Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad

Äldrenämnden
Verksamhetsberättelse 2012

Innehållsförteckning
Året som gått 3
Målavstämning 5
Verksamhetsredovisning 13
Ekonomisk översikt 19
Ledamöter
Carin Lidman (S), ordförande
Signild Mörlin (MP), vice ordförande
Bengt-Åke Nilsson (FP), 2:e vice ordförande
Per-Inge Ahlbäck (S)
Lillemor Ohlsson (S)
Rickard Borg (V)
Marcus Jacobson (M)
Rolf Falkland (M)
Elisabeth Wäneskog (KD)
Ersättare
Anders Nilsson-Sköld (S)
Carola Persson Nordmark (S)
Smajl Sabani (S)
Danuta Diop (MP)
Malin Larsson (V)
Inga Bröms (M)
Gert Åkerman (M)
Ulf Larsson (FP)
Per Rostad (C)
2

Året som gått
Carin Lidman (S)
Ordförande, äldrenämnden
Äldrenämndens verksamhet har
under 2012 sprängt miljardgränsen.
En miljard kronor, en sjättedel av
stadens budget går till äldreomsorgen
i Västerås. Ändå blir det aldrig nog.
”Skulle vi vara en till i personalen
skulle vi kunna göra mer, vara ute oftare,
ha fler aktiviteter, slippa springa
emellan.” Det får jag ofta höra när
jag är ute på besök i verksamheterna.
Och visst är det så, det går alltid att
göra lite till. Särskilt när man har att
göra med svårt sjuka människor som
äldrenämndens verksamheter ofta
har.
Därför kändes det som en fantastisk
makalös julklapp när 44 miljoner
kronor damp ner från staten i december.
Västmanland och Blekinge
var de enda län som lyckats uppnå
kraven för att få del av satsningen
för minskad läkemedelsanvändning
till äldre. Eftersom Västerås var den
största kommunen blev utdelningen
störst här.
44 miljoner! Vad gör man med så
mycket pengar? Som dessutom är en
engångsutbetalning. Pengarna måste
användas klokt och på så sätt att de
samtidigt kan öka både effektiviteteten
och kvaliteten. Och ge utdelning
för lång tid. En sådan insats är utbildning
och kompetensutveckling för
personalen.
Äldreomsorgen står inför stora
framtidsutmaningar när antalet äldre
blir allt fler. En viktig fråga är hur
kommunerna ska klara av att rekrytera
personal. Där är schyssta arbetsvillkor
och önskad tjänstgöringsgrad en
viktig del. För äldrenämnden blir det
en uppgift att fundera på vilka krav vi
kan ställa på arbetsvillkor i kommande
upphandlingar och beställningar.
Under 2012 tog kommunen över
hemsjukvården från landstinget. Det
blev en tuff start för den kommunala
utföraren Västerås stads vård och
omsorg som fick ta ett mycket stort
ansvar. Detta eftersom ingen av de alternativa
hemtjänstutförarna valde att
certifiera sig för hemsjukvård som var
äldrenämndens förhoppning. Tanken
med att göra hemsjukvården kommunal
var att hemtjänst och hemsjukvård
ska utgå från samma ställe. Det
skulle leda till ökat samarbete mellan
sjuksköterskor och undersköterskor
och till bättre sammanhållen vård
och omsorg. Arbetet med att utveckla
detta fortsätter under 2013.
Något som också fortsätter är att
utveckla informations- och kommunikationsteknik
inom äldreomsorgen.
2012 tog äldrenämnden beslut om
att införa e-hemtjänst. Tillsynsbesök
kan genom detta göras med exempelvis
bildtelefoni. Det kan kännas bra
för en person som har många besök
per dag av hemtjänsten att få några
av dem utbytta mot ett samtal med
bildtelefon. Som en gammal man uttryckte
det: ”Det är skönt att det inte
är så mycket spring här längre.”
För att nå framgång när man inför
ny teknik inom äldreomsorgen är det
viktigt att ha användarna med sig från
början. Det har man i Västerås. Både
användarna själva och deras anhöriga
har varit mycket positiva till hur
tekniken har ökat både friheten och
integriteten. De misstänksamma är
de som är friska och står längst ifrån
behoven.
Västerås har fått mycket uppmärksamhet
nationellt för sin teknikutveckling
inom äldreomsorgen. Det
kan vi tacka våra duktiga medarbetare
för som drivit projektet. Men också
oss själva i äldrenämnden som haft
modet och viljan och tron på att detta
är framtiden.
Med detta vill jag till sist tacka alla
medarbetare på sociala nämndernas
förvaltning för allt arbete och engagemang
de lagt ner på att utveckla
äldreomsorgen i Västerås.
3

Ansvarsområde och uppdrag
Äldrenämnden ansvarar för insatser
till personer som fyllt 65 år och
arbetet styrs främst av socialtjänstlagen
samt hälso- och sjukvårdslagen.
Nämnden ansvarar även för dagverksamhet,
korttidsplatser och särskilt
boende för personer yngre än 65 år
med demenssjukdom. Nämnden
ansvarar även för handläggning av
bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag.
Omvärldsanalys
Äldrenämnden strävar efter att
påverka den ordinarie bostadsproduktionen,
för att få fler bostäder
med god tillgänglighet och utrymmen
för social gemenskap. I dialog
med fastig-hetsägare och kommunens
företrädare medverkar nämnden till
utveckling i det ordinarie utbudet av
bostäder i enlighet med nationella
mål om exempelvis fler tillgängliga
bostäder i senior- eller trygghetsboende
för äldre.
Socialstyrelsen presenterade under
2012 föreskrifter och allmänna råd om
ansvaret för bemanning i alla särskilda
boenden för äldre. De nya föreskrifterna
ska reglera tillgången både på
omsorgspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal
för alla äldre personer
som bor i särskilda boenden, i enlighet
med socialtjänstlagens och hälso- och
sjukvårdslagens krav. Författningen
träder ikraft den 1 januari 2014 och
socialstyrelsen kräver bland annat tydliga
utredningar samt biståndsbeslut
och uppföljningar där det framgår
vilka insatser den enskilde ska få. Om
personen inte får insatserna som beviljats
ska åtgärder vidtas.
4

Målavstämning
Stadens strategiska plan för åren
2012-2015 anger mål och dessa står
i samklang med visionen, Västerås
2026 - Staden utan gränser. Ledorden
i visionen är samspel, trygghet,
ansvar, delaktighet samt frihet och
dessa avspeglas i den strategiska
planen med tre övergripande målområden.
Till varje övergripande
målområde anges tre strategiska mål
och till vart och ett av dessa ett antal
indikatorer.
Äldrenämnden har fastställt fyra
målområden kopplade till stadens
strategiska plan och till dessa har
nämnden angett sina mål, indikatorer
och åtaganden.
Nämndens målområden är:
1. Demokrati och tillgänglighet.
2. Stöd till personer som vårdar
och/eller stödjer närstående.
3. Stöd till personer som bor i
ordinärt boende.
4. Stöd till personer som bor i
särskilt boende.
En viktig del i nämndens arbete är
att följa upp mål, indikatorer och åtaganden.
Undersökningar har exempelvis
genomförts med olika enkäter
för att följa upp hur målen nås enligt
de som har insatser inom äldreomsorgens
olika områden i Västerås.
Jämförelser av de äldres nöjdhet
mellan 2012 och tidigare år bör göras
med viss försiktighet. Tidigare år
fastställde nämnden inriktnings- och
effektmål och undersökte de äldres
uppfattning genom att i enkäter be
om svar på frågor med två till fem
svarsalternativ. De måldokument
som nu gäller inom äldreomsorgen
är formulerade i indikatorer, årsmål
och åtaganden. För att följa upp dessa
ombads de äldre att i enkäter ta ställning
till frågor och ge värderande svar
om sin nöjdhet på en tiogradig skala.
I värderingen av enkätsvaren är 1-4
inte nöjd, 6-7 nöjd och 8-10 mycket
nöjd och resultatet av dessa värden redovisas
därefter i procent av andelen
nöjda. Svarsfrekvensen var totalt 84
procent inom särskilda boenden och
71 procent inom hemtjänst men den
varierade mellan enheterna.
Nämnden följer även resultat av
undersökningar som Socialstyrelsen
och Sveriges Kommuner och
Landsting redovisar exempelvis i
Öppna jämförelse (ÖJ), Vård och omsorg
om äldre 2012. I de nationella
enkäterna användes också tiogradiga
skalor. Svarsfrekvensen på dessa enkäter
var endast cirka 54 procent vilket
innebär att resultatet inte kan ses som
helt tillförlitligt. I den redovisningen
presenteras tre olika grupper som har
värderats bäst, mitt emellan respektive
sämst i förhållande till andra kommuner.
En grupp är de kommuner
som utgör en del av de 25 procent
med bäst resultat, en annan är de 25
procent som är sämst och den tredje
gruppen är de 50 procent av kommunerna
som ligger mitt emellan.
Antalet kommuner i de tre grupperna
varierar beroende på vilken indikator
det gäller.
Resultaten av olika undersökningar
presenteras nedan inom nämndens
fyra målområden. När resultat finns i
Öppna jämförelse (ÖJ), kommenteras
även dessa.
Tabellen visar enkätsvarens fördelning efter kön och i procent:
Avser Män kvinnor Uppgift saknas
Hemtjänst 32 % 66 % 2 %
Särskilt boende 29 % 70 % 1 %
Tabellen visar enkätsvarens fördelning efter ålder och i procent:
Avser 65 - 74 år 75 - 84 år 85 eller äldre
Hemtjänst 14 % 40 % 46 %
Särskilt boende 10 % 31 % 59 %
5

