Goda exempel från vård och omsorg - Katrineholms kommun

Goda exempel 

på hälsofrämjande förhållningssätt 

Med individen i centrum utgår vi från det goda och skapar 

en känsla av sammanhang. Tillvaron blir begriplig, hanterbar 

och meningsfull.

Inledning 

Äldreomsorgen i Katrineholms kommun arbetar utifrån ett hälsofrämjande/salutogent 

förhållningssätt. Det innebär att vi strävar efter att se 

varje människa utifrån dennes enskilda förutsättningar. Att stimulera 

till en känsla av självständighet och meningsfullhet och att utgå från 

det friska. 

Ledorden i det salutogena/hälsofrämjande arbete är KASAM, 

som är en forkortning av begreppet känsla av sammanhang. 

Det handlar om att känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet 

i livet. 

Äldreomsorgen har på olika sätt arbetat för att främja det hälsofrämjande/ 

salutogena förhållningssättet inom verksamheten. Genom utbildning och 

handledning av personal och chefer, utveckling av genomförandeplanen, 

strukturer kring teamträffar och arbetet att främja kontaktmannaskapet. 

Hösten 2010 hade vi en gemensam inspirationsdag för all personal. Där 

var alla verksamheter välkomna att dela med sig av sina goda exempel, 

vilket mynnade ut i den här skriften! 

Låt dig inspireras! 

2

Innehåll 

Tema KASAM ......................................................... 5 

Vad ska jag göra idag?...........................................................................6 

Med andra ögon.....................................................................................7 

Makt över livet.......................................................................................8 

Brukarna en resurs att räkna med….....................................................9 

Meningsfull att bo hemma................................................................... 10 

Trygghet att bo hemma........................................................................ 11 

Öppen träning på dagrehab.................................................................12 

Vad är viktigt för brukaren?................................................................ 13 

Självbestämmande med stöd och uppmuntran.................................... 14 

Psykiskt sjuk – stöd och uppmuntran.................................................. 15 

Att höra och leva med röster................................................................ 16 

Tema struktur........................................................ 17 

Teamträff............................................................................................. 18 

Rehab i vardagen/samma mål=bättre.................................................. 19 

Förbättring av kontaktmannaskap.......................................................20 

Kvalitetsråd.......................................................................................... 21 

Aktivitetstavla......................................................................................22 

Brukaren i fokus..................................................................................23 

Såromläggning.....................................................................................24 

Kontinuitet vid städinsats....................................................................25 

Mat tillsammans ledde till förtroende ................................................26 

3

Tema sociala insatser............................................ 27 

Café Strandgården...............................................................................28 

Furulidens kioskvagn..........................................................................29 

Fredagsmys..........................................................................................30 

Bio på Strandgården............................................................................ 31 

Spa Furukällan, Furuliden................................................................... 32 

Höstmarknad på Strandgården............................................................ 33 

Tisdagspromenader..............................................................................34 

Bridge är livet!..................................................................................... 35 

Veteranbilsutställning..........................................................................36 

Wii Tv-spel...........................................................................................37 

SPA......................................................................................................38 

Må bra dagar med de boende...............................................................39 

Social insats.........................................................................................40 

Tema nutrition....................................................... 41 

Brunch.................................................................................................42 

Schema/Fördelning av måltider........................................................... 43 

Förhindra viktminskning.....................................................................44 

Hur man förhindrar viktnedgång....................................................... 45 

Från sondvälling till fast föda..............................................................46 

Använda sinnena................................................................................. 47 

4

Tema KASAM 

Begreppet KASAM står för känsla av sammanhang och är myntat av 

Aron Antonovsky som var professor i medicinsk sociologi. Genom sin 

forskning kom han fram till en människas Känsla av sammanhang har 

stor betydelse för dennes hälsa och livskvalitet. En god hälsa, en god uppfattad 

livskvalitet och en hög Känsla av sammanhang hänger alltså ihop. 

Antonovsky menade att en känsla av sammanhang är starkt ihopkopplat 

med att man upplever sin tillvaro som meningsfull, begriplig och 

hanterbar. 

5


Kasam 

Vad ska jag göra idag? 

Det är viktigt för alla människor att känna sig 

behövda, uppskattade. Detta är inget som försvinner 

med åldern. Hanterbarhet, meningsfullhet, 

begriplighet. I och med det salutogena tankesättet 

kom funderingar kring hur de äldres enskilda 

vardag såg ut. Vad hade man att se fram emot? 

Vad kan vi göra för att öka meningsfullheten? 

Kontaktperson: Eva Magnusson 

Arbetsplats: Vallgården 

Eget ansvar 

Vi insåg att vi har äldre hos oss med både 

vilja och kapacitet att utföra olika uppgifter. 

Sådant som intresserar dem och ligger dem 

varmt om hjärtat. Med små förändringar kan 

de nu ta ansvar för olika områden inom verksamheten. 

Exempel: 

• Vi har en man som hämtar posten i brevlådan 

och sedan bär ut den till de äldre. 

• En kvinna har hand om att mata fåglarna 

ute och fiskarna inne. 

• Tipspromenaden sköter en av våra äldre 

om. 

• Trädgårdsskötsel hjälper en av våra karlar 

till med. 

• Emellanåt lagar vi mat till avdelningarna 

med hjälp av en ”gammal matmor” som 

bor hos oss. 

Meningsfull vardag 

De som har hittat en uppgift de trivs med har 

funnit meningsfullhet i vardagen. Så länge de 

själva vill och kan så fortsätter deras arbete. 

Det finns många fler områden där de äldre 

kan hjälpa till och ta eget ansvar. Just nu 

jobbar vi på att få ihop en fikagrupp som kan 

fixa fika när det behövs t.ex. vid underhållningar 

och möten. 

6


Kasam 

Med andra ögon 

Förr satt Karin och ropade i sin rullstol på sitt rum.Det enda hon såg var en buske från olika 

vinklar. Hon ansågs som störande. 

Förbättringsarbete 

Så en kväll tog några i personalen ut henne till köket vid maten. Hon tog skeden och började att 

äta. 

Hon anmärkte också på vädret. 

Senare fick hon även följa med in i tvättstugan. 

Så länge hon har sällskap fungerar det bra och är väldigt nöjd . 

Nöjd och rörd blev också dottern som även berättade att Karin har sjungit i kör. 

Slutsats 

Nu är det bestämt att Karin ska äta minst ett mål mat om dagen i köket. Hon slumrar gärna en 

stund i rullstolen i vardagsrummet. 

Kontaktperson: Maria Wigh och Maria Tillnell 

Arbetsplats: Norrgläntan 

7


Kasam 

Makt över livet 

Bakgrund 

En man hittades utomhus av lantbrevbäraren efter 

att han ramlat och blivit 

liggandes utan att kunna ta sig upp. Han blir inlagd 

på sjukhus. Mannen har nedsatt allmäntillstånd 

och får efter sjukhusvistelsen komma till en korttidsplats 

för att få möjlighet till återhämtning. När 

biståndshandläggaren träffar mannen på korttidsplatsen 

uppger han att han vill komma hem igen 

och är inte 

intresserad av att söka särskilt boende. Detta trots 

att personalen på korttids-platsen har svårt att 

se hur mannen skulle kunna klara sig hemma på 

grund av sitt hälsotillstånd. Mannen vill inte ha 

någon hemtjänst men ansöker om ett trygghetslarm 

och matdistribution, vilket han beviljas. Mannen 

bor ute på landsbygden i ett omodernt hus som 

saknar toalett, el eller en fungerande spis och kylskåp. 

Han åker hem, men efter en vecka kollapsar 

han i mataffären och blir återigen inlagd på sjukhus. 

Mannen får därefter komma till korttidsplatsen 

och biståndshandläggaren träffar honom igen. Han 

vill fortfarande inte ansöka om särskilt boende, 

eftersom han tror att han skulle känna sig inlåst och 

maktlös. Mannen beskriver att hans eget boende 

betyder mycket för honom, men samtidigt inser han 

att han inte längre klarar av att bo där. 


Värdegrund 

De fyra grundelementen, Luft 

Vatten Jord eld står som modell. 

Livet själv och du som människa 

klarar dig inte utan någon av 

dem. Alla är lika mycket värda hur 

olika de än är. 

