13.04.2014 Views

Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

anal fråga är till exempel vad som kontrolleras. Varje uppgift som handen<br />

har — som att ta ett föremål och att placera det på ett visst ställe eller nyttja<br />

det som verktyg för ett speciellt syfte etc. — innebär att ett rörelseschema genomförs<br />

som i sig kan organiseras på ett praktiskt taget oändligt antal olika<br />

sätt. För att alls förstå vad som kontrolleras är det viktigt att analysera vilka<br />

strategier hjärnan har utvecklat och hur beteendet har finslipats.<br />

I Lena Gunhagas föredrag hörde vi hur viktigt samspelet mellan hjärnan<br />

och sinnessystemen är. Hjärnan har ingen annan information än den som sinnesorganen<br />

för tillfället förmedlar och vad de tidigare har bidragit med, vilket<br />

ligger i olika typer av minnessystem. Det är alldeles uppenbart att synen<br />

är viktig vid hantering av föremål, men en väl fungerande känsel, särskilt i<br />

fingertopparna, är oftast ännu mer avgörande. Hjärnans planering och kontroll<br />

av händernas motorik bygger på inlärning av samband mellan signaler<br />

som går ut till musklerna och deras konsekvenser, som bara sinnesorganen<br />

kan berätta om. Hjärnan kan med andra ord inte skickligt planera och kontrollera<br />

en målinriktad motorisk uppgift utan att redan ha lärt sig detta samband.<br />

När det gäller handens finmotorik kan sådan inlärning ta lång tid och<br />

det handlar om att gradvis förfina sin kunskap om konsekvenserna av olika<br />

motoriska styrsignaler. En till synes enkel manipulationsuppgift är att gripa<br />

ett föremål, lyfta det och placera det på ett annat ställe. Innan koordinationen<br />

av rörelser och krafter i greppet fungerar som hos en vuxen dröjer det<br />

ända upp 8—10 års ålder, trots att ett barn börjar öva sig i att gripa föremål<br />

innan det har fyllt ett år.<br />

En grammatik för rörelser<br />

När vi med händerna gör något, såsom lagar mat eller tänder eld i braskaminen,<br />

så utför de mer eller mindre automatiskt en följd av deluppgifter, vars<br />

mål utgör delmål av uppgiften som helhet. Sådana deluppgifter – eller rörelsefaser<br />

– måste organiseras och utföras i rätt ordning. Det är ju samma princip<br />

som när vi talar. Också då måste vi ha en grammatik, en syntax. När vi<br />

som barn med handen leker med olika föremål grundläggs fenomen som inlärning<br />

av orsakssamband och begreppsbildning. Precis de egenskaperna är<br />

avgörande också för vårt språk med grammatik, begreppsbilder och symboler<br />

för begreppen i form av ord. Faktum är att i ett utvecklingsperspektiv går<br />

22

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!