Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna

förekommer de fleråriga rödalgerna gaffeltång och rödblad men ullsläke och
trådslick dominerar.
Sju skattningar följer inte djupgradienten (markerade med orange eller rosa
färg i figur 1:2c). De två grunda skattningarna på cirka 0,4 m djup på transekt
NG4 (gröna trianglar, ”0” angivet som djup i nedre delen av figur 1:2c) är
gjorda på en grundklack några meter utanför själva stranden. Grundklacken
bryter vågorna innan de når stranden och är därmed mer vågexponerad. På
vågexponerade grunda hällar dominerar ofta ullsläke. De fyra skattningarna
med maxdjupen 5 och 6 m som hamnar i den grundare gruppen mellan
0,5-4,5 m djup gjordes på transekterna NG3, 6 och 10. De innehöll till
exempel de djupaste observationerna av grönslick och den högsta täckningsgraden
av blåstång på de djupen. Det gör dem mer lika grundare skattningar
och kan tyda på lokala speciellt gynnsamma förhållanden till exempel vattenrörelser
och ljustillgång. Anledningen till att skattningen på cirka 4 m djup på
NG9 hamnar i den djupare gruppen (turkos romb) beror på att det inte växte
någon blåstång på transekten. Bredvid transekten, ungefär 10 m vid sidan av,
noterades blåstång på 4 m djup vilket visar att det rör sig om en mycket
begränsad lokal avvikelse och att lokalen i stort inte skiljer sig från övriga
lokaler vad gäller blåstångens djuputbredning.
MDS-analysen kan också användas till att illustrera de dominerande arternas
utbredning. Genom att illustrera täckningsgraden för trådslick, ullsläke,
blåstång och grönslick med fyllda cirklar för varje skattning kan man se hur
deras utbredning skiljer sig (figur 1:3). Jämförs figur 1:3 med figur 1:2
framgår hur djupet, exponeringsgraden och bottentypen påverkar arterna.
Grundare än 0,5 m djup dominerar grönslick. Något djupare täcks
exponerade bottnar ned till 2-3 m djup framförallt av rödalgen ullsläke
medan vegetationen på lite mer skyddade bottnar domineras av brunalgerna
blåstång och trådslick.
0
6
1
5 1
66
1 0
3 1 3 9
6 5 5 3 4
0
3
4
2 2
7
1 1
31
32
6 2
8
7
1 0
67
1
7 6 2
5 34
2
1
3 3
3 4
6
6 6
5
23
4
5
10
43
6 6
6
7
3 4
7
2
3
2 1 2
0 10 111
0
2D Stress: 0.15
0
0
0
0
0
1
2
2
1
2
1
2 2
22
2 1
2 2
2
1 2 2
2
2
2 2
1
12
2
2
2
2
1 2 2 2 2
1
2
2
2 2
1
1
2 2
1 1 1
2
2
22
1
11
1 1
1
2
1 1
1
1
1 2 1
1 11 211
2
2D Stress: 0.15
2
1
1
2
1
Cladophora glomerata
Fucus vesiculosus
Ceramium tenuicorne
Ectocarpus/Pylaiella
10 % 40 % 70 % 100 %
Figur 1:3. Andel av vegetation (total täckningsgrad) som utgörs av trådslick
(Pilayella/Ectocarpus) respektive ullsläke (Ceramium tenuicorne) samt blåstång
(Fucus vesiculosus)respektive grönslick (Cladophora glomerata) på de mer
exponerade lokalerna. Djupsiffra visas i den vänstra figuren och vågexponeringsklass
i den högra (1 = måttligt exponerad, 2 = skyddad).
53