Låt också det vara din tanke när 

du möter en annan människa. 

Efter en lång diskussion framkommer det att det 

viktigaste för mannen är att även om han bor på 

särskilt boende, alltid ska ha möjlighet att åka hem 

till sitt hus kortare stunder om han orkar och vill. 

Då han inte hade några anhöriga som kan hjälpa 

honom när han åker hem vill han ha kvar trygghetslarmet 

så att han kan påkalla hjälp om det skulle 

behövas. 

Slutsats 

För mannen innebär det att han behåller makten 

över sitt liv, han känner sig inte ”inlåst” utan han 

vet att han alltid är fri att åka hem. 

Kontaktperson: Christina Karmeroth och 

Helene Ericsson 

Arbetsplats: Biståndshandläggare/Myndighet 

8


Kasam 

Brukarna en resurs att räkna 

med… 

Idag talas det mycket om brukarinflytande, men vad är då det? 

Begrepp som Case management, Supported employment, egenmakt med flera är aktuella men vad betyder 

de och vilken innebörd har de. 

Bakgrund 

Återhämtning är inget entydigt begrepp men kan sägas fokusera på processer som rör hopp, 

egenmakt, empowerment och individens personliga och unika mål för att hantera sina funktionshinder 

och nå positiva förändringar i sitt liv. 

Det är ett arbetssätt som innebär att man betonar och respekterar brukarens rätt till egna val och 

självbestämmande för att nå önskade mål och förändringar och koncentrerar på brukarens kapacitet 

till förändring och återhämtning trots funktionshinder. Detta innebär att man aktivt involverar 

brukaren i sin egen hälsoprocess. 


Från förvaltnings sida finns ett förslag att brukarna ska ges möjlighet att ta över en del av sysselsättningen 

på Drottninggatan 5. 

För att ge en chans till reflektion och ställningstagande så startades en diskussionsgrupp på soc/ 

neuropsykiatrins Café. 

Slutsats 

Det finns en trygghet i att verksamheten är kommunal och en ansvarsfrihet som kan upplevas 

som befriande. Att få möjlighet att medverka på flera arenor är dock ett genomgående ett önskemål, 

och flera bra förslag har lagts fram. Att få räknas med som en resurs och som en kompetent 

person är viktigt. 

Kontaktperson: Lena Wetterlund 

Arbetsplats: SSK Soc/Neuropsykiatrin 

9


Kasam 

Meningsfullt att bo hemma 

Bakgrund 

Det var en kvinna som bodde ute på landet 

själv i en liten gammal stuga utan moderniteter. 

Hon hade ett rum och kök på nedre botten 

där hon bodde, det fanns ingen toalett inomhus 

så hon använde en hink. Hon hade svårt 

att röra sig och hade insatser från hemtjänsten 

flera gånger per dag. På grund av försämrad 

hälsa och att det var svårt för hemtjänstpersonal 

att utföra sitt arbete på grund av standarden 

i huset, blev kvinnan beviljad ett särskilt 

boende i form av vårdboende. När kvinnan 

flyttat in på boendet vantrivdes hon och saknade 

sin stuga ute på landet. 


Kvinnan fick flytta hem igen och hemtjänsten 

fick arbeta på så gott det gick och göra det 

bästa av situationen. 

Slutsats 

Det var mycket meningsfullt för kvinnan att få 

bo kvar i sin stuga där hon kände sig hemma 

och trygg. 

Kontaktperson: Christina Karmeroth/Helene Ericsson 


10


Kasam 

Trygghet att bo hemma 

Bakgrund 

En kvinna blev korttidsplacerad efter att hon haft hallucinationer och mått psykiskt dåligt i 

hemmet. Hemtjänstpersonalen, personalen på korttidsboendet och boendesamordnare misstänkte 

att kvinnan hade en demenssjukdom. När biståndshandläggaren träffade kvinnan och hennes 

gode man på kortidsboendet uttryckte hon att hennes önskan var att få komma hem till sin lägenhet 

igen, hon uppgav att hon mådde mycket bättre än hon gjorde när hon kom till korttidsboendet. 

Alla i omgivningen var skeptiska till att kvinnan skulle kunna klara sig i hemmet, både 

personal på korttidsboendet och hemtjänsten ansåg att hon var i behov av en permanent plats på 

särskilt boende. 


Under vårdkonferensen kom biståndshandläggaren, kvinnan och hennes gode man överens om 

att kvinnan skulle få återgå till hemmet med hjälp från hemtjänsten flera gånger om dagen då 

detta var kvinnans önskan. Det bestämdes även att en uppföljning skulle ske i hemmet efter en 

vecka för att se hur det har gått. Vid uppföljningsbesöket i hemmet uppgav både kvinnan och 

hemtjänstpersonal att det hade fungerat bra och kvinnan var mycket nöjd med att åter vara i sitt 

hem. 

Slutsats 

För kvinnan var det meningsfullt att vara i sitt hem eftersom hon hade sin trygghet där, hon var 

tacksam över att biståndshandläggaren lyssnade på hennes önskan att få bo hemma. Kvinnan 

bodde hemma i sin lägenhet med hjälp från hemtjänsten i cirka två år tills den dagen hon blev 

kraftigt försämrad i sitt fysiska hälsotillstånd och fick åka till sjukhus där hon sedan avled. 



11


Kasam 

Öppen träning på dagrehab 

Dagrehab vänder sig till äldre personer i Katrineholm som behöver träning i kombination med social samvaro. 

Balansen kanske har blivit lite sämre, det är svårare att ta sig i/ur sängen eller att resa sig från en stol. 

Det kan också vara så att man varit inlagd på sjukhus och tex brutit ett ben eller fått en stroke och behöver 

hjälp med att komma igång igen. Syftet med Dagrehab är att få hjälp med att träna på just det man behöver 

bli bättre på. Vi vill att äldre ska må bra och röra på sig och samtidigt få en trevlig stund tillsammans med 

andra. 

Bakgrund 

På dagrehab tränar man 2 ggr/v i 8 veckor. Därefter är träningsperioden 

slut, men möjlighet att komma tillbaka på en 

period 1-2 ggr/år finns. Träningen uppskattas väldigt mycket 

och många vill inte sluta. De får med sig träningsprogram 

hem, men känner att motivationen inte är densamma hemma. 

Där har de heller inte möjlighet till träning med redskap och 

tillsammans med andra. Många känner inte meningsfullheten 

i att träna och tappar därmed det som de har tränat upp. 


Styrketräning. Starka ben minskar 

risken för fall 

Vi bestämde oss för att ge de äldre chansen att fortsätta träna 

efter träningsperiodens slut på en så kallad öppen träning en 

gång/vecka. Där finns ingen tidsbegränsning, dvs möjligheten 

att träna finns varje vecka. Genom detta har vi ökat meningsfullheten 

med att träna. De äldre tycker att det är roligt att 

komma hit varje vecka och de känner att träningen gör stor 

nytta. Hemma tar de sig inte för att röra på sig. Även den 

sociala biten är mycket viktig. De peppar varandra och får 

mer motivation till att träna när de gör det tillsammans. 

Slutsats 

Dagrehabs öppna träning har blivit en succé! Cirka 25 personer 

kommer till oss och tränar varje torsdag. Uppskattningen 

är stor: 

”Det är veckans höjdpunkt att få komma till öppna träningen.” 

Siri 86 år 

”Det är nästan en nödvändighet att komma. Det finns så 

mycket träningsmöjligheter här. Det är inte detsamma 

hemma.” Birgitta 83 år 

Balansträning, här i form av 

hinderbana 

”Jag uppskattar träningen till 1000. Om jag inte fick träna 

mina armar och ben skulle jag inte klara mig ensam i min 

stuga på landet.” Aina 80 år 

”Det är viktigt att få komma hit och få den träning man faktiskt 

behöver.” Ingemar 76 år 

Kontaktperson: Marita Ansin 

Arbetsplats: Dagrehab 

12


Kasam 

Vad är viktigt för 

brukaren? 

Bakgrund 

En ensamstående man hade sitt föräldrahem i Julita och flyttade så småningom till Katrineholm 

och bodde där i många år. Sedan flyttade han tillbaka till Julita och bor på kommunens äldreboende. 

