Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Figur 4. Ett transplantat, till vänster i bild, växer och bildar nervfibrer i en råtthjärna. Allt det ljusa är dopaminceller. (J Comp Neurol, 315: 445-456, 1992.) visat att dopamin frisätts på olika avstånd från transplantaten. Med andra ord fungerar de transplanterade cellerna och interagerar med värdhjärnan. Varierande cellöverlevnad När man transplantationsbehandlar parkinsonpatienter finns ett par problem att lösa. Det ena är att få tillgång på celler att transplantera. Hittills har man bara haft aborterade foster som källa och det är inte så etiskt försvarbart att använda som rutinmetod. Idag väntar neurokirurgerna på att Lena ska få fart på sina stamceller och kunna ge dem dopaminerga stamceller att implantera. Det ligger inte alltför långt borta från verkligheten. Det andra problemet är de varierande resultaten av att transplantera på människor. Många patienter har blivit bättre, så mycket bättre att de inte längre behöver behandlas med L-dopa. Det finns personer som har gått tillbaka till sina arbeten och kunnat leva ett mer eller mindre normalt liv. Men det är klart att de fortfarande har sin sjukdom i botten, och även om transplantaten lever och fungerar kommer deras egna dopaminceller att fortsätta dö. 46
När man började få fram sammanställningar av resultat från transplantationerna enades vi inom forskarvärlden om att det trots allt blir ganska dålig cellöverlevnad och därmed varierande grad av framgång. Vissa patienter blir bra men andra blev inte bättre. Det är klart att man som forskare blir besviken i det läget och återvänder till laboratoriebänken för att försöka stimulera cellöverlevnaden efter transplantation. Vi gick vidare genom att stimulera transplantaten med olika ämnen — antioxidanter eller tillväxtfaktorer — och fick förbättrad cellöverlevnad. Men, och det var ganska besvärande, vi fick inte bättre utväxt i värdhjärnan vilket egentligen är det vi behöver, se Figur 5. Med de olika ämnen som vi prövade såg vi aldrig någon sådan förbättring. Vi fick en mängd växande nervceller, men inte mer nervfibrer i det område där de behövs. transplantat värdhjärna Figur 5. De transplanterade nervcellerna överlever, men problemet är att en del celler inte kan växa in i värdhjärnan där dopaminet behövs. (Cell Transplantation 6: 287-296, 1997). Vad gör man då? Vi måste försöka hitta någonting som kan underlätta transplantatens utväxt i värdhjärnan. Vi tog våra nervceller och gjorde som Lena, det vill säga satte dem i odling, i en kultur, för att studera hur de fungerar och hur de växer. Hela den ljusa klumpen på Figur 6 är idel dopaminceller som Figur 6. I odling växer dopaminceller mycket kraftigare än om de transplanteras in i hjärnan. (Cell Transplantation 12: 243-255, 2003.) 47
- Page 1: Forskningens dag 2008 Det friska oc
- Page 4 and 5: Det friska och det sjuka nervsystem
- Page 6 and 7: Frågestund och debatt.............
- Page 8 and 9: ka forskningsområden” som vi ska
- Page 10 and 11: över huden. De nervceller som finn
- Page 12 and 13: till att bli röda. Vid nästa tidp
- Page 14 and 15: och instruerade till att bli nervce
- Page 16 and 17: är också viktig för att styra vi
- Page 18 and 19: Sverker Olofsson: Känner ni inte a
- Page 20 and 21: Nervceller i samarbete Roland S. Jo
- Page 22 and 23: anal fråga är till exempel vad so
- Page 24 and 25: En första uppgift som hjärnan må
- Page 26 and 27: att synskärpeområdet är sådant
- Page 28 and 29: Figur 9. Med bedövade fingertoppar
- Page 30 and 31: Förutom visuella kontrollpunkter,
- Page 32 and 33: tusendels sekund när, avgöra när
- Page 34 and 35: Proteinklumpar i nervsystemet - en
- Page 36 and 37: Bland amyloidsjukdomarna är Alzhei
- Page 38 and 39: Figur 5. Amyloidfibriller och amylo
- Page 40 and 41: ] Vi studerar effekten av amyloida
- Page 42 and 43: Transplantation av hjärnceller vid
- Page 44 and 45: tion av dopamin för att kompensera
- Page 48 and 49: växer i kultur. Redan efter tre da
- Page 50: nas celldelning får vi minskad utv
- Page 53 and 54: Figur 1. Ärrbildningar i centrala
- Page 55 and 56: sjukdomen: Rökning och brist på D
- Page 57 and 58: feber om man får symtom av infekti
- Page 59 and 60: Behandla och bromsa sjukdomen I Vä
- Page 61 and 62: Sverker Olofsson: Hur är det, kan
- Page 63 and 64: Kan man ärva ALS? Thomas Brännstr
- Page 65 and 66: lerna beroende av stimuleringen fr
- Page 67 and 68: SOD1 är ett av kroppens vanligaste
- Page 69 and 70: Det som var specifikt här var att
- Page 71 and 72: Figur 5. Histologiska snitt från m
- Page 73 and 74: Frågestund och debatt Sverker Olof
- Page 75 and 76: Sverker Olofsson: Kan man säga att
- Page 77 and 78: PUBLIKFRÅGA: Jag heter Ulla Bång
- Page 79 and 80: Thomas Brännström: Ja, jag tycker
- Page 81 and 82: gruppen går för ofta, finns det f
- Page 83 and 84: hans åsikt om LDN-behandling mot M
- Page 85 and 86: Sverker Olofsson: Vad är er erfare
- Page 87 and 88: Thomas Brännström: Nej, jag tror
När man började få fram sammanställningar av resultat från transplantationerna<br />
enades vi inom forskarvärlden om att det trots allt blir ganska dålig<br />
cellöverlevnad och därmed varierande grad av framgång. Vissa patienter blir<br />
bra men andra blev inte bättre. Det är klart att man som forskare blir besviken<br />
i det läget och återvänder till laboratoriebänken för att försöka stimulera<br />
cellöverlevnaden efter transplantation. Vi gick vidare genom att stimulera<br />
transplantaten med olika ämnen — antioxidanter eller tillväxtfaktorer<br />
— och fick förbättrad cellöverlevnad. Men, och det var ganska besvärande,<br />
vi fick inte bättre utväxt i värdhjärnan vilket egentligen är det vi behöver, se<br />
Figur 5. Med de olika ämnen som vi prövade såg vi aldrig någon sådan förbättring.<br />
Vi fick en mängd växande nervceller, men inte mer nervfibrer i det<br />
område där de behövs.<br />
transplantat<br />
värdhjärna<br />
Figur 5. De transplanterade nervcellerna överlever, men<br />
problemet är att en del celler inte kan växa in i värdhjärnan<br />
där dopaminet behövs. (Cell Transplantation 6:<br />
287-296, 1997).<br />
Vad gör man då? Vi måste försöka hitta någonting som kan underlätta transplantatens<br />
utväxt i värdhjärnan. Vi tog våra nervceller och gjorde som Lena,<br />
det vill säga satte dem i odling, i en kultur, för att studera hur de fungerar och<br />
hur de växer. <strong>Hela</strong> den ljusa klumpen på Figur 6 är idel dopaminceller som<br />
Figur 6. I odling växer dopaminceller<br />
mycket kraftigare än om de transplanteras<br />
in i hjärnan. (Cell Transplantation<br />
12: 243-255, 2003.)<br />
47