Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
att synskärpeområdet är sådant flyttar hjärnan blicken mellan olika platser. Detta görs med så kallade sackader, ett slags snabba ögonrörelser för att förflytta ögat från en fixationspunkt till en annan. Vi gör sackader under 20—30 procent av vår vakna tid och då är hjärnan funktionellt blind. Vi ser alltså inte medan vi rör ögat, men är så vana vid det att vi inte noterar denna tillfälliga blindhet. Blickriktningen är hjärnans verktyg för att välja syninformation och den avslöjar därför vad hjärnan prioriterar i varje givet ögonblick. Genom att mäta och registrera blickriktningen kan vi därför se hur hjärnan använder syninformation när den ägnar sig åt olika uppgifter. Styrningen av blicken och analysen av synsignalerna engagerar omfattande nervcellsnätverk i hjärnan. Blicken ligger alltid före Hjärnan har alltså ett maskineri för styrning av ögonrörelser och områden som tar emot syninformationen och bearbetar den. Genom ögonrörelser bestämmer hjärnan en fixationspunkt för blicken och i retur erhålls en skarp bild via gula fläcken för visuell analys. De nervkretsar som sköter ögonrörelser och synanalys i hjärnan används på olika sätt i olika situationer. Det är som ett ”general purpose machinery” (allmänt verktyg) som kan tas i bruk för olika uppgifter. Om uppgiften är att betrakta en bild av ett ansikte ser man att blickfixationerna framförallt riktar sig mot ögonen, munnen och lite runt konturerna, se Figur 7. Om uppgiften är att köra bil tittar vi ofta mot innerdelen av en kommande kurva för att just den punkten står i proportion till hur mycket vi måste vrida ratten. Om föremål som dyker upp längs vägen kan Figur 7. De vita fläckarna är fixationspunkter som visar hur hjärnan via blickriktningen avsöker ett ansikte för att känna igen det eller lägga det på minnet. Ögonen, munnen och konturerna står i fokus för intresset. 26
vara hinder eller faror drar de också till sig blicken för att vi ska kunna koordinera händer och fötter till att styra bilen rätt. På motsvarande avslöjar blickriktningen viken syninformation hjärnan inhämtar i vid hantering av föremål, se Figur 8. Om ett hinder ligger i vägen mäter hjärnan också in hindrets position genom en kort blickfixation innan målpunkten fixeras. Man kan säga att hjärnan stegvis specificerar delmålen Figur 8. På den här filmen ska tre klossar läggas upp i en trave. Blicken ligger hela tiden före och markerar kommande gripställen på klossarna och deras landningspunkter. i varje manipulationsuppgift och delar upp dem i flera faser eller steg. Dessutom ligger blicken kvar vid varje enskild fas för att kontrollera att dess delmål har fullgjorts, vilket ju händer om de motoriska styrsignalen är korrekta. Om inte analyseras felets natur och korrigeringar sker inför nästa försök att nå målet. Hjärnan använder alltså visuella kontrollpunkter för att bevaka måluppfyllelsen för rörelsefaserna i ett handlingsschema. När det gäller kontroll av krafter tänkte jag visa ett exempel på känselns betydelse. Ett sätt att illustrera det är att se vad som händer om fingertopparna bedövas, se Figur 9. Bedövningen påverkar bara fingertopparnas känsel, inte de nerver som går till musklerna eller något annat som spelar en direkt roll för styrningen av fingrarna. Filmen visar hur flickan utan bedövade fingrar genomför en ganska svår uppgift utan besvär: Att plocka upp en tändsticka ur asken och tända den mot ett plån. När hon sedan ska göra samma sak med 27
- Page 1: Forskningens dag 2008 Det friska oc
- Page 4 and 5: Det friska och det sjuka nervsystem
- Page 6 and 7: Frågestund och debatt.............
