Karlsborgs Bruks Miljöredovisning 2011 - Billerud AB

MILJÖREDOVISNING 2011
BILLERUD KARLSBORG AB

BILLERUD KARLSBORG AB
Billerud Karlsborg utanför Kalix är östra Norrbottens största
privata arbetsplats med drygt 400 anställda.
Idag framställer bruket årligen cirka 300 000 ton massa och
papper. På pappersmaskinen (PM 2), tillverkar vi ca 130 000
ton säck- och kraftpapper och på torkmaskinen (TM 3), ca
170 000 ton. På vår bestrykningsmaskin (BM1) bestryker vi
ca 40 000 ton kraftpapper och liner.
För oss i Karlsborg är intresset för miljön inte något nytt. Vi
har sedan lång tid aktivt arbetat med att minska utsläppen av
miljöstörande ämnen till vår omgivning. Den senaste 10-årsperioden,
2002-2011, har vi investerat 340 miljoner kronor i
förbättringar av den yttre miljön och i energieffektiviserande
åtgärder.
Fabriken ligger i samhället Karlsborg, ca 10 km nedströms
Kalix centrum. Fabriken läge är vid inre delen av Kalixälvens
mynningsvik Repskärsfjärden, i norra Bottenviken.
Anläggningen för mottagning, lagring, barkning och flisning
av massaved ligger en kilometer utanför huvudområdet. Här
finns även mottagning av sågverksflis samt flislager.
Billerud Karlsborg har en egen deponi placerad cirka 2,5 km
norr om fabriksområdet.
Axelsvik, brukets mottagningshamn med lagringscisterner för
råolja, ligger cirka 4,5 kilometer sydost om fabriksområdet på
östra sidan om Repskärsfjärden. Inga båtar tas längre in till
hamnen.
2
Karlsborgs bruk ligger i samhället
Karlsborg, ca 10 km nedströms
Kalix centrum. Bruket ligger vid
den inre delen av Kalixälvens
mynningsvik, Repskärsfjärden, i
norra Bottenviken.

VÅRA PRODUKTER
Vid Billerud Karlsborg tillverkas starka och efterfrågade
massa- och pappersprodukter av den förnyelsebara råvaran
ved. Vår massa används bl. a. till grafiska papper, hygienpapper,
specialpapper för affischer, etiketter, m.m.
På pappersmaskinen tillverkar vi vitt säck- och kraftpapper.
Papperet är avsett för produkter som kräver hög styrka och
hög tryckkvalitet. Våra kunder vidareförädlar papperet till
olika typer av förpackningar som livsmedelsförpackningar,
påsar, bärkassar och säckar.
Det bestrukna kraftpappret nyttjas vid särskilt höga krav på
tryckbarhet, t.ex. till bärkassar, mjöl- och sockerpåsar och
säckar för djurfoder.
Förpackningarna sparar stora resurser genom att de underlättar
och effektiviserar nödvändiga varutransporter, men
också genom att de skyddar förpackningens innehåll så att
det når konsumenten i oförstört skick. Stora mängder mat
och varor förstörs runt om i världen på grund av att de inte är
tillräckligt väl förpackade och väl skyddade.
När förpackningarna fullgjort sin uppgift kan de återvinnas
och användas vid tillverkning av papperskvaliteter som är
mindre krävande ur styrke- och hygiensynpunkt. Alternativt
kan papperets energiinnehåll omvandlas till el och värme i en
avfallsförbränningsanläggning. Förbränningen bidrar då inte
till växthuseffekten eftersom papper är ett biobränsle och den
koldioxid som bildas vid förbränningen tas upp av växande
skogar och nyplanterade träd.
3

