Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
djup. Botten bestod omväxlande av mjukbotten <strong>och</strong> häll med spridda block<br />
upp till cirka 1 m djup, 7 m från stranden, där det blev hällbotten. Den<br />
mjuka botten var mestadels kal med gles täckning av kärlväxterna borstnate<br />
<strong>och</strong> hårsärv samt kransalgerna sträfse <strong>och</strong> havsrufse. På hårda bottnar växte<br />
blåstång, trådslick <strong>och</strong> sudare samt tarmalger <strong>och</strong> grönslick. På transektens<br />
noterades mycket tusensnäckor på mjukbotten <strong>och</strong> även många dammsnäckor<br />
(både Lymnea peregra <strong>och</strong> Lymnea stagnalis).<br />
Typisk vegetation på en skyddad, sedimentrik mosaikbotten. Relativt glesa<br />
samhällen men ändå kraftig blåstång <strong>och</strong> fläckvis en hel del kransalger.<br />
Totalt observerades sex algtaxa, två kärlväxter <strong>och</strong> två kransalger.<br />
Sammanfattande beskrivning av vegetationen<br />
Makroalgsamhällena i området var relativt artrika <strong>och</strong> blåstångsbältet var<br />
generellt kraftigt <strong>och</strong> välutvecklat. Kärlväxtsamhället var förväntat artfattigt<br />
<strong>och</strong> glest.<br />
På måttligt exponerade till skyddade hårda bottnar observerades mellan nio<br />
<strong>och</strong> 13 algtaxa. Det är jämförbart med vågexponerade lokaler vid Nåttarö,<br />
ett område med höga naturvärden i Stockholms södra skärgård, där mellan<br />
elva <strong>och</strong> 15 algtaxa observerades. Att färre algtaxa observerades i <strong>Gillöga</strong><br />
jämfört med Nåttarö kan förklaras av att inventeringen gjordes tidigt på<br />
säsongen <strong>och</strong> dess begränsade djupintervall (0-6 m). I juni finns det fortfarande<br />
en hel del trådslick kvar på bottnarna vilket kan göra det svårare att<br />
hitta till exempel de fintrådiga rödalgerna. Trådslicken lossnar <strong>och</strong> sveps<br />
bort under juni - juli vilket ger ”renare” bottnar senare på säsongen. Många<br />
rödalger har sin största utbredning djupare än 6 m. Förväntade rödalger<br />
hittades dock i området om än i små mängder. I ytterskärgården brukar<br />
hällar under blåstången täckas av en röd matta av purpuralg, men den<br />
observerades bara i små fläckar på en transekt.<br />
Kärlväxtsamhället i undersökningsområdet var glest (hade generellt låg<br />
täckningsgrad) <strong>och</strong> artfattigt, vilket bekräftar observationer från liknande<br />
skyddade bottnar i Stora <strong>Nassa</strong> skärgård (Qvarfordt & Borgiel 2008a) <strong>och</strong><br />
även Svenska Högarna (Isaeus et al. 2007). Ålnate, borstnate <strong>och</strong> hårsärv är<br />
vanliga arter i Östersjöns kärlväxtsamhällen. På en lokal hittades även ett litet<br />
bestånd nating som är lite mindre vanlig. En art man även kunde ha förväntat<br />
sig att hitta är ålgräs (Zostera marina). Att ålgräs inte observerades kan bero<br />
på att den är relativt ovanlig i området på grund av närheten till artens nordliga<br />
utbredningsgräns i Östersjön. Varken ålgräs eller nating observerades vid<br />
inventeringar i de angränsande områdena Svenska Högarna <strong>och</strong> Stora <strong>Nassa</strong><br />
(Isaeus et al. 2007, Qvarfordt & Borgiel 2008a).<br />
Jämförelse av samhällen<br />
Syftet med en statistisk analys av bottensamhällenas artsammansättning är<br />
att se om skillnader i artsammansättning kan förklaras av naturliga, fysiska<br />
31
Change language