Under ankomstsamtalet frågade han var Hemgårdsvägen låg och då framkom det att han 

ville veta var Prästgården var belägen. Kontakpersonalen erbjöd då att de kunde ta en promenad 

en söndag för att besöka Prästgården. Under promenaden passerade de Torgbodarna och då 

berättade brukaren att han hade varit där och inhandlat tillsammans med sin mamma en gris och 

året var 1937. De passerade även ett äldre hus och han minns då att där bodde skomakaren som 

han hämtat ett par skor hos. 


Brukaren fick återuppleva gamla minnen från sin uppväxt genom att ta en promenad i samhället 

tillsammans med kontaktpersonalen. Brukaren och kontakpersonalen tar numera en promenad i 

samhället eller en promenad till affären. För brukaren är det viktigt att det är samma person som 

han promenerar med och de gör det varje vecka tillsammans. Brukaren har tydligt uttryckt en 

vilja att han inte vill delta i andra aktiviteter som är på äldreboendet. 

Slutsats 

• Viktigt att lyssna in brukarens önskemål. 

• Om en brukare har gett uttryck för att den inte vill delta tex. I en aktivitet eller äta i en 

gemensam matsal då är vi som personal tvungna att respektera deras beslut. 

Kontaktperson: Margaretha Carlsson 

Arbetsplats: Almgården, Eken/Linden 

13


Kasam 

Självbestämmande med stöd och 

uppmuntran 

Bakgrund 

Brukare som återgår till hemmet efter sjukhusvistelse pga en lårbensfraktur. 

I hemmet glömmer han att dricka, vilket leder till förstoppningsdiarrè. Situationen gör 

att det blir en stor belastning för anhörig, lägenheten är inte anpassad och hjälpmedel saknas. 

Brukaren vill inte vara patient på sjukhuset. 


Gångträning dagligen för att öka cirkulationen och stärka muskler och balans. Dricker bra med 

påminnelseskylt på bordet. Anhörig avlastad med diskhjälp och egen tid när gångträning och 

ledsagning sker. Hjälpmedel kom så fort som möjligt. Genomförandeplan uppdaterad och alla har 

fått information. Utepromenader 2 ggr/veckan. 

Slutsats 

Att alla människor är olika, men har en sak gemensamt - Att själva bestämma över sitt liv. Att 

fokusera på individens önskan och försöka lösa eventuella 

problem genom att alla samarbetar. 

Kontaktperson: Margaretha Kanesund 

Arbetsplats: Hemtjänst Centrum/Kamelen 

14


Kasam 

Psykiskt sjuk 

– stöd och uppmuntran 

Bakgrund 

Kvinna med psykisk sjukdom som behövde 

hjälp från hemtjänsten. I början var hon lite 

misstänksam mot hemtjänstpersonalen, då 

var det bara distriktssköterskan som fick 

komma på besök. Efter ca en månad fick en 

hemtjänstpersonal komma med på besöket 

tillsammans med distriktssköterskan, hon fick 

ett förtroende direkt för personalen som var 

med. Personalen skapade ett förtroende för 

hemtjänsten och några månader senare fick 

en annan personal följa med på besök och det 

fungerade jättebra. 


Hemtjänstpersonalen har fått henne att öppna 

sig mer, skapat ett förtroende. Hon har besök 

av hemtjänsten 2 ggr/veckan. Tidigare ringde 

personalen kvällen innan och talade om att 

man skulle komma dagen efter. Nu fungerar 

det bättre, vi tror att hon kanske kommer att 

ta emot fler av oss i hemtjänsten eftersom hon 

har fått ett bra förtroende för oss. 

Slutsats 

Att man ska ta det lugnt och öka insatser efter 

hennes behov. 

Kontaktperson: Ingela Jeppsson-Lund, Catarina Helgesson 


15


Kasam 

Att höra och leva med röster 

Att höra röster kan vara en påträngande och intensiv upplevelse, som att inte längre vara herre över sig själv. 

Men det är också skillnad på hur stor inverkan rösterna har på människors beteende och känslor. De flesta 

rösthörarna har både positiva och negativa röster men hur dessa påverkar personerna och vilka följder de 

får är olika (Romme & Escher 1999). 

Bakgrund 

Ofta möts jag av såväl personal som brukare 

som tror att höra röster och vara psykotisk/ 

schizofren är samma sak och att det ska kunna 

medicineras bort. Här förmodar jag att det 

handlar om brist på kunskaper. Genom att 

fenomenet är flerbottnat blir det svårare att 

förklara, tycker jag. Men det medför också 

att om vi kan få till en attitydförändring 

genom ökade kunskaper kan fler rösthörare få 

hjälp i sin hantering av rösterna och inte bara 

vara hänvisade till ökning av mediciner eller 

inläggningar på sluten psykiatrisk avdelning. 

För det är oftast den utvägen som erbjuds när 

våra brukare är plågade av sina röster. 


Under ett halvdagsseminarium var alla inom 

social/neuropsykiatrin inbjudna, seminariet 

var vid tre tillfällen för att skapa möjlighet för 

så många som möjligt att delta. Under denna 

eftermiddag var det dels en föreläsning och 

därefter grupparbete med den gemensamma 

frågan; Hur kan vi hitta strategier för att hantera 

röster? 

Att hörA och levA med röster 

Att höra inre röster kan vara en påfrestande upplevelse, men det finns strategier att hantera 

dessa. Tanken med detta seminarium är att vi gemensamt ska hitta olika sätt att ta kontrollen 

över rösterna. 

Kl.13:00 föreläsning om rösthörAre i ett historisKt 

PersPeKtiv sAmt oliKA synsätt 

Kl.14:00 KAffe 

Kl.14:30 gruPPdisKussion 

Kl.15:30 återKoPPling från gruPPdisKussionernA 

Kl.16:00 

slut 

Datum som finns att välja mellan är 

Tisdag 21/4 –09, Onsdag 29/4 –09 

Måndag 14/9 –09 Onsdag 16/9 –09 

Kostnadsfritt 

Anmälan senast 15/4 till Ingela Lövgren tel:0150- 488097 

Eller maila ingela.lovgren@katrineholm.se 

vArmt välKomnA till hörnsAlen 

folKets hus KAtrineholm 

lenA Wetterlund sjuKsKötersKA 

Viktigt är att alla känner sig välkomna, att alla 

deltar på lika villkor. Genom att göra gemensamma 

aktiviteter bygger vi meningsfulla 

relationer. Detta kan vara en sekundär vinst 

utöver den nya kunskapen om förhållningssätt 

i bemötandet av röster. 

Slutsats 

I ett socialpsykiatriskt perspektiv behöver vi 

som personal tänka oss in i en annan persons 

situation för att kunna förstå vad vi kan bidra 

med. 

Kontaktperson: Lena Wetterlund 

Arbetsplats: SSK Soc/Neuropsykiatrin 

16

Tema struktur 

Som stöd och hjälp för oss inom äldreomsorgen att jobba med ett 

Hälsofrämjande/Salutogent förhållningssätt har vi utvecklat vår arbetssätt 

inom några särskilda områden: 

Genomförandeplanen 

Genomförandeplanen är en överenskommelse med den enskilde eller 

med företrädare om hur stödet från äldreomsorgen ska utformas utifrån 

individens egna önskemål. Målet är att individen ska göra egna val och 

själv bestämma över sin vardag. Genomförandeplanen blir därför en 

hjälp för oss att arbeta utifrån ett hälsofrämjande/salutogent förhållningssätt. 

Teamträff 

Teamträffen är det gemensamma forum där olika yrkeskategorier möts 

för att tillsammans planera insatser. Det är på Teamträffen vi får tillfälle 

till diskussion och reflektion kring hur vi på bästa sätt kan stödja individen 

till ökad hälsa och livskvalitet. 

Kontaktmannaskapet 

Kontaktmannaskapet syftar till att brukare och anhöriga ska känna 

trygghet och tillit genom att veta vilken person de kan vända sig till. 

Ett utvecklat kontaktmannaskap kan gagna kontinuiteten hos brukaren. 

17


Struktur 

Teamträff 

Teamträffar är träffar där personal och olika ansvariga går igenom hur de boende mår och eventuella mål 

som ska försöka uppnås för den boende. 