PROCESS
Billerud Karlsborg är ett integrerat massa- och pappersbruk.
Det innebär att all massa som används vid pappersproduktionen
är tillverkad på bruket. Produktionen pågår kontinuerligt,
dygnet runt, året om.
RÅVARA
Vi använder ved från både barr- och lövträd. Barrved har
långa och starka fibrer och används därför till starka kraftpapper.
Lövved har kortare fibrer. En inblandning av lövved
ger ett papper med jämnare yta och bättre tryckegenskaper.
Veden kommer till Karlsborg med bil, båt eller tåg och tas in
i renseriet. Stockarna barkas i en roterande barktrumma och
huggs sedan till flis. Flisen lagras på stackar medan barken
blir bränsle i barkpannan. En del flis köps även in från olika
sågverk.
MASSATILLVERKNING
I sulfatkokeriet kokas flisen i åtta kokare med en kemikalieblandning
som kallas vitlut. Kokningen sker under ett tryck
som är 6-7 gånger högre än lufttrycket och vid en temperatur
av 165 - 170°C. Detta leder till att ligninet i veden bryts ner
och löses ut. Cellulosafibrerna friläggs från varandra och
bildar pappersmassa. Kokvätskan färgas svart av utlöst lignin
och kallas därför svartlut. Ungefär hälften av veden blir
pappersmassa. Resten finns löst i svartluten och kommer
till nytta som biobränsle i sodapannan. Viktiga biprodukter
är terpentin och tallolja som båda säljs externt.
Efter kokningen tvättas och silas massan i flera steg innan
den förs vidare för blekning. Detta görs för att tvätta massan
ren från kokkemikalier och utlösta vedämnen, men också för
att sila bort okokta kvist- och flisbitar och andra föroreningar.
Tvättvätskan och förbrukad kokvätska avlägsnas och förs till
kemikalieåtervinningen.
BLEKNING
I Karlsborg förbleks massan med syrgas. Syrgasblekningen
minskar massans kvarvarande ligninmängd med cirka 50 %
och halverar därigenom både behovet av blekkemikalier och
utsläppen till vatten från slutblekeriet.
för att få fram rena vita cellulosafibrer. På Karlsborg bleks
både barr- och lövved med ECF-metoden vilket ger en stark
massa som är lämplig för tillverkning av bland annat förpackningspapper.
I blekningen används klordioxid, väteperoxid
och syrgas. Mellan blekstegen tvättas massan på tvättfilter
och utlöst substans går via avlopp till extern rening i den
biologiska dammen.
ÅTERVINNING
Svartluten innehåller mycket vatten som måste avdunstas
innan luten kan förbrännas. Detta sker i en indunstningsanläggning.
Den koncentrerade svartluten förbränns sedan
i sodapannan. De utlösta organiska vedämnena ger energi
till ång- och elproduktion. Tillsammans med barken täcker
det över 90 % av fabrikens energibehov. Merparten av elenergin
är så kallad ”grön el”.
De förbrukade oorganiska kokkemikalierna bildar en smälta
i sodapannans botten. Smältan löses i svaglut och blir till
grönlut. Grönluten blandas med bränd kalk och då bildas
vitlut och kalciumkarbonat (mesa). Vitluten återförs till
kokeriet medan mesan bränns om till ny bränd kalk i mesaugnen.
Dessa kemiska reaktionscykler innebär att kokkemikalierna
återvinns gång på gång vilket är en förutsättning för
både processekonomin och miljön.
Drygt 40 % av massan används i den egna papperstillverkningen
medan återstående del torkas och säljs som avsalumassa
till andra papperstillverkare.
PAPPERSTILLVERKNING
Tillverkningen av papper sker på vår pappersmaskin, PM2.
Massan från sulfatfabriken späds, mals och tillförs olika
funktionskemikalier. Massan avvattnas sedan på en ändlös
vira innan den pressas och torkas till papper.
En del av vårt papper bestryks i en bestrykningsmaskin,
BM1. Bestrykning innebär att papperet beläggs med ett tunt
skikt av vit färg vilket gör papperet slätare, tätare och bättre
att trycka på. Vi legobestryker också liner åt en extern kund.
4
Efter syrgassteget finns två tvättsteg som utgör de sista stegen
i en sluten process. Detta innebär att uttvättad substans från
tvättstegen återförs till kemikalieåtervinningen.
Vid slutblekningen avlägsnas mörkfärgade rester av lignin