Demokrati och tillgänglighet
MÅL
Hög tillgänglighet till nämndens verksamheter
Indikatorer
Ärenden förmedlade via kontaktcenter återkopplas,
till den enskilde, senast inom tre arbetsdagar.
Andelen utredningar gällande missbruk som innefattar
genomförd ASI-utredning ska öka
åtagande
Informera om äldreomsorgen på olika språk
Utveckla e-tjänster
Utveckla samverkan med ideella och idéburna organisationer
Resultat:
Kontaktcenter har i uppdrag att ge ökad service och ökad tillgänglighet för medborgare, företag och föreningsliv. Återkopplingen till medborgaren rörande äldreomsorgsfrågor
har tagit i genomsnitt 1,12 dagar, vilket är ett mycket bra resultat. Äldregruppen, som har fem medarbetare, har svarat upp till målet att 70 procent av alla ärenden ska tas om
hand direkt i Kontaktcenter. Resultatet var 71 procent.
Under hösten har ett arbete pågått med att producera informationsfilmer om hemtjänsten och mötesplatserna. Filmerna som har en berättarröst har översatts till flera språk i
början på 2013. Informationsbroschyren om äldreomsorg har översatts till finska och flera språk tillkommer 2013.
De e-tjänster som hittills har utvecklats är möjligheten att ansöka om hemtjänst och e-formulär för att ansöka om att bli hemtjänstleverantör samt en intresseanmälan
för företagare att anmäla sig som leverantör av hushållsnära tjänster, som till exempel snöröjning. Utöver dessa finns också ansökningsblanketter för föreningsbidrag.
Äldrenämnden beslutade i augusti 2012 att införa e-hemtjänst och en stödfunktion för välfärdsteknologi inrättades i november 2012.
Analys:
Seniordagen arrangerades i samverkan med frivilliga och med ett folkhälsoperspektiv samt med en strävan att nå ut med information om äldreomsorg. Dagen var mycket uppskattad
och riktad till personer 55 år och äldre, temat var Ett gott liv.
I ÖJ är stadens värde förbättrat beträffande tillgänglighet på webben. Staden finns nu bland de med bäst resultat, när det gäller innehåll och tillgänglighet till information om
äldreomsorg på webbplatsen.
Respektfullt bemötande och delaktighet vid genomförandet av insatser
MÅL
Hög tillgänglighet till nämndens verksamheter
Indikatorer
Andelen mycket nöjda med personalens bemötande
ökar
Andelen mycket nöjda med delaktigheten ökar
åtagande
Underlätta möjligheten att föra fram synpunkter och
klagomål
Informera sakligt och objektivt om hemtjänstval
Resultat:
Årsmålen 2012 är att 58 procent ska vara mycket nöjda både med personalens bemötande och med delaktigheten.
Årets resultat visar att hela 87 procent av dem som har hemtjänst är mycket nöjda med personalens bemötande. Nämndens intentioner, att alla som har hemtjänstinsatser ska
känna att de är delaktiga i hur insatserna utförs, har slagit väl igenom och 85 procent är mycket nöjda. Resultatet varierar mellan utförarna, där det lägsta resultatet uppgår
till 82 procent och det högsta 100 procent. I Öppna jämförelser, ÖJ, är 78 procent nöjda med bemötande och 70 procent är nöjda med delaktigheten.
Inom särskilda boenden nås målet totalt med cirka 78 procent. Däremot visar ÖJ att kommunen finns bland de med sämst resultat beträffande, bemötande, hänsyn till äldres
åsikter och önskemål samt om att informera om tillfälliga förändringar.
Åtagandet är att underlätta möjligheten att föra fram synpunkter och klagomål.
I hemtjänst uppger 81 procent och i särskilda boenden 79 procent att de vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål. ÖJ visar att kommunen finns bland dem med
bäst resultat.
Åtagandet är att informera sakligt och objektivt om hemtjänstval
65 procent vet att de kan byta utförare, 13 procent vet inte om de fått informationen. 20 procent svarar att de inte fått denna information. Resultatet är lägre än 2011, då det
uppgick till 83 procent.
6

Analys:
Arbetet för att ge de äldre ett gott bemötande och möjligheten att själv ha stort inflytande på hur insatserna ska utföras har gett ett gott resultat. Ett salutogent förhållningssätt
som stämmer väl överens med socialtjänstlagens intentioner har fått genomslag både vid biståndshandläggningen och i utförandet av insatserna.
Ansvaret att informera om möjligheten att byta utförare åligger främst äldrenämnden genom biståndshandläggarna, uppsökande verksamhet, stadens Kontaktcenter men
också utförarna. 31 aktiva omval har gjorts under året, cirka hälften jämfört med 2011. Nio av omvalen har gjorts på grund av att Östanbrokollektivets och Caravitas verksamheter
avslutats. En informationsinsats till alla personer som har hemtjänst planeras i början av 2013.
Nämndens ambition är att de äldre ska vara mycket nöjda med bemötande och delaktighet och det målet nås inom särskilda boenden. Tendensen under de senaste åren har
också varit att nöjdheten har ökat. Enligt utförare och leverantörer har de tydliga rutiner för att ta emot och hantera synpunkter och klagomål. Förvaltningen har också ett
kvalitetsombud som arbetar med att ta emot och följa upp synpunkter och klagomål.
MÅL
Trygghet i samband med genomförande av insatser
Indikator
Andelen mycket trygga personer ökar
Resultat:
Nämndens mål är att 80 procent ska anse sig vara mycket trygga.
Målet om trygghet skärptes till mycket trygga från tidigare års trygga. Inom hemtjänstverksamheterna är 82 procent mycket trygga med insatserna de får. Resultatet varierar
mellan utförarna från 82 till 100 procent. Även i ÖJ med 81 procent är målet nått för hemtjänsten, där kommunen ligger på 87:e plats.
Inom särskilda boenden uppger totalt 81 procent av de som svarat på enkäter att de är mycket trygga. Inom gruppboenden nås däremot inte målet helt, där anger endast 76
procent att de är mycket trygga. I ÖJ finns kommunen bland de med sämst resultat.
Analys:
Trygghet beror på mycket och kan variera från en dag till en annan. Att leva och bo i ett litet samhälle där många känner varandra kan ge en känsla av trygghet, men en god
kontinuitet både vad gäller tid och person kan vara ett sätt att öka tryggheten för dem som erhåller mycket stöd. Att kunna leva och bo under trygga förhållanden har en
grundläggande betydelse för hälsa och välbefinnande.
Inom särskilda boenden nås målet främst i servicehus och ålderdomshem. I många gruppboenden nås målet men dock inte i alla. De verksamheter som inte når målet, uppmärksammas
om vikten av att förbättra möjlighet till trygghet.
MÅL
De som har insatser med mat och måltider erbjuds
god och vällagad mat.
Indikator
Andelen nöjda med maten ökar.
åtagande
Utreda om matportioner och matleveranser kan upphandlas
och vilken av lagarna, lag om valfrihetssystem
(LOV) eller lagen om offentlig upphandling (LOU) som
är lämplig att använda.
Resultat:
Målet är att 93 procent ska känna sig nöjda med maten.
Av de 35 procent som har hjälp med maten, antingen med hemlevererade matportioner eller med matlagningen, är 82 procent nöjda. 83 procent är nöjda med smaken och 80
procent är nöjda med att få den mat de vill ha.
Totalt uppger 80 procent i särskilda boenden, att de är nöjda med maten, 84 procent är nöjda med smaken och 76 procent är nöjda över att kunna få den mat de vill ha.
Några av de enheter som inte når målen har mycket låga värden, ända ner till 36 procent. I ÖJ finns särskilda boenden bland de med sämst resultat.
Beträffande åtagandet om matportioner och matleveranser.
Utredning pågår och resultat kommer att presenteras i nämnden under 2013.
Analys:
Utförarna/leverantörerna når inte nämndens mål beträffande nöjdhet med maten och detta måste förbättras. Verksamheterna rapporterar sammanfattningsvis att de arbetar
enligt nämndens riktlinjer för måltider och nutrition, de säkerställer matens värde för den enskilde som en källa till njutning, social samvaro, hälsa och välbefinnande. De uppger
också att personer med behov av stöd och hjälp med mat får det och de serverar varm mat när den är avsedd att vara varm.
7

Stöd till personer som stödjer och/eller vårdar närstående
MÅL
Personer som vårdar närstående i hemmet erbjuds
information om tillgängligt stöd.
Indikator
Andelen personer som är nöjda med informationen
ökar.
åtagande
Utveckla metoder för att nå fler som vårdar närstående
i hemmet.
Resultat:
Målet är att 75 procent är nöjda med informationen
Endast en liten ökning har skett från 61 procent 2010 till nuvarande 63 procent.
Ungefär 25 procent är missnöjda. Den största missnöjdheten, 52 procent, gäller informationen om hur den som vårdas kan få hjälp om man själv blir sjuk.
Arbetet med att nå fler personer som vårdar en närstående har gett resultat och under året har Anhörigcentrum kommit i kontakt med ytterligare 69 personer. Antalet användare
av det webbaserade anhörigstödet Gapet har ökat från 45 till 74 personer. Marknadsföring av och information om verksamheten fortgår för att nå ytterligare personer.
Under året har nämnden tagit beslut om att införa så kallat Anhörigvårdarkort, för att skapa trygghet för den som vårdar, om man själv insjuknar akut. Anhörigvårdarkortet
innehåller nödvändiga uppgifter för att den som vårdas ska får det stöd och den hjälp som behövs.
Analys:
Verksamheten marknadsförs av personal som gör förebyggande hembesök, Arosfixarna, biståndshandläggarna, landstinget och anhörigkonsulenterna. De senare har även ett
uttalat uppdrag att via personal i all verksamhet stödja anhöriga. På mötesplatserna ska finnas en särskilt utsedd anhörigstödjare. En nämndgemensam handlingsplan för
stöd till anhöriga togs fram under hösten 2012 för att på så sätt stärka kravet att all personal som arbetar inom nämndernas verksamheter ska arbeta för att anhöriga får det
stöd de behöver. Även om antalet kända närståendevårdare har ökat så bör arbetet med att marknadsföra stödet till verksamheten fortsätta.
MÅL
Personer som vårdar närstående är nöjda med stödet.
Indikatorer
Andelen personer som är nöjda med stödet ökar
Andelen personer som anser att deras synpunkter och
kunskaper tas tillvara ökar
Resultat:
Målet är att 75 procent ska vara nöjda med stödet de får
Sammanlagt är 69 procent nöjda med stödet de får. Insatserna kan vara i form av trygghetslarm, hemtjänst, dagverksamhet, växelvård/korttidsplats, matdistribution, avlösning
i hemmet, ACTION IT-baserat anhörigstöd, Gapet – webbaserat anhörigforum och/eller kontakt med anhörigkonsulent. Mest nöjd är man med dagverksamheten och kontakten
med anhörigkonsulenterna. 25 procent har inget av nämnda stöd.
Målet att 85 procent anser att deras synpunkter och kunskaper tas tillvara
84 procent tycker att deras synpunkter och kunskaper om den de vårdar tas tillvara.
Analys:
Redovisningen av nöjdheten med de olika stödformerna och informationen visar på ett relativt gott resultat. Synpunkter från de anhöriga har tagits tillvara i arbetet med den
nämndgemensamma handlingsplanen men det är viktigt att det finns en flexibilitet och lyhördhet för varje individs behov.
Stöd till personer som bor i ordinärt boende.
MÅL
Personer som fyller 75 år under året och inte har insatser,
utöver trygghetslarm, erbjuds ett förebyggande
hembesök.
Indikatorer
Alla 75 åringar erbjuds förebyggande hembesök.
Andelen 75 åringar som har fått ett förebyggande
hembesök ökar.
Resultat:
Målet är att alla som fyller 75 år under året ska erbjudas ett förebyggande hembesök.
Alla personer som fyllt 75 år under 2012 har erbjudits ett förebyggande hembesök i ett allmänt utskick. Endast sex procent tackade ja. Ett riktat erbjudande, där den enskilde
i ett personligt brev, erbjudits hembesök resulterade i att 39 procent tackade ja. I och med att så få har tackat ja har även personer 76 år och äldre kunnat erbjudas besök.
Målet att andelen som fått hembesök ska öka har inte nåtts då andelen 75 åringar som tackat ja till besök snarare minskat jämfört med tidigare år.
Av dem som tackat ja till hembesök är 55 procent kvinnor och 40 procent män, övriga fem procent har inte besvarat frågan. 44 procent är ensamboende. Hela 53 procent har
tillgång till dator och 39 procent tillgång till internet.
Analys:
Den relativt låga motiveringen hos dagens 75-åringar till att ta emot hembesök medför att målgruppen kan behöva vidgas till att gälla även personer över 75 år. Det kan
också diskuteras om enskilda hembesök är den bästa formen för målgruppen, eller om information i grupp på till exempel mötesplatser eller i föreningar täcker behovet. Tre
samtalsgrupper har genomförts under året. Denna form har visat sig vara mycket uppskattad. Resultatet av nöjdheten till service är beroende på om man har bil, då man lätt
kan ta sig till affärer och övrig service.
8

