Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Sverker Olofsson: Känner ni inte att när ni lyssnar på Lena inser man hur komplicerad man egentligen är? Den där ur-cellen du talade om, den allra första cellen, i den finns ju alla möjligheter men finns också problemen där? Finns mina framtida sjukdomar redan i den första cellen? Lena Gunhaga: Ja, det skulle man kunna säga eftersom alla gener finns i den cellen. Sedan kan det naturligtvis vara så att under fosterutvecklingen och senare i livet kan man utsättas för olika faktorer så att det som från början var friskt kan bli sjukt. Sverker Olofsson: Om vi säger att jag bär på en ärftlig form av MS, jag vet inte om det är ärftligt men det får vi kanske veta snart, skulle den informationen kunna ligga i den här urcellen? Lena Gunhaga: Ja, det gör den. Sverker Olofsson: Du gav en väldigt bra bild av att cellerna kan liksom bli vad som helst men sedan landar som hud, till exempel, genom att de får olika signaler. Kan man gå bakvägen? Skulle man kunna tänka sig någon gång i framtiden att man plockar ut en bit hud för att gå bakåt och göra det till en ryggmärgscell eller något annat? Lena Gunhaga: Jag tror att det kan vara svårt eftersom cellerna har gått igenom processer, men visst kan det kanske bli möjligt senare. Men just i dag ser jag det inte. Sverker Olofsson: Jag har faktiskt inte haft en aning om vad en stamcell är men efter din beskrivning vet jag det. Skulle du ur mig eller dig kunna plocka fram en stamcell? Lena Gunhaga: Jag skulle kunna ta fram något som har blivit ett slags förfinade stamceller, som kan ge nya nervceller men inte så mycket annat än just nervceller. Från en sådan nervstamcell kan olika typer av nervceller bildas. Däremot kanske du inte kan få en cell som finns i bukspottskörteln till exempel. Sverker Olofsson: Det du pratar om är att någon gång långt fram i tiden se lösningen på flera knepiga neurologiska sjukdomar? Lena Gunhaga: Ja, långt fram i tiden, det är ju målet. 18
Sverker Olofsson: Till sist bara innan vi släpper dig, när man håller på med din typ av forskning, som ju är oerhört fascinerande måste jag säga, får man inte en massa existentiella funderingar? Lena Gunhaga: Man blir väldigt ödmjuk inför livet. Det är rent otroligt att det fungerar så bra som det gör. 19
- Page 1: Forskningens dag 2008 Det friska oc
- Page 4 and 5: Det friska och det sjuka nervsystem
- Page 6 and 7: Frågestund och debatt.............
- Page 8 and 9: ka forskningsområden” som vi ska
- Page 10 and 11: över huden. De nervceller som finn
- Page 12 and 13: till att bli röda. Vid nästa tidp
- Page 14 and 15: och instruerade till att bli nervce
- Page 16 and 17: är också viktig för att styra vi
- Page 20 and 21: Nervceller i samarbete Roland S. Jo
- Page 22 and 23: anal fråga är till exempel vad so
- Page 24 and 25: En första uppgift som hjärnan må
- Page 26 and 27: att synskärpeområdet är sådant
- Page 28 and 29: Figur 9. Med bedövade fingertoppar
- Page 30 and 31: Förutom visuella kontrollpunkter,
- Page 32 and 33: tusendels sekund när, avgöra när
- Page 34 and 35: Proteinklumpar i nervsystemet - en
- Page 36 and 37: Bland amyloidsjukdomarna är Alzhei
- Page 38 and 39: Figur 5. Amyloidfibriller och amylo
- Page 40 and 41: ] Vi studerar effekten av amyloida
- Page 42 and 43: Transplantation av hjärnceller vid
- Page 44 and 45: tion av dopamin för att kompensera
- Page 46 and 47: Figur 4. Ett transplantat, till vä
- Page 48 and 49: växer i kultur. Redan efter tre da
- Page 50: nas celldelning får vi minskad utv
- Page 53 and 54: Figur 1. Ärrbildningar i centrala
- Page 55 and 56: sjukdomen: Rökning och brist på D
- Page 57 and 58: feber om man får symtom av infekti
- Page 59 and 60: Behandla och bromsa sjukdomen I Vä
- Page 61 and 62: Sverker Olofsson: Hur är det, kan
- Page 63 and 64: Kan man ärva ALS? Thomas Brännstr
- Page 65 and 66: lerna beroende av stimuleringen fr
- Page 67 and 68: SOD1 är ett av kroppens vanligaste
Sverker Olofsson: Till sist bara innan vi släpper dig, när man håller på med<br />
din typ av forskning, som ju är oerhört fascinerande måste jag säga, får man<br />
inte en massa existentiella funderingar?<br />
Lena Gunhaga: Man blir väldigt ödmjuk inför livet. Det är rent otroligt att det<br />
fungerar så bra som det gör.<br />
19
Change language