Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna

Bilaga 1. Jämförelse av bottensamhällen
Jämförelse av bottensamhällen
Syftet med en statistisk analys av bottensamhällenas artsammansättning är
att se om skillnader i artsammansättning kan förklaras av naturliga, fysiska
omvärldsfaktorer som till exempel bottentyp, djup och salthalt. Om analysen
visar att observerade skillnader i bottensamhällena beror på skillnader i
fysiska omvärldsfaktorer innebär det att man med stor sannolikhet kan
förutsäga vilken typ av samhällen man kommer att hitta om man vet vilka
fysiska faktorer som råder. Om de naturliga fysiska omvärldsfaktorerna inte
förklarar skillnader mellan samhällen kan det istället tyda på att de påverkas
av lokala störningar som till exempel utsläpp av näringsämnen eller giftiga
ämnen.
Metod och bakgrund
I en MDS-analys (multidimensional scaling analysis) kan samhällen jämföras
baserat både på vilka arter som ingår och varje arts täckningsgrad.
Resultatet blir en figur där alla prov (i detta fall skattningar) placerats i
förhållande till hur lika de är varandra. Ju närmare varandra två punkter
ligger desto mer lika är de samhällen de beskriver och tvärtom. Egentligen
placeras punkterna i ett flerdimensionellt rum men för att förenkla tolkningar
illustreras resultatet i en tvådimensionell figur. Ett ”stress”-mått
anger hur väl den tvådimensionella figuren beskriver förhållandena mellan
proven (stress-värden < 0,1 är bra, värden < 0,2 visar att figuren är användbar
men inte alla detaljer är korrekta, värden > 0,3 betyder att figuren inte
ger en bra bild av förhållanden mellan proven).
Bottensamhällenas artsammansättning påverkas av både regionala och
lokala omvärldsfaktorer. I Östersjön bestämmer salthalten organismernas
utbredning på regional nivå medan vågexponering, bottentyp och ljus (djup)
är de viktigaste faktorerna på lokal nivå (Kautsky 1988, Kautsky & van der
Maarel 1990). Inom ett mindre område utan större skillnader i regionala
omvärldsfaktorer förväntar vi oss därför att hitta liknande samhällen när
vågexponering, bottentyp och djup är desamma. Provpunkter (skattningar)
som skiljer sig från de övriga kan därför tyda på någon typ av påverkan.
Bottensamhällenas artsammansättning påverkas av vågexponeringen. När
alla skattningar från dyktransekterna jämförs i en MDS-analys syns en
gruppering av skattningar efter vågexponeringsklass (Figur 1:1). De medelexponerade
och skyddade transekterna grupperar sig till höger i figuren
medan de mycket skyddade och extremt skyddade lokalerna grupperar sig
till vänster. Det innebär att en del av den observerade variationen mellan
transekter förklaras av olika vågexponering. I de fortsatta analyserna väljer
vi därför analysera måttligt exponerade och skyddade transekter för sig samt
mycket skyddade och extremt skyddade lokaler för sig.
50