KLIMATFÖRÄNDRING OCH ENERGIFÖRSÖRJNING
– DE STORA GLOBALA MILJÖFRÅGORNA
Det senaste decenniet har klimatförändringar trätt fram som
den stora miljöfrågan i världen. En nära nog enig forskarkår
pekar på starka samband mellan förbränning av fossila
bränslen och den pågående höjningen av jordens medeltemperatur.
Det är de fossila bränslena som möjliggör vår höga konsumtion
av varor och resor. Verkligheten kommer snart att tvinga
oss alla att konsumera annorlunda och mindre slösaktigt. Vår
konsumtion måste bli hållbar. Vi på Karlsborg tror att papper
och andra skogsindustriella produkter och bränslen blir ännu
viktigare än idag för att vi ska nå en hållbar välfärd.
Papper tillverkas av en förnyelsebar råvara, och åtminstone i
Sverige, i huvudsak med hjälp av förnyelsebar energi.
av vårt elkraftsbehov med hjälp av vår mottrycksturbin. Detta
har vi åstadkommit genom ett systematiskt arbete där vi
under de senaste åren bl.a. har ersatt olja i mesaugnen med
beckolja, byggt om vår barkpanna så att förbrukningen av
fossila bränslen minskar till förmån för biobränslen och
investerat i en ny mottrycksturbin.
Produktionen har under den senaste 8-årsperioden varit högre
än tidigare nivå på 260 000 ton, samtidigt som oljeförbrukningen
har minskat. Merparten av detta beror på investeringar
som inneburit att fossila bränslen ersatts med biobränslen
som beckolja och bark.
Diagrammet nedan visar hur vår oljeförbrukning (staplar) och
produktionsvolym (linje) har utvecklats de senaste 10 åren.
Karlsborgs bränslemix består till ca 98 % (2011) av olika
biobränslen. Vi genererar dessutom själva ca 69 % (2011)
25000
310000
300000
Oljeförbrukning, m 3 per år
20000
15000
10000
5000
290000
280000
270000
260000
250000
Blekt massaproduktion, ton per år
240000
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
230000
6

LOKAL OCH REGIONAL MILJÖPÅVERKAN
Bruket i Karlsborg ligger i anslutning till Kalixälvens mynning
i innersta delen av Repskärsfjärden som är ett relativt
grunt kustvattenområde i norra Bottenviken. Kvaliteten på
vattnet i Kalixälven, som är oreglerad med stora flödesvariationer,
har stor påverkan på ytvattenkvaliteten i
Repskärsfjärden. Bottenvattnet i fjärden påverkas i hög
grad av inströmmande brackvatten från Bottenviken.
UTSLÄPP TILL VATTEN
Utsläppet av TOC * från bruket är ett mått på brukets slutningsgrad
och på reningsförmågan hos vår utrustning för
avloppsvattenrening. Myndigheterna har satt ett villkor
uttryckt i TOC för att reglera utsläppen från Karlsborg och
på liknande anläggningar. Däremot säger det inget om
vattenkvaliteten i Repskärsfjärden. Trots att brukets utsläpp
av exempelvis organiskt material är ett av de största punktutsläppen
i Norrbotten är intransporten till fjärden med
älvvatten och inströmmande brackvatten betydligt större
än utsläppet från bruket.
Diagrammet nedan visar Karlsborgs utsläpp av organiskt
material mätt som TOC från 90-talet och framåt. Förbättringen
åren 1992 och 2003 förklaras av införande av syr-
gasblekning respektive en utbyggnad av fabrikens
indunstningsanläggning.
Förhållandena i recipienten följs regelbundet upp genom
exempelvis kontroll av vattenkvalitet och bottenfauna. Dessutom
har flera fiskundersökningar gjorts under den senaste
tjugoårsperioden. Vattnet i Repskärsfjärden är, liksom för
hela Bottenviken, näringsfattigt med låga halter av näringsämnena
kväve och fosfor och av organiskt material samtidigt
som syrehalten är god i bottenvattnet i fjärden. Däremot är
siktdjupet relativt litet, vilket är typiskt för älvmynningsområden
där vattnet är färgat av humusämnen.
Enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder från år
2007 finns det fem statusklassificeringar för vattenkvalitet -
dålig, otillfredsställande, måttlig, god samt hög. Enligt 2011
års undersökning kan vattenkvalitén i Repskärsfjärden bedömas
som god med avseende på syrgashalt, klorofyll, siktdjup
och metaller. Vid 2011 års undersökning av sedimentproverna
fann man rester av bark/cellulosafibrer i de fyra närmaste
stationerna till fabriken. De senaste åren har det inte
funnits trådformiga alger eller lukt av svavelväte i något av
de sedimentprover som tagits.
20
900
8
TOC, ton per dygn
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Blekt massaproduktion, ton per dygn

