SAMRÃDSREDOGÃRELSE FÃR FÃRDJUPAD ... - UmeÃ¥ kommun

Stadsledningskontoret 

Utvecklingsavdelningen 

Samrådsredogörelse 

Fördjupad översiktsplan för Ön maj 2008

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

3 

INTRODUKTION ....................................................................................................... 4 

Samråd 15 oktober- 10 december 2007................................................................................. 

4 

Aktiviteter ........................................................................................................................... 4 

Inkomna yttr anden..............................................................................................................4 

SAMMANFATTNING YTTRANDEN .............................................................................5 

Statliga myndigheter och bolag.................................................................................................5 

Kommunala nämnder, bolag m.m. ............................................................................................ 7 

Politiska partier ..................................................................................................................... 10 

Byggare/markintressenter ...................................................................................................... 11 

Föreningar, intresseorganisationer med flera ........................................................................... 11 

Privatpersoner- boende på Ön eller i närområdet ..................................................................... 14 

Sammanfattning................................................................................................................ 14 

Bebyggelse, natur och rekreation........................................................................................ 14 

Trafik, kommunikationer, miljö m.m........... ......................................................................... 17 

Övriga privatpersoner ............................................................................................................ 20 

Sammanfattning................................ ................................................................................ 20 

Bebyggelse, natur och rekreation........ ................................................................................ 20 

Trafik, kommunikationer, 

miljö m.m.................................................................................... 22 

KOMMENTARER TILL INKOMNA YTTRANDEN MED 

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I PLANEN...................................................................23 

Trafik ................................................................................................................................... 23 

Genomförda trafikberäkningar ............................................................................................ 23 

Fördjupad trafikkonsekvensutredning för Ön........................................................................ 23 

Trafiksituationen på Norra Obbolavägen .............................................................................. 24 

Trafiksituationen på Skiljevägen och Övägen ....................................................................... 24 

Anslutningen av Skiljevägen till Kolbäcksbron och konsekvenser på Skiljevägen ...................... 24 

Reservat för en väganslutning mellan Norra Obbolavägen och Östra länken............................ 25 

Reservat för en väganslutning runt den s.k. Flottarbyn ......................................................... 25 

Ytterligare en GC-anslutning mellan södra NUS-området och Öbacka strand-området.............. 25 

GC-bron mot Östteg bör förläggas längre norrut................................................................... 25 

GC-bro mot Båtgränd istället för en bro mot Konstnärligt Campus och ett långsiktigt GCbroreservat 

mot Ankargränd............................................................................................... 26 

Kombinerad GC- och kollektivtrafik på broarna..................................................................... 26 

Bil- och kollektivtrafikbro mot Kyrkbron ............................................................................... 26 

Bilbro från Ön med anslutning mot centrala Umeå................................................................ 27 

Endast en kombinerad GC- och kollektivtrafikbro mot Kyrkbron ............................................. 27 

Spårbunden trafik till och från Ön ....................................................................................... 27 

Övertäckta eller vindskyddade gång- och cykelbroar till Ön ................................................... 28 

Parkeringshus istället för parkeringsgarage .......................................................................... 28 

Bilparkeringsnormer för bebyggelsen på Ön......................................................................... 28 

Anslutande av gång- och cykelvägsystemet från Ön till befintligt huvudnät............................. 29 

2

Buller ................................................................................................................................... 29 

Överskridande av bullerriktvärden..................... .................................................................. 29 

Buller från biltrafiken .........................................................................................................31 

Buller från flygtrafik ........................................................................................................... 31 

Buller från ambulanshelikoptertrafik .................................................................................... 31 

Bebyggelse och planstruktur................................................................................................... 31 

Exploaterings grad. ............................................................................................................. 31 

Alternativa exploateringsområden ....................................................................................... 32 

Större hänsynstagande om kulturmiljön............................................................................... 32 

Ljusförhållanden på gårdar och gator .................................................................................. 33 

Södra Ön .......................................................................................................................... 33 

Fågelstigen ....................................................................................................................... 33 

Grönstruktur och funktioner ............................................................................................... 34 

Nationalstadspark.............................................................................................................. 34 

Fördelning av grönytor/användning..................................................................................... 35 

Ekologisk ambition............................................................................................................. 35 

Flexiblare formuleringar ..................................................................................................... 36 

Alternativ planutformning. .................................................................................................. 36 

Funktionssamband............................................................................................................. 36 

Upphävande av Strandskydd .................................................................................................. 36 

Reningsverket ....................................................................................................................... 39 

Expansionsutrymme........................................................................................................... 39 

Skyddsavstånd .................................................................................................................. 39 

Anslutning mot Kolbäcksleden ............................................................................................ 39 

Gång- och cykelväg nedanför reningsverket......................................................................... 39 

Hänsyn till befintliga ledningar............................................................................................ 39 

Genomförandefrågor ............................................................................................................. 40 

Högspänningsledningar...................................................................................................... 40 

Exploateringskostnader ...................................................................................................... 40 

Utbyggnadstakt................................................................................................................. 40 

MKB och värderosen..............................................................................................................40 

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)...................................................................................... 40 

Värderosen ....................................................................................................................... 41 

Övriga kommentarer..............................................................................................................41 

Förutsättningar för barn och unga....................................................................................... 41 

Kultur och kreativa boendeformer ....................................................................................... 42 

Bättre underlag för säkerhet............................................................................................... 43 

Påverkan på vattenmiljö..................................................................................................... 43 

Riksintresse för yrkesfiske .................................................................................................. 43 

Utvecklingsidéer ................................................................................................................43 

BILAGA 1. SAMRÅDSYTTRANDE, LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN 

3

INTRODUKTION 

I samrådsredogörelsen presenteras synpunkter som inkommit under samrådstiden tillsammans med 

kommentarer samt en redovisning av de ändringar som synpunkterna föranlett. 

Inledningsvis redovisas sammanfattade yttranden från myndigheter, kommunala nämnder, 

intresseföreningar och organisationer m.fl. Yttranden lämnade av privatpersoner har sorterats i två 

grupper utifrån angiven bostadsadress. Dels synpunkter från boende på Ön eller i närområdet, dels 

kommentarer från övriga privatpersoner. Yttrandena presenteras som utdrag och är många gånger 

starkt förkortade. Samtliga yttranden finns arkiverade och är offentliga handlingar. 

Eftersom vissa synpunkter återkommer i flera yttranden har kommentarerna samlats i en särskild del 

där de presenteras uppdelat på huvudfrågor. 

Samråd 15 oktober- 10 december 2007 

Den 10 december 2007 gick samrådstiden ut för förslaget till fördjupad översiktsplan för Ön. Förslaget 

hade då varit ute på remiss i två månader. Syftet med samråd är att säkerställa inflytande från många 

olika parter samt ge möjlighet att påverka. Under samrådsskedet genomfördes offentliga möten med 

berörda parter där förslaget presenterades och diskuterades. 

Aktiviteter 

Under samrådstiden har samrådshandlingen för Ön, tillsammans med en fysisk modell över förslaget, 

ställts ut i kommunhörnan på stadsbiblioteket i Umeå. Vid tre tillfällen har tjänstemän från kommunen 

funnits på plats på biblioteket för att svara på frågor. Samrådshandlingen har funnits tillgänglig i 

stadshusets foajé och kunnat laddas ner som pdf-fil via kommunens hemsida. På hemsidan har 

kommunmedborgare och andra även haft möjlighet att ta del av en virtuell 3D-modell som 

presenterats i Google Earth över en del av planområdet och skapa sig en uppfattning om hur området 

kan komma att se ut fullt utbyggt. 

Tjänstemän ur Öns projektgrupp har under samrådstiden medverkat vid nedan listade aktiviteter; 

• Presentation av planförslaget vid öppet möte den 15 oktober i arrangemang av Centerpartiet. 

• Bemanning av utställningen på biblioteket under eftermiddagarna 19-21 november. 

• Trafikseminarium 27 november, 2007 på temat Bilsnål planering i arrangemang av Umeå 

kommun och projektet Hållbart resande i Umeåregionen. 

• Samrådsmöte med Workshopgruppen 21 november. 

• Därtill har träffar genomförts löpande med myndigheter som Länsstyrelsen och Vägverket 

samt kommunala förvaltningar och bolag. 

Inkomna yttranden 

Synpunkter på det utställda förslaget har lämnats både skriftligen och via kommunens webb. Fram till 

den 16 januari hade webbsidan om Ön haft 12 316 unika besökare. 3 394 personer hade besökt sidan 

där man kan se planförslaget i 3D via Google Earth och ungefär 300 personer har besökt sidan där 

möjlighet finns att lämna synpunkter via ett webbformulär. 

Totalt inkom 136 remissyttranden enligt följande fördelning; 

• 10 yttranden- statliga myndigheter och bolag 

• 13 yttranden- kommunala nämnder, bolag m.m. 

• 2 yttranden- politiska partier 

• 2 yttranden- byggare/markintressenter 

• 11 yttranden- intresseföreningar, intresseorganisationer 

• 97 yttranden- privatpersoner 

4

SAMMANFATTNING YTTRANDEN 

Statliga myndigheter och bolag 

Länsstyrelsen 

Västerbotten 

Länsstyrelsen anser att möjlighet ges att skapa attraktiva miljöer för strandnära 

boende genom bebyggande av Ön. Läget i älven begränsar dock 

förutsättningarna att skapa bra kommunikationslösningar. Utan mer radikala 

och omfattande trafiklösningar ställer sig Länsstyrelsen tveksam till 

lämpligheten att exploatera Ön med den angiven exploatering. Risk finns att 

bullerriktvärden överskrids och att trafiken blir barriärskapande. En fördjupad 

trafikkonsekvensutredning saknas. Enligt Boverkets förslag till allmänna råd 

anses inte avvägning mellan kraven på ljudmiljö och andra intressen tillämplig i 

detta fall utan bör endast kunna övervägas vid komplettering av bebyggelse i 

centrala delar. 

När det gäller kulturhistoriska intressen menar Länsstyrelsen att en 

komplettering av bybebyggelsen inte kan anses bevara eller berika kulturmiljön 

som planen uttrycker. Detta eftersom det är själva bymiljön som är 

bevarandevärd. För att undvika att ny bebyggelse dominerar över den äldre 

föreslås att ett grönstråk sparas vid Klungbyn samt att anpassning görs 

avseende byggnaders höjder. Även flottningsföreningens byggnader bör 

bevaras. Anpassade byggnationer ses dock som möjliga i detta område. 

Kvarters- och hushöjder bör anpassas till vind och solinstrålning för att gårdar 

och gator ska bli omtyckta vistelseytor. 

Länsstyrelsen menar vidare att kommunen tydligare måste motivera de skäl 

som åberopas för strandskyddsdispens särskilt vad gäller bevarande av den 

biologiska mångfalden. Strandskogarnas biologiska mångfald och påverkan av 

planförslaget bör analyseras i ett större perspektiv, lämpligen strandskogarna i 

Umeälvens nedre lopp, menar man. 

Länsstyrelsen förutser att en avstängning av Obbolavägen kommer att öka 

trafikarbetet, påverka trafiken på Östra länken samt öka biltrafiken på 

Mellanön. Miljövänlig spårbunden trafik ses som intressant att utreda. Vad 

gäller luftföroreningar menar man att kommunen bör uppmärksamma 

planläggningens påverkan på halter av luftföroreningar samt redogöra för 

möjliga åtgärder. Vidare anser Länsstyrelsen att kommunen bör avvakta 

fastställande av slutlig utformning av anslutning från Ön till Kolbäcksbron tills 

en mer omfattande trafikkonsekvensanalys genomförts. Även vikten av 

undersökningar avseende risker för skred och ras i alla planeringsskeden lyfts. 

Länsstyrelsen menar att den aktuella flygbullersituationen, inte bara den 

framtida, bör analyseras. Kommunen anses inte fullt ut beaktat reningsverket 

förutsättningar avseende möjliga framtida krav på kväverening och fler 

anslutna nyttjare. Även skyddsavståndet för reningsverket föreslås analyseras 

och noggrant övervägas. 

Därtill framhålls att tillgänglighetsfrågor, genusperspektiv och barnperspektiv 

ska beaktas i all planering. Slutligen lämnas detaljsynpunkter på innehållet i 

miljökonsekvensbeskrivningen. Exempelvis föreslås avsnittet riskanalys att 

utvecklas. 

Västerbottens museum Museet anser att den föreslagna bebyggelsen på norra Ön bör begränsas och 

utformas på ett hänsynsfullt sätt att mötet med byn blir skonsam. I förslaget 

blir kontrasterna i mötet med den lantliga miljön för stor. 2 500 enheter anses 

vara en för kraftig exploatering. Museet menar att kompletteringsbebyggelse 

inte bör ske i någon större omfattning i Klungbyn och Radbyn. Den lantliga 

karaktären bör bevaras intakt. Flottningsmiljön med dess byggnader bör 

bevaras och utvecklas. När det gäller radbyn menar man att strukturen bör 

förstärkas och att jordbruksmarken behållas. På södra Ön vid marinan kan 

kompletteringar ske med lämpligt utformade byggnader. Överlag anses det 

5

viktigt att behålla den äldre miljön på Öns södra spets och föreslår att 

byggnaderna, varvet och sorteringen tydligare lyfts fram i riktlinjerna. Museet 

anser att alltför generöst utrymme lämnats för nyexploateringen på bekostnad 

av den äldre bebyggelsen i vissa avseenden och ifrågasätter att70 bostadshus 

skall anses kunna stärka kulturmiljön. Vidare tvivlar man på att det är tillräckligt 

att uttrycka att ändringar skall göras i samråd med antikvarisk expertis. 

Befintliga värden bör analyseras i nuvarande skede. Vidare föreslås att det 

anges hur en varsam komplettering skall kunna se ut. Gällande grönstrukturen 

anses restaurering av delar av det öppna landskapet till blomrika ängar 

betydelsefullt. 

Vägverket 

Banverket 

Luftfartsstyrelsen 

Umeå universitet 

Västerbottens Läns 

Landsting 

Polismyndigheten i 

Umeå 

Posten 

Telia Sonera 

Vägverket ställer sig positiv till planering som syftar till minskat bilberoendet. 

De 16 punkterna i planen ses som ett bra sätt att strukturera och tydliggöra 

miljömål. Vägverket ser även positivt på helhetsanalysen för Umeå men saknar 

en fördjupad trafikkonsekvensanalys avseende framtida transportbehov. 

Eftersom Kolbäcksbron berör Umeåprojektet 2 är det angeläget att planeringen 

samordnas mellan Vägverket och kommunen. Verket anser att det är för tidigt 

för fastställande av slutlig utformning av anslutningen till Kolbäcksbron. 

Inga synpunkter att lämna i detta skede. 

Luftfartsstyrelsen anser det tveksamt att planen redovisar framtida 

bullerexponeringar och inte aktuell bullerkurva. I planen nämns att 

flygplanstypen MD80 beräknas vara utfasad år 2014. Luftfartsstyrelsen 

understryker dock att detta enbart är en bedömning. Möjlighet finns att MD80 

kan komma att trafikera Umeå i ytterligare 10 år. Möjligen ännu längre även 

om detta blir i mindre omfattning än idag. Luftfartsstyrelsen menar att hänsyn 

bör tas till detta för att bebyggelseutvecklingen skall kunna anpassas på ett 

lämpligt sätt. 

Umeå universitet anser att planering i högre grad än tidigare bör bygga på en 

tät stad. Förutsättningarna anses goda att åstadkomma attraktiva och hållbara 

bebyggelsemiljöer på Ön. Universitetet välkomnar en gång- och 

cykelbroförbindelse mellan Ön och Konstnärligt campus och understryker att 

stor omsorg bör ägnas åt den nya stadsdelen samt kommunikationsstråken för 

att åstadkomma ett bra samspel mellan Norra Ön och Konstnärligt Campus 

samt trafikflöden som helst inte skall komma att upplevas som störande. 

Planförslagets ambitionsnivå ses som vällovligt hög. Universitetet lyfter idéer 

som att utveckla verkstäder/ateljéer för konstnärligt verksamma personer samt 

boende för studenter och anställda vid universitetet. 

Landstinget skriver i sitt yttrande att behovet av en gång- och cykelväg mellan 

älvstrandens vägnät och universitetsstadens sydvästra del i anslutning till 

resecentrets södra perrong aktualiseras med ökad gång- och cykeltrafik. Vidare 

menar man att ny bebyggelse inte får inskränka på tillgängligheten för 

helikoptertrafik till universitetssjukhuset. 

Polisen skriver att det i nuläget är svårt att se eventuella brister i planeringen. 

Intrycket är att kommunen försökt hitta lösningar för att eliminera trafikfaror 

och även beaktat miljösynpunkter. 

Avstår från yttrande. 

Har ingen erinran mot förslaget men framhåller att det i området finns 

ledningar och kablar som måste flyttas alternativt byggas om. I centrum av 

området behövs för en teknikutbyggnad. Exploatören får bekosta utbyggnaden 

av nätet och avtal bör tecknas med yttrandet. 

6

Kommunala nämnder, bolag m.m. 

Byggnadsnämnden 

SHBK´s 

tjänsteskrivelse 

Byggnadsnämndens yttrande omfattar ett bifall till tjänsteskrivelsen från 

Samhällsbyggnadskontoret (SHBK) med tillägg i form av en bilaga från 

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna samt Folkpartiet. 

SHBK gör en samlad bedömning att Ön är optimal att bebygga mot bakgrund i att 

en kompakt stad med en radie på fem kilometer är att föredra. 

Exploateringsgraden på 2500 enheter bedöms dock för hög för att nå planens syfte 

långsiktig hållbar utveckling. Den alltför omfattande bebyggelsen medför vissa 

uppenbara problem som ökat trafikbuller, trängsel längs norra Obbolavägen och vid 

den nya bebyggelsen, risk för överskridanden av miljökvalitetsnormer, risk för 

luktstörningar från reningsverket samt stor negativ påverkan på naturvärden och 

rekreation. SHBK efterlyser ett mer ingående resonemang som visar på 

möjligheterna till avsteg från strandskyddet samt bullerriktvärden. 

Att boulevarden föreslås kantas av verksamheter i bottenvåningarna ses som 

positivt. Kontoret menar att möjligheten att etablera verksamheter även längs 

älvbrinken är intressant inte minst ur trygghetssynpunkt. Att tillåta biltrafik längs 

strandpromenaden anser man dock skulle förstöra det rekreativa grönstråket. SHBK 

gör bedömningen att krav på lokaler för verksamheter bör låsas fast i 

fördjupningen. Även ytor för förskolor och grundskola bör reserveras, förslagsvis i 

anslutning till grönstråket och i ett läge där merparten av bostadskvarteren ligger. 

Kontoret uppskattar att 3-4 förskolor och minst en grundskola för årskurs 1 till 6 

kommer att finnas på Ön och menar att kvartersmark bör anvisas för detta innan 

mark fördelas för bostadsbyggande. 

Vidare efterfrågas en fördjupning av parkytornas upplevelsevärden samt en 

diskussion om grönytors uppbyggnad, storlek och struktur. Man anser samtidigt att 

det är viktigt att inte låsa fördelningen av ytor för grönområden i detta läge. Ny 

bebyggelse bör förläggas mer än 20-25 meter från strandbrinken för att 

strandpromenaden skall kunna vara tillgänglig för allmänheten. Ett större 

parkområde bör lämnas fritt mot älven på Tegssidan. För att skapa allmän 

tillgänglighet anser kontoret att kajer och bryggor bör byggas och förvaltas på 

samma sätt som gator, torg och parker. Ett sammanhängande gång- och cykelstråk 

bör redovisas fram till Kungsgatan. För att göra andra färdmedel än bil 

konkurrenskraftiga föreslås parkeringshus som alternativ till källargarage. 

SHBK anser att en alternativ bilväg från Östtegs industriområde mot östra länken 

bör övervägas eftersom risken för genomfartstrafik på Ö- och Skiljevägen ses som 

stor. Gällande de nordsydliga stråken på Ön förutses behov av åtgärder för att 

minska framkomligheten i det fall en ny väg inte byggs. Kontoret anser att 

gatusektionerna inte bör understiga 5,5 meter och ser möjligheter till en bättre 

infrastruktur för kollektivtrafik med exempelvis en kombinerad buss-, gång- och 

cykelbro eller en light-raillösning. 

