Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Behandla och bromsa sjukdomen
I Västerbottens-Kuriren 1998 kunde man läsa att utmaningar väntar inom
MS-sjukvården i form av en stor ökning av patienter som måste gå på neurologmottagningen.
Bara några år tidigare, 1994 när jag började som neurolog,
saknades behandling mot MS. Här vid Norrlands universitetssjukhus fanns
ingen fastställd struktur kring omhändertagandet, inga nationella riktlinjer,
ingen särskild patientinformation, inga specialistsköterskor och inga läkemedelsstudier.
Vad som har hänt fram till idag framgår av Figur 7. Vi har
nu fem behandlingar som är godkända vid MS och lika många till som vi använder
ibland för att de har vetenskapligt stöd. Det finns nationellt nätverk,
riktlinjer och patientinformation. Vi har tre MS-sköterskor och vi deltar i 11
studier, vilket kanske till och med är lite för mycket.
Figur 7. Jämförelse av MS-resurser vid Norrlands universitetssjukhus 1994 och 2008.
1995 kom den första behandlingen, betainterferon. Det är ett cytokin, ett slags
signalsubstans som immunförsvarets celler använder för att kommunicera
med varandra, som normalt finns i kroppen. Vid MS-behandling fungerar
ämnet som ett slags tillsägelse till de felfungerande cellerna i immunförsvaret.
Betainterferonbehandlingen är lite krånglig för patienterna som måste ge
sig själva injektioner regelbundet, minst en gång per vecka. De kan utveckla
antikroppar mot medicinen och mår ofta lite sämre av själva behandlingen.
59