Resultaten från den senaste undersökningen av bottenfauna
från år 2011 bedöms för femte året i rad utifrån de nya bedömningsgrunderna
från Naturvårdsverket. Det framräknade
BQI (Benthic Quality Index) tar hänsyn till artrikedom, individtäthet
samt fördelningen mellan känsliga respektive tåliga
arter i provet. 2011 års mätningar är i nivå med 2010 års värden,
med förbättrade förhållanden för bottenlevande djur i
Repskärsfjärden jämfört med föregående två års undersökningar.
Årets värden var dock något lägre än 2007 års värden,
men någon förklaring till detta är svårt att ge. Sammantaget
ger BQI-resultatet otillfredsställande förhållanden för de bottenlevande
djuren i Repskärfjärden, även om förhållanden vid
ett antal stationer klassas som måttliga eller goda. Eftersom
bottenvattnet utgörs av brackvatten är bottenfaunan generellt
sett artfattig i norra Bottenviken, vilket beräkningsmodellen
inte fullt ut tar hänsyn till.
Den senaste fiskbiologiska undersökning utfördes år 2010 i
brukets utsläppsområde och ett referensområde i Rånefjärden.
Förhållandena kan inte sägas ha förändrats för abborrhonor i
recipienten jämfört med tidigare års undersökningar. Det saknas
klara trender för någon av lokalerna avseende parametrarna
i den morfologiska och fysiologiska studien. Skillnader
finns mellan olika storleksklasser och mellan olika undersökningar.
Nämnvärt är att levervärdena uppvisade en förbättring
från föregående undersökning år 2004.
Vid de fiskbiologiska undersökningarna, som utfördes år
2004, kunde ingen avvikelse påvisas på fisk från brukets
utsläppsområde och ett referensområde i Rånefjärden vad
gäller reproduktion, kondition, immunförsvar. Däremot förelåg
en avvikelse i leverfunktion. Artsammansättning och täthet
hos fiskfaunan var även normal.
En sammanvägd bedömning av hittills gjorda mätningar i
Repskärsfjärden samt från andra biologiska tester utförda på
avloppsvattnet leder till slutsatsen att nuvarande utsläpp från
bruket inte synes ge upphov till effekter av betydelse för
recipienten.
* TOC – Total Organic Carbon, dvs Totalt Organiskt Kol, ett mått på hur
mycket organiskt kol något innehåller och är ett mått på mängden syreförbrukande
ämnen i ett prov av t.ex. avloppsvatten.
FORTS PÅ NÄSTA UPPSLAG
9

UTSLÄPP TILL LUFT
Den mest välbekanta lokala miljöpåverkan kring en sulfatfabrik
är sannolikt lukten från svavelväte och ett antal organiska
svavelföreningar. Då och då inträffar driftstörningar
som leder till kraftiga kortvariga luktstörningar. Dessutom
sker ett kontinuerligt utläckage av luft med mycket låga
koncentrationer av illaluktande ämnen från lagringstankar och
liknande, så kallade diffusa utsläpp. Vid viss väderlek, vind
och vid driftstörningar i vår starkgasförbränning ger dessa en
viss lukt vid och kring bruket.
Diagrammet nedan visar våra svavelutsläpp* i form av illaluktande
svavelföreningar och försurande svaveldioxid genom
våra skorstenar (exklusive de diffusa utsläppen). Den kraftiga
minskningen år 2004 förklaras av minskade utsläpp då
indunstningen byggdes om och som reducerade utsläppen
från sodapannan då den högre torrhalten på brännluten ger
lägre utsläpp av svaveldioxid. Under 2005 minskade svavelutsläppen
ytterligare främst då det nya hartskokeriet togs i
drift. Svavelutsläppen, exkl. diffust svavel ligger för år 2011 i
nivå med föregående år. De diffusa utsläppen, är större än de
som kommer via våra skorstenar.
* Byte av anlysmetod för mätning av svavelinnehåll i avluftningsgaser
skedde år 2009. Den nya metoden ger högre värden
än den tidigare metoden.
70
310000
60
300000
Svavel exkl. diffust, ton per år
50
40
30
20
290000
280000
270000
260000
250000
Blekt massaproduktion, ton per år
10
240000
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
230000
10