MÅL
Indikatorer
Mötesplatserna erbjuder ett varierat, kreativt och Andelen personer som är nöjda med utbudet ökar
trivsamt utbud för alla.
Andelen personer som uppger att de kan påverka
innehållet ökar
Resultat:
Under hösten har en uppföljning av den nya beställnigen genomförts av Konsult och Service med besöksenkäter som syftar på innehållet i verksamheten.
Av de som svarat är 92 procent nöjda med utbudet – dock har en ganska stor andel valt att inte svara på frågan.
Av de som svarat på frågan om möjligheten att påverka innehållet i verksamheten är 76 procent nöjda.
Analys:
Resultatet har inte hunnit analyseras då rapporten ännu är i form av arbetsmaterial Att många valt att inte ha någon åsikt om utbudet eller möjligheten att påverka innehållet
i verksamheten är otillfredsställande. Resultatet varier mellan mötesplatserna. Varje enskild mötesplats bör följa upp sitt resultat för att öka möjligheten för besökarna att
påverka program och innehåll.
MÅL
Personer med behov av dagverksamhet erbjuds detta
Indikator
Utveckla metoder för att motivera till dagverksamhet
Resultat:
Med anledning av att kravet på biståndsbeslut till de tre sociala dagverksamheterna togs bort i mars 2011 har en särskild uppföljning genomförts under året. Uppföljningen
har innehållit både besöksfrekvens, enkäter till biståndshandläggare och fokusgrupper med personal och enskilda med eller utan anhöriga. Resultatet visar på en mycket låg
besöksfrekvens, trots att de enskilda äldre som besöker de sociala dagverksamheterna och deras anhöriga är mycket positiva till verksamheten.
Analys:
Kravet på biståndsbeslut togs bort för att underlätta för den enskilde att prova på verksamheten och själv kunna välja plats och omfattning. Effekten har dock inte blivit som
förväntats och det finns inte någon enskild orsak till detta. Marknadsföringen bör dock intensifieras och utvecklas. De tre sociala dagverksamheterna slås samman till två
2013 för att utveckla kvaliteten och förhoppningsvis efterfrågan.
MÅL
Insatserna motsvarar den enskildes behov
Indikatorer
Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av
ökar
Andelen nöjda med möjlighet till utevistelse ökar
Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet
ökar
Andelen som vet att de har en kontaktman ökar
Andelen som vet att de har en genomförandeplan
ökar
Resultat:
Nämndens mål är att 75 procent ska vara nöjda med antalet personer de får stöd av
Målet nås för alla hemtjänstutförarna med en variation mellan 77 och 95 procent.
Målet för personer som är nöjda med möjlighet till utevistelse är 80 procent
Hela 84 procent är nöjda med utevistelsen, vilket visar att utförarna är angelägna om att stödja den enskilde att komma ut.
Målet är att 90 procent ska vara nöjda med stödet som helhet
95 procent som svarat på frågan är nöjda med stödet i sin helhet som de får av hemtjänsten.
91 procent ska veta att de har en kontaktman.
Resultatet är 76 procent och målet om att kontaktmannen ska vara känd för den enskilde nås inte. Resultatet är relativt lika för de olika utförarna med en variation mellan 70
och 81 procent.
Målet är att 82 procent vet att de har en genomförandeplan
Det är 62 procent av hemtjänsttagarna som vet att de har en genomförandeplan. En minskning med fyra procent sedan 2011. Det är endast Tillberga Grannskapsservice som
når målet (87 procent). Det är ungefär lika många som svarat att de inte har en plan som de som sagt att de inte vet.
Analys:
Det är fortfarande ganska stor spridning av måluppfyllelsen mellan de olika utförarna samtidigt som det är en variation inom de olika målområdena. Trygghetsmålet, liksom
kontinuiten bland personalen nås bäst av utförare som är koncentrerade i ett litet område eller verkar i en landsbygdsdel, där de flesta boende känner varandra. Detta kan
skapa en trygghet i sig.
9

Stöd till personer som bor i särskilt boende.
MÅL
Personer som bor i särskilt boende erbjuds en meningsfull
tillvaro.
Indikatorer
Andelen nöjda med aktivitetsutbudet ökar
Andelen nöjda med möjlighet till social samvaro ökar
Andelen nöjda med boendemiljön ökar
Andelen nöjda med måltidsmiljön ökar
Resultat:
Nämndens mål är att 85 procent ska vara nöjda med aktivitetsutbudet.
Endast 80 procent av de som besvarade enkäterna var nöjda. Resultaten visar mycket varierande värden mellan 64 och 94 procent. I Öppna jämförelse (ÖJ) finns boendena i
gruppen mitt emellan.
På frågan om nöjdhet med kulturutbudet är nöjdheten drygt 85 procent i Skultuna och i Attendos servicehus samt gruppboende. Värdena varierar och de minst nöjda har endast
44 procent nöjda.
Målet för social samvaro är att 75 procent skulle vara nöjda
Målet nås med totalt 83 procent men variationen är stor, de minst nöjda har endast 59 procent nöjda.
Målet när det gäller boendemiljön är att 85 procent ska känna sig nöjda.
Totalt uppger drygt 90 procent att de är nöjda med sina lägenheter, de gemensamma utrymmena och med utemiljön/trädgården vid boendet. Två enheter når inte helt målet. I
ÖJ är staden i gruppen mitt emellan i helhetsbedömningen av boendet men för de gemensamma utrymmena gavs värdet att staden är bland de sämsta.
Målet är att 92 procent ska vara nöjda med måltidsmiljön
Totalt nås inte målet då endast 87 procent är nöjda med matro och trivsel i matsalen/restaurangen. De som är längst ifrån att nå målet är på 70 procent. I ÖJ finns Västerås i
gruppen mitt emellan när de äldre värderat måltiden som en trevlig stund.
Analys:
Den sociala samvaron i boendet var många nöjda med men beträffande aktivitetsutbud når inte alla målet. Viktigt att verksamheterna arbetar med att utveckla dessa områden
då de äldres deltagande i olika aktiviteter har många positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll exempelvis för möjlighet till delaktighet, gemenskap och samvaro.
För att utveckla kulturutbud och aktiviteter beställer äldrenämnden verksamhet av kultur-, idrotts- och fritidsnämnden. Västerås kulturcentrum erbjuder kultur för äldre.
Målgruppen är personer 65 år och äldre som har hemtjänstinsats, besökare vid nämndens mötesplatser, boende i särskilt boende och de som vistas i korttidsverksamhet.
Målet är att 90 procent av de som besökt kulturarrangemangen ska vara nöjda samt att arrangemanget ska medföra ökad hälsa och livskvalitet och dessutom medföra integration
mellan människor med olika kulturbakgrund. Sammantaget var 79 procent nöjda med bemötandet och 77 procent var nöjda med de besökta programmen. På frågan
om kulturprogrammen bidrar till ökad livskvalitet eller hälsa uppger 35 procent att de gör det. På frågan om arrangemangen medför kontakt mellan olika kulturer svarade
endast 20 procent av besökarna att det gjorde det.
Resultaten är mycket låga i förhållande till målen. Kulturcentrum är väl medvetna om behovet att utveckla området och sociala nämndernas förvaltning har dialog med kulturens
företrädare om dessa frågor.
MÅL
Insatserna motsvarar den enskildes behov.
Indikatorer
Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av
ökar
Andelen nöjda med möjlighet till utevistelse ökar
Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet
ökar
Andelen som vet att de har en kontaktman ökar
Andelen som vet att de har en genomförandeplan
ökar
10