SHBK anser inte att bostäder skall byggas på södra Ön eftersom området är flygoch 

bilbullerutsatt, gränsar till verksamhetsområde samt ligger inom 500 meter från 

reningsverket. Skyddsavståndet bör istället ökas från 300 till 400 meter från 

reningsverket. Vidare föreslås planen innehålla argument och resonemang kring 

frågan om buller som Boverket kräver för att tyst sida ska kunna tillämpas. Även 

inflygningsvägar för ambulanshelikopter bör åskådliggöras i förslaget. 

SHBK menar även att kommentarer avseende kommande detaljplaners omfattning, 

framtag ande, innehåll etc. bör formuleras mer flexibelt alternativt utgå till förmån 

för avgörande i, den för detaljplanering, ansvarige nämnden. Kontoret framför ett 

antal mer detaljerade synpunkter på bland annat miljökonsekvensbeskrivningen 

som att innehållet bör kompletteras med exempelvis påverkan på vattenmiljön, att 

reningsverkets skyddszon bör motiveras samt att utvärderingen av planens 

hållbarhet bör skiljas från miljökonsekvensbeskrivningen. Ämnen som klimat och 

energi samt naturvärden bör utvecklas och beskrivningen 

av miljökvalitetsnormerna 

är felaktig. De menar vidare att även Teg bör behandlas eftersom området hamnar 

under vatten vid 1000 års-regn. 

7

Tekniska nämnden 

Miljö- och 

hälsoskydds- 

Nämnden 

Kulturnämnden 

Bilaga 

För- och grundskolenämnden 

I bilagan till Byggnadsnämndens beslut uttrycks att exploateringsgraden skall 

hållas så hög som möjligt förutsatt att boendekvaliteten säkras på en 

harmoniserande nivå. Närings- och planeringsutskottets inriktningsbeslut på 2 500 

enheter ses både som möjlig och önskvärd. Inställningen är att hela Ön skall vara 

möjlig att exploatera vid lämplig tidpunkt och på ett lämpligt sätt. Vidare menar 

man att stadsdelen, ur miljö- och driftssynpunkt, bör utföras med så kallad 

passivhus-teknik med krav att nybyggda lägenheter årligen endast får förbruka max 

60 kWh/kvm. Utlagd bebyggelse i parkområdet söder om bron vid Fågelstigen ses 

som olämplig och föreslås utgå. 

Vidare menar man att möjligheten att ha sin bil uppställd på norra Ön kraftigt bör 

begränsas genom tillämpande av maximal parkeringsnorm. En minimering av 

brobyggandet föreslås prövas vilket skulle dämpa boendekostnaderna samt bidra 

till en rimlig trafiksituation längs Norra Obbolavägen. Förses befintlig bro med en 

gång- och cykelbana behöver enbart en kombinerad kollektivtrafik- gång- och 

cykeltrafikbro anläggas från Öns nordspets mot Teg och Fågelstigen. Anläggande 

av broar över älvens huvudfåra bedöms kostnadsmässigt som olämpligt. Plats för 

en eventuell framtida bro över älvens huvudfåra bör dock reserveras i kommande 

detaljplanering i det fall behov skulle uppstå. 

Tekniska nämnden ställer sig bakom SHBK´s tjänsteskrivelse med förändringen att 

ordet "alltför" utgår i skrivningen "Den alltför omfattande bebyggelsen…". Stycket 

som uttrycker att bebyggelse bör förläggas mer än 20-25 meter från strandbrinken 

och att ett större stycke parkmark reserveras, än vad som föreslås i planen på 

Tegssidan vid Fågelvägen, utgår. Vidare reserverar sig Tekniska nämnden mot 

tjänsteskrivelsens bedömning att alternativet 2500 enheter antytts vara för hög. 

Skrivningen ändras till; "Det föreslagna alternativet med 2500 enheter på Norra Ön 

kräver särskild uppmärksamhet i den fortsatta planprocessen, för att uppnå planens 

syfte att åstadkomma en långsiktig hållbar stadsbebyggelse". 

Även Miljö- och hälsoskyddsnämnden hänvisar till Samhällsbyggnadskontorets 

synpunkter i tjänsteskrivelsen med följande ändring och tillägg; Till 

tjänsteskrivelsens rubrik Inför fortsatt kommunal handläggning av detaljplaner och 

bygglov beslutas om följande tillägg; "I det fortsatta arbetet med planeringen av 

Ön skall Kommunfullmäktiges beslut från 2002-09 om att inriktningen skall vara 

mot ekologiskt byggande beaktas". Ordet "alltför" utgår i skrivningen "Den alltför 

omfattande bebyggelsen…" under rubriken Samlad bedömning av planförslaget. 

Nämnden ändrar bedömningen, att alternativet med en exploateringsgrad på 2500 

enheter anses vara för hög, till lydelsen: "Det föreslagna alternativet med 2500 

enheter på Norra Ön kräver särskild uppmärksamhet i den fortsatta planprocessen, 

för att uppnå planens syfte att åstadkomma en långsiktig hållbar stadsbebyggelse". 

Kulturnämnden poängterar att de kulturhistoriska intressena bör beaktas och den 

unika livsmiljön bevaras vid beslut om exploateringsnivå. Man pekar på förslagets 

höga ambitionsnivå och föreslår närbibliotek och andra kulturella verksamheter i 

området. Nämnden föreslår att två nya punkter; 1) "Kreativa boendeformer" samt 

2) "En trygg trafikmiljö för barn och unga" tillfogas de 16 riktlinjerna i planen och 

pekar på exempel från Freiburg i Tyskland. Nämnden föreslår att man prövar 

moderna kollektiva bostadslösningar för att stimulera ökad delaktighet och 

motverka segregation. Vidare lyfter man vikten av säkra trafiklösningar och anser 

att gång- och cykelbroar bör byggas i ett tidigt skede. 

I För- och grundskolenämndens yttrande nämns att planförslaget inte beskriver 

förutsättningar för de barn och unga som kommer att finnas på Ön efter en 

utbyggnad på 1400 eller 2500 enheter. I förslagen till markanvändning saknas en 

beskrivning om hur områden skall anpassas för barn och unga samt verksamheter 

för dessa. Nämnden efterlyser resonemang om vilka som kommer att bebo Ön och i 

vilken omfattning barnfamiljer kommer att flytta in. Omfattningen är avgörande för 

behovet av nya förskole- och skollokaler samt tillräcklig yta för uteaktiviteter. Att 

behovet av förskolelokaler finns med i den fortsatta planeringen för byggande på 

8

Kommunala 

handikapprådet (KHR) 

Ön är viktigt. Redan ett måttligt byggande innebär påfrestningar på Östtegs skola 

som inte klarar någon större elevökning. Mer omfattande byggande på Ön 

förutsätter att plats reserveras för skola på Ön. Nämnden ser det som en fördel om 

förskolelokaler kan inkluderas i en ny skolenhet. Ön nyttjas ofta av Östtegs skola 

för aktiviteter. Lövskogen som ligger närmst bron på norra delen används som 

skolskog. Eftersom skolan inte har tillgång till andra delar av grönområden inom 

gångavstånd är man beroende av Ön för sina utevistelser. Nämnden efterfrågar 

även att trafikmiljöer för barn och ungdom beskrivs. 

KHR ser byggande med minst tre våningar som positivt eftersom hiss då installeras. 

Bebyggelsen anses dock vara planerad lite väl nära vattnet. Strandbrinken föreslås 

breddas ur trafiksäkerhets- och trygghetssynpunkt. Att gång- och cykelvägnätet 

skiljs från övrig trafik ses som positivt medan man ser en risk med blandning av 

trafik. Vidare menar man att det är viktigt att dela på broar för gångare och 

cyklister. Planerna på en boulevard anses olyckligt ur funktionshindersperspektiv. 

Rådet föreslår att tanken på en linbana aktualiseras och påminner om att det på 

1920-talet fanns en linbana mellan Ön och Öbacka. Övriga synpunkter är att gångoch 

cykelbroar bör vindskyddas samt att bra anslutningar till Kolbäcksbron bör 

finnas av praktiska och säkerhetsmässiga skäl. KHR anser att parkeringsplatser bör 

skapas på en lugn del av torget eller längs en tvärgata och lyfter Kristianstads 

boulevard som ett exempel. Visioner för transporter utan bil efterlyses. Förslag 

lämnas om ett ”ungdomsöråd”, aktiviteter för barn och ungdomar, föreningslokaler, 

äldreboende samt boende för funktionshindrade som ersättning för Fokushuset. 

Jämställdhetsutskottet 

Fritidsnämnden 

Gymnasie- och 

Utbildningsnämnden 

Umeå kommunföretag 

Umeva 

Jämställdhetsutskottet ställer sig positiva till funktionsblandning men undrar hur 

detta skall säkerställas. Olika upplåtelseformer för bostäder ses som positivt. 

Variation av lägenhetsstorlekar bör även finnas för att underlätta yngre människors 

inträde på bostadsmarknaden samt för ensamstående med eller utan barn. 

Utskottet ser gärna att det fortsatta arbetet innehåller en genuskonsekvensbeskrivning 

och att fortsatt arbete präglas av ambitionen att Ön skall vara 

tillgänglig för alla. Att gång- och cykelvägar belyses är viktigt liksom god sikt och 

hörbarhet. Optimalt vore om Öns gång- och cykelvägar blev så attraktiva att de 

används som brygga mellan Teg och Centrala stan. 

Fritidsnämnden menar att den förslagna exploateringen ställer stora krav på att 

säkerställa en bra boendemiljö i form av närområden som kan nyttjas för aktiviteter 

och spontanidrott. Vidare anser man att grönytor, ytor för lokaler, anläggningar 

samt organiserad verksamhet tidigt bör ingå i den fortsatta planeringen. Nämnden 

ställer sig positiv till att stränderna görs allmänt tillgängliga, att strandpromenader 

anläggs samt att nya broar bidrar till ökad tillgänglighet. 

Avstår från yttrande 

Umeå kommunföretag ser tät och kompakt bebyggelse och central dragning av 

kollektivstråket som förutsättningar för höga kollektivtrafikandelar. Att möjlighet till 

genomgående linjetrafik skapas är bra. Broangöringen mot Östteg anses dock inte 

vara optimal. Framkomligheten längs Obbolavägen måste beaktas. Vidare anser 

man att en snabb utbyggnadstakt krävs. 

I sitt yttrande menar Umeva att det är viktigt att reningsverkets framtid inte 

begränsas på grund av luktstörningar på intilliggande bostäder. Planens föreslagna 

skyddsavstånd på endast 250 meter anses kunna medföra problem. Reningsverkets 

framtida expansion, möjliga krav på kväverening etcetera fordrar att markytor 

avsätts. Umeva förutsätter att en ny på- och avfart mot Kolbäcksbron byggs 

omedelbart eftersom dagens trafiksituation inte är tillfredställande. Slamtransporter 

sker på smala vägar genom ett bostadsområde. Dessutom planeras en 

kontorsetablering för drygt 100 anställda. Umeva ser även behov av utbyggd 

kollektivtrafik. Den föreslagna gång- och cykelvägen längs älven ses som olämplig 

9

mot bakgrund av krav på skyddsavstånd från rötgasanläggningen och gasklockan. 

Umeva ställer sig positiva till planens förslag till lokal öppen dagvattenhantering och 

framhåller att hänsyn måste tas till befintliga vatten- och avloppsledningar samt till 

befintliga sjöledningar i anslutning till planerade brolägen. 

Umeå Energi 

Östtegs skola 

Umeå Energi föreslår att energihushållning och energieffektivisering byggs in i 

strukturen redan från början och förutser behov att bygga om och förstärka 

ledningsnätet. Umeå Energi ser en möjlighet att Ön kan bli ett föredöme och ställer 

sig villig att delta i den utvecklingen. 

Östtegs skola menar att trafiksituationen utanför skolan redan idag är dålig och 

ställer en fråga hur detta kommer att bli i framtiden. De förordar att brofästet för 

gång- och cykelbron om möjligt flyttas så att den istället ansluter sjukhemmet. 

Politiska partier 

Rättvisepartiet 

Socialisterna 

Centerpartiet Umeå 

Rättvisepartiet Socialisterna välkomnar bostäder i centrala lägen eftersom detta ger 

upphov till betydligt mindre utsläpp än spridd bebyggelse. Inriktningen på att 

kombinera bostäder med verksamheter ses som positivt. Bullerstörningarna från 

flyget bör dock beaktas och bullerdämpande åtgärder vidtas för befintlig och ny 

bebyggelse. Partiet ser dock en stor inkonsekvens gällande trafiken och menar att 

det inte är acceptabelt att planera för att miljökvalitetsnormer kommer att 

överskridas. Bullernivåerna förutses öka till hälsofarliga nivåer efter Obbolavägen 

vilket ställer krav på att förändringar görs i planeringen. Därtill förordar partiet att 

ambitionsnivån höjs gällande minskad bilanvändning i det nya bostadsområdet 

samt att möjligheten att utnyttja spillvärme från reningsverket bör undersökas 

vidare. 

Centerpartiet anser inte att förslaget som baseras på 2500 enheter svarar mot 

fullmäktiges beslut om en markanvändning med inriktning mot ekologiskt byggande 

eftersom att detta inbegriper hållbart byggande. Partiet efterlyser mer omsorg om 

miljön och en mindre hård exploatering. Centern vill att man står fast vid 

ambitionerna att 30 % av enheterna skall vara verksamhetslokaler. Lägre hushöjder 

ses som viktigt för bland annat hållbarhetsperspektivet och känslan av trygghet. 

Aktivitetsytor för fritidsändamål bör säkerställas redan i detta läge. Vidare menar 

man att Lillåns unika förutsättningar bör tas tillvara, särskilt när det gäller moderna 

verksamhetslokaler och besöksmål på fastlandssidan. 

Centerpartiet ser risker med att Ön kan drabbas av en trafikinfarkt och föredrar 

den lägre exploateringsgraden med 1400 enheter. Risk finns för genomtrafik på Ön. 

Vidare vill man att gång- och cykelbro byggs i trä till centrum i höjd med 

Designhögskolan. Partiet förordar färre parkeringar än vad normen föreskriver och 

att man är mer offensiv beträffande den ekologiska ambitionen. Vidare ser man 

positivt på hur planeringsförfarandet skett från tjänstemännens sida, utformningen 

av gång- och cykelstråken samt det fokus som finns på kollektivtrafik istället för 

bilanvändning. Centern ser en möjlighet att bebyggelsen kan utgöra en del i 

satsningen på Kulturhuvudstad 2014 samt föremål för en Bomässa samma år. Ön 

bör inrymma ett arkitektoniskt landmärke. Byggande i trä förordas och 

utbyggnaden bör planeras så att många små- och medelstora aktörer kan delta. 

Planförslaget anses vara alltför tillrättalagt enligt Bostaden AB´s önskemål. 

Eftersom kommunen inte nyttjat sin förköpsrätt i samband med Bostadens inköp 

anser Centern att man kommunen borde köpa in den mark som ägs av Bostaden 

genom användande av ett så kallat ägardirektiv. På så sätt kan öppnare 

planeringsförutsättningar skapas. En uppmaning är att utnyttja modern miljöteknik, 

förnyelsebar energi, rinnande vatten och överskottsvärme från reningsverket. 

Angående Norra Ön ser Centerpartiet en risk i att höghusbebyggelse föder 

utanförskap och sociala problem. Hammarby sjöstad lyfts som ett gott exempel där 

hushöjderna är 4-5 våningar. Bebyggelsen på Ön bör vara maximalt 7 våningar 

med varierande hushöjder och lägre hushöjder vid gatorna för bra ljusinsläpp och 

10

Byggare/markintressenter 

en mänsklig skala. Bebyggelsen vid Fågelstigen bör behållas och idéerna på en 

bilbro i detta läge bör skrinläggas, menar partiet. På Mellanön bör förtätning och 

komplettering kunna ske på markägarnas villkor. Bykärnorna och kulturmiljön bör 

värnas. På södra udden bör exploatering för 600 enheter i blandade 

upplåtelseformer fastställas. Verksamhetsytor bör även avsättas på den södra 

udden för en publik lokal typ ett naturrum som entré till deltaområdet. En marina 

och en gästhamn bör läggas i detta läge. 

Skanska 

HSB 

Skanska anser att om planen lägger fast krav på verksamheter i bottenvåningarna 

skall detta endast ske i de kvarter som ligger mot vattnet. Att ställa detta krav 

generellt ses som omöjligt. Däremot bör möjligheter till verksamheter i bottenplan 

ges. Skanska uttrycker att de under en längre tid fört diskussioner med en av 

fastighetsägarna samt styrelsen för Tegs och Öns byamän om utveckling av 

området runt Fågelstigen och uppfattat att intresse för kontorshus inte finns. 

Skanska föreslår istället att generationsboende byggs. Vidare menar man att 

området skall inbjuda till utomhusvistelse, att exploateringen söder om pumphusen 

byggs med en marina med tillhörande p-platser samt att en strandremsa hålls fri 

från bebyggelse för promenadstråk. 

Skanska anser att en gång- och cykelbro bör anslutas mot Båtgränd vilket skulle 

ge en bättre anslutning till "Svingen". En förutsättning för åretruntanvändning är 

att broarna blir inbyggda. Vidare anser man att kollektivtrafiken måste ansluta till 

primära målpunkter och byggas ut i ett tidigt skede samt att en kombinerad 

gång/cykeloch kollektivtrafikbro med anslutning till Båtgränd är ett måste. 

HSB samtycker till stark förtätning på Öns norra del men anser inte att 

trafikfrågorna är lösta på ett tillfredställande sätt. Anslutningarna ses inte som 

tillräckliga. Trafiksituationen på Obbolavägen befaras bli orimlig. HSB vill se 

spännande arkitektur, landmärken samt en ny profil för Umeå. Man föreslår ett 

fungerande nätverk för olika typer av trafik till och från Ön för att på så sätt öka 

uthålligheten för ett gott liv och för miljön i Umeå. De menar att offentligt driven 

verksamhet bör finnas på Ön och att området redan från början bör få fungerande 

samhällsservice såsom barnomsorg, äldreboende osv. 

Föreningar, intresseorganisationer med flera 

Öns intresseförening 

2007-11-20 

Öns intresseförening hävdar att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö inte 

beaktats. Kompakt förtätning av Umeås största grönområde ses inte som 

förenligt med ansvar för lokal anpassning av de nationella miljö- och 

folkhälsomålen. Vidare anser man att inga eller obetydlig hänsyn tagits till de 

unika naturvärden Ön besitter. Förslaget ses ej som överensstämmande med 

ÖPL98 som uttrycker att hänsyn ska tas till värdefulla naturmiljöer. Vid kontakt 

med Naturvårdsverket har besked getts att de gärna ser att Umeå ansöker om 

ett bildande av nationalstadspark. 

Ön berörs idag av omfattande bullerstörningar som förutses öka markant 

med utbyggnaden och på grund av att staden växer. Föreningen undrar hur 

trafiksituationen ska lösas så målet "frisk luft" kan uppnås. Föreningen anser 

att kommunen gör ett grovt avsteg från regeringens uppfattning om 

skyddsavstånd från reningsverk som förordar 1000 meter medan förslaget 

endast redovisar ett avstånd på 250 meter. 

Ett större skyddsavstånd motiveras dessutom av att reningsverket måste ha 

beredskap för framtida förändringar t.ex. med anledning av krav på 

kväverening, skriver föreningen. Redan idag ses bullret från bland annat 

flygtrafiken som besvärande och man ställer sig frågande till om de beräkningar 

som gjorts stämmer och hur kommunen avser lösa trafiksituationen och 

luftsituationen med målsättning om förtätning i centrala delar. 

11

Öns intresseförening 

2007-12-10 

Öns vägsamfällighet 

Föreningen för 

byggnadskultur 

Naturskyddsföreningen 

I ett andra yttrande ställer Öns intresseförening frågor kring vad som händer 

med byggnadsordningen på Teg, gällande detaljplaner, parkmark, 

strandskyddsbestämmelser, regionala miljömål, klimatchocken m.m. Därtill 

saknar man en analys av exempelvis översvämningsrisker. Att planen säger att 

luftkvaliteten förbättras ses som märkligt. Föreningen skriver även att de inte 

förstår restaureringsbehovet av ängsmark som idag nyttjas till odling samt att 

de upplever Värderosen som ett utmärkt exempel på hur redovisning medvetet 

manipuleras i önskad riktning och yrkar på att detta underlag tas bort. 

