Utvärdering av rehabilitering och upplevelsen av bemötandet i ...

Utvärdering av rehabilitering och upplevelsen
av bemötandet i rehabiliteringsåtgärder inom
företagshälsovård 2002-2003
Författare:
Inga-Britt Swärd
BorlängeHälsan
Handledare:
Roma Runeson
Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng,
2003-2005, Örebro universitet och Yrkes- och
miljömedicinska kliniken, Örebro

Förord
Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 40
poäng år 2003-2005 vid Örebro universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken,
Universitetssjukhuset i Örebro. Arbetet har utförts vid Borlängehälsan i Borlänge.
Handledare har varit Roma Runeson, psykolog vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala.
Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetsoch
miljömedicin/Arbetslivsinstitutet inte ansvarar för innehållet i rapporten.
Frågeformuläret som använts i projektet finns hos författaren.
Borlänge 2004-12-21
Inga-Britt Swärd
Företagssköterska
Moje 161
78041 Gagnef
0241-61426
inga-britt.sward@telia.com.
Kursansvarig: Sofia Loodh
Yrkes- och miljömedicinska kliniken
Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson
Yrkes- och miljömedicinska kliniken
Projektarbetets titel: Utvärdering av rehabilitering och upplevelsen av bemötande i
rehabiliteringsåtgärder inom företagshälsovård.
2

Innehållsförteckning
Sammanfattning………………………………………………… 4
Bakgrund………………………………………………………… 5
Syfte……………………………………………………………… 6
Metod…………………………………………………………….. 6
Population………………………………………………………… 6
Resultat…………………………………………………………… 7
Diskussion………………………………………………………… 9
Litteraturreferenser……………………………………………….. 10
3

Sammanfattning
Swärd I B, Utvärdering av rehabilitering och upplevelsen av bemötande i
rehabiliteringsåtgärder inom företagshälsovård 2002-2003.
Projektarbete i företagssköterskeutbildning 40 poäng Örebro 2005.
Patienterna som tidigt rehabiliterats har utryckt positiva förväntningar och upplevt sig vara väl
omhändertagna, respekterade och förstådda av personalen. Men de upplevde
rehabiliteringstiden vara för kort.
Huvudsyftet med denna uppsats är att studera patienternas upplevelse av bemötande vid tidig
rehabilitering med fokus på deras förväntningar, bemötande och psykiskt välmående och
i vilken utsträckning patienterna har åter gått till arbete. Metoden var en enkät som skickades
till en grupp patienter som ingick i ett projekt via Försäkringskassan i Borlänge under 2002-
2003. Enkäten utarbetades av författaren och innehöll sju frågor om bakgrundsdata och sju
frågor om upplevelsen av bemötandet vid rehabiliteringsprogrammet. Populationen var 31
patienter som fick erbjudandet att vara med i undersökningen.
Uppsatsen baseras på 24 patienters svar på enkäten. Könsfördelningen var 9 män och 15
kvinnor. Medelåldern var 51,5 år för män och för kvinnor 54,6 år. Deras yrken varierade i stor
utsträckning. Hur de återgått till arbete svarade 37,5 % att de hade återgått till ordinarie
arbete, 12,5 % återgått till ordinarie arbete men på deltid, 25 % arbetade på ny arbetsplats,
20,8 % var fortfarande sjukskrivna och 12,5 % hade fått pension. Det var två som angav att de
var fortsatt sjukskrivna och samtidigt arbetade.
Patienterna upplevde delaktigheten i rehabiliteringsplanen som bra (56 %). Personalens
omhändertagande upplevdes som mycket bra (73 %). Respekten för deras synpunkter
upplevdes som bra (59 %). De upplevde sig förstådda i deras behov av rehabilitering (55 %).
Patienternas psykiska välmående var efter första läkarbesöket (42 %), efter andra läkarbesöket
(39 %), efter planeringsmötet (36 %) och efter tredje läkarbesöket (39 %). Patienterna
uppfattade rehabiliteringsprogrammets längd för kort (28 %).
Den hjälp de förväntat sig upplevde de varken bra eller dålig (54 %).
Sammanfattningsvis har rehabiliteringen upplevts positivt med stort deltagande och stora
förväntningar. Patienterna har upplevt sig bra bemötta, förstådda och respekterade av
personalen. De har upplevt att de varit delaktiga i rehabiliteringsplanen men upplevt att
rehabiliteringsprogrammet var för kort.
4

