AT-satsning ska TA USÖ till topp

PÅ USÖ
NR 1 • 2009
AT-satsning ska
TA USÖ till topp
En bild säger mer
än tusen ord
Närstående är
också viktiga
1

Johan och Carolina Nylander:
AT-läkare som kommit
för att (ST)anna
Johan undersöker Karima Ettalbi på akuten.
AT-läkare och småbarnsföräldrar.
Låter det svårt? Visst,
Johan och Carolina Nylander
medger att det
kan vara lite trixigt att få
vardagen att gå ihop ibland.
Men de är överens
om en sak:
– Vi har fått ett väldigt
bra bemötande på USÖ.
Med flexibla lösningar
kan vi jobba deltid och turas
om att vara föräldralediga,
säger Carolina som
gärna även gör ST på USÖ.
De började båda läsa medicin vid Linköpings universitet
2000, Johan från Göteborg och Carolina från Mosås utanför
Örebro. Vid en av de första samlingarna sa en kursledare:
”Titta er noga omkring, det finns en stor chans att ni
har er blivande livskamrat här”.
– Ja, och jag tror att Carolina och jag satt nära varandra
också, skrattar Johan.
Han sitter i det ett år gamla AT-rummet i Gallerian, ett
rum där USÖ:s AT-läkare kan träffas, äta lunch eller jobba
vid en dator. Som den här lunchen när Johan stöter på ATläkarna
Olof Säll, Malin Ågren, Hanna Fornwall och Per
Eriksson. Samtalet glider in på den senaste rankingen
från Sylf, Sveriges yngre läkares förening, som placerar
USÖ på 49:e plats bland 62 jämförda akutsjukhus för AT.
Svårt att förstå
Samtliga har svårt att förstå USÖ:s placering och har flera
förklaringar till resultatet, bland annat att få AT-läkare på
mindre sjukhus får stor genomslagskraft.
– Jag är väldigt nöjd med tiden på USÖ, men visst finns
det saker som kan bli bättre. Personligen saknar jag en ATchef
som kan fungera som arbetsgivare och har ett samlat
ansvar för oss, till exempel vid lönesamtal, säger Johan.
Lunchen går snabbt och Johan återvänder till avdelning
96 på neurologen. För tillfället är det lugnt, flera patienter
är färdigbehandlade och väntar på kommunal plats.
– Jag minns själv min AT på Avesta sjukhus i början av
90-talet. Det var en bra period, säger biträdande överläkare
Ola Norbäck och tillägger:
– Men de mindre sjukhusen saknar bredden av specialiteter
som de stora sjukhusen har.
Till akuten
Telefonen ringer och klinikens ST-läkare söker Johan. Han
undrar om Johan kan täcka upp för honom på akuten och
sedan Johan pratat med Ola Norbäck tar han hissen ner.
– Som AT-läkare är handledningen väldigt viktig, men
man kan få den på olika sätt. Jag föredrar att ta upp olika
frågor direkt, oavsett vem jag går med, istället för att
samla ihop allt tills jag träffar min handledare, säger Johan
i hissen.
Att Johan och Carolina hamnade på USÖ, berodde i huvudsak
på närheten till Carolinas mamma i Mosås. Med
två barn, Vega är 2,5 år och Josef föddes i december, är
möjlighet till barnpassning viktig.
– Men vi kände ju också till USÖ väldigt bra från tidigare
utplaceringar. Det är skönt att komma till ett ställe där några
i personalen känner igen en
från tidigare. På USÖ har
jag fått ett bra bemötande
från alla personalkategorier
och jag känner mig delaktig,
fortsätter Johan.
På akuten finns två
”opåtittade” patienter som
sorterats till neurologen.
Johan tar hand om Karima
Ettalbi som en längre tid,
till och från, drabbats av
dubbelseende och domningar
i ena armen. Efter
provtagningar och undersökning
kan hon åka hem,
sedan Johan dubbelkollat
med Ola Norbäck.
Vaktbyte
Dagen är slut och hemma i
Mosås väntar Carolina som
är föräldraledig. I november
blir det vaktavlösning då
Johan tar föräldraledigt.
