Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna

omvärldsfaktorer som till exempel bottentyp, djup och salthalt. Om analysen
visar att observerade skillnader i bottensamhällena beror på skillnader i
fysiska omvärldsfaktorer innebär det att man med stor sannolikhet kan
förutsäga vilken typ av samhällen man kommer att hitta om man vet vilka
fysiska faktorer som råder. Om de naturliga fysiska omvärldsfaktorerna inte
förklarar skillnader mellan samhällen kan det istället tyda på att de påverkas
av lokala störningar som till exempel ökad sedimentation eller grumling
som kan orsakas av utsläpp av näringsämnen, muddring eller liknande.
Slutsats
De multivariata analyserna visar att artsammansättningen i bottensamhällena
påverkas av exponeringsgrad, djup och bottentyp. Bottensamhällena
analyserades med de måttligt exponerade till skyddade lokalerna för sig och
de mycket skyddade till extremt skyddade lokalerna för sig. Inom respektive
exponeringsnivå visar analyserna att bottensamhällen på samma djup och
bottentyp, oavsett lokal, generellt är mer lika varandra än mer närliggande
samhällen inom en och samma transekt (med varierade djup och bottentyp).
Detta betyder att man med hjälp av resultaten från de inventerade transekterna
med stor sannolikhet kan förutsäga vad som växer på ett visst djup och
en viss bottentyp inom undersökningsområdet.
Resultaten visar också att det råder likartade förhållanden inom hela undersökningsområdet.
Det går inte att avgöra om hela området är påverkat av till
exempel siktförsämrade störningar. För det krävs jämförelser av bottensamhällenas
artsammansättning mellan flera områden. Resultaten visar dock
att det inte verkar finnas några lokala yttre störningar inom undersökningsområdet
som förändrar samhällena. Metoden och analyserna presenteras
utförligare i bilaga 1.
Bottenfauna
Uppskattning av faunan på vegetationsklädda bottnar
De nio ramproverna ger en uppfattning om förekomst och abundans av djur
på de vegetationsklädda bottnarna i undersökningsområdet (Tabell 4). Det
togs dock bara ett prov per provtagningspunkt, vilket på grund av statistiska
kriterier gör det svårt att dra några generella slutsatser. Fynd av fiskrom och
yngel i ramprover från Gillöga fladen visar dock att de grunda områdena
också utgör lek- och uppväxtplatser för fisk.
Totalt hittades mellan sju och 13 taxa i ramproverna. Faunans artsammansättning
styrs av exponeringsgrad, djup och bottentyp, antingen direkt eller
indirekt genom att växtligheten påverkas. Antalet arter minskar ofta med
vågexponering då många arter inte klarar av de fysiska påfrestningarna
32