Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tabell 4. Faunan i de nio ramproverna tagna på dyktransekterna NG1, NG8 <strong>och</strong><br />
NG11. Tabellen visar provtagningsdjup, bottentyp, vågexponeringsklass, antal taxa<br />
per prov samt antal individer per ram (0,04 m 2 ) <strong>och</strong> per kvadratmeter. För varje<br />
prov anges även dominerande vegetation <strong>och</strong> fauna (förklaringar på förkortningar<br />
visas under tabellen). De dominerande arterna är listade i ordningsföljd där den<br />
vanligaste arten står högst upp.<br />
Transekt NG8 NG8 NG8 NG1 NG1 NG1 NG11 NG11 NG11<br />
Djup (m) 1 3 5 1 3 5,1 1 2 3,6<br />
Bottentyp sten St/bl häll häll häll häll häll häll häll<br />
Vågexp. Me Me Me Sk Sk Sk Msk Msk Msk<br />
Summa<br />
Ind./ram 1192 891 652 110 227 938 469 304 178<br />
Ind./m 2 29800 22275 16300 2750 5675 23450 11725 7600 4450<br />
Antal taxa 13 12 12 7 7 12 12 11 13<br />
Dominerande vegetation<br />
1 E/P E/P Cer Fuc Fuc E/P Fuc Fuc Fuc<br />
2 Cho Cer Eud E/P Cer E/P E/P<br />
3 Eud Cho<br />
Dominerande fauna (utgör tillsammans cirka 90 % av totala antalet individer)<br />
1 Myt Myt Hyd Theo Theo Hyd Jae Jae Hyd<br />
2 Jae Hyd Myt Myt Gam Myt Chir Hyd Theo<br />
3 Gam Gam Chir Theo Lym<br />
4 Jae Gam Gam<br />
5 Chir<br />
6 Myt<br />
7 Jae<br />
Cer Ceramium tenuicorne Chir Chironomidae Me Mod. Exp<br />
Cho Chorda filum Gam Gammarus spp. Sk Skyddad<br />
E/P Ectocarpus/Pilayella Hyd Hydrobia spp. Msk Mkt skyddad<br />
Eud Eudesme virescens Jae Jaera albifrons<br />
Fuc Fucus vesiculosus Lym Lymnea spp.<br />
Myt Mytilus edulis<br />
Theo Theodoxus fluviatilis<br />
som kraftig vattenrörelse innebär. På den mest exponerade av de provtagna<br />
stationerna var dock både artrikedom <strong>och</strong> individantal förhållandevis höga<br />
på både en <strong>och</strong> tre meters djup. Det skulle kunna förklaras av bottentypen.<br />
De proverna togs på sten- <strong>och</strong> blockbotten medan övriga prover togs på häll.<br />
En stenig botten erbjuder en större variation i habitat än en slät häll, vilket<br />
ger förutsättningar för större artrikedom. Det låga antalet arter <strong>och</strong> individer<br />
i proverna tagna i blåstångsbältet på transekt NG1 är jämförbara med värden<br />
från blåstångsbälten på häll vid Nåttarö (Qvarfordt & Borgiel 2007).<br />
Utförligare data från ramproverna finns i bilaga 4.<br />
33