Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
som visar om någon varit utsatt för tobaksrök. Om vi lade gränsvärdet för det här ämnet väldigt lågt, lägre än det som urskiljer rökare, noterade vi faktiskt en ännu större riskökning. Det stöder möjligheten att passiv rökning kan ha betydelse för uppkomsten av MS. Faktum är att det finns en studie från 2007 där man har visat en ökad risk för att insjukna i MS under barnaåren för den som har växt upp i en familj där föräldrarna röker. Ett misstänkt virus Från världskartan på Figur 4 drog man redan för 50 år sedan slutsatsen att ju längre från ekvatorn man föds, desto högre är risken för att insjukna i MS. D- vitaminnivåerna i blodet har ju med solljuset att göra och det finns en studie som visar att riktigt höga nivåer av D-vitamin minskar risken för MS. Ändå är infektioner det man framför allt har studerat när det gäller bakgrunden till den här sjukdomen, se listan i Figur 5. Vi gjorde för några år sedan en fallkontrollstudie på biobanksprover där vi kontrollerade några intressanta virustyper och såg då att Epstein-Barr-virus (EBV) var mest förknippat med riskökning för MS. Det gällde för blodprover som tagits sedan personerna fått MS, och eftersom vi genom Medicinska biobanken också har möjlighet att analysera blodprover som tagits innan sjukdomen bröt ut gjorde vi också det och fann samma mönster där. Epstein-Barr-viruset, se Figur 6, tillhör familjen herpesvirus och ger körtel- Figur 5. Infektionssjukdomar och sjukdomsframkallande mikrober som misstänkts ha samband med uppkomsten av MS. 56
feber om man får symtom av infektionen. Viruset sätter sig i en av immunförsvarets celler, B-lymfocyter (B-celler), och har därmed en idealisk position för att påverka dess funktioner — och kan även orsaka vissa tumörer i denna Figur 6. Epstein—Barr-virus (EBV) och den infektion det orsakar – körtelfeber – har visat sig ha ett nära samband med MS. celltyp. Ett samband mellan körtelfeber och MS uppmärksammades tidigt. Båda sjukdomarna drabbar unga vuxna och spridningen globalt ser ut ungefär på samma sätt, alltså ungefär som MS-kartan på Figur 4. Enligt så kallade meta-analyser — där man har vägt ihop resultaten av många fall-kontrollstudier — finns en mer än dubblerad risk för MS hos dem som har haft körtelfeber. Eftersom risken för att få körtelfeber av Epstein—Barr-virus ökar ju äldre man är vid insjuknandet, finns det skäl att tro att sen infektion innebär ökad risk för MS. Det ligger nära till hands att förklara de geografiska skillnaderna utifrån detta: I Afrika har alla fått antikroppar mot EBV i blodet redan innan de har fyllt två år; i vår del av världen har ungefär hälften inte utsatts för körtelfeberviruset ännu i tonåren. Det kanske främsta argumentet för en koppling mellan körtelfeber och MS är den kraftiga riskökning som förknippas med höga antikroppsnivåer mot EBNA-1, ett protein hos Epstein-Barr-virus. Här gäller en 13-faldig riskökning för höga jämfört med låga nivåer. Det kan jämföras med den fram till 2007 enda kända MS-genen (HLA DR 15, en vävnadstyp), som ger ungefär trefaldig riskökning. De ytterligare gener som spårades 2007 ökar risken med 20—40 procent. Ytterligare ett argument är att två andra autoimmuna sjukdomar — ledgångs- 57
- Page 6 and 7: Frågestund och debatt.............