Bakgrund 

Teamträffar kallades tidigare vårdplaneringar. Dom var upplagda så att de som var med var sjuksköterskan, 

områdeschefen, arbetsterapeut, sjukgymnast, 

rehabansvarigpersonal på boendet, en dagpersonal samt en nattpersonal. På vårdplaneringarna 

hade man de boendes genomförandeplaner och gick igenom hur de boende mår, om det behövdes 

nya hjälpmedel, behov av sjukgymnastik med mera. Detta skrevs in i journalen och eventuella 

ändringar i genomförandeplanen 

skrevs in där. Detta skulle all övrig personal på boendet sedan gå igenom och läsa 

för att veta vad som hade blivit bestämt och om det var några nya mål uppsatta för den boende. 

Ofta var det så att det var svårt att få ut all information och delaktighet till alla när bara några få 

av personalen vad med på Teamträffen 


Vi har ändrat våra teamträffar så att ALL personal är med på dom istället, detta har vi provat 

under hela år 2010. Vi går igenom alla boende varje gång. Vi har lagt upp det så här: 

• Sjuksköterskan läser upp ett namn på en boende. 

• Kontaktpersonalen har genomförandeplanen med för sin/sina boende och går kort igenom 

informationen om den boende och säger om hon/han upplevt att det är några förändringar 

med den boende, övrig personal kan tillägga information. 

• Sjuksköterskan går igenom om det är några ändringar medicinskt, arbetsterapeuten och sjukgymnasten 

tillägger sina saker. All personal kan nu fråga om det är något man undrar över 

angående den boende. 

Slutsats 

Numera får all personal all information samtidigt och kan komma till tals och känna 

sej delaktiga, alla kan ställa frågor och alla får höra målen som gäller för den boende. 

Kontaktmannaskapet blir tydligare. 

Kontaktperson: Cathrin Dahlgren 

Arbetsplats: Malmgården 

18


Struktur 

Rehab i vardagen/samma mål = bättre 

Bakgrund 

En kvinna i 80-årsåldern opererades 2009 för 

gallbesvär, fick dessutom två lunginflammationer. 

Hon blev försvagad och sondmatades, och 

blev därefter rullstolsburen. Dessutom drabbades 

hon av nedsatt syn och hörselförmåga. 

Hon fick även bältros vid denna tidpunkt. 


Efter behandling av bältros och operation av 

starr på båda ögonen, kunde hon därefter börja 

med gåträning inomhus. Hon var sedan mogen 

att gå i trappor, tre våningar. Personalen var en 

trygghet vid sidan om. 

Slutsats 

Hon klarar idag av att gå runt kvarteret med 

rollator. Personalen är med och uppmuntrar 

och stöttar. Hon ser idag fram emot att kunna 

gå till servicehuset Igelkotten, som hon tidigare 

gjort. Hon klarar även av att läsa och titta 

på tv. Efter denna framgångsrika rehabilitering 

har hon även börjat med matlagning och 

bakning. Hennes son kommer och äter varje 

helg tillsammans med henne, det är en höjdpunkt 

för henne. På detta sätt har hemtjänstinsatserna 

minskat avsevärt, livskvaliten har 

därmed ökat. 

Genom att hemtjänstgruppen har arbetat tillsammans 

mot samma mål med brukaren, har 

hon fått sin livsglädje tillbaka. 

Kontaktperson: Ingela Jeppsson-Lund, Catarina Helgesson 


19


Struktur 

Förbättring av kontaktmannaskap 

Bakgrund 

Syfte att utveckla kontaktpersonalens 

roll så att den 

gagnar kontinuiteten hos 

brukaren samt öka relationen 

och meningsfullheten mellan 

brukare och kontaktpersonal. 

Att brukare och anhöriga 

ska känna trygghet och tillit 

i högre utsträckning. Att 

brukaren inte bara ska veta 

vem som är kontaktperson 

utan dom ska även märka det. 

Enligt Kvalitetsbarometern 

2009 visste bara 58 % av våra 

boende vem dom hade som 

kontaktperson. 


Att brukaren i ökad omfattning vet vem som är dennes kontaktpersonal, 

t. ex att det alltid är samma person som kommer 

och städar och duschar. Att öka kontinuiteten hos brukaren och 

ge alla inblandade en meningsfull dag. 

Slutsats 

Vi upplever att brukarna är gladare för att kontinuiteten finns i 

ökad grad. Man kan även vara mer flexibel och styra sin egen 

arbetsdag tillsammans med våra brukare. Efter ny enkätundersökning 

2010 visste 100 % vem som var deras 

kontaktperson. 

Kontaktperson: Miia Stenroos 

Arbetsplats: Pantern servicehus 

20


Struktur 

Kvalitetsråd 

Kvalitetsråd sammanfaller under kategorin Struktur. Ett kvalitetsråd är ett forum där vi systematiskt arbetar 

med ett ständigt förbättringsarbete och spårar kvalitetsbrister inom enheten. Som underlag används personalens 

synpunkter och erfarenheter, avvikelserapporter, synpunkten och 

förbättringsförslag. 

Bakgrund 

Kvalitetsråd infördes eftersom det fanns ett tvärprofessionellt behov av att bl.a. samla alla goda 

idéer och synpunkter från personal och samtala kring dem. Det fanns också ett behov av att 

arbeta systematiskt med inkomna avvikelser. Representanter från varje avdelning, tillsammans 

med sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och områdeschef möts för att lära av varandra. 


Rådet täffas en gång i månaden och först går vi igenom avvikelserna och därefter kvalitetsfrågor 

som är på gång. Vi har märkt att genom att först bestämma om hur vi ska arbeta vidare med 

vissa uppdrag som kommer till oss, kan vi bättre säkerställa ett gott resultat. 

Slutsats 

Vi ser att samverkan är en förutsättning för god omvårdnad. Vi håller ex. på att ta fram en 

Genomförandeplan som är mer kompatibel med vår verksamhet och som i slutändan gynnar våra 

gäster. 

Kontaktperson: Margareta Hansson och Lisa Tholén 

Arbetsplats: Lövåsen 

21


Struktur 

Aktivitetstavla 

Bakgrund 

Det finns ett behov av att strukturera aktiviteterna på demensavdelningen 

på Igelkotten. Personalen fick en idé att göra en 

aktivitetstavla. 


Personalen hittade ett sätt att strukturera upp aktiviteterna, 

genom att skriva ner saker som brukarna kunde genomföra 

på en tavla. Tavlan har alla veckans vardagar uppskrivna och 

sen en aktivitet efter. Aktiviteten genomförs av den personal 

som har det inplanerat på veckoschemat. Veckoschemat är rulllande 

på all personal, det medför att alla är ansvariga för att 

det utförs. Aktiviteterna planeras varje helg innan ny vecka. 

Brukarna samlas runt matsalsbordet och har aktiviteten i kombination 

med en fika på förmiddagen. Aktiviteterna ändras 

efter årstidsväxlingarna. Vid fint väder så tar vi med brukarna 

ut till exempelvis stadsparken eller fjärilsparken som är beläget 

nära Igelkotten. Aktiviteten håller på i ungefär 30 min, med 

kaffestund inräknat. 

Slutsats 

Brukarna tycker att denna 

stund på dagen är rolig, och 

uppskattar att vi gör saker 

tillsammans. Vid bordet föds 

ofta diskussioner som leder 

till skratt för både brukare 

och personal. Ett bra sett för 

alla att umgås. Efter avslutad 

aktivitet så dricker vi kaffe 

som fortsättning på den trevliga 

stunden. 

Kontaktperson: Jimmy Hagström 

Arbetsplats: Igelkotten Tallåsgården demensboende 

22


Struktur 

Brukaren i fokus 

Bakgrund 

På dagverksamheten arbetar man med daggäster som kommer från alla hemtjänstområden, alla 

områden har kommit olika långt vad gäller ex. dokumentation och rapportering. 

Det tog ofta lång tid att få tag på kontaktpersonal och återkopplingen på vissa områden var ofta 

knapphändig. 

Dagverksamheten har länge önskat ett bättre forum för samarbete med hemtjänstgrupperna för 

att göra en så bra vardag som möjligt för den enskilde. 