Intrycket är att ansträngningar gjorts för att skapa en så attraktiv bild som 

möjligt. Dels genom handlingen, dels via modellen i Google Earth som inte 

anses speglar rimliga proportioner. 

Föreningen saknar mer realistiska jämförande alternativ och efterlyser 

regionaliserade mål. Inte heller Öns del i helhetsperspektiv anses vara berört. 

Utrymme finns att vidga visionerna, menar föreningen och efterfrågar analyser 

av funktionella samband med andra delområden som exempelvis Tegs 

centrum. Analyser saknas även för konsekvenserna på Obbolavägen, brolägen, 

markförhållanden samt kostnader. Planerade brolägen ses som otillräckliga. 

Ytterligare en bilbro är ett måste skriver föreningen och tillägger att 

genomfartstrafik bör undvikas. 

Vägföreningen anser att Öns vägnät inte är anpassat för en kraftig ökning av 

trafikrörelser. Framförallt anses det olämpligt att öka rörelserna på Skiljevägen 

och Övägen. Breddning av dessa vägar ses i princip som omöjligt. Att 

bebyggelse med kvartersstruktur får genomfartstrafik av den kvantitet som 

föreslås ses som mycket negativt och ej förenligt med god boendemiljö. Risken 

för trafikstopp och köbildning bedöms i första hand som stor på Skiljevägen. 

Föreningen menar att trafikkonsekvenser bör utredas innan detaljplanering 

påbörjas. 

Föreningen tillstyrker förslagen på bebyggelse på norra och södra Ön samt 

kompletteringsbebyggelse vid Flottarbyn samt reningsverket. Däremot 

avstyrker föreningen förslaget om bebyggelse på Mellanön. Föreningen 

instämmer i tanken att norra Önabben reserveras för publika byggnader mot 

älven som kan samspela med byggnaderna på stadssidan och anser att 

flottningsbyggnaderna bör restaureras och bevaras pga. sitt kulturhistoriska 

värde. Där ny bebyggelse möter befintlig bör anpassning göras menar man och 

hemställer att kompletteringsbebyggelse på Mellanön måste utgå från den 

slutliga översiktsplanen. Vidare menar man att det är helt nödvändigt att gångoch 

cykelbron mot Designhögskolan finns på plats när inflyttningen börjar, 

likväl som en fungerande kollektivtrafik. 

Naturskyddsföreningen anser att förtätning är att föredra framför byggande av 

en gles stad. De uttrycker att det känns fel att leda trafiken genom Teg och 

förordar att en bro med fäste på Kyrkbron byggs. Föreningen menar att man 

bör försäkra sig om att luftföroreningar och buller från flyg och bilism inte 

försämrar miljön. Föreningen ser det svårt att nå målen begränsad 

klimatpåverkan och vänder sig mot skrivningen på sidan 41 i 

samrådshandlingen där det uttrycks att normerna inte kommer att överskridas 

på grund av förväntad teknikutveckling. Bättre vore att minimera biltrafiken 

eftersom detta är det största hotet mot miljön till följd av exploatering på Ön. 

Alternativen till bil bör vara bättre, menar man. Föreningen menar vidare att 

boende på Ön bör kunna anamma en hållbar livsstil som att åka kollektivt m.m. 

och lämnar en rad förslag såsom att bygga så energisnålt byggande som 

möjligt, användning av solfångare, solceller och vindkraftverk, ”källsortering” av 

avlopp i fraktionerna dagvatten, gråvatten, urin och fekalier samt exempelvis 

att organiskt avfall bör tas om hand och omvandlas till biogas. 

12

Hyresgästföreningen 

Pensionärsföreningen 

SPF 

Riksförbundet trafik-, 

olycksfall- och 

polioskadade (RTP). 

Hyresgästföreningen menar att en blandning av upplåtelseformer bör 

eftersträvas för att minska segregationen samt att hyresrätter ska byggas i 

attraktiva lägen. Bostäder för studenter och äldre bör planeras och området 

anpassas för olika funktionshinder. De ser det även som viktigt att lösa vägoch 

trafikfrågor i ett tidigt skede och förordar att båda planerade gång- och 

cykelbroarna byggs i samband med etapp 1. 

SPF anser att bostäder, likt de på Tomtebo, för både friska och sjuka seniorer 

bör finnas samt en blandning av upplåtelseformer. De ser även behov av en väl 

utbyggd kollektivtrafik och att väg- och trafikfrågorna mellan Ön och Centrala 

stan löses i planeringsskedet. Vidare menar föreningen att bullerstörningar från 

flyget måste beaktas och bullerdämpande åtgärder vidtas för befintlig och ny 

byggnation. 

RTP skriver att lättframkomliga ytor bör skapas i planerade rörelseområden 

tillsammans med säkra gång- och cykelmöjligheter i vattennära, natursköna 

lägen med minimal inblandning av trafik. Även trevliga rastplatser på lämpliga 

ställen bör anordnas. 

Svensk Handel Svensk Handel gör en grov uppskattning att en dagligvarumarknad på cirka 120 

mkr kan komma att finnas när Ön är fullt utbyggd. Vore detta var en isolerad 

marknad vore det logiskt att tänka sig en större dagligvarubutik på Ön. Med 

tanke på att det är nära till Tegs centrum, Centrala stan och Strömpilen ser de 

dock en sådan lösning som avlägsen. Någon form av närservice i ett logiskt bra 

läge bedöms nödvändigt. Att utrymme reserveras för detta, och där möjlighet 

finns för expansion, vore klokt och framsynt, menar Svensk Handel. 

Tegs församling 

Utvecklingsgruppen via 

Madeleine Oigaard 

Församlingen gör bedömningen att de kan svara för den kyrkliga verksamheten 

för kommande Ö-bor. 

Utvecklingsgruppen vill bygga miljöanpassade bostäder för olika grupper intill 

parken och skapa funktionsintegrering. Gruppen ser förslaget med 1400 

enheter som en övre gräns för hållbarhet och föreslår en offentlig park med 

trädgårdar och naturliga uppehållsrum på den norra delen av Ön. 

13

Privatpersoner- boende på Ön eller i närområdet 

I följande avsnitt presenteras inledningsvis en sammanfattning av innehållet i yttranden från Ö-bor 

eller närboende följt av ett avsnitt med utdrag ur yttranden som berör bebyggelse, natur och 

rekreation. Slutligen redovisas kommentarer med koppling till trafik, kommunikationer och miljö. 

Sammanfattning 

Bland de 55 yttranden som inkommit från personer som bor på Ön eller i närheten finns tydliga linjer. 

Hälften uttrycker en tydlig negativ inställning till de presenterade planerna och vill se Ön som en 

grönyta och lunga i staden. En lika stor andel antar en hållning där de vädjar om byggande i en mer 

försiktig skala och på ett sätt som harmonierar med befintlig miljö. Ett antal personer lämnar förslag 

på andra platser som skulle passa för bebyggelse. Många oroas över en kraftigt försämrad boendeeller 

utomhusmiljö. Flera boende uttrycker en känsla av att inte blivit lyssnade på. I en skrivelse, 

undertecknad av 128 personer, begärs att området nedan Kyrkbron behålls som grönområde. Därtill 

ställs frågor kring vad exploateringskostnaderna kommer att bli, om allt som beskrivits verkligen ryms 

på området, var inriktningen mot ekologiskt byggande tagit vägen, om Östtegs skola kommer att ha 

tillgång till Ön under byggtiden och exempelvis om Naturvårdsverket informerats om planerna på 

upphävande av strandskyddet. 

Öborna befarar framförallt att trafiksituationen skall bli ohållbar och begär att detta samt 

konsekvenserna av en utbyggnad tydligt utreds. Framförallt förutses stora problem på Norra 

Obbolavägen. Många beskriver att situationen redan i dag är besvärlig. En uppfattning är att det inte 

räcker med gång- och cykelbroar utan att bilbro krävs. Vissa förordar en bro mot Kyrkbron medan 

andra förespråkar en koppling mot Båtgränd. Många uttrycker att det är orimligt att planera för en 

” bilfri” stadsdel. Vidare menar man att åtgärder måste vidtas för att inte genomfartstrafik skall drabba 

Skiljevägen/Övägen. Alternativa förslag till anslutningar för gång- och cykelbro över Lillån lämnas, 

frågor ställs om hur situationen kommer att bli under byggtiden och hur säkerhet ska garanteras för 

barn och unga innan en gång- och cykelbro finns på plats. 

Bebyggelse, natur och rekreation 

Helene Öhman 

Petra Fredriksson 

Ronny Nilsson, Eva 

Nilsson, Niklas Nilsson 

och Anna Nilsson 

Carina Emanuelsson 

Kerstin Högdahl 

Birgitta Flodin 

Thure Nilsson 

Britt-Marie Nilsson 

Viktor Sunryd 

Gör Ön till ett bättre friluftsområde än det är idag. 

Vansinne att göra ett "Manhattan". Behåll Ön grön. Bebygg delar och förbättra 

motionsspår runt Ön. 

Jag vill inte att det byggs på Ön. Bevara Ön grön och gör den till nationalstadspark. 

Lämna Ön som den är. Bygg inte alls utan bevara landsortsidyllen. 

Bevara Ön som den är idag. 

Bygg minimalt på Ön. Gör Ön till ett friluftsområde. 

Jag vill ha Ön som ett fritids- och promenadområde. Om Ön skall bebyggas får det 

ske i en mindre skala. 

Bevara Ön som ett friluftsområde. 

Jag är emot exploatering av grönområdena på Ön som har ett stort rekreationsvärde. 

Att bygga och förstöra naturen vore att ge efter för marknadskrafterna och inte tänka 

på Umeborna. 

Anna Philipsson Jag blir ledsen över att denna unika landsbygd mitt i stan inte bevaras. 3000 

lägenheter innebär en enorm bullernivå, stora utsläppsmängder och stort angrepp på 

naturen. Sällsynta häckande fåglar kommer inte att söka sig till Ön. 

14

Eva Nilsson 

Ulrika Pettersson 

Jeanette Björneståhl, 

Anders Ludvigsson 

Anna Moren, Jonas 

Andersson 

Hans Holmgren 

Eva Gustafsson 

Sandra Marklund 

Carina Grönlund 

Marja-Liisa Lammi 

Tavelin 

Majken Hjalmarsson 

Anders Wänman 

Charlotta Sandgren 

Evert Cederqvist 

Stefan Björck 

Markus Falck 

Höghusbygge på Ön medför att boende får långt till de stora arbetsgivarna Volvo, 

Universitet och sjukhus och shoppingområden. Ha inte Hammarby sjöstad som 

förebild. Tungt vägande skäl emot byggande är klimatförändringarna med rasrisk och 

underminerad mark som följd. Alla rödlistade och hotade arter är ännu ett skäl. Nyttja 

Ön för turister och rekreation. Skiljeställets flottarhistoria borde tas till vara. 

Utomhusmiljön för skolan och för boende kommer att försämras. 

Skogsdungen måste få ta större yta i anspråk och de närmast föreslagna 

bostadsgrupperna bör utgå. Har Naturvårdsverket fått information om att kommunen 

tänker nagga på strandskyddet? 

Motsätter sig utbyggnadsplanerna och känner inte att kommunen tar hänsyn till de 

boende. Hur kan man skriva att man att Ön skall byggas ut varsamt när det handlar 

om mängder av höghus med fem och nio våningar? 

Det är mer logiskt att bostadsområden planeras till områden i närheten av 

handelsetableringar som Strömpilen och Ersboda. Låt staden expandera staden mot 

Holmsund och förtäta översidan av Holmsundsvägen. Bygg t.ex. ihop Innertavle med 

Tomtebo och mot Holmsund och använd I20-skogen. Bebyggelse i den föreslagna 

skalan skulle vara katastrof för miljön på Ön. Visst skall ön utvecklas för boende för 

fler men behåll den lantliga miljön utan fula stora hyreshus. Bygg istället ekologiskt 

och lågt och några flerfamiljshus. Placera gärna någon form av idrottsanläggning på 

Ön. 

Varför tas ingen hänsyn till de boende på Ön? Att man kan behålla kulturmiljön på Ön 

kan rimligtvis inte hålla. Möjlighet till tysta gårdar gäller bara nybebyggelsen. 

Skolskogen är för liten. 50-100 m brett grönområde är för lite. Lokalt 

omhändertagande av dagvatten och odling på gårdarna sägs öka den biologiska 

mångfalden. Det är fel. Naturvärdena minskar drastiskt i och med närheten till tät och 

hög bebyggelse. På andra håll i landet försöker man återskapa naturmark, här bygger 

vi bort den. 

Bygg inte bort idyllen. Det finns markytor på andra ställen som t.ex. I 20. Gör Ön mer 

åtkomlig som friluftsområde istället. 

Bygg höga hus på fastlandet, flytta flygplatsen o bebygg marken där istället så får 

Umeå växa nedströms älven på bägge sidor. Behåll Ön som en grön lunga i centrum. 

Skapa en attraktiv park - Slottskogen i Göteborg. Med Ön som en grön parkstadsdel 

skulle Umeå bli en stad som många vill bo i framtiden. 

Är det enda tänkbara att bygga höghus på Ön? Det finns bättre platser att bygga på i 

Umeå. Vore det inte mer värdefullt att nyttja Öns unika läge och karaktär till att 

förbättra den gröna strukturen och på så sätt öka trivseln. Ifrågasättande av att 

strandskyddet föreslås minska till 25 meter från 100 meter framförallt med tanke på 

rasrisker och för allas tillgänglighet. 

Varför måste varje litet grönområde bebyggas? Det finns snart inga parker kvar. Gör 

Ön till Umeå Central Park. Med 3000 lägenheter på Ön gör vi inte miljön en tjänst. 

Hur kommer miljön vid Östtegsskolan att bli? 

Min känsla är att samrådet är ett spel för galleriet. Det är sorgligt att alternativet ett 

centralt belägen rekreationsområde inte fått genomslag. Men vi lever i en demokrati 

så vill man skapa en ny stadsdel istället så må det ske. 

Varför ska man exploatera en sådan friyta? Vi som bor på Söderslätt har inget annat 

friluftsområde. Vi är inklämda mellan vägar, industri och flygplats. Hur blir det med 

vår boendekvalité? Gör ett "Skansen" av Ön! 

Ogillar förslaget på höghusbebyggelse. Bygg max 3 våningar. 

Planerna är för storskaliga. Bra att behålla skolskogen och att vissa områden lämnas 

orörda. 

Jag är oroad över de avsevärda konsekvenser exploateringsplanerna kommer att 

medföra. En grön Ö mitt i en stad finns knappt någonstans. 

15

Karin och Kjell-Åke 

Åström 

Anna Dahlberg 

Stefan Sundqvist 

Petter Årmann 

Anna Lillieroth 

Åke Gustafsson 

Sam Sehlström 

Kristina Hansson 

Gunnel Johansson 

Ann Svensson 

Cecilia Isaksson 

Annika Hagenbjörk- 

Gustafsson 

Håkan Göransson 

Eva Nordlund 

Torsten Lundberg med 

128 namnunderskrifter. 

Vi är förtvivlade över den stora exploateringen. Småskaligt med radhus är okej. Vårt 

hus ligger tydligen i riskzonen. 

Bygg med verksamheter och inte detta stengetto. 

Det känns som ni politiker redan bestämt er. Bygg gärna på Ön men mer sparsamt. 

Det pratas om minskad segregation men vad kommer en hyres trea att kosta? Bygg 

attraktiva bostäder med stora tomter och rejäla grönområden. Bevara bykänslan. 

Utveckla ett museum för flottningen, planera motionsspår, bryggor, caféer etcetera. 

Jag tycker att Ön kan bebyggas men på ett smakfullt sätt som överensstämmer med 

Ön idag. Max 2,5 våningar och inte så tätt. Angående Tegssidan så bör den sparas för 

framtiden. Så står det i byggnadsordningen för Teg. 

Bygg, men inte i den utsträckning som finns i förslaget. Öns grönområde betyder 

mycket för rekreation, lek och undervisning. 

Bygg med måtta, överexploatera inte. Det fanns attraktiva miljöer för företag. Se hur 

det blev på Tegssidan- fult, fult. Riv det och skapa istället ett attraktivt 

bostadsområde likt Mariestrand. Den sammanhängande grönstrukturen försvinner i 

och med den planerade utbyggnaden. Hur ska bullersituationen lösas? Det sägs inget 

om befintliga bostäder. Det blå stråket låter fantastiskt men dyrt. Vi har ju redan 

mycket vatten runt Ön. 

Bygg i första hand som idag med Västerbottensgårdar. Bygger man enligt planerna 

förstörs idyllen Ön. Marksanera I20 och bygg där istället. Majoriteten vill nog inte ha 

ett getto på Ön. 

Utforma detaljplanen så att den tar hänsyn till befintliga hus så vi inte blir inbyggda. 

Bygg i mindre skala. Lämna grönområden och yta för oss som redan bor på Ön. 

Om det nödvändigtvis ska byggas på Ön så gör det till något unikt. Bevara lite 

grönområden till våra barn och en del av Umeås historia. Det känns som att de 

styrande redan bestämt sig för storskalig exploatering. 

Genomför en försiktig exploatering med tyngdpunkt på småhus. Skolskogen måste få 

större utrymme än i förslaget. Gör delar av Ön till naturpark/fritids-/nöjesområde. 

En måttfull exploatering är att föredra så att rekreationspotentialen inte går förlorad. 

Det är viktigt att Ön får högre nyttjandegrad och ger fler tillgång till denna landsbygd 

i staden. Bygg med måtta! Bevara denna unika resurs med sina naturvärden. 

Det är bra att Ön bebyggs, men i vilken grad är rimlig och hållbar? Utbyggnaden bör 

ske så att karaktären av Umeås gröna oas bibehålls. Jag hoppas att skyddsområdet 

runt reningsverket inte är inräknat i grönområdena. Planen avsätter för lite mark för 

publika ändamål. Att bygga här minskar utsläppen som helhet. Lev upp till 

ekologisnacket. Det finns förutsättningar att göra något unikt. 

Varför har inget annat alternativ än bebyggelse presenterats. Komplettera och förtäta 

där det passar. Bygg i trä, miljö- och kretsloppsanpassat. Återskapa bäckfåran. Skapa 

parkområden, aktivitetsområden, gångstigar, botanisk trädgård, kajer med sjöbodar 

längs Lillån. Bryggor alternativt en liten strand på norra spetsen. 

Skrivelsen ”Behåll området nedanför Kyrkbron som grönområde” begär att området 

öster om kvarteren Skarven, Ejdern samt tomt nr 5 i kvarteret Lommen, som idag i 

detaljplan redovisas som allmän parkmark, även fortsättningsvis bör utgöra park. Som 

skäl hänförs bland annat att området sedan länge nyttjas av närboende samt 

Östtegskolans lägre klasser både sommar- och vintertid. Grundförhållandena är dåliga 

och området nära den befintliga avloppspumpstationen besväras tidvis av besvärande 

doft. Någon form av skyddsavstånd krävs därför. En redovisning av detta efterlyses i 

planen. Området omnämns i byggnadsordningen för Teg och är ett av de områden 

som pekas ut i det kommunalpolitiska program 2006-2010 som antogs av 

Socialdemokraterna inför valet 2006 som ett område som ska hållas fritt från 

bebyggelse. 

16

Peter Bernhardsson 

Bernth Olofsson 

Tord Göran Olofsson 

Östtegs skola genom 

Britta J-son Holmgren 

Ulrika Marklund 

Karin Furby 

Laila Larsson 

Var tog inriktningen mot ekologiskt byggande vägen i förslaget? 

Hur kan man medvetet satsa på så tät bebyggelse att luften blir ohälsosam? Kommer 

det att vara möjligt för barnfamiljer att bo på Ön? Blir det möjligt med så djupa 

grävningar och med så stora och tunga hus? Vad kommer exploateringskostnaderna 

per kvm kommer att bli? 

Anser, som lärare på Östtegsskolan, att det är väldigt tråkigt att de kommer att mista 

den resurs som Ön är idag. Föreslår att remsan på norra delen mot Teg ställs i 

ordning och sparas som naturområde för alla. 

Uttrycker att skolan behöver större områden för lekar m.m. Ställer sig tveksam till om 

detta ryms på föreslagen yta. 

