Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
anal fråga är till exempel vad som kontrolleras. Varje uppgift som handen<br />
har — som att ta ett föremål och att placera det på ett visst ställe eller nyttja<br />
det som verktyg för ett speciellt syfte etc. — innebär att ett rörelseschema genomförs<br />
som i sig kan organiseras på ett praktiskt taget oändligt antal olika<br />
sätt. För att alls förstå vad som kontrolleras är det viktigt att analysera vilka<br />
strategier hjärnan har utvecklat och hur beteendet har finslipats.<br />
I Lena Gunhagas föredrag hörde vi hur viktigt samspelet mellan hjärnan<br />
och sinnessystemen är. Hjärnan har ingen annan information än den som sinnesorganen<br />
för tillfället förmedlar och vad de tidigare har bidragit med, vilket<br />
ligger i olika typer av minnessystem. Det är alldeles uppenbart att synen<br />
är viktig vid hantering av föremål, men en väl fungerande känsel, särskilt i<br />
fingertopparna, är oftast ännu mer avgörande. Hjärnans planering och kontroll<br />
av händernas motorik bygger på inlärning av samband mellan signaler<br />
som går ut till musklerna och deras konsekvenser, som bara sinnesorganen<br />
kan berätta om. Hjärnan kan med andra ord inte skickligt planera och kontrollera<br />
en målinriktad motorisk uppgift utan att redan ha lärt sig detta samband.<br />
När det gäller handens finmotorik kan sådan inlärning ta lång tid och<br />
det handlar om att gradvis förfina sin kunskap om konsekvenserna av olika<br />
motoriska styrsignaler. En till synes enkel manipulationsuppgift är att gripa<br />
ett föremål, lyfta det och placera det på ett annat ställe. Innan koordinationen<br />
av rörelser och krafter i greppet fungerar som hos en vuxen dröjer det<br />
ända upp 8—10 års ålder, trots att ett barn börjar öva sig i att gripa föremål<br />
innan det har fyllt ett år.<br />
En grammatik för rörelser<br />
När vi med händerna gör något, såsom lagar mat eller tänder eld i braskaminen,<br />
så utför de mer eller mindre automatiskt en följd av deluppgifter, vars<br />
mål utgör delmål av uppgiften som helhet. Sådana deluppgifter – eller rörelsefaser<br />
– måste organiseras och utföras i rätt ordning. Det är ju samma princip<br />
som när vi talar. Också då måste vi ha en grammatik, en syntax. När vi<br />
som barn med handen leker med olika föremål grundläggs fenomen som inlärning<br />
av orsakssamband och begreppsbildning. Precis de egenskaperna är<br />
avgörande också för vårt språk med grammatik, begreppsbilder och symboler<br />
för begreppen i form av ord. Faktum är att i ett utvecklingsperspektiv går<br />
22