Dagverksamhetens personal har bjudit in sig själva till hemtjänstgruppernas teamträffar. Detta 

har varit uppskattat både från hemtjänstgrupperna och från dagverksamheten. 

Slutsats 

Samarbetet mellan hemtjänst och dagverksamhet har ökat. Informationsvägarna har blivit lättare 

och den enskilde brukaren sätts i fokus. 

Kontaktperson: Personalen på dagverksamheten Nävergården 

Arbetsplats: Norrgläntan 

23


Struktur 

Såromläggning 

Bakgrund 

Svårläkt sår. Det har testats olika omläggningar, material, pumpstövel, luftning m.m. 


Sjuksköterska och personal har haft en kontinuerlig kontakt med hud- mottagningen. De följer 

upp såret och dokumenterar det noga med hjälp av bl.a. foton. 

Personalgruppen som arbetar med såret har varit begränsad till 3 stycken. Idag läggs såret om 

3ggr/vecka och en salva används vid dessa tillfällen. Brukaren står också på kortisonbehandling 

i tablettform. Andra åtgärder har varit cykling, balansträning och gångträning. Såret förbättras 

sakta kontinuerligt. 

Slutsats 

Brukaren är idag mycket nöjd. Såret har funnits i många år och är idag nästan läkt. Detta har 

varit möjligt med hjälp av att rätt metod används och att det har varit begränsat antal personal 

som har lagt om såret. 

Kontaktperson: Maria Bjurenlöv Maria Skantz 

Arbetsplats: Igelkotten Servicehus 

24


Struktur 

Kontinuitet vid städinsats 

Bakgrund 

Ökad valfrihet vid städinsats 


Samtliga personer med beviljad städinsats fick 

ett formulär med tre frågor där de frivilligt 

kunde svara på vad som var viktigt för dem. 

1. Städ av samma person. 2. Städ på önskad 

veckodag. 3. Fråga 1 och 2 är lika viktiga. 

Slutsats 

Sammanställningen av svaren visade att de 

flesta tyckte att städ av samma person och på 

önskad veckodag var viktigast för dem. 

Brukare med städinsats har två kontaktpersoner 

som vid schemaläggning samarbetar för 

att någon av dessa två har arbetsdag när insatsen 

ska utföras. 

Vi kommer att pröva under nästa schemaperiod 

för att sedan utvärdera. 

Kontaktperson: Yvonne Högberg 

Arbetsplats: Nävertorps hemtjänstområde 

25


Struktur 

Mat tillsammans ledde till förtroende 

Bakgrund 

En dement kvinna med stor integritet ville inte ta emot någon hjälp från oss i hemtjänsten. Då 

hon under en tid rasat kraftigt i vikt samt inte duschat på flera år blev läget under all värdighet 

för denna kvinna. Hon var mycket misstänksam då vi fick ärendet till oss och skulle börja gå till 

henne. I början släppte hon bara in oss i hallen. Någon mat var det inte tal om ”Nej, jag har redan 

ätit” fick vi svar när vi erbjöd henne hjälpen. 


Vi på hemtjänsten beslutade oss att minimera antalet personal som skulle komma i kontakt med 

kvinnan. Vi beslutade att det skulle bli två kontaktpersoner. Kvinnan tyckte mycket om att fika 

och när hon fått förtroende för oss två, efter ett antal påhälsningar bjöd hon in oss på en kopp 

kaffe. Detta gjorde vi ett par gånger och kvinnan blev mindre obekväm med våra besök. Då fick 

jag en dag idén om att fråga henne om hon ville äta mat tillsammans med mig. Jag överraskade 

henne en dag och köpte med mig ett par pajer. Hon tyckte att det var mysigt att sitta tillsammans 

med någon och äta och prata. Vi fick en mycket fin kontakt. Även om kvinnan när anhöriga lite 

senare samma dag ringde upp för att höra hur det var hade glömt bort att jag varit där fortsatte 

vi att arbeta på detta vis. Efter hand accepterade hon fler i gruppen och det blev naturligt att få 

hjälpa henne med mera saker. När kvinnan lärt känna mig och jag henne blev det naturligt att 

börja prata om bland annat duschning. Efter ytterligare ett tag fick jag även hjälpa henne med 

detta. 

Slutsats 

Det är viktigt att närma sig en hjälp behövande människa med respekt. När man tar små steg i 

taget kan man tillsammans sätta mål som är nåbara. I detta fall gällde det att få hjälpa kvinnan 

med mat och hygien. Den första tiden gick åt att bygga upp ett förtroende och en god känsla för 

varandra. När kvinnan till slut kände sig trygg med sina två kontaktpersoner var det lättare för 

andra i 

personalgruppen att komma in och få hjälpa till. 

Kontaktperson: Karin Morja 

Arbetsplats: Hemtjänst Öster 

26

Tema sociala insatser 

Sociala samvaro för ofta tankarna till umgänge, samhörighet och ett 

behov av att känna gemenskap. Ett socialt innehåll kan vara varierande 

från person till person och det är därför viktigt att ta reda på 

detta betyder för varje enskild person. 

För en del äldre kan det vara svårt att bevara sin gemenskap med 

andra på grund av en funktionsnedsättning, ohälsa eller att minnet 

sviker. De personer som själva inte kan eller orkar hålla kontakten bör 

få stöd med detta via en kommunal eller ideell hjälpinsats för detta 

ändamål. 

Behov av social gemenskap kan till stor del tillgodoses i den verksamhet 

som brukaren befinner sig i. Att införa nya aktiviteter kan vara en 

viktig del för att öka den sociala samvaron på våra äldreboenden och 

inom hemtjänsten men det är också viktigt att arbeta för att förändra 

attityder, förhållningssätt och att legitimera arbetet med det sociala 

innehållet. 

27


Sociala insatser 

Café Strandgården 

Bakgrund 

Idén till att starta ett Café 

i Strandgårdens kök kom 

2009. Det fanns önskemål 

från Resurscenters brukare 

om att få arbeta i caféverksamhet. 

Strandgårdens 

kök stod tomt. Vi var positiva 

till att göra ett försök 

och i början var cafét öppet 

två dagar i veckan, det var 

åtta brukare som arbetade 

tillsammans med en handledare. 

Det har nu utökats till att ha 

öppet fyra dagar i veckan. 


Det är en meningsfull sysselsättning/arbete 

för brukarna 

från Resurscenter. Arbetet 

innebär servering, sociala 

kontakter, disk och att hjälpa 

de som kommer dit för att 

fika med exempelvis att bära 

brickorna till borden. De som 

arbetar på Café Strandgården 

har själva sökt sig dit. Det är 

positivt för Strandgården att 

det blev liv och rörelse i restaurangen 

som tidigare var 

ödslig. De goda dofterna från 

allt nybakat fikabröd sprider 

en härlig och välkomnande 

atmosfär i huset. 

Slutsats 

Det är bra att kunna samarbeta 

mellan handikappomsorg 

och äldreomsorg. Alla 

vinner på detta samarbete. 

Det är något som kan spridas 

till andra 

områden och utvecklas till 

nya inriktningar. Arbetet 

i strandgårdens Café är en 

möjlighet att prova sina färdigheter 

och kanske i förlängningen 

bli knuten till arbetsuppgifter 

på en avdelning. 

Kontaktperson: Sven Moubis, Sandra Hielte 

Arbetsplats: Resurscenter, Strandgården 

28



Furulidens kioskvagn 

Bakgrund 

Furuliden har haft förmånen att, under många år, ha en kiosk. 

Kiosken finns sedan några år tillbaka i Furukällans verksamhet, 

alltså på bottenplan (i källaren i vårt suterränghus). 

Kiosken har alltid varit mycket uppskattad, men då den inte 

ligger så centralt har den inte varit så välbesökt av de boende. 

När man handlat i vår kiosk har man som boende oftast varit 

beroende av att ha en personal med sig, alternativt har personalen 

själva handlat åt den boende. 

Vi frågade oss därför: ”om de boende inte kommer NER…- 

kan kiosken ta sig UPP??” 