En annan luftutsläppsparameter som de miljövårdande myndigheterna
sätter stor vikt vid är kväveoxider, så kallad NOx.
NOx ger främst regional påverkan genom att verka gödande
och försurande.
Vi har även installerat ny reningsteknik (SNCR) på barkpannan,
samt bytt ut brännoljan till beckolja i mesaugnen. Dessa
åtgärder har gjort att vi har kunnat hålla nere ökningen av våra
utsläpp av NOx trots ökad produktion.
Våra utsläpp under den senaste 10-årsperioden framgår av
diagrammet nedan. De senaste åren har vi arbetat intensivt
med att minska våra NOx-utsläpp. Vi har trimmat sodapannan
där vi gjort åtgärder på luftflöden och lutsprutor.
500
310000
480
300000
NOx, ton per år
460
440
420
400
290000
280000
270000
260000
250000
Blekt massaproduktion, ton per år
380
240000
360
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
230000
11

KEMIKALIEFRÅGOR
De kemikalier som används vid bruket kan delas upp i processkemikalier
för kok- och blekprocesserna samt i olika
tillsats- och hjälpkemikalier. Dessutom används mindre
mängder kemikalier för underhållsarbeten och på laboratoriet
med mera. Bland processkemikalierna finns ammoniak,
natriumhydroxid, natriumklorat, klordioxidvatten, väteperoxid,
svavelsyra, syrgas, terpentin och metanol. Hantering av
dem medför risker för personskada och då framförallt för
direkt berörd personal. Jämfört med risken för allmänheten
och den yttre miljön är risken för personalen högre, men
bedöms ändå som liten.
Alla nya kemikalier som nyttjas i vår process och som innehåller
för bruket nya kemiska ämnen anmäls till Länsstyrelsen.
Dessutom behandlas alla nya kemiska produkter i
brukets kemikaliegrupp innan de godkänns för användning.
Vid denna granskning beaktas arbetsmiljö- och miljörisker
samt produktsäkerhetsfrågor.
Bruket har för närvarande enbart en kemikalie, ett våtstyrkemedel
som nyttjas vid tillverkning av våtstarkt papper, där
man genom så kallad PEC/PNEC-analys inte kan utesluta
att det finns en miljörisk förknippad med användningen.
Mätningar i recipienten i form av fisk- och bottenfaunaundersökningar
samt labmässiga kontroller i form av
flergenerationsförsök på zebrafisk, toxicitet mot kräftdjur
och tillväxthämning av rödalger ger alla en indikation på
liten risk för påverkan. Eftersom det enligt brukets bedömning
för närvarande inte finns något miljömässigt bättre
alternativ till det våtstyrkemedel vi använder är det inte
aktuellt att ersätta det med någon annan kemikalie.
AVFALL
Avfallet från Karlsborg domineras av olika ask- och kalkfraktioner.
Den största fraktionen kallas grönlutsslam och bildas
vid förbränningen av svartlut i sodapannan.
I dagsläget finns inget bra sätt att nyttja grönlutsslammet och
det deponeras därför på den egna deponin ca 2,5 km norr om
fabriksområdet.
Kalkfraktionen mesa nyttjas bl.a. av Svevia som fyllnadsmaterial
på grusvägar, eller till andra ändamål såsom kalkersättningsmedel
för olika jordförbättringsändamål eller ombränns
till kalk av Svenska Mineral. För kalkgruset har vi inte funnit
någon avsättning varvid denna fraktion deponeras.
Sedan sommaren 1999 komposterar vi barkslam och barkaska.
Komposteringen tar ett år i anspråk och flyttning med
omblandning av komposten görs normalt en gång. Komposten
flyttas till nytt upplag på nuvarande deponi och förs efterföljande
år ut som sluttäckning på ytan av deponin.
Vi tillverkar briketter av eget papper som inte återvinns
i processen. Briketterna förbränner vi i barkpannan där vi
framställer ånga som används för tillverkning av massa och
papper.
Övrigt icke-farligt avfall som returpapper, wellretur, brännbart,
hårda plastförpackningar, komposterbart, trä, metall
och elskrot, bygg- och rivningsavfall med mera källsorteras.
Huvuddelen material- eller energiåtervinns men diverse
rivningsavfall, mesaugnstegel, jord, sten, isolering med mera
deponeras på den egna deponin.
Farligt avfall som exempelvis spillolja och elskrot källsorteras
och lämnas till externa återvinningsföretag som har
kompetens och myndighetstillstånd att omhänderta de aktuella
avfallsfraktionerna.
12

