Björkebergs kyrka.pdf - Länsstyrelserna
Björkebergs kyrka.pdf - Länsstyrelserna
Björkebergs kyrka.pdf - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i<br />
Linköpings stift 2005<br />
BJÖRKEBERGS KYRKA<br />
<strong>Björkebergs</strong> socken<br />
Linköpings kommun<br />
Linköpings stift<br />
Östergötlands län
BJÖRKEBERGS KYRKA<br />
Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift<br />
Delrapport dec 2005<br />
Innehåll<br />
Innehåll...................................................................................................................................... 2<br />
Bakgrund................................................................................................................................... 3<br />
Syfte ....................................................................................................................................... 3<br />
Kulturminneslagen ................................................................................................................. 3<br />
Kulturhistorisk bedömning...................................................................................................... 3<br />
Inventeringens uppläggning och rapport................................................................................ 4<br />
BJÖRKEBERGS KYRKA ....................................................................................................... 5<br />
BESKRIVNING OCH HISTORIK........................................................................................... 5<br />
Socknen .................................................................................................................................. 6<br />
Kyrkomiljön ........................................................................................................................... 6<br />
Kyrkogården........................................................................................................................... 6<br />
Kyrkobyggnaden .................................................................................................................... 6<br />
Exteriör beskrivning........................................................................................................... 7<br />
Interiör beskrivning............................................................................................................ 8<br />
KULTURHISTORISK BEDÖMNING................................................................................... 10<br />
Kyrkogården..................................................................................................................... 10<br />
Kyrkobyggnaden............................................................................................................... 10<br />
HÄNDELSELISTA ................................................................................................................. 11<br />
BEFINTLIGA SKYDDSFORMER........................................................................................ 13<br />
KÄLLOR .................................................................................................................................. 13<br />
Övriga inventeringar ............................................................................................................ 14<br />
Kartor ................................................................................................................................... 14<br />
2
Inledning<br />
Bakgrund<br />
Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och<br />
kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av<br />
Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av<br />
Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och<br />
påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006.<br />
Inventeringen berör de till Svenska <strong>kyrka</strong>n hörande kyrkobyggnader som omfattas av<br />
kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år<br />
1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet.<br />
Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och<br />
analyseras i en stiftsövergripande rapport.<br />
Syfte<br />
De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är:<br />
