Solvärme genom fönster och solskydd - Lunds Tekniska Högskola
Solvärme genom fönster och solskydd - Lunds Tekniska Högskola
Solvärme genom fönster och solskydd - Lunds Tekniska Högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TO]'AL TRANSMISSION<br />
o/o<br />
'r00<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
z0<br />
l0<br />
0<br />
o i.. I<br />
TVAGLASFONSTER<br />
UTAN SOLSKYDD-<br />
\d= ì0<br />
GLAs,<br />
.I AMFLL<br />
\ \ d=¡ t5"_ b<br />
l0<br />
'l<br />
NING<br />
\<br />
o( )00 (s' \<br />
1,, Fr= 5%<br />
t-<br />
:NL. TAB. I<br />
?o<br />
I<br />
æ 4A 50 60 70 go 9oo<br />
INFALLSVINKEL<br />
Fí9, 7. !9lvörmeinlöckningens beroende ov solstrólningens infollsvinkel<br />
vid ell vonligl lvôglos<strong>fönster</strong> med persíenn melloñ glosen vid<br />
persienner med oliko lomellulningcr,<br />
lättare mellan rutorna <strong>genom</strong> metallen än <strong>genom</strong><br />
luften. Vid ökande lamellutning får man förhållanden<br />
som alltmer liknar dem som ,en uppdelning av<br />
spalten i två hälf,ter ger.<br />
I tab. I har värden för tvåglas<strong>fönster</strong> med veckad<br />
gardin innanför fönstret angivits, vilka erhållits vid<br />
amerikanska undersöknin gar 12, 3] . Gardinerna veckades<br />
vid dessa undersökningar på sådant sätt att<br />
det gick åt 100 n/o mera tyg än om de varit utan veck.<br />
Den ljusa gardinväven reflekterade 39 o/o <strong>och</strong> absorberade<br />
26 0/o solstrålning vid infallsvinkeln 0o <strong>och</strong> den<br />
mörka 35 o/o <strong>och</strong> 5l 0/0.<br />
Diskussion ov vördeno i tob. I<br />
Av värdena i kolumnen för Fr ser man att av de<br />
<strong>fönster</strong>kombinationer som är medtagna i tabellen är<br />
utvändiga persienner vid två- <strong>och</strong> treglas<strong>fönster</strong> effektivast.<br />
Endast 9 resp. 8 0/o av solvärmeinläckningen<br />
vid ett oskyddat tvåglas<strong>fönster</strong> kommer in i rummet,<br />
varav knappt hälften som direkt strålning.<br />
Monterar man persiennerna i stället mellan glasen,<br />
vid treglas<strong>fönster</strong> mellan de yttre, blir värmeinläckningen<br />
3-4 gånger större än vid utvändiga persienner.<br />
Om samtidigt färgen kan göras ljusare, släpper<br />
de emellertid in mera ljus. Om man vid treglas<strong>fönster</strong><br />
anbringar persiennerna mellan de inre glasen blir värmetillförseln<br />
ytterligare 60 o/o större. En invändig persienn<br />
minskar värmeinläckningen med 44 o/o vid ett<br />
tvåglas<strong>fönster</strong> <strong>och</strong> 100-55/0,91 : 40 olo vid ett treglas<strong>fönster</strong>.<br />
\<br />
\<br />
Av gardinerna är den ljusa helt o<strong>genom</strong>skinliga rullgardinen<br />
effektivast, trots att den sitter innanför fönstret.<br />
Detta beror på att den ljusa färgen reflekterar en<br />
så stor del av solstrålningen <strong>och</strong> att den direkta trensmissionen<br />
<strong>genom</strong> gardinen är 0. Den mör,ka nullgardinen<br />
absorberar så mycket av strålningen att dess<br />
verkan som <strong>solskydd</strong> är dålig, medan den veckade,<br />
mörka gard,inen är något bättre, fastän den släpper<br />
i<strong>genom</strong> en del ljus.<br />
Den ljusa, veckade gardinen liksom <strong>solskydd</strong>srullgardinen<br />
är överlägsen persiennerna i fråga om ljus<strong>genom</strong>släpplighet,<br />
de kan t. o. m. verka alltför btändande.<br />
En persienn mellan glasen är emellertid effektivare<br />
som skydd för solvärmen.<br />
De guldbelagda isolerrutorna ger effektiv avskärmning,<br />
samtidigt som de emellertid transmitterar ljuset<br />
dåligt med hänsyn till att beläggningen minskar dagsljuset<br />
också när rutorna inte är solbelysta. Med hjälp<br />
av transmissionskurvan <strong>och</strong> ögats ljuskänslighetskurva<br />
i fig. 3, med kännedom om den spektrala fördelningen<br />
av dagsljuset <strong>och</strong> om man också tar hänsyn till att<br />
infallsvinkeln för detta ljus är ca 59" kan man beräkna<br />
att en guldbelagd isolerruta med två glas släpper i<strong>genom</strong><br />
46 o/o av det ljus som ett vanligt tvåglas<strong>fönster</strong><br />
transmitterar, både vid klar <strong>och</strong> mulen himmel. En<br />
guldbelagd isoleryta med tre glas beräknas släppa<br />
i<strong>genom</strong> 45 olo av det ljus som ett vanligt treglas<strong>fönster</strong><br />
transmitterar.<br />
Om man trots beläggningen vill få in lika mycket<br />
dagsljus i rummet måste större <strong>fönster</strong> användas. Då<br />
släpper man emellertid dels in mera solvärme, dels blir<br />
rummets värmeförluster under vintern större. Vad de<br />
senare beträffar minskas olägenheten av att de belagda<br />
isolerrutornas å-värden är lägre.<br />
Morkiser<br />
Fig. 8 visar inläckt solvärme vid ett <strong>fönster</strong> med en<br />
markis som fö,rhindrar direkt solstrålning att träf.fa<br />
<strong>fönster</strong>ytan. Endast från markytan reflekterad strålning<br />
når därför fönstret, som antas vara utfört med<br />
två rutor av vanligt glas. Markisen har en springa vid<br />
överkanten som gör att luften under markisen inte<br />
stannar kvar trots att markisen är försedd med sidstycken.<br />
Vid uppritning av diagrammet har mätresultat från<br />
en amerikansk undersökning av markiser använts [7].<br />
Dock har sådana värden på sol- <strong>och</strong> himmelsstrålning<br />
antagits som förekommer i Norden sommartid. Under<br />
vintern är värdena ungefär l0 o/o högre vid samma<br />
solhöjd.<br />
Vid bruk av diagrammet kan de i tabell 2 angivna<br />
värdena på olika ytors reflexionsfaktorer användas.<br />
Solhöjden kan erhållas ur [15].<br />
De data som här angivits beträffande <strong>solskydd</strong> avses<br />
senare bli kompletterade med ¡esultat f,rån pågå-<br />
25