att sätta USÖ på kartan.
Det är också viktigt att visa vad vi är bra på
och själva vara stolta över att arbeta här.
Gun-Britt Adamsson
Sjuksköterska
Centrum för huvud- och halsonkologi
8

Skadad i VM – nu ska
Natasha ha revansch
Natasha Anderberg är hälsoutvecklare på USÖ:s tobakspreventiva
enhet. I jobbet ingår både information om farorna
med tobak och behandling – motivationssamtal och
terapi – av patienter som vill bryta sitt beroende.
– Det är väldigt givande. Nyligen hände en rolig sak.
Jag var ute och informerade föräldrar i skolor, när jag
plötsligt kände igen en förälders röst. Det var en kvinna
som jag haft stödsamtal med över telefon. Vi pratade efteråt
och hon hade varit rökfri i två år och var så tacksam.
För två år sedan tog hennes jobb en ny och spännande
riktning. Natasha var ansvarig för en nationell tobakskonferens
i Örebro. Bland annat ville hon sätta ljus på ett relativt
nytt fenomen, vattenpiprökning.
– Men vi hittade ingen expert. Då sa min chef ”ja, men
då får väl du hålla i den punkten då”. Och så blev det,
skrattar Natasha.
Nationell expert…
Så när Statens folkhälsoinstitut skulle ta fram en kunskapssammanställning
om vattenpipa, så gick förfrågan
till – Natasha Anderberg. I slutet av året ska rapporten
tryckas och presenteras. Men Natasha bjuder på en kort
sammanfattning som också är lätt att komma ihåg.
– Även om tobaksblandningen eller rökmassan luktar
gott och röken är sval, så innehåller den väldigt skadliga
ämnen och partiklar.
Man kan göra bättre saker med vatten, åka vattenskidor
till exempel. Natasha upptäckte sporten relativt sent,
som 15-åring, men fastnade direkt. I prisskåpet hemma
trängs en massa mästerskapsmedaljer, bland annat SMguld
individuellt och i lag. Och familjen – maken Per och
barnen Oskar och Linus, fyra och sju år – har på ett naturligt
sätt dragits in i Nora vattenskidklubb och sportens
finesser.
– Oskar och Linus har blivit mina coacher. De kan allt
om vattenskidåkning, skrattar Natasha.
Natasha stod på bryggan,
färdig att åka. Då trampade
hon snett och det ena
benet halkade ner mellan
bryggan och en båtfender.
– När jag drog upp benet
fastnade jag i en krok
och rev upp ett stort sår.
Jag fick sy 18 stygn och åka
hem utan att tävla, säger
hon och ler uppgivet.
Som extra salt i såret
vanns VM av en åkare som
Natasha slog i förra årets
EM i Holland när hon tog
guld i slalom.
– Nu måste jag ju bara
fortsätta, åtminstone till
nästa VM om två år.
Både glädjen att åka och
lusten att tävla är alltså
oförstörd. Då är det värt att
annat inte hinns med.
– Vi har både hus och
trädgård, men… Säg så här,
vi har inte den finaste trädgården
och det byts inte
gardiner så ofta, skrattar
Natasha.
… och svensk mästare
I somras vann hon än en gång SM-guld i slalom – och
slog sitt eget svenska rekord – och åkte till VM i Italien i
september med stora förhoppningar att vinna sin klass,
35+. Då hände det osannolika.
Natasha tränar
hårt i Åsbosjön.
Målet är VM-guld
i slalom om två år.
9

Raka Spåret till bättre vård
– En fantastisk förbättring,
säger Ylva Sars om projektet
Raka Spåret som betyder
snabbare behandling för
äldre med höftledsfraktur.
Ylva Sars entusiasm går inte att ta miste på. Hon pratar fort och engagerat.
– Raka Spåret är det absolut roligaste jag varit med om, säger hon och börjar
berömma kollegor på ortopeden, röntgen, ambulansen, växeln och transportavdelningen.
– Men bäst av allt är att patienterna fått det så mycket bättre!
Det började med en förfrågan från sjukhusledningen
i början av 2009 om Ortopedkliniken
kunde se över vårdflödet och
minska trycket på akuten. Avdelningschef
Ylva Sars satte sig med kollegan Helena
Strömberg-Person och klinikchef Gunnar
Bergenz.
– Uppdraget var tydligt, men vi ville
samtidigt fokusera på förändringar som
skulle innebära förbättringar för patienterna,
säger Ylva.
Ganska snart fastnade man för ett projekt
som döptes till Raka Spåret, en ny metod
att ta hand om misstänkta höftfrakturer
som praktiserats med framgång på bland
annat sjukhusen i Lund och Alingsås.
Höftfrakturer är vanligt bland äldre
med benskörhet och är en av de allvarligaste
frakturerna med hänsyn till sjuklighet,
dödlighet och kostnad. Denna patientgrupp
upptar ensamma en fjärdedel av
alla ortopediska vårddagar i Sverige.
Tanken med Raka Spåret är att ambulanspersonalen
ska skjutsa alla misstänkta
höftfrakturer direkt till röntgen. Där är
Raka Spåret-patienter prioriterade och
efter röntgen hämtas de och körs upp till
ortopedavdelningen.