- att lyfta fram och öka förståelsen för <strong>kyrka</strong>ns kulturvärden och att främja kontakterna<br />
mellan <strong>kyrka</strong>n och kulturmiljövården<br />
- att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning<br />
av <strong>kyrka</strong>n/kapellet och för vård- och underhållsplaner<br />
- att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av<br />
och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de<br />
kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och<br />
överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första<br />
decennium.<br />
- att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för<br />
bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk<br />
ersättning.<br />
Kulturminneslagen<br />
Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska <strong>kyrka</strong>ns kyrkobyggnader,<br />
kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde<br />
inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av<br />
kyrkobyggnaden.<br />
Kulturhistorisk bedömning<br />
Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande<br />
diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och<br />
Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk<br />
bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår<br />
från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till<br />
värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad<br />
förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall<br />
3
till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som<br />
kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning.<br />
Inventeringens uppläggning och rapport<br />
Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör,<br />
fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med<br />
inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom<br />
har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet,<br />
Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur<br />
däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i<br />
rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och<br />
ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet<br />
inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i<br />
denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens<br />
bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet<br />
(www.raa.se).<br />
Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica<br />
Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift,<br />
Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig<br />
samfällighet.<br />
4
BJÖRKEBERGS KYRKA<br />
Björkeberg 1:15, <strong>Björkebergs</strong> socken, Linköpings kommun, Gullbergs härad, Östergötlands<br />
län och landskap, Linköpings stift<br />
<strong>Björkebergs</strong> <strong>kyrka</strong> är uppförd i sten omkring sekelskiftet 1200 med rektangulärt<br />
långhus, smalare absidkor, sakristia i norr och spåntäckta takfall. Långhuset har under<br />
1700-talet förlängts åt väster, fått förstorade fönster samt försetts med en spåntäckt<br />
takryttare målad i vitt och rött. Denna restes på 1760-talet med Petter Frimodig som<br />
byggmästare, känd för flera tornbyggnader i länet. Ingången är via ett timrat vapenhus<br />
i väster. Kyrkorummets medeltida karaktär är mest påtaglig i kordelen med kryssvalv<br />
och triumfbåge dekorerad med kalkmåleri från 1300-tal samt 1400-tal, samt med ett<br />
medeltida korfönster och en korportal. Interiören präglas också till stor del av 1700-<br />
talets förändringar med tillkomst av trätunnvalv och läktare.<br />
BESKRIVNING OCH HISTORIK<br />
Häradsekonomisk karta 1868-1877, Flista<br />
5
Socknen<br />
Björkeberg är en medeltida sockenbildning och förekommer på 1300-talet under namnet<br />
Birkeberga. Till ytan är socknen en av länets minsta och är belägen ca 1½ mil väster om<br />
Linköping. Socknen tillhör den bördiga östgötaslätten och huvudnäringen har varit jordbruk.<br />
Nordöst om <strong>kyrka</strong>n ligger ”Humparna”, ett av Östergötlands största gravfält med karaktär av<br />
främst yngre järnålder, men har troligen börjat användas redan under äldre järnålder. I sydväst<br />
finns ett liknande gravfält.<br />
Kyrkomiljön<br />
