Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
(atrofisk) på det här viset. Det här är inte det vanliga, bara en mindre del av patienterna debuterar med skador i munnens muskulatur. Det vanligaste är istället att ALS-debuten sker långt ut i extremiteterna, i händerna och fötterna. Oftast börjar det i en fot eller en arm för att sprida sig till det andra benet eller armen och sedan gå vidare uppåt. Patienten dör i sjukdomen när förlamningen börjar påverka andningsmuskulaturen. Bilden till vänster i Figur 3 är intressant eftersom den är hämtad från det skede när vi började leta patienter med den här sjukdomen och hittade ett antal släkter här i Västerbottens län. Gruppbilden är från slutet av 1800-talet och visar en man som är anfader till en stor släkt med ALS. Vi kan se hur benen tydligt framträder på handen och att musklerna i handen är svårt atrofierade. Cirka 10 procent av alla ALS-patienter har sjukdomen i ärftlig form medan den hos 90 procent inte är uppenbart ärftlig. Som ni märker är det samma tal som angavs vid Parkinsons sjukdom och dessutom samma som gäller för Alzheimers sjukdom. Sjukdomarna har många gemensamma nämnare, inklusive ärftligheten. Just det faktum att det finns en ärftlig komponent ger oss forskare helt andra möjligheter att leta efter orsakerna till sjukdomen. En viktig upptäckt Det mest citerade vetenskapliga arbetet alla kategorier 1993 handlade om ALS. Där berättades att man hade hittat mutationer i ett enzym som ger upphov till den familjära (ärftliga) formen av ALS. Författarlistan som är väldigt lång och längst ner hittar man Robert Horvitz, som var föregångsman inom Lena Gunhagas område utvecklingsbiologi och som fick Nobelpriset 2002. Han hade en nära släkting som fick sjukdomen och undrade då varför ingen hade tagit reda på vad den beror på, vilket var helt okänt då. Horvitz såg därför till att andra forskare vid Harvard började leta reda på fall med den ärftliga formen av ALS och på samma sätt som han studerade sina nejonögon på jakt efter muterade gener fann han koppar-zink-superoxiddismutas, numera förkortat SOD1. Det är ett enzym som skyddar oss mot fria syreradikaler. Fria syreradikaler bildas naturligt i luften som vi andas och följer med på köpet när vi andas det syre vi behöver. Radikalerna kan reagera med kemiska föreningar, exempelvis DNA i vår arvsmassa, och störa dem vilket är farligt. Vi behöver alltså skyddssystem. 66
SOD1 är ett av kroppens vanligaste proteiner och finns i alla celler: I cellsaften, i cellkärnan och i cellens energifabriker i stora mängder. Varför kommer då SOD1 att skada just nervsystemet och då väldigt avgränsat till de områden av nervsystemet som har med motorisk funktion att göra? Först trodde vi att nivåerna av enzymet kunde vara högre i nervsystemet. Det visade sig inte alls vara på det sättet. Tvärtom har ryggmärgen och hjärnan måttliga nivåer av SOD1, nivåerna är mycket högre i levern och njuren. Det kan alltså inte vara mängden superoxiddismutas som orsakar ALS. För att studera det här hade man här i Västerbotten, vid neurologkliniken där Peter Andersen arbetar, tittat på ALS-sjukdomen i ett epidemiologiskt perspektiv. Man visste ganska väl hur många patienter vi hade här uppe. Det visade sig snart att en av de högsta ALS-incidenserna i världen finns här i Västerbotten och norra Sverige. Därför började vi ganska snabbt leta mutationer också på de patienter som bodde här uppe. Till dags dato är faktiskt inte mindre än 140 olika mutationer i detta enda enzym kända — och var och en av dem ger en form av ärftlig ALS. 38 av mutationerna har vi kunnat hitta här i Umeå och vad gäller 20 var vi först i världen med att påträffa just den mutationen. Blodprovstagningar på befolkningen i norra Sverige har verkligen gett mycket kunskap om vilka mutationer som kan ge upphov till ALS. När vi sedan började plotta ut våra resultat på kartor såg vi att en ganska stor ansamling av olika mutationer i Tornedalen och även i Finland. Där hittade vi också en mutation som vi kallade D90A. Man har ju två kopior av varje kromosom, en från mamma och en från pappa, och man kan ha mutation i den ena eller i båda. Vid D90-mutation visar det sig att enbart de som har mutationer i båda kromosomerna blir sjuka. Det är alltså fråga om en så kallad recessiv sjukdom, där man får ett sjukt anlag från både mamman och pappan. Det här är unikt, D90A är den enda recessiva av alla 140 ALS-mutationer, och just den mutationen är förklaringen till varför vi har så många ALS-patienter i Finland och norra Sverige. Här finns 100 000 anlagsbärare med mutationen i en uppsättning. Vi har också tagit kontakt med forskare över hela världen och bett om blodprover för att leta D90A-mutationen och ett begrepp om hur många som har den. Vi kan då se att de patienter med den här mutationen som vi hittat i Europa får sjukdomen med dominant nedärvning. Det betyder att någonting har hänt någonstans. Sammanställer vi allt material och tittar på andra 67