Halvvägs igenom AT är
också Carolina nöjd.
– Man märker att USÖ
anstränger sig för att vi ska
trivas. Det är inga större problem
för Johan och mig att
jobba deltid. Och under slutet
av min graviditet, då jag var
på kirurgen, var det en självklarhet
att jag skulle slippa
jourerna, säger Carolina.
Och oddsen är goda
att USÖ också blir valet i
framtiden för Johan och
Carolina, nu närmast STtjänstgöringen.
– Ja, jag tror det. Vad säger
du, Johan?
– Det tror jag också, säger
Johan med lilla Vega i
famnen.
2

Johan Nylander, längst till höger, i AT-rummet
tillsammans med Hanna Fornwall och Per Eriksson.
De förstår inte riktigt Sylf:s låga betyg till USÖ.
3

4
Dubbel jour på kvällar när det är som stressigast.
Det är en av flera förändringar som Malin Wickbom
på Kirurgiska kliniken gjort för att förbättra AT.

En trio som ser
fram emot nästa
Sylf-ranking, från
vänster klinikchef
Göran Wallin, Malin
Wickbom, studierektor
för AT på kirurgen,
samt Per-Ola Sundin,
studierektor för AT
på USÖ.
Bättre AT ska ta USÖ till topp tio
Raset i Sylfs ranking (Sveriges
yngre läkares förening) är hejdat
– en 50:e plats förra gången blev
en 49:e plats senast – men nu har
klättringen uppåt börjat.
– Vi var topp tio i början av
2000-talet och där hör vi hemma,
säger Per-Ola Sundin, studierektor
för AT på USÖ.
Fokus på förbättringsarbetet har i
första hand hamnat på kirurgiterminen
som i Sylfs senaste enkäter
fått kritik från AT-läkarna. Det
ledde i ett första skede till öppna
och självkritiska diskussioner internt
på kliniken för att förbättra
utbildningsklimatet och öka engagemanget
för AT.
– Det är en attitydförändring
som vi lyckats bra med. Att skapa
delaktighet och en utvecklande
miljö för AT-läkarna är det absolut
viktigaste, säger Göran Wallin,
ny klinikchef på kirurgen sedan ett
halvår tillbaka.
Bli sedd
Bland förändringarna märks bland
annat ändrade rutiner vid morgonrapporteringen,
där genomgången
gör att fler känner sig involverade
och sedda.
– Det är en liten sak, men många
bäckar små. Liksom att vi distribuerar
ut foton på våra AT-läkare
så att de snabbare blir igenkända
hos oss. Eller att vi tydliggör deras
funktion på kliniken, så att de konsekvent
finns med i all verksamhet,
säger Göran Gruber, studierektor
för AT på kirurgen.
– Sedan har vi också dubblat
jouren på kvällarna när det är som
mest stressigt, det ökar tryggheten
och har tagits emot positivt, säger
Malin Wickbom, också hon studierektor
för AT på kirurgen.
Det har redan gett förbättringar.
En intern enkät visar att åtta av tio
AT-läkare skulle rekommendera
USÖ:s kirurgklinik för AT, motsvarande
siffra för ett par år sedan
var två av tio. Men de AT-ansvariga
slår sig inte till ro med det.
– Nu går vi vidare med att bygga
ett nätverk för handledare. Varje
klinik utser personer som ska
vara handledare i två år. Det ingår
i tjänstgöringen, de får handledarutbildning
och vi ser det som en
merit i deras CV, säger Per-Ola
Sundin.
Enkät ger svar
Dessutom pågår en genomgång av
fördelningen av veckor på de olika
klinikerna med en strävan att få så
sammanhängande perioder som
möjligt på varje ställe.
– Samtliga förändringar stämmer
vi av med våra AT-läkare, det
är ju deras utbildning det handlar
om. Kirurgiska kliniken ser fram
emot nästa och kommande Sylfenkäter,
säger Göran Wallin, och
poängterar att om de då inte förbättrat
sitt renommé, krävs fortsatt
arbete för att AT-läkarna ska
känna sig nöjda med utbildningen.