Resultat:
Målet anger att 85 procent ska vara nöjda med antalet personal.
Målet nås i Skultuna, Tillberga, proAros ålderdomshem samt servicehus och i Attendos gruppboenden. Resultatet visar att totalt är endast 79 procent nöjda och de som är
längst ifrån målet har endast 63 procent nöjda.
Målet är att 80 procent ska vara nöjda med möjlighet till utevistelse.
Målet når proAros servicehus, Skultuna, Caremas ålderdomshem och Mälarhem. Totalt är 73 procent nöjda med möjlighet till utevistelse men enheten som är längst ifrån
målet har endast 44 procent.
Målet är att 90 procent ska vara nöjda med stödet och hjälpen.
Resultatet visar att totalt nås målet med 91 procent men de lägsta har endast 71 procent.
Målet är att 91 procent ska veta att de har en kontaktman.
Målet nås inom Carema, Attendo och Skultuna, Totalt nås inte målet då endast 86 procent vet att de har en kontaktman och de med lägst resultat har endast 58 procent.
Målet är att 82 procent ska veta att de har en genomförandeplan.
Ingen enhet når målet om genomförandeplan. Resultatet visar att endast 63 procent uppger att de har en genomförandeplan. Två gruppboenden har 78 procent men för övrigt
varierar resultaten och längst ifrån målet är de med elva procent som vet att de har en genomförandeplan.
Analys:
Nöjdheten med stödet och hjälpen är bra och har varit det under de senaste åren. De äldre är inte tillräckligt nöjda när det gäller antalet personal de får hjälp av. Värdet 2012
är bättre än tidigare år men sammanfattningsvis måste personalkontinuiteten förbättras.
Även nöjdheten med möjligheter till utevistelse är alltför låg. Resultaten är visserligen bättre än tidigare år men det krävs fortfarande insatser för att de äldre ska få möjlighet
att komma ut i friska luften.
Ett mycket viktigt område som enheterna har att utveckla är att alla berörda ska ha en kontaktman som personen trivs med och vet om samt att de tillsammans har utvecklat
en genomförandeplan. Måluppfyllelsen 2011 var betydligt bättre. Verksamheterna uppger visserligen att alla berörda har en kontaktman och en genomförandeplan men i och
med att dessa inte är tillräckligt kända måste de utvecklas vidare.
MÅL
Hälso- och sjukvårdsinsatser är av hög kvalitet.
Indikatorer
Andelen som erhållit riskbedömning med registrering
i Senior alert ska vara minst 100 procent
Alla har erhållit, minst en, läkemedelsgenomgång
under det senaste året
Täckningsgraden i Palliativa registret ska vara 100
procent
åtagande
Utveckla verksamheterna utifrån det som framkommit
vid registreringar, händelser och uppföljningar i Senior
alert
Införa ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symtom
och registrera i BPSD-registret
Utveckla samverkan med landstinget för att undvika
återinläggning inom 30 dagar
Utveckla samverkan med landstinget för att förbättra
registrering i Palliativa registret
Resultat:
Verksamheterna (samtliga äldreboenden) har i genomsnitt redovisat 88 procents måluppfyllelse i Senior alert. Det varierar mellan 50 och 100 procent. Några boenden har inte
angivit någon procentsats alls. Verksamheterna uppger att det uppsatta målet har inneburit att fokus än mer har lagts på prevention och att frågorna lyfts upp vid teamträffar/
motsvarande. Några boenden redovisar att målet har bidragit till att uppföljningar kommer att planeras in mer regelbundet. En upplevelse är att man sett vikten av att arbeta
mer strukturerat och mer teambaserat. Några boenden sätter nu både kortsiktiga och mer långsiktiga mål för sin verksamhet. Många anger också att de involverar anhöriga
och kontaktmän mer i arbete.
Verksamheterna redovisar i snitt 90 procent måluppfyllelse vad gäller läkemedelsgenomgångar. En variation mellan 65 och 100 procent. Även här är det några boenden som
inte uppgivit någon procentsats alls.
Målet avseende täckningsgraden i palliativregistret har inte uppnåtts. Verksamheterna anger i snitt 90 procents måluppfyllelse, med en variation mellan 17 och 100 procent.
Några boenden har inte angett någon procentsats alls.
11

MÅL
Personer med behov av rehabilitering får de insatser
de behöver.
Indikator
Behovet av hemtjänst minskar efter genomgången
rehabilitering.
Resultat:
I projektet RISIV – organisationsförändring, så gjordes en uppföljning av hemtjänstbehov i samband med hemrehabilitering. Hur mycket hemtjänst behövde individen i
samband med att hemrehabiliteringen påbörjades och hur mycket hemtjänst bedömdes behövas efter att hemrehabiliteringsinsatserna avslutats?
Resultatet av den uppföljningen visar att hemtjänstinsatserna för personer som inte haft någon hemtjänst innan sjukdomen eller skadan, som föranledde hemrehabilitering,
minskade eller upphörde insatserna helt för 55 procent. För de personer som tidigare haft hemtjänst minskade hemtjänsttimmarna med nio procent från start av
hemrehabilitering till efter att den avslutats.
12

Verksamhetsredovisning
Nämndens arbete med beställning,
upphandling och styrning av verksamhet
har starkt fokus på kvalitet. En av
de viktigaste uppgifterna, är att följa
upp och utvärdera kvaliteten på de
tjänster som tillhandahålls. Uppföljningar
har exempelvis genomförts
med enkätundersökningar riktade till
den enskilde som får insatser, alternativt
till anhörig.
Avtalsuppföljningar har gjorts vid
de särskilda boendena Herrgärdet,
Hagalidsgården, Oxbacken,
Mälarhem och Daggrosen samt
vid korttidsboendena Gryta och
Zethelius. Mest har det varit smärre
brister som snabbt och enkelt avhjälpts
av verksamheterna. Några
verksamheter har visat mer omfattande
brister och där har åtgärdsplaner
upprättats och verksamheterna har
fått återkomma med redogörelser för
när och hur de förbättrats.
Under året förlängdes avtalen
för driften av Hagalidsgården,
Rösegården och Södergården.
Uppföljning av hemtjänstleverantörer
har påbörjats under 2012, det stora
flertalet kommer att redovisas under
2013. En av nämndens leverantörer
uppvisade sådana omfattande kvalitetsbrister
att nämnden beslöt att häva
avtalet. Controllerteamet för hemtjänsten
upptäckte att rapporteringen av tid
och insats gjorts på felaktigt sätt vilket
ledde till att några av leverantörerna
blev återbetalningsskyldiga.
Ett antal introduktionssamtal och
kvalitetssäkringssamtal har genomförts
med aktuella leverantörer/utförare
under året. Utvecklingsarbete
pågår om hur redovisningen av uppföljningar
ska utformas för bättre och
enklare information om nämndens
verksamheter. Utredning pågår också
om matportioner och matleveranser
kan upphandlas. Sociala nämndernas
förvaltning medverkar också i
två olika arbeten som pågår i staden
om riktlinjer för upphandling av
livsmedel samt i utvecklingen av en
matvision.
Äldrenämnden har tillsammans
med de två övriga sociala nämn-
derna en handlingsplan för att
bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Uppföljningar inom verksamheterna
visar att kompetensen inom området
har förbättrats och rutiner har utvecklats.
De uppger att de är lyhörda för
att upptäcka kvinnor som är utsatta
för våld, de ger adekvat stöd till den
drabbade och vid behov lotsar de
vidare till individ- och familjeomsorgens
verksamheter som kan hjälpa
och stödja brottsoffer. För närvarande
pågår en revidering av handlingsplanen.
Årets viktigaste händelser
Lag om valfrihetssystem, LOV
Nämnden beslutade i maj 2012 att
revidera förfrågningsunderlaget för
hemtjänst, boendestöd, avlösning,
ledsagning enligt socialtjänstlagen
samt avlösarservice, ledsagarservice
enligt lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade.
Inför kommunens övertagande av
hemsjukvården beslutades att denna
verksamhet var lämplig att vara en del
i valfrihetssystemet. Ett förfrågningsunderlag
arbetades fram där ickevalsalternativet
blev egenregin, proAros
och Skultuna kommundelstjänst.
Ingen leverantör ansökte om att bli
leverantör av hemsjukvård och därmed
övergick allt till egenregin.
En leverantör av hemtjänst begärde
under året att få avsluta kontraktet,
för få kunder var en av orsakerna. Av
de leverantörer som ansökt om att få
bli hemtjänstleverantör har två tagit
tillbaka ansökan, fem har fått avslag
på grund av bristande kompetens
eller ofullständig ansökan. Två nya
leverantörer har godkänts.
Åtgärder som vidtagits för att minska
ökningen av hemtjänstkostnaderna
Nämnden har fortfarande en hög
ambitionsnivå, men vissa förändringar
har skett som kan tänkas
påverka antalet timmar. Exempelvis
nya beslut om städning, gäller var
tredje vecka, istället för som tidigare
varannan vecka. Samtidigt med förändrade
riktlinjer och tillämpningsanvisningar
pågår ett förbättringsarbete
avseende metoder för att få mer
likvärdiga beslut. Västerås ingår i ett
nationellt projekt i metodutveckling.
I februari beslutade nämnderna
att i projektform inrätta en biståndsuppföljnings-
och controllerfunktion.
Syftet var att dämpa kostnadsutvecklingen
inom hemtjänsten.
Effektmålen var att minska kostnaderna
med tre procent, skapa en långsiktig
hållbar struktur för uppföljning
av biståndsbeslut och en god intern
kontroll av rapportering av utförd tid.
Projektet pågår under hela 2013. Den
intensifierade granskningen av rapporterad
tid har hitintills inneburit
att timmar motsvarande 1,1 miljon
kronor kunnat avvisas.
Från januari 2012 förändrades
ersättningen till utförarna för de
personer som har mer än 140 timmars
behov per månad. Detta gjordes
eftersom ersättningen per timme från
början utformats för att täcka leverantörernas
kostnader utifrån förhållandevis
korta besök och därmed en
stor andel kringtid som inte kan debiteras.
Om det då finns personer med
många timmar blir ersättningen därmed
också orimligt stor. Leverantören
bör här kunna minska kringtiden och
därmed ha en lägre kostnad. Denna
förändring har under 2012 inneburit
en lägre kostnad för nämnden med
5,6 miljoner kronor.
Från januari 2012 höjdes avgiften
för hemtjänst från 146 kronor till 198
kronor per timme. Detta motsvarar
ungefär 11 timmars hemtjänstinsatser
per månad innan man når maxtaxebeloppet.
Antalet brukare i intervallet
1-9 timmar har minskat, vilket
förmodas vara en effekt av bland
annat avgiftshöjningen. Den enskilde
kan välja hushållsnära tjänster med
möjlighet till skattereducering istället
för hemtjänst vid behov av insatser av
mer servicekaraktär.
13

