Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
meter). Flest nät lades därför i djupintervallen 6-10 m <strong>och</strong> 10-20 m. För<br />
varje sektion (nätmaska) noterades antal individer av varje art uppdelat i<br />
längdgrupper (avrundat nedåt till närmast hela cm) samt den sammanlagda<br />
vikten för varje art.<br />
Ett sätt att beskriva samhällen är att titta på trofinivåer vilket innebär att<br />
arter grupperas efter vad de äter. Växtätare är till exempel en trofinivå. Arter<br />
kan räknas till flera trofinivåer till exempel om deras födoval förändras<br />
under livstiden; som yngel äter en fiskart djurplankton men som vuxen<br />
andra rovfiskar. Uppskattningar av trofinivåer för varje fiskart hittades i<br />
Fishbase Ecopath-värden för fisk i Östersjön (Froese <strong>och</strong> Pauly, 2008).<br />
Proportionerna av fiskarterna i den totala fångsten togs fram genom att<br />
räkna ut medelproportionen för respektive fiskart inom varje djupintervall<br />
<strong>och</strong> sedan ta ett medelvärde för alla djupintervallen. Trofinivåvärdena<br />
relaterades till proportionen av respektive fiskart i den totala fångsten <strong>och</strong><br />
medeltrofinivån framräknades sedan genom att summera dessa värden.<br />
Provfisket utfördes av Gustav Almqvist <strong>och</strong> Jonny Skarp. Uppmätta<br />
omvärldsfaktorer redovisas i bilaga 2.<br />
Dyk- <strong>och</strong> provfiskelokaler<br />
Lokaler för dyktransekter <strong>och</strong> provfiske valdes i samråd med Länsstyrelsen.<br />
Dyktransekterna placerades så att de täckte undersökningsområdets olika<br />
delområden samt olika bottensubstrat <strong>och</strong> exponeringsgrad. Undersökningen<br />
koncentrerades till <strong>Gillöga</strong> där flest dyktransekter gjordes. Transekternas<br />
positioner, riktningar <strong>och</strong> längder framgår av figur 1 <strong>och</strong> 2 samt tabell 1 <strong>och</strong><br />
bilaga 6. Dessutom skattades vegetationen översiktligt från båt vid<br />
genomfart i den mycket grunda <strong>och</strong> trånga <strong>Gillöga</strong> skärgården.<br />
Tabell 1. Dyktransekternas riktningar, längder <strong>och</strong> maxdjup (justerade till<br />
normalvattenstånd) samt vem som har gjort skattningarna (SQ = Susanne<br />
Qvarfordt).<br />
Lokalnamn<br />
Transekt<br />
(nr)<br />
Riktning<br />
(°)<br />
Längd<br />
(m)<br />
MaxDjup<br />
(m)<br />
Skattande<br />
dykare<br />
Melkobbarna NG1 30 65 7,5 SQ<br />
Sprickopp NG2 150 45 6,6 SQ<br />
Lokobbarna NG3 0 60 8,1 SQ<br />
Gräskobben NG4 50 31 6,5 SQ<br />
Algrundet NG5 30 48 6,5 SQ<br />
Yttervingen N NG6 350 50 6,9 SQ<br />
Stångkobbarna NG7 30 100 3,1 SQ<br />
Utterkobben NG8 240 47 7,5 SQ<br />
Skrinharan NG9 320 76 10 SQ<br />
Rågharan NG10 350 68 6,5 SQ<br />
<strong>Gillöga</strong> fladen NG11 190 110 4,1 SQ<br />
Björkkobben SV NG12 160 100 3,1 SQ<br />
17
Change language