Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

sheltered areas, typical of sheltered and semi-sheltered archipelago areas. These sheltered, relatively pristine areas are rare in the Stockholm archipelago. • Ecological functions – The bladderwrack communities around the skerries are important habitats and feeding grounds for crusteceans, gastropods and fish. Shallow areas are important to many fishes as spawning grounds and nurseries. The area is likely to be an important feeding ground for young cod and large herring (Clupea harengus). • Presence of prioritized habitats – The bladderwrack communities were extensive and shallow mixed bottoms with vegetation occur in the Gillöga archipelago. On the whole, the investigated area in the BSPA Stora Nassa – Svenska Högarna had a high habitat value. The area is pristine and situated in the outer archipelago with floral and faunal benthic communities mirroring both the areas character of outer archipelago, but also more sheltered areas found nearer the coast. The pristine environment and the variaton in substrate types and wave exposure, including more or less sheltered shallow areas, make the area important as habitat and feeding grounds for both fish and birds. The extensive bladderwrack communities are important habitats and feeding grounds for fish and other fauna. The macroalgal communities where species rich, and the fish and benthic fauna reflected the environment. Although the vascular plant communites were both species poor and sparse, similar communities have been observed in nearby areas. 10
Inledning Gillöga skärgård mellan ögrupperna Stora Nassa och Svenska Högarna är en liten svårnavigerad skärgård som ligger exponerat i havsbandet. De låga kala skären är uppbrutna av kanaler och små sund som skapar förutsättningar för mycket skyddade bottnar inne i skärgården. Norr om Gillöga glesnar skären och åt väster bildar Lilla Nassa en liten, något glesare skärgård söder om Stora Nassa. Området ingår i ett av Stockholms läns fyra BSPA-områden (Baltic Sea Protected Area). BSPA-områden är ett resultat av överenskommelser som gjorts mellan samtliga länder kring Östersjön angående havsmiljöarbetet i Östersjön. Överenskommelserna gäller bland annat biologisk mångfald, där länderna har enats om att skydda ett representativt nätverk av värdefulla marina miljöer, så kallade BSPA-områden. Ett BSPA-område ska senast 2010 ha ett långsiktigt skydd eller innehålla en eller flera värdekärnor som är långsiktigt skyddade genom en samverkansplan för marinförvaltning för hela området. För att ta hänsyn till de marina miljöerna i skyddsarbetet har Länsstyrelsen tidigare låtit utföra marinbiologiska undersökningar i de två naturreservaten Stora Nassa (Qvarfordt & Borgiel 2008a) och Svenska Högarna (Isaeus et al. 2007). Sveriges Vattenekologer AB genomförde på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm en marinbiologisk undersökning av grundområden (0-6m djup) utanför naturreservaten i BSPA-området Stora Nassa-Svenska Högarna. Undersökningsområdet rymmer vidsträckta grundområden med hårdbottnar men även mjuk-, sand- och grusbottnar. I juni 2008 gjordes en vegetationsinventering på 12 dyktransekter samt ett provfiske för att beskriva artsammansättning i botten- och fisksamhällen i BSPA-området. Bild 1. Blåstång med påväxt vid ytan. Foto M. Borgiel 11
Page 1: Rapport 2009:08 Gillöga och Lilla
Page 4 and 5: Författare: Susanne Qvarfordt & Mi
Page 7 and 8: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 9 and 10: Sammanfattning Stora Nassa - Svensk
Page 11: Summary Stora Nassa - Svenska Höga
Page 15 and 16: 8 A B 4 9 5 12 11 10 7 6 C 3 2 1 Fi
Page 17 and 18: Utförande Fältundersökningar Fä
Page 19 and 20: meter). Flest nät lades därför i
Page 21 and 22: Vågexponeringsmodellen verkar dock
Page 23 and 24: Resultat I denna del beskrivs och d
Page 25 and 26: Blåstångens djuputbredning Invent
Page 27 and 28: Transekt NG4, Gräskobben. Transekt
Page 29 and 30: Totalt noterades tio algtaxa på tr
Page 31 and 32: (Potamogeton perfoliatus). Spiralba
Page 33 and 34: djup. Botten bestod omväxlande av
Page 35 and 36: Tabell 4. Faunan i de nio ramprover
Page 37 and 38: Tabell 5. Svenskt namn, vetenskapli
Page 39 and 40: grumligare och mer näringsrika vat
Page 41 and 42: Naturvärdesbedömning Artrikedom &
Page 43 and 44: Tabell 6. Naturvärdesbedömning av
Page 45 and 46: Andra hot mot fisksamhället är f
Page 47 and 48: Tack till Vår ständige fältassis
Page 49: Qvarfordt, S., Borgiel, M.(2008a) M
Page 52 and 53: Bilaga 1. Jämförelse av bottensam
Page 54 and 55: NG10:10 NG10:11 NG10:12 NG10:13 NG1
Page 56 and 57: Mycket skyddade och extremt skyddad
Page 58 and 59: Tabell 1:1. Bottentypen kodades om
Page 60 and 61: Undersökningsområdet Observerad v
Page 62 and 63:
Bilaga 4. Bottenfauna i ramprover A
Page 64 and 65:
Bilaga 6. Primärdata från dyktran
Page 66 and 67:
Transektnr: Skattningsnr NG2:1 NG2:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Transektnr: Skattningsnr NG10:1 NG1
Page 76 and 77:
Transektnr: Skattningsnr NG12:1 NG1
Page 79 and 80:
Länsstyrelsens rapportserie Utkomn
show all

Gillöga och Lilla Nassa - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?