<strong>Björkebergs</strong> kyrkby ligger i en fornlämningsrik jordbruksbygd. Mittemot <strong>kyrka</strong>n ligger den<br />
gamla klockarbostaden från ca år 1800 med vita spritputsade fasader och tegeltäckt sadeltak.<br />
Byggnaden har även inrymt skolverksamhet och lärarbostad. År 1923 byggdes en större<br />
skolbyggnad strax intill i 1½ våning med gula spritputsade fasader under brutet tak. Öster om<br />
<strong>kyrka</strong>n ligger ett löneboställe från 1946 med fasader av gul locklistpanel och sadeltak. Norr<br />
om kyrkogården ligger ett församlingshem uppfört 1970.<br />
Kyrkogården<br />
Kyrkogården omges av en kallmurad halvmur och en trädkrans av lindar. Huvudingången är<br />
förlagd i söder och här finns en smidesgrind från 1800-talets slut.<br />
På kyrkogårdens nordvästra del finns ett gravkapell ritat 1959 av ingenjör Ture Jangvik. Det<br />
är uppfört i tegel med vitslammade fasader och ett brant, spånklätt sadeltak. En dubbeldörr av<br />
trä leder in till ett rum belagt med kalkstensgolv, vitputsade väggar, ett smalt fönster i väster<br />
och ett litet träaltare i norr.<br />
En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd<br />
kyrkogårdsinventering.<br />
Kyrkobyggnaden<br />
Kyrkan uppfördes troligen vid 1200-talets början med långhus och absidkor. Sakristian<br />
tillbyggdes under senare delen av medeltiden. Enligt icke belagda uppgifter lär ett stentorn ha<br />
funnits i väster, tillkomsttiden är dock okänd. I söder fanns en port som senare blev försedd<br />
med ett vapenhus. Även koret hade en ingång från söder, som vid en restaurering 1945 åter<br />
togs upp. Fönstren var små och högt placerade, vilket den återställda fönsteröppningen i södra<br />
kormuren är ett exempel på. Murarna stod oputsade till slutet av 1200-talet då de försågs med<br />
en gulbrun puts. Vid samma tid vidgades den ursprungligen mycket smala triumfbågen.<br />
Ursprungligen bestod innertaket av ett platt trätak, något högre än dagens trävalv. Under<br />
1300-talet dekorerades interiören med kalkmåleri i unggotisk stil, framtaget vid 1945 års<br />
restaurering. Valvslagning och ny dekormålning under 1400-talet bidrog till att det äldsta<br />
måleriet endast är fragmentariskt bevarat, och återfinns på triumfbågen samt på norra<br />
långhusmuren där en häst finns framställd. Även en runristning på latin på norra bågmuren är<br />
bevarad från denna tid ”denna plats är deras som sjunga ej andras”. Texten innebär att utöver<br />
klockare och präst var koret reserverat för sångare, ej för den övriga församlingen. 1400-talets<br />
kalkmålningar tros vara utförda av en mästare utbildad i den sk Risingemästarens verkstad<br />
och återfinns främst i korvalvets dekor.<br />
På 1700-talet skedde flera större förändringar, t ex vitkalkades interiören och 1728 tillkom en<br />
predikstol skänkt av snickarmästaren Måns Wittmar. 1762-63 försågs <strong>kyrka</strong>n med en<br />
spånklädd takryttare utförd av byggmästaren Petter Frimodig som byggt flera torn i länet. År<br />
1798 förstorades fönsteröppningarna, ett nytt fönster togs upp i absiden, de förfallna<br />
kryssvalven ersattes av ett välvt trätak, läktare byggdes och troligen förlängdes nu långhuset<br />
6
c:a 4,5 meter åt väster. År 1804 rivs vapenhuset i söder, den gamla ingången görs om till<br />
fönster, och ett nytt timrat vapenhus byggs intill västra gaveln med ingång från söder. 1815<br />
muras det altare som finns kvar idag. På 1840-talet fanns det planer på att uppföra en<br />
gemensam <strong>kyrka</strong> med Ledberg, men tack vare starka protester från församlingen klarade sig<br />
<strong>Björkebergs</strong> <strong>kyrka</strong> från rivning. En orgel tillkom 1844 vilken byttes ut 1938 mot en orgel<br />
tillverkad av Lindgrens orgelfirma i Göteborg. En ny dopfunt skänktes 1877 av kyrkoherde<br />
Wahlgren. Det är också troligt att fönster med diagonalspröjsning tillkom under senare delen<br />
av 1800-talet.<br />
År 1945 utfördes en stor restaurering under ledning av Erik Fant (1889-1954) som var en av<br />
sin tids ledande restaureringsarkitekter. Fant genomförde ett stort antal restaureringsuppdrag<br />
för såväl kyrkor som profan bebyggelse i Östergötland. Det var vid denna restaurering man<br />
återfann <strong>Björkebergs</strong> <strong>kyrka</strong>s överkalkade medeltida kalkmåleri som togs fram för<br />