Fakta Allmäntjänstgöring
Allmäntjänstgöring, AT, är en tidsbegränsad
anställning under handledning för den som
fullgjort läkarprogrammet.
AT omfattar minst 18 månader inom blocken
medicin, kirurgi, psykiatri och primärvård.
Fullgjord AT är en förutsättning för svensk
läkarlegitimation.
5

Duons D-uppsats gav besked
Viktigt följa upp också
hur närstående upplever
vården och tiden på IVA
De vann första pris i 2008-års postertävling vid IVANdagarna.
Deras studie har givit både ökad och ny kunskap om
närståendes olika behov.
Resultaten har satt spår i den dagliga verksamheten
på avdelningen.
Den akademiska merit duon skaffat sig, har ökat
både deras yrkesmässiga kompetens och förmåga att
tänka och granska kritiskt.
Duon det handlar om är Christina Karlsson och Anna
Tisell. Båda är specialistsjuksköterskor på IVA, intensivvårdsavdelningen,
på USÖ. Tillsammans har de skrivit en
D-uppsats inom omvårdnadsvetenskap. Den lades fram
under hösten 2007 vid Hälsovetenskapliga institutionen
vid Örebro Universitet och behandlade hur närstående
upplever vården på en intensivvårdsavdelning.
Vilket gensvar!
Beslutet att skriva uppsatsen fattade de 2004. Intresset
för att studera närstående väcktes dock tidigare, närmare
bestämt 2002. Då skrev Christina och Anna en C-uppsats.
I den gjorde de en kartläggning av vilka resurser och lösningar
som fanns tillgängliga för närståendes behov av
bland annat information, närhet och stöd på intensivvårdsavdelningar
i Sverige.
– Vi skickade ut en enkät till 50 avdelningsföreståndare
runt om i landet. Responsen vi fick var mycket bra, säger
Christina Karlsson.
Hela 86 % svarade. Det framgick också att det fanns
ett stort intresse hos respondenterna av att ta del av en
ökad kunskap om hur man förbättrar omhändertagandet
av närstående.
– Det bidrog till att vi bestämde oss för att gå vidare och
skriva en D-uppsats, säger Anna Tisell.
Följ upp!
Efter ett drygt år av förberedelser där man bland annat
preciserat syftet, valt metod, översatt frågeformuläret till
svenska, konsulterat en expertgrupp och testat formuläret,
var det dags att dela ut enkäterna. Det skedde under
mars till augusti 2006. Mottagare var närstående till patienter
som vårdats tre dygn eller mer på allmän intensivvårdsavdelning
på USÖ.
I formuläret fanns frågor om hur de närstående upplevt
information, närhet, stöd, tillit och komfort. Och den viktigaste
slutsatsen av undersökningen summerar Christina
och Anna så här.
– Det är av stor betydelse
att man följer upp
närståendes upplevelser
från tiden på intensivvårdsavdelningen
för att kunna
förbättra omhändertagandet
av dem och deras behov.
Samtal skapar trygghet
Ett led i förbättringsarbetet
är att IVA fortsätter att
fånga upp närståendes
upplevelser med hjälp av
den enkät Christina och
Anna använt.
Anna och hennes kollega
Gun Gillberg har också
fått som uppgift ansvara
för en IVA-mottagning. Hit
kan patienter, som vårdats
i minst 96 timmar eller
mera, komma på ett uppföljningssamtal
om de så
önskar.
– Vill patienten kan även
närstående vara med. Om
så är fallet, följer vi även
upp deras upplevelser och
synpunkter på hur deras
behov blivit tillgodosedda,
säger Anna.
På avdelningen skriver
man sedan tidigare dagbok
för varje patient som vistats
där mer än tre dygn. Boken
är en viktig informationskälla för att öka förståelsen hos
närstående och patient för vad som hänt under tiden på
IVA.
En ny informationsbroschyr för närstående, visitkort
med telefonnummer till olika salar samt en översyn av
vänt- och övernattningsrum är andra exempel på att hur
närståendes behov tillgodosetts i det förbättringsarbete
som pågått och pågår på IVA.