Upphandlingar enligt LOU
Äldreboendena Hammarby, Granen
och Tujagården upphandlades med
en avtalstid om fyra år med möjlig
förlängning. Det var Attendo Care
AB som lade det vinnande budet.
Trumslagarbacken och Pettersbergs
äldreboenden upphandlades. En av
anbudsgivarna begärde överprövning
av tilldelningsbeslutet. Domstolsbeslutet
dröjde, varför nämnden
beslutade att avbryta upphandlingen
för att säkra vården och omsorgen
för de boende och lade uppdraget för
driften av verksamheten till proAros.
Hemsjukvård
Ett intensivt arbete pågick hela året
med att först planera för övertagandet
av hemsjukvården och sen för att få
igång verksamheten. Den politiska
viljeinriktningen med att integrera
hemsjukvården med hemtjänsten
och vara en valfrihet för den enskilde
uppnåddes inte fullt ut. Den 1
september när övertagandet skedde
hade ingen extern leverantör anmält
intresse att utföra hemsjukvård och
det inkom heller ingen under resten
av året. proAros och Skultuna kommundelstjänst
blev därmed initialt de
enda utförarna av hemsjukvård.
Inom sociala nämndernas stab inrättades
redan från start ett hälso- och
sjukvårdsteam, organisatoriskt uppdelade
i två team, vårdplaneringsteam
och bedömnings- och uppföljningsteam.
Uppgiften för vårdplaneringsteamet
är att genomföra samtliga
vårdplaneringar för patienter som
skrivs ut från sjukhuset. Uppgiften
för uppföljnings- och bedömningsteamet
är dels att vara ingången till
hemsjukvården från primärvården
och dels att hålla ihop uppföljningar
av redovisad hemsjukvård.
Från den 1 november åtog sig
också kommunen att utföra hemsjukvård
för sjukhusets räkning. Det är
hemsjukvård för personer som har
sin ansvariga läkare kvar inom specialistsjukvården,
men som behöver få
insatser i hemmet.
Den verksamhet som togs över omfattade
efter de första veckorna cirka
750 patienter, men vid årsskiftet hade
verksamheten växt till att omfatta närmare
1100 patienter. Detta har naturligtvis
påverkat såväl hälso- och sjukvårdsteamet
som utförarna på ett inte
helt positivt sätt. Arbetsbelastningen
har varit oerhört hög och det har varit
svårt att hinna med.
RISIV
Från 1996 till dess att hemsjukvården
togs över av kommunerna den
1 september 2012 har landstinget
och länets kommuner bedrivit
rehabilitering i samverkan (RISIV).
I Västerås har detta samarbete skett
genom arbetet på rehabiliteringsenheterna
Bryggan och Bojen. Redan
i september 2011 påbörjades dock
ett projekt, gemensamt för Västerås
stad och landstinget, som innebar att
vårdplatserna minskades från 40 till
25 (Bojen avvecklades) samtidigt som
fyra hemrehabiliteringsteam bildades.
Utöver det skapades också ett vårdplaneringsteam
bestående av sjuksköterska,
arbetsterapeut, sjukgymnast och
biståndshandläggare.
Projektet upphörde den 1 september
2012 och de positiva effekter
som hade uppnåtts integrerades med
hemsjukvårdsorganisationen. Ett
vårdplaneringsteam är nu etablerat
och hemrehabilitering är en del av
hemsjukvården.
Trots att RISIV-avtalet upphörde var
parterna överens om att det finns ett
fortsatt behov av en mellanvårdsform
i samverkan mellan staden och landstinget.
Under året har det observerats
att Bryggan inte haft full beläggning
och att det funnits behov av denna
vårdform för fler patientkategorier än
de med rehabiliteringsbehov.
En utredning, i samverkan med
landstinget, startade under hösten
för att arbeta fram förslag till hur en
sådan mellanvårdsform ska kunna
utformas. Detta har inneburit att
Bryggan i dess nuvarande form har
förlängts till och med 2013-08-31.
Riktlinjer för hälso- och sjukvård
Under året har en revidering
genomförts av riktlinjerna för hälsooch
sjukvård. Arbetet har gjorts
gemensamt med de olika utförarnas
medicinskt ansvariga sjuksköterskor.
Beslut om reviderade riktlinjer tas i
januari 2013.
Sammanhållen vård om de mest
sjuka äldre
Sammanhållen vård om de mest
sjuka äldre är en nationell satsning,
en överenskommelse mellan regeringen
och Sveriges kommuner och
landsting (SKL). Prestationsbaserade
ersättningar fördelas mellan landsting
och kommuner om de uppfyller vissa
uppställda krav.
Ett arbete har startat i länet under
en gemensam projektledning på
Västmanlands kommuner och landsting
(VKL). Ett Västeråsteam är etablerat
med representanter från både
sociala nämndernas förvaltning och
från landstingets olika delar.
En särskild utvecklingsledare
anställdes under hösten för att mer
aktivt arbeta med att stödja verksamheterna
i deras utvecklingsarbete
inom de olika delarna i satsningen.
Vid den mätning som gjordes i september
vad gällde måluppfyllse inom
de olika områdena visade det sig att
Västmanland var ett av två län som
uppfyllde kravet på god läkemedelsbehandling
och det län som hade högst
täckningsgrad i det palliativa registret.
Totalt sett erhöll Västerås stad 44 miljoner
kronor i prestationsersättning.
Korttidsverksamhet och växelvis boende
Under året öppnades sex platser
på avdelning Fyren 1 vid Zethelius
Rehabcentrum. Stadens samlade
korttidsverksamhet för personer
med somatisk funktionsnedsättning
uppgår till totalt 73 platser, varav 25
rehabiliteringsplatser. Stadens samlade
korttidsverksamhet för personer
med demenssjukdom uppgår till
totalt 56 platser.
14

Bostadsanpassning
Genom bidrag till bostadsanpassning
ges personer med funktionsnedsättning
möjlighet till ett självständigt
liv i eget boende. 909 beslut om
anpassningar har tagits under 2012.
Av den totala kostnaden på 17,7
miljoner kronor användes 22 procent
till installation av hiss, 27 procent
till ombyggnad av badrum samt 15
procent till utvändiga arbeten.
Särskilt boende
TABELLEN VISAR ANTALET PERSONER
MED BESLUT RESPEKTIVE AVSLAG OM
PLATS I SÄRSKILT BOENDE
År Antal bifalls- Antal avslag
beslut per månad per månad
2009 45 8
2010 54 5
2011 46 8
2012 50 8
Äldrenämnden har totalt 1 621
lägenheter i särskilda boenden, varav
687 i servicehus, 465 i ålderdomshem
och 469 i gruppboende för personer
med demenssjukdom. Biståndsbeslut
krävs för att få en lägenhet och enligt
nämndens riktlinjer tas tydlig hänsyn
till den enskildes egna önskemål och
behov av trygghet. Personer med
omfattande hemtjänst, informeras
också om möjligheten att ansöka om
särskilt boende.
Kommunens betalningsansvar till
landstinget för utskrivningsklara personer
ökade under hösten i samband
med övertagande av hemsjukvården.
Tendensen visar på att antalet multisjuka
äldre blev fler och antalet vårdplaneringar
ökade betydligt liksom
antalet personer som blev inlagda på
sjukhuset.
Minskad lägenhetstillgång kan
sammanfattningsvis minska valfriheten
och möjligheten att ta hänsyn till
önskemål. Beslut om bistånd med särskilt
boende verkställdes under 2012 i
medeltal inom 65 dagar. Under 2010
och 2011 var medelvärdet 82 dagar.
Tillgången på lägenheter är avgö-
rande för att beslut kan verkställas
inom tre månader efter beslut, därefter
kan sanktionsavgift utdömas.
Under 2012 fick 15 personer inte
erbjudande om plats inom tre månader
och motsvarande siffra för 2011
var 21 personer. Orsaken var oftast
att personen inte accepterade den
erbjudna lägenheten.
Under 2012 fattades i genomsnitt 58
beslut om särskilt boende per månad.
Av dessa fick 50 bifall, varav 19
ålderdomshem, 16 gruppboende samt
15 servicehus och nästan alla 8 som
fick avslag avser servicehus. Vid det
månatliga mättillfället hade ett antal
personer beslut om boende men de
hade ännu inte fått erbjudande om
plats och det var i medeltal 14 personer/månad
till gruppboende och 7
personer/månad till ålderdomshem
och ett fåtal till servicehus.
Antalet beslut om särskilt boende
har under åren varit på en jämn nivå
men antalet ansökningar ökade betydligt
under de tre senaste månaderna
2012. Det är för tidigt att avgöra
om det är en tendens eller om det är
en tillfällig ökning. I den statistik som
presenteras över året framgår inte
ökningen i och med att biståndshandläggare
nu arbetar med utredningar
och beslut i dessa ärenden.
Vid bedömning av stadens behov
av särskilt boende studeras även den
demografiska utvecklingen, och den
visar att antalet personer i åldersgruppen
85 år och äldre ökar. Det är därför
angeläget att ta fram fler gruppboende-
och ålderdomshemslägenheter.
Med anledning av detta har nämnden
utökat med två lägenheter vid Gude
gruppboende och vid Änglamark har
åtta av totalt 16 servicehuslägenheter
omvandlats till gruppboende.
Äldrenämnden har gett fastighetskontoret
i uppdrag att av Aroseken
begära beskrivning om möjligheterna
till utbyggnad av de särskilda
boendena Karlslund och Tre små
hus. Fastighetskontoret har också fått
i uppdrag av nämnden att av Bostads
AB Mimer begära förprojektering av
utbyggnad av Vallonens särskilda bo-
ende i Skultuna. Planering pågår för
att bygga ett nytt särskilt boende intill
Zethelius i Bäckby och det ska vara klart
för inflyttning den 1 september 2014.
Profilering
Äldrenämnden och nämnden för
funktionshindrade har i samverkan
profilerat två olika verksamheter för
personer yngre än 65 år. Den ena är
för personer med omfattande fysisk
funktionsnedsättning samt behov
av särskilt boende och omfattar sju
lägenheter vid Herrgärdets servicehus.
Ansvaret för den delen överfördes
från januari 2012 till nämnden för
funktionshindrade. I den andra verksamheten,
i en del av Tre små hus,
ansvarar äldrenämnden för särskilt
boende och korttidsverksamhet för
personer som är yngre än 65 år med
demenssjukdom.
I en del av Vallby servicehus och
mötesplats samt på Fatburens ålderdomshem
och gruppboende har
äldrenämnden beställt profilering för
äldre med syriansk kulturbakgrund.
Samarbete pågår med syrianska kulturföreningen
och proAros för att
upprätta en handlingsplan för att
bättre kunna nå syrianer och utveckla
äldreomsorgen.
Rätten att åldras tillsammans
I socialtjänstlagens 4 kap 1 b §
infördes bestämmelser under 2012
om rätten att åldras tillsammans.
Nämnden har fastställt villkor och
riktlinjer för biståndsbedömning och
tillämpningsanvisningar för att äldre
som varaktigt har levt tillsammans ska
kunna fortsätta att göra det även när
den enes behov kräver särskilt boende
i servicehus, ålderdomshem eller
gruppboende. För äldre med bistånd
i form av särskilt boende, ingår det i
en skälig levnadsnivå för de som så
önskar att kunna sammanbo med
sambo eller make. Maken kan bli
medboende men om personen med
bistånd inte bor kvar kan maken inte
bo kvar exempelvis som efterlevande.
15