TRANSPORTER
Varje dag transporteras stora mängder ved och andra råvaror
in till bruket samtidigt som färdiga produkter skickas till
kunder över hela världen. Olika schablonberäkningar visar
att dessa transporter står för en relativt stor del av verksamhetens
totala utsläpp till luft. Möjligheterna till dramatiska
förbättringar av transportsystemet är dock begränsade. 91 %
av våra uttransporter sker redan med miljövänliga alternativ
som järnväg och båt. Transporterna via lastbil står för 9 %
och används främst där tåg eller båt inte är möjligt, samt vid
behov av brådskande och akuta leveranser
Billerud är tillsammans med fyra andra skogsföretag delägare
i transportföretaget ScandFibre Logistics AB som uteslutande
sysslar med järnvägstransporter i Europa. Det ger oss en
kostnadseffektivitet som är nära nog omöjlig att uppnå för
ett enskilt bruk. Returtransporterna består till stor del av
returpapper som samlats in i Centraleuropa och som sedan
återvinns i några av bruken som ingår i systemet. Till Karlsborg
får vi t.ex. returtransporter med kalk.
Vårt vedbehov motsvarar ca 110 fullastade timmerbilar varje
dag året runt om all ved kommer via lastbil. Veden dominerar
därmed våra intransporter. Under år 2011 var fördelningen att
ca 95 % kom med bil från närområdet och cirka 5 % med båt
från Baltikum.
I Sverige minimeras transportarbetet av råvaran via lägesbyten
mellan olika skogsägare. Ett ensidigt försök att reducera
de egna transporternas miljöpåverkan skulle av den
anledningen leda till en ökad miljöpåverkan.
SKOGSVÅRD
Billerudkoncernen äger inga egna skogar men ett uthålligt
skogsbruk är naturligtvis ändå avgörande för vår framtid.
Billerud Karlsborg köper årligen in närmare ca 1,5 miljoner
kubikmeter vedråvara från i huvudsak svenska och finska
skogar. Under 2011 var fördelningen ca 95 % från norra
Sverige och norra Finland, ca 5 % från Baltikum.
Det är i huvudsak Sveaskog som försett oss med råvaran.
I början av maj år 2007 bildades Billerud Skog som successivt
har övertagit ansvaret för leveransen av vedråvara till Karlsborg.
Från år 2008 har de fullt ut ansvarat för anskaffningen
av volymerna.
All vår vedråvara kommer från certifierat skogsbruk, vilket
innebär att den inte kommer från några kontroversiella källor.
13