Ställer en fråga om Östtegsskola kommer att ha tillgång till Ön under byggtiden. 

I yttrandet förordas större exploatering av fastigheten 6:9 likt Arkens alternativ 

Medium. Den befintliga gång- och cykelvägen i grönområdet mellan Flottarbyn och 

Klungbyn bör kunna nyttjas och exploateras i etapp 1. Vidare anses att planeringen 

av Flottarbyn och norra udden skall utgöra ett första steg, så att det inte blir för lång 

väntan att bosätta sig på Ön. Ett förslag lämnas om att grönområdesgränser görs 

smalare så den följer kommunägda Ön 7:49 rakt upp mot Skiljevägen. 

Ställer sig tveksam till om allt som ritats in verkligen ryms. T.ex. direkt till höger om 

befintlig bro finns höghus och promenadstråk. Ser det som orimligt att det skall 

rymmas mellan älvkanten och första fastighetens tomtgräns. Ställer sig frågande om 

man verkligen får bygga bort solen för folk och om strandpromenaden kommer att 

fungera. Vattenflöde har redan ändrats efter utfyllnaden på Sofiehemssidan så att 

strandpromenaden på Tegssidan har fått stängas. 

Trafik, kommunikationer, miljö m.m. 

Ingrid Berg 

Stefan Björck 

Cecilia Isaksson 

Tage Pettersson 

Torsten Lundberg 

Åke Gustafsson 

Laila Larsson 

Låt inte Östteg straffas dubbelt av Öns exploatering vilket blir fallet om bilbron byggs 

nedströms. En bilbro bör rimligtvis placeras med förbindelse med kyrkbron. 

Oroad över trafiksituationen. Är befintlig bro dimensionerad för byggtrafiken? Bygg en 

gång- och cykelbro mot Östtegsskolan direkt och en bilbro med anslutning Kyrkbron 

och gör det direkt. 

Bygg en bilbro som ansluter till norra älvstranden för att minska den cirkulerande 

trafiken. 

Brofrågan måste vara löst innan utbyggnaden startar. En ytterligare bro över Lillån i 

direkt anslutning till yttre ringled är en viktig initial lösning i kombination med att 

norra Obbolavägen miljöanpassas enligt tidigare förslag. Boendemiljön efter norra 

Obbolavägen kommer att raseras pga avgaser och trafikbuller. 

Den nya bilbron till Teg kommer inte att medföra förbättringar för Tegssidan, snarare 

ökade problem på Obbolavägen. Om en ny bro krävs är den lämpligaste placeringen 

mot Båtgränd och Storgatan. Gång- och cykelbron vid Designhögskolan och mot Östra 

station bör förenas och samordnas med bilbron mot Båtgränd. En gång- och cykelbro 

över Lillån till Tegssidan bör utföras med riktning Fågelstigens underfart till Kyrkbron. 

Vidare bör placeringen av gång- och cykelbron vid Östtegsskolan diskuteras. 

Östtegskolans behov av natur kan tillgodoses genom att använda befintliga 

parkområden öster om Fågelstigen med Västerbacken som värdefull tillgång utan att 

passera Lillån. 

Det behövs en kombinerad gång och bilbro med anslutning Båtgränd. Det är viktigt 

att den byggs tidigt. 

Det är orimligt att räkna med att en så stor andel människor ska cykla eller gå så att 

fordonstrafiken inte bli problematisk. Det är redan idag problem med trafiken 

morgon/kväll. Utan en bilbro kommer det att bli olidligt. 

17

Eva Nilsson 

Karin och Kjell-Åke 

Åström 

Maria Nilsson 

Hans Holmgren 

Stefan Sundqvist 

Anna Lillieroth 

Eva Nordlund 

Ulrika Marklund 

Ulrika Pettersson 

Anders Wänman 

Marja-Liisa Lammi 

Tavelin 

Charlotta Sandgren 

Det kommer inte att räcka med gång- och cykelbroar. 

Vi är oroade över trafiksituationen. Det räcker inte med gång- och cykelbroar. 

Det är för stor koncentration på gång- och cykelvägar. De bilburna blir hänvisade att 

handla på Gimonäs. 

Att de flesta boende på Ön skulle cykla eller gå till jobbet är orealistiskt eftersom det 

finns dagar då man behöver bil för aktiviteter och inköp etc. 

Hur kan man förutsätta att folk inte skall använda bil? Är det ett sätt att kringgå 

miljökrav? 

Gång- och cykelbron borde komma fram vid sjukhemmet. Trafikproblemet löses inte 

med bulor och avsnörningar. Det blir bara ökat utsläpp och buller som gör oss på 

skolan sjuka. Trafiksituationen är inte löst. 

Planeringen för ett bilfritt boende är en utopi. 

Hur ska trafiksituationen på Obbolavägen lösas med en enhetsökning till 

13 000/dygn? Hur löser man säkerheten framförallt för barn och ungdomar under 

byggperioden innan särskild gång- och cykelbro är i drift? Trottoarer behövs. Hur tar 

man hänsyn till miljöaspekterna? Det är inte bra att tvinga trafikanterna till en längre 

vägsträcka för att man gjort befintlig väg oattraktiv med gupp och bulor. 

Hur har politikerna tänkt hantera den ökade trafikmängden? Den ökade trafiken på 

Obbolavägen innebär en katastrof för de boende. 

Jag kräver att inte ett spadtag tas förrän en detaljerad konsekvensutredning och en 

plan över trafiken görs. Vi vill inte ha några fler dåligt underbyggda trafikexperiment i 

Umeå. Ta ansvar för alla de konsekvenser den föreslagna exploateringen på Ön 

medför. 

Med 10-14 000 bilrörelser kan man inte säga att den nuvarande bebyggelsen berörs 

måttligt. Planerade kollektivtrafiklösningar är bra. Trafiken bör regleras mycket hårt 

för att man skall kunna slippa genomfartstrafik längs Skiljevägen/Övägen. Det finns 

trafiksäkerhetsrisker längs Skiljevägen när bilar ofta måste backa ut. Vi ifrågasätter att 

skyddszonen minskats till 250 meter när riktvärdet gäller 1000 meter. 

Något som måste prioriteras är trafiken. Idag är det redan katastrof på 

Tegssidan/Obbolavägen/rondellen. Hur ska detta gå ihop? Gör ett studiebesök på 

morgonen, särskilt utanför Östtegsskolan. 

Jeanette Björneståhl & 

Anders Ludvigsson, Anna 

Moren Jonas Andersson 

Planen visar inte någon acceptabel lösning på trafik- och bullerproblem som kommer 

att uppstå efter Obbolavägen. En gång- och cykelbro till Östtegsskolan måste till 

innan bebyggelse kommer. 

Karin Lundmark 

Anna Philipsson 

Karin Furby 

Kristina Hansson 

Anna Dahlberg 

Britt-Marie Nilsson 

Ta trafikfrågan på allvar. Trafiksituationen längs Obbolavägen kommer att bli en 

miljöskandal. Bygg en bilbro från Ön till Tegssidan på Öns norra spets anslutande till 

Kyrkbron o med passage upp mot Tegs centrum. Det räcker inte med gång- och 

cykelbroar. 

En gång- och cykelbro direkt till nordsidan skulle jag inte ha något emot. 

Använd befintlig stig och utveckla den som gång- och cykelväg till Flottarbyn mellan 

det rosa området och den äldre bebyggelsen. 

Hur mycket koldioxid ska alla som bor här få släppa ut? Mer folk- mer trafik. 

Trafiken kommer att drabba alla Ö- och Tegsbor. Gör en ordentlig konsekvensanalys. 

Trafiken på Norra Obbolavägen kommer att öka kraftigt, den är intensiv redan idag. 

18

Markus Falck 

Evert Cederqvist 

Sören Karlsson 

Bernth Olofsson 

Peter Bernhardsson 

Håkan Göransson 

Annika Hagenbjörk- 

Gustafsson 

Trafiksituationen kommer att bli kaotisk, även buller kommer att öka avsevärt. Att de 

kommande invånarna ska välja cykel är inget annat än ett närmast patetiskt 

önsketänkande. 

Trafiksituationen på Obbolavägen kommer att bli outhärdlig, därför måste en bro 

dras över till kyrkbron samt en uppfart till Kolbäcksbron. 

Trafiksituationen på Ön o Teg kommer att bli kaotisk. Skiljevägen kan inte öppnas för 

genomfartstrafik. Innan byggstart måste trafikfrågan vara löst. 

Trafikberäkningarna verkar konstiga och lågt räknade. Hur ska trafiksäkerheten klaras 

under brobyggnationerna. Ljussignaler? I vilken ordning byggs broarna. 

Trafikflödesmätningarna har gjorts utifrån Obbolavägen som inte har kapacitet till 

större flöden. Hur kan då kommande broanslutning underlätta flödet? En bro bör väl 

läggas till norra spetsen mot stadskärnan och inte mot en redan överbelastad väg. 

Trafikflödet är för lågt räknat. Buller o utsläpp kommer att öka markant. Risken är att 

det byggs in ännu mer problem i en stad med en trafikinfarkt. Det är oacceptabelt att 

trafikkonsekvenser av en alltför stor utbyggnad skall förstöra den lokala livsmiljön. En 

bilbro mot Kyrkbrons fäste är att föredra, att leda trafiken via Obbolavägen är 

orimligt. 

Östtegsborna blir förlorare då de mister sitt grönområde, drabbas av buller och 

försämrad luftsituation. Bygg gång- och cykelbro innan byggnationerna kommer 

igång. 

19

Övriga privatpersoner 

Följande avsnitt har samma upplägg som det tidigare och redovisar utdrag ur yttranden från andra 

privatpersoner än boend e på Ön eller närområdet. Efter en sammanfattning av innehållet i yttranden 

följer kommentarer som berör bebyggelse, natur och rekreation, därefter frågeställningar kring trafik, 

kommunikationer, miljö m.m. 

Sammanfattning 

43 personer som in te är boende på Ön eller i dess omedelbara närhet har lämnat yttranden på den 

fördjupade översiktsplanen för Ön. Sammanfattningsvis uttalar var fjärde av dessa en positiv 

inställning till förslaget alternativt till att bebygga Ön. Ett par personer av dessa ställer sig uttryckligt 

positiva till höga hushöjder. Ytterligare en fjärdedel tar avstånd från planerna och förordar istället att 

Ön bevaras eller utvecklas som grön-/rekreationsområde. Övriga yttranden handlar om idéer eller 

synpunkter. Exempelvis förordar ett flertal att ekologiskt byggande alternativt att husen uppförs i trä. 

När det gäller trafikfrågor kommenteras framförallt gång- och cykelbroar. Flera menar att detta måste 

byggas i ett inledande skede, andra föreslår olika brolägen eller att broar ges en sån höjd att båtar 

kan passera. Andra yttranden handlar om att bilbro kommer att krävas, att genomfartstrafik över Ön 

bör försvåras eller att åtgärder fordras längs Nora Obbolavägen. 

Bebyggelse, natur och rekreation 

Ylva Lundell 

Erik Nordin 

Anna Rydh 

Annika Norlund 

Shaswar 

Jenny Sperens 

Tina Holma 

Tomas Olsson 

Sven-Olof Engqvist 

Hans Granberg 

Ieva Reine 

Gunnar Kulldorf 

Exploateringsgraden är för hög, den täta bebyggelsen förstör det unika med Ön. 

Det är ett orimligt antal lägenheter som planeras på Ön, det kommer att förstöra Ön 

som naturområde. Om byggnation ska ske ska den vara mindre storskalig o i enighet 

med Öns vackra natur. Tänk hur man kan nyttja Ön som den är nu och hur man kan 

nyttja det istället. 

Den planerade bebyggelsen är för tät. Ny bebyggelse bör ansluta till den befintliga med 

låga hus, max två våningar. Möjliggör för mindre byggherrar för större mångfald. 

Förtätning av staden på grönytornas bekostnad måste förhindras. 

Behåll landsbygdskänslan mitt i stan, men öka tillgängligheten med fler broar. Bygg inte 

bort landsbygdskänslan. 

Anser att förslaget ser hemskt ut och att husen och den hårt kontrollerade grönskan ger 

ett sterilt intryck. Känslan av Umeås Manhattan har man lyckats med. Gör Ön till Umeås 

Djurgården. Alla större städer har ett större grönområde utom Umeå. Bygg bron till 

Öbacka så att fler kan njuta av naturen på Ön och låt det bli ett rekreationsområde 

Jag hoppas Ön får fortsätta vara det fina och lugna grönområde som det är. Gör Ön till 

ett ställe att umgås, ska vi vara utan parker och motionsspår. Alla säger att Umeå är en 

fin och trygg stad med att det är synd att det inte finns några parker. 

Bibehåll Ön som en grön oas med låg bebyggelse, inte så tät, gärna med 

evenemangslokaler. Snälla inga höghus. Förstör inte chansen att göra Ön till en av 

Norrlands pärlor. 

Hela projektet syftar till en stor överexploatering. Lämna nordspetsen fri från 

bebyggelse. Gör nordspetsen till en oas med park inte bara för de boende. 

Bostadsbyggandet i Umeå har nått sitt maximum. Bygg inte ut. 

Gör Ön till rekreationsområde. Umeå saknar en intressant utemiljö. Gör Ön till en plats 

med olika aktivitetscentra, restauranger, scen även Badhuset, skridskobana, lekparker 

etc. 

Samrådshandlingen saknar utredning om översvämningsrisker och stabilitetsutredningar. 

Ett nollalternativ ska speglas i samband med MKB, det bör inkludera utveckling av 

20

friluftsliv på Ön. Ta fram en professionell utredning som tar fram attraktiva scenarier för 

friluftsliv och rekreation på Ön. Bordlägg nuvarande samrådshandling i avvaktan på 

utredningen. 

Erika Lindvall 

Anne Marie Sandberg 

Rolf Sixtensson 

Jon Fors 

Erik Lindbom, Linda 

Korol, Joakim 

Lundström, Sara 

Johansson, Olof Olsson. 

Helena L Sjöström 

Blandbebyggelse är bra, behåll grönytor. En park med gemensamhetsanläggning på 

västra spetsen. Öns spets mot stan borde bli en park med gemensamhetsanläggningar. 

Ser ut som en fin stadsdel men lite väl tätbebyggt på vissa ställen. Önskemål om 

närbutiker och restaurang/pub/uteservering med utsikt över vattnet. 

Exploateringen är alldeles för stor. Avsätt en rejäl yta på norra spetsen för 

grönområden, offentliga byggnader etcetera ytan i förslaget är för liten. 

Är det smart att bygga vid vattnet med tanke på klimatförändringarnas effekter? Stiger 

vattennivån i älven om havsnivån stiger? 

Förslaget ser i huvudsak bra ut. Se till att det blir verksamheter i området trots tidigare 

motstånd från byggherrar. Det är positivt att bygga en levande stadsmiljö. Önskemål 

dock om att detta görs i mindre skala. Börja med en gång- och cykelbro mot Umeås 

centrum och röj rekreationsområden. Detta för att se hur stort intresse det finns för Ön. 

Vänta sen några år innan bygget startar. 

Bygg med måtta, bevara landsbygden mitt i stan. Jag värnar det minsta alternativet. 

Christina Hammarström 

Lars Widman 

Martin Sundqvist 

Gunnar Sandberg 

Stefan Erikslund 

J A Bränholm 

Åke Sandström 

Kristina Sjöström 

Åke Jonsson 

Benny Sandberg 

Olle Lundberg o Stellan 

Marklund 

Hugo Börjesson 

Bygg en egen hållbar stil, i trä, energismart och ekologiskt. Undvik trender, gör oss 

unika och låt andra kopiera oss istället.Önskemål om restauranger, närbutiker etcetera. 

Satsa på att alla bostäder byggs i trä - ett ekologiskt och hållbart material. 

Positiv till bebyggelse på Ön istället för att bygga i perifera lägen i staden. Förslaget är 

dock för tätt och stereotypt. Det blir en "kant" utanför förslaget som inte sammanfaller. 

Bygg även radhus för att harmonisera med befintlig bebyggelse. Bygg i trä, typ 

kretsloppshuset. Hus med norrlandskänsla. Förslaget för likt Hammarby sjöstad, gör inga 

kopior. 

Är inte emot byggande på Ön, däremot tveksam till typen som föreslås. Anlägg 

villatomter i stil med rad- o klungbyn. Förstår inte hur idyllen kan behållas med ett nytt 

"Manhattan". 

Önskar att en gamla stan-inspirerad affärsgata byggs istället för enbart bostäder. 

Bygg attraktiva seniorboenden på Ön på ett tidigt stadium, då får man cirkulation på 

bostäder inne i stan. Jag saknar rad/kedjehus i förslaget. 

Bygg som på Östermalm, med oregelbunden stadskaraktär o gärna trähus. Spara 

varvsområden. Låt inte vatten- och snöskotrar få bullra där. 

Bygg in verksamheter enligt förslaget, gärna också biografer eller teater. Se till att 

kravet efterlevs så det blir en levande stadsdel. Kräv solfångare. Värdefullt att 

strandskyddet inte inskränks. Anlägg strandnära promenadvägar runt Ön. Anlägg en 

fotbollsplan som kan nyttjas som isbana vintertid. 

Vid 3000-5000 invånare fodras en F-6 skola + 3 - 5 förskolor. Hur skapas liv i 

stadsdelen? Reningsverkets framtid, utbyggnader, transporter? 

Det är bra att det ska byggas på Ön. Brister finns gällande ekologisk hållbarhet. Satsa på 

miljövänliga byggmaterial- det lönar sig i längden. Ön är perfekt för ekologiskt hållbart 

avfallssystem. Med reningsverket nära finns möjlighet med avloppsströmmar direkt till 

anläggningen. Öppna för alternativa energikällor, förutom de beprövade bör man våga 

lite nytänkande. På det viset kan Umeå få en särställning i Sverige. Beröm till 

stadsledningskontoret för hur samrådet genomförts. 

bra att bebygga Ön. Håll ett tydligt tema i bebyggelsen, t ex sjöstad, china town 

Jätte 

eller dylikt, annars blir det miljonprogram. Väldigt bra med Google Earth. 

21

Peter Hasselryd 

Åke Hörnberg 

Simon Östin 

Marianne Löfstedt 

John Hamrin 

Thomas Distler 

Påskynda planeringen och genomförandet enligt plan. Det gör att rekreationsområdet 

kommer att nyttjas bättre även av oss som inte bor på Ön. 

Sätt igång byggandet. Vill återvända om det finns fina bostäder. 

Byggen på höjden ger stadskänsla. Jättebra. 

Satsa på höga hus, attraktiviteten ligger i att så många som möjligt ser vattnet. En 

varierad färgsättning och utformning kan sätta Umeå på den arkitektoniska 

byggnadskartan. 

Bygg ut ordentligt, minst 10 våningar och på kort tid. Låt inte projektet bli en 

långdragen historia. 

Gör Öns södra ände till ett levande museum. Gör plats för kaféverksamhet, marina, 

pågående båtprojekt m.m. Låt detta även bli Egils hemmahamn. 

Trafik, kommunikationer, miljö m.m. 

Jonas Forsberg 

Kristina Sjöström Åke 

Jonsson 

Marianne Löfstedt 

Tomas Olsson 

Sven-Olof Engqvist 

Att koppla ihop Ön med centrum kommer att öka vår tillgänglighet avsevärt. Bra med 

fördelar cyklister har framför bilister. 

Minimera bilismen och underlätta för miljövänlig busstrafik. 

Bilar finns, även om det byggs gång- och cykelbro. Genom att göra centrum 

lättåtkomligt drar man ned på bilåkandet. Vid seminariet 27/11 framkom ett bra förslag, 

gör en slinga enbart för kollektivtrafik, det är praktiskt och billigt att nyttja. 

Förordar en gång- och cykelbro till konstnärligt campus. En bilbro bör rimligen byggas ut 

samtidigt med utvecklingen på Ön. 

En gång- och cykelbro mot Teg saknas. Med en sådan kommer bil-behovet att minska. 

de 

Patric Söderström 

Benny Sandberg SHBK 

Stefan Erikslund 

Erik Sandberg 

Hugo Börjesson 

John Hamrin 

Olle Lundberg o Stellan 

Marklund 

Urban Bengtson 

Patric Söderström 

Gc-broarna bör bygga minst lika höga som Kyrkbron så att båttrafiken kan ta sig till 

gästhamnen i centrala Umeå. 