Stöttar gärna andra
Också på det personliga planet har uppsatsen betytt en
hel del.
– Vår yrkesmässiga kompetens har höjts. Vi är även
mera ödmjuka och har idag ett bättre förhållningssätt till
patienter och närstående.
Inblicken i den ”vetenskapliga världen” ser duon också
positivt på.
– Vi har blivit mera kritiskt granskande i positiv bemärkelse.
Men att gå vidare och forska – nej, det är inget som i
nuläget lockar vare sig Christina eller Anna.
– Jag är nöjd med vad jag gjort, säger Christina och
Anna instämmer.
Samtidigt tillägger båda att de gärna stöttar kollegor
som funderar på att skriva en magisteruppsats eller på
annat sätt kompetensutveckla sig.
– Det ger mycket, samtidigt som det kräver en hel del
jobb. Ska man, som vi gjort, arbeta heltid är det inte lätt
att få fritiden att räcka till.
Men ni har inte givit upp?
– Vi har stöttat varandra och fått stöd från våra chefer
som uppskattat att vi ägnat oss åt vetenskapliga studier,
säger Christina och Anna som hoppas att kollegor som
gör vad de gjort, får åtminstone en del av sin arbetstid
avsatt för kunna ägna sig åt forskning.
6

–Uppsatsen har givit oss mycket både yrkesmässigt
och på det personliga planet, säger Anna Tisell och
Christina Karlsson, specialistsjuksköterskor.
Tummen upp för bemötande
av närstående på IVA
Pilotstudien bygger på 34 svar från närstående till patienter
som vårdats i tre dygn eller mer på IVA vid USÖ. Resultaten
visar bland annat att de närstående är mycket nöjda
med hur deras behov tillgodosetts. Det gäller speciellt
omvårdnadens höga kvalitet och de fria besökstiderna.
Också personalens bemötande och kompetens får mycket
höga betyg.
Vad är då de närstående inte helt nöjda med? Några
önskade att man förberedde patient/närstående på ett
bättre sätt när patienten ska flyttas över till en vårdavdelning.
Läkarnas tillgänglighet för samtal framkom också
som ett förbättringsområde.
Minst nöjda var de närstående med komforten. Här visade
det sig att de lade stor vikt vid att kunna tala ostört
och inte behöva dela väntrum med flera andra.
Förutom komfort har behovsgruppernas tillit, information,
närhet och stöd undersökts.
Undersökningen har skett med hjälp av ett amerikanskt
frågeformulär CCFSS – Critical Care Family Satisfaction
Survey – som översatts till svenska och godkänts av upphovsrättsinnehavarna.
Frågeformuläret är validitets- och
reliabilitetstestat i två olika studier i USA.
7

Gynonkologiska kliniken först i landet
Dosplanerad brachyterapi i 3D
ger kvinnor ökad livskvalitet
Nu kan kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer få en förbättrad typ av behandling.
Gynonkologiska kliniken vid USÖ är först i landet med att erbjuda och genomföra
kombinationsbehandling på ett modern sätt. Den består av tre delar; brachyterapi,
extern strålning samt behandling med cytostatika (cellgift) under den tid som
strålbehandlingen pågår.
– Det är en förfinad brachyterapi. Vi kan täcka in målområdet för behandlingen och
genomföra den på ett optimalt sätt, säger Louise Bohr Mordhorst, överläkare på Gynonkologiska
kliniken.
Med 3-dimensionell dosplanering minimeras risken för att näraliggande organ ska
skadas.
Skarpa tidsgränser
Hittills har 15 patienter behandlats under de två år som verksamheten varit igång. En
stor del av tiden har ägnats åt att trimma logistik och att hitta former för att det multidisciplinära
samarbetet ska fungera så rationellt som möjligt.
– Patienterna är högt prioriterade och det finns skarpa tidsgränser inom vilka vi måste
behandla dem, säger Louise Bohr Mordhorst.
Det här innebär att det ställs stora krav på tillgänglighet, flexibilitet och engagemang
hos alla inblandade.