Bakgrund
Ordet rehabilitering kommer från latin re, som betyder åter och habiliteras som betyder
lämplighet och duglighet. Ordagrant innebär rehabilitering ”att åter göra en person duglig och
lämplig”. Olika rehabiliteringsaktörer definierar rehabilitering olika beroende av vilket mål
man har med rehabiliteringen: för sjukvården är det att få personen frisk i medicinsk
bemärkelse, försäkringskassans att reducera sjukskrivningsbehovet, arbetsförmedlingen att få
anställning och för socialförvaltningen att personen uppnår välbefinnande och inte har
problem [1].
Arbetsinriktad rehabiliteringsåtgärd är en term som infördes med rehabiliteringsreformen
1991/1992 [2] och som ska omfatta de åtgärder som i första hand arbetsgivaren och
försäkringskassan ansvarar för då en person behöver återfå eller kunna behålla sin
arbetsförmåga. I den statliga utredningen Arbetslivsinriktad rehabilitering rekommenderas
därför termen rehabilitering till arbete. Det är ett övergripande begrepp för
rehabiliteringsåtgärder som syftar till förbättrad arbetsförmåga, oavsett om åtgärderna är
medicinska, sociala, yrkesinriktade eller av annat slag [3].
Tidiga insatser vid rehabilitering har visat sig ge goda resultat [4]. Upplevelser under
rehabiliteringsprocessen har effekt på resultatet och återvändning till arbetet. Aspekter som
lyfts fram och som är av betydelse är delaktighet, omhändertagande, respekt och förståelse för
egna problem [1].
Bra kontakt och samarbete mellan ansvarig läkare och försäkringskassan är viktig för att
minska sjukskrivningsperioden för patienten. I litteraturen betonas att det är viktigt att
rehabiliteringen inte blir för uppdelad som leder till långa väntetider mellan olika
rehabiliteringsaktörers insatser. Därför är det viktigt med bra samverkan mellan dessa [5,6].
Huvudsyftet med denna uppsats är att studera patienternas upplevelse av bemötande vid tidig
rehabilitering med fokus på deras förväntningar, bemötande och psykiskt välmående. Dessa
aspekter har inte tidigare studerats.
Denna studie är en del av ett projekt inom försäkringskassan som syftar till att utarbeta
en modell för samverkan mellan sjukvården, försäkringskassan och därigenom ge den
behandlande läkaren stöd i sjukskrivningsplaneringen efter den akuta fasen i
sjukdomsförloppet. Målet var att korta sjukskrivningsperioderna och få fler partiella
sjukskrivningar.
Arbetssättet var att efter den akuta fasen i sjukfallet patienten informerades muntligen och
skriftligen och att vid nästa läkarbesök patienten träffade förutom den behandlande läkaren en
handläggare från försäkringskassan. Mötet skulle hållas inom 60 dagar och syftet var att
utreda/påverka en möjlighet till återgång till arbete på heltid/deltid. Vid mötet informeras
patienten kort om rehabiliteringsprocessen och eventuellt lämnades det information vidare till
den ordinarie rehabiliteringshandläggaren på försäkringskassan.
5

Syfte
Frågeställningar:
1. Hur upplevde patienterna sig vara bemötta i rehabiliteringsprocessen med avseende på
delaktighet, omhändertagande, respekt, förståelse, psykisk hälsa och rehabiliteringens
längd?
2. I vilken utsträckning hade patienter återgått till arbetet?
Metod
Population
Uppsatsen baseras på 24 patienters svar på en enkät kring deras upplevelse av bemötande vid
rehabiliteringen. Patienterna deltog i ett projekt under namnet Operativtstöd i
sjukskrivningsplanering i FK regi. Projektet startade mars 2002 och pågick till januari 2003.
De som ingick i projektet och togs om hand av Borlängehälsan fick erbjudande att delta i
enkäten. Utskick av enkät gjordes under maj månad 2004 samt en påminnelse en månad
senare. Av 31, svarade 24 (75 %) på enkäten och bortfallet var 7 personer (25%).
Könsfördelningen var 9 män och 15 kvinnor. Medelåldern för deltagarna var 51,5 år för män
och för kvinnor 54,6 år. Deras yrken varierade i stor utsträckning, det var 3 barnskötare, 3
lärare, 2 undersköterskor, 2 försäljare, 1 värme tekniker, 1 assistent, 1 chaufför, 1
apotekstekniker, 1 kundinformatör, 1 fastighetsskötare, 1 handläggare, 1 omsorgsassistent, 1
lönechef, 1 pensionär, 1 vårdbiträde natt, 1 parkarbetare och 1 journalist (uppgift saknades för
en deltagare).
Sjukskrivningsperioderna var:
< 2 månader för 1 deltagare
> 2 månader för 3 deltagare
> 6 månader för 9 deltagare
> 1 år för 4 deltagare
> 1,5 år för 1 deltagare
Fortfarande sjukskrivning för 6 deltagare.
Mätinstrument
Enkäten utarbetades av författaren.
Enkäten innehöll sju frågor om bakgrundsdata, och sju frågor om upplevelsen av bemötande
vid rehabiliteringsprogrammet. Frågorna 8 till och med 14 skattades på en VAS-skala med
gradering, dåligt=0 och väldigt bra=9.
0 9
Dåligt
Väldigt bra
6