GC-broar måste byggas först, håll cyklar borta från befintlig bro. Genomfartstrafik över 

Ön ska försvåras. Norra Obbolavägen behöver fart- och bullerdämpas. Anslutning till 

Kolbäcksbron bör anslutas medlöpande (romb). 

Hoppas att broarna bli höga nog för större båtar att gå under. 

Var finns de 2000 p-platser som behövs? Gör ej om misstaget från Dragonfältet. 

Bygg bro med fäste på kyrkbron. Det känns fel att leda trafiken genom Teg. 

Om inte Ön ska vara bilfri måste en bro anläggas mot centrum. 

Mindre klokt är att nuvarande bro ska svälja stora trafikmängder de första 5-15 åren. 

Det betyder att boendemiljön på Östteg kommer att kvaddas, oförsvarligt med tanke på 

arbetet med att minska trycket på Obbolavägen. Bilbro behövs på norra Ön. 

Med endast en bro försvåras kommunikationerna jämfört med ytterstadsdelarna. 

Liknande jämförelser med buss och bil till centrala stan gör att Öborna inte får så nära 

som det kan uppfattas på kartan. Lösningen är att ha bilbroar i alla väderstreck. Planen 

saknar avståndsbeskrivning från bebyggelse till olika mötes-/studie och arbetsplatser 

med buss och bil, till exempel mot universitetet och i jämförelse med andra 

bostadsområdens avstånd till samma platser. 

Hur kommer det att ordnas med båtplatser och bryggor för båtar i olika storlekar? Bygg 

båtbryggor, minst 3-4 större och flera mindre. Gång- och cykelbroar bör vara lika höga 

som Kyrkbron så att båttrafiken kan ta sig till centrala stan. Kommunen borde se över 

hela 

området mellan Bölesholmarna och Gimonäs båtklubb. 

22

KOMMENTARER TILL INKOMNA YTTRANDEN MED 

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I PLANEN 

Trafik 

Genomförda trafikberäkningar 

Ett antal privatpersoner undrar, tillsammans med andra remissinstanser, vilken reell effekt en bilsnål 

samhällsplanering ger på trafikflöden till och från Ön och om det går att lita på genomförda 

trafikberäkningar. 

Kommentar: 

Ett antal trafikberäkningar, genomförda i modellverktyget VISUM, har använts i planprocessen för Ön. 

Syftet är att skapa en bild av hur trafiksystemet kan se ut år 2020 då Ön beräknas vara fullt utbyggd. 

Beräkningarna ger en översiktlig bild av trafikflödenas storlek och fördelning. Eftersom VISUM är en 

modell av verkligheten är det inte möjligt att tolka resultaten som en exakt sanning. Beräkningarna ger 

däremot en bra bild av de övergripande effekterna på trafiksystemet och därför är ett viktigt verktyg i 

planprocessen och miljökonsekvensbedömningen. 

Framtidens bilanvändande är mycket svårt att förutse eftersom användningen är beroende av många 

olika parametrar. Det viktigaste att fokusera på, för att minska användandet, är tillgången till 

funktionella och kvalitativa alternativ till bilen. Exempelvis handlar det om skapa framkomliga, 

prioriterade och gena system för kollektiv-, gång- och cykeltrafik i kombination med att sträckan för 

bilen är längre och ”krångligare”. Det handlar även om att skapa en tät stadsstruktur och blanda 

funktioner i stadsdelar istället för att sprida stadsbebyggelsen. Bilanvändandet i trafikberäkningarna för 

Ön är uppskattat till ca 50 procent av förflyttningarna. Med planförslagets prioritering av gång-, cykeloch 

kollektivtrafik är avsikten att bilberoendet även understiga 50 procent. 

• Kommentaren föranleder ingen ändring av planen. 

Fördjupad trafikkonsekvensutredning för Ön 

Länsstyrelsen och Vägverket uttrycker att de saknar en övergripande trafikkonsekvensutredning för 

utbyggnaden av Ön. 

Kommentar: 

En rad trafikutredningar ligger till grun d för det planförslag som arbetats fram i fördjupningen för Ön. 

Under planprocessens o lika faser har förutsättningarna kontinuerligt förändrats vilket har följts upp 

med nya analyser och utredningar av trafikfrågorna. Det har inte varit möjligt att detaljerat presentera 

och redogöra för allt underlags- och utredningsmaterial i själva planförslaget. I stället finns en 

sammanställning av genomförda utredningar som referens till själva planhandlingen. 

Till grund för planförslaget ligger genomförda trafikberäkningar för Öns utbyggnad. 

Trafikberäkningarna är gjorda i VISUM och baseras på det arbete som Umeå kommun tillsammans med 

Vägverket tagit fram för Umeåprojektet, ”Trafikberäkningar 2006 Umeå kommun” genomförda av 

Tyréns. Trafikberäkningarna för Ön beskriver således en framtida trafiksituation i Umeå 2020 med Ön 

fullständigt utbyggd. 

• Planförs laget har förtydligats angående trafikkonsekvenserna för Ön. 

23

Trafiksituationen på Norra Obbolavägen 

Boende på Östteg och Ön, Öns vägsamfällighet, Öns intresseförening, Centerpartiet, HSB, Tekniska 

nämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden anser att utbyggnaden av Ön, och 

med det ökat trafikarbete, kommer att medföra stora problem på Norra Obbolavägen och efterfrågar 

svar på hur trafiksituationen kan lösas för framtiden. 

Kommentar: 

En utbyggnad av Ön med 2 500 enheter medför att biltrafiken till och från Ön kommer att öka 

drastiskt. Även om Ön genererar mindre trafik än ett bostadsområde i ett perifert läge så kommer 

ökade flöden av biltrafik till och från Ön att vara ett faktum. Planförslaget innebär att huvudsakliga 

biltrafikförbindelser kommer att läggas mot Östteg. Trafiken på Östteg kommer att öka, särskilt på 

Norra Obbolavägen mot Tegsvägen om inga åtgärder vidtas. Samtidigt innebär planförslaget att 

biltrafiken får en längre väg till målpunkterna, vilket gynnar gång- och cykeltrafikens konkurrenskraft. 

I förlängningen kan det ge en lägre andel bilanvändande på Ön. 

För att kunna hantera trafiksituationen längs Norra Obbolavägen och minska nackdelarna för boende 

längs sträckan föreslås ett framtida vägreservat från Östtegs industriområde över Söderslätt med 

anslutning till Östra länken. Vägen ansluts till den i Umeåprojektet planerade cirkulationsplatsen 

”Östteg”. En ny anslutning kan i framtiden tillsammans med hastighets- och barriärdämpande 

åtgärder längs Norra Obbolavägen avlasta sträckan från genomfartstrafik. Trafikavlastningen 

uppskattas till i storleksordningen 4 000 – 5 000 fordon per dygn. Trots att trafikflödet längs Norra 

Obbolavägen minskar med de kombinerade åtgärdsförslagen kommer ändå fastigheter längs sträckan 

att utsättas för trafikbuller. Bullersaneringsåtgärder kommer därför att behövas vidtas i såväl 

anslutning till Övägen, Ögatan som längs Norra Obbolavägen. 

• Planförslaget har kompletterats med en ny vägförbindelse mellan norra Obbolavägen och 

östra länken. 

Trafiksituationen på Skiljevägen och Övägen 

Öns intresseförening, Centerpartiet och ett flertal privatpersoner boende på Ön är oroliga över den 

framtida trafiksituationen på Skiljevägen och Övägen. 

Kommentar: 

Trafiken på Ögatan, Övägen och Skiljevägen kommer att öka i samband med utbyggnaden av Ön. 

Den största ökningen kommer att ske på Ögatan och Övägen i anslutning till befintlig broförbindelse 

eftersom förbindelsen också kommer att försörja den nya bebyggelsen på Ön i ett första skede. 

Samtidigt har gatunätet i planförslaget tagits fram med ändamålet att skapa så lite genomfartstrafik 

som möjligt genom Ön. Det föreslagna gatunätet är planerat för att ansluta till befintlig 

broförbindelse, Öbron, och i förlängningen till en ny broförbindelse mot Östtegs industriområde. 

Anslutningarna till Övägen och Skiljevägen har en underordnad utformning. En anslutning av 

Skiljevägen till Kolbäcksbron finns med i planförslaget, men även denna föreslås ges en utformning 

som inte bidrar till att leda in genomfartstrafik på Skiljevägen. 

• Yttrandet föranleder ingen ändring av planen. 

Anslutningen av Skiljevägen till Kolbäcksbron och konsekvenser på Skiljevägen 

Länsstyrelsen och Vägverket anser att det är för tidigt att fastställa utformningen av anslutningen 

Skiljevägen- Kolbäcksbron/framtida E 4 i översiktsplanen för Ön. En utformning bör invänta vidare 

utredningar av korsningspunkten. 

Kommentar: 

Den detaljerade skiss av korsningen som presenterades i samrådshandlingen ersätts av en mer 

principiell 

skiss. Utställningshandlingen kompletteras istället med en mer utförlig beskrivning av 

korsningens framtida funktion och roll vid utbyggnaden av Ön, dvs. att korsningens huvudsyfte är att 

tillgängliggöra Öns södra delar utan att stimulera till genomfartstrafik genom Ön. Vägverket arbetar 

vidare med en slutlig korsningslösning. 

• Yttrandet föranleder ingen ändring i sak av planförslaget. 

24

Reservat för en väganslutning mellan Norra Obbolavägen och Östra länken 

Privatpersoner, Tekniska nämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden anser att 

en alternativ bilväg mot den planerade ringleden måste övervägas i ett längre perspektiv. 

Kommentar: 

Ett reservat för en väganslutning mellan Norra Obbolavägen och Östra länken föreslås i 

översiktsplanen. Vägreservatet tryggar en framtida lösning där trafiken till och från Ön kan fördelas 

ut via Östra länken och trafikkoncentrationer längs Norra Obbolavägen mot Tegsvägen kan undvikas. 

Olägenheter för boende och verkande längs Norra Obbolavägen kan på så vis minskas (jämför 

kommentar angående trafiksituationen på Norra Obbolavägen). 

• Planförslaget har reviderats i enlighet med yttrandet. 

Reservat för en väganslutning runt den s.k. Flottarbyn 

Tekniska och Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser, tillsammans med Byggnadsnämnden att 

planförslaget bör kompletteras med ett reservat för en väganslutning runt den s.k. Flottarbyn. 

Kommentar: 

En väganslutning runt Flottarbyn skulle kunna förbättra trafiksituationen i anslutning till bebyggelsen i 

byn men skulle samtidigt inte avlasta Skiljevägen i anslutning till bebyggelsen i Klungbyn. Risken 

finns att genomfartstrafiken genom Ön skulle öka i och med förbättrade transportmöjligheter mellan 

Kolbäcksbron och norra Ön vilket skulle innebära en försämrad situation för boende nära Skiljevägen 

och Övägen utanför Flottarbyn. Trafiksituationen längs Skiljevägen måste utvärderas i samband med 

Öns utbyggnad. I det fall trafiklugnande åtgärder blir nödvändiga bör dessa i första hand följa de 

olika steg som listas i den så kallade åtgärdstrappan som finns redovisad i planhandlingen. 


Ytterligare en GC-anslutning mellan södra NUS-området och Öbacka strand-området 

Landstinget ser behov av ytterligare en gång- och cykelanslutning mellan NUS och Öbacka strand- 

området 

Kommentar: 

Umeå kommun delar landstingets uppfattning om att ytterligare en anslutning mellan södra NUSområdet/Tunnelbacken 

och Öbacka strand är viktig. I detaljplanen för Öbacka Strand finns ett 

reservat för en framtida gångbro inritat. Huruvida gångbroreservatet skulle kunna utvecklas till en 

fullständig gång- och cykelbro utreds i nuläget, dock inte inom ramen för fördjupad översiktsplan för 

Ön. 


GC-bron mot Östteg bör förläggas längre norrut 

Privatpersoner och Östtegs skola föreslår att den planerade gång- och cykelbron mot Östteg förläggs 

län gre norrut än det läge som presenteras i samrådshandlingen för bättre anslutning till målpunkter 

som exempelvis Tegs centrum. 

Kommentar: 

Gång- och cykelbron flyttas i utställningsförslaget från läget vid Östtegs skola norrut till en anslutning 

norr om sjukhemmet. I det nya läget får cyklisten och fotgängaren nära till skola, omsorg och 

servicefaciliteter i anslutning till Tegs centrum. Ett genomgående gång- och cykelstråk via Östtegs 

skola med genomfartstrafik undviks. Gång- och cykelbron i det nordligare läget medger även 

möjlighet att kombineras med en kollektivtrafiklösning för en gen förbindelse ut mot Norra 

Obbolavägen och vidare ut på Kyrkbron. Anslutningen till Östteg anpassas så att de rekreativa 

värdena i området norr om sjukhemmet som t.ex. kälkbacken bevaras. 

• Utställningsförslaget revideras. 

25

GC-bro mot Båtgränd istället för en bro mot Konstnärligt Campus och ett långsiktigt GCbroreservat 

mot Ankargränd 

Privatpersoner förordar en bro mot Båtgränd istället för mot Konstnärligt Campus samt ett långsiktigt 

GC-broreservat mot Ankargränd. 

Kommentar: 

En gång- och cykelbro med anslutning mot Konstnärligt Campus ger mycket goda fördelningseffekter 

till Umeås största målpunkter, Umeå Centrum och sjukhus- och universitetsområdet. Broläget 

fungerar som en bra ”vattendelare” mellan de två områdena och ger geografiskt jämbördiga avstånd 

till Umeås stora arbetsplatsområden. Broläget ger också goda förutsättningar att binda samman Ön 

med Konstnärligt Campus och skapa liv och rörelse i området. 

En gång- och cykelbro med anslutning mot Båtgränd har i dag en bättre koppling till ”Svingen” än ett 

läge mot Ankargränd. I ett längre perspektiv är dock Ankargränd ett intressant alternativ. Idag går 

den största delen av gång- och cykeltrafiken mellan centrala stan och NUS-området via ”Svingen”. 

” Svingen” behöver på sikt avlastas. Planering för ytterligare en gång- och cykeltrafikanslutning från 

södra NUS-området/Tunnelbacken till Öbacka strand pågår. I detaljplanen för Öbacka strand finns ett 

reservat för en framtida gångbro inritat. Huruvida gångbroreservatet skulle kunna utvecklas till en 

fullständig gång- och cykelbro utreds. I det sammanhanget är ett långsiktigt broreservat från Ön till 

Ankargränd strategiskt lämpligt och intressant. Öbacka strand med resecentra Ö kommer dessutom 

att bli en viktig målpunkt i framtiden. 


Kombinerad GC- och kollektivtrafik på broarna 

Tekniska nämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att gång-/cykeltrafik kombineras med 

kollektivtrafik på broarna. Skanska och Naturskyddsföreningen föreslår ett reservat för en kombinerad 

gång-, cykeloch kollektivtrafikbro mot Båtgränd. 

Kommentar: 

En kombinerad gång-, cykeloch kollektivtrafikbro är en mycket intressant lösning för att skapa 

optimala förutsättningar för alternativa färdmedel till och från Ön. I arbetet med att ta fram en 

utställningshandling har flera alternativ för kombinerade broar utretts, dels i lägen mot Konstnärligt 

Campus, dels mot Norra Obbolavägen och Fågelstigen. Utredningarna indikerade att det blir svårt att 

rymma en kombinerad gång-, cykeloch bussbro som ansluter mot Konstnärligt Campus på grund av 

begränsade markresurser. Broalternativen har även visat sig bli mycket kostsamma. I planförslaget 

föreslås en gång- och cykelbro som kan kombineras med kollektivtrafik mot Norra Obbolavägen. Bron 

skulle ge en gen väg för fotgängare, cyklister liksom för en möjlig bussförbindelse eller andra 

kollektiva färdsätt. Från Norra Obbolavägen kan kollektivtrafiken snabbt ta sig vidare in mot Centrum 

via Kyrkbron. 

• Planen revideras med en bro mot Norra Obbolavägen för gång-, cykeloch kollektivtrafik. 

Bil- och kollektivtrafikbro mot Kyrkbron 

Ett antal privatpersoner och Öns intresseförening anser att en bil- och kollektivtrafikbro bör byggas 

från Öns norra del och ansluta till Kyrkbron för att avlasta befintliga delar av Ön och Östteg från 

genomfartstrafik och förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik på Ön. 

Kommentar: 

En kombinerad gång-, cykeloch motorfordonsbro med anslutning till Kyrkbron har utretts i samband 

med att samrådshandlingen tagits fram. En bro mot Kyrkbron skulle leda trafik till och från Ön ut på 

Kyrkbron och Tegsvägen. Norra Obbolavägen och Övägen skulle avlastas men Kyrkbron och Östra 

Kyrkogatan norrut belastas hårt. Trafikflödet skulle påverka Centrum negativt med 

framkomlighetsproblem på Östra Kyrkogatan och Storgatan. Bron skulle få ett högt läge och därmed 

ett mycket dominant intryck i stadsbilden samtidigt som lösningen skulle bli kostsam. Fastigheter 

längs Fågelstigen skulle bli bullerutsatta. 

26

En bro mot Kyrkbron skulle ge en direkt anslutning till centrala Umeå med bil. En stor risk med 

alternativet är därför att gång- och cykeltrafikens geografiska fördelar konkurreras ut. Cykeln blir 

inte det självklara alternativet för en gen och snabb förbindelse till centrum då bilvägen är snabbare 

och enklare. Viktiga cykelandelar riskeras därmed att gå förlorade samtidigt som bilen blir ett 

attraktivt färdmedelsval. 

• Med anledning av ovan beskrivna konsekvenser beslutade kommunstyrelsens närings- och 

planeringsutskott att inte gå vidare med broalternativet mot Kyrkbron. Yttrandet föranleder 

ingen ändring av planen. 

Bilbro från Ön med anslutning mot centrala Umeå 

HSB anser inte att de anvisade anslutningarna är tillräckliga och framhåller att tillgängligheten för 

trafiken mot Umeåsidan måste öka. 

Kommentar: 

Ett flertal broalternativ till och från Ön har utretts vid framtagandet av samrådshandlingen, bland 

dessa ett flertal med anslutning mot Centrala stan. Slutsatserna av anslutningar mot Centrala stan 

visade att det dels är svårt att inrymma broanslutningar i befintlig bebyggelse Öst på stan, dels att 

bilförbindelser bidrar till att konkurrera ut gång- och cykeltrafikens geografiska fördelar (jfr 

kommentar till bro mot Kyrkbron). Flera av broalternativen skulle dessutom bli mycket kostsamma 

med hänsyn till avståndet över älvens huvudfåra. En bro mot Ankargränd skulle ge bra 

fördelningseffekter trafikmässigt men är inte möjlig att inrymma i befintlig och planerad bebyggelse. 

• Med anledning av ovan beskrivna konsekvenser beslutade kommunstyrelsens närings- och 

planeringsutskott att inte gå vidare med eventuella bilbroanslutningar mot Centrala stan. 

Yttrandet föranleder ingen ändring av planen. 

Endast en kombinerad GC- och kollektivtrafikbro mot Kyrkbron 

Byggnadsnämnden anser att en minimering av brobyggande bör prövas vilket skulle dämpa 

boendekostnaderna på Ön och bidra till en rimlig trafiksituation längs Norra Obbolavägen. 

Kommentar: 

Att anlägga nya broar till och från Ön är kostsamt för exploateringen. Samtidigt innebär en stor 

exploatering att resbehovet ökar markant. För att stimulera invånare att gå, cykla och åka kollektivt i 

stället för att ta bilen, måste fördelaktiga anslutningar för dessa trafikantgrupper erbjudas. Byggs 

kombinerade broar för samtliga trafikantslag enbart mot Östteg spolieras Öns unika förutsättningar 

att ge cyklisten och fotgängaren en närmare väg till centrum och sjukhus/universitetsområdet. Vår 

mening är därför att det är mycket viktigt att det föreslagna trafiksystemet med tre broar byggs för 

att vi ska kunna skapa en bilsnål och hållbar utveckling av Ön och Umeå tätort. 


Spårbunden trafik till och från Ön 

Länsstyrelsen Västerbotten andra instanser ser det som intressant att utreda någon form av 

spårbundet alternativ för transporter som kopplar samman Ön med till exempel centrala Umeå 

och/eller Umeå Östra. 