Efter en stunds ”spånande” i arbetsgruppen tänkte vi på den forna 

kioskvagnen som fanns på sjukhusen förr. ”Kan detta vara 

nåt för oss?” Vi skaffade en lämplig vagn för ändamålet och 

fyllde den till bredden med godis, kakor, frukt, chips, ostbågar, 

dricka, choklad, tvättlappar, tvålar, rengöringsmedel, salvor, 

toalett- och hushållspapper, diskborstar, tandkräm, plåster, tops, 

bomull / fetvadd, batterier, mm mm. Kioskvagnen går sedan 

runt i hela huset, två gånger i veckan, med en personal från 

Furukällan. Det är alltid samma personal som går runt med 

kioskvagnen och kan därför etablera en GOD kontakt med den 

boende, där men blir sedd precis för den man är och får kunskap 

om dennes speciella behov och önskemål. Alla boende 

får ett besök och en pratstund – vare sig man handlar eller inte. 

Huvudsaken är det sociala besöket och det självständiga beslutet 

att få handla själv och att få välja själv. De boende är också 

på detta sätt delaktiga om att påverka sortimentet, genom att de 

frågar efter olika varor. 

Slutsats 

Skillnaden vi kan se är att de boende köper mycket frukt. Förut 

när personal gick ärendet till kiosken köptes det sällan frukt, 

utan det som fanns på inköpslistan. En annan positiv effekt är 

att den boende ”är sig själv” i denna situation – är inte bara en 

”boende på Liljan” utan är ”Anna Svensson” igen. Vårt fullständiga 

fokus på detta förbättringsarbete har varit att det är en 

social aktivitet – alla boende får ett personligt besök. Detta är 

en oerhört uppskattad aktivitet på Furuliden – framförallt för 

de boende, men också från de anhöriga som också kan få sig en 

pratstund med en personal. 

Kontaktperson: Siv Haarala 

Arbetsplats: Furuliden 

29



Fredagsmys 

Fredagsmys sammanfaller under 

nutrition och sociala insatser. 

Festligheterna samordnas av 

vårdpersonal. 

Bakgrund 

Att ordna med fredagsmys, 

gör att vi skiljer hela helgen 

från vardag. Man ska kunna 

ha lite festligare även om man 

är sjuk och är i behov av korttidsvård. 


Fredagsmys leder till ökad 

aptit och den lugna miljön 

gör att våra gäster sitter kvar 

länge vid bordet och samtalar. 

Det bjuds på tvårättersmiddag 

med vin till maten för den 

som vill ha. Efter maten kan 

var och en ta för sig av chips, 

godis, ost, kex m.m. 

Slutsats 

Att träffas över en god bit mat 

och dryck leder till en lugn 

stämning. Hela atmosfären 

blir trivsammare och nattsömnen 

blir bättre. En del av 

våra gäster pratar om festen i 

flera dagar... 

Kontaktperson: Susan Thörnberg och Mari-Louise Aldelöv 


30



Bio på Strandgården 

Bakgrund 

Vi startade vår bioverksamhet genom att få låna utrustning av resurscenter. Det blev ett uppskattat 

inslag och komplement till annan underhållning. Vi sökte pengar genom det Salutogena projektet 

och kunde på så vis investera i en egen projektor och filmduk. 

Filmerna lånas via Mediateket och det är dokumentärer, nyare och äldre svenska filmer som 

visas. De som bor på Strandgården har möjlighet att önska de filmer de vill se. 

Naturligtvis finns även biogodis för de som önskar. 

Vi har utrustat lokalen som är Strandgårdens restaurang med mörkläggnings-gardiner för att få 

den rätta filmkänslan. 


Det blev bra med en ytterligare aktivitet att erbjuda. Det brukar bli diskussion om filmen man 

just sett, både direkt efter filmen och senare vid middagsbordet. 

Slutsats 

Vi fortsätter med bio. Det är Eva Morja Lundqvist som arbetar med aktiviteter på Strandgården 

som ordnar detta. 

Kontaktperson: Eva Morja Lundqvist 

Arbetsplats: Strandgården 

31



Spa Furukällan, Furuliden 

Bakgrund 

Vi ville erbjuda våra damer 

och herrar en guldkant i vardagen. 

En plats där de kan 

bli ompysslade i harmonisk 

miljö.I rummet med dämpad 

belysning och värmeljus råder 

ett lugn. 


Här slappnar man av med 

taktil massage, varma 

vetekuddar, manikyr, handmassage, 

ansiktsrengöring, 

make up, handbad, fotbad 

och läggning av hår.Allt efter 

egen önskan. Vi bjuder på 

färskpressad juice och något 

hembakat. Samtidigt får vi en 

trevlig pratstund. 

Slutsats 

Vi ser att människan kommer 

fram och att han inte ”bara” 

är en vårdtagare. De har lätttare 

att uttrycka sina behov 

och en del pensionärer har 

själva börjat boka tiden hos 

oss. Vi märker att beröring 

lugnar och hur viktigt det är 

med egen tid. 

Kontaktperson: Siv Haarala 

Arbetsplats: Furuliden 

32



Höstmarknad på Strandgården 

Bakgrund 

Höstmarknaden är en årlig ”loppis” där vi säljer saker vi fått till skänks för detta ändamål. Det 

kan vara svamp, hemkokt saft och sylt, fikabröd och annat smått och gott. 

Marknaden är välbesökt och alla pengar vi får in går tillbaka till de äldre i form av aktiviteter 

och underhållningar. 


Marknaden bygger på ett gott samarbete mellan personalen på Strandgården, det sociala nätverket 

och Strandgårdens café. 

Slutsats 

Höstmarknaden är ett bra sätt att få in medel för att sätta guldkant på tillvaron för dem som bor 

på Strandgården. 

Kontaktperson: Eva Morja Lundqvist 


33



Tisdagspromenader 

Bakgrund 

Strandgården har förmånen att ha ett välfungerande socialt nätverk. Det består av åtta pensionerade 

damer som vill göra vardagen lite roligare för de som bor på Strandgården. 

När vi pratade om att starta en promenadgrupp togs kontakt med nätverksdamerna som var 

intresserade av att hjälpa till. 

Syftet med promenadgruppen är att flera har möjlighet att komma ut och att de blir en gemensam 

stund med andra än grannarna på avdelningen. 

Promenadgruppen håller igång från tidig vår till sen höst. 


Att ha promenadgruppen på en bestämd dag innebär att det finns något roligt att längta till. Vi 

går olika turer i Nävertorp och stannar och tittar på blommor, hus och annat som önskas. Det 

finns gott om tid och då vi är många som går, både nätverket och personal så har alla som önskar 

möjlighet att följa med. 

Vi brukar avsluta med gemensam fika i trädgården om vädret så tillåter. 

Slutsats 

Att detta var en bra idé som blivit uppskattad av många. 

Kontaktperson: Sandra Hielte 


34



Bridge är livet! 

Vår brukare har spelat bridge i lokal i hela sitt liv. På grund av Parkinsons sjukdom så flyttades det till hemmiljö 

med vänner. Men det gamla bridgegänget orkade till slut inte plocka fram bord och tillbehör i hemmet. 

Då upphörde spelandet. 

En idé kom då upp! 

Brukaren tillfrågades om han ville använda ledsagningen för att gå och spela kort. Det tyckte 

han var bra. Bridgeklubben hälsade honom välkommen till ”Pensionärernas hus”. Personal skjutsar 

honom dit och hämtar efter spelets slut. Viss hjälp får han av bridgemedlemmarna på plats. 

Brukaren ser fram emot dessa speldagar. Man ser en annan blick i ögonen när han får möta sina 

gamla vänner. 

Han är glad när det har gått bra. Tar nya tag om han inte är nöjd med spelet någon gång. 

Kontaktperson: Marielle Rigo 

Arbetsplats: Igelkotten hus 3 

35



Veteranbilsutställning 

Veteranbilsutställningen sammanfaller 

under sociala insatser 

och samordnades av hobbyn 

med frivillig organisation och kulturombud. 

Bakgrund 

Det är kul att minnas ”gamla” 

bilar genom tiderna och samtala 

kring detta. Det visade 

sig också vara ett bra sätt att 

bryta vardagen på och skapa 

en naturlig mötesplats där alla 

våra gäster på Lövåsen kunde 

träffas. 


Veteranbilsutställningen gick 

av stapeln den 9 september 

och aktiviteten hölls utomhus. 