konservering och rekonstruktion. Måleriet är framförallt bevarat i korets valv och på<br />
triumfbågen. På grund av bevarat måleri flyttades predikstolen från sin plats på främre norra<br />
sidan till främre södra sidan. Koret återfick något av sitt medeltida utseende genom att de<br />
stora fönstren i öster och söder sattes igen, och i söder togs i stället en ursprunglig<br />
fönsteröppning samt en korportal upp. I långhuset avlägsnades de diagonalspröjsade fönstren<br />
och ersattes med dubbelkopplade fönster med blyinfattat glas samtidigt som<br />
fönsteröppningarna minskades något. Läktarunderbyggnaden utökades åt öster och bänkarna<br />
moderniserades. Efter Fants insatser har endast mindre arbeten utförts, främst av<br />
underhållskaraktär såsom fasadomputsning, konservering av måleri, samt ommålning av<br />
inredningen. År 1987 försågs altaret med ett modernt altarskåp av Marice Sariola.<br />
Exteriör beskrivning<br />
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus, smalare kor med<br />
absid, sakristia i norr och vapenhus i väster. Kyrkan är byggd i sten förutom vapenhuset som<br />
är timrat. Samtliga fasader är putsade med en grov, ofärgad puts och även den skråkantade<br />
sockeln är putsad. Långhusets, korets och vapenhusets takfall består av spåntäckta sadeltak,<br />
7
valmat över absiden. Sakristian har ett svart, plåttäckt, valmat sadeltak med förskjutna falsar.<br />
Stuprör och ståndrännor är av svart plåt, och de tjärade vindskivorna ligger i liv med fasaden.<br />
Långhuset kröns av en takryttare av trä dekorativt målad i rött och vitt med svarta<br />
rektangulära ljudluckor och en lanterninuppbyggnad som avslutas med en smal, spånklädd<br />
spira. Fönsteröppningarna är rundbågiga med rundbågiga bruna träbågar och blyspröjsat<br />
färgat antikglas. Samtliga fönster blev utbytta 1945 och har färgat antikglas i blyspröjs. På<br />
södra korväggen finns ett litet, smalt fönster, högt placerat i en djup nisch. Sakristian är mot<br />
norr försedd med en stickbågig fönsteröppning med ett rektangulärt fönster. Även vapenhuset<br />
har en liten fönsteröppning mot norr med ett rektangulärt liggande fönster samt en rektangulär<br />
öppning försedd med en tjärad trälucka mot väster. Solbänkarna är kopparklädda.<br />
Huvudingången ligger på vapenhusets södra sida och består av en rektangulär öppning med<br />
profilerad gråmålad träomfattning och en rak, svart dubbeldörr med stjärnformade speglar. På<br />
korets södra sida finns en smal, rektangulär dörröppning med en rak, tjärad enkeldörr.<br />
Sakristian har en stickbågig dörröppning mot öster med en rak, tjärad enkeldörr med<br />
diagonalställd panel.<br />
Interiör beskrivning<br />
Långhuset är rektangulärt med golv av kalkstensplattor, förutom i bänkkvarteren som har<br />
trägolv. Väggarna är putsade i en patinerad vit kulör, det tryckta tunnvälvda taket är gråmålat<br />
med en avslutande profilerad list i en mörkare grå ton. På triumfbågmuren syns draperimåleri<br />
samt svaga figurframställningar, och norra långhusmuren pryds av en travande häst ledd av en<br />
djävulsfigur – en symbol för högmodet. I väster finns en dörr till utrymmet under läktaren, en<br />
8
ak, gråmålad dubbeldörr med spegelindelning med räfflat glas i de övre speglarna.<br />
Innanfönstren har kopplade grå träbågar med spröjsat klarglas. Bänkinredningen är indelad i<br />
två slutna kvarter som ansluter till murarna i söder och norr. Färgsättningen går i grå toner<br />
med spegelindelning och raka gavlar. Den norra sidans främre bänklucka har en avvikande<br />
dekor med en grå marmorering som innesluts av en tempelgavel i relief. En predikstol i<br />
senrenässansstil är placerad i främre södra delen. Den skänktes 1728 av snickarmästaren<br />
Måns Wittmar och återfick sitt ursprungliga utseende i ek med svarta och förgyllda detaljer<br />
vid 1945 års restaurering. Den var fram till 1945 placerad på den norra sidan men flyttades<br />
pga det välbevarade kalkmåleriet samt den tidigare nämnda runristningen på latin på norra<br />
triumfbågmuren. En rektangulär nummertavla på träfot med grön träram med förgylld rosett<br />
står placerad i främre, norra delen. Enligt en inskrift skänktes den 1820. I långhusets nedre<br />