Hemtjänsttimmar i servicehus
Hemtjänsttimmar i servicehus minskade
2012 med totalt 2,9 procent
jämfört med året innan.
Sommarjobb 2012
Genom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
erbjöds gymnasieungdomar
sommarjobb 2012 inom
ramen för sommarjobbspraktik i
vården. Totalt lämnade utförarna in
önskemål om att få 259 ungdomar
och de fick totalt 197 ungdomar.
Ungdomarna som tog möjligheten
fick inledningsvis en information
vid arbetsmarknadssenheten AMA i
samband med anställningsträffarna.
Introduktionen hade den enskilda
arbetsplatsen hand om. Dessa sommarjobb
fyller ett stort värde för
att uppmuntra ungas intresse för
framtida utbildning och arbete inom
äldreomsorgen.
Statliga stimulansmedel
Utveckling av äldreomsorgens
innehåll och kvalitet
Västerås stad har erhållit stimulansmedel
sedan 2007. 2012 var sista
året för satsningen. Totalt sett har
Västerås stad erhållit 46,5 miljoner
kronor.
Under 2012 så har sex olika projekt
pågått; Behovsstyrt IKT-stöd , BPSD
-team, Vårdplaneringsprocessen,
Kvalitetsutveckling inom demensvården
(bland annat dagverksamhet
för yngre med demenssjukdom),
Matportioner och distribution samt
Sy-stemadministration för styrning/ledning.
Utöver dessa producerades en film
avseende förebyggande verksamhet.
Många av de projekt som bedrivits
genom åren har fått bra effekter och
flera är numera ordinarie verksamhet,
exempelvis uppsökande verksamhet,
Arosfixarna, vårdplaneringsteamet,
konceptet som utvecklades avseende
dagverksamhet för personer med demenssjukdom,
mötesplatser och flera
IKT-lösningar.
Värdighetsgarantier
Västerås stad har erhållit medel både
2011 och 2012 för att utreda och
införa lokala värdighetsgarantier.
Uppdraget genomförs av en särskild
projektledare som har arbetat med
informationsinsatser, värdegrundsdiskussioner,
utbildningsinsatser samt
formulering av garantier.
Äldrenämnden fattade beslut om
de sex första garantierna i december.
Dessa garantier är:
• Namnskylt och id-bricka hos
personal
• Bli meddelad om förändringar
• Uppdatering av genomförandeplan
• Levnadsberättelse, Informationsbrev
om utbud
• Återkoppling från biståndsenheten
Under 2012 har Västerås stad också
beviljats medel för utbildning av
värdegrundsledare, ett arbete som
kommer att påbörjas under 2013.
Omvårdnadslyftet – denna satsning
syftar till att stimulera huvudmännens
långsiktiga arbete med att stärka
kompetensen inom äldreomsorgen.
Västerås stad har beviljats medel för
2012. Då de kurser som genererar
medel inte fick erbjudas av vuxenutbildarna
förrän efter den 1 juli 2012
så kom planeringen igång väldigt
sent. Det var därför endast tre verksamheter
som tog möjligheten till
kompetenshöjning med hjälp av omvårdnadslyftet
2012.
Projekt VIKTiG, Västerås stads
IKT i Gemenskap
Västerås stad är en av tre kommuner
som under 2011-2012 bedrivit försöksverksamhet
inom Hjälpmedelsinstitutets
program Teknik för äldre II,
ett regeringsuppdrag för att utveckla
metoder som med hjälp av teknik kan
främja kvarboendet för personer över
80 år. I projektet har målgruppens
syn på vad som innebär ett gott liv
kartlagts med fokus på social samvaro
med hjälp av teknik, trygghetsskapande
teknik samt att ha roligt med
teknik.
En del i projektet har varit att
samarbeta med det kommunala bostadsbolaget
Mimer avseende bland
annat tillgänglighetsinventering och
möjligheten till generella bostadsanpassningar.
Två hemtjänstutförare
i olika typer av geografiskt område,
landsbygd respektive tätort, har deltagit
i projektet och lärdomarna har
tagits med i implementeringen av
e-hemtjänst.
Övriga projekt med fokus på
välfärdsteknologi för äldre
Projektet Behovsstyrt IKT-stöd har
i två hemtjänstområden testat hur
olika tekniklösningar kan individanpassas
och hur en permanent lösning
ska kunna genomföras. Projektet
har haft ett nära samarbetat med
VIKTiG.
Övriga projekt är ett EU-projekt
SILVER,(Supporting Independent
LiVing for the Elderly Through
Robotics), som har fokus på upphandling
samt det regionala projektet
T4IL, (Technogies for Independent
Life) med inriktning på rehabiliteringsinsatser
efter stroke.
Ytterligare ett projekt inom området
välfärdsteknologi är MISTEL,
(Mötesplats för Innovation i
Samverkan, Testbädd för Livskvalitet).
Staden har beviljats medel till en
förstudie till en större ansökan för att
driva så kallad testbäddsverksamhet,
det vill säga att ge företag och forskning
möjlighet att testa metoder och
tekniska lösningar inom äldrenämndens
verksamheter.
Västerås inför e-hemtjänst
Grundat på de erfarenheter som
Västerås skaffat sig genom olika
projekt inom Informations- och kommunikationsteknik
(IKT), numera
benämnt välfärdsteknologi beslutade
äldrenämnden i augusti, som första
kommun i landet, att införa e-hemtjänst.
Vård och omsorg har både nationellt
och i Västerås i allt högre grad
16

Kvalitetsutveckling
I socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS
2011:9, anges att ledningssystemet
ska säkerställa att kvalitetsarbetet
omfattar metoder för uppföljning
och utvärdering av verksamhetens
planering, genomförande, resultat
och utveckling. Ett omfattande
utvecklingsarbete har påbörjats inom
området.
En viktig del av kvalitetsarbetet
är att tidigt identifiera brister i verksamheterna
samt att så snabbt som
möjligt åtgärda brister som kan leda
till kvalitetsförsämringar för enskilda
individer. Brister kan uppmärksammas
exempelvis via verksamhetsutövarens
egna kvalitetsledningssystem,
via lex Sarah-rapporter och lex Mariarapporter.
Är dessa av hög allvarlighetsgrad
ska rapporterna utvecklas till
en anmälan till Socialstyrelsen.
Medborgare kan påvisa fel och brister
via synpunkter och klagomålshanteringen.
Klagomål tas också emot av
Kontaktcenter, direkt till förtroendevalda
och kvalitetsombud, samt direkt
till verksamhetsansvariga. Ambitionen
är att så snabbt som möjligt
återkoppla och åtgärda konstaterade
brister. Inom äldrenämndens ansvarsinriktats
mot insatser i hemmet. Det
har inneburit många fördelar för dem
som verkligen önskar bo kvar hemma,
samtidigt som det innebär många
besök av vård och omsorgspersonal,
både dag- och nattetid. Införandet av
e-hemtjänst ska ses som ett komplement,
inte som ersättning, till den
vanliga hemtjänsten. E-tjänsterna ska
utformas tillsammans med den enskilde
och utifrån dennes individuella
behov med stöd av socialtjänstlagen.
E-hemtjänst kan användas för
många typer av insatser som; tillsyn
dagtid, social samvaro till exempel
fysisk träning/rehabilitering via bildkommunikation.
Nattetid kan vissa
av tillsynsbesöken göras via kamera.
Tillsynen ska inte förväxlas med övervakning
då tillsyn sker på tider som
är överenskommet med den enskilde.
Utöver dessa tjänster kan vissa besök
ske med hjälp av mobil bildkommunikation.
E-hemtjänst lämpar sig också
för att till exempel påminna om att
ta medicin, äta, gå till dagverksamhet
eller göra träningsprogram.
Äldrenämndens beslut att införa
e-hemtjänst innebär att alla hemtjänstleverantörer
ska kunna erbjuda
den typen av tjänster. En särskild
stödfunktion för välfärdsteknologi
infördes i november 2012 för att
stötta både biståndshandläggare,
hemtjänstutförare och de äldre som
väljer att få viss del av hemtjänsten via
e-hemtjänst. Omfattande utbildningsinsatser
genomförs under våren 2013.
Uppföljning av social dagverksamhet
Det finns tre sociala dagverksamheter
som är integrerade på Bäckbys,
Oxbackens och Herrgärdets mötesplatser.
Syftet med integreringen är
att underlätta för besökarna att både
kunna vara i den lilla trygga gruppen
och samtidigt ge möjligheten att delta
i de program som mötesplatserna
har. För att minska administrationen
och underlätta för den enskilde och
dennes anhöriga så togs kravet på
biståndsbeslut bort från mars 2012.
Uppföljningen visar att både besökare
och anhöriga är mycket positiva till
verksamheten, samtidigt som antalet
besök har minskat. Som ett resultat
av uppföljningen föreslås att tre enheter
blir två 2013.
Föreningsbidrag
Föreningsbidrag fördelas till pensionärsföreningar
och pensionärsorganisationer
genom medlems-,
verksamhets- och projektbidrag.
Första steget för en förening är att bli
bidragsberättigad. Utöver medlemsbidrag
och verksamhetsbidrag kan en
förening söka projektbidrag för till
exempel gemensamma projekt och
arrangemang med mötesplatser och
väntjänstgrupper. 2012 fick 43 föreningar
och organisationer 2 088 000
kronor i bidrag.
område registrerades 61 klagomål
under 2012. Det är av stor vikt att
medborgare som har synpunkter och
klagomål får snabb återkoppling och
att ärenden kan avslutas med vidtagna
åtgärder som leder till kvalitetsförbättringar.
Uppföljning och utvärdering är
en form för att säkerställa kvalitet
likväl som ett sätt att utveckla verksamheten.
Behoven av utvärdering
och uppföljning varierar från år till
år. För att få en helhetsbild av en
verksamhet behöver flera perspektiv
belysas, uppföljningar på individnivå,
avtalsuppföljningar, brukarundersökningar,
avvikelser/synpunkter och
klagomål samt ekonomiuppföljning.
Utöver dessa uppföljningar sker även
särskilda uppföljningar kring vissa
specifika frågeställningar.
Utförarna och leverantörerna redovisar
årligen hur de arbetat i verksamheten
för att nå målen. De analyserar
sin egen måluppfyllelse och redogör
för planerade utvecklingsåtgärder. I
rapporterna tydliggörs resultatet av
genomförda undersökningar och resultatet
används för att förbättra och
utveckla. I stadens särskilda boenden
har uppföljning genomförts för att
se hur väl de sociala respektive de
medicinska kvalitetskraven uppfyllts i
förhållande till det avtal som tecknats
samt i relation till nämndens mål,
riktlinjer och styrdokument.
I verksamheternas redovisningar
framgår att enheterna har upprättat
rutiner och de kontrollerar fortlöpande
att deras uppdrag fullföljs
dygnet runt. Enheterna har exempelvis
rutiner sammanställda i kvalitets-
bibliotek/index, eller interna
styrsystem som avser inflyttningssamtal,
mat och måltider, brukarinflytande,
klagomål, vård i livets
slut, hot och våld, dokumentation,
genomförandeplan, kontaktman,
patientsäkerhet, delegering, klädkod,
hygien och läkemedelshantering. De
följer regelbundet upp, gör kvalitetsrevisioner,
har kvalitetsombud,
granskar dokument, har brukarråd/
anhörigträffar och kvalitetsgrupper,
17