- Page 16 and 17: är också viktig för att styra vi
- Page 18 and 19: Sverker Olofsson: Känner ni inte a
- Page 20 and 21: Nervceller i samarbete Roland S. Jo
- Page 22 and 23: anal fråga är till exempel vad so
- Page 24 and 25: En första uppgift som hjärnan må
- Page 26 and 27: att synskärpeområdet är sådant
- Page 28 and 29: Figur 9. Med bedövade fingertoppar
- Page 30 and 31: Förutom visuella kontrollpunkter,
- Page 32 and 33: tusendels sekund när, avgöra när
- Page 34 and 35: Proteinklumpar i nervsystemet - en
- Page 36 and 37: Bland amyloidsjukdomarna är Alzhei
- Page 38 and 39: Figur 5. Amyloidfibriller och amylo
- Page 40 and 41: ] Vi studerar effekten av amyloida
- Page 42 and 43: Transplantation av hjärnceller vid
- Page 44 and 45: tion av dopamin för att kompensera
- Page 46 and 47: Figur 4. Ett transplantat, till vä
- Page 48 and 49: växer i kultur. Redan efter tre da
- Page 50: nas celldelning får vi minskad utv
- Page 53 and 54: Figur 1. Ärrbildningar i centrala
- Page 55 and 56: sjukdomen: Rökning och brist på D
- Page 57 and 58: feber om man får symtom av infekti
- Page 59 and 60: Behandla och bromsa sjukdomen I Vä
- Page 61 and 62: Sverker Olofsson: Hur är det, kan
- Page 63 and 64: Kan man ärva ALS? Thomas Brännstr
- Page 65: lerna beroende av stimuleringen fr
- Page 69 and 70: Det som var specifikt här var att
- Page 71 and 72: Figur 5. Histologiska snitt från m
- Page 73 and 74: Frågestund och debatt Sverker Olof
- Page 75 and 76: Sverker Olofsson: Kan man säga att
- Page 77 and 78: PUBLIKFRÅGA: Jag heter Ulla Bång
- Page 79 and 80: Thomas Brännström: Ja, jag tycker
- Page 81 and 82: gruppen går för ofta, finns det f
- Page 83 and 84: hans åsikt om LDN-behandling mot M
- Page 85 and 86: Sverker Olofsson: Vad är er erfare
- Page 87 and 88: Thomas Brännström: Nej, jag tror
SOD1 är ett av kroppens vanligaste proteiner och finns i alla celler: I cellsaften,<br />
i cellkärnan och i cellens energifabriker i stora mängder. Varför kommer<br />
då SOD1 att skada just nervsystemet och då väldigt avgränsat till de områden<br />
av nervsystemet som har med motorisk funktion att göra?<br />
Först trodde vi att nivåerna av enzymet kunde vara högre i nervsystemet.<br />
Det visade sig inte alls vara på det sättet. Tvärtom har ryggmärgen och hjärnan<br />
måttliga nivåer av SOD1, nivåerna är mycket högre i levern och njuren.<br />
Det kan alltså inte vara mängden superoxiddismutas som orsakar ALS.<br />
För att studera det här hade man här i Västerbotten, vid neurologkliniken<br />
där Peter Andersen arbetar, tittat på ALS-sjukdomen i ett epidemiologiskt<br />
perspektiv. Man visste ganska väl hur många patienter vi hade här uppe. Det<br />
visade sig snart att en av de högsta ALS-incidenserna i världen finns här i Västerbotten<br />
och norra Sverige. Därför började vi ganska snabbt leta mutationer<br />
också på de patienter som bodde här uppe. Till dags dato är faktiskt inte mindre<br />
än 140 olika mutationer i detta enda enzym kända — och var och en av<br />
dem ger en form av ärftlig ALS. 38 av mutationerna har vi kunnat hitta här i<br />
Umeå och vad gäller 20 var vi först i världen med att påträffa just den mutationen.<br />
Blodprovstagningar på befolkningen i norra Sverige har verkligen gett<br />
mycket kunskap om vilka mutationer som kan ge upphov till ALS.<br />
När vi sedan började plotta ut våra resultat på kartor såg vi att en ganska<br />
stor ansamling av olika mutationer i Tornedalen och även i Finland. Där<br />
hittade vi också en mutation som vi kallade D90A. Man har ju två kopior av<br />
varje kromosom, en från mamma och en från pappa, och man kan ha mutation<br />
i den ena eller i båda. Vid D90-mutation visar det sig att enbart de som<br />
har mutationer i båda kromosomerna blir sjuka. Det är alltså fråga om en så<br />
kallad recessiv sjukdom, där man får ett sjukt anlag från både mamman och<br />
pappan. Det här är unikt, D90A är den enda recessiva av alla 140 ALS-mutationer,<br />
och just den mutationen är förklaringen till varför vi har så många<br />
ALS-patienter i Finland och norra Sverige. Här finns 100 000 anlagsbärare<br />
med mutationen i en uppsättning.<br />
Vi har också tagit kontakt med forskare över hela världen och bett om<br />
blodprover för att leta D90A-mutationen och ett begrepp om hur många som<br />
har den. Vi kan då se att de patienter med den här mutationen som vi hittat<br />
i Europa får sjukdomen med dominant nedärvning. Det betyder att någonting<br />
har hänt någonstans. Sammanställer vi allt material och tittar på andra<br />
67
Change language