Resultat
Det var 31 patienter på Borlängehälsan som var med i projektet. Av dem var det 24 som
svarade på enkäten. Deltagande vid de fyra mötena var följande: Läkarbesök 1: 22 st,
Läkarbesök 2: 19 st, Planeringsmöte: 22 st, Läkarbesök 3: 18 st.
På frågan hur de rehabiliterats tillbaka till arbete svarade 37,5 % att de hade återgått till
ordinarie arbete, 12,5 % återgått till ordinarie arbete men på deltid, 25 % arbete på ny
arbetsplats, 20,8 % var fortfarande sjukskrivna och 12,5 % hade fått pension. Två deltagare
angav att de var fortsatt sjukskrivna och samtidigt arbetade deltid, en på sitt ordinarie arbete
och en på nytt arbete.
7

Utvärderingen av upplevt bemötande av tidig rehabilitering genomfördes med hjälp av en
enkät och resultaten sammanfattas i figur 1.
Din Upplevelse av rehabiliteringsprogrammet
100
90
80
70
73
60
56
59
55 54
%
50
40
42
39
38
39
30
28
20
10
0
Fråga 8 Fråga 9 Fråga 10 Fråga 11 Fråga 12a Fråga 12b Fråga 12c Fråga 12d Fråga 13 Fråga 14
Figur 1. 24 patienters upplevelser av rehabiliteringsprogrammets sammanfattat med 10 frågor
i en enkät. (Se bilaga 1)
Fråga 8. Gruppens delaktighet i rehabiliteringsplanen upplevdes som bra (56 %).
Fråga 9. Patienterna upplevelse av personalens omhändertagande var mycket bra (73 %).
Fråga 10. Respekten för synpunkter av upplevdes som bra (59 %).
Fråga 11. Patienterna upplevde sig förstådda i deras behov av rehabilitering (55 %).
Fråga 12. Patienterna psykiska välmående var efter första läkarbesöket (42 %).
efter andra läkarbesöket (39 %).
efter planeringsmötet (36 %).
efter tredje läkarbesöket (39 %).
Fråga 13. Patienterna uppfattade rehabiliteringsprogrammet längd för kort (28 %).
Fråga 14. Patienterna har upplevt sig få den hjälp de förväntat sig (54 %).
Sammanfattningsvis har rehabiliteringen upplevts positivt med stort deltagande och stora
förväntningar. Patienterna har upplevt sig bra bemötta, förstådda och respekterade av
personalen. De har upplevt att de varit delaktiga i rehabiliteringsplanen men upplevt att
rehabiliteringsprogrammet var för kort.
8

Diskussion
Patienternas upplevelser av bemötande i tidig rehabilitering är positiva med höga
förväntningar. Patienterna upplevde sig förstådda i deras behov av rehabilitering samt
respekten för deras synpunkter upplevdes som bra. Patienternas deltagande i rehabiliteringen
och planeringsmötet var hög och de upplevde sitt psykiska välmående varken riktigt bra eller
dåligt. Rehabiliteringsprogrammets längd upplevdes vara för kort.
Forskning visar varierande resultat gällande rehabilitering. Det finns studier som visar att tidig
intervention är framgångsrikare än sen men endast för kvinnor och mest för yngre kvinnor [4].
En annan studie visar att unga män som är anställda och tidigt rehabiliteras genom
utbildningsprogram och partiell sjukskrivning har störst chans i rehabiliteringen. De som har
minst chans att bli framgångsrikt rehabiliterade är äldre kvinnor, som inte är anställda och har
fördröjd rehabilitering, är utan utbildning och är heltidssjukskrivna [7]. Man har också
studerat vilka olika rehabiliteringsprogram som ger bästa resultatet och det är program med
kognitiv beteendeterapi för att komma tillbaka till arbete [8]. Effekten av
rehabiliteringsprogram är positiv efter 6-12 månader men denna försvinner efter 24 månader
[9].
God kommunikation och bra samarbete mellan rehabiliteringsaktörer, bra bemötande, respekt
och omhändertagande av patienten är viktiga aspekter vid rehabilitering. Det är även viktigt
att få patienten delaktig i sin rehabilitering och ökad förståelse för sina problem. Om alla
dessa delar fungerar bra kan de leda till kortare sjukskrivningsperioder [5,6].
Resultatet i denna studie pekar på faktorer som kan spela roll i rehabiliteringen, nämligen
patienternas psykiska välmående under rehabiliteringen samt deras upplevelser och
förväntningar och hur de blivit bemötta. I denna studie upplevde sig patienterna väl bemötta
av personalen och upplevde sig förstådda i behovet av rehabilitering samt respekterade för
sina synpunkter. Sådana faktorer bör inkluderas i studier som fokuserar på rehabiliteringens
effekter.
9