kontrollerar enligt checklistor och gör
självvärderingar.
Med stöd av det som framkommer
i olika kontroller och granskningar
beskriver enheterna att de åtgärdar
brister, säkerställer att behov av förbättring
tillgodoses, att de för dialog
med berörda och att olika åtgärdsplaner
upprättas. Årligen möter förvaltningen
utförarna för uppföljning och
dialog för att dels lyfta fram det som
fungerat bra och dels för att lyssna in
vad de gör för att utveckla om de inte
når uppsatta mål.
En del av nämndens kvalitetsarbete
är att varje år lämna uppgifter
till Kommunens Kvalitet i Korthet
(KKiK), som leds av Sveriges
Kommuner och Landsting. KKiK
består av ett antal nyckeltal som
beskriver kommunens kvalitet och
effektivitet inom olika områden.
Nyckeltalen ska ses som komplement
till andra kvalitetsmätningar. Syftet är
att sätta fokus på kvalitetsfrågor som
är av betydelse för den enskilde och
att utveckla dialogen med berörda.
Miljöinsatser
Äldrenämnden påverkar miljöaspekterna
i avtal och beställningar.
Utförare av äldreomsorg ska exempelvis,
enligt riktlinjer för måltider
och nutrition, värna om miljön och
göra medvetna val i hela matkedjan,
från produktion till konsumtion.
De ska sträva efter att välja råvaror
som är ekologiska, färska, närproducerade
och följa mål om ekologiska
livsmedel. Införandet av e-hemtjänst
kommer att ha en positiv effekt på
miljön, då tillsynsbesök kommer
att göras via teknik som medför en
minskning av bilresorna till och från
den enskilde.
Framåtblick
Fram till år 2030 kommer antalet
personer som är 65 år och äldre att
öka med 560 000 personer eller drygt
30 procent. Åldersgruppen ”äldreäldre”,
85 år och äldre, uppgår till
drygt 250 000 personer och ökar
fram till 2030 med 125 000 personer
eller cirka 50 procent. I Västerås
beräknas gruppen ”äldre-äldre” under
perioden 2010–2020 öka med cirka
7 procent, vilket innebär en ökning
med i genomsnitt 23 personer per år.
Under perioden 2021–2030 beräknas
ökningen bli cirka 45 procent, en
ökning med i genomsnitt 167 personer
per år.
Ett arbete pågår med att revidera
stadens program för personer med
funktionsnedsättning och efter det
kommer äldrenämnden att utveckla
en handlingsplan för nämndens
ansvarsområde. För Västerås stad
antog kommunfullmäktige år 2000
Program för delaktighet och jämlikhet.
Det programmet angav att hinder
ska undanröjas så att människor
med funktionsnedsättningar ska
kunna bli delaktiga och jämlika i
samhällslivet. I enlighet med stadens
program fastställde äldrenämnden
en handlingsplan för åren 2010 och
2011. Under 2012 har en fortsatt
strävan varit att utveckla äldreomsorgen
i enlighet med planen i avtal och
beställningar med utförare och leverantörer.
Däribland kan nämnas att
information om äldreomsorg ska vara
tillgänglig, lokaler ska vara tillgängliga
och användbara för alla samt att medarbetare
inom äldreomsorgen ska ha
adekvata utbildningar och kompetenser
för att arbeta med personer med
olika funktionsnedsättningar.
Äldrenämnden har arbetat med
planering inför upphandling av ett
nytt särskilt boende med 120 lägenheter
i kvarteret Zethelius. I januari
2013 togs beslut att Peab får ansvar
för att bygga boendet. Boendet ska
vara inflyttningsklart den 1 september
2014 och kunna ge plats även
för medflyttande makar att bo tillsammans.
Planering för ytterligare
utbyggnad pågår och äldrenämnden
beräknas under 2013 ta ställning till
mer konkreta förslag till nybyggnation
och eventuell ombyggnation.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om ansvaret för personer
med demenssjukdom och bemanning
i särskilda boenden, SOSFS 2012:12,
träder i kraft 2014. Under 2013 pågår
utvecklingsarbete beträffande utredning,
dokumentation, uppföljning,
säkerställa att den enskilde får beviljade
insatser, att genomförandeplaner
upprättas och att bemanningen är
rätt dimensionerad för att tillgodose
den enskildes behov.
E-hälsa är ett samlingsnamn på
insatser, verktyg och processer inom
socialtjänst och vård med vision och
syfte att rätt person ska ha rätt information
vid rätt tillfälle. Nationell
e-hälsa är namnet på en strategi för
tillgänglig och säker information
inom vård och omsorg. Meningen är
också att effektivisera verksamheten
och skapa bättre förutsättningar för
forskning och utveckling av nya metoder
och rutiner. Regeringen har hittills
satsat 20+20+40 miljoner kronor
under åren 2010–2012. Satsningen på
e-hälsa är en del av regeringens arbete
med att uppnå målet i den digitala
agendan; IT i människans tjänst – digital
agenda för Sverige.
Dagens fyrtiotalister kommer att
ställa andra krav på sin vård och omsorg.
En anledning är att en mycket
stor andel har använt teknik och datorer
under en stor del av sitt liv och
välfärdsteknologin kommer framöver
att vara ett naturligt sätt att stärka
individens självständighet.
Trygghetslarm skapar trygghet för
många äldre och anhöriga, men räckvidden
för ett vanligt trygghetslarm är
begränsad. Detta gör att många äldre
med larm som är kopplat till den vanliga
telefonen känner sig bundna till
att stanna inomhus. Användningen
av mobila trygghetslarm kommer
att öka, liksom att organisationen
kopplad till larmen kan komma att
förändras. Det finns också larm på
marknaden som kan anskaffas privat
av den enskilde och kopplas till en
anhörig eller annan utvald person.
18

Ekonomisk översikt
Äldrenämndens ekonomiska resultat
för 2012 blev -17,2 Mkr, vilket motsvarar
1,6 procent av nämndens budgetram
på 1 092,5 Mkr. Nettokostnaden
har ökat med 34,3 Mkr (7,5 procent)
jämfört med 2011. Den viktigaste förklaringen
till det negativa resultatet
är den fortsatt höga kostnadsutvecklingen
inom hemtjänsten i ordinärt
boende.
SAMMANFATTNINGSVIS FÖRKLARAS ÅRETS UNDERSKOTT PÅ -17,2 MKR AV FÖLJANDE DELAR:
Hemtjänst i ordinärt boende - ökande volymer -26,6
Hemsjukvård - initialt lägre kostnad än beräknat första året 2,9
Bostadsanpassningsbidrag -2,9
Servicehus - minskande volymer 3,5
Ålderdomshem - minskad kostnad upphandlade boenden 1,2
Brukaravgifter och momsbidrag - hemtjänst ord bo 5,2
Lokalanpassningar -0,7
Övrigt 0,2
Totalt -17,2
Sänkt timersättning
till utförarna
– mer än 140 timmar per månad
Den lägre timersättningen, när kunder
har mer än 140 timmar under en
och samma månad, som infördes 1
januari 2012 har inneburit 5,6 Mkr
lägre utbetald ersättning. Effekten
hade budgeterats till 6 Mkr.
Hemsjukvård
Under året har ansvaret för hemsjukvård
överförts från landstinget till
kommunen samtidigt som skatteväxling
(16 öre) skett. Skatteväxlingen
medförde att äldrenämndens budgetram
ökade med 47 Mkr. Samtidigt
upphörde landstingets medfinansiering
av rehabiliteringsavdelningen
enligt RISIV-avtalet samt ersättningen
avseende tekniska hjälpmedel. Under
året har dock landstinget ersatt äldrenämnden
enligt ett samverkansavtal
avseende mellanvårdsform. Avtalet
gällande mellanvårdsform har ekonomiskt
inneburit att den del av
RISIV-avtalet som inte omfattades
av skatteväxlingen även under 2012
medfinansierats av landstinget.
Under årets första åtta månader
bedrev landstinget hemsjukvården i
Västerås på uppdrag av äldrenämnden.
Fr o m 1 september 2012 omfattas
hemsjukvården av LOV (lagen om
valfrihetssystem) på samma sätt som
hemtjänsten. Hittills har dock inget
avtal med extern leverantör tecknats,
varför verksamheten tills vidare drivs
av egenregin (proAros och Skultuna
kommundelstjänst).
Jämfört med budgeten visar hemsjukvården
ett överskott (2,9 Mkr).
Det är dock för tidigt att första året
efter skatteväxlingen dra några slutsatser
av hur kostnadsutvecklingen sett
ut och kommer att se ut framöver.
2013 blir det första året som äldrenämnden
ansvarar för drift under hela
året och det får utvisa hur verksamheten
omfattning både ekonomiskt
och volymmässigt utvecklas.
Bostadsanpassningsbidrag
Kostnaden för bostadsanpassningsbidrag
hanteras av fastighetskontoret
och debiteras äldrenämnden tertialsvis.
Utfallet 2012 blev 18,7 Mkr,
vilket är 2,9 Mkr mer än budgeterat.
Kostnaden varierar år från år och är
svår att förutse och därmed budgetera.
Servicehus
Den övervägande delen av servicehusen
drivs av de kommunala
utförarna proAros och Skultuna.
Ersättningsmodellen för dessa utförare
är uppdelad dels i en fast del
utifrån antalet lägenheter, dels i en
rörlig del utifrån antalet utförda
hemtjänsttimmar. Antalet hemtjänsttimmar
har minskat med 2,9 procent
jämfört med 2011, vilket har medfört
att kostnaden har minskat. Jämfört
med budgeten redovisas ett överskott
på 3,5 Mkr.
Momsbidrags- och
avgiftsintäkter
Ökade volymer samt avgiftshöjning
inom hemtjänsten är den främsta
förklararingen till att avgifts- och
momsbidragsintäkterna sammantaget
översteg budgeten med 5,2 Mkr.
Minskad kostnad för
upphandlade ålderdomshem
Kostnaden för ålderdomshem blev
1,2 Mkr lägre än budgeterat. En av
förklaringarna till denna budgetavvikelse
är det positiva upphandlingsresultatet
avseende två ålderdomshem
som kostnadsmässigt slog igenom
under 2012.
19

