Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad

kontrollerar enligt checklistor och gör
självvärderingar.
Med stöd av det som framkommer
i olika kontroller och granskningar
beskriver enheterna att de åtgärdar
brister, säkerställer att behov av förbättring
tillgodoses, att de för dialog
med berörda och att olika åtgärdsplaner
upprättas. Årligen möter förvaltningen
utförarna för uppföljning och
dialog för att dels lyfta fram det som
fungerat bra och dels för att lyssna in
vad de gör för att utveckla om de inte
når uppsatta mål.
En del av nämndens kvalitetsarbete
är att varje år lämna uppgifter
till Kommunens Kvalitet i Korthet
(KKiK), som leds av Sveriges
Kommuner och Landsting. KKiK
består av ett antal nyckeltal som
beskriver kommunens kvalitet och
effektivitet inom olika områden.
Nyckeltalen ska ses som komplement
till andra kvalitetsmätningar. Syftet är
att sätta fokus på kvalitetsfrågor som
är av betydelse för den enskilde och
att utveckla dialogen med berörda.
Miljöinsatser
Äldrenämnden påverkar miljöaspekterna
i avtal och beställningar.
Utförare av äldreomsorg ska exempelvis,
enligt riktlinjer för måltider
och nutrition, värna om miljön och
göra medvetna val i hela matkedjan,
från produktion till konsumtion.
De ska sträva efter att välja råvaror
som är ekologiska, färska, närproducerade
och följa mål om ekologiska
livsmedel. Införandet av e-hemtjänst
kommer att ha en positiv effekt på
miljön, då tillsynsbesök kommer
att göras via teknik som medför en
minskning av bilresorna till och från
den enskilde.
Framåtblick
Fram till år 2030 kommer antalet
personer som är 65 år och äldre att
öka med 560 000 personer eller drygt
30 procent. Åldersgruppen ”äldreäldre”,
85 år och äldre, uppgår till
drygt 250 000 personer och ökar
fram till 2030 med 125 000 personer
eller cirka 50 procent. I Västerås
beräknas gruppen ”äldre-äldre” under
perioden 2010–2020 öka med cirka
7 procent, vilket innebär en ökning
med i genomsnitt 23 personer per år.
Under perioden 2021–2030 beräknas
ökningen bli cirka 45 procent, en
ökning med i genomsnitt 167 personer
per år.
Ett arbete pågår med att revidera
stadens program för personer med
funktionsnedsättning och efter det
kommer äldrenämnden att utveckla
en handlingsplan för nämndens
ansvarsområde. För Västerås stad
antog kommunfullmäktige år 2000
Program för delaktighet och jämlikhet.
Det programmet angav att hinder
ska undanröjas så att människor
med funktionsnedsättningar ska
kunna bli delaktiga och jämlika i
samhällslivet. I enlighet med stadens
program fastställde äldrenämnden
en handlingsplan för åren 2010 och
2011. Under 2012 har en fortsatt
strävan varit att utveckla äldreomsorgen
i enlighet med planen i avtal och
beställningar med utförare och leverantörer.
Däribland kan nämnas att
information om äldreomsorg ska vara
tillgänglig, lokaler ska vara tillgängliga
och användbara för alla samt att medarbetare
inom äldreomsorgen ska ha
adekvata utbildningar och kompetenser
för att arbeta med personer med
olika funktionsnedsättningar.
Äldrenämnden har arbetat med
planering inför upphandling av ett
nytt särskilt boende med 120 lägenheter
i kvarteret Zethelius. I januari
2013 togs beslut att Peab får ansvar
för att bygga boendet. Boendet ska
vara inflyttningsklart den 1 september
2014 och kunna ge plats även
för medflyttande makar att bo tillsammans.
Planering för ytterligare
utbyggnad pågår och äldrenämnden
beräknas under 2013 ta ställning till
mer konkreta förslag till nybyggnation
och eventuell ombyggnation.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om ansvaret för personer
med demenssjukdom och bemanning
i särskilda boenden, SOSFS 2012:12,
träder i kraft 2014. Under 2013 pågår
utvecklingsarbete beträffande utredning,
dokumentation, uppföljning,
säkerställa att den enskilde får beviljade
insatser, att genomförandeplaner
upprättas och att bemanningen är
rätt dimensionerad för att tillgodose
den enskildes behov.
E-hälsa är ett samlingsnamn på
insatser, verktyg och processer inom
socialtjänst och vård med vision och
syfte att rätt person ska ha rätt information
vid rätt tillfälle. Nationell
e-hälsa är namnet på en strategi för
tillgänglig och säker information
inom vård och omsorg. Meningen är
också att effektivisera verksamheten
och skapa bättre förutsättningar för
forskning och utveckling av nya metoder
och rutiner. Regeringen har hittills
satsat 20+20+40 miljoner kronor
under åren 2010–2012. Satsningen på
e-hälsa är en del av regeringens arbete
med att uppnå målet i den digitala
agendan; IT i människans tjänst – digital
agenda för Sverige.
Dagens fyrtiotalister kommer att
ställa andra krav på sin vård och omsorg.
En anledning är att en mycket
stor andel har använt teknik och datorer
under en stor del av sitt liv och
välfärdsteknologin kommer framöver
att vara ett naturligt sätt att stärka
individens självständighet.
Trygghetslarm skapar trygghet för
många äldre och anhöriga, men räckvidden
för ett vanligt trygghetslarm är
begränsad. Detta gör att många äldre
med larm som är kopplat till den vanliga
telefonen känner sig bundna till
att stanna inomhus. Användningen
av mobila trygghetslarm kommer
att öka, liksom att organisationen
kopplad till larmen kan komma att
förändras. Det finns också larm på
marknaden som kan anskaffas privat
av den enskilde och kopplas till en
anhörig eller annan utvald person.
18