Referenser
1. Morén Hybbinette I. Rehabilitering inom allmänmedicinen. Studentlitteratur,
2001, Lund, Sweden.
2. Regeringens Proposition 190/1991:141. Rehabilitering och
rehabiliteringsersättning Stockholm: Riksdagen; 1990. Sweden.
3. SOU 2000:78. Rehabilitering till arbete. Stockholm: Socialdepartementet; 2000.
4. Marnetoft SU, Selander J. Long-term of early versus delayed vocational
rehabilitation--a four-year follow-up. Disabil Rehabil. 2002 sep 20; 24
(14): 741-5.
5. Järvholm B, Olofsson C. Försäkringsmedicin. Studentlitteratur, 2002, Lund,
Sweden.
6. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Arbetsanpassning och
rehabilitering AFS 1994:1.
7. Marnetoft SU, Selander J, Bergroth A, Ekholm J. Factors associated with
successful vocational rehabilitation in a Swedish rural area. J Rehabil
Med. 2001 Mars; 33 (2):71-8.
8. Marhold C, Linton SJ, Melin L. A cognitive-behavioral return-to-work program:
effects on pain patients with a history of long-term versus short-term sick
leave. Pain. 2001 Mars;91(1-2):155-63.
9. Marnetoft SU, Selander J, Bergroth A, Ekholm J. Vocational rehabilitation—
early versus delayed. The effect of early vocational rehabilitation
compared to delayed vocational rehabilitation among employed an
unemployed, long-term sick-listed people. Int J Rehabili Res.1999 sep; 22
(3):161-70.
Bilagor
Bilaga 1. Enkäten
10

UPPLEVELSE AV BEMÖTANDE
I TIDIG REHABILITERING
FRÅGOR GÄLLANDE DITT DELTAGANDE I REHABILITERINGSPROGRAMMET I
BORLÄNGEHÄLSAN 2002-2003
1. Jag är Man
Kvinna
2. Vilket år är Du född? 19_____
BAKGRUND
3. Ange Ditt yrke i det nuvarande arbetet:___________________________________
4. Vilka har Du träffat i Borlängehälsan vid sjukskrivning?
Läkare ja nej
Psykolog ja nej
Företagssköterska ja nej
Sjukgymnast ja nej
5. Hur länge var Du sjukskriven under perioden 2002-2003?
< 2 månader > 2 månader > 6 månader
> 1 år > 1,5 år fortfarande sjukskriven
6. Deltog Du i alla möten inom rehabiliteringsprogrammet?
Läkarbesök 1 ja nej
Läkarbesök 2 ja nej
PLANERINGSMÖTE ja nej
Läkarbesök 3 ja nej
7. I vilken utsträckning har du rehabiliterats tillbaka till jobbet?
Återgått till ordinariearbete
Återgått till ordinarie arbete på deltid
Återgått i arbete på ny arbetsplats
Fortfarande sjukskriven
Har fått förtidspension
ja
ja
ja
ja
ja
UPPLEVELSE AV BEMÖTANDE I TIDIG REHABILITERING

DIN UPPLEVELSE AV REHABILITERINGSPROGRAMMET
MARKERA MED ETT X NÅGONSTANS PÅ NEDANSTÅENDE SKALOR
8. I vilken utsträckning kände du dig delaktig i rehabiliteringsplanen för Dig?
dåligt
väldigt
bra
9. Tycker Du att personalen har tagit hand om Dig och Dina besvär?
dåligt
väldigt
bra
10. Tycker Du att personalen har respekterat Dina synpunkter vad gäller uppläggning av
rehabiliteringen?
dåligt
väldigt
bra
11. Upplever Du att Du har blivit förstådd med Dina behov av rehabilitering?
inte
alls
väldigt
bra
UPPLEVELSE AV BEMÖTANDE I TIDIG REHABILITERING

12. Hur har Du mått psykiskt efter de fyra rehabiliteringsmötena?
Läkarbesök 1
dåligt
väldigt
bra
Läkarbesök 2
dåligt
väldigt
bra
PLANERINGSMÖTE
dåligt
väldigt
bra
Läkarbesök 3
dåligt
väldigt
bra
13. Hur uppfattar Du rehabiliteringsprogrammets längd?
för
kort
för
långt
14. Har Du fått den hjälp som Du har förväntat Dig?
dåligt
väldigt
bra
UPPLEVELSE AV BEMÖTANDE I TIDIG REHABILITERING