- Page 8 and 9: ka forskningsområden” som vi ska
- Page 10 and 11: över huden. De nervceller som finn
- Page 12 and 13: till att bli röda. Vid nästa tidp
- Page 14 and 15: och instruerade till att bli nervce
- Page 16 and 17: är också viktig för att styra vi
- Page 18 and 19: Sverker Olofsson: Känner ni inte a
- Page 20 and 21: Nervceller i samarbete Roland S. Jo
- Page 22 and 23: anal fråga är till exempel vad so
- Page 24 and 25: En första uppgift som hjärnan må
- Page 26 and 27: att synskärpeområdet är sådant
- Page 28 and 29: Figur 9. Med bedövade fingertoppar
- Page 30 and 31: Förutom visuella kontrollpunkter,
- Page 32 and 33: tusendels sekund när, avgöra när
- Page 34 and 35: Proteinklumpar i nervsystemet - en
- Page 36 and 37: Bland amyloidsjukdomarna är Alzhei
- Page 38 and 39: Figur 5. Amyloidfibriller och amylo
- Page 40 and 41: ] Vi studerar effekten av amyloida
- Page 42 and 43: Transplantation av hjärnceller vid
- Page 44 and 45: tion av dopamin för att kompensera
- Page 46 and 47: Figur 4. Ett transplantat, till vä
- Page 48 and 49: växer i kultur. Redan efter tre da
- Page 50: nas celldelning får vi minskad utv
- Page 53 and 54: Figur 1. Ärrbildningar i centrala
- Page 55: sjukdomen: Rökning och brist på D
- Page 59 and 60: Behandla och bromsa sjukdomen I Vä
- Page 61 and 62: Sverker Olofsson: Hur är det, kan
- Page 63 and 64: Kan man ärva ALS? Thomas Brännstr
- Page 65 and 66: lerna beroende av stimuleringen fr
- Page 67 and 68: SOD1 är ett av kroppens vanligaste
- Page 69 and 70: Det som var specifikt här var att
- Page 71 and 72: Figur 5. Histologiska snitt från m
- Page 73 and 74: Frågestund och debatt Sverker Olof
- Page 75 and 76: Sverker Olofsson: Kan man säga att
- Page 77 and 78: PUBLIKFRÅGA: Jag heter Ulla Bång
- Page 79 and 80: Thomas Brännström: Ja, jag tycker
- Page 81 and 82: gruppen går för ofta, finns det f
- Page 83 and 84: hans åsikt om LDN-behandling mot M
- Page 85 and 86: Sverker Olofsson: Vad är er erfare
- Page 87 and 88: Thomas Brännström: Nej, jag tror
som visar om någon varit utsatt för tobaksrök. Om vi lade gränsvärdet för det<br />
här ämnet väldigt lågt, lägre än det som urskiljer rökare, noterade vi faktiskt<br />
en ännu större riskökning. Det stöder möjligheten att passiv rökning kan ha<br />
betydelse för uppkomsten av MS. Faktum är att det finns en studie från 2007<br />
där man har visat en ökad risk för att insjukna i MS under barnaåren för den<br />
som har växt upp i en familj där föräldrarna röker.<br />
Ett misstänkt virus<br />
Från världskartan på Figur 4 drog man redan för 50 år sedan slutsatsen att ju<br />
längre från ekvatorn man föds, desto högre är risken för att insjukna i MS. D-<br />
vitaminnivåerna i blodet har ju med solljuset att göra och det finns en studie<br />
som visar att riktigt höga nivåer av D-vitamin minskar risken för MS. Ändå<br />
är infektioner det man framför allt har studerat när det gäller bakgrunden till<br />
den här sjukdomen, se listan i Figur 5. Vi gjorde för några år sedan en fallkontrollstudie<br />
på biobanksprover där vi kontrollerade några intressanta virustyper<br />
och såg då att Epstein-Barr-virus (EBV) var mest förknippat med<br />
riskökning för MS. Det gällde för blodprover som tagits sedan personerna<br />
fått MS, och eftersom vi genom <strong>Medicinsk</strong>a biobanken också har möjlighet<br />
att analysera blodprover som tagits innan sjukdomen bröt ut gjorde vi också<br />
det och fann samma mönster där.<br />
Epstein-Barr-viruset, se Figur 6, tillhör familjen herpesvirus och ger körtel-<br />
Figur 5. Infektionssjukdomar och sjukdomsframkallande mikrober som misstänkts<br />
ha samband med uppkomsten av MS.<br />
56