Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna

0
2
0
0
0 1
1 2 3
1
3
1
2 1
1
1 22
2
0 0
1 32
1
4 4
2 3
5 2
2 3 3 6
6
3 6
2
6
4 5 6 5 6
6
2
6
4
2
3
2
2D Stress: 0,14
3
1
3
2 3
2
Cladophora glomerata
Fucus vesiculosus
Kärlväxter
10%
40%
70%
1
100%
Figur 1:5. Andel av vegetation (total täckningsgrad) som utgörs av grönslick
(Cladophora glomerata), blåstång (Fucus vesiculosus) och kärlväxter (inkl. hårsärv,
borstnate och ålnate). Djup visas (siffror).
makroalgsvegetation vilket leder till att det blir mer kala ytor på de hårda
bottnarna. Även på mjukbottnarna fanns stora tomma ytor eftersom
kärlväxtsamhället i området var artfattigt och glest.
Illustreras täckningsgraden för de dominerande arternas med fyllda cirklar i
varje skattning kan man se att deras utbredning skiljer sig (figur 1:5). På
mjuka bottnar förekom kärlväxter spritt. På hårdbotten mellan 0,5 - 6,5 m
växte blåstång medan grönslick dominerade närmast ytan.
Slutsats
De multivariata analyserna visar att artsammansättningen i bottensamhällena
påverkas av exponeringsgrad, djup och bottentyp. Bottensamhällena
analyserades med de måttligt exponerade till skyddade lokalerna för sig och
de mycket skyddade till extremt skyddade lokalerna för sig. Inom respektive
exponeringsnivå visar analyserna att bottensamhällen på samma djup och
bottentyp, oavsett lokal, generellt är mer lika varandra än mer närliggande
samhällen inom en och samma transekt (med varierade djup och bottentyp).
Detta betyder att man med hjälp av resultaten från de inventerade transekterna
med stor sannolikhet kan förutsäga vad som växer på ett visst djup och
en viss bottentyp inom undersökningsområdet.
Resultaten visar också att det råder likartade förhållanden inom hela undersökningsområdet.
Det går inte att avgöra om hela området är påverkat av till
exempel siktförsämrade störningar. För det krävs jämförelser av bottensamhällenas
artsammansättning mellan flera områden. Resultaten visar dock
att det inte verkar finnas några lokala yttre störningar inom undersökningsområdet
som förändrar samhällena. Metoden och analyserna presenteras
utförligare i bilaga 1.
55