norra del finns en träskulptur från 1300-talet föreställande S:ta Katarina trampande på en<br />
människoliknande figur, symboliserande hedendomen. Läktaren bärs upp av fyrkantiga,<br />
rödbruna, stänkmålade pelare av trä. Läktarbarriären är rak, gråmålad och indelas av<br />
kannelerade pilastrar. Dess undersida är klädd med gråmålade breda brädor.<br />
Läktarunderbyggnaden, som blev utökad 1945, inrymmer en elcentral i norr och i söder finns<br />
en trätrappa till läktaren. Golvet är belagt med kalksten, väggarna är vitputsade och mot<br />
vapenhuset finns en gråmålad, rak dubbeldörr med en låsanordning av äldre snitt. Läktaren<br />
har ett lackat trägolv, lösa träbänkar i norr och söder. Orgeln från 1938, tillverkad av<br />
Lindgrens orgelfirma, är målad i grått med sparsamma förgyllda detaljer. En brant trappa<br />
leder upp till långhusvinden där man når takryttaren och klockorna. Den medeltida takstolen<br />
finns till stora delar bevarad. Lillklockan är från 1400-talets senare del och storklockan är<br />
gjuten 1688 av Jacob Bierman.<br />
9
Koret som avslutas i en absid är smalare än långhuset och avskiljs från detta av en spetsbågig<br />
triumfbåge. Golvet är belagt med kalksten och ligger på samma nivå som långhuset. Väggarna<br />
är liksom i långhuset putsade i en patinerad vit kulör och taket är kryssvälvt. Kalkmåleri från<br />
främst 1400-talet förekommer rikligt, framförallt på valven. Åt söder finns en ursprunglig<br />
fönsteröppning samt en ursprunglig koringång som togs upp vid 1945 års renovering. Dörren<br />
är en rektangulär, gråmålad bräddörr som är placerad i en djup, rak nisch. I norr finns<br />
ingången till sakristian. Det murade altaret från 1815 är placerat i absiden. Den putsade ytan<br />
är framtill dekorerad med marmoreringsmåleri samt en festong, och på sidorna stänkmålning.<br />
Skivan är av trä. På altaret står ett altarskåp från 1987, en ikontriptyk av Marice Sariola.<br />
Altarringen har en U-form och är målad i två grå toner med kantställda ribbor som enda<br />
dekor. Knäfallet är skinnklätt. Dopfunten är en gåva av kyrkoherde Wahlgren 1877 och är<br />
omålad och snidad i trä. I norra kormuren finns ett inmurat sakramentsskåp från medeltiden.<br />
Sakristian nås från koret via en grå, spegelförsedd enkeldörr som sitter i en djup, rak nisch.<br />
Golvet som är belagt med ett lackat trägolv ligger några trappsteg lägre än i koret. Väggarna<br />
är vitputsade och taket består av ett plant, grått trätak med synliga bjälkar. Åt norr finns ett<br />
rektangulärt fönster med båge av trä och ospröjsat klarglas. En fönsterlucka i gråmålat trä är<br />
placerad på fönstrets insida. Åt öster finns en utgång via en grå, rak enkeldörr i trä. På den<br />
västra väggen finns en modern väggfast skåpsinredning, ett äldre skåp samt länsstolar från<br />
1700-talet.<br />
Vapenhuset tillbyggdes 1804 och har en timmerstomme vilken är synlig på de opanelade<br />
väggarna med spår av stänkmåleri. Väggen mot långhuset är vitputsad. Längs den västra<br />
väggen finns förråd samt en trappa till vapenhusets vind bakom en gråmålad innervägg. Taket<br />
är ett plant, gråmålat trätak med synliga bjälkar. Mot norr finns ett litet rektangulärt fönster<br />
med grå träbåge och antikglas i blyspröjs. Dörren mot långhuset är en rektangulär,<br />
mörkbetsad dubbeldörr med dekorativa speglar. Ytterdörren är en mörkbetsad dubbeldörr med<br />
spegelindelning. Vinden används som förråd med bl a arkivskåp.<br />
KULTURHISTORISK BEDÖMNING<br />
Kyrka, kyrkogård och gravkapell utgör tillsammans med klockargård, skola och löneboställe<br />
ett värdefullt exempel på en samlad och ålderdomlig kyrkomiljö med lång historisk<br />
kontinuitet som socknens samlingspunkt.<br />
Kyrkogården<br />
En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter<br />
avslutad kyrkogårdsinventering.<br />
Kyrkobyggnaden<br />
<strong>Björkebergs</strong> <strong>kyrka</strong> har bevarat mycket av sin yttre, medeltida karaktär med rektangulärt<br />
långhus med smalare absidkor och spånklädda takfall. Även 1700-talet har satt sin prägel med<br />
stora, rundbågiga fönsteröppningar och en spånklädd och färggrann takryttare byggd av Petter<br />