Snabba förbättringar
Det nya arbetssättet, som först provades
under två månader i början av året och
därefter permanentades, gav omedelbart
resultat.
Före: Mer än hälften, 55 procent, av patienterna
fick vänta 2,5–4 timmar innan de
kom till ortopedklinikens vårdavdelning.
För ytterligare nära 30 procent dröjde det
mer än 4,5 timmar.
Efter: Nära 75 procent av patienterna var
inlagda på vårdavdelning inom två timmar.
– Det är en fantastisk förbättring, framför
allt för patienterna som slipper vänta
i onödan och får rätt vård så snabbt som
möjligt. Det sparar också pengar och
minskar trycket på akuten, säger Ylva
Sars.
När Raka Spåret skulle genomföras
blev Ylva Sars projektledare. Det behövdes
med så många inblandade avdelningar
och det fanns också vissa farhågor.
– Alla var positiva och engagerade, men
det fanns oro för att det skulle bli många
felbedömningar. Bara en handfull fall har
skickats från röntgen till akuten för en ny
bedömning och det är ett mycket bra resultat,
säger Ylva.
Ingen tvekan
För ambulanschef Åke Gustafsson fanns
inga tveksamheter att dra igång projektet.
– Tvärtom, vi uppmuntrade det. Kanske
bröt det lite med traditionen hur vi jobbat
tidigare, men när vi kom igång fanns inga
tveksamheter. Raka Spåret är ett utsökt
projekt!
Samma positiva tongångar hörs från
Röntgenkliniken.
– Det är ett paradexempel på ett lyckat
projekt med patienterna i fokus, säger avdelningschef
Britt-Louise Eriksson.
Ylva Sars är glad och brinner för nya
förbättringar. Förutsättningarna finns, i
höst får ortopeden en extraresurs i form av
en projektanställd läkare som är specialist
på allmänmedicin.
– Nu vill vi gå vidare och hitta sätt för
att patienter med höftfraktur kommer till
operation snabbare. Det ska verkligen bli
kul och spännande!
10

Efter Bengts olycka
gick allt som på räls
Ett nattligt toalettbesök. En förrädisk mattkant. Och
helt plötsligt låg Bengt Håstlund på golvet med fruktansvärda
smärtor i vänster höft.
Det gick fort – och det gjorde även resten.
– Ja, det var verkligen raka spåret. Det gick imponerande
snabbt, säger Bengt.
Dagen efter skulle Bengt fylla 87 år. Grillfesten med barn
och barnbarn i sommarstugan i Grythem var sedan länge
planerad. Nu fick han istället tillbringa födelsedagen på
ortopeden.
– Men personalen kom in och sjöng för mig och bjöd på
bakelse. Det var väldigt snällt.
Efter ett långt friskt liv är Bengt Håstlund positivt överraskad
efter sin första riktiga kontakt med sjukhusvård.
Ambulansen var beundransvärd genom att hitta direkt
till den avlägsna sommarstugan i Grythem. Omhändertagandet
var tryggt och professionellt. Och så gick allt så
snabbt.
Fakta höftledsfrakturer
• I Sverige drabbas årligen cirka 18 000
personer av höftfraktur. Det är huvudsakligen
äldre personer som lider av yrsel,
muskelsvaghet och benskörhet.
• Höftfraktur är en av de allvarligaste frakturerna
med hänsyn till sjuklighet, dödlighet
och kostnader.
• Med Raka Spåret skapas en effektivare
vårdkedja som ger flera positiva resultat,
bland annat minskad dödlighet, minskade
infektionskomplikationer och färre
vårddygn.
Ingen väntan
– Man har ju hört en del om väntan på akuten. I ambulansen
fick jag veta att jag skulle direkt till röntgen. Från
det att ambulansen hämtade mig till jag var inskriven på
ortopeden tog det mindre än två timmar.
Hustrun Britten är lika imponerad och nöjd hon.
– Allt gick som på räls och det kändes skönt att Bengt
kom till sin säng på avdelningen så snabbt.
Efter operation och en halvprotes i vänster höft är det
nu vardag i hemmet. Men med en viss skillnad – efter att
ha levt ett aktivt liv med dagliga promenader, är det träning
i lägenheten i Örebro som gäller. Och precis som en
idrottsman har Bengt en klar målbild.
– Jag ska ut och gå på gården så fort det bara går. Och
så vill jag fira nästa födelsedag med en grillfest i stugan
i Grythem.
11

RETURADRESS: Universitetssjukhuset Örebro, Sjukhusstaben kommunikation, 701 85 ÖREBRO
USÖ:s varumärke – ett uppdrag för alla medarbetare
I höst ska USÖ arbeta med sitt varumärke i en intern process.
Medarbetare från USÖ:s samtliga kliniker har bjudits in för att
diskutera hur vi ser på vårt sjukhus idag, våra värderingar och
vilka framtida erbjudanden och löften som varumärket USÖ kan
stå för. Frågorna kommer att diskuteras vidare i sjukhusledning
och bland verksamhetschefer. Slutligen kommer de utmynna i en
varumärkes plattform.