Förutom själva utställningen 

ordnades också korvgrillning. 

Slutsats 

Intresset för utställningen 

visade sig vara stort bland 

våra gäster, vilket gjorde att 

det var många som deltog. 

Det blev en trevlig eftermiddag 

med god stämning och 

många skratt. 

Kontaktperson: Ulla Handin och Lisbeth Gustafsson 


36



Wii Tv-spel 

Här på Malmgården spelar vi 

Wii- boxning,som en social 

aktivitet,det är bra både för kroppen 

och knoppen. 

Bakgrund 

Det började som ett projekt 

för det salutogena synsättet. 

Någonting som ska locka, 

roa, främja rörelseförmågan 

och få en trevlig stund tillsammans. 

Vi använde oss av genombrottsmetoden. 

Först att se 

problemet, engagera berörda 

,inspirera ta fram förbättrings 

idéer, testa och utvärdera. 


Genom att spela regelbundet 

får brukaren en bättre rörlighet 

i armarna. De ser fram 

emot en trevlig stund tillsammans. 

Att finna något som är roligt 

kan påverka måendet och 

göra brukaren mer positivt 

inställd till andra aktiviteter. 

Slutsats 

Det är viktigt att fylla dagen 

med innehåll. Brukarna blir 

gladare och mår bättre. 

Kontaktperson: Mari-Ann Lundin, Johanna Nilsson 


37



SPA 

Ett väldigt uppskattat verktyg! 

Vi hade det redan 

Det fanns redan ett fint 

badkar med många möjligheter 

i huset. Problemet var att 

det inte utnyttjades speciellt 

ofta och att det var kalt, vitt 

och tråkigt. 

Detta tyckte vi var synd. 

Varmt vatten är skönt för 

många gamla stela kroppar. 

Vad gjorde vi? 

Vi inredde badrummet med 

loppisfynd, levande ljus, 

aromadofter, lite nyinköp, 

lugn musik och överblivna 

tapeter från personalen. 

Tillsammans med lite 

ansiktsmask och ansiktsmassage 

är SPA-känslan fullständig. 

Ett handikapp är inget 

hinder då det finns lyftar och 

andra hjälpmedel anpassade 

för badet. 

Egen tid 

Vi har nu ett ”SPA” där 

många får en skön avslappnande 

stund med värme och 

massage. Här kan vi erbjuda 

våra äldre några timmar av 

egentid, där bara just DU är 

i centrum. Vem vill inte ha 

det? 

Kontaktperson: Eva Magnusson 

Arbetsplats: Vallgården 

38



Må bra dagar med de boende 

Bakgrund 

Personal vill gärna göra något extra för våra boende utifrån meningsfullhet att de äldre som 

vill bli lite extra ompysslade på olika sätt ska få den möjligheten. 


Att ha ”må bra dag” för våra äldre. Personal på Linden/Eken får planera och genomföra aktiviteter 

på en ”må bra dag” tillsammans med hobby personalen. Två personal och en hobbypersonal 

vid varje tillfälle och att det skulle vara en dag i månaden. Att ”må bra dag” skulle bli 

ett återkommande inslag och att det skulle bli en del av de övriga aktiviteterna som vi har. Vi 

utvärderar vid årsskiftet om det faller väl ut. Ex på aktiviteter kan vara att gå ut baka äppelpaj, 

måla naglar och samtala. Tanken är självklart att lyssna in de boendes önskemål av aktivitetet. 

Slutsats 

• Att våra boende får en trevlig stund som kan öka deras välbefinnande på boendet. 

• Att personalen ska få känna att de får göra något extra för sina boende. 

Kontaktperson: Eva Helgesson och Gun Svensson 

Arbetsplats: Almgården, Eken/Linden 

39



Social insats 

Bakgrund 

Biståndshandläggaren träffade en kvinna som haft hemtjänst i många år och som hade hjälp flera 

gånger om dagen. Hon var även beviljad dagverksamhet sedan tidigare men hade vid detta tillfälle 

försämrats i sitt hälsotillstånd så hon kunde inte delta i detta. Kvinnan var ofta sängliggande 

och hemtjänstpersonalen hade svårt att motivera henne till att komma upp och röra sig. 


Biståndshandläggaren beviljade kvinna social samvaro tillsammans med hemtjänstpersonalen, 

där det bestämdes att hon skulle bjuda på kaffe och fika tillsammans med personalen. Kvinnan 

planerade då själv vad hon skulle bjuda på och såg fram emot dessa stunder. 

Slutsats 

Kvinnans livskvalitet ökade. Hon fick en meningsfullhet i sin vardag igen. Hennes kvarboende i 

det egna hemmet förlängdes. 



40

Tema nutrition 

Matens betydelse ur flera aspekter har på ett varmt och tydligt sätt 

kunnat belysas i de exempel som var några av ett flertal som vi hade 

möjlighet att at del av vid dagens workshop. Vår vardag består till stor 

del av att äta, något som är viktigt ur flera aspekter. Alla måste äta 

för att överleva, det kan vara gott, det kan smaka mindre bra, maten 

kan också vara någonting socialt berikande som får oss att minnas 

och känna delaktighet Det kan också vara något som öppnar upp mina 

sinnen och vidgar mitt utbud av vad jag vill äta ger mig glädje i tillvaron 

. 

Bland äldre är undernäring en hälsorisk och i dag finns det välbelagt 

att undernäring förekommer bland våra äldre inom omsorg och vård . 

Med maten kan vi både förebygga och behandla detta och maten är en 

del i den medicinska behandlingen vid undernäring/felnäring. 

För att ge våra äldre en trygg och säker omvårdnad jobbar vi med 

rutiner utifrån de länsgemensamma rekommendationer för nutrition 

inom vård och omsorg med inriktning mot undernäring samt kommunens 

styrdokument, det kostpolitiksa programmet , vi mäter även 

nattfasta och screenar regelbundet för undernäring. 

Målsättning med maten är att våra äldre ska tycka det smakar gott 

och vill äta det som bjuds på tallriken. Vi tillagar så mycket som 

möjlig från grunden med bra råvaror som kan vara både ekologiska 

och närodlade. 

41


Nutrition 

Brunch 

Bakgrund 

Brunch eller hotellfrukost på Malmgården. 

Vid några arbetsplatsträffar diskuterades 

stressen på morgnarna och då kom det fram 

ett förslag om att vi skulle försöka servera 

frukostbuffe. Dvs att låta boende vakna i sin 

egen takt och komma och äta frukost när det 

passade dem istället för att bli väckta varje 

morgon. Vi tog upp detta som ett förslag på en 

planeringsdag och kom fram till att vi skulle 

försöka servera brunch på söndagar. Tack vare 

att köket ställde upp så skulle det fungera, vi 

serverar enklare frukost som kaffe eller choklad 

och smörgås eller lite youghurt på morgonen 

till de som önskar eller vaknar tidigt. 

Sedan kommer den varma maten kl 10:00 från 

köket, t.ex; köttbullar, prinskorv, stekt potatis, 

ägg, äggröra, sill, skinka, lax, frukt, wienerbröd, 

fattiga riddare. Det här tycker vi är ett 

förtydligande av helgdagen och ett avbrott 

mot vardagen. 

Dukat för brunch söndag morgon 


Dagen blir lugnare, både för boende och 

för personalen. På morgonen finns tid för 

en stund med lite ”guldkant” på för de som 

vaknar tidigt. De som önskar får något att äta 

på sängen, och det finns mer tid för samtal 

och socialt umgänge. 

Slutsats 

Hela dagen blir lugnare för alla, man upplever 

ingen stress på morgonen. De boende tar lång 

tid på sej vid matbordet och kan ta för sej flera 

gånger av de olika rätterna. Många trevliga 

samtal uppstår mellan boende. Dukningen är 

viktig så att man verkligen får en känsla av att 

det är söndag och att det händer något extra. 

Vi dukar med fint porslin, tänder levande ljus 

och försöker dekorera efter årstiderna med 

blommor och grönt. 

Kontaktperson: Thomas Siden, Birgitta Stenström 


42


Nutrition 

Schema/Fördelning av måltider 

Bakgrund 

Det finns ett behov av att fördela måltiderna mera jämt 

över dygnet. Även nattfastan måste bli kortare. 