Frimodig, som var en flitigt anlitad tornbyggare i länet. Kyrkorummet har framförallt i<br />
kordelen bevarat sin medeltida prägel med dekormåleri på kryssvalv och triumfbåge,<br />
korfönster, korportal och sakramentsskåp. Kalkmåleriet, framtaget 1945, är till stora delar<br />
figurativt och representerar såväl 1300-talets som 1400-talets gestaltning av rummet. Rester<br />
av 1300-talets måleri finns sannolikt även bevarat ovan valvet på korhusvinden. Den bevarade<br />
runristningen på korbågen är intressant såväl ur ett kyrkohistoriskt perspektiv som genom att<br />
det visar på att kunskapen om runskrift levde kvar och brukades under lång tid. Även<br />
10
kyrkklockan från slutet av 1400-talet är värd att lyfta fram. Kyrkan med dess bevarade<br />
murverk, fönster- och dörröppningar samt delar av takstolskonstruktionen är mycket värdefull<br />
för kunskapen om medeltidens byggnadsteknik.<br />
Sammanfattning<br />
• Kyrkan har bevarat stora delar av sin medeltida karaktär, och betydelsefull<br />
information om medeltidens byggnadsteknik finns att hämta genom studier av det<br />
medeltida murverket, äldre muröppningar, valvslagning och bevarade delar av<br />
takstolskonstruktionen.<br />
• Till <strong>kyrka</strong>ns särprägel hör även Petter Frimodigs takryttare. Hans tornbyggen är ett<br />
karaktäristiskt inslag bland flera av de östgötska kyrkorna.<br />
• Kyrkorummet har flera medeltida inslag såsom korets kryssvalv, triumfbågen,<br />
korfönstret, korportalen och sakramentsskåpet. Det framtagna medeltida kalkmåleriet<br />
ger en insyn i 1300- och 1400-talets religiösa bildvärld och är en viktig källa till<br />
jämförande studier med bevarat medeltida kyrkomåleri.<br />
• Den bevarade runristningen på korbågen är intressant både ur ett kyrkohistoriskt<br />
perspektiv och genom att det visar att kunskapen om runskrift levde kvar och brukades<br />
under lång tid.<br />
HÄNDELSELISTA<br />
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade<br />
källor och kan i framtiden komma att revideras.<br />
1150-1225 Nybyggnad, långhus och absidkor av kalksten och gråsten. (Br)<br />
1300-1523 Nybyggnad, sakristia. (Br)<br />
1275-1325 Ändring, ombyggnad, fasaden putsades i en gulbrun ton, triumfbågen vidgades,<br />
interiören försågs med kalkmåleri samt en runristning. Målerifragment finns<br />
bevarade i koret, på triumfbågen, på ett parti av norra långhusväggen, samt i<br />
nordöstra hörnet. (BC, Br)<br />
1475-1499 Valvslagning, det plana brädtaket ersatt med kryssvalv försedda med kalkmåleri<br />
av en konstnär tillhörande Risingemästarens skola. Ev gjutning av lillklockan.<br />
(Br)<br />
1567 Kyrkan skadades och plundrades av danskarna under Daniel Rantzaus<br />
befälskap. (Br)<br />
1641 Nybyggnad, klockstapel av Måns Jönsson i Mjölorp. (Br)<br />
1646 Fast inredning- bänkinredning. (ÖLM)<br />
1688 Specifika inventarier, storklockan gjuten av Jacob Bierman, Stockholm, skänkt<br />
av C A Andersson i Gammalstorp. (BC)<br />
11
1707 Brand, klockstapel nedbrunnen. (BC)<br />
1728 Fast inredning, predikstol skänkt av snickarmästare Måns Wittmar. (Br)<br />
1741 Klockstapel nybyggdes. (BC)<br />
1747 Ändring, ombyggnad, vapenhus vid södra ingången ombyggdes. (BC, Br)<br />
1749 Ändring, ombyggnad, interiören vitlimmades, korfönstret förstorat. (ÖLM)<br />
1762-63 Ändring, ombyggnad, spånklädd takryttare i trä av Petter Frimodig. (Br, ÖLM)<br />
1798 Ändring, ombyggnad – nya och större fönster bröts upp, vapenhuset i söder revs.<br />
Långhusets skadade kryssvalv ersatt med ett flackt, svängt brädvalv. Läktare<br />
uppfördes. Ev förlängdes <strong>kyrka</strong>n 4,5 m åt väster, annars tidigare. Predikstolen<br />
målades. (Br)<br />
1804 Nybyggnad, vapenhus av timmer i väster med ingång från söder. I samband med<br />
detta revs ett stentorn av okänd ålder i väster. Byggmästare Casper Seurling.<br />
(ÖLM, BC)<br />
1815 Fast inredning – ny altardisk med målad dekoration. Även läktarbarriären och<br />
altarringen kan ha tillkommit vid denna tid. (ÖLM)<br />
1816 Ändring, exteriör – rappning av fasad. (ÖLM)<br />
1860-99 Ändring, ombyggnad, nya fönster med diagonalställd spröjsning. (ÖLM)<br />
1877 Specifika inventarier, dopfunt av trä skänktes av kyrkoherde Wahlgren. (BC)<br />