Sjukhusdirektör Jan Olsson, varför
är det viktigt att USÖ arbetar med
sitt varumärke?
Det är viktigt hur vi uppfattas av
vår omgivning. Inte minst aktuellt
blev frågan i våras då avtalen med
Sörmland-Västmanland inte riktigt
gick vår väg.
– Det var inte på grund av fel
pris eller fel kvalitet men däremot
framkom vissa tvivel när det gäller
tron på att långsiktigt satsa på
USÖ som universitetssjukhus.
Har andra sjukhus också ett
varumärke?
Alla organisationer har ett varumärke
vare sig man medvetet har
jobbat med det eller ej.
Enkelt uttryckt kan man säga
att varumärke är något som finns i
människors medvetande och handlar
om de förväntningar, upplevelser
eller fördelar man som organisation
kan erbjuda sina målgrupper.
I ett första steg strävar vi efter att
skapa en gemensam syn internt på
sjukhuset på vad varumärket USÖ
står för – för oss och för våra intressenter.
Vad tror du att människor tänker
om USÖ idag?
- Vi får ofta uppskattande kommentarer
från våra patienter och
deras anhöriga när det gäller bemötande,
miljön och att det känns
tryggt på USÖ. Tyvärr får vi också
en del negativa omdömen när det
gäller väntetider, där vi inom några
områden ännu inte nått våra mål.
En reflektion jag ibland gör är att
spontana kommentarer om den
positiva stämningen på sjukhuset
inte sällan kommer från patienter
från andra landsting som har
remitterats till oss. Kanske tar vi
själva det positiva för givet.
Vad gör dig stolt över USÖ?
– Jag känner mig stolt när jag ser
det engagemang och den empati
som våra medarbetare möter
patienterna med trots att det
ofta är tidspress. När våra chefer
och medarbetare utvecklar verksamheten
utifrån patientens fokus
känner jag mig stolt över den
utvecklingskraft som finns inom
USÖ. Inte sällan får jag också
återkoppling från andra håll i landet
när man uppmärksammar allt
positivt som händer här, inte minst
inom utbildning och forskning – då
känns det bra!
Hur tror du att USÖ kan särskilja sig
från andra universitetssjukhus?
– USÖ måste bygga sin profil utifrån
våra förutsättningar som det
yngsta och minsta universitetssjukhuset.
Nu pågår en process
där vi tillsammans på sjukhuset
ska hitta dessa positiva kännetecken.
Personligen tror jag att vi
ska fortsätta att utveckla spetsområden
inom den högspecialiserade
vården och forskningen, samtidigt
som vi bibehåller en god bredd
inom så många områden som
vi mäktar med. Jag tror också vi
har goda möjligheter att profilera
oss som ett attraktivt utbildningssjukhus,
inte minst höstens goda
omdömen om AT- och ST-läkarutbildningen
ger stöd för detta.
Vi ska också vara ett vänligt och
lättillgängligt universitetssjukhus
med erkänt hög kvalitet.
Hur påverkar varumärkesarbetet vardagen
för USÖ:s chefer och medarbetare?
Alltså, vad kommer att krävas av
oss på USÖ för att varumärkesarbetet
ska bli framgångsrikt?
- Ett framgångsrikt arbete med
en organisations varumärke förutsätter
ett stort engagemang på
alla nivåer. Vi måste känna att de
värden och löften vi vill lyfta fram
känns som våra och att vi vill stå
för dem. På detta sätt blir arbetet
med varumärket allas uppdrag. Vi
måste vara uthålliga och får räkna
med att detta arbete kommer att
pågå under lång tid. Om vi sedan
också vågar vara stolta över det vi
åstadkommer här på USÖ, så har vi
kommit en bra bit på väg.
Läs mer om USÖ:s varumärkesarbete
på intra.orebroll.se/uso/
varumarke
ÖNSKEREPORTAGET!
Vilken intressant person vill just du läsa om i Oss emellan? Har
du någon kollega som förtjänar att lyftas fram? Finns det någon
verksamhet som du är nyfiken på eller undrar du över något?
Önska fritt och stort, det enda förbehållet är att den person eller
företeelse på något sätt ska ha anknytning till USÖ. Använd
kupongen här nedan eller gå in på intranätet: intra.orebroll.se/
uso/onskereportage
Jag vill läsa om.................................................................................
...........................................................................................................
Jag heter...........................................................................................
Arbetsplats........................................................................................
Skicka ditt önskemål till Petra Ekenstam, Sjukhusstaben,
kommunikation, M-huset, USÖ eller mejla till
petra.ekenstam@orebroll.se
Oss emellan på USÖ ges ut av Sjukhusstaben kommunikation och produceras i samarbete med Strateg Marknadsföring.
Ansvarig utgivare: Ulrika Julin. Redaktör: Petra Ekenstam. Text: Petra Ekenstam, Ulrika Julin och Strateg Marknadsföring.
12 Foto: Magnus Westerborn, Hans Johnsson och Maria Bergman.