– Vi har fått ett enormt fint stöd av alla som ingår i samarbetet, säger Louise Bohr
Mordhorst och nämner ord som ”eldsjälar” och ”…brinner verkligen för”.
Mindre biverkningar
Vilka resultat har man då nått? Kan fler kvinnor hjälpas till ett längre och bättre liv, jämfört
med andra behandlingsformer?
Internationella data tyder på det. Men innan man kan dra några säkra slutsatser om
överlevnad och sena komplikationer måste långtidsuppföljningar ske.
– I Wien har man data som är tio år. De tyder på att prognosen för överlevnad har förbättrats.
Men man kan framför allt konstatera att biverkningarna blivit betydligt mindre.
De är heller inte så svåra och risken för att patienten ska invalidiseras har minskat,
säger Louise Bohr Mordhorst.
Svåra kroniska diarréer, sammanväxningar, förträngningar, problem med samliv och
fistelbildning är några exempel på biverkningar som kan minimeras med hjälp av den
moderna kombinationsbehandlingen.
– Så visst kan vi tala om att patienten får en ökad livskvalitet och kan uppfylla sina
behov och leva som människa, säger Louise och pekar på små men positiva saker i vardagen
som att t ex slippa hålla koll på om det finns en toalett i närheten och att kunna
äta i stort sett vad andra i sällskapet njuter av.
Stort problem för kvinnor i u-länder
I Sverige insjuknar drygt 400 kvinnor årligen i livmoderhalscancer. I tredje och fjärde
världen är den här cancerformen ett stort problem. Här – grovt räknat i länderna runt
ekvatorn – återfinns 80 % av de 600 000 kvinnor som årligen drabbas av livmoderhalscancer
eller cervixcancer som gynonkologerna uttrycker sig. Dessa kvinnor har inte tillgång
till modern behandling.
8

Bra bilder i 3D
betyder mycket!
Medarbetare från anestesi, röntgen, sjukhusfysik,
strålbehandling, onkologen och naturligtvis från gynonkologen
– där har ni aktörerna i det multidisciplinära
samarbete som gör det möjligt för USÖ att ge kvinnor
med livmoderhalscancer en modern kombinationsbehandling
med brachyterapi som dosplanerats i 3D.
Först ut är en narkosläkare som ger patienten ryggmärgsbedövning.
Därefter placerar gynonkologen en behandlingsapplikator
i livmoderhalsen. När det är klart,
transporteras patienten till en undersökning med MR
(magnetkamera).
Bilderna från undersökningen skickas sedan över till
gynonkologiska kliniken. Här plockar gynonkologen upp
dem på sin dataskärm.
– Bilderna i 3D håller mycket hög kvalitet. Jag arbetar
direkt i dem. Här ritar jag in målområdet och anger exakt
var jag vill ha den dos som patienten ska få, samt normalvävnad
som vi vill skona, säger Louise Bohr Mordhorst.
Kula kontra hagel
Med det här som underlag planeras sedan brachybehandlingen.
Tidigare har man arbetat med klinisk undersökning
med stöd av ultraljud och skiktröntgen. Det här
underlaget för dosplanering – i två dimensioner – ger inte
alls den exakta information och möjlighet som en MRundersökning
i 3D ger.
Populärt uttryck kan man säga att MR gör det möjligt
att skjuta med kula och träffa mitt i prick med optimal
dos, medan skiktröntgen och standarddosfördelning kan
liknas mera vid att skjuta med hagelbössa.
Efter att onkologen gjort sitt, tar en sjukhusfysiker vid
och gör dosplanen. Den optimeras och godkänns tillsammans
med gynonkologen. Därefter tar själva behandlingen
vid. Den utförs av specialutbildade brachysjuksköterskor.
Förutom den interna strålningen får patienten extern
strålning i kombination med cytostatika.
Hela behandlingen – från
start till den sista strålbehandlingen
– tar sex till sju
veckor.
Stort tack till ledningen
Att den nya kombinationsmetoden
och ett framgångsrikt
multidisciplinärt
samarbete blivit ett faktum,
tackar Louise sjukhusledningen
för.
