Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna

grumligare och mer näringsrika vatten, till exempel många karpfiskar och
gös, helt saknades i fångsterna.
Den tidiga tiden på året för provfisket medförde att mycket kringflytande
lösa alger (framför allt trådslick) fastnade i näten, vilket innebar att nätens
fångstbarhet minskade ganska snart efter iläggning. De nät som inte var så
påverkade av kringflytande lösa alger innehöll mer fisk än de andra men
fortfarande relativt lite fisk jämfört med andra provfiskade områden
(G. Almqvist personlig bedömning). Vid ett flertal tillfällen stack sälar upp
sina huvuden några hundra meter från näten och vid ett tillfälle noterades säl
bara 30 m från ett nät, vilket delvis kan förklara de relativt blygsamma
fångsterna. Vi fann dock inte vid något tillfälle tecken på att säl vittjat näten
(tuggskadad fisk eller stora hål i näten).
Den allmänna nedgång i trofinivå som observerats i Östersjön på grund av
minskat torskbestånd och ökade skarpsillsbestånd observerades inte vid
detta provfiske. Det beror på att torsk fångades men inte skarpsill.
Frånvaron av skarpsill kan bero på årstiden och beståndens förflyttningar.
Den framräknade medeltrofinivån för den totala fångsten var 3,63. Detta
värde motsvarar exempelvis trofinivån hos hornsimpa som till stor del lever
av kräftdjuret skorv (Saduria enthomon), som även den är en ishavsrelikt.
Värdet är också jämförbart med tidigare provfisken i Fiskeriverkets regi i
mellanskärgårdslokalerna Muskö och Kvädöfjärden, men lägre än nivåerna
för Forsmark och Holmöarna. Värdena från ovan nämda platser är dock
baserade på augustifisken. Medeltrofinivån skulle troligen också ha varit
högre om nät hade kunnat läggas på grundare och mer skyddade områden
inom det privata fiskevattensområdet i Gillöga, eftersom där antagligen
hade fångats mer abborrar, vilka tillhör en högre trofinivå (4,35).
Sammanfattningsvis speglar resultaten från undersökningen ett fisksamhälle
som är typiskt för en ytterskärgårdslokal. De marina arterna dominerade
även om abborre också utgjorde en avsevärd del av den fångsten i de
grundare näten. Som en första och mer kvalitativ studie av fisksamhället
uppfyllde detta provfiske sitt syfte. Det är emellertid svårt att uttala sig om
områdets funktion. Grundområden är för de flesta fiskar viktiga som
uppväxtlokaler men eftersom dessa områden var underrepresenterade i detta
provfiske, vet vi inte i vilken utsträckning grundområdena hade denna
funktion. Däremot är det troligt att området är betydelsefullt som födosökslokal
för mindre torsk och större strömming. Mindre torsk äter mycket skorv
och den stora förekomsten av hornsimpa på de djupare lokalerna indikerar
att det fanns mycket skorv att tillgå. Fångst av stationära fiskarter, som till
exempel abborre, indikerar också att det kan finnas lekområden för dessa i
undersökningsområdet. Om dessa lokaler skall provfiskas vidare i framtiden
rekommenderas att provfisket förläggs till västra delen av Gillöga skärgård
för att minimera sälpåverkan samt utförs under augusti för att möjliggöra
bättre jämförelser med andra provfiskeområden.
37