Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sammanfattning<br />
Stora <strong>Nassa</strong> – Svenska Högarna är ett av Stockholms läns fyra BSPAområden<br />
(Baltic Sea Protected Area). BSPA-områden är ett resultat av<br />
överenskommelser som har gjorts mellan samtliga Östersjöländer för<br />
havsmiljöarbetet i Östersjön.<br />
Överenskommelserna gäller bland annat biologisk mångfald, där länderna<br />
har enats om att skydda ett representativt nätverk av värdefulla marina<br />
miljöer, så kallade BSPA-områden. Målet är att BSPA-områdena ska ha ett<br />
långsiktigt skydd med hjälp av en samverkansplan för marin förvaltning av<br />
BSPA-områdena. Värdekärnor kan skyddas som naturreservat. För att ta<br />
hänsyn till de marina miljöerna i skyddsarbetet har Länsstyrelsen tidigare<br />
låtit utföra marinbiologiska undersökningar i de två naturreservaten Stora<br />
<strong>Nassa</strong> <strong>och</strong> Svenska Högarna.<br />
På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm genomförde i juni 2008 Sveriges<br />
Vattenekologer AB en marinbiologisk undersökning av grundområdena<br />
utanför naturreservaten i BSPA-området Stora <strong>Nassa</strong> – Svenska Högarna.<br />
Syftet med den marinbiologiska undersökningen var att beskriva bottensamhällena<br />
samt göra en bedömning av de marina naturvärdena.<br />
Fältinventeringen av området inkluderade linjetaxering, ramprover <strong>och</strong><br />
provfiske. Linjetaxeringen utfördes av dykare på 12 transekter <strong>och</strong> beskriver<br />
bottenvegetationens artsammansättning, täckningsgrad <strong>och</strong> djuputbredning.<br />
Tre kvantitativa ramprover togs på tre transekter för att uppskatta<br />
abundansen av fauna i växtsamhällena. Ett provfiske med syfte att beskriva<br />
fisksamhället i området genomfördes också.<br />
Naturvärdesbedömningen baserades på följande aspekter:<br />
• Artrikedom & variation – Fisksamhället samt de vegetationsklädda<br />
bottnarnas växt- <strong>och</strong> djursamhällen hade en för området förväntad<br />
artrikedom. Områdets olika bottentyper <strong>och</strong> olika exponeringsgrader<br />
bidrar till en varierande artsammansättning i bottensamhällena.<br />
Kärlväxtsamhället var däremot som förväntat både glest <strong>och</strong> artfattigt.<br />
• Raritet - Av de observerade arterna var piggvar <strong>och</strong> tånglake rödlistade<br />
som missgynnade arter <strong>och</strong> torsk som starkt hotad.<br />
• Orördhet/Naturlighet - Det fanns få spår av mänsklig påverkan i<br />
undersökningsområdet. Större delen av undersökningsområdet var<br />
oexploaterat <strong>och</strong> inga ankringsskador observerades vid<br />
dykinventeringen.<br />
• Representativitet - Undersökningsområdet representerar en ytterskärgård<br />
som också har områden som är mer eller mindre skyddade från<br />
vågor, vilket ger bottnarna där mellan- <strong>och</strong> innerskärgårdskaraktär men<br />
7
Change language