VIKTIGA MILJÖRELATERADE HÄNDELSER UNDER 2011
STÖRNINGAR OCH INCIDENTER
I samband med uppstarten efter underhållsstoppet i månadsskiftet
augusti/september uppstod processtörningar som
ökade utsläppsnivån till biodammen. Extraprover och analyser
utfördes och en samlad bedömning gjordes av eventuella
miljökonsekvenser. Vid bedömningen studerades:
• utsläppet till biodamm
• biodammens utjämnings-/reducerande effekt på utsläpp
till recipient
• resultat från ytvattenprover
• vattenkvalitén i utsläppsområdet som huvudsakligen
bestäms av älvvattnets kvalitet
Den samlade bilden visade att extrautsläppet från bruket i
samband med underhållsstoppet och uppstarten av fabriken
bör ha haft en mycket begränsad miljöeffekt i recipienten.
Även en mindre driftstörning skedde i mitten av juni där
bedömningen är likvärdig med den i samband med underhållsstoppet.
MILJÖRELATERADE INVESTERINGAR
Ur miljösynpunkt kan följande pågående och genomförda
investeringar under år 2011 nämnas:
• investering av ny processutrustning för grönlutsreningen
togs i drift i maj 2011
• byggnation av nytt elfilter på sodapannan för att minska
stoftutsläppen påbörjades under år 2010. Filtret togs i drift
under september år 2011 och visar på en förväntad minskning
av stoftutsläppen från sodapannan
• nytt flissåll i renseriet installerades under året vilket ger en
elbesparing
• en ny rökgasanalysator för mätning av syre, kväve- och
svaveloxider har installerats på starkgaspannan.
TILLSTÅND OCH ANDRA KRAV
Några av de beslut som påverkar bruket under år 2011 är:
• beslut av Miljödomstolen 2009-02-20 ändrade tidigare
beslutade tidpunkter för nytt provisoriskt villkor samt prövotidsredovisning
för stoft från sodapannan till 2011-09-01
respektive 2012-03-31
• från Miljööverdomstolen fick vi ett beslut 2009-12-09 som
innebär att bruket måste installera ett svaggassystem före år
2014. Beslutet har överklagats av Länsstyrelsen som vill ha
en annan formulering av villkoret. Länsstyrelsen har inte
beviljats prövningsrätt i Högsta Domstolen. Inledande projektering
för svaggassystem har påbörjats.
• under år 2010 pågick prövotiden för utsläppsvillkor för
barkpannan avseende kolmonoxid (CO) och kväveoxider
(NOx). Beslut har ännu inte meddelats.
ÖVRIGT
Under slutet av år 2004 upptäckte man inom skogsindustrin
att legionellabakterier kan förekomma i dess bioreningsanläggningar.
Detta ledde bl.a. till ett samarbete mellan Skogsindustrierna
och Smittskyddsinstitutet där de studerade problemet
med legionella i skogsindustriella anläggningar.
Rekommendationer gavs om säkerhetsåtgärder. Arbetet fortsatte
inom branschen där man bl.a. låtit utarbeta en mall för
hur riskhanteringsplaner kan utformas vid bruken.
Genom de studier och det underlag som tagits fram har bruket
kunna göra en bättre riskbedömning både internt och för
det närliggande samhället. Med de åtgärder och den kunskap
som finns i nuläget bedöms eventuella risker med legionella
från bioreningsanläggningen på bruket vara mycket små.
14

LAGSTIFTNING OCH SAMHÄLLETS KONTROLL
Vår verksamhet regleras av en omfattande miljölagstiftning.
För att bedriva massa- och papperstillverkning krävs exempelvis
tillstånd enligt miljöbalken. Tillstånden beviljas av
Miljödomstolen efter en omfattande rättslig prövning där
bland annat Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap (MSB) och Länsstyrelsen agerar motparter.
Tillståndet ger oss rätt att producera en viss mängd
massa och papper på ett specificerat sätt. Det innehåller
också en lång rad villkor avseende bland annat utsläpp till
vatten och luft, buller och avfalls- och kemikaliehantering.
Länsstyrelsen avdelar sedan kvalificerade handläggare som
löpande granskar att vi följer villkoren i vårt tillstånd och all
generellt gällande miljölagstiftning. Bryter vi mot regelverket
kan Länsstyrelsen utdöma miljösanktionsavgifter eller lämna
ärendet vidare till polis och åklagare.
15

BILLERUD KARLSBORG AB
KONTAKT
Eva Ekholm Stenberg
Miljöchef
Tel: 0923-661 58
Billerud Karlsborg AB
952 83 Karlsborgsverken
Mikael C Larsson
Miljöingenjör
Tel: 0923-663 35
Billerud Karlsborg AB
952 83 Karlsborgsverken