Schemaförändringar har skett för personalen på 

Igelkottens vårdboende, vilket medför att man i dag är 

jämt fördelad personalstyrka på morgonen och kvällen. 

Förändrade tider för måltider: 

Frukost serveras 8.30-9.00 

Lunch kl. 13.00-13.30 

Middag kl. 18.00-18.30 

Mellanmål serveras på förmiddagen. 

Kaffe serveras på eftermiddagen och kvällen. 

Personalen och boende upplever att boende har en bättre 

aptit med längre mellanrum mellan huvudmåltiderna. 

På helgerna gör vi lite festligare, maten läggs upp på 

uppläggningsfat då det är lämpligt ta själva och skicka 

runt mat. Detta gör att det uppstår en naturlig konversation 

kring matbordet. 

Vi har också en större möjlighet/flexibel kring måltiderna. 

Detta ger möjlighet att för brukarna att göra egna 

val och påverka måltiderna som t.ex. vi ordnar något 

gott och stämningen blir bra och alla har det trevligt. 

Vi dukar fint. På helgerna blir det kanske chips och 

smågodis tillsammans med en gammal film. Köket på 

Igelkotten är mycket flexibla kring måltidsrätter och kan 

snabbt ordna något som vi önskar. 

Slutsats 

Måltidssituationen blir bättre, lugnare och trevligare. 

Arbetet över dygnet blir bättre fördelat för att vi kan 

göra vissa uppgifter på kvällarna t.ex. dusch, städ 

m.m.Vi personal upplever en bättre gemenskap med 

våra boende. 

Kontaktperson: Anna Sjöholm, Ulrika Eriksson och Carola Karlsson 

Arbetsplats: Igelkotten Solgläntan vårdboende 

43


Nutrition 

Förhindra viktminskning 

MNA= Mini Nutritional Assessment 

En screening med poäng 0-14 över brukarens födointag och allmänna hälsotillstånd under de tre 

senaste månaderna. 

12-14 poäng Normal nutritionsstatus 

8-11 poäng Risk för undernäring 

0-7 poäng Undernärd 

Bakgrund 

Det fanns ingen rutin på avdelningen kring vägning och eventuella viktminskningar. Därför 

bildades en grupp med tre undersköterskor som skulle väga och utföra screening på alla brukare 

var tredje månad. Screeningen består av födointag, vikt, rörlighet, stress eller akut sjukdom, neuropsykologiska 

problem och BMI under de tre senaste månaderna. Efter den första screeningen 

framkom det att två brukare hade för lågt BMI och några brukare var risk för undernäring. 


Personal och sjuksköterskan enades om följande åtgärder. 

• E-kost till de brukare med lågt BMI och även de som låg riskzonen för undernäring. 

• Näringshuttar till de med lågt BMI. 

• Berikade maten med extra smör och grädde. 

• Vägning var 6:e vecka. 

• Uppföljning och noggrann dokumentation. 

• Screening var 3:e månad. 

Slutsats 

Resultatet av åtgärderna blev att en av brukarna med lågt BMI har stadigt gått upp i vikt, och har 

ett högre BMI nu. Den andra brukaren med lågt BMI har bibehållit sitt BMI. Utan åtgärderna 

hade sannolikt brukaren haft ett ännu lägre BMI. De brukare som låg i riskzonen för undernäring 

har även de gått upp i vikt. Vi har fått en bra rutin kring att förhindra viktminskning och 

undernäring genom dessa åtgärder. Det är viktigt att dokumentera och följa rutinerna. Därför har 

vi uppnått ett bra resultat när det gäller att förhindra viktminskning hos brukarna. 

Kontaktperson: Anna, Marianne och Gabriel 

Arbetsplats: Söderåsen/ Pantern 

44


Nutrition 

Hur man förhindrar viktnedgång 

Bakgrund 

Brukaren har minskat i 

vikt succesivt under flera år 

på grund av sjukdom. Det 

senaste året har brukaren 

rasat i vikt och har ett BMI 

mindre än 22. Gränsen för 

risk för undernäring om man 

är dement är BMI 22. Då 

hade brukaren BMI 20. 


Vi började med att väga brukaren en gång i veckan för att få en 

viktkurva. Vi beställde 

energiberikad mat från köket och vi blandade egen energi-shot 

som aptitretare till brukaren. 

Brukaren fick extra mellanmål. På teamträffen tog vi upp vad 

vi skulle göra för åtgärder. Kontaktpersonalen har ansvar för 

sin brukare angående vikt, dokumentation i Sofia Omfale, 

genomförandeplanen samt utvärdering . Vi använde MNA 

–Mini Nutritional Assessment som är ett verktyg för riskbedömning 

för undernäring. Då ser man klart och tydligt vem 

som ligger i riskzonen för undernäring. 

Slutsats 

Åtgärderna gjorde att brukaren stannade upp i viktnedgång. 

Det går att förhindra viktras med enkla medel. Vi förhöjde livskvalitén 

för brukaren. 

Kontaktperson: Eva Sherrard, Annalena Kindgren och Lisa Vallberg 

Arbetsplats: Solhöjden Pantern 

45


Nutrition 

Från sondvälling till fast föda 

Tänkvärt: Att inte låsa fast sig vid att välling behöver vara för alltid om nu den boende kan svälja. 

Bakgrund 

När den här brukaren fick sin andra stroke så fick anhöriga vara med och bestämma om en PEG 

skulle sättas in, då föda genom munnen inte gick. Brukaren kunde vid detta tillfälle inte göra sig 

förstådd genom tal eller med gester. 

PEG: En sond som via bukväggen går direkt till magsäcken. I den ges välling samt medicin i flytande 

form. 


När brukaren var frisk så var hon vegetarian och var mycket ute och rörde på sig. Efter en tid 

med sondvälling så blev brukaren allt mer uppsvullen samt gick upp i vikt vilket anhöriga också 

påtalade. 

Kontakt togs med sköterska och dietist. Man ändrade näringsvärdet på sondvällningen samt började 

prova med förtjockat vatten för att se om hon klarade att svälja. 

Vartefter så blev det smakportioner av mosad frukt, kräm, yoghurt, potatis samt timbaler i olika 

smaker. 

Det har varit dagar då hon helt vänt undan huvudet eller knipit ihop munnen. Då har vi provat vid 

ett senare tillfälle eller nästa dag. 

Under hela den här tiden har hon fått sondvälling dock inte samma mängd. 

Slutsats 

Det är alltid värt att försöka om det går att övergå till fast föda efter sondvälling. Allt för att få 

känna, smaka och uppleva olika former av mat och dryck. 

Kontaktperson: Malin Andersson 

Arbetsplats: Lövåsens Vårdboende 

46


Nutrition 

Använda sinnena 

Att få använda sina sinnen lukt, smak, hörsel, känsel och syn. 

Bakgrund 

När våren kommer plantera tomater, sköta om dem, vattna och 

se hur de växer för att sedan skörda när de blivit mogna. 


Att de äldre får använda sina sinnen, att få lukta och 

känna och smaka på tomaterna vartefter de mognar. 

Slutsats 

Att använda våra sinnen och göra det till en meningsfull 

aktivitet och detta skulle kunna utvecklas att använda 

våra sinnen på flera olika sätt med andra aktiviteter. 

Kontaktperson: Anna-Carin Mohlin 

Arbetsplats: Almgården, Almen 

47

Vår Vision 

Människor med särskilda behov och deras anhöriga 

är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva 

och självständiga samhällsmedborgare. 

K A T R I N E H O L M S K O M M U N , V Å R D - O C H O M S O R G S F Ö R V A L T N I N G E N T R Y C K S A K S N U M M E : V O N 2 0 11 : 2 0 - 0 0 5 - 2 4 8 , J A N U A R I 2 0 11 , 4 0 0 E X , L I N D E R O T H S T R Y C K E R I 

Besöksadress: Upplandsgatan 2 

Postadress: Vård- och omsorgsförvaltningen 

Katrineholms Kommun, 641 80 Katrineholm, 

Telefon: 0150-570 00 (vardagar 8–17) 

www.katrineholm.se 

48

Goda exempel från vård och omsorg - Katrineholms kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?