Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Resultat<br />
I denna del beskrivs <strong>och</strong> diskuteras resultaten av inventeringarna innan den<br />
sammanfattande naturvärdesbedömningen. En sammanfattande artlista för<br />
alla observerade taxa i området presenteras i bilaga 2. Bilaga 4 innehåller<br />
primärdata från ramproverna <strong>och</strong> bilaga 5 från provfisket. Primärdata för<br />
dyktransekterna i tabellform finns i bilaga 6 <strong>och</strong> inlagt i MarTrans.<br />
Beskrivning av vegetationen i området<br />
Först ges en generell beskrivning av undersökningsområdet baserad på<br />
observationer från båt samt vid dykning <strong>och</strong> snorkling. Därefter följer korta<br />
beskrivningar av varje dyktransekt innan en kort sammanfattning av undersökningsområdet<br />
ges. Dyktransekterna grupperas efter vågexponeringsklass<br />
(tabell 2).<br />
Generell beskrivning av undersökningsområdet<br />
Skyddade till måttligt exponerade bottnar i undersökningsområdet täcktes<br />
av ett tätt, artrikt blåstångsbälte. Brunalgerna dominerade i de inventerade<br />
makroalgssamhällena mellan 0-6 m djup. Den fintrådiga brunalgen trådslick<br />
(Ectocarpus/Pylaiella) var vanlig både på hårdbottnar <strong>och</strong> som påväxt på<br />
andra alger <strong>och</strong> växter, men var ofta mer eller mindre lös. Senare på<br />
säsongen när den annuella (ettåriga) brunalgen brukar släppa borde blåstångsbältet<br />
<strong>och</strong> övriga alg- <strong>och</strong> växtsamhällen se renare ut. I blåstångssamhället<br />
förekom flera arter som förknippas med ytterskärgård <strong>och</strong> hög<br />
miljöstatus, till exempel den mörkgröna bergborstingen (Cladophora<br />
rupestris), vackra rödbladsmattor (Coccotylus/Phyllophora) under tången<br />
<strong>och</strong> stora gaffeltångsindivider (Furcellaria lumbricalis). Även inom de<br />
lokaler som klassats som måttligt exponerade syntes skillnader i bottensamhällen<br />
som troligen beror på vågexponering. På bottnar som var mer<br />
eller mindre branta <strong>och</strong> saknade en kuperad topografi (transekt NG 4, 6 <strong>och</strong><br />
8) som bryter vågorna var makroalgssamhället mer artfattigt. Blåstång<br />
saknades ofta helt eller förekom endast i små bestånd från några meters<br />
djup, ofta vid block. Samhället dominerades istället av den fintrådiga<br />
rödalgen ullsläke (Ceramium tenuicorne).<br />
På mer skyddade bottnar bestod blåstångssamhället av stora, kraftiga individer<br />
men de stod relativt glest. Bottnarna under blåstången var sedimentrika<br />
med sparsam vegetation. Det var ofta mosaikbottnar där hårdbottnar<br />
blandas med mjukbottnar som täcks av lösa alger <strong>och</strong> ett glest, artfattigt<br />
kärlväxtsamhälle. I undersökningsområdet hittades endast fyra kärlväxtarter,<br />
borstnate (Potamogeton pectinatus), ålnate (Potamogeton perfoliatus), hårsärv<br />
(Zannichellia palustris) <strong>och</strong> nating (Ruppia sp), vilket dock var förväntat<br />
med tanke på läget i ytterskärgården <strong>och</strong> observationer i närliggande<br />
21
Change language