- Page 8 and 9: ka forskningsområden” som vi ska
- Page 10 and 11: över huden. De nervceller som finn
- Page 12 and 13: till att bli röda. Vid nästa tidp
- Page 14 and 15: och instruerade till att bli nervce
- Page 16 and 17: är också viktig för att styra vi
- Page 18 and 19: Sverker Olofsson: Känner ni inte a
- Page 20 and 21: Nervceller i samarbete Roland S. Jo
- Page 22 and 23: anal fråga är till exempel vad so
- Page 24 and 25: En första uppgift som hjärnan må
- Page 28 and 29: Figur 9. Med bedövade fingertoppar
- Page 30 and 31: Förutom visuella kontrollpunkter,
- Page 32 and 33: tusendels sekund när, avgöra när
- Page 34 and 35: Proteinklumpar i nervsystemet - en
- Page 36 and 37: Bland amyloidsjukdomarna är Alzhei
- Page 38 and 39: Figur 5. Amyloidfibriller och amylo
- Page 40 and 41: ] Vi studerar effekten av amyloida
- Page 42 and 43: Transplantation av hjärnceller vid
- Page 44 and 45: tion av dopamin för att kompensera
- Page 46 and 47: Figur 4. Ett transplantat, till vä
- Page 48 and 49: växer i kultur. Redan efter tre da
- Page 50: nas celldelning får vi minskad utv
- Page 53 and 54: Figur 1. Ärrbildningar i centrala
- Page 55 and 56: sjukdomen: Rökning och brist på D
- Page 57 and 58: feber om man får symtom av infekti
- Page 59 and 60: Behandla och bromsa sjukdomen I Vä
- Page 61 and 62: Sverker Olofsson: Hur är det, kan
- Page 63 and 64: Kan man ärva ALS? Thomas Brännstr
- Page 65 and 66: lerna beroende av stimuleringen fr
- Page 67 and 68: SOD1 är ett av kroppens vanligaste
- Page 69 and 70: Det som var specifikt här var att
- Page 71 and 72: Figur 5. Histologiska snitt från m
- Page 73 and 74: Frågestund och debatt Sverker Olof
- Page 75 and 76: Sverker Olofsson: Kan man säga att
vara hinder eller faror drar de också till sig blicken för att vi ska kunna koordinera<br />
händer och fötter till att styra bilen rätt.<br />
På motsvarande avslöjar blickriktningen viken syninformation hjärnan<br />
inhämtar i vid hantering av föremål, se Figur 8. Om ett hinder ligger i vägen<br />
mäter hjärnan också in hindrets position genom en kort blickfixation innan<br />
målpunkten fixeras. Man kan säga att hjärnan stegvis specificerar delmålen<br />
Figur 8. På den här filmen ska tre klossar läggas upp i en trave. Blicken ligger hela<br />
tiden före och markerar kommande gripställen på klossarna och deras landningspunkter.<br />
i varje manipulationsuppgift och delar upp dem i flera faser eller steg. Dessutom<br />
ligger blicken kvar vid varje enskild fas för att kontrollera att dess delmål<br />
har fullgjorts, vilket ju händer om de motoriska styrsignalen är korrekta.<br />
Om inte analyseras felets natur och korrigeringar sker inför nästa försök<br />
att nå målet. Hjärnan använder alltså visuella kontrollpunkter för att bevaka<br />
måluppfyllelsen för rörelsefaserna i ett handlingsschema.<br />
När det gäller kontroll av krafter tänkte jag visa ett exempel på känselns<br />
betydelse. Ett sätt att illustrera det är att se vad som händer om fingertopparna<br />
bedövas, se Figur 9. Bedövningen påverkar bara fingertopparnas känsel, inte<br />
de nerver som går till musklerna eller något annat som spelar en direkt roll<br />
för styrningen av fingrarna. Filmen visar hur flickan utan bedövade fingrar<br />
genomför en ganska svår uppgift utan besvär: Att plocka upp en tändsticka<br />
ur asken och tända den mot ett plån. När hon sedan ska göra samma sak med<br />
27
Change language