Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
områden (Isaeus et al. 2007, Qvarfordt & Borgiel 2008a). De tre<br />
kransalgerna, grönsträfse (Chara balthica), skörsträfse (Chara globularis)<br />
<strong>och</strong> havsrufse (Tolypella nidifica), förekom fläckvis i täta bestånd.<br />
Inne i <strong>Gillöga</strong>s skärgård förbinds små öppna områden <strong>och</strong> grundflader av<br />
smala sund <strong>och</strong> kanaler. Botten består av sedimentrik mjukbotten uppbruten<br />
av skär eller hårda bottnar som nästan når upp till ytan. Djupet varierar<br />
mellan ett par decimeter till 4-5 m. De mjuka bottnarna var till stor del kala<br />
med glesa, artfattiga kärlväxtsamhällen <strong>och</strong> små områden med tätare<br />
kransalgsbestånd. Makroalgssamhället på klippbottnarna längs skärens<br />
stränder <strong>och</strong> på grynnor av häll <strong>och</strong> block dominerades av brunalgerna<br />
blåstång, sudare (Chorda filum) <strong>och</strong> trådslick. Den fintrådiga vårarten<br />
trådslick täckte även det mesta av övrig växtlighet i juni. Även hårdbottnarna<br />
var sedimentrika men täcktes av ett mer eller mindre glest<br />
blåstångsbälte bestående av kraftiga storvuxna individer. Blåstångsbältet<br />
täckte mellan 0,5 – 1 m djup 75-100 procent <strong>och</strong> ned till 2-3 m cirka 25<br />
procent. I utkanten av <strong>Gillöga</strong>s skärgård var bottnarna mer vågexponerade<br />
<strong>och</strong> ett tätt blåstångsbälte bredde ut sig strax under ytan ned till cirka 5 m<br />
djup. Det var även mindre sediment på bottnarna som mestadels bestod av<br />
hårda substrat ned till sex meters djup.<br />
Generellt gav undersökningsområdet ett friskt intryck med kraftiga blåstångsbälten,<br />
bitvis täta bestånd av kransalger <strong>och</strong> relativt artrika makroalgssamhällen.<br />
Kärlväxtsamhällena var däremot glesa <strong>och</strong> artfattiga. Den stora<br />
täckningen av påväxtalger, främst trådslick, <strong>och</strong> förekomsten av halvlösa/lösa<br />
alger (också främst trådslick) förklaras delvis av årstiden. I juni då inventeringen<br />
gjordes hade inte den ettåriga brunalgen hunnit släppa än, vilket den<br />
vanligen gör under juni-juli. På mer skyddade bottnar sitter algen kvar längre.<br />
Bild 5. Kraftigt blåstångsbälte med påväxt av trådslick. Foto M. Borgiel<br />
22
Change language