Kommentar: 

Möjligheten att koppla spårbunden kollektivtrafik till Ön har översiktligt utretts under samrådet. Det 

alternativ som utretts är kollektivtrafikbro, möjlig för spårtrafik, mot Umeå centrum via Konstnärligt 

Campus för en linjedragning mellan Ön och Umeå centrum. Det har visat sig mycket svårt att i detta 

skede föreslå ett nät för spårbunden trafik eftersom de generella förutsättningarna ännu inte utretts. 

Ett förslag med spårbunden trafik måste föregås av en grundläggande utredning om förutsättningar 

och kopplingar mellan Umeås stora målpunkter. Det är ett arbete som måste ske utanför den 

fördjupade översiktsplanen för Ön. Först då kan det avgöras om det är rimligt att satsa på 

spårbunden trafik i Umeå och vilka områden 

som ska innefattas i ett första läge. 


27

Övertäckta eller vindskyddade gång- och cykelbroar till Ön 

Kommunala handikapprådet, Skanska och Länsstyrelsen föreslår att gång- och cykelbroar över älven 

utformas med någon form av klimatskydd för ökad trygghet och bekvämlighet. 

Kommentar: 

Vindskyddade gång- och cykelbroar till Ön har utretts översiktligt inför framtagandet av 

utställningshandlingen. Umeå kommun delar de svarandes uppfattning om att en vindskyddad 

överfart skulle förbättra förutsättningarna för fotgängare och cyklister att färdas över älven under alla 

årstider och väderförhållanden. Det är dock viktigt att vindskydden utformas så att bron upplevs som 

trygg och säker att färdas på, dag som natt. Broar är generellt platser sin ofta upplevs otrygga och 

obehaglig att vistas på kvällar och nattetid. Eventuell övertäckning eller vindskydd får därför inte 

utformas så att bron riskerar att bli ett tillhåll. Skydden måste även utformas på sätt som gör dem 

lätta att underhålla. I den fördjupade översiktsplanen för Ön kommer en rekommendation om 

väderskydd på gång- och cykelbron över huvudälvfåran att föreslås. Brons slutliga utformning avgörs 

dock i ett senare skede. 

• Planen kompletteras med en ny riktlinje kring broars väderskydd. 

Parkeringshus istället för parkeringsgarage 

Tekniska nämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden anser att översiktsplanen 

bör medge parkeringshus i stället för parkeringsgarage. Alltför bekväma garagelösningar är inte 

positiva om för att locka de framtida öborna att använda cykeln framför bilen. 

Kommentar: 

Med hänsyn till markanspråk, stadsbild och trygghet föreslår planen att parkering skall lösas inom det 

enskilda kvarteret vilket innebär garage i byggnaders källarvåningar. Varje fastighetsägare ansvarar 

för att bereda parkering inom aktuell fastighet. Ett problem med parkeringsgarage är att de ger 

”döda” kvarterssidor. En intensiv storstad tål en högre grad av ”stumma” fasader medan detta känns 

främmande i en stadsdel med ekologisk bebyggelse. Om parkeringshus skall vara tänkbara bör det 

finnas ett i varje kvarter med tanke på den sociala ”kontrollen”, trygghet, mindre koncentration av 

emissioner och buller samt för att de ”tomma” fasadlängderna skall minimeras. 


Bilparkeringsnormer för bebyggelsen på Ön 

Byggnadsnämnden föreslår att maxparkeringsnorm i stället för minimiparkeringsnorm införs i 

planområdet för att begränsa möjligheten till parkering. Centerpartiet föreslår en sänkt miniminorm 

av samma anledning. 

Kommentar: 

En maxparkeringsnorm syftar till att ange ett tak för det maximala antal parkeringsplatser som tillåts i 

ett område. Normen används när risk finns att fler parkeringsplatser anläggs än vad som är lämpligt. 

Minimiparkeringsnormen garanterar å andra sidan ett lägsta antal parkeringsplatser i ett område. 

Minimiparkeringsnorm tillämpas när osäkerhet finns att antalet parkeringsplatser understiger 

behovstalet vilket kan leda till att behovet, i efterhand, måste lösa på exempelvis gatumark. 

Det största problemet är inte en familjs bilinnehav utan hur och i vilka syften bilen används. De flesta 

familjer har en önskan om att äga en bil för de resor som inte kan utföras på annat vis och de 

behöver då också en plats för att förvara bilen. Bostadsparkering är därför i de flesta fall en 

prioriterad form av parkering samtidigt som arbetsplatsparkering prioriteras lågt, allt för att minimera 

vardagsbilåkandet. 

Bedömningen är att det inte finns någon överhängande risk att fastighetsägare på Ön kommer att 

tillskapa fler parkeringar än vad miniminormen föreskriver. Mer sannolikt är att tillämpande av 

maxparkeringsnorm skulle innebära att för få parkeringar anläggs. Ansvaret för bostadsparkering 

måste då lösas på allmän platsmark i efterhand. 


28

Anslutande av gång- och cykelvägsystemet från Ön till befintligt huvudnät 

Tekniska nämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden efterfrågar en redovisning av hur gång- och 

cykelvägsystemet från Ön ska anslutas till befintligt huvudnät 

Kommentar: 

Förslag till huvudprinciper för ett gång- och cykelvägsystem till och från Ön presenteras i 

planhandlingen. Förslaget visar ett stormaskigt nät på Ön med huvudsakliga anslutningar till befintligt 

cykelvägnät på Östteg och Öst på stan. Utställningshandlingen kompletteras med en redovisning om 

hur gång- och cykelvägnätet kan anslutas till huvudnätet för gång- och cykel. 

Buller 

• Planförslaget kompletteras. 

Överskridande av bullerriktvärden 

Länssty relsen påtalar att riktvärden för buller riskerar att överskridas på huvudgatan inom den 

planerade bebyggelsen. Enligt Boverkets förslag till allmänna råd ses inte en avvägning mellan kraven 

på ljudmiljö och andra intressen tillämplig i detta fall. Det bör endast kunna övervägas vid 

komplettering av bebyggelse med nya bostäder i centrala delar av städer. Byggnadsnämnden, 

Tekniska nämnden samt Miljö- och Hälsoskyddsnämnden anser att de miljömässiga fördelarna med 

kompakt stad överväger att exempelvis bebyggelse längs norra Obbolavägen blir bullerutsatt, men 

saknar ett ingående resonemang som visar på möjligheterna att göra avsteg från bullerriktvärden i 

den nya bebyggelsen. 

Kommentar 

Boverket har nyligen gett ut nya allmänna råd (Buller i planeringen, 2008:1). I anvisningarna 

redovisar Boverket sin syn på vilka avsteg från de nationella riktvärdena för trafikbuller som kan 

accepteras samt vilka principer som bör gälla vid avvägningar mellan olika intressen. Huvudregeln är i 

princip att de av riksdagen antagna riktvärdena (prop.1996/97:53) ska uppnås. Riktvärdena anger 

ambitionsnivån för den ljudmiljö som eftersträvas. 

Boverket anger att avsteg från huvudregeln bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större 

tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Avsteg kan även 

motiveras vid komplettering av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer eller 

med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större 

städer. 

Boverket skriver att ”långsiktigt hållbar utveckling idag är ett övergripande mål i samhällsbyggandet”. 

I stadsbyggandet finns ofta en vilja att skapa täta stadsmiljöer, där olika funktioner samexisterar sida 

vid sida. Genom att förtäta stadsbebyggelsen, förbättra kollektivtrafiken samt i ökad utsträckning 

verka för en funktionsinriktad stad, kan boende, arbetsplatser och service blandas i större 

utsträckning. Det finns både miljömässiga och andra fördelar med variationsrika och 

funktionsblandade städer. Underlag för väl utbyggd kollektivtrafik, ett bra gång- och cykelnät och 

närhet till service och arbetsplatser kan minska biltrafiken, vilket innebär renare luft och minskade 

olycksrisker. Bostäder i stadskärnan gör staden befolkad dygnet runt och bidrar till en levande och 

trygg miljö. Denna typ av bostäder finns dock ofta i miljöer med höga trafikbullernivåer. Här måste 

trafikbullret hanteras som en faktor och vägas mot andra faktorer så att slutresultatet – den samlade 

livsmiljön – sammantaget blir så bra som möjligt.” 

Detta synsätt stämmer väl överens med kommunens sätt att ta sig an planeringsuppgiften för Umeås 

utveckling i allmänhet och i den nu aktuella fördjupningen för Ön i synnerhet. 

Under senare år har Umeås ambition att skapa en långsiktigt hållbar stadsutveckling genom att 

placera en stor andel av nybyggandet inom den befintliga stadsstrukturen allt oftare mött motstånd av 

ett snävt sektorsvis normtänkande kring buller. Det är därför bra att Boverket har förtydligat 

planeringsförutsättningarna på detta område. 

29

Ett hållbart stadsbyggande kräver helhetssyn och lokala avvägningar. Det är därför bra att Boverkets 

allmänna råd ger tydligare legitimitet för en helhetssyn där bullerfrågan kan vägas mot andra 

a llmänna intressen. Detta är inte att göra ”avsteg” från riktvärdena. Redan av 

infrastrukturpropositionen 

framgår att riktvärdena inte är rättsligt bindande normer, utan skall vara 

vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det 

enskilda fallet. 

Umeå är en starkt växande stad som har samma problem som storstadsområdena. Befolkningen 

beräknas öka till 150 000 personer, eller med 35 procent, till år 2050. Ett ökat bostadsbyggande har 

därför hög prioritet. Umeå har i sin översiktsplan (ÖPL98) antagit en strategi för stadens utbyggnad 

som uttrycker att minst hälften ska ske inom den befintliga stadens område. Syftet är att verka för en 

långsiktig hållbar utveckling med avseende på resursutnyttjande, trafikutveckling och miljö m.m. 

Ur bullersynpunkt är strategin att komplettera inom den befintliga stadsstrukturen inte okomplicerad, 

eftersom den ofrånkomligen medför att nya bostäder ibland hamnar intill gator med tidvis omfattande 

trafik. I fallet Ön genererar den planerade bebyggelsen själv den trafikmängd som gör det svårt att i 

alla lägen innehålla riktvärdena. En snäv tolkning av begreppet komplettering kommer därför att 

omöjliggör a byggandet av nya stadsdelar med en tydlig kvartersstruktur . I ett större perspektiv 

överväger dock fördelarna. För en långsiktigt hållbar utveckling av Umeå innebär det att det är 

viktigare att dämpa ökningen av biltrafiken och möjliggöra kompletteringsbebyggelse än att lokalisera 

all nyproduktion av bostäder till omgivande naturområden där bullernivåerna är mycket låga. Dessa 

naturområden bör dessutom många gånger få bevaras då de är långsiktigt viktiga för många 

människors rekreation och välbefinnande. 

Regeringen uttalade redan i den proposition som ligger till grund för riksdagens beslut att avvägningar 

mot andra allmänna intressen kan komma att aktualiseras vid komplettering av befintlig bebyggelse. I 

Stockholm har begreppet ”kompletteringsbebyggelse” i detta sammanhang fått en relativt vid 

innebörd. Bl.a. har Stockholms stad och Länsstyrelsen bedömt att relativt stora nybyggnadsområden 

som exempelvis Hammarby sjöstad utgör kompletteringsbebyggelse. För Umeås del finns ännu ingen 

geografisk definition men den sammanhållna stadsbygden i staden är en viktig utgångspunkt. I 

kommunfullmäktiges antagande av bostadsförsörjningsprogram för perioden 2007-2015 påpekades 

särskilt att Ön ska betraktas som kompletteringsbebyggelse. Umeå kommun har för avsikt att i den 

pågående fördjupningen av översiktsplanen Umeå närmare anvisa i vilka situationer och i vilka 

områden en tillämpning av begreppet tyst sida och ljuddämpad sida bör kunna aktualiseras. 

Öns centrala läge i staden med gång- och cykelavstånd till centrum och de stora arbetsplatserna gör 

att kommunen betraktar planområdet som centrumnära kompletteringsbebyggelse. Genom att planen 

har utformats med stadskaraktär, dvs. med ordnad kvartersstruktur och tät bebyggelse vid 

kollektivstråket, kan bullerkraven uppfyllas. Argumenten är många till varför ett 

kompletteringsbyggande på Ön är att föredra framför en utglesning av staden. En omfattande 

uppbyggnad av gång- och cykelsystem samt kollektivtrafik ger goda förutsättningar för en låg andel 

biltrafik. Kvartersstrukturen där bostäder blandad med verksamheter bidrar till kortare resor och en 

levande stadsdel med en trygg miljö. Riksdagens antagna riktvärden ska vara vägledande vid 

bostadsplaneringen på Ön. Den föreslagna bebyggelsen bedöms inte medföra någon risk för boendes 

hälsa. Detaljerade bullerutredningar och krav på utformningen av byggnaderna tas fram i kommande 

detaljplaneskeden för att säkerställa en god boendemiljö. Motiv till avsteg från huvudregeln och 

beskrivning av hur avvägningar gjorts kommer då att beskrivas tydligare. 

Riktvärdena inomhus ska alltid klaras. Med dagens byggnadsteknik är inte detta något problem. I den 

föreslagna kvartersstrukturen placeras huskroppar så att de skärmar av buller för vistelseytorna på 

innergårdarna. Husen kan då i vissa lägen efter den mest trafikerade gatan, dvs. esplanaden, utsättas 

för bullernivåer som överstiger riktvärdet utanför fasaden mot gatan. Där riktvärdena inte uppfylls 

utomhus kommer tyst, eller ljuddämpad sida att tillämpas för att säkerställa en god boendemiljö. Ett 

undantag från huvudregeln, dvs. att tyst alternativt ljuddämpad sida tillämpas för ett begränsat antal 

hus efter en av gatorna i den föreslagna bebyggelsen, är en förutsättning för att kunna bygga den 

stadsstruktur som vi menar är det bästa vi kan åstadkomma med avseende på långsiktig hållbarhet 

inte bara för Ön utan för hela stadens utveckling. 

Uteplatser och minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet förläggs mot den skyddade sidan. 

Bullernivån på den skyddade sidan ska uppfylla Boverkets anvisningar (45-50 dBA, helst under 45 

dBA). 

Uteplatser ska klara såväl ekvivalentnivån 55 dBA som maximalnivån 70 dBA. Ljudnivån på 

30

innergårdarna och uteplatser kommer att vara låg och inom promenadavstånd kommer park- och 

rekreationsområden att finnas som har god ljudmiljö. 

• Utställningshandlingen kompletteras. 

Buller från biltrafiken 

Boende på Östteg och på Ön samt föreningar, nämnder och politiska partier oroar sig för 

trafiksituationen och dess konsekvenser på miljön. Främst avses bullersituationen efter norra 

Obbolavägen och efter det befintliga vägsystemet på Ön. 

Kommentar 

Kompletterande trafikberäkningar och nya bullerberäkningar har genomförts efter samrådet. 

Resultatet med förslag till åtgärder redovisas under trafikavsnittet under rubriken ”Norra 

Obbolavägen” ovan samt i utställningshandlingen. 

• Utställningshandlingen revideras med ett nytt reservat mot ”södra länken” i syfte att avlasta 

Norra Obbolavägen. 

Buller från flygtrafik 

Länsstyrelsen, Luftfartstyrelsen, Öns intresseförening och Sveriges Pensionärsförening har synpunkter 

på redovisningen av flygbuller. 

Kommentar 

Samrådshandlingens redovisning av riktvärden för buller korrigeras enligt Luftfartsstyrelsens 

påpekande. Bullerkurvan på plankartan är den planeringsriktlinje som kommunen arbetar efter enligt 

överenskommelse med länsstyrelsen och luftfartsverket. Den redovisar inte nuläget utan tar sikte på 

framtida bebyggelse när de mest bullriga planen fasats ut. Genomförandet av bostadsbebyggelsen på 

Ön kommer att ske under 10-15 år vilket bedöms ligga väl i fas med utvecklingen av bullersituationen 

för flyget. 

• För att minimera påverkan från flygbuller utgår huvuddelen av bostadsbebyggelsen på södra 

Ön. 

Buller från ambulanshelikoptertrafik 

Landstinget påpekar att ny bebyggelse inte får utformas så att den inskränker tillgängligheten för 

helikoptertrafik till NUS. Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden samt Miljö- och Hälsoskyddsnämnden 

anser att helikoptrarnas inflygningssektor bör åskådliggöras. Öns intresseförening påtalar störningar. 

Kommentar 

Den nya bebyggelsen på Ön bedöms inte medföra några framtida inskränkningar för landstingets 

helikopterverksamhet. I riktlinjerna för kommande detaljplanering föreslås att sovrum skall klara 

ljudnivån 50 dBA maximalnivå även vid enstaka överskridanden. Detta innebär en skärpning av 

gällande riktvärden. Flygvägarna finns redovisade i samrådshandlingen. 


Bebyggelse och planstruktur 

Exploateringsgrad 

Både privatpersoner, Centerpartiet och Museet förordar en lägre exploatering och lägre hus. Länsstyrelsen 

ställer sig tveksam till den föreslagna exploateringen i det fall inte mer radikala 

trafiklösningar genomförs. 

Kommentar 

Frågan om en sänkning av exploateringstalet har diskuterats ingående efter samrådet. Den föreslagna 

förändringen av trafiklösning, som beskrivits ovan, innebär att trafikens påverkan från planområdet 

blir mindre och acceptabel för Norra Obbolavägen. 

31

• Planförslaget revideras med en ny trafiklösning (se ovan) och riktlinjer för bebyggelse i 

anslutning till klungbyn. 

Alternativa exploateringsområden 

Privatpersoner föreslås exploatering av andra platser istället för bebyggande av Ön som exempelvis I 

20 och att bygga samman Innertavle och Tomtebo m.m. 

Kommentar 

Vad gäller exploatering av andra platser än Ön finns givetvis flera intressanta lägen. Frågan om 

exploatering av andra platser behandlas i pågående översiktsplanearbetet inom fördjupningen för 

Umeå, kallat FFU. I20 har till exempel en närhet till Umeå centrum som innebär att bebyggelsen skulle 

få en hållbarhet som skulle motsvara bebyggelse på Ön. Kommunen håller dock på att avgränsa 

riksintresset för försvarsmakten tillsammans med Länsstyrelsen. 


Större hänsynstagande om kulturmiljön 

Västerbottens museum, Länsstyrelsen och Föreningen för Byggnadskultur har lämnat kommentarer 

kring hur kulturmiljön behandlas i planförslaget. 

Kommentar 

Planförslaget föreslår kompletteringar i radbyn och klungbyn med bebyggelse anpassad till 

kulturmiljön i samråd med byggnadsantikvarisk expertis. Omfattning och takt är beroende av 

markägares intresse av planens möjligheter. Klungbyn kommer, i norr och i väster, att påverkas i stor 

omfattning av närheten till den tyngre exploateringen. I skriften Kulturhistorisk bebyggelseinventering 

del 1 från 1997 finns bevarande förslag för Öns kulturmiljö. Bebyggelsens kontinuitet med anor från 

1500-talet med de två bydelarna är skälet till att norra Ön tas upp som en miljö av kulturhistoriskt 

intresse även om miljön i dagsläget är relativt blandad. Där anges att bevarandet av den äldre 

bymiljön förutsätter varsam komplettering med hänsyn till gårdarna. Nytillskott får inte dominera 

miljön och förläggs lämpligen utanför bevarandemiljöerna. Man uttrycker även att placering och 

utformning av nya byggnader bör ske med hänsyn till befintlig kulturhistorisk värdefull bebyggelse och 

till kulturlandskapet. 

Länsstyrelsen påpekar att det inte är de enskilda byggnaderna som är bevarandevärda utan att det är 

kulturlandskapet sammantaget med sin närhet till stadskärnan som är bevarandevärd. Vidare menar 

man att en komplettering av bebyggelsen inte innebär ett bevarande av kulturmiljön och ifrågasätter 

skrivningarna i handlingen som uttrycker att de kulturhistoriska värdena ökar genom komplettering av 

byarna. Planförslaget föreslår komplettering av byarna, inte ett bevarande. En förtätning av 

kulturmiljön anses dock kunna komplettera miljöerna samtidigt som kulturhistoriska värden bevaras. 