Utförda hemtjänsttimmar ordinärt
boende (65 år och äldre)
Antal personer med hemtjänst i
ordinärt boende (65 år och äldre)
Utförda timmar per person och dag
hemtjänst i ordinärt boende
(65 år och äldre)
90000
3000
1,2
80000
70000
2500
1,0
60000
2000
0,8
50000
40000
1500
0,6
30000
1000
0,4
20000
10000
500
0,2
0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0,0
2011 2012
2011 2012
Jan
Jämfört med föregående år har antalet utförda
hemtjänsttimmar ökat med elva procent (2011: 850
811 timmar. 2012: 944 444 timmar). Den kraftiga
volymökningen har medfört att kostnaderna överstigit
budgeten med 26,6 Mkr. Positivt är dock att ökningen
av antalet timmar ser ut att ha avstannat och legat på
en relativt stabil nivå under 2012. Utfallet i december
2012 uppgår till 77 013 timmar vilket bara är marginellt
(+0,3 procent) mer än i december 2011 (76 809
timmar).
Antalet personer har minskat under året och uppgick i
december 2012 till 2 426. Jämfört med december 2011
(2 520 personer) är det en minskning med 3,7 procent.
Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
2011 2012
Det genomsnittliga antalet utförda timmar per person
och dag har legat på en högre nivå under 2012 jämfört
med 2011. Skillnaden har dock minskat och ligger
under december 2012 på 1,02 timme jämfört med
december 2011 då utfallet var 0,89 timme.
momsbidrag och avgiftsintäkter, tkr
90000
80000
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
2008
2009
2010
2011
2012
Momsbidrag
Avgiftsintäkter
Utförare, procentuell andel, utförda
timmar resp antal lägenheter, dec 2012
100
80
60
40
20
0
Hemtjänst ord
boende
Servicehus
Kommunal
Ålderdomshem
Alternativ
Gruppboende
Andelen timmar respektive lägenheter levererade av
alternativa utförare är störst inom hemtjänst och ålderdomshem
– cirka hälften. Inom servicehus är andelen
bara 6 procent.
antal hemtjänstkunder, dec 2012
1200
1000
800
600
400
200
0
proAros
Skultuna
Attendo
Carema
Hjärtpunkt
Dec-11
Tillberga GS
Personstöd
Östanbro
OmsorgsComp
Dec-12
CaraVita
VISKOS
Domicare
Qratio
Mellan december 2011 och december 2012 har antalet
hemtjänstkunder hos proAros minskat med 89, vilket
motsvarar 8 procent. Carema har tappat 31 kunder,
vilket motsvarar 14 procent. Personstöd har ökat med
21 kunder, vilket motsvarar hela 84 procent.
antal brukare, antal lägenheter
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Hemtjänst
ord boende
2011
Servicehus
boende
Ålderdomshem
2012
Grupp-
Korttidshem
Antalet brukare inom hemtjänsten har minskat med
172 under perioden december 2011 till december
2012. Övriga förändringar är marginella och har
främst sin grund i förändringar mellan de olika
formerna av boenden samt överföring av platser till
nämnden för funktionshindrade.
20

Jämförelse andra kommuner
Alla Sveriges kommuner lämnar årligen
in redovisningsdata till SCB till
det s k räkenskapssammandraget. De
senaste siffrorna som finns tillgängliga
avser 2011. Här visas kostnadsjämförelser
med fem andra kommuner.
kostnad äldreomsorg totalt, kr per inv.
65- år, 20010 och 2011, källa scb
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
Kostnad äldreomsorg hemtjänst, kr per
inv 65-w år, 2010 och 2011, källa SCB
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping
Örebro
Västerås
0
Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping
Örebro
Västerås
2010
2011
2010
2011
Västerås kostnad för all äldreomsorg fördelat per
invånare som är 65 år eller äldre var 44 367 kronor
under 2011. Det är en marginell minskning från 2010.
Västerås har lägst kostnad såväl 2010 som 2011 av de
jämförda kommunerna.
Västerås kostnad för hemtjänsten fördelat per invånare
som är 65 år eller äldre var 13 151 kronor under
2011. Det är en ökning med över 1 400 kronor från
2010. Alla jämförda kommuner utom Linköping har
ökat kostnaden mellan de båda åren. Linköping och
Jönköping har lägre kostnader än Västerås.
Andel som är mycket eller ganska
nöjda med hemtjänsten 2012
94
92
90
88
86
84
82
Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping
Örebro
Västerås
I Västerås är en hög andel mycket eller ganska nöjda
med hemtjänsten. Linköping kommer strax efter
Västerås i nöjdhet och är den, av de jämförda kommunerna,
som har lägst kostnad för hemtjänsten. Västerås
kostnad ligger också lågt.
kostnad äldreomsorg särskilt boende,
kr per inv. 65- år, 2010 och 2011,
källa scb
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping
2010
2011
Örebro
Västerås
Västerås kostnad för särskilt boende fördelat per
invånare som är 65 år eller äldre var 22 065 kronor
under 2011. Det är en marginell minskning från 2010.
Västerås har lägst kostnad såväl 2010 som 2011 av
de jämförda kommunerna. En anledning till detta är
att Västerås har en förhållandevis stor andel boenden
i servicehus.
Andel som är mycket eller ganska
nöjda med sitt särskilda boende 2012
86
84
82
80
78
76
74
72
Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping
Örebro
Västerås
I Västerås är en relativt låg andel mycket eller ganska
nöjda med sitt särskilda boende. Linköping har högst
nöjdhet och har relativt låg kostnad. Lägst kostnad har
Västerås.
Avvikelse från standardkostnaden för
äldreomsorgen 2010 och 2011
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
-25
-30
Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping
2010
2011
Örebro
Västerås
Standardkostnaden visar om en kommun bedriver sin
verksamhet till en lägre eller högre kostnad än vad
som motsvaras av strukturen i kommunen. Under 2011
bedrev Västerås äldreomsorgen till en kostnad som
låg 14,7 procent lägre än vad strukturen motiverar.
Detta är ett mått på effektiviteten, vilken också har
förbättrats mellan 2010 och 2011. Samtliga jämförda
kommuner utom Örebro har lägre kostnader än
standardkostnaden.
Sveriges kommuner och landsting (SKL)
och Socialstyrelsen publicerar gemensamt
rapporten Öppna jämförelser.
Diagrammen till vänster är hämtade
därifrån.
21

ekonomisk översikt, Mkr bokslUT BOKSLUT BUDGET sENASTE
2011 2012 2012 PROGNOS
Externa intäkter
Avgifter 80,9 83,9 80,6 83,0
Statsbidrag 8,3 10,4 5,5 9,5
Övriga externa intäkter 38,9 22,6 20,6 22,5
Interna intäkter
Interna intäkter från annan förvaltning 1,0 0,8
Summa verksamhetens intäkter 128,1 117,9 106,7 115,8
Externa kostnader
Kostnader för arbetskraft -2,2 -3,3 -1,5
Bidrag -2,1 -2,2 -2,3 -2,3
Övriga externa kostnader -357,0 -388,4 -394,3 -399,2
Interna kostnader
Hyreskostnader -89,6 -92,3 -91,3 -92,3
Interna kostnader från annan förvaltning -709,4 -741,1 -711,3 -737,8
Intern ränta
Avskrivningar -0,3 -0,3
Summa verksamhetens kostnader -1 160,3 -1 227,6 -1 199,2 -1 233,4
Årets nettokostnad -1 032,2 -1 109,7 -1 092,5 -1 117,6
Nyckeltal och verksamhetsmått
Intern jämförelse inom nämndens ansvarsområde
Hemtjänst
2008 2009 1) 2010 2011 2012
Antal personer (31/12)
Ordinärt boende 2 112 2 257 2 358 2 520 2 426
Servicehus 620 656 672 655 662
Totalt 2 732 2 913 3 030 3 175 3 088
Antal utförda timmar
Ordinärt boende 688 214 675 590 764 058 850 811 944 444
Servicehus 516 638 553 033 556 441 540 469 525 063
Totalt 1 204 852 1 228 623 1 320 499 1 391 280 1 469 507
Antal platser i särskilda boenden (31/12)
Servicehus/-lägenheter 667 702 702 702 687
Ålderdomshem 468 463 464 468 465
Gruppboenden för dementa 450 459 458 458 469
Korttid 174 177 138 123 129
Totalt 1 759 1 801 1 762 1 751 1 750
1) Fr o m 2009 ingår även Skultuna.
Särskilt boende
Förändringar 2012 jämfört med 2011
Servicehus/-lägenheter -15 Herrgärdet 7 lgh till NF. Änglamarken 8 lgh blev gruppboende.
Ålderdomshem -3 Lövsångargården 3 lgh till NF.
Gruppboenden för dementa 11 Gude + 2 lgh, Solglimten + 1 lgh, Änglamarken 8 lgh tidigare servicehus.
Korttid 6 Zethelius + 6 platser.
Totalt -1
22

Västerås stad
Stadshuset
721 87 Västerås
Telefon: 021-39 00 00
Fax: 021-18 96 55
E-post: aldrenamnden@vasteras.se
www.vasteras.se
Produktion: Västerås stad Konsult och Service 835061 2013-04