– Ja, de gav oss förtroendet
att bygga upp den
här verksamheten som är
mycket logistiskt komplicerad
och resurskrävande.
Klartecknet från ledningen
innebar bland annat
att man kunde investera i
en högklassig maskinpark
och forma det team som nu
arbetar med en behandling
som ligger i den absoluta
frontlinjen.
– Satsningen innebär att
vi kan utveckla vår spetskompetens
inom svensk
gynonkologi. Det gör att vi
stärker den högspecialiserade
vård som USÖ erbjuder
inte bara patienter från
länet utan också från hela
regionen och – i princip –
från hela Sverige, säger
Louise Bohr Mordhorst.
– MR-undersökningen i 3D ger bilder av mycket hög
kvalitet. Direkt i dem ritar jag in målområdet och
anger exakt var jag vill ha dosen, säger Louise Bohr
Mordhorst, överläkare på Gynonkologiska kliniken.
9

”Att komma tillbaka till USÖ är lite
som att komma hem, efter åren med
andra ledningsuppdrag i landstinget.”
”Mycket av min tid går åt till olika möten,
men jag uppskattar verkligen att träffa
medarbetare ute i verksamheten.”
”Jag minns hur uppdelat det var mellan
läkare och andra yrkeskategorier
i den gamla matsalen. Tur att tiderna
förändras.”
”Under tiden jag arbetade kliniskt
trodde jag aldrig att jag skulle börja
jobba på kontor. Nu är jag ändå där
och tycker faktiskt om det.”
Sjukhusdirektör Jan Olsson:
”Vi måste vara öppna
för nya lösningar”
10
USÖ:s nye sjukhusdirektör Jan Olsson samlar på citat.
Författaren John Steinbecks bevingade ord passar bra
för att beskriva hans tankar kring ledarskap och hur
sjukhuset ska möta framtiden.
”Förmågan att idag tänka annorlunda än igår, skiljer
den vise från den envise”.
Att sjukvården står inför stora utmaningar är inget nytt. Vi
står inför en situation då förmågan att behandla och bota
hela tiden utvecklas. Samtidigt ökar antalet patienter och
kraven på tillgänglighet. Därtill är den offentliga skattkistan
tom och några nya resurser kommer sannolikt inte att
skjutas till inom överskådlig tid.
– Det här är verkligheten för sjukvården i hela Sverige
och vad vi har att jobba utifrån. Min övertygelse är att vi
måste vara öppna för att hitta nya lösningar på gamla
välkända problem. Det handlar inte om att springa fortare,
utan om att hitta nya sätt att jobba tillsammans. Våra
resurser måste användas på ett effektivare sätt, onödiga
uppgifter tas bort och processerna inom USÖ förbättras.
Jan Olsson ser det som sin uppgift att skapa förutsättningar
för arbete över gränserna på ett sätt som kan leda
fram till gemensamma lösningar, inte bara inom den
egna kliniken utan i ett större perspektiv över hela USÖ
och i hela landstinget. Som sjukhusdirektör står han för
att öppenhet och dialog, tillit och eget ansvar är viktiga
förutsättningar för detta.
– Chefer och medarbetare känner själva bäst sina verksamheter
och det är här många av de bästa idéerna om
förbättringar växer fram. Därför är det viktigt att vi skapar
ett klimat som tillåter nytänkande och konstruktivitet.
– Vi måste börja där vi själva kan åstadkomma förbättringar
och komma ifrån tanken att det alltid är någon
annans problem. Det kräver att vi lägger gamla invanda
attityder och beteenden åt sidan, att alla tar ansvar och
bidrar med sin del för att helheten ska fungera. Andra gör
det, vi kommer också att klara det.
”De stora vårdenheterna har bildats
under tiden jag varit borta från USÖ.
Jag har försökt att sätta mig in i
hur de fungerar genom att besöka
verksamheterna.”
”Helst börjar och slutar dagen med
en espresso på nymalda bönor.
Däremellan kan man också avsluta
måltiden med en kopp.”
Det är både enkelt och gott.”