Enligt förslaget föreslås en förtätning av byarna som bygatan Storåvägen, norr om korsningen 

Storåvägen- Övägen. Planförslaget innebär en förstärkning av kvaliteter som kan beskrivas som 

”Bullerbykänsla” men även att gårdsgrupper kan förstärkas. Möjligen kan sår efter olyckliga 

avstyckningar läkas. Detta innebär också att bebyggelsens täthet, skala och närhet till bygatan är 

viktig att studera i detaljplaneskedet för att kulturmiljön skall kunna stärkas och för att kulturhistoriska 

värd en skall kunna behållas. Byggnadsnämndens ambitioner i detaljplane- och bygglovskedena är 

därför avgörande för hur dessa ambitioner uppfylls och efterlevs. För att ny bebyggelse på ett bättre 

sätt skall ansluta till befintlig ändras planförslaget så att bebyggelse i anslutning till klungbyn anpassas 

i höjd. 

M useet anser att den stadsmässiga bebyggelsen med boulevardstråk känns främmande på Ön vilket 

är självklart med tanke på Öns nuvarande bebyggelse och karaktär. Planförslaget innebär en stor 

förändring av befintliga förhållanden me n anpassningar är gjorda exempelvi s vad gäller gatustruktur 

där exempelvis boulevarden ligger i Nabbvägens sträckning. Vidare skriver man att planförslaget 

förutsätter rivning av flera av de äldre gårdarna vilket inte är korrekt. Däremot kan fastighetsägare 

som kommer att omges av nybebyggelse erbjudas ett alternativ av kommunen. Föreningen för 

byggnadskultur avstyrker kompletteringsbebyggelse på mellanön. I planförslaget undanhålls äldre 

odlings- och betesmarker från exploatering i radbyn. Planförslaget ändras så att ny bebyggelse 

anpassas på ett sätt som bättre harmonierar till befintlig 

bebyggelse och skala. 

32

• Ny bebyggelse anpassas till befintlig bebyggelse och skala vid klungbyn. I övrigt lämnas 

yttrandet utan åtgärd. 

Ljusförhållanden på gårdar och gator 

Länsstyrelsen lyfter fram vikten av att vind- och solinstrålning beaktas för att gårdar och gator skall bli 

attraktiva att vistas på. 

Kommentar 

Kvarterens och gaturummens ljusförhållanden är viktiga för att uppnå en hållbar stadsdel. 

Gaturummen skall ha goda ljusförhållanden för att gynna ett socialt liv med mötesplatser, caféer och 

näringsverksamhet. Hushöjderna och öppningar mellan hus påverkar och måste anpassas till detta. 

Gårdarna skall ha goda ljusförhållanden för att växter och djur skall trivas. Lägenheternas ljusinfall är 

viktiga för människors trivsel och hälsa vilket skall tillgodoses i detaljplaneskedet. Riktlinjerna för 

Norra Ön kommer därför att kompletteras med krav på tillräckliga solvärden på gator, gårdar och i 

lägenheter. Den sociala hållbarheten är däremot svårare att beskriva i siffror och värden men en god 

tumregel är at bebyggelsen kring gårdar inte skall överstiga fyra våningar med en femte indragen 

vindsvåning samt att hushöjderna mot gatan i snitt bör vara fem våningar. Länsstyrelsens synpunkter 

på Öns strategiska betydelse kvartersstrukturen delas av kommunen. En mer ingående undersökning 

av sol- och klimatförhållanden i varje kvarter samt i gaturummen bör göras. I detaljplaneskedet skall 

solförhållanden på exempelvis gårdar redovisas. 

• Planen kompletteras med en ny riktlinje angående solvärden. 

Södra Ön 

Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att bostäder inte 

bör byggas på Södra Ön. Även Centerpartiet delar synpunkten. 

Kommentar 

Efter en samlad bedömning av främst risk för framtida störningar från reningsverket men även 

bullerpåverkan från flygplatsen och helikoptertrafiken, föreslås huvuddelen av bostadsbebyggelsen på 

södra Ön utgå och ersättas med verksamheter samt ett allmänt tillgängligt område på den södra 

spetsen. En större byggnad för hotell eller bostäder föreslås utanför det område som berörs av lukt 

och buller. 

• Planförslaget revideras. 

Fågelstigen 

Beträffande den föreslagna bebyggelsen vid Fågelstigen finns skilda uppfattningar i remissvaren. 

Tekniska nämnden tillsammans med Miljö- och hälsoskyddsnämnden vill att bebyggelsen vid 

Fågelstigen flyttas närmare befintliga hus längs Fågelstigen så att ett större parkområde kan lämnas 

fritt mot vattnet. 

Byggnadsnämnden företrädda av socialdemokraterna, vänsterpartiet, moderaterna och folkpartiet 

anser att bebyggelsen söder om Kyrkbron är olämplig och bör utgå. Motivet är att parkområdet blir 

allt viktigare ju mer staden växer. Torsten Lundberg tillsammans med boende i området runt 

Fågelstigen är av samma uppfattning och hänvisar bl.a. till miljökvalitetsmålen, Umeå kommuns 

byggnadsordning för Teg samt Kommunalpolitiskt handlingsprogram för Socialdemokraterna. 

Skanska tillsammans med två av markägarna i området har motsatt uppfattning. De föreslår att ett 

”generationsboende” byggs i området. Med begreppet menas extra kvalitéer i form av 

gemenskapslokaler och anpassade lägenheter när rörligheten minskar. Förslaget innebär också att 

bebyggelsen koncentreras på höjden i upp till 8 våningar så att grönytor frigörs. Vidare ser man inga 

behov av kontorslokaler under de närmaste åren och vill av den anledningen ersätta det föreslagna 

bullerskyddande kontorshuset vid Kyrkbron med bostadslägenheter. 

33

Kommentar 

Projektgruppen delar samhällsbyggnadsnämndernas uppfattning om områdets framtida betydelse. 

Den naturinventering som genomförs visar även att värdefull strandskog finns i vissa delar av 

området. Från Tegsskolan har önskemål framförs om att få utöka grönområdet vid den s.k. 

kälkbacken. Den nya trafiklösningen med placeringen av GC/kollektivtrafikbro i området påverkar 

planområdet. Området behålls som grönområde. 

• Bebyggelsen vid Fågelstigen utgår. 

Undvik ny bebyggelse mer än 20-25 meter från strandbrinken 

Samhällsbyggnadskontoret anser att ny bebyggelse bör förläggas mer än 20-25 meter från 

strandbrinken för att strandpromenaden skall kunna vara tillgänglig för allmänheten. 

Kommentar 

Det avstånd på 30-45 meter från vattnet som föreslås i planen för allmänheten, med gång och 

cykelvägar, kan jämföras med strandpromenaden på stadssidan mellan gamla bron och Lundåkern. 

Strandområdet är på denna plats 10-20 meter bred och en av stadens flitigast frekventerade 

rekreationsområden. Det är framförallt närhet till vattnet som lockar i strandzonerna och i mindre grad 

bredden på grönområdet. För den biologiska mångfalden kan däremot till exempel arean för 

strandskogen ha betydelse. Kommunen bedömer att en bredd på 20-25 meter från brinkkanten är 

tillräckligt (se sektion på sidan 23 i utställningshandlingen). Hammarby sjöstad och Norra hamnen i 

Malmö har en urban strandzon som är allmänhetens och där tillgängligheten är hög. Här finns platser, 

caféer och vägar där människor vistas. Öns norra delar har en brant älvbrink och kommer därför inte 

få samma förhållanden men har en likhet i det allmänna stråk som finns mellan bebyggelsen och 

brinken. 


Grönstruktur och funktioner 

Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden och Miljö- hälsoskyddsnämnden efterfrågar ett fördjupat 

resonemang kring grönytornas funktioner, föreslår att grönytor omfördelas och ställer frågan om det 

är rätt skog som sparas och om den ligger rätt. 

Kommentar; 

I utställningshandlingen redovisas en beskrivning av naturvärden, sociala värden och förslag till 

funktionsområden. För att ta hänsyn till biologisk mångfald längs älven, där strandskogridåerna 

underlättar artspridning längs älven, sparas en mer sammanhängande sträcka strandskog på 

Tegssidan. Kvartersskogen på norra Ön hänger ihop med skogarna vid Fågelstigen och utgör ett grönt 

landskapsrum på båda sidor av älven. Bebyggelsen på Fågelstigen utgår till förmån för skog, park och 

rekreationsområde. Strandskog markeras tydligare i planen. 

• Planförslaget justeras angående rekreationsvärden. 

Nationalstadspark 

Boende på Ön föreslår att kommunen ansöker om bildande av en Nationalstadspark på Ön. 

Kommentar; 

Umeå kommun anser inte att kulturlandskapskvaliteterna på Ön är tillräckliga för att motivera 

inrättande av en nationalstadspark. Idéerna ligger inte heller i linje med Fullmäktiges direktiv till 

arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Ön. 


34

Fördelning av grönytor/användning 

Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden och Miljö- hälsoskyddsnämnden anser inte att fördelningen av 

grönytor bör låsas i detta tidiga skede. 

Kommentar; 

Översikt 

splanen behandlar markanvändningsfrågor. I detta ingår även områden som ska användas 

som grö nstrukturytor. För att åstadkomma en hållbar planering och attraktiva boendemiljöer ska 

grönytors förutsättningar och potential framgå liksom förutsättningarna för bevarande och 

utvecklande av naturmiljöerna. Även strandskyddsfrågan innebär att en beskrivning av naturvärden 

och rekreationsvärden är motiverat i planförslaget. 


Ekologisk ambition 

Länsstyrelsen, Byggnadsnämnden, Centerpartiet, Rättvisepartiet Socialisterna, Naturskyddsföreningen 

samt ett antal privatpersoner har haft uppfattningar om de ekologiska ambitionerna i planförslaget. 

Synpunkterna har handlar om energisystem, passivhusteknik, krav på trähusbebyggelse, 

avfallssystem, lokalt omhändertagande av dagvatten samt riktlinjer för ekologiskt program m.m. 

Kommentar; 

I Kommunfullmäktiges uppdrag till planarbetet heter det att ”pröva markanvändningen på Ön med 

inriktning mot ekologisk bebyggelse”. Under planarbetets gång har begreppet ekologisk vidgats till att 

avse en långsiktigt hållbar stadsbebyggelse. I det begreppet ingår förutom den ekologiska aspekten 

även den sociala och ekonomiska. Dessutom har vi till detta adderat teknisk bärkraft. Dessa 

utgångs punkter har också nyttjats i den s.k. värderosen för att utvärdera miljökonsekvenserna av 

planförslaget. I den illustreras de utvalda nyckelfrågorna så att man får en helhetsbild. 

Planförslaget ambitioner på vart och ett av dessa områden har sammanfattats i 16 punkter som ska 

vara utgångspunkten för såväl ett ekologiskt program som de kommande årens arbete med olika 

detaljplaner för Ön. Energisnål bebyggelse är en av dessa punkter. Det är svårt att i dagsläget låsa 

utbyggnaden till en viss teknik eller att ange en maximal nivå på energiförbrukningen. Eftersom 

utbyggnadstiden för Ön sträcker sig 15-20 år framåt i tiden samt att teknikutvecklingen på detta 

område går mycket snabbt vore det olyckligt att i dagsläget låsa sig till vissa förbrukningsnivåer eller 

tekniker. Det är frågor som måste detaljregleras i kommande detaljplaner. Träbebyggelse är önskvärd 

men kan vara svår att åstadkomma för den högre bebyggelsen. Möjligheten till lokalt 

omhändertagande av dagvatten klarläggs i en särskild utredning med syfte att åstadkomma rekreativ 

vattenmiljö i det s.k. Pusen området. 

• Punkt 14 i utställningshandlingen angående låg energiförbrukning förtydligas. Frågan om 

lokalt omhändertagande av dagvatten har utretts i en studie av Ekologigruppen AB. Ett 

ekologiskt program tas fram i detaljplaneskedet. 

Verksamheter, närservice 

Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att kravet på 

verksamheter bör låsas fast i fördjupningen. Svensk Handel ser gärna att någon form av utrymme 

reserveras för service. 

Kommentarer 

Ett krav på att verksamheter skall finnas i en viss omfattning får göras i detaljplaneskedet. En 

översiktsplan är inte juridiskt bindande och därför kan inte absoluta krav ställas i detta skede. Planens 

definitio n av hållbarhet är dock direkt beroende av vilka, och i vilken omfattning verksamheter 

kommer att finnas i stadsdelen. Denna del av fördjupningen för Ön är därför viktig att uppnå. I 

begreppet verksamheter inryms närservice. Det är viktigt att ytor för detta läggs fast i 

detaljplaneskedet. 

• Planförslaget kompletteras med en riktlinje angående verksamheter. 

35

Flexiblare formuleringar 

Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser antingen att 

kommentarerna avseende detaljplanes utformning bör vara mer flexibla alternativt utgå till förmån för 

avgörande i ansvarig nämnd. 

Kommentar 

De förslag på utformning av trafikstruktur, kvarter och bebyggelse som finns i planen är en 

förutsättning för planens hållbarhet. I de fall utformning och innehåll inte efterföljs i detaljplaneskedet 

eller i den byggda miljön minskar områdets hållbarhet och det uppdrag som fullmäktige givit kan inte 

uppfyllas. Det är därför viktigt att stadsdelen utformas enligt de riktlinjer och intentionerna som den 

fördjupade översiktsplanen uttrycker. 

• Yttrandet föranleder endast mindre justeringar av planen. 

Alternativ planutformning 

Öns intresseförening saknar realistiska jämförande alternativ till den föreslagna exploateringen och är 

kritiska till att endast ett grundalternativ med samma struktur presenterats. 

Kommentar: 

Planstrukturen bygger på flera viktiga delar som hänsyn till platsens topografi, naturvärden och 

historia samt behov av rekreation och grönytor. Trafikens matning i området, framkomlighet, 

vägarnas radier och sektioner påverkar trafikens hastighet, områdets upplevelsevärden, trivsel, 

kvarterens storlek, platserna och torgens utformning. Strukturen är alltså en del av förslagets 

hållbarhet. Två olika grundstrukturer presenterades i dialogskedet av kommunen. En för ”small” och 

en för de övriga tre; ”medium”, ”large” och x-large”. Samrådsförslaget är en kombination av de båda 

grundstrukturerna och är därför en tredje variant. AB Bostadens förslag i dialogskedet hade ytterligare 

en grundstruktur. Kommunen valde att gå vidare med den planform som bäst ansågs överensstämma 

med fullmäktiges uppdrag, dvs samrådsförslaget. I miljökonsekvensbeskrivningen har tre alternativ 

jämförts. 

• Kommentaren föranleder ingen ändring av planen. 

Funktionssamband 

Öns intresseförening efterfrågar föreningen analyser av funktionella samband mellan exempelvis Ön 

och Tegs centrum 

Kommentar 

Attraktiva, rekreativa miljöer för alla årstider är viktiga. Utställningsförslaget kompletteras med en 

karta som visar funktioner i rekreationsområdet. Funktionssamband mellan Ön och andra platser har 

studerats. Genom att flytta gång- och cykelbron till ett nordligare läge förbättras kontakten mellan Ön 

och Tegs centrum. 


Upphävande av Strandskydd 

Länsstyrelsen, Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden har 

framfört synpunkter på att strandskyddsdispensen bör motiveras bättre. 

Kommentar: 

Den tillkommande bebyggelsen ligger till stor del inom områden som har strandskydd enligt 

miljöbalken. Planförslaget förutsätter därför att strandskyddet upphävs för större delen av Ön. 

Tillkommande bebyggelse eller vägar föreslås på vissa avsnitt inom 20-25 meter från strandbrinken, 

dvs. 30-45 meter från stranden. 

Den tillkommande bebyggelsen ligger till stor del inom områden som har strandskydd enligt 

miljöbalken. Planförslaget förutsätter därför att strandskyddet upphävs för 

större delen av Ön. 

Upphävandet prövas formellt först i detaljplaneskedet. Eftersom planförslaget på vissa avsnitt 

36

edovisar tillkommande bebyggelse eller nya vägar inom 20-25 meter från strandbrinken är det 

nödvändigt att frågan beaktas redan i översiktsplaneskedet. 

Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för det rörliga friluftslivet samt att bevara 

goda livsvillkor för djur och växtlivet. Frågan om upphävandet av strandskyddet ska därför alltid 

föregås av en konsekvensbeskrivning för dessa områden. Förutom detta redovisas också ett antal 

övriga motiv för den föreslagna bebyggelsen. 

Konsekvenser på rörligt friluftsliv; 

Trots att strandskydd idag råder är tillgängligheten till Öns stränder i praktiken mycket begränsad för 

en bredare allmänhet. Inte minst gäller det den norra och västra delen där strandremsan är smal och 

brant. På den östra sidan har strandområdet på långa sträckor privatiserats. Under åren har 

återkommande önskemål förts fram från Umeborna om en förbättrad tillgänglighet till Öns stränder. 

I planförslaget för Ön redovisas två tillkommande gång- och cykelbroar som binder samman Ön med 

staden och Tegsområdet. Avsikten är att dessa broar ska vara på plats tidigt i utbyggnadsskedet av 

Ön. Vidare iordningställs ett nytt gång- och cykelstråk i anslutning till strandremsan runt större delen 

av Ön. I de branta partierna kommer stigar och trappor från gång- och cykelstråket att skapa kontakt 

med strandzonen/vattenlinjen. Se skisser i Utställningshandlingen. 

I planförslaget finns även ett sammanhängande grönstråk med varierade naturtyper. Det sträcker sig 

från den norra delen av genom hela Ön till den sydliga spetsen. I den mellersta delen planeras en ny 

bäckmiljö som ett viktigt inslag i den rekreativa grönstrukturen. Den södra delen av Ön kommer att i 

huvudsak att nyttjas som verksamhetsområde med betoning på besöksnäring och turism. I anslutning 

till det senare planeras även marina och småbåtshamn. 

Genom att strandmiljöerna samt de övriga rekreativa miljöerna på Ön tillgängliggörs blir Öns kulturoch 

naturlandskap en betydelsefull resurs som kan nyttjas av flertalet umebor. Allmänhetens möjlighet 

att röra sig tryggt och säkert ökar också. Strandlinjen kommer enligt planförslaget att utformas så att 

den blir offentlig man kan i sammanhanget använda begreppet ”strandrätt” i stället för strandskydd. 

Ön har också en potential i ett regionalt perspektiv eftersom den ligger i det turiststråk som 

Umeälvens dalgång utgör med närhet till kusten. Slutsatsen är att allmänhetens tillgång till 

strandlinjen och de upplevelsevärden som är förknippade med den kommer att förbättras betydligt 

genom det planförslag som föreligger. 

K onsekvenser för växt- och djurlivet; 

Den fördjupade Översiktsplanen för Ön omfattar bara en liten del av Umeälvslandskapet. För att 

bedöma konsekvenserna av upphävandet av strandskyddet för växt- och djurlivet har Umeå kommun 

därför valt att utreda detta i ett större perspektiv för hela Umeälvlandskapet. 

Parallellt med den fördjupade översiktsplaneringen av Ön pågår ett naturvårdsprojekt med en 

inventering och analys av natur- kultur- och landskapsvärden längs hela Umeälven inom Umeå 

kommun (Lonaprojektet). Syftet är att utarbeta ett förslag till naturvårdsprogram för hela 

Umeälvslandskapet. Inventerings -materialet innehåller ett gediget material över förekomster av 

alluvia la och strandnära lövskogar samt deras naturvärden över hela Umeälvslandskapet. Vidare 

analyseras landskapsekologiska samband mellan lövskogsmiljöerna längs älven. 

Inventeringsmaterialet beträffande strandskogarnas förekomster bifogas i kartform. 

I ett landskapsperspektiv har strandskogarna två viktiga ekologiska funktioner. Den ena är som 

livsmiljö, så kallade kärnområden som tillgodoser arternas krav för fortplantning. Det andra är som 

miljöer för att underlätta spridningen av arter (mindre sattelitområde) t ex genom att minska 

avstånden mellan kärnområden, erbjuda skydd och kompletterande födoresurser. 

