Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

medfak.umu.se
from medfak.umu.se More from this publisher
13.04.2014 Views

Bland amyloidsjukdomarna är Alzheimers sjukdom den vanligaste orsaken till demens och progressiv förstörelse av nervceller hos äldre. Sjukdomen är uppkallad efter den tyske neuropatologen och psykiatern Alois Alzheimer. Antalet patienter som insjuknar i Alzheimer ökar dramatiskt med åldern. Alzheimers sjukdom är en form av demens, men inte detsamma som demens — ett begrepp som omfattar många andra sjukdomar. I Sverige finns ungefär 180 000 personer med demens, varav cirka 60 000 har Alzheimer. Ungefär 7 500 insjuknar i Alzheimer varje år. Sjukdomen kännetecknas av utfällningar i hjärnan av Ab-peptidamyloid, se Figur 3. Utfällningarna kan kopplas till förlust av normala funktioner i hjärnan. I figuren syns två Ab-peptider som binder till varandra i en amyloidstruktur som växer till fibriller och gradvis framkallar klumpar, ”senila plack”, i hjärnbarken hos patienten. Amyloiderna är giftiga och orsakar nervcellsdöd i framför allt de hjärnområden som ansvarar för minne och motoriska funktioner. Fler och fler nervceller dör medan sjukdomen fortlöper. Det resulterar i att patienten utvecklar en demens som efterhand blir allt svårare. Atomkraftmikroskopet kan visa väldigt små strukturer, i storleksordningen 1 nanometer (nm, miljarddels meter) eller mindre. I vår forskning använder vi det tillsammans med en uppsättning biofysiska och biokemiska metoder för att kartlägga amyloidformationerna. Om vi kan beskriva och förstå Figur 3. Senila plack i hjärnvävnaden hos en Alzheimerpatient, till vänster visas amyloiden i större förstoring. 36

Figur 4. Amyloider av Ab-peptid sedd i atomkraftmikroskop, t.v., och via röntgendiffraktion. deras strukturer kan vi också förstå orsakerna till de sjukdomar de orsakar. Exempelvis förvandlas Ab-peptid till en mycket regelbunden fibrill som kan ses i atomkraftmikroskopet som i Figur 4. Den enskilda fibrillen är 2—4 nanometer tjock. Röntgendiffraktion av fibrillerna visar dimensionerna av betaflak som avståndet mellan slingor och flak i fibrillen. Andra exempel som vi studerar är amyloider från prostatakörteln. De uppkommer hos medelålders män och kan utgöra upp till en tredjedel av prostatans vikt. Amyloidklumparna kallas corpora amylacea. Vi har lyckats visa att de består av förkalkade amyloidfibriller. Figur 5 visar fibriller från en prostatakörtel som har opererats bort. Fibrillerna består av inflammatoriska proteiner. Inlagring av kalcium gör dem mer stabila. Det är amyloider som vi själva har kunnat producera in vitro, dvs. i lösning. De är mycket tjockare än Ab-peptidfibrillerna vid alzheimers sjukdom. I prostata råder en ogästvänlig miljö med mycket nedbrytande ämnen, proteaser, jämfört med förhållandena i hjärnan. 37

Bland amyloidsjukdomarna är Alzheimers sjukdom den vanligaste orsaken<br />

till demens och progressiv förstörelse av nervceller hos äldre. Sjukdomen är<br />

uppkallad efter den tyske neuropatologen och psykiatern Alois Alzheimer. Antalet<br />

patienter som insjuknar i Alzheimer ökar dramatiskt med åldern. Alzheimers<br />

sjukdom är en form av demens, men inte detsamma som demens —<br />

ett begrepp som omfattar många andra sjukdomar. I Sverige finns ungefär<br />

180 000 personer med demens, varav cirka 60 000 har Alzheimer. Ungefär<br />

7 500 insjuknar i Alzheimer varje år.<br />

Sjukdomen kännetecknas av utfällningar i hjärnan av Ab-peptidamyloid,<br />

se Figur 3. Utfällningarna kan kopplas till förlust av normala funktioner i<br />

hjärnan. I figuren syns två Ab-peptider som binder till varandra i en amyloidstruktur<br />

som växer till fibriller och gradvis framkallar klumpar, ”senila plack”,<br />

i hjärnbarken hos patienten. Amyloiderna är giftiga och orsakar nervcellsdöd<br />

i framför allt de hjärnområden som ansvarar för minne och motoriska funktioner.<br />

Fler och fler nervceller dör medan sjukdomen fortlöper. Det resulterar<br />

i att patienten utvecklar en demens som efterhand blir allt svårare.<br />

Atomkraftmikroskopet kan visa väldigt små strukturer, i storleksordningen<br />

1 nanometer (nm, miljarddels meter) eller mindre. I vår forskning använder<br />

vi det tillsammans med en uppsättning biofysiska och biokemiska metoder<br />

för att kartlägga amyloidformationerna. Om vi kan beskriva och förstå<br />

Figur 3. Senila plack i hjärnvävnaden hos en Alzheimerpatient,<br />

till vänster visas amyloiden i större förstoring.<br />

36

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!