Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna

Bild 3. Rödalgen kräkel tillsammans med bergborsting och blåstång.
Foto. M. Borgiel.
Provfisket förlades till Gillöga skärgård, främst på grund av dess centrala
läge i BSPA-området, men också för att området är förhållandevis förskonat
från mänsklig påverkan i form av till exempel båttrafik. Fiskerättigheterna
för området delas mellan många fiskevattenägare och tyvärr lyckades inte
Länsstyrelsen få kontakt med alla fiskevattenägarna. Två personer gav
heller inte lov till provfiske. Eftersom provfiske endast får ske på privat
vatten om alla fiskevattenägare ger sitt tillstånd innebar det att hela provfisket
fick utföras på allmänt vatten, ofta en bit utanför potentiella lek- och
uppväxtområden. Framförallt provfiskades norra Gillöga skärgård, det vill
säga området mellan Utterkobben, Självilan och norr om Gräsharan, samt
östra delen, omkring Kalkbådorna (Området markerat i figur 1). Provfiskets
positioner och djup framgår av figur 1 och 3 samt bilaga 5.
Exponeringsgrad
Vågexponeringen på dyktransekternas startpositioner har hämtats från
vågexponeringskartor framtagna av Martin Isæus för projektet
Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö – SAKU på
uppdrag av Naturvårdsverket.
Vågexponeringen är beräknad enligt en metod (Isæus 2004) som ger ett vågexponeringsmått
i m 2 /s. Vågexponeringsmåttet (m 2 /s) har sedan översatts till
klasser som beskriver vågexponeringen enligt tabell i rapporten
Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö – SAKU
(Naturvårdsverket 2006). Klasserna är: 1 = land, 2 = Ultra skyddat, 3 =
Extremt skyddat, 4 = Mycket skyddat, 5 = Skyddat, 6 = Mod. (måttligt)
exponerat, 7 = Exponerat och 8 = Mycket exponerat.
18