Med hjälp av mindre hackspett som indikatorart för strandnära lövskogar kartläggs i hela 

älvslandskapet hur mindre och större områden av lövskogsmiljöerna hänger ihop ekologiskt för att bli 

ett tillräckligt stort häckningsområde för hackspetten. Strandnära lövskogar växer upp relativt fort och 

många får redan efter 30 – 50 år naturvärden. Denna dynamik skapar goda förutsättningar för 

framtida värdefulla lövskogsmiljöer. Under inventeringen har det inte bara noterats aktuella 

37

häckningsområden utan även framtida potentiella områden. Allt detta är ett värdefullt underlag för en 

tydlig målsättning för ett hållbart bevarande av strandnära lövskogar. 

Året 2007 konstaterades 23 mindre hackspettsrevir längs älvdalen samt nio potentiella framtida revir. 

På Ön fanns det 2007 ett häckningsområde för mindre hackspett som sträcker sig från den strandnära 

lövskogen på norra Ön över till skogen vid Fågelstigen och ner till skogridån nedanför Tegs Sjukhem. 

På grund av de uppsplittrade lövskogsfragment och de många störningar som betingas av ett 

stadsnära läge bedöms häckningsreviret inte som långsiktig hållbart. 

Inom en 100m bred strandzon finns det längs hela Umeälvslandskapet inom Umeå kommun 424 

hektar strandnära lövskogar. Uppströms Ön finns det 181 ha och nerströms i deltaområdet 220 ha. En 

bråkdel av dessa eller ca fem procent ligger längs Lillån (20 ha). 

Dock fyller de lövskogridåerna längs Öns stränder en viktig funktion som spridningskorridor för arterna 

bundna till lövskogsmiljöer som förflyttar sig längs stränderna. Därför är det viktigt att en större del av 

stränderna förblir skogsbevuxna. Lövskogsridån kommer att bli kvar längs delar av strandpartierna 

efter Lillån på både Tegs och Ön sidan samt på delar av Öns sydspets. Bedömningen är att 

storleksordningen 7 hk eller ca 1/3 kan behållas/återskapas. 

Viktiga element för att lövskogsridåer ska fungera som spridningskorridorer är äldre grövre träd av 

främst al samt förekomsten av död ved. Skogen runt reningsverket kommer framgent att skötas så att 

andelen lövträd och död ved kommer att öka för att i viss mån kompensera för ingreppen på norra 

Ön. Se förtydliganden i planförslagets grönstrukturkarta. 

Sammanfattningsvis gäller att Öns exploatering bedöms ha stor påverkan på den lokala biologiska 

mångfalden men ingen betydande påverkan för den biologiska mångfalden knutna till älvs -och 

strandmiljöer i hela älvslandskapet längs Umeälven inom Umeå kommun. 

Hållbar stadsbebyggelse; 

Umeå är en kommun i tillväxt och behovet av bostäder ligger på ca 600-800 lägenheter per år. Enligt 

kommunfullmäktiges beslut ska minst hälften av det framtida byggandet ske genom 

förtätning/komplettering inom den befintliga stadsstrukturen. Det viktigaste motivet för den höga 

kompletteringsandelen är att gynna en hållbar tätortsutveckling. Kompletteringsbyggandet stöder 

denna målsättning eftersom bebyggelsen blir mer sammanhållen vilket i sin tur minskar trafikarbetet. 

Planförslaget är utformat så att det knyter samman Ön med stadsstrukturen i Centrala staden och på 

Tegssidan. De två GC-broarna ger goda förutsättningar för ett minskat bilberoende. Ön ligger inom 

gång- och cykelavstånd från flertalet viktiga målpunkter som centrumfyrkanten, universitets- och 

sjukhusområdet, flygplatsen och de kommande resecentrat för Botniabanan. En av GC-broarna 

ansluter till Centrum via Konst- och Designhögskolan och universitets nya expansionsområde 

Konstnärligt Campus. 

Det finns inget alternativt utbyggnadsområde i stadens närhet som kan erbjuda så höga 

boendekvalitéer tillsammans med de lägesfördelar som den nya bebyggelsen på Ön ger. Alternativen 

handlar om utbyggnadsområden i betydligt mer perifera lägen. Flertalet Umebor är också mycket 

positiva till den kommande bebyggelsen på Ön. 

Ön ligger inom den officiella tätortsavgränsningen av Umeå stad. Urbaniserad mark finns på båda 

sidor av Älvsstränderna som vetter mot Ön. Ön utgör därmed en del av staden. Vissa delar av Ön 

stränder är idag privatiserade. Planförslaget säkrar att fortsatt privatisering förhindras genom att 

återstående strandområde blir allmän plats. Allmänhetens tillträde till stranden säkras därmed. 

• Textavsnittet om strandskydd har omarbetats i planhandlingen samt kompletterats med en 

illustration. 

38

Reningsverket 

Expansionsutrymme 

UMEVA framför önskemål om markreservation för framtida expansion av reningsverket. Dels finns 

ytbehov på närmre sikt för att klara eventuella krav på kväverening, dels kan ytterligare mark krävas 

på längre sikt på grund av stadens expansion. 

Kommentar 

Kortsiktigt reserveras mark närmast reningsverket. Detta minskar grönområdets storlek närmast 

anläggningen. På längre sikt kan reningsverket utvecklas inom det föreslagna verksamhetsområdet 

mot Skiljevägen och väster om Övägen. 

• Planförslagets redovisning av den framtida markanvändningen ändras. 

Skyddsavstånd 

UMEVA, Länsstyrelsen, Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Miljö- och Hälsoskyddsnämnden samt 

några Öbor har synpunkter på redovisat skyddsavstånd för reningsverket. 

Kommentar 

Ett kompletterande samråd har genomförts med UMEVA. UMEVAs bedömning är fortfarande att en 

skyddszon med avseende på lukt kan sättas till 250 m, men att den bör anpassas till reningsverkets 

framtida utbredning (se ovan). Eftersom den förhärskande vindriktningen är från norr påverkas ett 

större område söderut. Skyddszonens omfattning kan komma att variera över tiden och är beroende 

av verksamheten. Det är därför inte meningsfullt att på plankartan redovisa en tydlig avgränsning. 

Förändringar av reningsverkets verksamhet får prövas i tillståndsärenden enlig miljöbalken. För att 

minimera riskerna med luktstörningar föreslås att det redovisade bostadsområdet på södra Ön 

begränsas. 


Anslutning mot Kolbäcksleden 

UMEVA bygger kontor på reningsverkstomten och förutsätter att angöring mot Kolbäcksleden utförs 

omedelbart. 

Kommentar 

På kort sikt utförs en provisorisk angöring. Den slutliga utformningen utreds vidare av kommunen 

tillsammans med Vägverket. UMEVA förutsätts bidra till anläggningskostnaderna både för provisoriet 

och för slutlösningen. 


Gång- och cykelväg nedanför reningsverket 

Ur säkerhetssynpunkt avstyrker UMEVA förslaget om en gång- och cykelväg förbi Reningsverket. 

Kommentar 

Efter kompletterande samråd med UMEVA revideras planförslaget. Strandområdet skall vara allmänt 

tillgängligt men någon gång- och cykelväg anläggs inte. Endast en stig föreslås. 


Hänsyn till befintliga ledningar 

UMEV A påpekar att hänsyn måste tas till befintliga ledningar eftersom det är förenat med stora 

kostnader att flytta ledningar som har dimensioner upp till 1400 mm. 

Kommentar 

I den fortsatta planeringen ska största möjliga hänsyn tas till befintliga ledningar. 


39

Genomförandefrågor 

Högspänningsledningar 

Umeå Energi påpekar att befintliga högspänningsledningar måste läggas som kabel i mark. 

Kommentar; 

Högspänningsledningarna har beaktats. Nedkablingen är en viktig kommande genomförandefråga. 


Exploateringskostnader 

En Öb o anser inte att öbor skall drabbas av exploateringsavgifter. 

Kommentar 

En förutsättning för att bebygga Ön är att omfattande infrastrukturinvesteringar genomförs. Det gäller 

till exempel gång- och cykelbroar, bilbro, nya anslutningar till befintligt vägnät och mycket mer. Det är 

både nödvändigt och rimligt att alla som kommer att bygga på Ön, såväl större byggherrar som öbor 

som får möjlighet att sälja enstaka tomter, bidrar till dessa kostnader som annars måste 

skattefinansieras. 


Utbyggnadstakt 

Under samrådet har synpunkter inkommit som berör byggstarten och den långa genomförandetiden. 

En lång genomförandetid försvårar etableringen av verksamheter som behöver rimliga underlag. Det 

gäller såväl kommunala satsningar på förskolor och skolor m.m. som kommersiella etableringar i 

stadsdelen. 

Kommentar: 

Bostadsförsörjningsprogrammet redovisar en god framförhållning i bostadsbyggandet med risk för 

överskott i bostadsproduktionen om inte tillväxttakt en ökar. Flera stora projekt som Öbacka Strand, 

Gimonäs, Sandåkern och Tomtebo är på gång. Dessa projekt bör vara i det närmaste färdigställda 

innan Ön startas upp. Såvitt nu kan bedömas kan en rimlig byggstart på Ön påbörjas 2012. 


MKB och värderosen 

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 

Samhällsbyggnadskontoret/Byggnadsnämnden anser beträffande MKB att en felaktig redovisning är 

att rekreativa värden placeras under ekologisk hållbarhet istället för social hållbarhet i verktyget 

värderosen som använts för att illustrera hållbarhet. 

Kommentar 

De rekreativa värdena redovisas mellan de gröna och de sociala värdena eftersom de har betydelse 

för båda aspekterna. SHBK´s synpunkt är intressant ändå eftersom den biologiska och den ekologiska 

”ek ern ” i värderosen bör byta plats. Beträffande SHBK´s synpunkt kring miljöbedömningen och 

sammanfattningen av planens hållbarhet och att de bör skiljas från varandra- så utgör de tillsammans 

planens MKB. Det är därför inte möjligt at skilja utvärderingen av planens hållbarhet från MKB´n. I 

denna MKB har vi valt att illustrera sammanfattningen med hjälp av värderosor dvs. inte sidorna 44 

och 47. 

• Yttrandet 

föranleder ingen ändring av planen. 

40

Värderosen 

Öns intressegrupp har kritiserat användandet av den så kallade värderosen och menar att det inte är 

ett validerat verktyg som kommunen använt för att vilseleda och manipulera allmänheten och tillämpa 

attraktionsplanering där realism och ekonomi utelämnats. 

Kommentar 

Värderosen är ett verktyg som används för att beskriva hållbarhet i olika alternativ. Att beskriva 

hållbarhet kan göras på många sätt och kommunen har valt värderosen av flera skäl. En anledning är 

att 

den enkelt beskriver olika delar som ingår i en stadsdels hållbarhet som exempelvis den ekologiska 

delen 

men även de ekonomiska, dels för att värderosen illustrerar den komplexitet som en 

planeringssituation innehåller. Vissa delar i värderosen, som exempelvis mått på trivsel och kulturell 

förankring liksom trygghet och ansvarstagande, har inga exakta värden. Likväl ingår dessa faktorer i 

en stads hållbarhet med betydelse för människors hälsa. Arbetet med värderosen har gjorts av flera 

personer i grupp. Redan i dialogskedet delade projektgruppen ut cirkeldiagram så att exempelvis Öbor 

själva skulle skapa sina värderosor för de olika alternativen small, medium, large och x-large samt 

skicka dessa till kommunen för att kritiken skulle bli förståelig och bidra till en konstruktiv diskussion 

kring de fyra scenarierna. Tyvärr inkom deltagarna inte med några alternativa värderosor. 


Övriga kommentarer 

Förutsättningar för barn och unga 

För- grundskolenämnden saknar kommentarer kring förutsättningarna för de barn som kommer att 

finnas på Ön efter en utbyggnad, resonemang om i vilken omfattning barnfamiljer kommer att flytta 

dit samt beskrivningar av verksamheter på Ön för barn och hur områden skall anpassas för barn och 

unga. Även Kulturnämnden lyfter barnperspektivet och föreslår ”en trygg trafikmiljö för barn och 

unga” som ny riktlinje för kommande detaljplanering. 

Kommentar 

I planförslaget kommenteras behovet av både för- och grundskolelokaler. Där framgår att lokaler för 

förskola och grundskola lämpligen placeras på norra Ön i anslutning till det grönstråk som sträcker sig 

från Lillån och vidare genom Ön. Avsikten är att för- och grundskoleverksamheten ska inrymmas i den 

föreslagna kvartersstrukturen. Det kan innebära att skolområdet inte kan ges en traditionell lågskalig 

utformning. Sedan är det naturligtvis så att förskolan ska vara på plats i ett tidigt skede medan 

skollokalerna kan byggas något senare när barnantalet växt. I en översiktsplan är det inte möjligt 

ange utbyggnadstakten så i detalj att prognosberäkningar kan göras över barnutvecklingen. Ett viktigt 

mål för kommande detaljplaner är att Ön ska bebyggas med varierade lägenhetsstorlekar och 

blandade upplåtelseformer. Det kommer också att finnas småhus i olika former i den tillkommande 

bebyggelsen. Det talar för att området får en väl blandad åldersstruktur med både barn och äldre. 

Den fördjupade översiktsplanen för Ön har ett tydligt fokus på hållbarhet där exempelvis omsorgen 

om närmiljön syftar till att skapa goda levnadsmiljöer för barn och unga och avspeglar sig i föreslagen 

kvarters- trafik- och grönstruktur. Planen inrymmer en rad miljöer med olika karaktär; trygga och 

rofyllda såväl som spännande och intressanta. Varierande stads-, natur- och vattenmiljöer skapar 

förutsättningar att tillgodose barns behov av mötesplatser och träffpunkter i olika åldrar och olika 

årstider. Medan det lilla barnet finner en trygg och lekinspirerande miljö på de gröna planterade 

innergårdarna kan det mellanstora barnets krav på större ytor för exempelvis bollspel, cykling och 

kälkåkning på platser tillgodoses i grönstråket. En tanke med tillskapandet av en bäckmiljö, i det så 

kallade blå stråket, är att erbjuda en spännande och mer barnvänlig miljö än den strömmande älven. 

Äldre barn och unga kan även nyttja hårdgjorda ytor, som exempelvis de så kallade långtorgen, för 

aktiviteter och mötesplatser i en spännande stadsmiljö. 

Den silning av trafiken som skapas i de nya stadskvarteren innebär att gatorna inte behöver bli tunga 

trafikru m. Anpassade gatubredder och planteringar bidrar att fordonshastigheterna sänks. Bilarna kör 

på de gåendes villkor. För att barn och unga ska kunna 

röra sig till och från skola, aktiviteter etcetera 

på ett tryggt sätt är det viktigt att genomfartstrafik undviks i de befintliga miljöerna. På Ön planeras 

ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar där nytto- och rekreationstrafik skiljs åt. Detta redovisas 

på det kartmaterial som ingår i planförslaget. Avsikten är att de två gång- och cykelbroarna ska vara 

41

på plats tidigt i utbyggnadsskedet. En sådan satsning, tillsammans med den föreslagna utformningen 

a v gaturummen skapar goda förutsättningar för en trygg och säker trafikmiljö för alla gång- och 

cykeltrafikanter. 

Förutom för att planera och anpassa miljöer har ett mål för arbetet med den fördjupade 

översiktsplanen för Ön varit att föra dialog och göra barn och unga delaktiga i planeringen av Ön. 

Förutom möten med ungdomar på Hamnmagasinet har dialog kontinuerligt förts med ungdomsrådet 

inom Umeå kommun. En satsning har även gjorts på att 3D-visualisera och publicera planförslaget via 

internet för att nå fler grupper, inte minst unga. Möten med mindre barn har framförallt skett på 

stadsbiblioteket där den fysiska modellen varit till hjälp för att på ett tydligare sätt illustrera förslaget. 

• Yttrandet bidrar till att lyfta frågan om barns och ungas behov men föranleder ingen ändring 

av planen. 

Tillgänglighet och tillgång till rastplatser i natursköna lägen 

Riksförbundet trafik-, olycksfall och polioskadade framhåller att säkra, lättillgängliga ytor bör skapas 

tillsammans med trevliga rastplatser på lämpliga ställen. 

Kommentar; 

Utsiktsplatser, gång- och cykelvägar liksom offentliga platser detaljstuderas med tanke på 

tillgänglighet i efterföljande skeden som avslutas i detaljprojektering och byggskede. 


Kultur och kreativa boendeformer 

Kulturnämnden pekar bl.a. på behovet av närbibliotek, möjligheterna till att tillgodose önskemål om 

kreativa boendeformer på Ön samt potentialen att nyttja älven som scenutrymme. 

Kommentar 

Närbibliotek är just den typ av verksamhet som passar utmärkt att inrymmas i den föreslagna 

stadsstrukturen. Syftet är att bygga en funktionsblandad stadsdel där verksamheter och butiker 

blandas med bostäder. Det både berikar området och minskar transportbehovet. 

Projektgruppen delar till fullo synpunkten om att få till stånd kreativa boendemiljöer. Vi har också 

besökt och inspirerats av universitetsorten Freiburg i Tyskland. De kontaktar vi har haft med berörda 

tjänstemän i Tyskland har gett vid handen att en viktig del är skapa förutsättningar för många små 

och olika byggherrar att bygga på Ön. Det har vi sammanfattat under punkt 15 i de centrala punkter 

som listas i planförslaget. 

Förslaget till att anlägga ett scenutrymme på den GC-bro som bilder ihop Ön och Centrala staden låter 

spännande. En sådan anläggning skulle dock inte kunna ingå i exploateringsbudgeten för Ö-projektet 

och måste därför föras fram i annan ordning. 

• Yttrandet stämmer väl in i planförslaget och föranleder därför ingen ändring. 

God bebyggd miljö 

Öns intresseförening menar att miljömålet God bebyggd miljö inte beaktats i planförslaget. 

Kommentar 

Hur planen uppfyller miljömålet beskrivs i utställningshandlingen. Kommunen har också undertecknat 

Ålborgåtagandet där punkt 5 och 6 handlar om vikten av att samla bebyggelsen och inte sprida ut 

den. Enligt Ålborgåtagandet skall stadsutbredning undvikas genom att uppnå lämplig 

bebyggelsetäthet i staden och genom att prioritera tidigare använd mark i stadens utkanter samt att 

ha en blandning av olika verksamheter tillsammans med boende i byggnader. Bebyggelse skall ha en 

bra balans mellan arbete, bostäder och service, dvs. minska motortrafik och öka andelen gående samt 

cykeloch kollektivtrafik. 


42

Bättre underlag för säkerhet 

Länsstyrelsen menar att det redan i detta skede bör finnas så pass bra underlag att omfattningen av 

och principerna för att åtgärda problemen kan överblickas i stället för att skjuta problemen till 

detaljplaneskedet. OBS ändringarna i 2 och 12 kap PBL. 

Kommentar 

Kommunen har i detta tidiga skede nyttjat tillgängliga översiktliga planeringsunderlag, vars syfte är att 

användas just vid översiktlig planering. Dessutom har erforderliga kompletteringar utförts där det 

bedömts nödvändigt. Detaljerade undersökningar utförs inför och i samband med kommande 

detaljplanering. Kommunens bedömning är att befintliga underlag har varit tillräckligt för de 

bedömningar som legat till grund för planförslaget. 


Påverkan på vattenmiljö 

Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden och Miljö- hälsoskyddsnämnden anser att exempelvis 

påverkan på vattenmiljön bör behandlas. 

Kommentar 

• Utställningsförslaget kompletteras. 

Riksintresse för yrkesfiske 

Länsstyrelsen påpekar att Umeälven är av riksintresse för yrkesfiske. 

Kommentar; 

• Planförslaget kompletteras. 

Utvecklingsidéer 

En rad olika förslag har lämnats i olika remissyttranden, vid workshoptillfällen osv. Exempelvis lyfts 

önskemål om bryggor och båtplatser, att en oas med parkanläggningar skapas, att Öns sydspets tas 

tillvara som utflyktsmål alternativt att en anläggning likt Rosendals trädgård skapas. Någon menar att 

det behövs en ”magnet” på Ön som kan locka etableringar. Andra uppmanar till upprustning av 

varvsområdet, föreslår nischade boenden för exempelvis konstnärer och byggande för samhörighet 

med kollektivt boende. 

Kommentar; 

• Yttrandena rymmer en rad 

intressanta idéer. Planförslaget möjliggör många av förslagen. 

43

SAMRÃ DSREDOGÃRELSE FÃR FÃRDJUPAD ... - UmeÃ¥ kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

SAMRÃDSREDOGÃRELSE FÃR FÃRDJUPAD ... - UmeÃ¥ kommun