Småskalig produktion av pastöriserad kokosmjölk i Moçambique

Uppstart av en kokosmjölksproduktion skulle kunna förbättra livskvaliteten i utvecklingsländer där
kokosmjölk används i matlagningen, genom att man sparar tid. I familjer utan hemhjälp är det
kvinnan i familjen som lagar mat. I princip är hon yrkesarbetande under dagarna och i flera fall
studerar hon under kvällstid för att få ett bättre yrke. Att då kunna köpa färdig kokosmjölk till ett
rimligt pris istället för att ägna ungefär en halvtimme flera gånger i veckan åt att tillverka den,
skulle med stor sannolikhet kunna underlätta hennes vardag.
En uppstart av en anläggning som denna skulle dessutom leda till arbetstillfällen i en stad
där arbetslösheten är hög och fattigdomen stor.
Resultaten från studien är relevanta eftersom försöken utfördes på plats i Maputo. Hållbarhetstid
varierar beroende på lokal mikroflora, och denna studerades genom att mikrobiologiska tester
utfördes innan och vid flera tillfällen efter pastörisering. Alla steg i processen undersöktes på plats,
vissa lades till och vissa togs bort då de ansågs överflödiga. Den lokala marknaden undersöktes,
liksom regler och kostnader för bland annat tjänster, maskiner, lokaler som skulle behövas om man
skulle starta upp en verklig process.
En annan anledning till att studien är relevant är att pastörisering av kokosmjölk inte utförs i
nuläget i Moçambique.
Den största delen av studien bestod av att pastörisera kokosmjölken vid olika tid- och
temperaturkombinationer. Detta gjordes för att komma fram till en optimal kombination vad gäller
hållbarhet och bevarade sensoriska egenskaper. Mikrobiologiska tester utfördes som sagt innan och
vid olika tidpunkter efter pastörisering för att se hur kvaliteten förändrades. De mikrobiologiska
tester som utfördes var totalantal mikroorganismer samt koliforma bakterier. Gränsen för hur många
närvarande mikroorganismer som var tillåtna var given och på så sätt kunde hållbarhetstiden
fastställas.
Många felkällor uppskattades. De icke optimala laborationsförhållandena kan ha lett till att
den uppmätta hållbarhetstiden blev kortare än väntat. Det hade varit önskvärt med mer tid så att fler
försök hade kunnat utföras.
Studien utfördes i första hand som ett examensarbete på institutionen för livsmedelsteknik på Lunds
Tekniska Högskola, i samarbete med institutionen för kemiteknik vid Universidade Eduardo
Mondlane i Maputo. Fältstudien i Maputo utfördes som en så kallad Minor Field Study (MFS) med
ett stipendium från SIDA, tillsammans med Anna Gundberg, student på Linköpings Tekniska
Högskola.
Malin Borg
malin.a.borg@gmail.com