1938 Fast inredning, orgel tillverkad av Lindgrens orgelfirma, Göteborg. (BC)<br />
1945 Kalkmåleri från 1300- och 1400-talen framtaget och konserverat. Förminskade<br />
fönsteröppningar med nya dubbelkopplade fönster med blyinfattat glas.<br />
Återförande av koret till dess ursprungliga utseende, dvs igenmurning av fönster<br />
i öster och söder, samt återställande av ursprungligt fönster och dörröppning på<br />
korets södra sida. Läktarunderbyggnaden utökad 1m åt öster, predikstolen<br />
flyttad till långhusets södra vägg pga det välbevarade kalkmåleriet på den norra<br />
sidan. Altarringen sänktes. Predikstolens vita övermålning avlägsnad. Bänkarna<br />
moderniserades och målades i gråbeige ton. Ommålning av läktarbröst,<br />
orgelfasad, dörrpartier, tak mm. Installation av elektrisk uppvärmning. Arkitekt<br />
Erik Fant, konservator Bengt Bengtsson. (ÖLM, Br)<br />
1947 Ändring, omgjutning av storklockan från år 1688 hos KG Bergholz klockgjuteri.<br />
(ATA, ÖLM)<br />
1959 Vård/underhåll, omputsning av fasaden med nedknackning av befintlig puts,<br />
dock lämnas den äldsta putsen orörd. Entreprenör Landsbygdens<br />
byggnadsförening LBF. (ATA)<br />
12
1959 Nybyggnad, bisättningshus. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (ATA)<br />
1983 Konservering av muralmåleri, predikstol, medeltida skulptur. Ommålning av<br />
tunnvalv, orgel, snickerier såsom bänkar, dörrar, fönster, och skåp.<br />
Målningsfragment som utgör fortsättning på korets synliga måleri förmodas<br />
finnas på korets valvsvicklar. Konservator Sten Petersson. (ÖLM)<br />
1983 Teknisk installation – ändring av elsystemet. (ÖLM)<br />
1987 Specifika inventarier – altarprydnad, modern ikontriptyk av Marice Sariola. (Br)<br />
1991 Vård/underhåll, takomläggning, spånbyte på södra takfallet. Uppsättning av nya<br />
hängrännor. (ÖLM, ATA)<br />
2005 Kulturhistorisk inventering av <strong>kyrka</strong>n och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands<br />
länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.<br />
Förkortningar<br />
ATA - Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet<br />
BC – Cnattingius, Bengt, <strong>Björkebergs</strong> <strong>kyrka</strong>, 2:a upplagan omarbetad av Agneta Sundstrand.<br />
Linköpings stifts kyrkor, Linköping 1997.<br />
Br - Bebyggelseregistret – kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet<br />
www.bebyggelseregistret.raa.se<br />
ÖLM - Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv<br />
BEFINTLIGA SKYDDSFORMER<br />
Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap.<br />
<strong>Björkebergs</strong> kyrkomiljö, K60, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i<br />
kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983.<br />
KÄLLOR<br />
Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet<br />
Bebyggelseregistret – kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet<br />
www.bebyggelseregistret.raa.se<br />
BC – Cnattingius, Bengt, <strong>Björkebergs</strong> <strong>kyrka</strong>, 2:a upplagan omarbetad av Agneta Sundstrand.<br />
Linköpings stifts kyrkor, Linköping 1997.<br />
Natur Kultur, Kulturminnesprogram för Östergötland, utg. av Länsstyrelsen i Östergötlands<br />
län 1983.<br />
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L,<br />
Norrköping 1877.<br />
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1947.<br />
Unnerbäck, R Axel, Orgelinventarium, Stockholm 1988.<br />
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet<br />
Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet<br />
2004.<br />
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv<br />
13
Övriga inventeringar<br />
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län,<br />
utförs av Östergötlands länsmuseum.<br />
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor<br />
2004.<br />
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.<br />
Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.<br />
Kartor<br />
Häradsekonomisk karta 1868-1877, Flista<br />
Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 8F 6f Flistad<br />
Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i december 2005. Den kulturhistoriska<br />
bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland.<br />
14
Change language