”Jag träffar alla klinikchefer en gång
i månaden. För mig är det värdefull
tid. Jag hoppas att dom ser det på
samma sätt.”
”Jag gillar att baka och laga mat. Att
spana efter bra recept och förverkliga
dom hemma i köket är avkoppling
för mig.”
”Det här receptet på rosépepparkyckling
är ett av mina favoriter.

”Hunden Zipper är inte bara
ett trevlig sällskap. Han ger
också mig och min sambo
Ulrika anlednig att gå många
och långa promenader.”
Jag känner en stolthet
över att få leda och vara en
del av USÖ. Våra medicinska
resultat är goda inom
många områden. Förra
årets Öppna jämförelser
visar också att vi förvaltar
ett stort förtroende hos
befolkningen. Genom
fortsatt utveckling och
forskning ska vi jobba
vidare med det.
11

RETURADRESS: Universitetssjukhuset Örebro, Ledningsstaben Information, 701 85 ÖREBRO
Hur kan man inom ramen för befintliga resurser
öka tillgängligheten inom din verksamhet?
Inga-Lill Bergström, operationsplanerare, Ortopedkirurgiska kliniken
Kliniken har fullt upp. Vi har svårt att hålla vårdgarantin och hänvisar ibland patienter
vidare via vårdslussen. Vi jobbar på flera olika sätt för att öka tillgängligheten.
Att i större utsträckning ha verksamheten igång under semestertider och på så
sätt kunna ta emot fler patienter även under sommarmånaderna är en konkret
åtgärd som skulle öka tillgängligheten.
Matz Larsson, överläkare, Lungkliniken
Vår öppna mottagning ger hög tillgänglighet till våra stora patientgrupper med
exempelvis astma och KOL. Hit kan patienten komma samma dag utan att behöva
beställa tid. Detta avlastar våra kollegor på Akutmottagningen som tidigare tog
emot dessa patienter. Arbetssättet gör att vi känner våra patienter, vilket är positivt.
Det förenklar också hanteringen av journaler.
Gull-Britt Engholm, sjuksköterska, Onkologmottagningen
Vi arbetar för att ha en hög tillgänglighet på vår mottagning och tar emot många
patienter. Med generösa telefontider har patienterna lätt för att få kontakt med oss
alla vardagar i veckan. Vi ser också till att patienterna snabbt kan få tid hos oss om
det uppstår behov av läkarkontakt eller kontroller.
Ahmed Aden, röntgensjuksköterska, Röntgenkliniken
Genom att ha verksamheten extra öppen på kvällar och helger har vi kunnat
utnyttja exempelvis utrustningen för CT och magnetröntgen i princip under hela
dygnet. Det var positivt på flera sätt. Väntetiderna minskade och patienterna
kunde komma till sjukhuset på kvällen efter jobbet. Just nu har vi dessvärre brist
på personal och har svårt att erbjuda extra öppettider.
Viktor Hiding, ST-läkare, Ortopedkirurgiska kliniken
Genom att till exempel förbättra utformningen av remisser tror jag att vi skulle
kunna åstadkomma effektivare patientflöden från primärvården in till sjukhuset
och mellan sjukhusets kliniker. Tydlighet och klara frågeställningar skulle motverka
det dubbelarbete som det innebär att remisser i onödan skickas mellan olika
vårdinstanser.
Anahita Keloushani, ST-läkare, Yrkes- och miljömedicinska kliniken
Bristen på läkare är det stora problemet. Jag har varit med vid flera tillfällen då
man försökt att öka tillgängligheten genom omorganisationer. Min erfarenhet
säger att detta inte fungerar. Alla har mycket att göra och det är svårt att omdisponera
resurser för att frigöra läkartid. Kanske är det så att vi framför allt ska
satsa på att vara tillgängliga för dem som bäst behöver oss.
Oss emellan på USÖ ges ut av Ledningsstaben Information och produceras i samarbete med Strateg Marknadsföring.
Ansvarig utgivare: Ove Petersson. Redaktör: Ulrika Julin. Text: Ulrika Julin, Gunnar Sundell och Lars-Gunnar Hedenquist.
12 Foto: Magnus Westerborn.